Virkestorkningens inverkan på impregnerbarhet i furusplint – Del II

More documents

Recommendations

Info

Rå referens Torkad referens Figur 34 Fettinnehåll (%) i brädor i position 3: område i rått virke som i torkat tillstånd gav upphov till impregneringsmiss vid impregnering, position, 4: motsvarande område i torkat virke, position 5: område i torkat virke som var fullständigt impregnerat vid efterföljande impregnering. Ytterligare analys av extraktivämnes‐ och fetthalter för de tre olika positionerna i brädernas tvärsnitt, figur 35 och figur 36, visar att signifikanta skillnader kunde ses endast för fetterna. Figur 35 Extraktivämneshalternas [%] medelvärde och konfidensintervall för position 3 till 5. Mycket små skillnader i medelvärden för extraktivämneshalter vid de olika torkningsbeting‐ elserna observerades och det går inte att dra några slutsatser angående deras påverkan av torkningsbetingelserna. Fetthalten uppvisar större skillnad i medelvärden för de olika positionerna, figur 36. Halten av fetter var i genomsnitt lägre i torkade områden närmare virkesytan (5) än längre in i veden (4). 36
Figur 36 Fetthalternas [%] medelvärde och konfidensintervall för position 3 till 5. En liknande effekt kunde ses hos hartssyror (Haitong 2012). Dock kunde ingen statistiskt säkerställd påverkan på förekomsten av fetter ses av vare sig temperatur på torkluften (60°C eller 80°C) eller målfuktkvot (10‐12, 18 and 24 %). En möjlig förklaring till de lägre halterna av detekterbara fetter efter torkning är att fetterna kommer i kontakt med våtvarm luft som oxiderar omättade fettsyrekedjor i fetterna. Det är mer troligt att man då får en förnätad och mer trögflytande extraktivämnes‐struktur (jfr viskositet hos rå och kokt linolja) än en oxidativ nedbrytning av de omättade fettsyre‐ kedjorna i fettet eftersom sådana nedbrytningsprodukter (se Lindgren och Norin 1969, Antti et al. 2011) inte kunde identifieras vid analys av kemiska strukturen med gaskromatograf‐ masspektrometer (GC‐MS). Ett liknande förlopp som sågs vid torkning av bräderna kunde iakttas då kokt linolja värmdes i ugn vid 94 °C i 15 minuter. Den detekterade fetthalten minskade men fortfarande var linoljan extraherbar med aceton och totalvikten av linoljan var densamma. Diskussion och sammanfattning (Kemi) Ingen större inverkan på extraktivämneshalten i brädorna kunde ses vid torkning vid olika temperaturer i spannet 60‐80 °C och till fuktkvoter mellan 10‐24%, åtminstone inte då ett större antal brädor jämförs. Detekterbara fetter är lägre i torkade än i råa brädor och verkar vara ännu lägre i ytligare delar av splintveden än längre in i splintveden. Liknande men inte lika tydliga resultat kunde ses för hartssyror. Detta indikerar att fetterna reagerar vidare under torkningen troligen via autooxidation. En möjlighet är att en mer förnätad extraktivämnesstruktur speciellt i eller i närheten av pormembran skulle kunna förhindra vätsketransport vid impregneringen. Frånvaron av samband mellan torkningsbetingelserna och de undersökta extraktivämnena indikerar en mer komplicerad mekanism som förklaring till de uppkomna impregnerings‐ missarna vid efterföljande tryckimpregnering. En relativt stor spridning i resultaten kunde dock ses och kan vara en förklaring till att inte några signifikanta slutsatser angående 37
Page 1 and 2: Virkestorkningens inverkan på impr
Page 3 and 4: Sammanfattning Projektets målsätt
Page 5 and 6: 1 Inledning 1.1 Bakgrund I Sverige
Page 7 and 8: Målsättningen med delsteg 1 som a
Page 9 and 10: Uppmärkning, provtagning och strö
Page 11 and 12: Figur 3 Torkschema med trender frå
Page 13 and 14: Figur 5 Efter torkningen kapades 30
Page 15 and 16: Efter kapning och buntning penslade
Page 17 and 18: 3 Resultat och diskussion Resultate
Page 19 and 20: Figur 10 Fuktkvotsjämförelse för
Page 21 and 22: Figur 14 Andelen fullimpregnerade v
Page 23 and 24: Figur 16 Andelen fullimpregnerade v
Page 25 and 26: Resultaten av temperatur och fuktkv
Page 27 and 28: Genom att på medelvärdesnivå und
Page 29 and 30: I figur 26 visas andelen impregneri
Page 31 and 32: Loadingplot visar hur de variabler
Page 33 and 34: Densitet ρ 0,0 (kg/m 3 ) 500 480 4
Page 35 and 36: Slutsatserna av MVDA sammanfattas e
Page 37 and 38: Isolering och analys av extraktivä
Page 39: Rå referens Torkad referens Figur
Page 43 and 44: 5 Slutsatser och Rekommendationer S
Page 45 and 46: 7 Referenser Anon (2004) NTR dokum
Page 47 and 48: Om TräCentrum Norr TräCentrum Nor
Page 49: Kort beskrivning av Multivariat ana
Page 52 and 53: Plank: Stora missar Bilaga 2
Page 54 and 55: Missar i bräder Bilaga 2
Page 56: Missar i bräder Bilaga 2

Virkestorkningens inverkan på impregnerbarhet i furusplint – Del II

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?