översättning och transkription

Förslag till riktlinjer för
översättning och transkription
av det spontana materialet i den publika databasen
Översättning
Målet med översättningarna är i första hand att göra alla dialekter begripliga för den oinvigde
lyssnaren, i Götaland är dock de flesta dialekter begripliga för de flesta svenskar. En annan
anledning till att göra översättningar till monologerna är att de ska kunna läsas utan att man
lyssnar på ljudet. De ska alltså vara fullt begripliga.
• Använd vanlig skriven svenska, t.ex. istället för , istället för
, även om texten blir färgad av talspråklig stil t.ex.
• Vid dialektala ord så som skriv 1 glyttarna med fotnot, och förklara precis
under översättningen vad det betyder.
1 glyttarna = barnen
• Talspråkliga ordvändningar, former etc. ska i de fall som de helt säkert är en dialektal
variant översättas till den riksspråkliga varianten
Ex. 1. , blir, hans, i översättningen
Ex. 2. , blir, fiskade.
Ex. 3. , och liknande ordvändningar bör accepteras som rikssvenska.
Ex. 4. , bör också accepteras i översättningen.
• Skriv inte ut några upprepningar, rättelser, stakningar eller tvekljud,
Ex. 1. Det som egentligen sägs blev i översättningen
Ibland kan detta förändra meningen,
Ex. 2. blev
Ex. 3. blev i
översättningen
• Exemplet ovan visar också ett exempel på utelämnade ord, i andra fall kan det gälla ex.
pronomen eller artikel, där det är rekommendabelt att fylla i de utelämnade orden inom
[ ].
• Endast vid oavslutade meningar skriver man … Ex.
• annars markeras inga pauser
1

• Intervjuarens frågor, feedbacksignaler eller kommentarer skrivs i kursiv stil. Ex. Obs! inga punkter eller dylikt.
• Klipp bort så många störningar som möjligt t.ex. bakgrundsljud i pauser, intervjuarens
feedbacksignaler, onödiga frågor eller kommentarer från intervjuaren.
• Skratt markeras inte i översättningen
• Vid felsägningar Ex. informanten säger istället för arrangemang, skriv
arrangemang i översättningen och i transkriptionen
• Vid faktafel Ex. , sätt dit kommentar i not (ex.
Menar troligtvis 1877).
• Citat markeras med citattecken ” ”
Ex. 1. < Och så gäller det att vara sträng mot sig själv och säga att, ”Gör ni inte det här då
få ni gå upp ur bassängen och då åker alla upp på en gång”>
Ex. 2.
2

Transkription
Tanken med en transkription av det spontana materialet är att ge den ”naiva” lyssnaren en idé
om de mest typiska dialektdragen, att helt enkelt tipsa om vad man kan lyssna efter. Valet av
en ortografisk transkription, i motsats till en fonetisk, är en given förutsättning för att alla
lyssnare/ läsare ska kunna ta del av den. Transkriptionen kan beskrivas som en ljudenlig
stavning som ligger nära en fonematisk transkription. Det finns dock vissa uppenbara
begränsningar eftersom flera ljuddistinktioner inte kan markeras, som exempelvis främre och
bakre /r/. Denna inkonsekvens är något som känns ganska otillfredställande, men är
oundvikligt då vårt mål är att nå och inspirera så många dialektintresserade som möjligt. Vi
har bedömt att läsbarheten och tillgängligheten av transkriptionen är det primära, på
bekostnad av intressanta ljuddistinktioner som inte kan markeras. Transkriptionen bör vara
begriplig, lägg därför gärna till styckeindelningar, skiljetecken och underförstådda pronomen.
• Huvudmålet: försök komma så nära uttalet som möjligt i transkriptionen.
• De allofoner som inte framgår av den ortografiska transkriptionen kan finnas med som
kommentarer och tips på vad lyssnaren kan lyssna särskilt efter, t.ex. variant av sjeljud,
tjocka /l/ eller förekomsten av både främre och bakre /r/ som i t.e.x västgötamål.
Undvik dock alltför utpräglade fonetiska termer. Skriv ner dessa observationer löpande!
• Konsonanter
r-ljud stavas alltid oavsett kvalitet
l-ljud stavas alltid oavsett kvalitet
j-ljud stavas alltid Ex.
g-ljud stavas alltid ; undvik därför oftast finalt /g/ i ex.
/sj/ stavas alltid Ex.
/6/ supradentaler stavas alltid , Ex.
/tj/ stavas alltid Ex.
/W6/ affrikator stavas alltid som (se ovan) Ex. [W63N W] skrivs som
/ng/-ljud stavas alltid Ex.
/c/ stavas alltid Ex.
/ch/ som i /och/ stavas alltid
/ck/ stavas alltid Ex.
/x/ stavas alltid Ex.
Eftersom man inte kan markera allofoner av så markeras inte heller supradentaler.
Alltså; supradentaler som i exempelvis, stavas,
Affrikator som i exempelvis [W63N W] , markeras inte, i likhet med allofoner av
-ljudet. Det kan däremot vara intressant att skriva en kommentar som tips på vad som
kan vara intressant att lyssna efter.
Bindestreck i ord då stavningen kombinationen av två ljud kan sammanblandas med ett
annat ljud. Ex. Skriv inte för utan .
3

