Den företagsamma skolan - Luleå tekniska universitet

Förankringen på tjänstemannanivå var tydlig vid starten av DFS, det fanns direktiv från
förvaltningschefen att arbeta med entreprenörskap i skolan och kommunen var redan
engagerad i FLIS. Kommunens kontaktperson för FLIS kände också att arbetet sågs som
viktigt. Kommunchefen och flera andra tjänstemän i kommunen hade tidigare deltagit i utbildningen
DFF, och kommunchefen var även initiativtagare till deltagandet i DFS. DFS var
därmed vid starten väl förankrat i tjänstemannaorganisationen. Beredningsgruppen på förvaltningen
Barn & utbildning deltog i den första utbildningen i DFS. Den andra utbildningen
omfattade en rektor och 16 lärare från förskola, grundskola och gymnasium.
När det gäller att stimulera entreprenörskap och företagsamhet i skolan hade de innan DFS
startade endast gjort små insatser. Innan FLIS påbörjades ett arbete med att utveckla prao- och
UF-verksamheten. I FLIS har man fortsatt det arbetet. Kontaktpersonen för FLIS hade 5 % av
en heltidstjänst och arbetar resterande tid som studie- och yrkesvägledare. De mål som sattes
upp för FLIS hade de redan nått vid starten av DFS. Målen var att öka samverkan mellan
skola och näringsliv i syfte att stimulera elevers företagsamhet. Där hade man satsat på att
stärka och bredda arbetet med UF på gymnasiet och grundskolan och utveckla
praoverksamheten. Därför utarbetades nya mål för FLIS fr o m 2007:
Utveckla nya samarbetsformer för skola-arbetsliv-näringsliv. Det omfattar både
grund- och gymnasieskolan. Grundskolan ska arbeta fram en praoplan som visar
aktiviteter för elever från förskola till och med år 9. Gymnasieskolan ska i nära
samarbete med företagen arbeta fram nya program och ett programråd.
Arbeta med att föra in ett entreprenöriellt tänkande hos skolans personal.
Utveckla yngre elevers nyfikenhet för nyskapande och teknik. Här ska Finn-upp
och NTA användas för elever i år 1-6.
Eftersom kontaktpersonen för FLIS haft så lite tid har hon lämnat över arbetet i grundskolan
till personalen där. Hon stämmer bara av med dem. Det gäller för henne att få andra personer
att utföra – inte utföra själv.
Lidköping
I Lidköping fanns vid starten av DFS entreprenörskap ännu inte inarbetat i kommunens skolplan,
men det fanns trots detta en tydlig politisk förankring för arbetet med entreprenörskap i
kommunens skolor. Alla politiker ville detta, berättade ordföranden i Barn och Skolnämnden
vid en intervju i februari 2007, men då var arbetet relativt nytt och de hade inte börjat prata
om entreprenörskap i skolan förrän senaste året. Däremot fanns ett samarbetsavtal mellan
Näringslivskommitten och förvaltningarna Barn & Skola och Utbildning. Parterna hade
kommit överens om att under 2006-2009 arbeta i samverkan under en längre tid för att möta
det lokala behovet av arbetskraft nu och i framtiden. I Lidköping finns det största behovet av
arbetskraft inom områdena naturvetenskap, teknik och entreprenörskap. Målen i Lidköping är
att kommunen ska tillhöra de tio främsta i Sverige i fråga om samarbete mellan skola och
näringsliv, och att det i Lidköping finns ett fördjupat, utvecklat och långsiktigt samarbete
mellan näringsliv och skola inriktat mot naturvetenskap, teknik och entreprenörskap. 17
I Lidköping pågick vid starten av DFS olika projekt för att stimulera entreprenörskap. Redan
2001 påbörjades ett deltagande i det nationella NoT-projektet 18 och när projektet avslutades
nationellt två år senare såg kommunen en möjlighet att fortsätta arbetet i FLIS. FLIS-projektet
rörde ungefär samma frågor och samtidigt breddades arbetet genom att bl a få in en utveckling
av samarbetet mellan skola och näringsliv samt studie- och yrkesvägledningen. Ett dokument
17 Samarbetsavtal 2006-2009 Näringslivskommitten och Barn & Skola och Utbildning, Lidköpings kommun.
18 Nationellt övergripande projekt för att stimulera intresse för Naturvetenskap och teknik. Påbörjades redan
1993 avslutades nationellt 2003.
16