29.08.2013 Views

Prosodi – talets rytm och melodi Prosodi och prosodiska drag

Prosodi – talets rytm och melodi Prosodi och prosodiska drag

Prosodi – talets rytm och melodi Prosodi och prosodiska drag

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Prosodi</strong> <strong>–</strong> <strong>talets</strong> <strong>rytm</strong><br />

<strong>och</strong> <strong>melodi</strong><br />

Mattias Heldner<br />

KTH Tal, musik <strong>och</strong> hörsel<br />

heldner@kth.se<br />

• Till exempel är det i alla språk möjligt att<br />

framhäva vissa stavelser i orden med<br />

hjälp av betoningar, <strong>och</strong> att framhäva<br />

vissa ord (eller fraser) i yttranden med<br />

hjälp av accenter.<br />

• Många språk har dessutom ordtoner eller<br />

ordaccenter som kan användas för att ge<br />

olika betydelser till en <strong>och</strong> samma sträng av<br />

segment.<br />

<strong>Prosodi</strong> <strong>och</strong> <strong>prosodiska</strong><br />

<strong>drag</strong><br />

• Vokaler <strong>och</strong> konsonanter brukar kallas för<br />

segment eller segmentella <strong>drag</strong> <strong>och</strong><br />

är naturligtvis viktiga byggstenar i talet.<br />

• Men, segmenten kan kombineras med andra<br />

typer av byggstenar som använder <strong>talets</strong><br />

<strong>rytm</strong> <strong>och</strong> <strong>melodi</strong> för att få fram olika<br />

betydelser, eller för att underlätta<br />

kommunikationen.<br />

• En annan viktig byggsten som finns i alla<br />

språk är möjlighen att avgränsa enheter<br />

från varandra, eller att gruppera ord till<br />

större enheter. Dvs <strong>talets</strong> motsvarighet till<br />

skriftens skiljetecken!<br />

• En annan sorts avgränsningar som framför<br />

allt förekommer i samtal talar om att vi<br />

pratat färdigt <strong>och</strong> att någon annan kan ta<br />

över ordet <strong>–</strong>!det som brukar kallas<br />

turtagning.


• Betoningar, accentueringar, avgränsningar,<br />

grupperingar m fl företeelser i talet som<br />

förmedlas med <strong>talets</strong> <strong>rytm</strong> <strong>och</strong> <strong>melodi</strong><br />

brukar kallas <strong>prosodiska</strong> <strong>drag</strong>.<br />

Den svenska intonationsmodellen<br />

(Gösta Bruce, 1977)<br />

• 3 nivåer av framhävning (alt. betoning,<br />

prominens):<br />

• betonad<br />

• accentuerad<br />

• fokuserad<br />

<strong>Prosodi</strong>ska <strong>drag</strong><br />

• Framhävningar (betoningar,<br />

accentueringar <strong>och</strong> fokuseringar): den<br />

svenska intonationsmodellen<br />

• Grupperingar <strong>och</strong> avgränsningar<br />

• Turtagning/interaktionskontroll<br />

• Framhäver (<strong>och</strong> utsträcker sig över) olika<br />

stora enheter i talet:<br />

• Betonade vs. obetonade stavelser inom<br />

en fot (fot: minst en betonad stavelse, men<br />

vanligen också en obetonad)<br />

• Accentuerade vs. oaccentuerade fötter<br />

inom ord (val mellan ordaccenter:<br />

accent I (akut) <strong>och</strong> accent II (grav),<br />

men ingen skillnad i framhävning)<br />

• Fokuserade vs. accentuerade vs.<br />

oaccentuerade ord inom yttranden


Framhävningar<br />

• Fokusaccent: den starkaste graden av<br />

framhävning av ord<br />

• Ordaccent (accent I <strong>och</strong> II): en svagare<br />

grad av framhävning av ord<br />

• Oaccentuerad: den lägsta graden av<br />

framhävning ett ord kan ha<br />

• Dvs fokuserad vs. accentuerad vs.<br />

oaccentuerad handlar om relationer<br />

mellan ord i yttranden<br />

• Ord- <strong>och</strong> fokusaccenter förstärker den<br />

framhävning som ges av betoningar<br />

• Ett fokuserat ord innehåller (minst) en<br />

betonad stavelse; foten som den<br />

betonade stavelsen ingår i är markerad med<br />

en ordaccent; <strong>och</strong> dessutom innehåller<br />

det fokuserade ordet en fokusaccent<br />

• Betoningar: framhävning på<br />

stavelsenivå<br />

• Dvs betonad vs. obetonad handlar om<br />

relationer mellan stavelser inom ord<br />

• Ett accentuerat ord innehåller (minst)<br />

en betonad stavelse <strong>och</strong> foten som den<br />

betonade stavelsen ingår i är markerad med<br />

en ordaccent<br />

• Ett oaccentuerat ord innehåller minst<br />

en betonad stavelse (men däremot inga<br />

ord- eller fokusaccenter)