• Exempel på vanliga konsonantreduktioner,
Ex. 1.
Ex. 2.
• Assimilationer som i ex. 1. och , bör inte uppmärksammas,
då denna grad av nogrannhet är svår att hålla och bidrar snarare till ett ökat intryck av
inkonsekvens, då man inte kan markera mer framträdande allofoner så som t.ex. ett tjockt
/l/. Alltså, transkriberas dessa ord som och .
Ex. 2. bör inte transkriberas som , p.g.a. att avtoningen är
direkt förutsägbar ur fonetisk kontext. Bör transkriberas som .
• Vokaler
reservera för dialekter med verkligt slutet [e], använd annars ; var konsekvent (så
långt möjligt)
Ex. 1. för
Ex. 2. för
betyder alltid sluten vokal (ost, mod);
öppnare skrivs (båll, bårta)
Om denna transkriptionen var strikt fonematisk skulle diftonger o.d. inte markeras, men
vårt mål är att framhäva de mest dialektala dragen och vi transkriberar dem därför. Dock
endast de mest uppenbara diftongerna.
De mest iöronfallande diftongerna (tex skånska /u/, /o/ och /a/; eventuellt även /i/, /y/, /e/)
markeras med två vokaltecken.
Generellt går diftongrörelserna mellan två mer närliggande vokaler än vad det första
auditiva intrycket kanske ger sken av. Titta på vokalfyrsidingen och prova i munnen,
ex. från Fårö;
• Pauser i meningar markeras alltid med …
Ex.
Oavslutade meningar eller omstarter markeras med …
Ex.1.
Ex.2. < Min fåssa han jobba ju me… De e… ejentlien så ä de… va de en fabro ti mej…>
Mycket långa pauser mellan meningar markeras med (…)
Ex.
• Tvekljud skrivs som eh… , ja…, hm… , em… osv. försök begränsa variationen.
Ex. 1.
Ex. 2.< å… eh… sen ä de väl… ja, såna dä småjåbb man kan ta, vikariat å så där. Ja…
eh… ska kansje jåbba såm… em… fritisledare>
4

• Upprepningar markeras i transkriptionen,
Ex.
• Stakningar markeras i transkriptionen
Ex. < inte en männsja såm vå… vågade bygga där sen>
• Skratt markeras inte
• Vid dialektala ord så som skriv 1 glyttarna med fotnot, och förklara precis
under transkriptionen vad det betyder (precis som för översättningen).
1 glyttarna = barnen
• Citat markeras med citattecken ” ”
Ex. 1. < Å så gälle de att va sträng mot säj själv å säja att, ”Gö ni inte de här då få ni gå
upp ur bassängen å då åker alla upp på en gång”.>
Ex. 2.
• Intervjuarens frågor och kommentarer skrivs med kursiv stil
Ex. 1.
Ex. 2.
• Intervjuarens tal bör också transkriberas
• Klipp bort så många störningar som möjligt t.ex. bakgrundsljud i pauser, intervjuarens
feedback signaler, onödiga frågor eller kommentarer från intervjuaren.
5

