Att studera vid Lunds universitet 2005-2006
Att studera vid Lunds universitet 2005-2006
Att studera vid Lunds universitet 2005-2006
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Att</strong> <strong>studera</strong> <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
<strong>2006</strong><br />
<strong>2005</strong>
Observerar att kursutbudet är preliminärt och<br />
kan ändras på grund av medelbrist. Uppdaterat<br />
kurs utbud fi nns på www.lu.se/utbildning<br />
Informations- och anmälningsmaterial för program och kurser <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>:<br />
<strong>Att</strong> <strong>studera</strong> <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> (denna katalog). Information om ämnen och program <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>.<br />
Utkommer årligen i november.<br />
Anmälan till kurser <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>. Utkommer vår och höst, cirka 6 veckor före sista anmäl ningsdag.<br />
VHS anmälningskatalog för program och linjer. Utkommer vår och höst, cirka 6 veckor före sista anmälningsdag.<br />
Anmälan till fristående kurser <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> Tekniska Högskola. Utkommer vår och höst, cirka 6 veckor före sista anmälningsdag.<br />
LTHs utbildningskatalog. Utkommer årligen i november–december.<br />
För information om hur man beställer katalogerna, se sidan 128.
Adresser<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
Box 117, 221 00 Lund<br />
Tel 046-222 00 00 vx<br />
Fax 046-222 47 20<br />
Internet www.lu.se<br />
Studentservice<br />
Tel 046-222 01 00 Fax 046-222 44 12<br />
Antagningen<br />
Tel 046-222 93 00 (9–12) Fax 046-222 70 71<br />
Stipendier<br />
Tel 046-222 71 48 Fax 046-222 71 71<br />
Studiedokumentation/LADOK<br />
Tel 046-222 00 00 vx Fax 046-222 04 95<br />
Studenthälsan<br />
Tel 046-222 43 77 Fax 046-222 43 86<br />
Internationella sekretariatet<br />
Tel 046-222 34 59 Fax 046-222 41 11<br />
Teologiska fakulteten<br />
Kansliet för humaniora och teologi<br />
Box 117, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Palais d’Ask, Sandgatan 4A<br />
Tel 046-222 00 00 vx<br />
Fax 046-222 44 10<br />
Internet www.teol.lu.se<br />
Juridiska fakulteten<br />
Box 207, 221 00 Lund<br />
Besöksadress L Gråbrödersgatan 4<br />
Tel 046-222 00 00 vx<br />
Fax 046-222 11 16<br />
Internet www.jur.lu.se<br />
Medicinska fakulteten<br />
Box 117, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Paradisgatan 5, ingång B2<br />
Tel 046-222 97 24<br />
Fax 046-222 41 70<br />
Internet www.medfak.lu.se<br />
Samhällsvetenskapliga fakulteten<br />
Box 117, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Paradisgatan 5, hus H, Eden<br />
Tel 046-222 00 00 vx<br />
Fax 046-222 44 11<br />
Internet www.kanslis.lu.se<br />
Ekonomihögskolan<br />
Box 7080, 220 07 Lund<br />
Besöksadress Tycho Brahes väg 1<br />
Tel 046-222 00 00 vx<br />
Fax 046-222 34 06<br />
Internet www.ehl.lu.se<br />
Humanistiska fakulteten<br />
Kansliet för humaniora och teologi<br />
Box 117, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Palais d’Ask, Sandgatan 4 A<br />
Tel 046-222 00 00 vx<br />
Fax 046-222 44 10<br />
Internet www.ht.lu.se<br />
Produktion Informationsenheten, <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
Redaktion Eiwor Acosta, Lars Andræ, Thomas Ottosson<br />
Maria Wendel<br />
Projektledning och layout Maria Wendel, Thomas Ottosson,<br />
Eva Samuelsson<br />
Intervjuer Ulrika Oredsson (s 4-5, 17, 21)<br />
Repro och tryck Elanders Gummessons, Falköping, oktober 2004<br />
Upplaga 105 000 ex<br />
För fakta om utbildningarna svarar berörda<br />
institutioner/fakulteter eller motsvarande.<br />
Denna katalog fi nns även tillgänglig på Internet www.lu.se/att<strong>studera</strong>0506<br />
Naturvetenskapliga fakulteten<br />
Kansli N<br />
Box 118, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Sölvegatan 37, Ekologihuset<br />
Tel allmän studievägledning 046-222 48 53<br />
Tel internationella studier 046-222 98 42<br />
Fax 046-222 40 24<br />
Internet www.naturvetenskap.lu.se<br />
<strong>Lunds</strong> Tekniska Högskola<br />
LTH:s kansli<br />
Box 118, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Kårhuset, John Ericssons väg 3<br />
Tel studieinformation 046-222 71 91/222 33 01<br />
Fax 046-222 40 16<br />
Internet www.lth.se<br />
Campus Helsingborg<br />
Kansli Helsingborg<br />
Box 882, 251 08 Helsingborg<br />
Besöksadress Universitetsplatsen 2<br />
Tel 042-35 65 00 vx<br />
Fax 042-35 65 02<br />
Internet www.campus.hbg.lu.se<br />
Trafi kfl yghögskolan i Ljungbyhed<br />
260 70 Ljungbyhed<br />
Besöksadress F 5 gamla fl ottiljområde, Drottningvägen 5<br />
Tel 0435-44 54 49<br />
Fax 0435-44 54 64<br />
Internet www.tfhs.lu.se<br />
De konstnärliga högskolorna i Malmö<br />
Gemensamt kansli Musikhögskolan,<br />
Teaterhögskolan och Konsthögskolan<br />
Box 8203, 200 41 Malmö<br />
Besöksadress Musikhögskolan,<br />
Ystadvägen 25, Malmö<br />
Tel 040-32 54 50 vx<br />
Fax 040-32 54 80<br />
Internet www.mhm.lu.se (Musikhögskolan)<br />
www.khm.lu.se (Konsthögskolan)<br />
www.thm.lu.se (Teaterhögskolan)<br />
Adresser till institutioner eller motsvarande <strong>vid</strong><br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>: se respektive utbildning/ämne<br />
Verket för högskoleservice VHS<br />
833 82 Strömsund<br />
Tel 08-545 515 45<br />
Fax 08-725 96 13<br />
Internet www.vhs.se<br />
Högskoleverket<br />
Box 7851, 103 99 Stockholm<br />
Tel 08-563 085 00 (vx)<br />
Fax 08-563 085 50<br />
Internet www.hsv.se<br />
Foto Kennet Ruona, med undantag av följande:<br />
s 55, 77 Nils Bergendal<br />
s 85, 93 Bo Wallén<br />
s 116, 118 Hans Frantzén<br />
s 120 Mathias Kristersson
Innehåll Artiklar<br />
Rektors förord 2<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> 3<br />
Högskolestudier 6<br />
Anmälan till högskolestudier 8<br />
Högskoleprovet 12<br />
Arbetslivscenter 12<br />
Studentservice 13<br />
Ett <strong>universitet</strong> för alla 14<br />
Biblioteks- och informationsservice 15<br />
Examina <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> 16<br />
Det internationella <strong>universitet</strong>et<br />
Nät<strong>universitet</strong>et, livslångt lärande –<br />
18<br />
kompetensutveckling och uppdragsutbildning 20<br />
Öresunds<strong>universitet</strong>et 22<br />
Lärcentra i Skåne 23<br />
Student i Lund – StiL 23<br />
Bostad, ekonomi och studiesociala frågor 24<br />
Välkommen till studentlivet! 26<br />
Lund, Malmö och Helsingborg 28<br />
Teologiska fakulteten 30<br />
Juridiska fakulteten 35<br />
Medicinska fakulteten 38<br />
Humanistiska fakulteten 48<br />
Samhällsvetenskapliga fakulteten 67<br />
Ekonomihögskolan 79<br />
Naturvetenskapliga fakulteten 85<br />
Miljöutbildning 96<br />
<strong>Lunds</strong> Tekniska Högskola 100<br />
Högskoleingenjörsutbildningar i Helsingborg 108<br />
Campus Helsingborg 111<br />
Trafi kfl yghögskolan i Ljungbyhed 116<br />
Konsthögskolan i Malmö 119<br />
Teaterhögskolan i Malmö 121<br />
Musikhögskolan i Malmö 123<br />
Register<br />
Beställning av informations-<br />
127<br />
och anmälningsmaterial 128<br />
Adresser 129<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> på Internet:<br />
www.lu.se<br />
Krokig väg till <strong>universitet</strong>sstudier (intervju) 4<br />
J ENNIE HULTMAN<br />
Älskar Lund trots vädret (intervju) 17<br />
A NNE PLEASH<br />
”Missa inte chansen att bli utbytesstudent!” (intervju) 21<br />
I NÉS RESSAISSI<br />
Ett lyckat resultat 34<br />
K ARIN HORNED<br />
Ett hus – tusen möjligheter 37<br />
T HOMAS OGARD<br />
Ett yrke med oändliga möjligheter! 47<br />
A NNA HYLTMARK<br />
”Shut up and listen” 66<br />
H ÅKAN ISAKSSON<br />
Här står dialog och tänkande i fokus 78<br />
L INNÉA SVENSK<br />
Ekonomprogrammet – ett lyckat val 84<br />
A NNA KARLSSON<br />
Plötsligt förstår man hur världen fungerar 95<br />
K ARIN SAMUELSSON<br />
Miljövetare behövs! 99<br />
M IRJAM LUC<br />
Ständigt nya insikter 110<br />
J OHANNA NORDSTRÖM<br />
Jag vill påverka framtidens utveckling 115<br />
J OHAN ERIKSSON<br />
‘‘Cleared for take-off ’’ 118<br />
Å SA OLSSON<br />
Innehållet viktigare än formen 120<br />
M ATHIAS KRISTERSSON<br />
Nu förstår jag hur jag ska använda teatern 122<br />
A UGUST LINDMARK<br />
Det personliga målet 126<br />
P AULA HELANDER<br />
1
2<br />
Vad är viktigast för dig?<br />
Vad är det viktigaste för just dig? Är det närheten till<br />
en framstående forskarmiljö? Är det ett rikt studentliv?<br />
Vill du ha traditioner eller friska fl äktar? På <strong>Lunds</strong><br />
<strong>universitet</strong> fi nns alltihop – välj det som passar dig bäst.<br />
<strong>Att</strong> läsa i Lund är en upptäcktsresa. Man vet inte var<br />
och hur den slutar, men ett är säkert: man lär sig, inte<br />
bara speciella ämneskun skaper, utan för livet.<br />
I Lund hittar du de klassiska utbildningarna i bland<br />
annat medicin och juridik, men också unika kombinationer<br />
inom exempelvis miljö och teknik. Förutom<br />
i Lund fi nns utbildningar i Malmö, Helsingborg och<br />
Ljungbyhed – alla med sin speciella profi l.<br />
De sneda, gamla stentrapporna i Kungshuset är<br />
en bild av Lund och en annan är Ingvar Kamprads<br />
ultramoderna designcentrum eller det nya språk- och<br />
litteratur centrum som precis har blivit klart.<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> är väl ansett runtom i världen och<br />
fi nns i en studiemiljö med tusenåriga anor. Men <strong>Lunds</strong><br />
<strong>universitet</strong> är också ett <strong>universitet</strong> för framtiden, med<br />
forskare som leder utvecklingen på sina områden och<br />
utbildningar som kombinerar kunskap på nya sätt.<br />
Som student på <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> har du alla möjligheter<br />
att komma iväg på ett utbyte i något annat land.<br />
Vi har 1000 samarbetsprojekt med 600 <strong>universitet</strong><br />
världen över. En examen från <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> ger<br />
dig också fördelar när du är färdig med studierna och<br />
ska söka jobb, eftersom <strong>universitet</strong>et är välkänt och<br />
har högt anseende bland arbetsgivare.<br />
Passa på att lära känna något mer än ditt eget ämne,<br />
något bred<strong>vid</strong> din huvudinriktning. Läs gärna något<br />
oplanerat som intresserar och utvecklar<br />
dig. Om du blir teknolog<br />
eller ekonom, varför inte läsa t.ex.<br />
lite fi losofi eller retorik. Om du<br />
blir samhällsvetare, lägg till något<br />
om musikvetenskap eller teknikhistoria.<br />
Väljer du <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
kommer du att få såväl nyttig<br />
kunskap som erfarenheter och<br />
inte minst glada minnen! Det är<br />
inte bara vilka ämnen du väljer som avgör vad du<br />
får ut av studietiden. Genom ett aktivt studentliv<br />
utvecklar du även andra sidor av dig själv och<br />
knyter många viktiga kontakter.<br />
<strong>Att</strong> ”ligga i Lund” innebär tillgång till ett spännande<br />
studentliv med ett stort utbud av föreningar,<br />
kårer och nationer, debatter, fester, körer, spex och<br />
studentaftnar. Studentkårerna, nationerna och<br />
Akademiska föreningen (AF) fi nns till för att du ska<br />
få ut det mesta och det bästa av din studietid. På<br />
kursen, på korridoren, i olika föreningar – det fi nns<br />
en stor chans att träffa personer som är intresserade<br />
av samma saker som du.<br />
Lund är en stad med ett rikt utbud av kultur och<br />
fritidsaktiviteter. Även om studenterna i mångt och<br />
mycket präglar staden så måste man inte leva ett<br />
typiskt studentliv, det fi nns gott om andra möjligheter<br />
också.<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> är Skandinaviens största. Här<br />
fi nns 41 000 studenter, 90 olika utbildningsprogram,<br />
ungefär 1000 kurser och över 6 500 anställda.<br />
En del av våra studenter kommer mer eller mindre<br />
direkt från gymnasiet. Andra har kanske yrkesarbetat<br />
en tid och hunnit skaffa familj. Hos oss på<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> kan du läsa nästan allt och du har<br />
goda möjligheter att sätta en personlig prägel på din<br />
utbildning.<br />
Läs noga igenom utbildningskatalogen och prata<br />
gärna med en studievägledare om du känner dig<br />
osäker på hur du ska välja.<br />
Jag hoppas att du hittar något du vill läsa och<br />
att du sedan får möjlighet att genomföra det. Jag<br />
hoppas att dina studier här skall ge dig inte bara<br />
nya kunskaper utan också nya perspektiv, att du<br />
utvecklas och kanske till och med förändras. Många<br />
kan berätta hur åren <strong>vid</strong> <strong>universitet</strong>et gav dem livsav<br />
görande impulser genom möten med spännande<br />
människor och idéer.<br />
Välkommen att läsa <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>!<br />
Göran Bexell, rektor
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> grundades 1666 som ett led i<br />
försvenskningen av Skånelandskapen. Fram till<br />
1658 var ju Skåne danskt och de unga män som<br />
ville skaffa sig en akademisk utbildning begav sig<br />
i första hand till Köpenhamns <strong>universitet</strong>. Nu<br />
skulle det danska infl ytandet brytas.<br />
Universitetet fi ck namnet Regia Academia<br />
Carolina, d.v.s. Kungliga Karolinska Akademien,<br />
och kallades också Academia Conciliatrix – den<br />
förenande eller försonande mellan Sverige och de<br />
erövrade provinserna.<br />
Universitetets organisation var länge oförändrad.<br />
Bara fyra fakulteter fanns – den teologiska, juridiska,<br />
medicinska och fi losofi ska fakulteten. Under 1900talet<br />
har <strong>universitet</strong>et vuxit kraftigt och idag fi nns<br />
utbildningar i teknik, naturvetenskap, juridik, samhällsvetenskap,<br />
medicin, miljö, humaniora, teologi,<br />
konst, musik, teater och sedan 1998 också i fl ygning.<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> är för övrigt det enda i Europa med<br />
fl ygutbildning i utbudet.<br />
Universitetet är idag den största institutionen<br />
för forskning och högre utbildning i Skandinavien.<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> i siffror<br />
Studenter ...................................... 41 000<br />
Doktorander ...................................3 000<br />
Anställda .........................................6 000<br />
Kurser ..............................................1 000<br />
Utbildningsprogram ............................ 90<br />
Flygplan ............................................... 24<br />
Verksamheten är främst förlagd till Lund, Malmö<br />
och Helsingborg, men bedrivs också <strong>vid</strong> lokala<br />
studiecentra i Bjuv, Eslöv, Höganäs, Landskrona,<br />
Ystad, Ängelholm och Örkelljunga. Det breda<br />
utbildningsutbudet ger dig unika möjligheter<br />
att kombinera olika ämnen till en examen med<br />
per sonlig profi l.<br />
Nya gränsområden mellan de traditionella<br />
disciplinerna växer ständigt fram. Detta märks<br />
bl.a. inom naturvetenskap, medicin och teknik<br />
där kontakterna över ämnesgränserna blir allt<br />
viktgare. Men även humaniora och samhälls vetenskap<br />
är betydelsefulla samarbetspartners. Idag uppmärksammas<br />
allt mer frågor om etik och livskvalitet<br />
liksom samspelet mellan människa och teknik.<br />
Trots att <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> är ett gammalt an rikt<br />
<strong>universitet</strong> där många traditioner hålls <strong>vid</strong> liv, är<br />
det samtidigt ett modernt, internationellt inriktat<br />
lärosäte som följer med i tiden och även försöker<br />
ligga steget före. Utbildningsutbudet och inne hållet<br />
i utbildningarna förändras kontinuerligt för att motsvara<br />
kraven på god, relevant utbildning.<br />
3
4<br />
Krokig väg<br />
till <strong>universitet</strong>sstudier<br />
När Jennie Hultman arbetade som biträde på<br />
en bensinstation utanför Lund var många av<br />
hennes kolleger studenter som extraknäckte<br />
<strong>vid</strong> sidan om studierna.<br />
– Jag kände ofta ett styng av avund när de<br />
talade om studierna för jag hade aldrig riktigt<br />
gett upp tanken på att läsa <strong>vid</strong>are, säger hon.<br />
När hon började på bensinstationen hade hon tänkt<br />
stanna en kort period, men det blev först tre barn och tio<br />
år senare som hon kom därifrån. De oregelbundna arbetstiderna<br />
<strong>vid</strong> macken var den utlösande faktorn till att hon<br />
slutligen sade upp sig och sökte in till <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>.<br />
Idag är Jennie Hultman trettiosex år och snart färdig med<br />
det naturvetenskapliga programmet med inriktning mot<br />
datavetenskap.<br />
– Först hade jag tänkt bli mattelärare i årskurserna 1–7,<br />
berättar hon, men när hon till sin egen förvåning klarade<br />
<strong>universitet</strong>smatten med bravur började hon fundera på att<br />
bli ämneslärare istället. Lärardrömmen har hon kvar efter<br />
fem år <strong>vid</strong> <strong>universitet</strong>et, men nu är det <strong>universitet</strong>slärare<br />
hon vill bli.<br />
– Jag gillar <strong>universitet</strong>smiljön, säger hon. Studenterna<br />
har frihet under ansvar och de är här av egen fri vilja. På<br />
högstadiet men också på gymnasiet går mycket tid åt att<br />
hålla koll på eleverna.<br />
Parallellt med studierna i Lund har Jennie Hultman<br />
läst pedagogik på kvällstid <strong>vid</strong> Malmö högskola. I sitt
examensarbete på det naturvetenskapliga programmet<br />
kombinerar hon datavetenskap och pedagogik. De fl esta<br />
av hennes kursare har förlagt examensarbetet till något<br />
företag för att få in en fot i arbetslivet. Men eftersom Jennie<br />
Hultman gärna vill stanna <strong>vid</strong> <strong>universitet</strong>et har hon<br />
valt ett ämne som ligger nära till hands: en pedagogisk<br />
analys av grundkursen på sin egen utbildning.<br />
Forskarutbildning<br />
För att bli <strong>universitet</strong>slektor ska man ha disputerat. Därför<br />
ska Jennie söka in på <strong>universitet</strong>ets forskarutbildning.<br />
– Jag vet inte hur chanserna är att komma in, men får<br />
jag ingen doktorandtjänst inom datavetenskap återstår<br />
möjligheten att doktorera på pedagogiska institutionen.<br />
