Virkestorkningens inverkan på impregnerbarhet i furusplint – Del II

Figur 9 Torrviktsprovernas fuktkvotsfördelningar i de olika grupperna, uppdelat på torktemperatur och
dimension.
3.2 Fuktkvot innan impregnering
Fuktkvoterna som mättes resistivt strax innan virket impregnerades visas i figur 10
tillsammans med fuktkvoten från torrviktproven som togs efter torkning. Skillnaden visar vad
som hänt med fuktkvoten då virket hyvlats och förvarats utomhus.
Med undantag från de individer med allra högst fuktkvot får de uppmätta fuktkvots‐
förändringarna mellan torkning och impregnering ses som ringa.
En sak man kan notera i figur 10 är att det finnas en tendens att individer med hög fuktkvot
efter torkning har fått en lägre fuktkvot vid impregneringstillfället. Samt motsvarande för
individer med relativt låg fuktkvot som fått högre fuktkvot inför impregneringen. Detta trots
det kalla klimat som rådde. Tänkbara förklaringar till detta kan vara:
Mättekniska skillnader mellan torrvikt och resistiv el‐fuktkvotsmätare.
Frystorkning, att virket har torkat trots minusgrader.
Under hyvlingen har de yttre torrare delarna hyvlats bort.
14