• Ord kan innehålla två betoningar<br />

• Huvud- <strong>och</strong> bibetoningar (kallas även<br />

primär- <strong>och</strong> sekundärbetoningar)<br />

• Huvudbetoning = betonad stavelse<br />

med ordaccent<br />

• Bibetoning = betonad stavelse utan<br />

ordaccent<br />

Vilka ord blir<br />

fokuserade?<br />

• Huvud- <strong>och</strong> bibetoningar ffa relevanta i<br />

sammansatta ord med accent II,<br />

samt i vissa icke sammansatta ord med<br />

accent II<br />

• Icke sammansatta <strong>och</strong> sammansatta ord<br />

med accent I har inte några bibetoningar<br />

• I ett fokuserat sammansatt ord med<br />

accent II sitter ordaccenten på den<br />

huvudbetonade <strong>och</strong> fokusaccenten på<br />

den bibetonade stavelsen<br />

Vilka ord blir<br />

fokuserade?<br />

• “Accent is predictable, if you are a mind<br />

reader”<br />

(‘accent’ = fokusering i detta citat...)<br />

• Talaren fokuserar ord (eller andra<br />

enheter) för att han/hon menar att de är<br />

viktiga att framhäva av någon anledning.


• Ord kan t ex framhävas för att de<br />

innehåller ny information, men det kan<br />

också lika gärna bara vara ett ord som<br />

talaren vill framhålla<br />

• Fokusering är ett medel för att<br />

underlätta lyssnarens förståelse av<br />

det som sägs genom att peka ut de<br />

viktigaste delarna av ett yttrande.<br />

• Ett prosodiskt medel för att göra ett<br />

fokuserat ord mer framhävt är med en<br />

fokusaccent.<br />

• Man brukar säga att den nya informationen<br />

står i fokus.<br />

• Tumregel: Ord som innehåller ny<br />

information tenderar att stå i fokus <strong>och</strong><br />

framhävas. Delar av meningen som<br />

innehåller given information, tenderar<br />

att stå utanför fokus <strong>och</strong> framhävs inte.<br />

Ny <strong>och</strong> given<br />

information <strong>och</strong> fokus<br />

• Normalt säger man saker i ett<br />

sammanhang. Då tas vissa omständigheter<br />

för givna (t ex något som redan har<br />

nämnts i sammanhanget), medan andra<br />

utgör ny information.<br />

• Det är naturligt att uppmärksamheten<br />

riktas mot, eller fokuseras på, det nya.<br />

• Och så kom Torsten till Rom.<br />

• Anta att samtalet handlar om Torsten <strong>och</strong> hans<br />

resor. Då är det Rom som är nytt i<br />

sammanhanget, som står i fokus <strong>och</strong> framhävs<br />

med en fokusaccent<br />

• Och så kom Torsten till ROM!


• Och så kom Torsten till Rom.<br />

• Anta i stället att samtalet handlar om<br />

människor som brukar besöka Rom. Då<br />

ligger det nya i att just Torsten kom dit.<br />

• Ordet Torsten står då i fokus <strong>och</strong> framhävs<br />

med en fokusaccent. Resten av meningen<br />

hålls undan.<br />

• Och så kom TORSTEN till Rom!<br />

Vilka ord blir<br />

accentuerade?<br />

Hur realiseras<br />

fokusaccenter akustiskt?<br />

Figure 1. The f0-contributions of word accent, sentence accent and terminal juncture. Schematized f0-contours of one accent I- and one<br />

accent II-word. The arrows, drawn in thick lines, indicate word accent fall, sentence accent rise and terminal juncture fall. Note. Picture<br />

and caption from Bruce (1977), © Gösta Bruce 1977. Reprinted with permission.<br />