Du var ensamstående med tre små barn när du började<br />
<strong>studera</strong>. Hur gick det ihop?<br />
– Jag pluggade aldrig på helgerna och såg till att<br />
utnyttja lektionstiden väl genom att anteckna mycket<br />
och ställa frågor, berättar hon. När jag läste matte den<br />
första terminen gick det bra att hålla isär studierna och<br />
familjelivet. Nu när jag programmerar får jag uppgifter<br />
som det kan ta en hel vecka att lösa och då är det svårare<br />
att koppla av.<br />
– Jag blir väldigt absorberad av studierna. Det är en<br />
enorm skillnad från när jag jobbade på macken. Då<br />
räknade jag timmarna till när jag skulle gå ifrån mitt pass.<br />
Nu tycker jag att tiden i skolan går alldeles för snabbt.<br />
Familjen i första hand<br />
Som trebarnsmamma har Jennie Hultman inte tagit del<br />
av <strong>Lunds</strong> så omtalade studentliv.<br />
– En gång försökte en kursare dra med mig på ett spex,<br />
men ett föräldramöte kom emellan, säger hon och låter<br />
inte alltför ledsen för det. Däremot skulle hon gärna velat<br />
utnyttja <strong>universitet</strong>ets erbjudanden om att förlägga en del<br />
av studierna utomlands. Men med tre barn som nu är i<br />
skolåldern är den ekvationen alltför svår att få ihop.<br />
Men även om familjen alltid kommer i första hand har<br />
hon lyckats ro iland <strong>universitet</strong>sstudierna utan problem.<br />
Det har visserligen blivit ett par omtentor under årens<br />
lopp men i snitt har hon ändå tagit 20 poäng per termin.<br />
Hur är det att vara 36 år och plugga tillsammans med<br />
en massa 20-åringar? Är du ”klassmorsan”?<br />
– En gång fi ck jag hjälpa en kursare att ta ut en spåga<br />
ur fi ngret, säger Jennie Hultman och skrattar. Men nej,<br />
någon klassmorsa är hon inte.<br />
– Mina kursare är i åldrarna 20 till 40 så jag har aldrig<br />
känt mig för gammal för att läsa <strong>vid</strong> <strong>universitet</strong>et.<br />
5
6<br />
Högskolestudier<br />
Högskolestudier<br />
Det som främst skiljer högskoleutbildningen<br />
från gymnasieutbildning är att<br />
den bygger på vetenskaplig eller konstnärlig<br />
grund och att den har en nära<br />
kontakt med aktuell forskning. Den<br />
grund läggande högskoleutbildningen<br />
s k a , ut öve r r e n a k u n s k a p e r o c h f ä r d i gheter,<br />
ge dig en förmåga till självständig<br />
och kritisk bedömning samt förutsättningar<br />
att självständigt lösa problem.<br />
E n a n n a n s k i l l n a d ä r a t t k u r s l it t e r a -<br />
tu ren är betydligt mer omfattande <strong>vid</strong><br />
högskolestudier och att en stor del av den<br />
är på engelska.<br />
Kraven på att behärska svenska ökar<br />
också, eftersom du måste kunna läsa in<br />
stora textmassor. Studieteknik är viktigt<br />
<strong>vid</strong> högskolestudier, men några generella<br />
recept fi nns inte. Ett råd dock: gör en<br />
tidsplanering, lägg in den tid som går<br />
åt till undervisning och egen inläsning,<br />
men glöm inte att avsätta tid för annat<br />
än studier. Behåll dina intressen och odla<br />
gärna nya! Engagera dig i kår- och nationsverksamhet.<br />
Och – se till att du får<br />
tid att umgås med dina vänner!<br />
Kurser<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> ger varje år cirka 1000<br />
kurser på nybörjarnivå, som fortsättnings-<br />
eller fördjupningskurser och som<br />
fortbildningskurser för yrkesverk samma.<br />
Du kan själv välja kurser eller ämnen och<br />
på så sätt profi lera din utbildning.<br />
Hur fritt kan man då välja – och går<br />
det att blanda kurser eller ämnen hur<br />
som helst och ändå få en examen? Antag<br />
t.ex. att du är intresserad av naturvetenskap,<br />
men också av språk och ekonomi.<br />
Då kan du läsa kurser i alla dessa äm nen<br />
i den ordning du själv vill. Om du fördjupar<br />
dig i något av ämnena, som då blir<br />
s.k. huvudämne, till minst 60 poäng och<br />
läser ihop sammanlagt minst ytterligare<br />
60 poäng i andra ämnen kan du ta ut en<br />
kandidatexamen om minst 120 poäng.<br />
Sedan kan du fortsätta dina studier till<br />
totalt minst 160 poäng och ta ut en magisterexamen,<br />
om du fördjupar dig till 80<br />
poäng i huvudämnet. Mer information<br />
om examina hittar du på sidan 16.<br />
Det fi nns inga krav på att du redan<br />
inför den första terminens studier måste<br />
bestämma dig för vilken kurs- eller äm-<br />
neskombination din utbildning ska omfatta.<br />
Börja med att välja ett ämne som<br />
intresserar dig, och låt sedan nya kunskaper<br />
och erfarenheter påverka de val<br />
som du gör under dina fortsatta studier.<br />
Kursstudier är också ett utmärkt alternativ<br />
för dig som redan har en utbildning<br />
eller yrkeserfarenhet i bagaget och som<br />
vill <strong>vid</strong>ga eller fördjupa din kompetens<br />
– men kanske inte har behov av en helt ny<br />
utbildning eller examen. Ta gärna kontakt<br />
med en studievägledare både före<br />
och under studierna för att diskutera just<br />
dina förutsättningar, intressen, tänkbara<br />
kurskombinationer och framtidsplaner.<br />
Utbildningsprogram<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> erbjuder ett 90-tal<br />
ut bildningsprogram med olika inriktningar,<br />
som består av obligatoriska, rekommenderade<br />
och valfria kurs- eller<br />
ämneskombinationer beroende på programmets<br />
yrkesinriktning. Gemensamt<br />
för utbildningsprogrammen är att studierna<br />
leder fram till en examen.<br />
Flera av dessa utbildningsprogram kan<br />
ses som alternativ till en fri kurskombi-
nation; detta gäller bl.a. vissa program<br />
inom samhällsvetenskapliga fakulteten<br />
liksom den naturvetenskapliga fakultetens<br />
utbildningsprogram.<br />
För en del yrken och arbetsuppgifter<br />
i samhället krävs en strukturerad utbildning<br />
och en speciell, behörighetsgivande<br />
examen. Detta gäller t.ex. för läkare,<br />
psykologer och jurister. En sådan yrkesexamen<br />
kan du endast uppnå ge nom ett<br />
program.<br />
Forskarutbildning<br />
Forskarutbildning bygger på grund läggande<br />
högskolestudier om minst 120<br />
poäng. Dessutom fi nns särskilda behörighetsvillkor<br />
för varje ämne. Som regel<br />
ska man ha läst minst 60 poäng i det<br />
ämne som man vill forska inom.<br />
Utbildningen fram till doktors examen<br />
ska normalt ta fyra år <strong>vid</strong> studier på heltid.<br />
I utbildningen ingår dels olika kurser,<br />
dels en forskningsuppgift som ska<br />
resultera i en vetenskaplig avhandling,<br />
doktorsavhandlingen, vilken försvaras<br />
<strong>vid</strong> en offentlig disputation.<br />
Inom vissa ämnesområden kan man<br />
ta ut licentiatexamen efter 80 poängs<br />
forskarutbildning.<br />
Vid de konstnärliga högskolorna bedrivs<br />
i stället för forskning konstnärligt<br />
utvecklingsarbete.<br />
Till dig som söker högskoleutbildning<br />
för första gången<br />
Var aktiv i ditt informationssökande! I<br />
denna katalog får du en kort och översiktlig<br />
information om vad du läser inom<br />
olika ämnen och utbildningsprogram –<br />
men den kanske inte räcker för att du ska<br />
kunna göra ett väl underbyggt val.<br />
Skaffa dig därför mer information<br />
genom att t.ex. <strong>studera</strong> de utbildningsbeskrivningar<br />
som fi nns för varje ämne<br />
och för alla program. Du hittar dem<br />
på adressen: www.lu.se/utbildning. Du<br />
kan också beställa tryckta utbildningsbeskrivningar<br />
från Studentservice eller<br />
från de institutioner som svarar för respektive<br />
utbildning. Från institutionerna<br />
kan du också få kursplaner för såväl<br />
kurser som program som ger ännu mer<br />
detaljerad information.<br />
Om du går i gymnasieskolan eller på<br />
komvux är det klokt att diskutera ditt<br />
studieval med din studie- och yrkesvägledare.<br />
Ta också gärna kontakt med<br />
studievägledare <strong>vid</strong> respektive institution<br />
eller på Studentservice. Adresser<br />
och telefonnummer fi nns i anslutning<br />
till presentationerna av ämnen och utbildningsprogram<br />
i den här katalogen.<br />
Sök aldrig en utbildning utan att du har<br />
formulerat ett svar på de här frågorna:<br />
Vad innehåller utbildningen? Stämmer<br />
den med mina intressen och förutsättningar?<br />
Vill jag satsa tid, energi och ta<br />
studielån om jag blir antagen? Läs mer<br />
om hur du beställer det informationsmaterial<br />
du behöver på sidan 128.<br />
Inför studiestarten<br />
– några nya begrepp<br />
Institution. Institutionen är den primära<br />
arbetsplatsen för studenter, lärare,<br />
forskare, m.fl . Här bedrivs utbildning<br />
och/eller forskning inom ett eller fl era<br />
närbesläktade områden.<br />
Inskrivning – Terminsräkning – Registrering.<br />
Se sidan 26.<br />
Introduktion – Introduktionsmöte. Introduktionsmöte<br />
anordnas på de fl esta utbildningar,<br />
ofta i samband med första<br />
kurstillfället. Information om plats och<br />
tid för introduktionsmöte meddelas alla<br />
antagna av respektive institution ungefär<br />
en vecka innan utbildningen startar.<br />
Kurslitteratur. Se sidorna 15, 25.<br />
Kursplan. En kursplan fi nns för varje<br />
kurs och utbildningsprogram. Den tillhandahålls<br />
av respektive institution och<br />
innehåller bland annat information om<br />
utbildningens poängtal, huvudsakliga<br />
innehåll, syfte, kurslitteratur och hur<br />
kunskapsredovisningen går till.<br />
Poäng. Högskolestudiernas omfattning<br />
anges i poäng. En poäng motsvarar en<br />
veckas heltidsstudier, 40 poäng motsvarar<br />
ett läsårs heltidsstudier, o.s.v.<br />
Studieformer<br />
Heltidsstudier gäller för de fl esta utbildningar<br />
och motsvarar cirka 40 timmars<br />
arbetsvecka. Antalet lärarledda undervisningstimmar<br />
varierar mycket mellan<br />
utbildningarna.<br />
Deltidsstudier innebär lägre studietakt,<br />
t.ex. att en 20-poängskurs pågår under<br />
två terminer, ofta på kvällstid.<br />
Distansstudier innebär studier med lä gre<br />
studietakt, oftast med lärarledd undervisning<br />
endast några gånger per termin,<br />
vanligtvis under veckoslut. Det fi nns också<br />
ett växande antal distanskurser där<br />
föreläsningar, seminarier, lärar handledning,<br />
annan kommunikation och prov<br />
sker med hjälp av virtuella tekniker i<br />
diskussionsgrupper och dylikt på Internet.<br />
För många av dessa kurser gäller<br />
att du kan följa dem hemifrån utan att<br />
alls behöva komma till Lund. Förutsättningen<br />
är förstås att du har tillgång<br />
till en Internetuppkopplad dator. Mer<br />
infor mation om denna form av studier<br />
kan du läsa under ”Nät<strong>universitet</strong>et” på<br />
sidan 20.<br />
Information om studieform framgår<br />
av aktuellt anmälningsmaterial och av<br />
utbildningsbeskrivningarna.<br />
Termin/Läsår<br />
Läsåret är uppdelat i två terminer om<br />
20 veckor vardera. Höstterminen börjar<br />
den 1 september och varar till den 18<br />
januari. Dagen efter, den 19 januari, börjar<br />
vårterminen som slutar den 7 juni.<br />
Läsåret <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> tekniska högskola<br />
börjar dock i allmänhet någon vecka<br />
tidigare.<br />
Undervisningsformer<br />
Föreläsningen är den klassiska formen<br />
av <strong>universitet</strong>sundervisning som ges för<br />
större grupper av studenter. Vid föreläsningen<br />
behandlar läraren viktiga moment<br />
i kursavsnittet samt kommenterar<br />
och kompletterar kurslitteraturen.<br />
Lektionen är en vanlig undervisningsform<br />
för en mindre grupp studenter.<br />
Seminariet är en undervisningsform där<br />
de <strong>studera</strong>nde förutsätts delta mycket<br />
aktivt med inlägg och synpunkter. Studen<br />
t ernas uppsatser, examens- och projektarbeten<br />
redovisas ofta i seminarieform.<br />
Laborationer sker i mindre grupper av,<br />
studenter och ger praktisk erfarenhet i<br />
hur teorierna fungerar i verkligheten.<br />
Laborationerna förbättrar också den experimentella<br />
förmågan.<br />
Praktik ingår i många utbildningsprogram.<br />
Kursplanen liksom respektive institution<br />
ger närmare information.<br />
Övningar, t.ex. i form av räkneövning,<br />
ger träning av de teoriavsnitt som har<br />
behandlats på föreläsningar.<br />
Tentamen är också en del av undervisningen!<br />
Den innebär oftast en skriftlig<br />
redovisning, men kan också vara muntlig<br />
eller laborativ. För fl ertalet utbildningar<br />
fi nns tre betygsgrader: väl godkänd<br />
(s.k. spets), godkänd, eller underkänd.<br />
De studenter som blir underkända<br />
har rätt till ny tentamen.<br />
7
8<br />
Anmälan till högskolestudier<br />
De fl esta utbildningar har den 15 april<br />
respektive 15 oktober som sista anmälningsdag.<br />
Några få utbildningsprogram<br />
– bl.a. <strong>vid</strong> Musikhögskolan och Teaterhögskolan<br />
– har annat datum. Besked<br />
om det får du i anmälningskatalogerna.<br />
Var därför noggrann med att kontrollera<br />
om anmälningsdagen för den utbildning<br />
som du vill söka till avviker från huvudregeln!<br />
Observera också att vissa program<br />
endast startar på höstterminen.<br />
Anmälan till de fl esta utbildningsprogram<br />
<strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> gör du<br />
till Verket för Högskoleservice (VHS).<br />
Enklast är att anmäla sig via nätet på:<br />
http://www.vhs.se/antag/frameset.asp<br />
Anmälan till kurser <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
gör du också enklast via nätet på:<br />
http://lantis.adm.lu.se/lu/lantweb<br />
Antagningsavdelningen, <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>,<br />
Box 116, 221 00 Lund.<br />
Anmälan till kurser <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> Tekniska<br />
Högskola skickas till LTH:s kansli,<br />
Box 118, 221 00 Lund.<br />
Fördelen med att anmäla sig över nätet<br />
är att du själv kan kontrollera att din<br />
anmälan kommit in och att du senare<br />
kan se resultatet av urvalet. Även om du<br />
anmäler dig över nätet måste du skicka<br />
in dina merithandlingar med vanlig post.<br />
Ditt gymnasie betyg behöver du dock<br />
inte skicka in, om din skola är med i<br />
den nationella betygsdatabasen.<br />
Anmälningsmaterial<br />
Det fi nns två anmälningskataloger:<br />
en för utbildningsprogram som är gemensam<br />
för alla svenska <strong>universitet</strong> och<br />
högskolor och<br />
en för kurser <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
Båda katalogerna utkommer i början<br />
av mars respektive september.<br />
För några utbildningar <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong><br />
<strong>universitet</strong> måste du rekvirera anmälningsmaterial<br />
direkt från institutionen.<br />
15 april <strong>2005</strong><br />
inför höstterminen <strong>2005</strong><br />
Detta gäller t.ex. för Trafi kfl ygarutbildningen<br />
i Ljungbyhed, Konsthögsko lans<br />
Musikhögskolans och Teaterhögskolans<br />
program, Jour nalistutbildningen, Bibliotekarieutbildningen,Översättarutbildnin<br />
gen, kurser på LTH m.fl . Om du inte<br />
är säker på vad som gäller, kontakta studievägledaren<br />
<strong>vid</strong> respektive institution<br />
eller hör av dig till Student service. Hur<br />
du beställer anmälningsmaterial kan du<br />
läsa om på sidan 128.<br />
Behörighet<br />
Behörighet betyder krav på förkuns kaper.<br />
För att kunna antas till högskoleutbildning<br />
måste du uppfylla de villkor<br />
för grundläggande behörighet som<br />
fastställs av regeringen och som gäller<br />
för samt liga sökande till all högskoleutbildning.<br />
Dessutom fordras oftast s.k.<br />
särskild behörighet som innebär krav<br />
på vissa förkun skaper, ämneskunskaper,<br />
arbetslivserfarenhet m.m. Kraven<br />
varierar för olika utbildningar; för viss<br />
grundutbildning behöver du ingen särskild<br />
behörighet. Se informationstexten<br />
för respektive program och kurs i denna<br />
informationskatalog. Kontrollera alltid<br />
de särskilda be hörighetskraven i anmälningsmaterialet.<br />
A. Grundläggande behörighet<br />
Grundläggande behörighet får man automatiskt<br />
om man uppfyller något av följande<br />
villkor:<br />
1. fått slutbetyg från nationellt eller special<br />
utformat program i gymnasieskolan<br />
och har lägst betyget Godkänd på<br />
kurser som omfattar minst 90 procent<br />
Sista anmälningsdag<br />
Observerar att kursutbudet är preliminärt och kan ändras<br />
på grund av medelbrist. Uppdaterat kurs utbud fi nns på<br />
www.lu.se/utbildning<br />
15 oktober <strong>2005</strong><br />
inför vårterminen <strong>2006</strong><br />
av det antal gymnasiepoäng som det<br />
fullständiga programmet innehåller.<br />
2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning<br />
och har lägst betyget Godkänd<br />
på kurser som omfattar minst<br />
90 procent av de gymnasiepoäng som<br />
krävs för ett slutbetyg.<br />
3. saknar slutbetyg och fått samlat betygsdokument<br />
från komvux med lägst betyget<br />
Godkänd eller betyg 1–5 i poängsatta<br />
kurser som motsvarar 90 procent<br />
av vad som krävs för ett slutbetyg från<br />
komvux.<br />
4. har avgångsbetyg från en fullständig<br />
minst tvåårig linje eller tvåårig specialkurs<br />
i gymnasieskolan (som i huvudsak<br />
ska vara uppbyggd som en två -<br />
årig linje) eller avgångsbetyg 2 eller 3<br />
från komvux (eller motsvarande). Därtill<br />
krävs kunskaper i svenska och<br />
engelska motsvarande slutförd lärokurs<br />
om minst två årskurser på någon<br />
linje i gymnasieskolan eller etapp 2<br />
på komvux. Dessa kunskaper kan också<br />
styrkas med svenska kurs B och<br />
engel ska kurs A med lägst betyget<br />
Godkänd.<br />
5. har en avslutad svensk eller utländsk<br />
utbildning som motsvarar något av<br />
dessa två villkor. För mer detaljer se<br />
nedan.<br />
6. genom någon annan verksamhet än<br />
utbildning har förvärvat kunskaper<br />
motsvarande vad som anges under 1<br />
eller 2.<br />
7. är bosatt i Danmark, Finland, Island<br />
eller Norge och där är behörig till<br />
högre utbildning. Därtill krävs kunskaper<br />
i engelska motsvarande kurs A och<br />
(för fi nsktalande) att man läst svenska<br />
i fi nskt gymnasium eller motsvarande<br />
fi nsk skolform under minst tre år.
