RAPPORT - Luleå tekniska universitet

More documents

Recommendations

Info

Livscykelekonomi för flerbostadshus i trä - Erika Levander Delrapport DP1 Många av de identifierade osäkerheterna rör även produktens <strong>tekniska</strong> lösningar, vilka detta projekt inte ämnar adressera då detta täcks in av både Nationella Träbyggnadsstrategins arbete samt av andra TCN-projekt. 2002 antogs ett EU-direktiv för att minska energiförbrukningen i byggnader, i oktober 2006 trädde lagen om energideklarering i kraft i Sverige och just nu arbetas det med en lagändring som förutspås innebära krav på dels avsevärt reducerad energiförbrukning vid nybyggnation och dels att förvaltaren verifierar att byggnaden uppfyller denna låga förbrukning efter en tids drift. Detta kommer att innebära att samtliga nybyggda flerbostadshus kommer att ligga på jämförbara förbrukningsnivåer och att energiförbrukningen därmed blir till en försumbar faktor vid jämförelser mellan olika byggnaders uppvärmningskostnader. Denna lagändring bör bevakas och för detta projekt kan det innebära att energiförbrukningen i framtiden blir en mindre intressant parameter i livscykelkostnadsberäkningar då denna blir till synes normerad mellan olika byggnader. Dock finns uppfattningen om att ett trähus ökar energibehovet i jämförelse med en betongstomme och därutöver utgör energiförbrukningen en större del av ett flerbostadshus totala livscykelkostnader, varför energiförbrukningen inte helt kan bortses från historiskt och i nutid. Ingen tidigare undersökning eller forskning är gjord på området underhåll och underhållskostnader för flerbostadshus i trä. Underhåll av flerbostadshus i trä är därför av stort intresse för projektet, både ur vetenskaplig och ur praktisk synvinkel. Med bakgrund i diskussionen ovan beslutades under mötet den 10 april att vidare i projektet fokusera på värdeparametern Underhåll, med en preliminär inriktning mot följande beståndsdelar: - Utbytbarhet av installationer/åtkomlighet (fläktar, stammar, el, undercentraler, avlopp m.m.) - Underhåll på grund av rörelser, sprickor - Underhåll i trapphus, trappor och övriga allmänna ytor - Underhåll/målning av träfasader, balkonger och övriga fasadskador Utöver underhållsparametrarna avses projektet dessutom utnyttja kontakterna med förvaltarna för att samla in data om nedanstående parametrar, vilka är nödvändiga för genomförandet av en fullständig LCC-kalkylering: Initial byggkostnad Energiförbrukning Konstateras kan att de synpunkter/åsikter och osäkerheter som presenteras i tabell 2 finns om flerbostadshus med trästomme och att företagen bör bära med sig dessa och besvara dem för att nå ett större förtroende för att bygga i trä. 3.3 Användbarhet hos livscykelekonomiska beräkningar Under intervjuerna med fastighetsförvaltarna framkom att ingen av respondenterna använder livscykelkostnadsberäkningar på byggnadsnivå. De flesta bolagen gör inga beräkningar alls vid ny- eller ombyggnation utan litar till personalens/förvaltarnas erfarenheter från tidigare val. Vissa större bolag använder nuvärdesberäkningar, pay-back beräkningar och delvis LCCberäkningar men på komponentnivå, för att ställa exempelvis materialval mot varandra, och att det då handlar om enklare analyser. Från samtliga respondenter framkom att fastighetsbolagen inte har en särskilt lång praktisk tidshorisont, och med det menat att underhållet planeras och budgetteras mellan ett till tre år framåt och att långsiktig horisont är mindre än eller lika med tio år. En respondent nämner dock att de i vissa projekt använder LCC och att man då väger samman LCC och kundnytta, men säger även att dessa två ofta 6