Vilka ord blir (betonade<br />

<strong>och</strong>) accentuerade?<br />

• Lyssna till följande mening <strong>och</strong> dess orddelar:<br />

• Torsten hade vaknat på badstranden.<br />

• Genom att lyssna till eller själv säga denna<br />

mening får man en vink om vilket slags ord som<br />

normalt framhävs i en mening...<br />

• ...<strong>och</strong> vilka som inte gör det


• Om vi gör en grov uppdelning i<br />

innehållsord (Torsten, vaknat,<br />

badstranden) <strong>och</strong> funktionsord<br />

(”grammatiska” ord, hade, på) finner vi att:<br />

• Innehållsord tenderar att framhävas<br />

(accentueras eller fokuseras)<br />

• Funktionsord inte tenderar att<br />

framhävas.<br />

Var hamnar<br />

betoningarna inom<br />

orden? Ordbetoning<br />

• Innehållsorden är semantiskt tunga.<br />

• Funktionsorden semantiskt lätta.<br />

• Innehållsorden är <strong>–</strong> som namnet antyder <strong>–</strong><br />

laddade med mera betydelseinnehåll än<br />

funktionsorden.<br />

• Tumregel: Semantiskt tunga ord är också<br />

fonetiskt tunga.<br />

Ordbetoning<br />

• Vi har sagt att ord i yttranden kan vara mer<br />

eller mindre framhävda. Men även stavelser<br />

inom ord kan vara mer eller mindre<br />

framhävda. Ord kan vara ganska långa, <strong>och</strong><br />

betoningen fördelar sig inte jämnt över alla<br />

stavelser.


• I allmänhet är det en av ordets stavelser<br />

som uppbär det mesta av ordbetoningen.<br />

Men <strong>–</strong> som vi snart ska få se <strong>–</strong> är det ibland<br />

motiverat att tala om ”huvudbetoning” <strong>och</strong><br />

”bibetoning”.<br />

• Var i ordet <strong>–</strong> dvs på vilken stavelse <strong>–</strong> som<br />

ordbetoningen faller varierar mycket bland<br />

jordens språk.<br />

• Svenskan har rörlig betoning där<br />

betoningens placering bestäms av stavelsens<br />

kvantitet<br />

• Rörlig betoning ger upphov till minimala par<br />

som skiljer sig åt enbart genom<br />

betoningens placering<br />

• ’formel — for’mell<br />

‘Japan — ja’pan<br />

‘kanon — ka’non<br />

‘tekniker — tek’niker<br />

• I vissa språk behöver man bara räkna<br />

stavelser för att veta var betoningen ska<br />

placeras.<br />

• Exempelvis betonas ord i swahili <strong>och</strong> polska<br />

nästan alltid på andra stavelsen från slutet<br />

(”penultima”). I sådana språk är då<br />

betoningen helt förutsägbar.<br />

• I svenska är det inte fullt så enkelt. Tänk på<br />

ord som dietist, typisk, uthållig. Där faller<br />

betoningen på första, andra resp. tredje<br />

stavelsen från slutet.<br />

Hur vet man var<br />

betoningen hamnar?


• Är svenskans ordbetoning förutsägbar? Ja, i<br />

stor utsträckning, men inte på ett lika<br />

enkelt sätt som i t ex swahili <strong>och</strong> polska.<br />

• För att förutsäga var den betonade<br />

stavelsen hamnar i ett svenskt ord måste<br />

man analysera ordets morfologiska struktur<br />

• NB, med den betonade stavelsen menas i<br />

det följande en betonad stavelse med<br />

ordaccent. Med bibetonade stavelser menas<br />

“betonade” stavelse utan ordaccent.<br />

Vi går igenom de olika<br />

fallen. Hur beter sig<br />

betoningen i de olika<br />

fallen?<br />

Morfemtyp Ordtyp Exempel<br />

1 Rotmorfem Enkelt stor, man, dräkt<br />

2 Två rotmorfem Sammansatt stor+man, stor+mans+dräkt<br />

3 Prefix typ 1 Avlett av+lasta, sam+språk,<br />

4 Prefix typ 2 Avlett be+tona, för+säkra<br />

5 Avledningssuffix typ 1 Avlett läs+bar, en+het<br />

6 Avledningssuffix typ 2 Avlett läs+ning, språk+lig,<br />

7 Avledningssuffix typ 3 Avlett typ+isk, tjock+is<br />

8 Avledningssuffix typ 4 Avlett<br />

diet+ist, inform+ant, form+era;<br />

prins+essa, lejon+inna<br />

9 Böjningssuffix typ 1 Böjt fråg+or, väg+de, stor+a<br />

10 Böjningssuffix typ 2 Böjt lag+en, läs+er, hög+re<br />

1) Enkla ord bestående<br />

av enstaviga rotmorfem.<br />

• T ex last, bil, ton, språk<br />

• Inga problem <strong>–</strong> betoningen ligger på den<br />

enda tillgängliga stavelsen.