8. fyller lägst 25 år det år utbildningen<br />
börjar och har varit yrkesverksam<br />
minst 4 år med minst halvtidstjänstgöring<br />
och har kunskaper i engelska<br />
motsvarande kurs A med lägst bety -<br />
get Godkänd eller två årskurser på<br />
tvåårig eller treårig linje eller etapp 2.<br />
Därtill krävs kunskaper i svenska motsvarande<br />
kurs B med lägst betyget<br />
Godkänd eller två årskurser från tvåårig<br />
eller treårig linje eller etapp 2.<br />
Goda förkunskaper i svenska och engelska<br />
är mycket viktiga för att du ska<br />
kunna lyckas med dina högskolestudier.<br />
Är du inte godkänd i dessa ämnen från<br />
gymnasieskolan bör du diskutera dina<br />
studieförutsättningar med en studie vägledare.<br />
Motsvarandebedömningar för<br />
grundläggande behörighet<br />
Grundläggande behörighet har också<br />
sökande med utbildning från folkhögskola<br />
med intyg om grundläggande behörighet<br />
samt styrkt behörighet i samtliga<br />
kärnämnen. Detta gäller även för<br />
folkhögskoleutbildning som avslutats före<br />
den 1 juli 1998 och styrkts med intyg<br />
om allmän behörighet.<br />
För äldre svensk utbildning gäller att<br />
den som varit behörig till högskoleutbildning<br />
enligt de bestämmelser som<br />
gällt tidigare också kommer att vara det<br />
framöver utan tidsbegränsning.<br />
Kunskaper i svenska för<br />
utländska studenter<br />
Studenter som har annat modersmål än<br />
svenska, danska, norska, isländska eller<br />
färöiska måste styrka sina kunskaper i<br />
svenska språket. Det kan ske på något av<br />
följande två sätt:<br />
betyget Godkänd i kärnämnessvenska<br />
från gymnasial vuxenutbildning<br />
godkänt resultat på Tisus-testet (se mer<br />
information på sidan 19).<br />
B. Särskilda behörighetskrav<br />
För många utbildningar och ämnen krävs<br />
utöver den grundläggande behörigheten<br />
att man också uppfyller särskilda behörighetskrav.<br />
För utbildningar som leder<br />
fram till yrkesexamen är det Högskoleverket<br />
som beslutar om vilka dessa särskilda<br />
krav ska vara. För andra utbildningar<br />
och fristående kurser är det varje<br />
högskola som själv beslutar om de särskilda<br />
förkunskapskrav som ska gälla.<br />
Fri heten för högskolorna är dock begränsad.<br />
Alla förkunskapskrav måste rymmas<br />
inom ett antal standardbehörig heter<br />
som Högskoleverket fastställer. För att<br />
få defi nitivt besked om vad som gäller<br />
när du söker ska du se efter i anmälningskatalogen<br />
för respektive termin.<br />
I ämnen där särskilda behörighetsvillkor<br />
gäller måste du ha lägst betyget<br />
Forskarskola<br />
sommaren <strong>2005</strong><br />
Forskarskolan i Lund anordnas av<br />
Folk<strong>universitet</strong>et i samarbete med, och<br />
på uppdrag av, <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>. Du<br />
som är forskningsintresserad och våren<br />
<strong>2005</strong> avslutar eller tidigare har avslutat<br />
en tre- eller fyraårig teoretisk gymnasieutbildning,<br />
kan söka till Forskarskolan<br />
som pågår under sex sommar-<br />
godkänd (eller 3 i det gamla gymnasiesystemet).<br />
För att kunna bli antagen till<br />
fördjupningskurs måste du när kursen<br />
börjar visa upp att du med godkänt resul<br />
tat gått igenom den eller de kurser<br />
som krävs för behörighet. OBS! Detta<br />
gäller inte för fristående kurser <strong>vid</strong> LTH,<br />
kurser <strong>vid</strong> Socialhögskolan, Musikhögskolan<br />
och inom vårdområdet. Vid anmälan<br />
till sådana kurser måste även förkunskapskrav<br />
som inte är uttryckta som<br />
ämnen och årskurser i gymnasieskolan<br />
styrkas <strong>vid</strong> anmälan. Detaljerad information<br />
fi nns i aktuellt anmälningsmaterial.<br />
Komplettering för behörighet<br />
Om du inte uppfyller kraven för grundläggande<br />
eller särskild behörighet, t.ex.<br />
om du saknar ett ämne eller om betyget<br />
är lägre än vad som krävs för särskild<br />
behörighet, kan du komplettera via komvuxstudier<br />
eller bedriva självstudier och<br />
göra en s.k. särskild prövning. 15 juni är<br />
nor malt sista dag för komplettering av<br />
ansökan till kurser och program som<br />
startar på höstterminen. Inför ansökan<br />
till vårterminens kurser och program är<br />
sista kompletteringsdag den 1 december.<br />
veckor efter midsommar <strong>2005</strong>. Mer<br />
information och ansökningsblanketter<br />
fi nns i början av februari <strong>2005</strong> på din<br />
gymnasieskola, eller kan beställas från:<br />
Folk<strong>universitet</strong>et<br />
Box 2116, 220 02 Lund<br />
Tel 046-197700, Fax 046-197780<br />
E-post info.lund@folk<strong>universitet</strong>et.se<br />
9
10<br />
Urval<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> tillämpar platsgaranti<br />
till en del kurser där man i förväg vet att<br />
man kan erbjuda alla behöriga sökande<br />
plats. Det framgår i så fall av informationen<br />
i anmälningskatalogen för respektive<br />
termin. Till fl ertalet av utbildningsprogram<br />
och nybörjarkurser fi nns<br />
normalt fl er sökande än antalet platser,<br />
och då måste ett urval göras. För de<br />
fl e sta utbildningar <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> univer sitet<br />
gäller att urvalet grundas på gymnasiebetyg<br />
och högskoleprov, till kurser<br />
även på akademiska poäng.<br />
OBS! Undantag från nedanstående<br />
urvalsregler kan förekomma, bl.a. för<br />
vissa utbildningsalternativ <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong><br />
tekniska högskola, de konstnärliga utbildningarna<br />
(musik, teater, bildkonst)<br />
och påbyggnadsutbildningar.<br />
Urval till utbildningsprogram<br />
För antagning till utbildningsprogram<br />
genom den samordnade antagningen<br />
som görs av Verket för högskoleservice,<br />
gäller följande:<br />
Två tredjedelar av platserna besätts på<br />
grundval av betygspoäng och en tredjedel<br />
på grundval av poäng från högskoleprovet.<br />
Fr.o.m. ht 2004 delas betygsgruppen<br />
i sin tur in i två kvotgrupper,<br />
fastställda av Högskoleverket:<br />
1. sökande med betyg från nya gymnasieskolan<br />
och sökande med gymnasiebetyg<br />
enligt äldre system eller med<br />
blandade betyg och sökande med utländska<br />
betyg<br />
2. sökande med betyg eller studieomdöme<br />
från folkhögskola<br />
Antalet platser fördelas proportionellt<br />
mot antalet sökande i respektive grupp.<br />
De som har giltigt resultat från högskoleprovet<br />
(d.v.s. ett provresultat som<br />
är högst fem år gammalt) delas in i två<br />
kvotgrupper:<br />
1. Här konkurrerar du på dina poäng<br />
från högskoleprovet.<br />
2. Här konkurrerar du på högskoleprovet<br />
och eventuell poäng från arbetslivserfarenhet.<br />
Arbetslivserfarenheten ska<br />
omfatta minst fem år på minst halvtid.<br />
Det ger 0,5 poäng som läggs till<br />
resultatet på högskoleprovet.<br />
Även urval grundat på prov och intervjuer<br />
kan förekomma. Det anges i så<br />
fall under respektive utbildning och i<br />
anmälningsmaterialet.<br />
Du kan samtidigt ingå i fl era urvalsgrupper<br />
om du har meriter för det.<br />
Kurser på engelska<br />
I takt med den ökande internationaliseringen<br />
har utbudet av kurser där<br />
undervisningen sker på engelska ökat.<br />
Vilka kurser som ges nästa år kan du<br />
se i slutet av den anmälningskatalog<br />
som ges ut inför varje termin. Där kan<br />
du även se vilka förkunskapskrav som<br />
gäller för kurserna och hur urvalet<br />
bland sökande går till. Kurserna är<br />
öppna för både svenska och utländ -<br />
ska studenter. <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> erbjuder<br />
också fl era längre utbildningar<br />
Urval till kurser<br />
På nybörjarkurser och kurser upp till 40<br />
poäng i ett ämne har gruppen Akademiska<br />
poäng en tredjedel av platserna<br />
och grupperna Betyg respektive Högskoleprov<br />
vardera en tredjedel. På högre nivåer<br />
(från 41 poäng och uppåt) besätts<br />
70 procent av platserna, ibland mera,<br />
på grundval av akademiska poäng. Gällande<br />
platsfördelning för respektive kurs<br />
framgår av anmälningskatalogen.<br />
I urvalsgruppen Akademiska poäng<br />
tillgodoräknas varje poäng över 20 och<br />
upp till högst 150. Poängen får vara<br />
högst 10 år gamla. Även utländska <strong>universitet</strong>sstudier<br />
kan tillgodoräknas: se<br />
anmälningsmateri alet. Meritberäkningen<br />
utgår från antalet avklarade poäng<br />
<strong>vid</strong> anmälningstidens utgång.<br />
Till en del kurser har vissa kategorier<br />
sökande förtur. Detta framgår i så fall av<br />
anmälningskatalogen.<br />
Meritvärdering av betyg<br />
A. Sökande med renodlade bokstavsbetyg<br />
från program i gymnasieskolan eller<br />
från gymnasial vuxenutbildning.<br />
Ditt jämförelsetal, d.v.s. det tal du<br />
konkurrerar med i betygsurvalet (urvalsgrupp<br />
BG) räknas fram på följande sätt:<br />
1. Först ges dina betyg siffervärden:<br />
Icke godkänd (IG) 0<br />
Godkänd (G) 10<br />
Väl godkänd (VG) 15<br />
Mycket väl godkänd (MVG) 20<br />
2. Siffervärdet för varje betyg multipliceras<br />
med kursens gymnasiepoäng.<br />
Till exempel VG i samhällskunskap<br />
A som omfattar 90 gymnasiepoäng<br />
ger 15x90=1350 och G i matematik A<br />
ger 10x110=1100. På detta sätt räknas<br />
betygsvärdet fram för varje kurs.<br />
p å m a s t e r s n i v å m e d e n g e l s k a s o m<br />
un dervis nings språk. För att kunna<br />
söka till dem måste du ha en akademisk<br />
grundexamen, t.ex. en kandidatexamen<br />
med huvudämnet inom det<br />
ämnesområde som mastersprogrammet<br />
är inriktat mot. Mer information<br />
om de olika mastersprogrammen hittar<br />
du under avsnitten för de olika<br />
fakulteterna i den här katalogen.<br />
Information om kurser på engel ska<br />
fi nns på www.lu.se/exchange/courses
3. Samtliga betygsvärden adderas. Du får<br />
då fram en summa i storleksordningen<br />
20 000 till 50 000 poäng.<br />
4. Det sammanlagda betygsvärde di<strong>vid</strong>eras<br />
med poängsumman av de betygsatta<br />
kurser (IG–MVG) som ingår i ditt<br />
slutbetyg. Det tal du då får fram ligger<br />
mellan 1,00 och 20,00 och utgör ditt<br />
s.k. jämförelsetal. Det avrundas till<br />
två decimaler. För ett ämne – idrott<br />
och hälsa – räknas betygsvärdet och<br />
gymnasiepoängen dock bara med<br />
om det höjer jämförelsetalet eller om<br />
kursen krävs för särskild behörighet.<br />
Behörighetskompletteringar: Behörighetskompletteringar<br />
i kurser som krävs för<br />
särskild behörighet räknas alltid med,<br />
vare sig de höjer eller sänker jämförelsetalet.<br />
Utbyteskompletteringar: En sökande som<br />
efter avslutad gymnasieutbildning höjt<br />
betyget på en kurs som fi nns med i slutbetyget<br />
får räkna det höjda betyget <strong>vid</strong><br />
beräkningen av betygsvärdet och jämförelsetalet<br />
i stället för det äldre betyget.<br />
Tilläggskomplettering: Kurser som inte<br />
ingår i slutbetyget räknas också med<br />
om de höjer jämförelsetalet. Förutsättningen<br />
är dock att det inte är en s.k.<br />
lokal kurs.<br />
B. Sökande med andra betyg från gymnasieskolan<br />
samt statlig eller kommunal<br />
vuxenutbildning.<br />
Den s.k. betygspoängen används. Den<br />
utgörs av medelvärdet med två decimaler<br />
av följande betyg:<br />
1. betygen i de obligatoriska ämnena/kurserna<br />
utom idrott/idrott och hälsa<br />
2. betyget i idrott/idrott och hälsa om<br />
det höjer betygspoängen eller krävs<br />
för särskild behörighet<br />
3. betyg som lästs som utökade (frivilliga)<br />
ämnen/kurser, om de krävs för<br />
sär skild behörighet för den sökta utbildningen<br />
eller höjer betygspoängen<br />
4. betyg som inte ingår i avgångsbetyget,<br />
om de krävs för behörighet för<br />
den sökta utbildningen eller höjer<br />
betygspoängen (gäller ej lokal kurs).<br />
Bokstavsbetyg räknas om till poäng<br />
enligt följande:<br />
Icke godkänd 0<br />
Godkänd 3<br />
Väl godkänd 4<br />
Mycket väl godkänd 5<br />
Också för de äldre utbildningarna får<br />
man i efterhand höja ett betyg i avgångsbetyget.<br />
I princip gäller samma regler<br />
som redovisats under A.<br />
När man fått fram värdet för den s.k.<br />
betygspoängen sker en översättning av<br />
detta till samma skala som gäller under<br />
A. Detta enligt en omräkningstabell fastställd<br />
av Högskoleverket.<br />
Även för sökande med utländska gymnasiebetyg<br />
fi nns ett system för omräkning<br />
till den 20-gradiga skalan utvecklat<br />
av Högskoleverket.<br />
Nationellt antagningsbesked<br />
När alla ansökningarna har kommit<br />
in till <strong>universitet</strong> och högskolor eller<br />
till VHS och har färdigbearbetats sker<br />
ett första urval. Resultatet för din del<br />
får du per post i ett s.k. nationellt<br />
antagningsbesked där de program och<br />
kurser som du har sökt till redovisas.<br />
Av beskedet framgår om du är antagen,<br />
reservplacerad eller struken. Du<br />
får det i mitten av juli om du har sökt<br />
till höstterminen, och i mitten av december<br />
om du har sökt till vårterminen.<br />
Antagningsbeskedet skickas till<br />
din folkbokföringsadress, om du inte<br />
har angett något annat.<br />
Reservplacering: Alla som är behöriga<br />
men som inte blivit antagna reservplaceras.<br />
Av det nationella antagningsbeskedet<br />
framgår vilket ordningsnummer<br />
din reservplacering har<br />
och hur många antagna det fi nns i<br />
din urvalsgrupp.<br />
Svara för att behålla din plats: Du<br />
måste meddela om du vill stå kvar som<br />
antagen eller reserv, annars tappar du<br />
platsen. Grundregeln är att du får stå<br />
kvar som antagen till högst 30 poäng.<br />
Därutöver får du stå kvar som reserv<br />
till högst 50 poäng. Om du söker som<br />
nybörjare till ett utbildningsprogram<br />
räknas detta som 20 poäng. Inom den<br />
De fl esta gymnasieskolor rapporterar<br />
in alla slutbetyg i en nationell betygsdatabas.<br />
Om du går i en skola som<br />
gör det ska du inte skicka in ditt slutbetyg<br />
när du söker till högskolan. Ta<br />
Nationell betygsdatabas<br />
C. Studieomdöme från folkhögskola<br />
Studieomdömena från folkhögskola<br />
räknas enligt följande:<br />
Mindre god 1<br />
God 2<br />
Mycket god 3<br />
Utmärkt 4<br />
Detaljinformation om urvalsregler till<br />
utbildningsprogram och kurser: se anmälningsmaterial<br />
som utkommer i mars<br />
respektive september.<br />
maximala poänggränsen får du tacka<br />
ja till högst två utbildningar som sökts<br />
via VHS. Om du inte är antagen till<br />
någon utbildning kan du stå kvar som<br />
reserv till högst 80 poäng.<br />
Enklast svarar du genom att fylla<br />
i svarskortet på Internet eller genom<br />
att ringa Talsvar. Du måste alltid ange<br />
din personliga kod som fi nns på det<br />
nationella antagningsbeskedet. Där<br />
hittar du också aktuella webbadresser,<br />
telefonnummer m.m. Du kan även<br />
skicka svarskortet per post.<br />
Högst 80 poäng kommer att behandlas<br />
i andra urvalet. Om du har<br />
tackat ja till mer än 80 poäng stryks<br />
kurser och program tills högst 80<br />
poäng kvarstår.<br />
Kontrollera att svaret har kommit<br />
fram: Du bör kontrollera att ditt svar<br />
har registrerats. Det gör du enkelt via<br />
Internet eller Talsvar, med din personliga<br />
kod.<br />
Andra urvalet: Den som tackat ja<br />
till antagning får kallelse och praktisk<br />
information efter andra urvalet.<br />
Reservplacerade får nya antagningsbesked<br />
direkt från <strong>universitet</strong>en/högskolorna<br />
eller från VHS. Därefter<br />
sker reservantagning <strong>vid</strong> respektive<br />
<strong>universitet</strong> eller högskola.<br />
alltså reda på om så är fallet innan du<br />
söker! För dig som har ett samlat betygsdokument<br />
med kurser som inte<br />
ingår i ditt slutbetyg gäller att du själv<br />
ska skicka in betygsdokumentet.<br />
11
12<br />
Högskoleprovet<br />
Högskoleprovet mäter kunskaper och<br />
färdigheter som är viktiga att ha när man<br />
<strong>studera</strong>r på högskolenivå. Det är inte<br />
obligatoriskt och ger inte i sig behörighet<br />
till högskolestudier. Du kan alltså inte<br />
byta ut de grundläggande och särskilda<br />
förkunskapskraven mot högskoleprovet.<br />
Provet ger dig däremot ett alternativ att<br />
konkurrera om utbildningsplatserna om<br />
dina betyg inte räcker till. Du som har<br />
grundläggande behörighet endast ge n om<br />
den s.k. 25:4-regeln, d.v.s. saknar fullständigt<br />
gymnasiebetyg eller motsvarande,<br />
bör göra högskoleprovet för att<br />
öka dina möjligheter att bli antagen till<br />
kurs eller program. Då kan du konkurrera<br />
om plats erna på två sätt – bara på<br />
grundval av resultatet på provet eller på<br />
provresultatet i kombination med arbetslivserfarenhet<br />
om minst fem år på minst<br />
halvtid, som ger 0,5 extra meritpoäng.<br />
Högskoleprovet anordnas en gång per<br />
termin. Du får göra det ett obegränsat<br />
antal gånger och ditt bästa resultat räknas.<br />
Giltighetstiden på provet är 5 år.<br />
Har du gjort provet på hösten 1999 kan<br />
du söka på det för sista gången till de<br />
AArbetslivscenter<br />
På Studentservice i Gamla kirurgen hittar<br />
du <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>s Arbetslivscenter.<br />
Här har du tillgång till karriärvägledare,<br />
arbetspsykolog och praktikförmedlare.<br />
Du kan få kvalifi cerad hjälp<br />
med att identifi era intressen och ambitioner<br />
samt tillfälle att diskutera dina<br />
möjligheter till praktik och arbete. Du<br />
kan också få handledning i att utforma<br />
dina ansökningshandlingar på ett professionellt<br />
sätt och tillfälle att förbereda dig<br />
inför kommande anställningsintervjuer.<br />
Funderar du på att starta eget företag<br />
kan du på Arbetslivscenter få information<br />
om när, var och hur du kan få kostnadsfri<br />
rådgivning och övrigt stöd.<br />
kur ser och program som startar vårterminen<br />
2004.<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> anordnar högskoleprovet<br />
i Eslöv, Lund, Malmö, Helsingborg,<br />
Landskrona, Trelleborg, Ystad, och<br />
Ängelholm. Du anmäler dig till provet<br />
genom att betala in provavgiften till <strong>universitet</strong>ets<br />
postgironummer 44 65 038-0<br />
senast den 15 februari för provet i april<br />
och senast den 15 september för provet i<br />
oktober. Om du har ett betalkort kan<br />
du anmäla dig direkt på internet (adressen<br />
hittar du här nedanför). Det är både<br />
säkrare och mest bekvämt för dig. Annars<br />
– om du saknar betalkort – använder<br />
du det förtryckta inbetalningskort<br />
som fi nns i foldern ”Anmälan till hög-<br />
skoleprovet”, så att alla uppgifter kommer<br />
med. Prov avgiften är f.n. 350 kronor.<br />
Mer information hittar du under Högskole<br />
verkets studieinformation, på adress<br />
www.<strong>studera</strong>.nu Där kan du också träna<br />
på interaktiva högskoleprov.<br />
Fler övningsexempel hittar du i broschyren<br />
”Inför högskoleprovet”, och information<br />
om hur och när du anmäler<br />
dig hittar du i foldern ”Anmälan till<br />
högskole provet”, där också postgiroblanketter<br />