Livscykelekonomi för flerbostadshus i trä - Erika Levander Delrapport DP1 går emot varandra. En åsikt som framkommit är att det är svårt att göra beräkningar då många antaganden får göras i och med att det saknas data för att kunna göra bättre uppskattningar av exempelvis slitage, underhåll etc. Även i litteraturen nämns problematiken med att de teoretiska LCC-modellerna inte används i någon större utsträckning i praktiken. Ett av de stora hindren mot användning är tillgången till data och kvaliteten på beslutsfattandet utifrån en LCC-beräkning bygger på tillgången till lämplig och korrekt data (Flanagan och Jewell, 2005). Dessutom är det ett stort steg från att förstå LCC-teorierna till att praktiskt behärska dem (Flanagan et al, 1989) och det faktum att faktorer som estetik, komfort, arkitektur etc. ofta har ett motsatsförhållande till ett bra resultat i en LCC-beräkning (Kishk et al, 2003) bidrar vidare till att LCC inte används i praktiken. Under intervjuerna framkommer dock att det skulle vara intressant att göra beräkningar om det fanns enklare, mer användarvänliga modeller att använda, särskilt som det utifrån börjar uttryckas krav gentemot vissa allmännyttiga bolag på att göra drift- och underhållsprognoser redan vid projekteringen. 3.4 Insamling och bearbetning av data En iakttagelse från intervjuerna är att insamling, och främst bearbetning och analys, av drift- och underhållsdata inte görs i större omfattning. De data som över lag hos de deltagande förvaltningsbolagen bearbetas och analyseras är mediaförbrukningen, och där är det framförallt energiförbrukningen som har störst fokus. När det gäller övrig förvaltningsdata skiljer sig företagen åt i graden av databearbetning. Ett av de deltagande företagen samlar in data på byggnadsnivå och har system både för drift- respektive underhållsdata för varje byggnad. Dessa har även ett något längre perspektiv på sitt underhåll än många av de övriga och har i regel ett planerat underhåll på tre års sikt med undantag från vissa fastigheter där planen sträcker sig tio år framåt. Två av företagen har inget system för insamling och bearbetning av drift- och underhållsdata samt planerar sitt underhåll på årsbasis, utifrån årsredovisningen. För projektets kommande delprojekt kommer framtida kontakter att inriktas på förvaltningsbolag som har en mer omfattande datainsamling och bearbetning, och denna på byggnadsnivå. En svårighet vad gäller analys av historisk förvaltnings- och underhållsdata är att gränsdragningen mellan drift, löpande underhåll, planerat underhåll, investeringar och reparationer är olika beroende på företag. Det kan göra en jämförelse av data, inte omöjlig men, problematisk. En tydlig definition av vilken gränsdragning mellan drift, underhåll, reparationer etc. som vi väljer att tillämpa i projektet är därför nödvändig för fortsatt arbete. 4 Fortsatt arbete Arbetet i delprojekt 2 (DP2) kommer att fokuseras på att samla in data om de värdeparametrar som listas i tabell 3 nedan, där det primära är data om underhållsparametrar men där bakgrundsinformation rörande initial byggkostnad och driftskostnader och energiförbrukning även kommer att insamlas. Mätningarna måste vara säljande och representativa. Med säljande menas att några av mätobjekten bör vara lokaliserade i Stockholmsregionen, detta för att uppnå trovärdighet hos mätningarna, ur ett kundperspektiv. Med representativa mätningar åsyftas att mätobjekten bör väljas så att mätningarna blir representativa både kvantitativt (antal) och kvalitativt (områden; vad vi mäter). Dessutom bör en jämförande studie mot betongobjekt göras för att kunna visa den 7
Page 1 and 2: RAPPORT Livscykelekonomi för flerb
Page 3 and 4: 2 Metod Livscykelekonomi för flerb
Page 5: Livscykelekonomi för flerbostadshu
Page 9 and 10: INTERVJUGUIDE Beskrivning av respon
Page 11 and 12: Låg uppvärmning/ förbrukning Bra

RAPPORT - Luleå tekniska universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?