Virkestorkningens inverkan på impregnerbarhet i furusplint – Del II

impregnerat virke i klass AB eftersom fuktkvoterna avsiktligt har valts med stor spridning i
intervallet under fibermättnad.
3.4.1 Gruppvis
Impregneringsresultatet för samtliga grupper av plank visas i figur 12, där grupperna är
ordnade efter torktemperatur och medelfuktkvot. Framförallt två grupper avviker från de
övriga fyra grupperna som annars var tämligen lika. Grupp B (80 °C, umedel 14,6 %) var något
bättre, medan grupp F (60 °C, umedel 12,1 %) var sämst av plankgrupperna.
Figur 12 Andelen fullimpregnerade plank gruppvis, torktemperatur och medelfuktkvot anges. Grupp B, som
torkades vid 80 °C och hade 14,6 % i medelfuktkvot, var den som uppvisade bäst resultat.
I figur 13 visas impregneringsresultatet för grupperna med bräder, med grupperna ordnade
efter torktemperatur och medelfuktkvot. Bäst impregneringsresultat uppvisade gruppen
som torkats vid 80 °C till medelfuktkvoten 20,2 %. Sämst gick det för gruppen som torkats
vid samma temperatur ner till 8,4 % medelfuktkvot.
Figur 13 Andelen fullimpregnerade brädor gruppvis, torktemperatur och medelfuktkvot anges. Bäst resultat
uppvisar gruppen som torkades vid 80 °C och en medelfuktkvot på 20,2 %.
3.4.2 Inverkan av fuktkvot, temperatur och dimension
Inverkan av fuktkvot
Medelvärdet av andelen fullimpregnerade virkesstycken i olika fuktkvotsintervall i hela
försöksmaterialet utan indelning i plank/bräder eller temperaturnivå visas i figur 14.
16