fi nns. Du som går i gymnasiet eller<br />
på komvux kan hämta broschyren och<br />
foldern hos din studievägledare. Du kan<br />
också beställa den på tel 020-91 91 91<br />
eller genom beställningsformuläret på<br />
www.studentservice.stu.lu.se/bestalln.asp<br />
Högskoleprovet <strong>2005</strong><br />
Provdag 9 april – anmälan senast 15 februari<br />
Provdag 29 oktober – anmälan senast 15 september<br />
Anmälan till provet på webben:<br />
https://hprov.adm.gu.se/anmal1.asp?region=2<br />
Arbetslivscenter ordnar, i stort sett varje<br />
vecka under terminerna, seminarier på<br />
temat hur man söker jobb. Arbetslivscenter<br />
medverkar också på arbetsmarknadsdagar<br />
och mässor som arrangeras av<br />
olika studentföreningar.<br />
På www.lu.se/ac hittar du information<br />
om det mesta som har med studier, praktik<br />
och arbete att göra. Där fi nns bland<br />
annat länkar till kalendarier med information<br />
om arbetsmarknadsevenemang i<br />
Lund och <strong>vid</strong> andra <strong>universitet</strong> och högskolor<br />
i övriga Sverige. Du kan där också<br />
följa utvecklingen på arbetsmarknaden<br />
i Sverige och utomlands, i näringslivet,<br />
organisationer och offentlig sektor.<br />
Arbetslivscenter<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
Box 117, 221 00 Lund<br />
Besöksadress<br />
Gamla Kirurgen, Sandgatan 3<br />
Öppettider<br />
måndag–fredag kl 10–12<br />
samt september–maj<br />
även torsdagar 16–18<br />
Tel 046-222 01 36, 222 01 37<br />
och 222 70 51<br />
Fax 046-222 44 12<br />
E-post ac@stu.lu.se<br />
www.lu.se/ac/
Studentservice<br />
SStudentservice, som fi nns i byggnaden<br />
”Gamla Kirurgen”, ansvarar för den centrala<br />
studieinformation och studievägledning<br />
som ges <strong>vid</strong> <strong>universitet</strong>et och för<br />
de stödinsatser som <strong>universitet</strong>et erbjuder<br />
studenter med funktionshinder.<br />
Du kan ta reda på mycket på egen<br />
hand genom att gå in på hemsidan för<br />
studie information: www.lu.se/utbildning<br />
Studievägledning<br />
och information<br />
Vid Studentservice/Centrala studievägledningen<br />
fi nns studievägledare för dig<br />
som behöver information inför högskolestudier<br />
och under studietiden. Det kan<br />
t.ex. gälla frågor om regler för behörighe<br />
t o c h u r v a l, v a d ut bi ld n i n g a r n a i n ne -<br />
håller och hur de är upplagda, vilka<br />
yrkesom råden de kan leda till, hur man<br />
sätter samman en utbildning bestående<br />
av kurser, regler för examina m.m.<br />
I receptionen hämtar du informationsmaterial<br />
och anmälningsblanketter till<br />
utbildningsprogram och kurser samt till<br />
högskoleprovet. Det är också hit du vänder<br />
dig för att hämta den blankett som<br />
du ska fylla i när du ska ta ut examen.<br />
Du kan även använda receptionens datorer<br />
för att på egen hand söka information<br />
om utbildning och arbetsmarknad,<br />
både i Sverige och utomlands.<br />
Om du behöver någon att diskutera<br />
dina funderingar kring framtiden med,<br />
kan du få ett fördjupat vägledningssamtal<br />
hos någon av studievägledarna. Du<br />
bör vara väl förberedd inför samtalet<br />
genom att först själv ha tagit del av den<br />
tryckta information som Studentservice<br />
har eller den information som fi nns på<br />
Internet.<br />
Behöver du diskutera fördjupningsalternativ<br />
och specialiseringar inom ett<br />
program eller ämne, bör du ta kontakt<br />
med studievägledaren <strong>vid</strong> respektive in -<br />
sti tu tion eller utbildningsområde. Kontaktuppgifter<br />
hittar du i den här katalogen<br />
under respektive utbildning.<br />
Utbildningsbeskrivningar<br />
För samtliga ämnen/kurser och utbildningsprogram<br />
fi nns tryckta utbildningsbeskrivningar<br />
som mer i detalj informe rar<br />
om innehåll och upp lägg. Dessa fi nns<br />
också på www.lu.se/utbesk<br />
Stipendieinformation<br />
Information om stipendier som du kan<br />
söka och ansökningsblanketter får du<br />
hos Donationsgruppen som du hittar i<br />
bottenvåningen på Byrålogen, Paradisgatan<br />
5. Mer information om stipendier<br />
fi nns också på <strong>universitet</strong>ets stipendieportal:<br />
www.eken.lu.se/stipendier/<br />
Studiedokumentation<br />
Ladok är ett datorbaserat system för dokumentation<br />
av uppgifter om de <strong>studera</strong>nde<br />
och deras studier <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>.<br />
Inläggning av uppgifter om registreringar<br />
och resultat sker normalt<br />
direkt i Ladok på institutionerna. Det är<br />
dit du vänder dig om du vill ha utdrag ur<br />
Ladok för att styrka dina studie meriter.<br />
Studentservice/<br />
Centrala studievägledningen<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
Box 117, 221 00 Lund<br />
Besöksadress<br />
Gamla Kirurgen, Sandgatan 3<br />
Öppettider<br />
1/9–31/5 måndag–fredag 10–14<br />
samt torsdag 16–18<br />
Utökade öppettider förekommer i<br />
slutskedet av anmälningsperioderna<br />
i april och oktober.<br />
1/6–31/8 måndag–fredag 10–13<br />
Tel 046-222 01 00 mån–fre 10–12<br />
Fax 046-222 44 12,<br />
E-post syo@stu.lu.se<br />
www.lu.se/stu/studentservice<br />
13
14<br />
Ett <strong>universitet</strong> för alla<br />
Det svenska samhället genomgår en kraftig<br />
etnisk och social förändring. Samtidigt<br />
har högre utbildning och forskning<br />
givits en central roll i samhällsutvecklingen.<br />
Det är viktigt att högskolan speglar<br />
samhällets sociala och etniska mångfald.<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> arbetar därför<br />
målmedvetet för att våra utbildningar<br />
ska göras tillgängliga för och attrahera<br />
alla sociala och etniska grupper samt<br />
studenter med funktionshinder eller med<br />
annan sexuell identitet än heterosexuell.<br />
Mångfaldsarbetet <strong>vid</strong> univer sitetet<br />
har fl era aspekter. En är rekryte ringen<br />
av studenter, lärare och övriga anställda<br />
från underrepresenterade sociala och<br />
etniska grupper. En annan aspekt är att<br />
ge studenterna likvärdiga förutsättningar<br />
för studierna. En tredje är studenters<br />
lika rättigheter oavsett könstillhörig het,<br />
etnisk eller kulturell tillhörighet, sexuell<br />
identitet eller funktionshinder.<br />
Verksamheten <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
bygger på vissa grundläggande värderingar<br />
som vi önskar att du som stu dent<br />
ska dela. Universitetet arbetar målinriktat<br />
för jämställd het, demokrati, öppenhet,<br />
samt etnisk och social mångfald.<br />
Alla människors lika värde erkänns<br />
och <strong>universitet</strong>et verkar mot homofobi,<br />
rasism och främlingsfi entlighet.<br />
Du som student ska känna dig mycket<br />
välkommen till en mångsidig och rik<br />
akademisk miljö som präglas av internationellt<br />
samarbete och mångkulturalism.<br />
Om du <strong>studera</strong>r <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
och vill kontakta mig beträffande frågor<br />
eller problem som rör mångfaldsfrågor,<br />
tveka inte, min tid är öppen för alla.<br />
Sanimir Resic<br />
Universitetslektor,<br />
mångfaldshandläggare<br />
Besöksadress Institutionen för Öst- och<br />
Centraleuropastudier, Finngatan 12–14<br />
Tel 046-222 14 06<br />
E-post sanimir.resic@slav.lu.se<br />
Utbildningsstöd för studenter<br />
med funktionshinder<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> välkomnar dig som<br />
har någon form av funktionshinder. Vår<br />
målsättning är att ge dig samma förutsättningar<br />
till givande och framgångsrika<br />
stu dier som andra studenter. Du<br />
har samma rätt till undervisning av hög<br />
kvalitet och en bra studiemiljö.<br />
Vi inom Handikappverksamheten<br />
erbjuder dig vägledningssamtal både för<br />
att diskutera ditt utbildningsval och<br />
eventuella behov av stödåtgärder. Det<br />
fi nns möjlighet att under studierna få<br />
t.ex. anteckningshjälp, stöd av mentor,<br />
assistent, teckenspråks tolkar eller indi <strong>vid</strong>uell<br />
handledning. Specialarrangemang<br />
i undervisning och <strong>vid</strong> examination är<br />
också en möjlighet. Du har även tillgång<br />
till ett grupprum med datorer utrustade<br />
med olika hjälpmedelsprogram. Vi har<br />
introduktionskurser för studenter med<br />
dyslexi där vi lägger tonvikten <strong>vid</strong> studieteknik,<br />
planering och hjälpmedelsprogram.<br />
Vissa stödåtgärder kräverplaneringstid,<br />
t.ex. rekrytering av studentassistenter<br />
och teckenspråkstolkar. Det är<br />
viktigt att du tar kontakt med oss i god<br />
tid, senast i samband med ansökan!<br />
I dagsläget är 90–95 % av <strong>universitet</strong>ets<br />
lokaler tillgängliga för personer<br />
med funktionshinder. Ytterligare förbättringar<br />
kommer att ske genom planerade<br />
om-, till- och nybyggnader under året.<br />
Universitetet kommer därefter endast att<br />
ha kvar ett fåtal undervisningslokaler i<br />
kulturminnesmärkta byggnader som av<br />
olika skäl inte går att handikappanpassa.<br />
Du som är rörelsehindrad, allergiker, syn-<br />
eller hörselskadad måste kontakta oss i<br />
god tid (gärna terminen före kursstart)<br />
så att vi kan undersöka om man kan göra<br />
nödvändiga anpassningar i befi ntliga<br />
lokaler eller om man kan lösa tillgängligheten<br />
genom att välja en annan lokal.<br />
Antagning med förtur<br />
Du kan i undantagsfall antas med förtur<br />
p.g.a. särskilda skäl/funktionshinder.<br />
Om du har medicinska eller andra särskilda<br />
skäl som begränsar din konkurrenssituation<br />
och/eller begränsar valet av<br />
utbildning, kan du ansöka om att hänsyn<br />
tas till detta. Följande kriterier gäller:<br />
<strong>Att</strong> ditt meritvärde på betyg och högskoleprov<br />
inte väsentligen skiljer sig från<br />
det som krävs för ordinarie antagning<br />
<strong>Att</strong> du uppfyller behörighetskraven till<br />
sökt utbildning<br />
<strong>Att</strong> du använt de möjligheter som står<br />
till buds för att förbättra din konkurrenssituation<br />
(t.ex. kompletterat och/<br />
eller gjort högskoleprovet)<br />
<strong>Att</strong> ansökan om prövning av särskilda<br />
skäl är <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> tillhanda<br />
15 april respektive 15 oktober. Detta<br />
gäller även anmälan via Internet<br />
Om du ansöker till program <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong><br />
<strong>universitet</strong> ska du först till VHS (förutom<br />
anmälan) bifoga:<br />
1. en skriftlig motivering<br />
2. alla intyg och annat som styrker art<br />
och grad av dina medicinska eller motsvarande<br />
skäl. Intyg får vara maximalt<br />
tre år gamla. Intyget för dyslexi ska innehålla<br />
detaljerade data från testresultat.<br />
3. betyg (om du inte sökt tidgare)<br />
Sedan ska du skicka kopior av ovanstående<br />
till Antagningsavdelningen <strong>vid</strong><br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>.<br />
Om du ansöker till kurs <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
ska du (utöver anmälan) bifoga:
1. en skriftlig motivering<br />
2. alla intyg och annat som styrker art<br />
och grad av dina medicinska eller motsvarande<br />
skäl. Intyg får vara maximalt<br />
tre år gamla. Intyget för dyslexi ska innehålla<br />
detaljerade data från testresultat.<br />
3. betyg (om du inte sökt tidigare)<br />
Avd. för handikappverksamhet<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
Box 117, 221 00 Lund<br />
Besöksadress<br />
Gamla Kirurgen, Sandgatan 3<br />
Eva Wollmér, Tel 046-222 70 99,<br />
eva.wollmer@stu.lu.se<br />
Christel Berg, Tel 046-222 34 90,<br />
christel.berg@stu.lu.se<br />
www.lu.se/stu/studinfo/<br />
handikappinfo.htm<br />
Studieverkstad<br />
med språkservice<br />
De akademiska studierna och det akademiska<br />
skrivandet ställer krav som ibland<br />
kan vara svåra att uppfylla.<br />
Studieverkstad med språkservice är<br />
till för dig som har frågor om skrivandet,<br />
behöver hjälp med muntliga uppgifter<br />
eller känner behov av att förbättra din<br />
studieteknik.<br />
Självklart löser man inte alla svårigheter<br />
direkt. Längre vägledning kan du<br />
få genom att deltaga i våra skrivarkurser.<br />
I dessa kurser diskuteras bl.a. skrivprocessen,<br />
textmönster och uppsatsens grafi<br />
ska utseende.<br />
Har du ett annat modersmål än<br />
svenska hjälper vi dig att klarlägga dina<br />
behov för att sedan kunna hänvisa dig<br />
till lämplig kurs i svenska.<br />
BBiblioteks- och informationsservice<br />
Biblioteks- och informationsservice fi nns<br />
samlad i nätverket <strong>Lunds</strong> Universitets<br />
Bibliotek, LUB, som består av 20-tal<br />
bibliotek i Lund, Malmö och Helsingborg.<br />
På biblioteken fi nns kurs- och<br />
r e f e r e n s l it t e r a t u r, l ä s pl a t s e r o c h p å fl era<br />
bibliotek även grupprum och datorarbetsplatser.<br />
På respektive biblioteks<br />
webbplats fi nns information om öppettider,<br />
besöksadresser, informationsresurser<br />
inom ämnet m.m.<br />
I nätverket tillhör varje student ett<br />
hemmabibliotek, i regel det bibliotek<br />
som är närmast knutet till det ämne<br />
man <strong>studera</strong>r. Lånekort får man på sitt<br />
hemmabibliotek, och det gäller på alla<br />
biblioteken i nätverket.<br />
På Universitetsbiblioteket, UB, fi nns<br />
handskrifter, arkiv, specialsamlingar,<br />
tryckt och elektronisk information med<br />
en spänn<strong>vid</strong>d på mer än 1000 år inom<br />
alla ämnesområden och språkområden.<br />
UB har också åtminstone ett exemplar<br />
av alla svenska böcker, tidskrifter, tidningar<br />
och rapporter av olika slag. UB<br />
erbjuder särskild service till studenter och<br />
forskare inom humaniora och teologi<br />
t.ex. nyutkommen utländsk forskningslitteratur,<br />
fjärrlån, kursbiblioteksverksamhet<br />
och ämnesspecifi ka webbsidor.<br />
Bland de större fakultets/institutionsbiblioteken<br />
kan nämnas Biologibiblioteket,<br />
Ekonomiska biblioteket, Juridiska<br />
biblioteket, Kemicentrums bibliotek,<br />
SOL-biblioteket (Språk- och litteraturcetrum),<br />
Social- och beteendeveteskapliga<br />
biblioteket och Vårdvetenskapliga<br />
biblioteket. I Malmö har Musikhögskolan<br />
ett eget bibliotek och i Helsing borg<br />
fi nns Campus Helsingborgs bibliotek.<br />
I <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>s bibliotekskatalog<br />
Lovisa som är sökbar på Internet hittar<br />
man det mesta av litteraturen <strong>vid</strong> <strong>universitet</strong>ets<br />
olika bibliotek, kan se var den<br />
fi nns och om den är till hemlån eller<br />
går att beställa. Fortfarande måste man<br />
dock söka efter Universitetsbibliotekets<br />
böcker före 1958 på plats.<br />
ELIN@Lund är LUs egen ingång till<br />
elektroniska tidskrifter, databaser och<br />
andra utvalda informationsresurser. Idag<br />
fi nns här fl er än tiotusen tidskrifter och<br />
trehundra databaser tillgängliga. Studenter<br />
<strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> har tillgång<br />
till bibliotekens elektroniska resurser<br />
även från datorer utanför <strong>universitet</strong>ets<br />
campusnätverk. Också DOAJ, en samling<br />
av vetenskapliga tidskrifter är fritt<br />
tillgänglig på Internet för den som <strong>studera</strong>r<br />
<strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>.<br />
Vi gör inte ditt arbete. Vi är inga korrekturläsare<br />
– vi ger dig råd hur du ska<br />
förbättra ditt skrivande och ditt språk.<br />
Känn dig välkommen till oss med<br />
dina frågor om studieteknik, det svenska<br />
språket och det akademiska skrivandet!<br />
Studieverkstad med språkservice<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
Box 117, 221 00 Lund<br />
Besöksadress<br />
rum 144 Gamla Kirurgen,<br />
Sandgatan 3<br />
Öppettider<br />
vardagar 11.00–13.00<br />
Tel 046-222 43 92<br />
E-post studieverkstad@stu.lu.se<br />
www.lu.se/stu/Studieverkstad/<br />
Index.htm<br />
Högskolestudier blir mer effektiva om<br />
man vet hur man söker och hanterar<br />
relevant information. Många bibliotek<br />
ger kurser i informationssökning och<br />
det fi nns även kurser på webben. Bibliotekarierna<br />
hjälper också till med sökningar<br />
och ger råd om hur man söker i<br />
kataloger, databaser mm.<br />
Andra informationsresurser är chattjänsten<br />
Jourhavande@Lund där man<br />
kan få hjälp bl.a. med att söka i bibliotekskatalogen,<br />
hitta rätt informationskälla<br />
och välja sökstrategi. Några institutioner<br />
bl.a. inom beteende- och vårdvetenskap<br />
använder ”Mitt kurs bibliotek”<br />
för att ge studenterna en samlad ingång<br />
till kursrelevanta biblioteks- och informationsresurser.<br />
På Media-Tryck på Tornavägen 9A<br />
kan man få hjälp med tryckning, utskrifter<br />
och kopiering m.m.<br />
För litteraturbehov av mer allmän<br />
karaktär fi nns stadsbiblioteken i Lund,<br />
Malmö och Helsingborg med fi lialer.<br />
Länkar:<br />
<strong>Lunds</strong> Universitets Bibliotek: www.lub.lu.se<br />
Bibliotekskatalogen Lovisa: lovisa.lub.lu.se/<br />
ELIN@Lund: elin.lub.lu.se/<br />
15
16<br />
Examina <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
Examen efter<br />
grundutbildning<br />
När du är färdig med din utbildning och<br />
uppfyller de examensvillkor som ställs<br />
kan du ansöka om en examen. Du får då<br />
ett examensbevis, ett diplomliknande<br />
dokument där det står vilken examen du<br />
tagit. Vilka kurser som ingår i din examen<br />
framgår av examensbevisets kursförteckning.<br />
F.o.m. 2003 är examensbevisen<br />
<strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> tvåspråkiga<br />
(svenska och engelska) och har<br />
kompletterats med en bilaga på engelska<br />
– Diploma Supplement – som bl.a. beskriver<br />
din examen och hur den högre<br />
utbildningen i Sverige är uppbyggd.<br />
Generella examina<br />
Kandidatexamen kan du få efter fullgjorda<br />
studier om minst 120 poäng. I<br />
huvudämnet ska du ha fördjupade studier<br />
på 60-poängsnivån varav ett självständigt<br />
arbete om minst 10 poäng.<br />
Magisterexamen med ämnesdjup kan du<br />
få efter fullgjorda studier om minst 160<br />
poäng. I huvudämnet ska du ha fördjupade<br />
studier på 80-poängsnivån varav ett<br />
självständigt arbete om minst 20 poäng<br />
eller två om vardera minst 10 poäng.<br />
Magisterexamen med ämnesbredd kan<br />
endast erhållas efter fullgjorda studier<br />
inom en specifi k utbildning och omfattar<br />
normalt 40–80 poäng. För att<br />
kunna få en sådan examen måste man<br />
även ha en tidigare examen om minst<br />
120 poäng. För ytterligare information<br />
var god kontakta examensavdelningen<br />
<strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> eller läs mer på<br />
www.lu.se/examen<br />
För fi losofi e kandidat- eller magisterexamen<br />
ska huvudämnet tillhöra antingen<br />
humanistisk, naturvetenskaplig<br />
eller samhällsvetenskaplig fakultet.<br />
I ekonomie kandidatexamen respektive<br />
ekonomie magisterexamen är huvud ämnet<br />
antingen företagsekonomi, nationalekonomi,<br />
ekonomisk historia, ekonomisk<br />
geografi , handelsrätt eller statistik. I ekonomie<br />