2) Två rotmorfem<br />

• T ex lastbil, tonspråk<br />

• Sammansättningar är vanliga i svensk ordbildning.<br />

• En sammansättning är en kombination av två<br />

innehållsmorfem. Därför naturligt att båda leden<br />

får någon slags betoning.<br />

• Flerledade sammansättningar får normalt betoning<br />

på första <strong>och</strong> sista ledet (t ex stormansdräkt).<br />

3) Prefix typ 1 (av-,<br />

sam- etc).<br />

• T ex av-lasta, sam-språk<br />

• Har ett relativt fylligt betydelseinnehåll.<br />

• Tar betoning på samma sätt som första<br />

ledet i sammansättningar.<br />

• De avledda ord som bildas med dessa<br />

prefix har alltså precis samma<br />

betoningsmönster (dvs huvud- <strong>och</strong><br />

bibetoning) som sammansättningarna<br />

• Den första betoningen brukar kallas<br />

huvudbetoning, den andra bibetoning.<br />

• Flerstaviga sammansatta ord får dessutom<br />

ofta en <strong>rytm</strong>iskt alternerande betoning som<br />

t ex ordet stormansdräkten där första <strong>och</strong><br />

tredje stavelsen är starkare betonade än<br />

andra <strong>och</strong> fjärde.<br />

4) Prefix typ 2 (be-, för-<br />

etc).<br />

• T ex be-tona, be-lasta, för-säkra<br />

• Helt obetonade prefix.<br />

• De avledda ord som bildas med dessa<br />

prefix har alltså all betoning på<br />

rotmorfemet.


5) Avledningssuffix typ<br />

1 (-sam, -bar, -het etc).<br />

• T ex Läs-bar, språk-sam, en-het<br />

• Har betoning på samma sätt som sista ledet<br />

i sammansättningar.<br />

• De avledda ord som bildas med dessa suffix<br />

har samma betoningsmönster som<br />

sammansättningar.<br />

7) Avledningssuffix typ<br />

3 (-isk, -is etc).<br />

• T ex typ-isk, tjock-is<br />

• Helt obetonade; all betoning ligger på<br />

rotmorfemet.<br />

6) Avledningssuffix typ<br />

2 (-ig, -lig, -ing, -ling, -<br />

ning etc).<br />

• T ex råd-ig, språk-lig, lön-ing, älsk-ling, läsning<br />

• Har ett visst mått av betoning, ibland kallat<br />

svag bibetoning (eller svagt bitryck).<br />

• Huvudbetoningen ligger på rotmorfemet.<br />

8) Avledningssuffix typ<br />

4 (-ist, -ant, -era etc).<br />

• T ex diet-ist, form-ant, form-era<br />

• Mest suffix med romanskt ursprung.<br />

• De är speciella i det att de själva tar all<br />

betoning. Rotmorfemet alltså obetonat.


9) Böjningssuffix typ 1<br />

(-or, -de etc).<br />

• T ex fråg-or<br />

• Har svag bibetoning.<br />

• Resulterande ord påminner<br />

betoningsmässigt om avledningssuffixen av<br />

typ 2(-ning, -lig).<br />

Hur realiseras<br />

betoningar akustiskt?<br />

• Vilka akustiska medel använder vi för att<br />

markera betoning?<br />

• Detta varierar inom inte alltför vida ramar i<br />

jordens språk.<br />

• Om vi tar svenska som exempel finner vi<br />

att det huvudsakliga sättet att uttrycka<br />

betoning fonetiskt är med längd...<br />

10) Böjningssuffix typ 2<br />

(-en, -er etc).<br />

• T ex lag-en, bil-en,<br />

• Obetonade<br />

• De ord som bildas påminner därför till sin<br />

betoning om avledningssuffixen av typ 3 (is,<br />

-isk).<br />

Betonade stavelser är<br />

långa stavelser!<br />

• Betonade stavelser är långa stavelser<br />

• Lyssna på följande mening:<br />

• PrinSESSan SOVer på ÄRTen (betonade<br />

stavelser markerade med stora bokstäver).