Exempel på översättningar och transkriptioner
(innehåller inga kommentarer om typiska dialektdrag)
Äldre man - ”Jordbruk & pension” BURSERYD
Översättning
Här är ju en massa gårdar här uppe och de hade tio barn och fyra, fem kor, vet du, ett litet
jordbruk som är mindre än det här egentligen, och klarade sig va. Så det måste ju vara något
fel i samhället liksom. De kunde föda upp, utan bidrag vet du, tio barn, och de mådde inte illa.
Och nu måste du ha en hel by för att överleva, och de får slita som fasen, vet du, de måste
investera en massa pengar i moderna grejor, så det är inte lätt. Min farsa han jobbade ju
med… Egentligen så var det en farbror till mig som ägde det här, men så dog han ju, och då
köpte min farsa detta. Han jobbade vid vägförvaltningen och han blev ju pensionerad som väl
var vid sextio, det har ju en annan inte fått uppleva, så tidig pension.
Transkription
Här e ju en massa gådar här uppe å dåm håde tie ban å fyra, fem ko, vet du, ett litet jorbruk
som e minner en de hä ejentlien, å klaora si va. Så de måste ju va nåt feil i samhellet liksåm.
Dåm lev… kunne fö upp… utan bidraog vet du, tie ban, å dåm mådde inte illa. Å nu måste du
hao en heil by… för å öveleva, å dåm får slita såm fasen vet du, dåm måste investera en massa
pänga… i modäna grejer… så de e int lett. Min fåssa han jåbba ju me… De e… ejentlien så ä
de… va de en fabro ti mej såm ägde de här, men så do han ju, å då tjöpte min fåssa detta. Han
jåbba vi vägfövaltningen å… han ble ju pensjonerad såm väl var vi seksti, de ha ju en annan
inte fått uppleva, så tidi pensjon.
Yngre kvinna – ”Hur mycket skötsel kräver en sköldpadda?” BÖDA
Översättning
Ingen alls, i stort sett. Nej, jag vet inte, jag hade en landsköldpadda och de är ju inte så… de
är ju lättare att sköta än vattensköldpaddor. Men, henne hade jag ute på sommaren i en liten
bur, så käkade hon gräs där och grävde ner sig och höll på så där lite grann. Och sedan på
vintern får man ju ta in dem då, för då går de ju i ide, och egentligen sägs det att man ska
lägga dem i kylskåpet över vintern, men jag tycker det låter lite… ja, jag vill inte ha henne i
kylskåpet helt enkelt, men de ska ligga på någon kall plats då, för då sover de ett par månader,
så det är inget svårskött djur, men det är ju inte så roligt och det är inget sällskap direkt
heller… är det inte.
Transkription
Ingen alls, i stort sett. Äh, ja vet inte, ja hade en landsjöldpadda åck dåm e ju inte så… dåm e
ju lättare å sjöta än vattensjöldpadder. Men, henne hade ja ute på såmmarn i en liten bur, så
tjäka hon gräs där å… grävde ne säj å höll på så dä lite grann. Å sen på vinten få man ju ta in
dåm då… fö då gå dåm ju i ide… åck…eh… ejentlien säjs de att man ska lägga dåm i
tjylskåpet öve vinten, men ja tycke de låte lite… ja, ja vill inte ha henne i tjylskåpet helt
enkelt, men dåm ska ligga på nån kall… plats då, fö då såve dåm ett pa månade, så de e ju
inge… de e inge svårsjött jur, men de ju inte… inte så rolit å… de e inge sällskap direkt
heller… e de inte.
6