magisterexamen kan dessutom<br />
Technology Management vara huvudämne.<br />
För mer information: se Ekonomprogrammet<br />
(sid 80).<br />
I internationell ekonomie magisterexamen<br />
är huvudämnet antingen företagsekonomi<br />
eller nationalekonomi. Till<br />
detta kommer kurser om 40 poäng i antingen<br />
tyska eller franska. För mer detaljerad<br />
information, se Internationella<br />
ekonomprogrammet (sid 81).<br />
Huvudämne i politices magisterexamen<br />
är antingen nationalekonomi eller<br />
statsvetenskap. För mer information: se<br />
Politices magisterutbildning (sid 75).<br />
Högskoleexamen kan du få efter högskoleutbildning<br />
som omfattar minst 80<br />
poäng. Högskoleexamen med ämnesinriktning<br />
ska innehålla minst 40 poäng i<br />
ett ämne som är fastställt som huvudämne<br />
i kandidatexamen. Högskoleexamen<br />
med yrkesinriktning kan erhållas efter<br />
avklarade studier inom vissa utbildningsprogram.<br />
Inom vissa fakulteter utfärdas också generella<br />
examina, efter fördjupningsstudier<br />
inom respektive ämnesområde.<br />
Yrkesexamina<br />
<strong>vid</strong> Teologiska fakulteten: teologiekandidatexamen<br />
<strong>vid</strong> Juridiska fakulteten: juris kandidatexamen<br />
<strong>vid</strong> Medicinska fakulteten: arbetsterapeutexamen,<br />
audionomexamen, barnmorskeexamen,<br />
biomedicinsk analytikerexamen,<br />
logopedexamen, läkarexamen,<br />
sjukgymnastexamen, sjuksköterskeexamen,<br />
specialistsjuksköterskeexamen, röntgensjuksköterskeexamen<br />
<strong>vid</strong> Naturvetenskapliga fakulteten: sjukhusfysikerexamen<br />
<strong>vid</strong> Samhällsvetenskapliga fakulteten:<br />
psykologexamen, socionomexamen<br />
<strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> Tekniska Högskola: arkitektexamen,<br />
brandingenjörsexamen, civilingenjörsexamen,<br />
högskoleingenjörs examen,<br />
yrkesteknisk examen<br />
<strong>vid</strong> Musikhögskolan i Malmö: konstnärlig<br />
högskoleexamen i musik, musiklärarexamen,<br />
organistexamen<br />
<strong>vid</strong> Konsthögskolan i Malmö: Konstnärlig<br />
högskoleexamen i konst och design.<br />
<strong>vid</strong> Teaterhögskolan i Malmö: konstnärlig<br />
högskoleexamen i scen och medier<br />
<strong>vid</strong> Trafi kfl yghögskolan i Ljungbyhed:<br />
Flyglärarexamen<br />
Examen efter<br />
forskarutbildning<br />
Doktorsexamen bygger på grundläggande<br />
högskolestudier om minst 120 poäng och<br />
särskild behörighet motsvarande minst<br />
60 poäng i huvud-/forskarämnet. Forskarutbildningen<br />
för doktorsexamen ska<br />
normalt ta fyra år <strong>vid</strong> heltidsstudier. Den<br />
<strong>studera</strong>nde ägnar sig åt dels en forskningsuppgift,<br />
dels kursstudier. Forskningsuppgiften<br />
ska resultera i en vetenskaplig<br />
avhandling som den forskar<strong>studera</strong>nde<br />
försvarar <strong>vid</strong> en offentlig disputation.<br />
Inom många ämnesområden kan man<br />
ta ut en licentiatexamen efter forskarutbildning<br />
om 80 poäng.<br />
Ytterligare information om examina<br />
hittat du på se:<br />
www.lu.se/stu/studinfo/examina.html
Älskar Lund trots vädret<br />
– Vad som kommer att bli mitt bestående minne<br />
från året i Lund? Vännerna och det sociala livet,<br />
svarar australiensiska utbytesstudenten Anne<br />
Pleash utan en sekunds tvekan.<br />
Anne Pleash utnyttjade ett utbytesavtal som<br />
University of Queensland har med <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
och lade en del av sin utbildning i Lund.<br />
När hon dyker upp på Stadsparkskaféet för att låta sig<br />
intervjuas om sina erfarenheter av studentutbyte har hon<br />
precis tillbringat en sommar i Sverige – den kallaste och<br />
regnigaste på hundra år.<br />
– Det enda jag saknar hemifrån är vädret, säger Anne<br />
Pleash som är van <strong>vid</strong> klimatet <strong>vid</strong> det Stora barriärrevet i<br />
norra Australien.<br />
Intresset för den svenska välfärds- och jämställdhetspolitiken<br />
förde henne till Sverige. Hennes slutexamen<br />
ska innehålla företagsekonomi och statskunskap och<br />
<strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> har hon hittills avverkat tre kurser<br />
inom området Scandinavian Area Studies: Sweden and<br />
the welfare state, Swedish politics och Gender, society,<br />
modernity and change from a swedish perspectiv.<br />
– Sverige är ett bra land för en engelsktalande utbytesstudent,<br />
slår hon fast. Man får uppleva en främmande<br />
kultur utan att behöva lära sig ett nytt språk. Visserligen<br />
har hon läst <strong>universitet</strong>ets introduktionskurs i svenska,<br />
men mer än några artighetsfraser lär det inte bli. ”Alla”<br />
pratar ju engelska.<br />
En australiensisk student som varit på utbyte i Lund<br />
varnade henne för att bo på studentkorridorer med bara<br />
internationella studenter.<br />
– Bor man på en internationell korridor är det lätt hänt<br />
att man bara umgås med en massa andra utbytesstudenter.<br />
Jag förstår inte varför man organiserar boende som<br />
bara är till för utlänningar!<br />
Bra med blandade åldrar<br />
Själv valde hon ett korridorrum på studentbostadsområdet<br />
Delfi nen och det är framförallt där som hon skaffat sina<br />
nya vänner.<br />
– Det är roligt med åldersblandningen på korridoren,<br />
säger Anne Pleash och berättar att hon fl yttade från sitt<br />
korridorrum hemma i Australien eftersom hon med sina<br />
21 år redan började känna sig överårig.<br />
Liksom många av sina landsmän började hon läsa <strong>vid</strong><br />
<strong>universitet</strong>et redan <strong>vid</strong> 17 års ålder. Pressen på att bli färdig<br />
snabbt och söka sig ut i arbetslivet är större i Australien.<br />
I Sverige, tycker hon, att tempot verkar lugnare.<br />
– Här verkar det vanligt att man tar en sabbatstermin,<br />
ger sig ut och reser och funderar över vad man vill med<br />
sitt liv.<br />
Anne Pleash talar sig också varm om nationslivet. Hon<br />
skrev in sig i Västgöta nation eftersom de fl esta av hennes<br />
A NNE PLEASH<br />
kursare är med där. Nästa termin tänker hon bli mer<br />
aktiv och jobba på nationen.<br />
– Till att börja med kände jag mig lite som en åskådare,<br />
men nu är jag sugen på att delta aktivt i nationslivet.<br />
Hon funderar också på att söka ett jobb utanför <strong>universitet</strong>et<br />
för att känna sig ännu mer delaktig i det svenska<br />
samhället.<br />
Extraknäck fi nns det tid till för hon tycker inte att<br />
studierna är särskilt krävande. Kanske beror det på att<br />
hon till skillnad från många av sina kursare får läsa på sitt<br />
modersmål.<br />
Nästa termin ska hon läsa Business policy <strong>vid</strong> Ekonomihögskolan<br />
<strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> och sedan är utbytesåret<br />
i Sverige slut.<br />
– Men jag kommer tillbaka, säger hon. När jag avslutat<br />
min grundexamen i Australien vill jag bygga på den med<br />
en masterexamen från Lund.<br />
17
18<br />
Det internationella <strong>universitet</strong>et<br />
Internationellt utbyte<br />
Som student <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> har<br />
du mycket goda möjligheter att förlägga<br />
en del av din utbildning till ett utländskt<br />
partner<strong>universitet</strong>. Universitetet har nämligen<br />
ett mycket stort antal utbytesavtal<br />
och är synnerligen aktiv inom detta internationaliseringsområde.<br />
Dina studiemedel kan du ta med dig<br />
och oftast går kurserna du läser <strong>vid</strong> ett<br />
partner<strong>universitet</strong> att tillgodoräkna i<br />
sin helhet i din examen <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>.<br />
Det fi nns även möjligheter att<br />
få extra studiemedel för resor i sam band<br />
med utbytet. Åker du inom Norden<br />
får du dessutom ett kontantstipendium<br />
(Nord plusstipendium) plus en summa<br />
för resor. Även inom Europa kan du få<br />
ett kontantstipendium (ERASMUSstipendium).<br />
Stipendiesumman varierar<br />
något från år till år. Till vissa europeiska<br />
länder kan du även få stipendium<br />
för att <strong>studera</strong> landets språk i anslutning<br />
till ditt utbyte (s.k. EILC). Läs mer på<br />
vår hemsida!<br />
Varför <strong>studera</strong> utomlands?<br />
Därför att det är en berikande personlig<br />
utmaning på alla plan. En ytterligare skäl<br />
är möjligheten att fördjupa sig i ett<br />
annat lands språk och kultur. Det är<br />
också en möjlighet att läsa kurser som<br />
inte fi nns i Lund, som fördjupar eller<br />
ger bredd åt din utbildning och gör dig<br />
mer efter frågad på arbetsmarknaden.<br />
Dess utom ger det en möjlighet att knyta<br />
inter nationella vänskapsband. Vilken<br />
an ledningen än är innebär studier utomlands<br />
en upplevelse för livet!<br />
Var kan du <strong>studera</strong>?<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> deltar i fl era utbytesprogram,<br />
bl.a. Nordplus för studier i<br />
Norden och ERASMUS för studier inom<br />
Europa. Mindre kontantstipendier ingår<br />
i dessa utbyten. Dessutom fi nns samarbetsavtal<br />
med en mängd utländska <strong>universitet</strong><br />
som ger studenter möjlighet att
avgiftsfritt <strong>studera</strong> i bl.a. USA, Kanada,<br />
Singapore, Kina, Japan, Australien, Nya<br />
Zeeland. Universitetet arbetar kontinuerligt<br />
med att utveckla kontakterna med<br />
<strong>universitet</strong> runt om i världen. Kanske<br />
blir du i framtiden en av de cirka 800<br />
Lunda studenter som årligen reser ut i<br />
världen genom <strong>universitet</strong>ets internationella<br />
studentutbyten.<br />
Vad krävs?<br />
Studentutbyten utlyses via en s.k. ledigkungörelse<br />
som klargör vilka krav du<br />
måste uppfylla för att vara behörig att<br />
söka. Ett grundkrav är förstås att du är<br />
inskriven <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>. Generellt<br />
krävs därutöver att du ska ha klarat<br />
av minst ett års <strong>universitet</strong>sstudier <strong>vid</strong><br />
tidpunkten för avresan. Om du blir antagen<br />
garanteras du en avgiftsfri utbildningsplats<br />
<strong>vid</strong> värd<strong>universitet</strong>et och du<br />
får ta med dig dina svenska studiemedel.<br />
Några <strong>universitet</strong> erbjuder kostnadsfritt<br />
en förberedande språkkurs, men för att<br />
klara av studierna krävs att du i förväg<br />
har goda kunskaper i det språk som undervisningen<br />
bedrivs på. Kurserna som<br />
du läser under studentutbytet ska räknas<br />
in i din examen här hemma. Det är därför<br />
viktigt att du börjar förbereda dina<br />
utlandsstudier minst ett år i förväg.<br />
Hur går du tillväga?<br />
I första hand ska du vända dig till den<br />
internationellt ansvarige <strong>vid</strong> din institution<br />
och/eller fakultet för att diskutera<br />
möjligheterna att <strong>studera</strong> en tid utomlands.<br />
Många institutioner har goda<br />
internationella kontakter och deltar i<br />
olika internationella ämnesnätverk eller<br />
har slutit ämnesvisa avtal med olika<br />
<strong>universitet</strong> i Europa och andra delar av<br />
världen.<br />
Internationella sekretariatet (Interna<br />
tional Offi ce) har ett övergripande<br />
sam ordningsansvar för <strong>universitet</strong>ets<br />
internationaliseringsarbete och handlägger<br />
”<strong>universitet</strong>sgemensamma” studentutbyten<br />
– LUUP, som är öppna för<br />
alla studenter. Till International Desk i<br />
Gamla Kirurgen kan du vända dig för<br />
att få information om dessa studentutbyten<br />
som utlyses en gång per termin i<br />
februari–mars och september–oktober.<br />
Information och ansökningsblankett<br />
fi nns på vår hemsida. På Desken fi nns<br />
kataloger från många av <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>s<br />
partner<strong>universitet</strong>, och du kan också<br />
använda någon av datorerna för att söka<br />
mer information via Internet.<br />
Balans<br />
Möjligheten att läsa utomlands är till stor<br />
del beroende av <strong>universitet</strong>ets förmåga<br />
att ta emot utländska studenter – viss<br />
balans är nödvändig mellan antalet utresande<br />
och inkommande studenter.<br />
Under läsåret 2003/2004 läste drygt<br />
1200 utbytesstudenter i Lund. En anledning<br />
till att så många från andra länder<br />
söker sig hit är de fl er än 250 kurserna<br />
som ges på engelska. International Desk<br />
ordnar dessutom, tillsammans med nationer<br />
och studentkårer, ett varmt mottagande<br />
för alla utländska studenter i<br />
början av varje termin. Alla inresande<br />
utbytesstudenter erbjuds en introduktionskurs<br />
i svenska språket och svenskt<br />
samhällsliv. De inresande utbytesstudenterna<br />
erbjuds även en svensk fadder som<br />
ska fungera som en vän och mentor och<br />
göra det lättare för dem att komma in i<br />
studentlivet. Detta bör även du vara uppmärksam<br />
på. Kanske vill du ställa upp<br />
som fadder för utländska studenter? Mer<br />
information fi nns på vår hemsida!<br />
Internationella<br />
magisterprogram<br />
Efter grundutbildningen söka till olika<br />
internationella magisterprogram. Du<br />
läser två eller tre terminer och skriver<br />
sista terminen en uppsats på 10 eller 20<br />
poäng beroende på vad som gäller för<br />
respektive program. Undervisningen sker<br />
på engelska i en internationell miljö där<br />
fl ertalet studenter kommer från andra<br />
länder. Det fi nns för närvarande 14 olika<br />
internationella magisterprogram med<br />
inriktningar som speglar några av de<br />
forskningsområden där <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
är särskilt fram stående:<br />
Asian Studies<br />
Bio and Food Technology<br />
European Affairs Programme<br />
Evironmental Management and Policy<br />
Fine Arts<br />
Geo-information Science for Environmental<br />
Modelling & Management<br />
Geographical Information System<br />
(GIS)<br />
Human Rights and Intellectual<br />
Property<br />
International Human Rights Law<br />
LUMES Environmental Science/<br />
Studies<br />
Society, Science & Technology<br />
Public Health<br />
System-on-Chip<br />
Water Resources<br />
Mer information om programmen hittar<br />
du under respektive fakultet. Besked om<br />
hur, när och var du söker m.m. får du på<br />
den institution som ansvarar för respektive<br />
program. Mer information fi nns på<br />
www.lu.se/masters<br />
International Desk<br />
Internationella sekretariatet<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
Box 117, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Gamla Kirurgen,<br />
Sandgatan 3<br />
Tel 046-222 34 59, Fax 046-222 41 11<br />
E-post desk@intsek.lu.se<br />
www.lu.se/intsek/<br />
Öppettider se information på<br />
www.lu.se/utlandsstudier<br />
Tisus<br />
– Test i svenska för<br />
utländska studenter<br />
För studenter med utländsk gymnasieutbildning<br />
gäller att de med godkänt<br />
resultat måste genomgå ett språktest<br />
för att uppfylla behörighetsvillkoren<br />
i svenska för högskolestudier. Detta<br />
test – Tisustestet – liksom förberedande<br />
kurser i svenska för utländska<br />
studenter handhas i Lund av Folk<strong>universitet</strong>et.<br />
Folk<strong>universitet</strong>et i Lund<br />
Skomakargatan 8, 223 50 Lund<br />
Tel 046-19 77 00<br />
Fax 046-19 77 81<br />
19
20<br />
Nät<strong>universitet</strong>et,<br />
livslångt lärande – kompetensutveckling<br />
och uppdragsutbildning<br />
Livet i det moderna samhället ställer krav<br />
på ständigt ökad kunskap och kompetens.<br />
Den höga förändringstakten i arbetslivet<br />
gör också att de som redan befi<br />
nner sig i yrkeslivet behöver kontinuerlig<br />
kom petens utveckling för att klara sina<br />
arbetsuppgifter. Utbildning blir därför<br />
en livslång process. <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> ser<br />
det som en viktig uppgift att svara mot<br />
omvärldens behov av fort- och <strong>vid</strong>areutbildning<br />
och kompetensutveckling på<br />
akademisk nivå. Sekretariatet för fortbildning,<br />
<strong>vid</strong>areutbildning och distansutbildning<br />
(FoV; www.lu.se/fov) är den<br />
centrala en het som ansvarar för initiering<br />
och samordning av aktiviteter inom området<br />
livslångt lärande och distansutbildning.<br />
För att göra utbildningarna mer<br />
fl exibla i tid, rum, inriktning och studietakt<br />
har <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> utvecklat ett<br />
stort antal nätbaserade kurser. Alla kurser<br />
och utbildningar ges av enskilda<br />
ämnesinstitutioner och är utformade så<br />
att de kan anpassas efter den aktuella<br />
målgruppens behov. På samtliga utbildningar<br />
används modern informationsteknik<br />
i undervisningen.<br />
<strong>Lunds</strong> nät<strong>universitet</strong><br />
– nätburen distansutbildning<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> ingår i Sveriges Nät<strong>universitet</strong><br />
(www.netuniversity.se). Information<br />
om nät<strong>universitet</strong>ets kurser fi nns<br />
på Högskoleverkets webbportal www.<br />
<strong>studera</strong>.nu På sidan www.lu.se/distans<br />
utbildning fi nner du aktuella nätkurser<br />
från <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> och annan information<br />
om nätbaserad utbildning. Kurser<br />
fi nns inom samtliga ämnesområden<br />
(humaniora, juridik, medicin, naturvetenskap,<br />
samhällsvetenskap, vård, teologi<br />
och teknik). Mer information om<br />
kursutbudet hittar du också på FoV:s<br />
hemsida (www.lu.se/fov) och i de utbildningsbeskrivningar<br />
för olika ämnen som<br />
fi nns på www.lu.se/utbesk Kurser på engelska<br />
som i första hand vänder sig till<br />
studenter utanför Sverige hittar du på<br />
www.lu.se/nonexchange/courses Distansstudier<br />
är en utmärkt studieform för<br />
dig som av någon anledning inte vill<br />
eller kan fl ytta till studieorten. Undervisnin<br />
gen är fl exibel och ger dig möjlig-<br />
het att <strong>studera</strong> när det passar dig. Du har<br />
stor frihet att planera din utbildning<br />
själv, men har samtidigt tät kontakt<br />
med lärare och kurskamrater via e-post<br />
och diskussionsforum. Vissa kurser är<br />
helt nätbaserade, medan andra har träffar,<br />
oftast på kursorten. Föreläsningar<br />
och övningsuppgifter fi nns alltid tillgängliga<br />
via Internet. Du har möjlighet att i<br />
din utbildning också ta del av spännande<br />
multimediaproduktioner, simuleringsövningar<br />
och annan informationsteknologisk<br />
support som stöd i dina<br />
studier. Förutom pedagogiskt stöd i din<br />
utbildning har du tillgång till teknisk<br />
support genom <strong>universitet</strong>ets helpdesk.<br />
Du har dessutom tillgång till <strong>Lunds</strong><br />
<strong>universitet</strong>sbibliotek, dess webbportal<br />
och databaser.<br />
Uppdragsutbildning<br />
och kompetensutveckling<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> erbjuder också akademisk<br />
utbildning i form av uppdrags utbildning<br />
och kompetensutveckling till<br />
yrkesverksamma inom privat och offentlig<br />
verksamhet genom sitt utbildningsbolag<br />