• Om vi jämför stavelserna sess <strong>och</strong> sov<br />

finner vi att<br />

• i sess är vokalen relativt kort medan<br />

följande konsonant är lång<br />

• i sov är vokalen relativt lång medan<br />

följande konsonant är kort<br />

• Vilket är sambandet mellan vokal- <strong>och</strong><br />

konsonantlängder i betonade svenska<br />

stavelser?<br />

jas k a b a d a ja s ka b a dd a<br />

• Men, stavelser kan vara “långa” på olika sätt<br />

• Jfr bada vs badda<br />

• a i bada är längre än a i badda<br />

• d i bada är kortare än d i badda<br />

Distinktiv kvantitet<br />

• När ljuds längd fungerar betydelseskiljande<br />

på detta sätt säger man att språket har<br />

kvantitet, eller mer precist att kvantitet är<br />

distinktiv i språket ifråga.


•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Vilka tidsmarginaler<br />

handlar om?<br />

Från spektrogrammen kan vi uppskatta att den<br />

längsta vokalen (a i bada) är drygt 250 ms <strong>och</strong> att<br />

den kortaste konsonanten (d i bada) är mindre än<br />

100 ms.<br />

Alltså om skillnader i storleksordningen 150<br />

tusendelar mellan extremvärdena.<br />

Ganska liten skillnad, men fullt tillräckligt för att<br />

uppfattas!<br />

Kvantitet vs kvalitet<br />

Formanterna i /a/ olika i bada <strong>och</strong> bada<br />

Formanternas frekvenslägen motsvarar vokalernas<br />

klangfärg<br />

Vokalerna har olika klangfärg<br />

Lyssnar man på vokalerna isolerat blir skillnaden<br />

ännu mer märkbar<br />

jas k a b a d a ja s ka b a dd a<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Exempel på ett mycket vanligt fenomen:<br />

Ljud kontrasterar ofta på flera sätt samtidigt. I det<br />

här fallet samverkar längd <strong>och</strong> klangfärg till<br />

skillnaden mellan långt <strong>och</strong> kort a<br />

Kontrasten mellan ord som bada <strong>och</strong> badda blir<br />

mer robust


• Olika faktorers betydelse kan dock variera<br />

från ljud till ljud. När det gäller kvantitet har<br />

det visats att:<br />

• skillnaden mellan ord som ful <strong>och</strong> full <strong>–</strong><br />

med stor klangfärgsskillnad mellan lång <strong>och</strong><br />

kort vokal <strong>–</strong> huvudsakligen uppfattas med<br />

ledning av klangfärgen<br />

• ord som väg <strong>och</strong> vägg <strong>–</strong> med liten<br />

klangfärgsskillnad <strong>–</strong> särskiljs huvudsakligen<br />

på basis av längd<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Kvantitet i svenska<br />

Svenskan hade tidigare ett kvantitetssystem som<br />

omfattade alla fyra logiskt möjliga kombinationer<br />

av vokal- <strong>och</strong> konsonantlängd, dvs lång<strong>–</strong>lång, långkort,<br />

kort<strong>–</strong>lång <strong>och</strong> kort<strong>–</strong>kort.<br />

Numera finns bara lång<strong>–</strong>kort <strong>och</strong> kort<strong>–</strong>lång kvar i<br />

de flesta dialekter <strong>och</strong> i standardsvenskan.<br />

Rester av det gamla systemet finns dock kvar i en<br />

del dialekter. Kortstavighet (kort<strong>–</strong>kort) finns t ex<br />

bevarad i pitemålet.<br />

• LYSSNA på:<br />

• val <strong>–</strong> vall"" ful <strong>–</strong> full" väg <strong>–</strong> vägg<br />

• Var är skillnaden störst?<br />

Kvantitet i svenska<br />

• Kvantitetsskillnaderna förekommer endast i<br />

betonad stavelse<br />

• Komplementär längd<br />

• lång vokal <strong>och</strong> kort eller ingen konsonant<br />

V:(C)<br />

• kort vokal <strong>och</strong> lång konsonant eller<br />

konsonantkluster (där första C är långt)<br />

VC: , VC:C, VC:CC, VC:CCC ...