Äldre kvinna – ”Barnbarn och mor-farförälder relation” FÅRÖ
Översättning
För att man ser barnen egentligen, de är ju egentligen väldigt intresserade av farmor och
mormor, och tycker att det är roligt och, att man berättar när man själv var barn vad jag hade
för handarbete när jag var barn, kan dom här fråga om, och vad jag höll på med å så. Ja tro att
det är väldigt viktigt att… och så sedan så tror jag att farmor och mormor oftast har mer tid än
vad mamma och pappa har. Och det tror jag att barnen uppskattar väldigt mycket. Jag tycker
det verkar så. Hade du… bra kontakt med dina… far-och-morför…Jag hade bara en farmor,
de andra de var redan döda när jag blev född. Så, men jag hade bra kontakt med henne. Men
hon var över sjuttio år när jag blev född så det att, jag minns ju henne som gammal och på den
tiden så var man… då tyckte man ju att hon var gammal. Det var lite skillnad tror jag.
Transkription
För att man ser barnen ejentlien, dåm ä ju ejentlien veldit intresseirade av farmår å mårmår, å
tycke att de ä råolit å ta, att man berättar nä man själv va barn, va man, va jag hade för
handarbeite nä ja va barn, kan dåm här fråga åm, å va ja hö, höll på me å så. Ja tråor att de e
väldit viktit att… å så sen så tråor jag att farmår å mårmår åftast ha meir tid än va mamma å
pappa har. Å de tråor ja att barnen åppskattar väldit meke. Ja tycke de värkar så. Hade du…
eh… bra kontakt me dina… far-och-morför…Ja hade bara en farmår, dåm andra dåm va
reidan döda nä ja ble född. Så, men ja hade bra kontakt me henne. Men ha va öve sjutti år nä
ja blev född så de att, ja minns ju henne såm gammal å på den tiden så va man… då tyckte
man ju att ha va gammal. De va, de va lite skillnad tror ja.
Yngre man – ”Fågelhund” TORSÖ
Översättning
Tollaren då, är en fågelhund, han jagar, [man] har den när man jagar fågel, den apporterar
fågel. Och den har en egenskap som ingen annan hund har, den lockar till sig fågel.
Och…eh… ja… man leker, oftast då där det ju är sjöfågel. Du kan ha en tennisboll eller vad
som helst bara som man får kasta ut och så springer den och hämtar, och sedan… rätt som det
är då simmar det fåglar ute i sjön precis intill. Och det är… det är rätt imponerande, så jag
trodde inte att det fungerade, jag trodde det bara var snack först, men… vi har testat och det
fungerar. Helt otroligt! Och sedan samtidigt som den lockar till sig fågel så hämtar den ju
fågel då... när den är fälld. Så det är en allsidig hund. Lagom storlek på den också, inte för stor
och inte för liten heller.
Transkription
Tållarn då, dä ä… e en fågelhund, han jagar, [man] har dän nä man jaga fågel, dän appåterar
fågel. Åck dän har en egenskap såm ingen annan hund har, dän låckar till säj fågel.
Åck…eh… ja… man leke, åftast då dä ju ä sjöfågel. Du kan ha än tännisbåll elle va såm hälst
bara såm man får kasta ut å så springer dän å hämtar, å sen… rätt såm dä är då simma dä
fåglar ute i sjön presis intill. Å dä ä… dä ä rätt imponerande, så ja trodde inte dä fungera, ja
trodde dä bara va snack… först, män… eh… vi har tästat å de fungerar. Helt otroligt! Å sen
samtidit såm dän låckar till säj fågel så hämtar dän ju fågel då... när dän ä fälld. Så dä ä en
allsidi hund. Lagåm stolek på dän åckså, inte så, fö stor å inte fö liten heller.
7

Yngre man – ”Industriarbete i kontrast till lantarbete” LÖDERUP
Översättning
Gå inomhus hela dagen, göra samma sak hela tiden, och så skulle det till och med stå en 1 tosig
jävla förman och snacka om vilket håll jag skulle hålla nävarna på när jag stansade plåt. Och
är man då van vid att gå lite inne, lite ute, alltså även om jag jobbar så har jag fått reda på vad
jag ska göra sedan gör jag ju det efter bästa förmåga ju, men där är ju ingen som liksom går in
och detaljreglerar hela tiden vad jag ska göra. Och så det här och liksom… hela dagen,
varenda gång man gick till frukost eller middag så var man lika förvånad över vad är det för
väder ute. Det har man ju där hela tiden när man går ute ju. Okej, man fryser ju många gånger,
men det är… ja, frisk luft. Klipp! /Mmm…/ Och så är man nära livet på något vis, som man
inte är när man går ju och… sådana grejer. För det här med liv och död det är ju ingenting
konstigt för mig i alla fall.
1 tosig = galen, från vettet
Transkription
Gäå ingåmhus hela dan, jårra samma saok heila tiden, å så skulle de till å med stå en 1 teosed
jävla förman å snacka åm vicked håll ja skolle hålla nävana po nä ja stansa pläåt. Å e man då
van ve å gäå litta inge, litta ude, asså även åm ja jobba så ha ja fått reda po va ja ska jårra sen
jör ja ju de ettår besta fömäåga ju, men darr e ju ingen såm liksåm går ing å detaljreglerar
heila tiden va ja ska jårra. Å så de här å liksåm… heila dan, varenda gång man jick ti frokost
ellår midda så va man lia fårväånad över va e de för vär ude. De haor man ju dar hela tiden nä
man gäår ude ju. Åkej, man frysår ju många gångår, men de e… ja, frisk loft. Klipp!
/Mmm…/ De e… Å så e man nära lived po nå vis, såm, såm, såm man inte e nar man gäår ju
å… såna gräjår. Får de här me liv å död de e ju ingenting kånsted får, får maj i alla fall.
1 teosed = galen, från vettet
8