Lund University Education AB<br />
(www.education.lu.se). Förutsättningen<br />
för att delta i sådan utbildning är att<br />
din arbetsgivare köper den.<br />
Kurserna kan vara standardiserade eller<br />
skräddarsydda. En del ger poäng, andra<br />
inte. Kurserna kan ges i form av traditionell<br />
utbildning (klassrumsbaserad<br />
utbildning), Internetbaserad utbildning<br />
eller som en kombination av de båda.<br />
Utbildningarna kännetecknas av att de<br />
är kundanpassade.<br />
Du är välkommen att kontakta oss:<br />
www.lu.se/fov<br />
Lennart Badersten, chef<br />
Tel 046-222 12 60<br />
E-post lennart.badersten@fov.lu.se<br />
Ebba Ossiannilsson<br />
Projektledare, informationsansvarig<br />
Tel 046-222 12 62<br />
E-post ebba.ossiannilsson@fov.lu.se<br />
Carl Sundberg<br />
Projektledare, kursansvarig<br />
Tel 046-222 12 61<br />
E-post carl.sundberg@fov.lu.se<br />
Sekretariatet för fortbildning,<br />
<strong>vid</strong>areutbildning och distansutbildning<br />
Box 117, 221 00 Lund<br />
Besöksadress<br />
Lilla Gråbrödersgatan 1B, Lund
”Missa inte chansen att bli utbytesstudent!”<br />
– Varför stressa sig genom studierna? Jobba<br />
ska man ju ändå göra hela livet. Nä, ta chansen<br />
medan du har den och utnyttja <strong>universitet</strong>ets<br />
utbytesprogram!<br />
Den uppmaningen riktar Inés Ressaissi, nyss<br />
hemkommen från Chinese University of Hong<br />
Kong, till alla studenter <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>.<br />
Inés Ressaissi ska just påbörja sin kandidatuppsats i informatik.<br />
Hon tänker skriva om strategi och organisation,<br />
ämnen hon bekantade sig med under den termin som hon<br />
tillbringade i Hong Kong.<br />
Hennes <strong>universitet</strong>sstudier har inte varit en spikrak<br />
väg mot ett bestämt mål. De började med sociologi och<br />
rättssociologi. Därefter blev det systemvetarlinjen och<br />
informatik under ett års tid. När hon kom till den valfria<br />
delen av programmet bestämde hon sig för företagsekonomi,<br />
fastnade för ämnet och valde att fördjupa sig i även<br />
det, med hopp om att få en dubbelexamen i både företagsekonomi<br />
och systemvetenskap.<br />
Ända sedan hon började läsa <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> för<br />
snart fyra år sedan har Inés Ressaissi arbetat som fadder åt<br />
utländska gäststudenter. Hon tyckte att det var kul med<br />
de internationella kontakterna och när hon lärde känna<br />
två utbytesstudenter från Hong Kong började hon planera<br />
för att själv ta steget och bli utbytesstudent.<br />
– De peppade mig och tipsade om kurser som gavs på<br />
engelska <strong>vid</strong> deras hem<strong>universitet</strong>, berättar Inés Ressaissi.<br />
När hon bestämt sig tog hon kontakt med <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>s<br />
Internationella sekretariat. De skötte kontakterna<br />
med Chinese University of Hong Kong och tack vare ett<br />
utbytesavtal slapp hon en terminsavgift på 20 000 kronor.<br />
– Mottagandet i Hong Kong var otroligt välorganiserat,<br />
berättar Inés Ressaissi som tycker att Hong Kong<br />
är en fantastisk storstad, prydlig och ren, trots att sju<br />
miljoner invånare trängs på en liten yta.<br />
100 studenter på korridoren<br />
Ett rum väntade på campus. Visserligen fi ck hon dela det<br />
med en annan student och på varje korridor bodde sammanlagt<br />
100 studenter, men Inés trivdes och upplevde aldrig<br />
att det kändes för trångt.<br />
– Jag fi ck bra kontakt med min rumskompis som var<br />
infödd Hong Kong-bo, säger Inés. Genom henne lärde<br />
hon känna andra kantoneser, men även om Inés undvek<br />
svenskarna på campus var det ändå andra utländska<br />
gäststudenter som hon umgicks mest med. Idag har hon<br />
kompisar över hela världen som hon tänker hälsa på så<br />
snart tillfälle ges.<br />
Universitetsstudierna i Hong Kong skilde sig från de<br />
i Sverige. Klasserna var små och lärarna lärde känna alla<br />
studenterna.<br />
– Det jag presterade i klassrummet var minst lika viktigt<br />
som hur det gick för mig på proven, berättar Inés Res-<br />
I NÉS RESSAISSI<br />
saissi. Jag som alltid har varit nervös för att tala inför en<br />
grupp, fi ck mycket träning i det.<br />
För att fi nansiera sina utlandsstudier fi ck Inés Ressaissi<br />
ett större studielån än om hon hade läst i Sverige.<br />
Eftersom hyran var låg, 4000 kronor för en termin, räckte<br />
pengarna till att resa runt i Asien när hon avslutat sina<br />
kurser.<br />
– Jag gjorde aldrig någon långresa efter gymnasiet,<br />
men när jag nu fi ck chansen reste jag runt tillsammans<br />
med några andra gäststudenter, berättar hon.<br />
Inés Ressaissi är snart färdig med sin dubbelexamen<br />
i informatik och företagsekonomi. Men hon har inte<br />
bråttom ut i arbetslivet. Istället funderar hon på att läsa i<br />
ytterligare ett och ett halvt år och ta en magisterexamen<br />
med inriktning mot Asienstudier. Och så skulle hon vilja<br />
åka på studentutbyte en gång till, för terminen i Hong<br />
Kong gav mersmak.<br />
– Det ger otroligt mycket att plugga i ett annat land,<br />
säger hon med eftertryck. Man utvecklas som människa<br />
och lär sig att ta ansvar. Det gäller bara att hitta lämpliga<br />
kurser <strong>vid</strong> något av de <strong>universitet</strong> som <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
har utbytesavtal med. Visserligen har <strong>universitet</strong>et<br />
fl era hundra avtal men utbudet av kurser på engelska<br />
är begränsat, så nästa gång bär det kanske av till något<br />
engelsktalande land.<br />
21
22<br />
ÖÖresunds<strong>universitet</strong>et<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> ligger i en av norra<br />
Europas mest spännande regioner. Sedan<br />
invigningen av Öresundsbron sommaren<br />
2000 har Skåne och Själland knutits närmare<br />
varandra. Nu går det tre tåg i timmen<br />
från Malmö till Köpenhamn, och<br />
resan tar bara 35 minuter. De förbättrade<br />
kommunikationerna förenklar utbyten<br />
mellan <strong>universitet</strong>en i Öresundsregionen.<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> är medlem av Øre -<br />
sunds<strong>universitet</strong>et, som är ett samarbetsorgan<br />
för 14 <strong>universitet</strong> och högskolor<br />
i Skåne och på Själland. Sammanlagt<br />
omfattar Øresunds<strong>universitet</strong>et ungefär<br />
140.000 studenter och 12.000 forskare.<br />
Øresunds<strong>universitet</strong>et arbetar bl.a. för<br />
att underlätta för studenter att läsa kurser<br />
och att utnyttja bibliotek, laboratorier<br />
eller att gå på enstaka föreläsningar/<br />
seminarier <strong>vid</strong> <strong>universitet</strong>en i hela regionen.<br />
Det ska vara enkelt att läsa någon<br />
eller några kortare kurser <strong>vid</strong> ett annat<br />
<strong>universitet</strong> samtidigt som man huvudsakligen<br />
läser <strong>vid</strong> sitt hem<strong>universitet</strong>.<br />
Øresunds<strong>universitet</strong>et har också anord<br />
nat intensivkurser i danska för svenska<br />
studenter. Sommaren 2001, 2002<br />
och 2003 arrangerade Øresunds<strong>universitet</strong>et<br />
även ett sommar<strong>universitet</strong> <strong>vid</strong><br />
regionens <strong>universitet</strong> för 250 svenska,<br />
danska och internationella studenter.<br />
Läs mer på www.summeruniversity.org<br />
Det danska studiesystemet<br />
Det danska studiesystemet skiljer sig en<br />
hel del från det svenska. I Danmark räknar<br />
man t.ex. inte utbildningens omfattning<br />
i poäng. Där fi nns heller inga fristående<br />
kurser, utan det går bara att söka<br />
till program. (Detta gäller om man vill<br />
läsa hela sin utbildning i Danmark – som<br />
svensk utbytesstudent kan du välja att<br />
läsa kurser inom programmen.)<br />
När man söker en hel dansk utbildning<br />
blir man antagen till exempelvis<br />
”engelska” eller ”biologi” och tillbringar<br />
de första två åren med detta ämne, eller<br />
inom samma ämnesområde. Därefter<br />
väljer man ett eller två biämnen (eller en<br />
specialisering) som man <strong>studera</strong>r i några<br />
terminer. Här kan man fritt välja kurser<br />
inom olika områden. Om du som svensk<br />
student vill läsa en del av din utbildning<br />
i Danmark passar det bäst att läsa kurser<br />
på denna nivå.<br />
<strong>Att</strong> läsa i Danmark<br />
Om du funderar på att läsa kurser i Danmark<br />
som du vill tillgodoräkna i din<br />
svenska examen bör du tänka på föj -<br />
ande saker:<br />
Vilket <strong>universitet</strong> ska du läsa <strong>vid</strong>? Det<br />
fi nns fl er <strong>universitet</strong> och högskolor på den<br />
danska sidan än på den svenska. Nedan<br />
hittar du en lista med adresser till alla<br />
<strong>universitet</strong>ens hemsidor, där det fi nns<br />
inform ation om utbildningar och annat.<br />
Till vilken termin bör du planera utbytet?<br />
Det är möjligt att läsa kurser på alla<br />
nivåer <strong>vid</strong> danska <strong>universitet</strong>. Det är<br />
emellertid lättare för dig att tillgodoräkna<br />
dig kurser om du har läst två terminer<br />
i ditt huvudämne innan du bör jar<br />
leta kurser <strong>vid</strong> danska <strong>universitet</strong>.<br />
Hur gör du? Börja med att undersöka de<br />
olika <strong>universitet</strong>ens kursutbud. Kurserna<br />
fi nns på nätet. Den centrala studievägledningen<br />
<strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> har<br />
även referensexemplar av danska kurskataloger.<br />
Du kan också kontakta de<br />
danska <strong>universitet</strong>ens studievägledning<br />
och be dem skicka information till dig.<br />
Tala med studievägledningen <strong>vid</strong> din<br />
heminstitution, som hjälper dig att få<br />
Öresunds<strong>universitet</strong>et<br />
www.uni.oresund.org<br />
Kontaktperson Sara Stavås<br />
Tel 046-222 09 39<br />
E-post sara.stavas@oresund.se<br />
Universiteten inom<br />
Öresunds<strong>universitet</strong>et<br />
Københavns Universitet – www.ku.dk<br />
Roskilde Universitetscenter<br />
– www.ruc.dk<br />
Danmarks Tekniske Universitet<br />
– www.dtu.dk<br />
Danmarks Farmaceutiske Universitet<br />
– www.dfh.dk<br />
Danmarks Pædagogiske Universitet<br />
– www.dpu.dk<br />
Danmarks Biblioteksskole<br />
– www.db.dk<br />
Den Kongelige Veterinærog<br />
Landbohøjskole<br />
– www.kvl.dk<br />
kur serna godkända i din svenska exa men.<br />
Det är viktigt att de kurser du ska läsa<br />
är på rätt nivå. Du bör därför även ta<br />
kontakt med studievägledningen <strong>vid</strong> den<br />
danska institutionen, som kan tala om<br />
vilka kurser som är relevanta för dig.<br />
I Danmark läser man oftast fl era kurser<br />
parallellt, vilket innebär att kurserna<br />
löper över en eller två terminer. Detta<br />
måste du vara uppmärksam på när du<br />
undersöker utbudet.<br />
Du kan hitta mycket mer information<br />
om studier inom Øresunds<strong>universitet</strong>et<br />
på utbildningsportalen Øresund Study<br />
Gateway, www.studygateway.org<br />
Handelshøjskolen i København<br />
– www.cbs.dk<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> – www.lu.se<br />
Malmö högskola – www.mah.se<br />
SLU/Alnarp – www-alnarp.slu.se<br />
Högskolan Kristianstad – www.hkr.se<br />
IT-Universitetet i København<br />
– www.itu.dk<br />
Kunstakademiets Arkitektskole<br />
– www.karch.dk<br />
Studievägledning<br />
för studier i Danmark<br />
Studentservice <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
Tel 046-222 01 00<br />
E-post syo@stu.lu.se.<br />
Allmän information om <strong>universitet</strong>sutbildningar<br />
i Danmark<br />
Rådet for Uddannelses- og Erhvervsvejledning<br />
– www.r-u-e.dk<br />
UddannelsesGuiden.dk – www.ug.dk
Lärcentra i Skåne<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> ger ett ökande antal<br />
kurser på distans där kommunikation,<br />
föreläsningar, seminarier och examination<br />
m.m. i varierande utsträckning sker<br />
med datorstöd på internet. För att underlätta<br />
den här formen av studier har<br />
många kommuner byggt upp särskilda<br />
lärcentra som <strong>universitet</strong>et samverkar<br />
med. Verksamheten <strong>vid</strong> lärcentra underlättar<br />
för dig som har svårt att kom ma<br />
S Student i Lund – StiL<br />
I Lund har vi byggt upp en egen webbportal<br />
för studenterna som är öppen<br />
dygnet om. Den går under namnet Student<br />
i Lund, i vardagslag stilenligt förkortat<br />
till StiL. Alla studenter är med i<br />
StiL. När du blivit registrerad som student<br />
får du en StiL-identitet som blir<br />
din personliga nyckel till en rad elektroniska<br />
tjänster och resurser som <strong>Lunds</strong><br />
<strong>universitet</strong> erbjuder dig. Du får bl.a. tillgång<br />
till det elektroniska biblioteket<br />
Elin@Lund hemifrån. Det innehåller<br />
alla e-tidskrifter, e-böcker och databaser<br />
som <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>s bibliotek prenumererar<br />
på.<br />
StiL ger dig möjlighet till allt ifrån<br />
internetuppkoppling med fast anslutning<br />
från de fl esta av AF: s bostäder, från Universitets<br />
bibliotek och från fl era institutioner<br />
till möjligheten att kont roll era<br />
dina betyg på de kurser du läser och anmäla<br />
dig till kurser. Antalet tjänster<br />
byggs successivt ut. Utrymmet för e-post<br />
är väl tilltaget (25 MB) för att underlätta<br />
ditt arbete och tillgodose ditt be -<br />
hov av utrymme för kommunikation. I<br />
StiL har du också utrymme för egna<br />
hemsidor och plats på en server för t.ex.<br />
säkerhetskopiering (20 MB). Universitetets<br />
e-postbrevväxling med dig går i<br />
stor utsträckning till din StiL-adress.<br />
till <strong>universitet</strong>et eller högskolan. I stället<br />
för att resa till <strong>universitet</strong>et följer du kursen<br />
eller utbildningen från dator på<br />
hemmaplan. Resorna blir färre och det<br />
blir lättare att kombinera dina studier<br />
med arbete, familj eller andra studier<br />
som du kan bedriva parallellt.<br />
På lärcentret kan du <strong>studera</strong> i lugn<br />
och ro, träffa kurskamrater och låna en<br />
dator.<br />
Utrustning<br />
Du behöver naturligtvis ha tillgång till<br />
en dator. För att kommunicera via datanätet<br />
måste du vara uppkopplad antingen<br />
via modem eller via direktanslutning. På<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>s bibliotek och på vissa<br />
institutioner fi nns det s.k. öppna uttag<br />
och trådlösa nät där du kan ansluta din<br />
egen dator till Internet med hjälp av din<br />
StiL-identitet. Inom en del utbildningar<br />
<strong>vid</strong> <strong>universitet</strong>et, bl.a. de tekniska, har<br />
institutionerna datorer som du som student<br />
får använda och som ger dig tillgång<br />
till datanäten. Vid varje institution eller<br />
utbildningsprogram fi nns en ansvarig<br />
kontaktperson som kan ge närmare information<br />
om hur institutionens datormiljö<br />
ser ut.<br />
Support<br />
Inom StiL fi nns ett antal studenter som<br />
hjälper dig när det uppstår problem. Du<br />
når dem i första hand via hemsidan eller<br />
e-post support@student.lu.se På hemsidan<br />
fi nns användarhandledning och<br />
manualer som hjälper dig med uppkoppling,<br />
utbildning och användning av de<br />
verktyg som står till ditt förfogande.<br />
Här fi nns även guider kring Internet,<br />
om hur du söker och utformar information<br />
för Internet samt information som<br />
På de fl esta lärcentra fi nns:<br />
lokaler att jobba eller mötas i<br />
datorer med snabb internetuppkoling<br />
studievägledning<br />
IT-stöd, viss hjälp av IT-tekniker<br />
På Region Skånes hemsida hittar du<br />
information om vilka lärcentra som fi nns<br />
i Skåne:<br />
www.skane.se/default.asp?id=62335<br />
kan underlätta din tid som student <strong>vid</strong><br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>. Under terminstid kan<br />
du även ringa supporten, se nedan.<br />
StiL – Student i Lund<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
Box 117, 221 00 Lund<br />
Tel 046-222 71 43<br />
Fax 046-222 44 12<br />
www.lu.se/student<br />
E-post webmaster@student.lu.se<br />
Support<br />
Tel 046-222 40 00 mån–tor 15–20,<br />
fre 15–19, lör 12–16 och sön 15–19<br />
under terminstid<br />
E-post support@student.lu.se<br />
23
24<br />
Bostad, ekonomi och studiesociala frågor<br />
Det bästa, billigaste och roligaste sättet<br />
att snabbt komma in i studentlivet är<br />
att bo på korridor. På korridor har du<br />
ett eget litet rum med egen ytterdörr,<br />
d.v.s. du kan låsa om dig precis som i<br />
en vanlig lägenhet. Du har egen toalett<br />
och för det mesta även dusch. Korridorrum<br />
fi nns dels hos AF Bostäder (AFB),<br />
dels på nation erna. Bostad hos AFB bokar<br />
du själv på Internet. Registrera dig<br />
på hemsidan redan nu, då har du ditt<br />
lösenord redo när du blivit antagen och<br />
kan snabbt göra en ansökan. Surfa runt<br />
bland våra ”Bostadstyper”, där du kan<br />
se vad som ingår och vad det kostar.<br />
Bostadsguide<br />
Stiftelsen AF Bostäder<br />
Box 799, 220 07 Lund<br />
Besöksadress<br />
Sandgatan 2, 3:e vån<br />
Tel 046-19 15 00 vx<br />
Fax 046-13 92 88<br />
Försäljningen 046-19 15 20<br />
E-post info@afb.lu.se<br />
www.afb.lu.se<br />
Även de 13 studentnationerna tillhandahåller<br />
bostäder. Varje nation har sin egen<br />
kö som administreras av husförmannen.<br />
Blekingska nationens<br />
studentbostadshus:<br />
046-15 82 92<br />
Göteborgs nations exp:<br />
046-12 09 00<br />
Hallands nations exp:<br />
046-211 16 73<br />
Helsingkronas Studentbostadshus:<br />
046-12 91 00<br />
Kalmargården:<br />
046-32 38 82<br />
Kalmar Västra:<br />
046-12 59 65<br />
Kristianstad Nations<br />
Studentbostadshus:<br />
046-211 81 00<br />
<strong>Lunds</strong> Nations Studentbostadshus:<br />
046-12 39 61<br />
Malmö Nations bostäder:<br />
046-12 78 16<br />
Smålands Nations bostäder:<br />
046-12 06 80<br />
St Västgötagården i Lund:<br />
046-12 11 58<br />
Sydskånska Nationens<br />
Studentbostadshus:<br />
046-211 88 20<br />
Värmlands Nations Studenthem:<br />
046-211 44 20<br />
Östgöta Nations bostäder:<br />
046-12 03 20<br />
BoPoolen<br />
Studenternas egen bostadsförmedling.<br />
För att komma i kontakt med Bopoolen,<br />
lämna ett meddelande på telefonsvararen,<br />
skicka ett e-mail eller vanligt brev.<br />
Bopoolen<br />
Box 799, 222 07 Lund<br />
Besöksadress AF-borgen i Lund, 4 vån<br />
mån–fre 10–12<br />
Tel 046-222 04 40<br />
E-post bopoolen@lus.lu.se<br />
www.lus.lu.se/bopoolen<br />
Studentportalen<br />
Du kan också leta bostad via den nationella<br />
studentbostadsportalen. Gå in på:<br />
www.sokstudentbostad.se<br />
Studiemedel<br />
Du kan få studiemedel för studier <strong>vid</strong><br />
<strong>universitet</strong>, högskola och annan efter -<br />
gym nasial utbildning (inkl KY) för minst<br />
3 veckors utbildning (utomlands minst<br />
13 veckor). För sådana studier beviljas<br />
studiemedel för sammanlagt högst 240<br />
veckor (motsvarar 12 terminer heltid).<br />
Synnerliga skäl krävs för förlängning,<br />
t.ex. funktionshinder som försenar. Studiemedel<br />