Betoning <strong>och</strong> fonotax<br />

• I betonade stavelser kan alla långa <strong>och</strong><br />

korta vokaler förekomma<br />

• I obetonade stavelser saknas kontrasten<br />

mellan lång <strong>och</strong> kort<br />

• I stavelsen före den betonade (pretoniska)<br />

finner vi samtliga kortvokalkontraster utom<br />

den mellan /u/ <strong>och</strong> /o/<br />

• Ännu längre bort kan bara [!] eller<br />

["] <strong>och</strong> [a] förekomma<br />

• I stavelser efter den betonade (posttoniska)<br />

krymper det möjliga vokalinventariet med<br />

avståndet från den betonade stavelsen<br />

• Första posttoniska stavelsen kan innehålla<br />

alla korta vokaler utom [œ]<br />

• Andra posttoniska stavelsen kan bara<br />

innehålla [i], [u], [a], [!] eller ["] <strong>och</strong> [#]<br />

Svenskans ordaccenter


• Det finns två tonala ordaccenter i svenska<br />

<strong>–</strong> grav <strong>och</strong> akut<br />

• Den grava accenten kallas också accent II<br />

<strong>och</strong> den akuta accent I<br />

• Observera att det är bara i betonade<br />

stavelser som man gör kontrasten mellan<br />

grav <strong>och</strong> akut accent.<br />

• När har man grav resp. akut accent i<br />

svenska? (Obs. att vi får inskränka oss till<br />

mellansvenskt standarduttal <strong>–</strong> som alltid<br />

finns det en stor dialektal variation.)<br />

• Följande meningar kan illustrera skillnaden<br />

mellan grav <strong>och</strong> akut accent:<br />

• Vi har enar i milan.<br />

• Vi har Enar i Milan.<br />

Morfemtyp Betoning? Accent? Exempel<br />

Ett rotmorfem betonat akut last, språk, ton<br />

Två rotmorfem<br />

(sammansättning)<br />

båda betonade grav ton+språk<br />

Prefix typ 1 betonat grav av+lasta, sam+språk,<br />

Prefix typ 2 obetonat akut be+tona, för+säkra<br />

Avledningssuffix typ 1 betonat grav läs+bar, en+het<br />

Avledningssuffix typ 2 betonat grav läs+ning, språk+lig, mån+e<br />

Avledningssuffix typ 3 obetonat akut typ+isk, tjock+is<br />

Avledningssuffix typ 4 betonat akut diet+ist, inform+ant, form+era; prins+essa, lejon+inna<br />

Böjningssuffix typ 1 obetonat? grav fråg+or, väg+de, stor+a<br />

Böjningssuffix typ 2 obetonat? akut mån+en, läs+er, hög+re


Vilka ord har accent I<br />

<strong>och</strong> vilka har accent II?<br />

• Enstaviga ord har alltid accent I<br />

• Sammansättningar har nästan alltid accent II<br />

• Formella sammansättningar har accent II<br />

• Lexikaliserade sammansättningar, t ex<br />

måndag, blåbär, trädgård, har ofta accent I<br />

• Tvåstaviga betonade suffix som -essa <strong>och</strong> -<br />

inna har accent II<br />

• Ord avledda med obetonade prefix be-, för-<br />

ger accent I även om stammen är accent II<br />

• Obetonade suffix av typen -isk <strong>och</strong> -is ger<br />

accent I<br />

• Betonade suffix av typen -ist, -ant, -era ger<br />

accent I<br />

• Ord avledda med betonade prefix som<br />

sam- <strong>och</strong> av- har accent II<br />

• Ord avledda med betonade suffix som -<br />

sam, -bar, <strong>och</strong> -het har accent II<br />

• Suffixen -ig, -lig, -ing, -ling, <strong>och</strong> -ning ger<br />

accent II<br />

• Vad händer i längre ord, t ex flerledade<br />

sammansättningar?<br />

• Huvudbetoningen faller normalt på första<br />

ledet <strong>och</strong> bibetoningen på det sista<br />

• ‘Deger,fors - ‘Degerfors,gatan -<br />

‘Degerforsgat,puckeln<br />

• ‘Kram,fors etc.<br />

• Men... som vanligt finns det alltid undantag...<br />

• Hörne’fors - Hörne’fors,gatan -<br />

Hörne’forsgatepuckel,svängen<br />

• För’ening - För’enings,gatan


Slutsats:<br />

• Svenska är inte ett tonspråk i samma<br />

mening som kinesiska eller vietnamesiska.<br />

En skillnad är att svenskans accenter till<br />

största delen grammatiskt förutsägbara <strong>–</strong><br />

ordtoner är typiskt lexikalt betingade.<br />

Ordaccenter<br />

• Betonade stavelser med en ordaccent<br />

kännetecknas av en rörlig tonkontur.<br />

Tonhöjden når typiskt en topp i samband<br />

med en betonad stavelse.<br />

Hur realiseras<br />

ordaccenter akustiskt?<br />

Figure 1. The f0-contributions of word accent, sentence accent and terminal juncture. Schematized f0-contours of one accent I- and one<br />