består av bidrag och lån. Du<br />
kan också få studiemedel (särskild kvot)
<strong>vid</strong> gymnasiestudier, folkhögskola eller<br />
kommunal vuxenutbildning från höstterminen<br />
det år du fyller 20 år. Du kan<br />
inte få studiemedel <strong>vid</strong> uppdragsutbildning<br />
eller studieförbund.<br />
Studiemedelsbelopp:<br />
Du kan få studiemedel för 100, 75 eller<br />
lägst 50 procents studietakt och beloppen<br />
regleras därefter. Du styr själv hur<br />
många studiemedelsveckor du vill ta ut<br />
per termin. Du kan enbart ta ut bidragsdelen,<br />
fast veckor räknas då ändå av. Från<br />
det år du fyller 25 kan du även söka ett<br />
tilläggslån på 389 kr per vecka. Du måste<br />
då <strong>studera</strong> i Sverige, på heltid och ha<br />
haft en inkomst på minst 163 095 kr<br />
under tolv månader närmast före studiestarten.<br />
Du kan få tilläggslånet i högst<br />
120 veckor. Storleken på studiemedel<br />
justeras årli gen efter basbeloppet.<br />
Belopp <strong>vid</strong> heltidsstudier ht 2004<br />
1 vecka (kr) 4 veckor (kr)<br />
Bidrag 593 2 372<br />
Lån 1 132 4 528<br />
Totalt 1 725 6 900<br />
Tilläggslån 389 1 556<br />
Om du samtidigt har en inkomst som<br />
överstiger ”fribeloppet” – 49 125 andra<br />
kalenderhalvåret 2004 – reduceras studiemedlen<br />
med 50 procent av den del av<br />
inkomsten som överstiger fribeloppet.<br />
Rätten till studiemedel minskar med 20<br />
veckor per levnadsår från det man fyller<br />
41 år för att helt upphöra <strong>vid</strong> utgången<br />
av det kalenderår då man fyller 50 år.<br />
Om du planerar att bedriva högskolestudier,<br />
program såväl som kurser, mer<br />
än en termin, sök helst studiemedel för<br />
TVÅ terminer åt gången. Dels slipper du<br />
göra en ny ansökan, dels görs då ingen<br />
prövning av studieresultat mellan de två<br />
terminerna. För att få fortsatta studiemedel<br />
krävs att man första året tagit minst<br />
25 av 40 poäng, där efter 30 av 40 poäng.<br />
Vid sen ansökan kan du få studiemedel<br />
högst 4 veckor bakåt i tiden efter att<br />
CSN fått din ansökan.<br />
På ansökningsblanketten till program<br />
(VHS) respektive kurser fi nns ruta att<br />
kryssa i att man vill ha blankett för studiemedelsansökan.<br />
Om man sedan antas till<br />
utbildning skickas automatiskt förtryckt<br />
blankett ut i mitten av juli inför höstterminen<br />
och i början av januari inför<br />
vårterminen. Har du inte fått någon<br />
an sökningsblankett i början av augusti<br />
kan du beställa enligt nedan. För att<br />
den första utbetalningen ska kunna göras<br />
meddelar institutionen till CSN att du<br />
registrerats hos dem, men du måste också<br />
själv bekräfta till CSN med den ”Studieförsäkran”<br />
du fått i CSN-beslutet. Första<br />
utbetalningen sker en vecka efter att CSN<br />
fått din Studieförsäkran och därefter är<br />
utbetalningarna den 25:e i varje månad.<br />
Sex månader efter avslutad utbildning påbörjas<br />
återbetalningen av lånet. Det ska<br />
vara återbetalt på högst 25 år, eller om du<br />
är äldre än 35, tills du fyller 60 år.<br />
Ytterligare information<br />
och ansökningsblanketter:<br />
CSN i Lund<br />
Box 100, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Stora Södergatan 47<br />
E-post lund@csn.se<br />
www.csn.se<br />
Tel 0771-276 00 00<br />
Talsvar (personlig kod): 0771-276 800<br />
Räcker pengarna?<br />
Naturligtvis varierar kostnaderna beroende<br />
på din hyra, matvanor, utgifter för<br />
resor, kurslitteratur, fritidsaktiviteter,<br />
m.m. För de fl esta räcker studiemedlen<br />
att leva på, för andra är det mera knappt.<br />
Gör gärna en enkel budget för planerade<br />
inkomster och utgifter varje månad eller<br />
för terminen. Tänk på att även sommaren<br />
kostar pengar och då har du inga<br />
studiemedel. Ett gott råd är att börja söka<br />
sommararbete tidigt, redan i början av<br />
mars, och att söka många olika. Detta<br />
är också en förutsättning för att du, om<br />
du står utan inkomst under sommarmånaderna,<br />
ska ha rätt till socialbidrag.<br />
Vad kostar kurslitteraturen?<br />
Kostnaderna för kurslitteratur varie rar<br />
en hel del mellan olika ämnen och<br />
även från termin till termin. Kurser med<br />
mycket utländsk litteratur innebär större<br />
kostnader. I ett ämne kan litteraturen<br />
för de första 20 poängen kosta 500 kronor,<br />
i ett annat upp till 4.000 kronor. En<br />
uppfattning om kostnaderna kan du få<br />
av litteraturförteckningen över ämnet<br />
som fi nns på institutionen. Du behöver<br />
kanske inte köpa all litteratur utan kan<br />
i stället låna den på institutionsbiblioteket.<br />
Billig litteratur hittar du på <strong>Lunds</strong><br />
student kårs andrahandsbokhandel. Bevaka<br />
också gärna institutionens anslagstavla<br />
där studenter annonserar ut begagnad<br />
kurslitteratur till reducerat pris.<br />
Vissa böcker kan utgöra standardverk i<br />
ditt ämne, vilket innebär att du har nytta<br />
av dem under kommande terminer eller<br />
i yrkeslivet. Rådgör med lärare och kamrater<br />
som hunnit längre i studierna!<br />
Personskadeförsäkring<br />
Studenter <strong>vid</strong> de statliga <strong>universitet</strong>en<br />
och högskolorna är försäkrade under<br />
skoltid och under direkt färd mellan bostaden<br />
och skolan. Försäkringen täcker<br />
personskador genom olycksfall samt vissa<br />
fall av sjukdom genom smitta. Ersättning<br />
lämnas för läkarvård, mediciner, sjukgymnastik,<br />
sjukresor och andra utgifter.<br />
Man kan också få ersättning för sveda<br />
och värk. Om skadan blir bestående (<strong>vid</strong><br />
medicinsk invaliditet) ersätter försäkr<br />
i n g e n i n k o m s t f ö r lu s t , l y t e o c h m e n ,<br />
samt kostnader och olägenheter i övrigt.<br />
Studenthälsovård<br />
På Studenthälsan fi nns en mottagning<br />
med allmänläkare, sjuksköterskor, psykiater,<br />
psykolog, sjukgymnast och kuratorer.<br />
Alla besök tidsbeställs men du kan<br />
också få telefonrådgivning i olika frågor.<br />
Studenthälsan arbetar huvudsakligen<br />
med fysiska, psykiska och sociala problem<br />
som har med din studiesituation<br />
att göra. Vi erbjuder dig rådgivning, samtal<br />
och medicinsk utredning och behandling<br />
och fungerar således som ett komplement<br />
till din vårdcentral, där du kan<br />
söka för andra besvär och sjukdomar.<br />
Det fi nns också möjlighet att delta<br />
i olika grupper på Studenthälsan, t.ex.<br />
med behandling av tentamensångest<br />
eller social ängslan. Kurser i stresshantering<br />
och hantering av talängslan är en<br />
annan del av gruppverksamheten.<br />
En del av Studenthälsans arbete är av<br />
förebyggande karaktär och knutet till<br />
olika projekt, såsom alkoholprevention,<br />
arbetsmiljö, krishantering <strong>vid</strong> allvarliga<br />
tillbud och andra studentsociala frågor.<br />
Tveka inte att ta kontakt med oss<br />
på Studenthälsan! Självklart har vi tystnadsplikt.<br />
Om ditt problem faller utanför<br />
Studenthälsans verksamhetsområde<br />
får du alltid råd om vart du ska vända<br />
dig istället.<br />
Studenthälsan<br />
Box 117, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Gerdagatan 7A, Lund<br />
Tel 046-222 43 77 eller 222 00 00 (vx)<br />
Fax 046-222 43 86<br />
E-post studhals@stu.lu.se<br />
www.lu.se/stu/studh.htm<br />
Telefontid Mån–tor 8.30–15.00<br />
samt fre 8.30–14.00<br />
Kurator 046-222 43 83<br />
046-222 43 84, 046-222 43 85<br />
25
Studentkårer<br />
26<br />
Välkommen till studentlivet!<br />
Studentlivet i Lund har mycket mer än<br />
bara studier att erbjuda. De tre stora<br />
stu dentorganisationerna, kårerna, nationerna<br />
och Akademiska Föreningen,<br />
kan erbjuda en uppsjö av aktiviteter att<br />
engagera sig i. Väldigt förenklat skulle<br />
man kunna säga att kårerna sköter det<br />
politiska, nationerna det sociala och<br />
AF det kulturella. <strong>Att</strong> engagera sig i<br />
sin kår, nation eller AF är ett bra sätt<br />
att komma in i studentlivet och lära<br />
känna många nya människor.<br />
Terminsräkning,<br />
inskrivning, registrering<br />
Enligt högskoleförordningen måste du<br />
som <strong>studera</strong>r <strong>vid</strong> en statlig högskola vara<br />
medlem i en studentkår och betala medlemsavgift<br />
– i Lund sker det via terminsräkningen.<br />
De fl esta studenter måste<br />
även vara med i en nation. Alla andra<br />
Lundastudenter har naturligtvis också<br />
denna möjlighet, men då som stödmedlemmar.<br />
Det fi nns 13 nationer att välja<br />
<strong>Lunds</strong> Humanistkår<br />
Palaestra, Paradisgatan 4, 223 50 Lund<br />
Tel 046-30 30 23, E-post lhk@lhk.lu.se<br />
<strong>Lunds</strong> Naturvetarkår<br />
Box 117, 221 00 Lund<br />
Besöksadress, Sölvegatan 29<br />
Tel 046-222 03 18<br />
E-post luna@luna.lu.se<br />
<strong>Lunds</strong> Samhällsvetarkår<br />
Samvetet, Paradisgatan 5, 223 50 Lund<br />
Tel 046-30 53 60, Fax 046-30 41 11<br />
E-post info@samvetet.lu.se<br />
mellan. Inskrivningen sker på natio nerna<br />
utom för de studenter som tillhör Teknolog<br />
kåren, Socialhögskolans student -<br />
kår eller någon av de studentkårer som<br />
ligger utanför Lund, eller om du <strong>studera</strong>r<br />
en distanskurs då du ska kontakta din<br />
kår i Lund.<br />
Vid inskrivningen får du en terminsräkning.<br />
Denna betalas på bankkontor<br />
eller via girering. Ta med ditt antagningsbesked<br />
när du ska skriva in dig. Mer information<br />
om terminsräkningen fi nns<br />
på www.kk.lu.se/trf<br />
Registrering sker <strong>vid</strong> berörd institu -<br />
tion i samband med introduktionsmötet.<br />
Hälsningsgille<br />
I början av varje termin inbjuds alla nya<br />
studenter – s.k. novischer – till Hälsningsgille<br />
i AF-borgen mitt i Lundagård.<br />
På gillet presenterar sig kårerna, nationerna,<br />
AF:s utskott, andra studentföreningar<br />
och företag. På kvällen under<br />
höstterminens gille anordnas en stor fest<br />
LundaEkonomernas Studentkår<br />
Skånelängan, Tunavägen 37, 223 63 Lund<br />
Tel 046-130 130, Fax 046-14 96 54<br />
E-post info@lundaekonomerna.se<br />
Juridiska Föreningen<br />
Box 207, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Winstrupsgatan 8<br />
Tel 046-18 88 12, 18 88 74<br />
Fax 046-18 87 57, E-post jf@jf.se<br />
Medicinska föreningen<br />
BMC, H 10, 221 84 Lund<br />
Tel 046-222 06 80, Fax 046-222 06 81<br />
E-post mf@mf.lu.se<br />
för studenter i AF-borgen som är gratis.<br />
Under dagen har du också möjlighet att<br />
bli välkomnad av <strong>universitet</strong>ets rektor.<br />
Studentkårerna<br />
Studentkårernas främsta uppgift är att<br />
medverka till att din utbildning <strong>vid</strong><br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> blir av högsta kvalitet.<br />
Detta sker genom en aktiv och effektiv<br />
utbildningsbevakning. Kårerna försöker<br />
ständigt påverka institutioner, fakulteter<br />
och <strong>universitet</strong>. Det är till din kår du ska<br />
vända dig om du har problem på din kurs<br />
eller program. Kårerna arbetar också med<br />
studiesociala frågor som bostäder, studiemedel<br />
och studenthälsa. Din studentkår<br />
kan även erbjuda dig viss social service<br />
som t.ex. utlandsstudiedagar, arbetmarknadsdagar<br />
och studiemedelsrådgivning.<br />
Vilken kår du tillhör bestäms av vilket<br />
ämne du läser. Adresser till kårernas<br />
hemsidor fi nns på www.lus.lu.se<br />
De fl esta studentkårerna samarbetar i<br />
LUS – <strong>Lunds</strong> Universitets Student kårer.<br />
Det är via LUS som kårerna sköter utbildningsbevakningen<br />
gentemot <strong>universitet</strong>et<br />
och bevakar studenternas intressen<br />
i förhållande till kommunen. Det<br />
är också LUS som driver låneinstitutet<br />
Kreditkassan och den nätbaserade bostadsförmedlingen<br />
BoPoolen. LUS har<br />
även en kursgård, Lillsjödal, och en liten<br />
sportstuga, Hansens stuga, som du kan<br />
boka själv eller i grupp. Tidningen Lundagård<br />
är LUS och Lundastudenternas<br />
egen tidning – Sveriges äldsta och bästa<br />
studenttidning. LUS arrangerar dessutom<br />
<strong>Lunds</strong> studentkårers karneval vart<br />
fjärde år. Om du aldrig har varit med om<br />
en Lundakarneval har du inte levat.<br />
Teknologkåren <strong>vid</strong> LTH<br />
Kårhuset, Sölvegatan 22A, 223 62 Lund<br />
Tel 046-14 03 90, Fax 046-14 26 14<br />
E-post expen@tlth.lth.se<br />
<strong>Lunds</strong> Socialhögskolas Studentkår<br />
Socialhögskolan, Box 23, 221 00 Lund<br />
Tel 046-14 20 61<br />
E-post ordf@lshs.lu.se<br />
<strong>Lunds</strong> Doktorandkår<br />
Sandgatan 2, 4 tr, 223 50 Lund<br />
Tel 046-222 04 50, Fax 046-38 49 01<br />
E-post ldk@ldk.lu.se
Nationerna<br />
Lund präglas av studenterna och den<br />
akademiska miljön. Nationerna har anor<br />
från <strong>universitet</strong>ets grundande 1666. Till<br />
nationsverksamheten hör bl.a. pubar,<br />
discon, körer, spex, tidningar, baler,<br />
idrott, lunchcaféer – allt för att tillgodose<br />
allas behov och intressen. Nationernas<br />
verksamhet är möjlig tack vare att fl era<br />
tusen studenter arbetar ideellt. Nationerna<br />
har också studentbostäder och<br />
stipendier för sina medlemmar. För information<br />
om nationernas inskrivningstider<br />
och övriga aktiviteter, se studentspalterna<br />
i den lokala dagspressen eller<br />
gå in på adressen www.af.lu.se/lopet<br />
Adresser till samtliga nationers hemsidor<br />
fi nns på www.kk.lu.se<br />
Akademiska Föreningen<br />
Akademiska Föreningen (AF) är en stor<br />
förening för <strong>universitet</strong>ets alla studenter,<br />
före detta studenter samt lärare med 13<br />
olika kultur- och mediautskott; Boelspexarna,<br />
InterAF, Konstsamlingen,<br />
Kläd kammaren, Lundaspexarna, <strong>Lunds</strong><br />
nya studentteater, Marskalkeriet, Ordkonst,<br />
Radio AF, Studentaftonutskottet,<br />
Studentinfo, Studentmuseet Arkivet<br />
samt Student-TV. Allt ryms inom AFborgens<br />
röda tegelväggar!<br />
Du blir automatiskt medlem i Akademiska<br />
Föreningen när du löser medlemskap<br />
i någon av följande nationer:<br />
Östgöta nation, Västgöta nation, Malmö<br />
nation, <strong>Lunds</strong> nation, Helsingkrona nation,<br />
Sydskånska nationen, Kristianstads<br />
nation, Blekingska nationen, Göteborgs<br />
nation, Hallands nation, Kalmar nation<br />
eller Wermlands nation.<br />
AF-borgen är studenternas eget hus,<br />
och där är det alltid någonting på gång;<br />
spexrepetitioner, teaterimprovisationer,<br />
poesiestrader, förberedelser inför fester,<br />
Sydsvenska sjukgymnast institutets<br />
studentkår<br />
Universitetssjukhuset<br />
Lasarettsgatan 7, 221 85 Lund<br />
Tel 046-14 26 05, Fax 046-222 42 02,<br />
E-post ssgi.studentkar@sjukgym.lu.se<br />
Teologkåren<br />
Allhelgona kyrkogata 8, 223 62 Lund<br />
Tel 046-222 03 41<br />
E-post teologkaren@teol.lu.se<br />
Vårdvetenskapliga Studentkåren<br />
Box 157, 221 00 Lund<br />
Tel 046-222 18 85, Fax 046-222 18 08<br />
E-post vavs@vavs.lu.se<br />
föredrag av intressanta och kända personer<br />
– ja allt du kan tänka dig!<br />
AF:s expedition hittar du på tredje våningen,<br />
och Studentinfo som kan hjälpa<br />
dig hitta rätt i studentlivets snårskog fi nner<br />
du på entréplanet.<br />
Akademiska Föreningen<br />
Sandgatan 2, 223 50 Lund<br />
Tel 046-38 49 00<br />
E-post af@af.lu.se<br />
www.af.lu.se<br />
Studentinfo<br />
Sandgatan 2, 223 50 Lund<br />
Tel 046-38 49 49<br />
E-post studentinfo@af.lu.se<br />
www.af.lu.se/af/studentinfo<br />
Gympa & styrketräning<br />
Gerdahallen är Sveriges största träningscentrum.<br />
Verksamheten drivs som en<br />
stiftelse som drivs av LUS och <strong>Lunds</strong><br />
<strong>universitet</strong> och erbjuder studenter och<br />
<strong>universitet</strong>sanställda motion till kraf tigt<br />
subventionerade priser. Gerdahallen har<br />
gympa och aerobics i olika varianter,<br />
styrketräning, personlig träningsrådgivning,<br />
spinning, ledarutbildningar, rehabilitering<br />
och tennis. Du kan välja mellan<br />
200 pass per vecka.<br />
Gerdahallen<br />
Helgonavägen 8<br />
223 62 Lund<br />
Tel 046-222 96 49<br />
Fax 046-222 41 17<br />
www.gerdahallen.lu.se<br />
Studentkåren <strong>vid</strong> YTH, Helsingborg<br />
Campus Helsingborg<br />
Box 60, 251 08 Helsingborg<br />
Elevkåren <strong>vid</strong> YTH-utbildningen,<br />
Markaryd<br />
Kronobergsgatan 6, 285 37 Markaryd<br />
Tel 0433-744 00, Fax 0433-745 00<br />
Studentkåren <strong>vid</strong> Musikhögskolan<br />
Musikhögskolan, Box 8203, 200 41 Malmö<br />
Tel 040-823 26, Fax 040-823 55<br />
E-post stud@mhm.lu.se<br />
Nationer<br />
Östgöta nation | www.ostgota.lu.se<br />
Adelgatan 4<br />
tel 046-12 03 20<br />
Västgöta nation | www.vg.lu.se<br />
Tornavägen 17–19<br />
tel 046-14 59 04<br />
Smålands nation | www.smalands.lu.se<br />
Kastanjegatan 7<br />
tel 046-12 06 80<br />
<strong>Lunds</strong> nation | www.lundsnation.se<br />
Agardhsgatan 1<br />
tel 046-14 51 20<br />
Malmö nation | www.malmonation.com<br />
Östra Vallgatan 51<br />
tel 046-12 78 02<br />
Helsingkrona nation | www.helsingkrona.nu<br />
Tornavägen 3<br />
tel 046-14 60 64<br />
Sydskånska nationen | www.ssk.lu.se<br />
Tornavägen 5<br />
tel 046-12 26 90<br />
Kristianstad nation | www.kr.lu.se<br />
Tornavägen 7<br />
tel 046-14 80 18<br />
Blekingska nationen | www.blekingska.com<br />
Måsvägen 11<br />
tel 046-211 30 82<br />
Hallands nation | www.hallands.com<br />
Thomanders väg 3<br />
tel 046-15 91 91<br />
Kalmar nation | www.kalmarnation.nu<br />
Biskopsgatan 12,<br />
tel 046-14 36 70<br />
Wermlands nation | www.wermlands.lu.se<br />
Stora Tvärgatan 13,<br />
tel 046-211 44 20<br />
Göteborgs nation | www.goteborgsnation.com<br />
Ö Vallgatan 47,<br />
tel 046-12 50 00<br />
Stampus | www.stampus.org<br />
Universitetsplatsen 2, Helsingborg<br />
tel 042-13 33 52<br />
Länkar till samtliga nationer fi nns på<br />
www.kk.lu.se<br />
Teaterhögskolans Studentkår<br />
Teaterhögskolan, Box 4276, 203 14 Malmö<br />
Tel 040-32 55 65, Fax 040-32 55 70<br />
Konsthögskolans studentkår<br />
Föreningsgatan 42, 211 52 Malmö<br />
Tel 040-32 57 00, Fax 040-32 57 05<br />
E-post khm@khm.lu.se<br />
Flygskolekåren Trafi kfl yghögskolan<br />
Ljunghusen, 260 70 Ljungbyhed<br />
Tel 0435-44 54 00, Fax 0435-44 54 64<br />
Ytterligare information om kårerna fi nns på<br />
www.lus.lu.se<br />
27
28<br />
Lund<br />
<strong>Att</strong> läsa i Lund innebär mycket mer än att skaffa sig en<br />
bra utbildning. Under studietiden kommer du också att<br />
få många nya vänner, kanske för livet. För Lund är en<br />
stad som gjord för att möta unga människor i – mer<br />
än 35.000 studenter bland ca 100.000 invånare går<br />
knappast att undgå. Studenterna fi nns överallt. De far<br />
fram på cykel i Lundagårdsparken och de medeltida<br />
grän derna, våndas över kursböcker på biblioteken, gym -<br />
par på Gerdahallen, umgås och fi kar på caféerna, picknickar<br />
i Botaniska trädgården, lyssnar till konserter på<br />
Helsingborg<br />
Kulturmejeriet, joggar och spelar boule i Stadsparken,<br />
och dricker öl i trängseln på stans många nationer och<br />