accent II-word. The arrows, drawn in thick lines, indicate word accent fall, sentence accent rise and terminal juncture fall. Note. Picture<br />

and caption from Bruce (1977), © Gösta Bruce 1977. Reprinted with permission.


Akustik <strong>och</strong> prosodi<br />

• Och omvänt, att en tonhöjdsförändring från<br />

50 Hz till 100 Hz upplevs som lika<br />

stor som en från 100 Hz till 200 Hz, trots<br />

att förändringarna är olika stora mätt i Hz<br />

• Tonhöjd uppfattas på en logaritmisk<br />

skala mycket lik den halvtonsskala som<br />

används inom musiken<br />

Frekvens, uppfattad<br />

tonhöjd, halvtoner<br />

• Uppfattad tonhöjd förhåller sig inte<br />

linjärt i förhållande till frekvens<br />

• Detta innebär bl a att en förändring från<br />

100 Hz till 200 Hz upplevs som större<br />

än en från 200 Hz till 300 Hz, trots att<br />

förändringarna är lika stora mätt i Hz<br />

• Tumregel för halvtonstransformering: En<br />

fördubbling (eller halvering) av<br />

frekvensen motsvarar en förändring med<br />

en oktav (12 halvtoner)


Interval Frequency ratio Cents Semitones<br />

Unison 1.000000 : 1 0 0<br />

Semitone or minor second 1.059463 : 1 100 1<br />

Whole tone or major second 1.122462 : 1 200 2<br />

Minor third 1.189207 : 1 300 3<br />

Major third 1.259921 : 1 400 4<br />

Perfect fourth 1.334840 : 1 500 5<br />

Augmented fourth/Diminished fifth 1.414214 : 1 600 6<br />

Perfect fifth 1.498307 : 1 700 7<br />

Minor sixth 1.587401 : 1 800 8<br />

Major sixth 1.681793 : 1 900 9<br />

Minor seventh 1.781797 : 1 1,000 10<br />

Major seventh 1.887749 : 1 1,100 11<br />

Octave 2.000000 : 1 1,200 12<br />

F0 distribution kvinnlig<br />

talare (Hz)<br />

!<br />

ST=(12 / log(2)) * (log(f/F))<br />

ST =<br />

12log f<br />

F<br />

log2<br />

12log<br />

ST = !<br />

f<br />

F<br />

log2 "<br />

12log 200<br />

100<br />

log2<br />

" 12log2<br />

log2 =12<br />

F0 distribution manlig<br />

talare (Hz)


0.8779<br />

0<br />

Jämförelse kvinnlig <strong>och</strong><br />

manlig talare (ST)<br />

<strong>–</strong>0.8145<br />

0 3.09006<br />

Time (s)<br />

10<br />

<strong>–</strong>5<br />

0 0.5 1 1.5<br />

Time (s)<br />

2 2.5<br />

<strong>–</strong>5<br />

33.09006<br />

10<br />

7<br />

4<br />

1<br />

<strong>–</strong>2<br />

ST-transformation<br />

• Transformation från Hz till semitoner gör<br />

kvinnor, män <strong>och</strong> barn mer jämförbara<br />

• Alltid bra idé <strong>och</strong> nödvändigt om man vill<br />

jämföra talares omfång, storlek på F0rörelser<br />

eller dylikt<br />

• Man måste inte alltid räkna/transformera<br />

själv...<br />

Är det här mänskligt tal?<br />

Är det ett samtal?<br />

Hur många människor?<br />

Hur många kvinnor <strong>och</strong><br />

hur många män?<br />

Övriga?<br />

Någon bekant?<br />

Vad handlar det om?


Är det här lämpliga ställen<br />

att säga något?<br />

+12<br />

0<br />

-12<br />

Före tystnader vid<br />

talarskiften<br />

Borde man hålla tyst här?<br />

Före tystnader där det<br />

inte var talarskiften<br />

+12<br />

0<br />

-12

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!