krogar. Så i Lund har du alla chanser att göra nya bekantskaper,<br />
både bland dina studiekamrater och bland studenter<br />
som läser andra ämnen.<br />
Utmärkande för <strong>Lunds</strong> stadsbild är också alla de hus<br />
som hör ihop med studenter och <strong>universitet</strong>sstudier.<br />
Förutom <strong>universitet</strong>ets många byggnader från 1500 -<br />
talet och framåt fi nns det gott om studentbostadsområden,<br />
nationer och kårhus runt om i stan.<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> fi nns också i Helsingborg, ca fem<br />
mil norr om Lund. Det centralt belägna campusområdet<br />
rymmer bl.a. LTH:s högskoleingenjörsutbildningar, liksom<br />
socionomutbildning, kommunikationsutbildning,<br />
service managementutbildning, utbildning i marinbiologi<br />
och utbildning i miljöstrategi.<br />
Som stad präglas Helsingborg mycket av sitt läge <strong>vid</strong><br />
det smalaste stället av Öresund. Den danska tvillingstaden<br />
Helsingör ligger bara tjugo minuters båtresa<br />
bort, och från de högst belägna delarna av Helsingborg<br />
har man fi n utsikt över sundet och den intensiva färje-
trafi ken. Helsingborg har drygt 120.000 invånare och<br />
här fi nns ett livligt affärsliv.<br />
Tornet Kärnan, som har vaktat staden i mer än 600<br />
år, har blivit något av Helsingborgs symbol. Staden är<br />
också känd för det vackert belägna slottet Sofi ero och<br />
Fredriksdals friluftsmuseum med teater, där Nils Poppe<br />
var verksam under många år. Konserthuset, i byggnadsminnesmärkt<br />
funkisstil, och stadsteatern bor gar också<br />
för ett rikt kulturutbud. Våren 2002 invigdes Dunkers<br />
kulturhus, med bl.a. konsthall, museum, konsertsal,<br />
teatersal och musikskola.<br />
Malmö<br />
Om du någon gång skulle vilja ta paus från det inten -<br />
siva studentlivet i Lund är det bara att fara iväg till<br />
Malmö. Det tar knappt 15 minuter med tåg. Många som<br />
<strong>studera</strong>r i Lund bor i Malmö och tvärtom.<br />
För <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> fi nns ju även i Malmö. Konsthögskolan,<br />
Musikhögskolan, Teaterhögskolan och delar<br />
av <strong>universitet</strong>ets medicinska fakultet huserar här.<br />
Trots att Malmö numera också har en egen högskola<br />
och ett <strong>universitet</strong> – FN: s World Maritime University –<br />
har Malmö inte samma utpräglade akademiska karak tär<br />
som Lund. Förr talade man om arbetarstaden kontra<br />
lärdomsstaden. Det stämmer knappast längre. Under<br />
senare år har Malmö profi lerat sig som kulturstad, och<br />
det i fl era av seenden. Dels har omkring en fjärdedel av<br />
dagens 265.000 malmöbor utländsk bakgrund, vilket<br />
har gett staden en spännande mångkulturell atmosfär.<br />
Dels fi nns det ett rikt kulturutbud i form av teater, dans,<br />
musik och konst av alla de slag.<br />
Till skillnad från Lund, som töms på en stor del av<br />
sin befolkning efter terminstid, är Malmö en livlig sommarstad.<br />
Ljumma kvällar tillbringar malmöborna ofta<br />
på någon av stadens alla uteserveringar. Många dröjer<br />
sig också kvar på Ribersborgsstranden, eller Ribban<br />
som den kallas. På sommaren vallfärdar malmöborna<br />
till denna sandstrand som ligger nästan mitt i stan.<br />
Ribbans fi na gamla kallbadhus utgör även under vinterhalvåret<br />
en lockelse för hurtiga badare.<br />
Från stranden kan du under klara dagar se miljon -<br />
staden Köpenhamns siluett på andra sidan sundet. Sedan<br />
juli 2000 står också Öresundsbron färdig för tåg- och<br />
biltrafi k. Med Öresundstågen åker du mellan Malmö<br />
och Köpenhamn på en dryg halvtimma – dygnet runt.<br />
29
30<br />
Under senare år har teologisk och relig<br />
ion s ve t e n s k a pl i g ut bi ld n i n g bl i v it a l ltmer<br />
efterfrågad. Både nationellt och<br />
inter nationellt fi nns behov av kunskap<br />
om olika religioner och livsåskådningar.<br />
Religion spelar till exempel en viktig roll<br />
inom politik och internationella relationer,<br />
men är också en inspirationskälla<br />
för konst, litteratur och musik. Dessut -<br />
om tvingar forskningens framsteg inom<br />
medicin, naturvetenskap och teknik<br />
fram nya frågor om rätt och fel, ont och<br />
gott. Sådana etiska frågor hänger nära<br />
sam man med religionsvetenskap.<br />
Grundutbildning<br />
Utbildningen <strong>vid</strong> Centrum för teologi<br />
och religionsvetenskap (CTR) i Lund<br />
omfattar ett religionsvetenskapligt program<br />
samt kurser inom fl era religionsvetenskapliga<br />
ämnesområden. Hos oss<br />
<strong>studera</strong>r blivande präster och lärare, men<br />
också många som vill bli journalister,<br />
bibliotekarier, biståndsarbetare, samhällsvetare<br />
o.s.v. Ofta kombinerar man religionsvetenskap<br />
med andra ämnen. Idag<br />
har CTR omkring 1000 studenter, varav<br />
hälften är kvinnor.<br />
CTR har ett väl utvecklat mentorssystem<br />
på de fl esta av nybörjarkurserna.<br />
Vana studenter som tidigare har läst<br />
kursen fungerar då som mentorer. Varje<br />
mentor har en grupp av studenter som<br />
Centrum för teologi<br />
och religionsvetenskap<br />
träffas med jämna mellanrum och diskuterar<br />
de frågor som känns viktiga. Genom<br />
mentorsgruppen får studenterna<br />
både råd om studierna och en chans att<br />
bättre lära känna sina kurskamrater.<br />
Forskning<br />
Forskning och forskarutbildning bedrivs<br />
inom följande ämnen:<br />
Religionshistoria (behandlar de utomkristna<br />
religionerna ur historiskt perspektiv)<br />
Judaistik (med judendomens och det<br />
judiska folkets historia i fokus)<br />
Islamologi (forskning om islam)<br />
Indiska religioner (här <strong>studera</strong>s de<br />
re li gioner som uppstått i den indiska<br />
kultursfären: hinduism, buddhism, jainism<br />
och sikhism)<br />
Migrationsvetenskap (<strong>studera</strong>r bl.a. hur<br />
värderingar och religion påverkas i samband<br />
med internationell migration)<br />
Religionssociologi (forskning om samspelet<br />
mellan religionen och andra institutioner<br />
i samhället samt om form<br />
och struktur inom enskilda religiösa<br />
grupper)<br />
Religionspsykologi (studier i religiösa<br />
upplevelser och religiöst beteende)<br />
Bibelvetenskap (Gamla Testamentet<br />
och Nya Testamentet)<br />
Kyrkohistoria<br />
Patristik (forskning om kyrkofäderna)<br />
Kyrkovetenskap (de kristna kyrkornas<br />
utformning)<br />
Missionsvetenskap med ekumenik (ekumenik<br />
betyder strävan efter kyrklig<br />
enhet. Ämnets specialitet är religionsdialog)<br />
Religionsfi losofi (<strong>studera</strong>r religionen<br />
utifrån klassiska fi losofi ska frågor)<br />
Etik (frågor om moral, rätt och fel, ont<br />
och gott)<br />
Systematisk teologi (om den kristna<br />
trons tolkning i historia och nutid)<br />
Det pågår också fl era större tvärvetenskapliga<br />
forskningsprojekt <strong>vid</strong> CTR. Just<br />
nu har CTR ca 120 forskar<strong>studera</strong>nde.<br />
Internationalisering<br />
Utbildnings- och forskningsmiljön <strong>vid</strong><br />
CTR är internationellt orienterad, och<br />
många av våra lärare har undervisat och<br />
forskat <strong>vid</strong> <strong>universitet</strong> över hela världen.<br />
Studenter <strong>vid</strong> CTR kan fullgöra delar<br />
av sina studier utomlands inom exempelvis<br />
Nordplus- och Erasmus-programmen<br />
eller <strong>vid</strong> utländska <strong>universitet</strong> som<br />
fakulteten har speciella avtal med.<br />
Utländska studenter som söker sig<br />
till CTR i Lund gör det främst för att<br />
genomgå forskarutbildning eller för att<br />
läsa ämnen som inte fi nns <strong>vid</strong> det egna<br />
<strong>universitet</strong>et, bl.a. islamologi, judaistik<br />
och religionspsykologi. Varje år ges en<br />
eller ett par av kurserna på engelska.
Utbildningsprogram<br />
Religionsvetenskapliga<br />
programmet<br />
Är du nyfi ken på hur man i olika tider<br />
och miljöer har resonerat om tillvarons<br />
stora gåtor: livet och döden, gudomligt<br />
och mänskligt, tid och evighet…? Då kan<br />
studier i religionsvetenskap <strong>vid</strong> CTR<br />
vara något för dig! Vi lever i en värld där<br />
gränserna mellan nära och fj ärran allt -<br />
mer suddas ut. Vår syn på tillvaron utmanas<br />
och berikas ständigt i mötet med<br />
nya kulturer och tankemönster. I en så -<br />
dan värld blir det allt viktigare att förstå<br />
såväl andra religioner som de föreställningar<br />
vår egen världsbild bygger på. Det<br />
är alltså inte bara blivande präster, diakoner,<br />
församlingspedagoger och lärare<br />
som har nytta av studier i religionsvetenskap.<br />
Alla som på något sätt kommer i<br />
kontakt med det mångkulturella samhället<br />
behöver de insikter som religionsvetenskapen<br />
ger. Utbildningen på det religionsveten<br />
skap liga programmet erbjuder<br />
både bredd och djup inom ämnet. Som<br />
student på programmet har du dessutom<br />
möjlighet att tidigt i studierna själv välja<br />
inriktning och intresseområde. Programmet<br />
omfattar 140 poäng (3,5 år) eller 160<br />
poäng (4 år). 160 poäng krävs för dig som<br />
vill arbeta som präst i Svenska kyrkan.<br />
Utbildningen består av tre delar. Baskursen<br />
(40 poäng) inleder programmet och<br />
ger grundläggande kunskaper inom hela<br />
det religionsvetenskapliga fältet. Efter baskursen<br />
kommer ämnesblocksstudierna<br />
som består av fem olika områden (se<br />
<strong>vid</strong>are under Kurser). De utgör huvuddelen<br />
av programmet och omfattar minst<br />
90 poäng. Det är här du fördjupar och<br />
specialiserar dig. Studierna tar också upp<br />
metodiska frågor och aktuell forskning.<br />
Programmet avslutas med ett självstän -<br />
digt examensarbete på 10 poäng. Utbildningen<br />
leder till teologie kandidatexamen,<br />
som är en yrkesexamen.<br />
Behörighet: Grundläggande behörighet<br />
samt svenska B/svenska 2 B, historia A<br />
och samhällskunskap A. Tänk på att behörighetskraven<br />
kan ändras. Se aktuell<br />
anmälningskatalog.<br />
Kurser<br />
Etik<br />
Hur kan man argumentera när det gäller<br />
ont och gott, rätt och orätt? Inom etik är<br />
det just detta som står i fokus. Bland annat<br />
<strong>studera</strong>s etiska frågor i samband med arbete,<br />
politik, vård, bioteknik, miljö, djurhållning<br />
samt makt- och könsrelationer.<br />
Hur kan man t.ex. ur en etisk synvinkel<br />
diskutera genteknik eller fosterdiagnostik?<br />
Etiska resonemang från ett fl ertal olika<br />
religioner och livsåskådningar tas upp<br />
inom ramen för etikstudierna.<br />
Kurser i etik ges upp till 60 poäng.<br />
Ämnet kan utgöra huvudämne i kandidatexamen.<br />
Behörighet: Grundläggande behörighet<br />
samt svenska B/svenska 2 B, historia A<br />
och samhällskunskap A. Tänk på att behörighetskraven<br />
kan ändras. Se aktuell<br />
anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
CTR (Centrum för teologi<br />
och religionsvetenskap)<br />
Allhelgona kyrkogata 8, 223 62 Lund<br />
Tel 046-222 90 46 och<br />
046-222 90 48 (studievägledning)<br />
Fax 046-222 44 26<br />
www.teol.lu.se<br />
Islamologi<br />
Islamologi är ett religionshistoriskt ämne.<br />
Här <strong>studera</strong>s såväl islams idéhistoria som<br />
dess religiösa, juridiska och politiska funktion<br />
genom tiderna, fram till idag. Studierna<br />
ger alltså en god översikt över reli-<br />
31
32<br />
C E N T R U M F Ö R T E O L O G I O C H R E L I G I O N S V E T E N S K A P<br />
gionens roll i de mest skilda sammanhang.<br />
De ger också grundläggande kunskaper<br />
om islamisk litteratur och kulturtradition.<br />
En orientering om islamologins frågeställningar<br />
och metoder är dessutom en<br />
självklar del av utbildningen. Målet är<br />
att ge studenterna verktyg för att kunna<br />
analysera dagens situation och de förändringar<br />
som sker.<br />
Inom ramen för utbildningen ges viss<br />
undervisning i arabiska, med särskild in -<br />
riktning på religiösa texter. Kurser i islamologi<br />
ges upp till 80 poäng. I kurserna<br />
på högre nivå sker ett samarbete med<br />
forskarseminariet i islamologi. Ämnet<br />
kan utgöra huvudämne i kandidat- och<br />
magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För inledande<br />
kurs 1–20 poäng: Grundläggande<br />
behörighet. Tänk på att kursutbud och<br />
behörighetskrav kan ändras. Se aktuell<br />
anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
CTR (Centrum för teologi<br />
och religionsvetenskap)<br />
Allhelgona kyrkogata 8, 223 62 Lund<br />
Tel 046-222 90 46 och<br />
046-222 90 48 (studievägledning)<br />
Fax 046-222 44 26<br />
www.teol.lu.se<br />
Judaistik<br />
Inom judaistiken <strong>studera</strong>r man judendomens<br />
och det judiska folkets mångfasetterade<br />
historia. Det rör sig om en enorm<br />
religiös och kulturell mångfald från antik<br />
tid till våra dagar. Därför vilar judaistikens<br />
kurser på en tvärvetenskaplig grund där<br />
historia, litteraturvetenskap, teologi och<br />
sociologi utgör några av de centrala byggstenarna.<br />
Judaistikstudiet präglas <strong>vid</strong>are<br />
av att judar vanligtvis levt i en minoritetsställning.<br />
Mötet med andra religioner och<br />
kulturer har alltså påverkat deras erfarenhet<br />
och identitet i mycket hög grad.<br />
<strong>Att</strong> <strong>studera</strong> judaistik innebär att lära<br />
sig mer om världshistoriens mindre kända<br />
sidor. I det sammanhanget bidrar den<br />
judiska erfarenheten till ett <strong>vid</strong>gat perspektiv<br />
på frågor som rör mångkulturalism,<br />
migration och etniska relationer.<br />
Det fi nns också möjlighet att <strong>studera</strong><br />
så väl modern hebreiska som bibelhebreiska<br />
inom ramen för judaistik.<br />
Kurser i judaistik ges upp till 80 poäng.<br />
Ämnet kan utgöra huvudämne i kandidat-<br />
och magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För inledande<br />
kurs 1–20 poäng: Grundläggande<br />
behörighet. Tänk på att kursutbud och<br />
behörighetskrav kan ändras. Se aktuell<br />
anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
CTR (Centrum för teologi<br />
och religionsvetenskap)<br />
Allhelgona kyrkogata 8, 223 62 Lund<br />
Tel 046-222 90 46 och<br />
046-222 90 48 (studievägledning)<br />
Fax 046-222 44 26<br />
www.teol.lu.se<br />
Mänskliga rättigheter<br />
I allt fl er sammanhang har debatten om<br />
de mänskliga rättigheterna kommit att<br />
få en framskjuten roll. Detta gör att kunskap<br />
inom området efterfrågas alltmer.<br />
På internationell nivå är detta märkbart<br />
i organisationer som FN, EU och i olika<br />
frivilligorganisationer (NGOs), samt på<br />
senare tid även inom näringslivet.<br />
I Sverige, liksom i ett fl ertal andra länder,<br />
har vi antagit en nationell handlingsplan<br />
för mänskliga rättigheter. Arbe tet<br />
med att omsätta handlingsplanen i praktiken<br />
kommer att kräva kompetens i<br />
dessa frågor, på såväl lokal, regional som<br />
nationell nivå. Det handlar här om att i<br />
teori och praktik kunna hantera frågor<br />
som rör t.ex. krigets lagar, minoriteters<br />
rättig heter, mångkulturalism, samt barns<br />
och rörelse hindrades rättigheter.<br />
På <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> har vi sedan<br />
många år en bred och djup erfarenhet av<br />
undervisning och forskning i mänskliga<br />
rättigheter, inte minst genom det arbete<br />
s om b e d r i v s v id R a ou l Wa l le n b e r g i n s t i -<br />
tutet för mänskliga rättigheter och hu -<br />
ma nitär rätt. För att ännu bättre kunna<br />
möta kraven på kompetens i dessa frågor<br />
an ordnar vi sedan hösten 2003 en ny utbildning<br />
i mänskliga rättigheter.<br />
Utbildningen består av kurser upp till<br />
60 poäng. Dessa ger grundläggande och<br />
kvalifi cerad kunskap om mänskliga rättigheter<br />
som kan bilda en bas för framtida<br />
yrkesliv och forskning. Ambitionen är att<br />
behandla mänskliga rättigheter ur olika<br />
vetenskapliga perspektiv. På 1–20 och<br />
21–40-poängsnivåerna ingår mindre självständiga<br />
arbeten och på 41–60-nivån en<br />
uppsats på 10 poäng. Delkurserna på de<br />
olika nivåerna behandlar ämnen som:<br />
Introduktion i folkrätt<br />
Idéhistoriska perspektiv på mänskliga<br />
rättigheter<br />
Mänskliga rättigheter i internationella<br />
relationer<br />
Humanitär rätt och väpnade konfl ikter<br />
Aktuella teman i debatter om mänskliga<br />
rättigheter<br />
Särskilda förkunskapskrav: 20 högskolepoäng<br />
i valfritt/valfria ämnen.<br />
Ytterligare information:<br />
CTR (Centrum för teologi<br />
och religionsvetenskap)<br />
Allhelgona kyrkogata 8, 223 62 Lund<br />
Tel 046-222 12 33 (studievägledning)<br />
Fax 046-222 44 26<br />
www.mr.lu.se<br />
Religionshistoria<br />
och religionsantropologi<br />
Inom religionshistoria och religionsantropologi<br />
<strong>studera</strong>r man de utomkristna religionernas<br />
olika roller, såväl i historia som<br />
nutid. En viss tonvikt läggs <strong>vid</strong> de stora<br />
världsreligionerna (buddhism, hinduism,<br />
judendom och islam), men även t.ex. forntida<br />
religioner, indianreligioner och nya<br />
religiösa rörelser tas upp i studierna.<br />
Kurser i religionshistoria och religionsantropologi<br />
ges upp till 80 poäng. Ämnet<br />
kan utgöra huvudämne i kandidat- och<br />
magisterexamen. Se Religionsveten skap.<br />
Behörighet: Grundläggande behörighet<br />
samt svenska B/svenska 2 B, historia A<br />
och samhällskunskap A. Tänk på att behörighetskraven<br />
kan ändras. Se aktuell<br />
anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
CTR (Centrum för teologi<br />
och religionsvetenskap)<br />
Allhelgona kyrkogata 8, 223 62 Lund<br />
Tel 046-222 90 46 och<br />
046-222 90 48 (studievägledning)<br />
Fax 046-222 44 26<br />
www.teol.lu.se
C E N T R U M F Ö R T E O L O G I O C H R E L I G I O N S V E T E N S K A P<br />
Religionsvetenskap<br />
Baskursen i religionsvetenskap, 40 poäng,<br />
ger en allsidig introduktion till ämnet.<br />
Här får du stifta bekantskap med alla<br />
våra forskningsämnen inom ramen för<br />
fem olika delkurser. Alla delkurser på<br />
baskursen kan också läsas som separata<br />
kurser på 8 poäng. De ges då på halvfart<br />
under veckosluten. Vissa av dem går<br />
också att läsa via internet. Varje delkurs<br />
på baskursen ger vanligtvis behörighet<br />
till <strong>vid</strong>are studier på högre nivå inom<br />
samma ämnesområde.<br />
Ämnesområden:<br />
Religionshistoria: Inom religionshistoria<br />
<strong>studera</strong>r man främst de stora utomkristna<br />
religionerna, deras historia och utveckling<br />
samt deras roll i samhället genom tiderna.<br />
Rent konkret innebär detta religioner<br />
som till exempel islam, judendom, hinduism<br />
och buddhism. Dessutom kan man<br />
<strong>studera</strong> migrationsvetenskap, ett ämne<br />
som bland annat tar upp förhållandet<br />
mellan migration, etnicitet och religion.<br />
Religionsbeteendevetenskap: Detta ämne<br />
är uppdelat i religionspsykologi och religionssociologi.<br />
Inom religionspsykologi<br />
<strong>studera</strong>r man religiösa erfarenheter och<br />
beteenden: Hur byggs en verklighetsuppfattning<br />
upp? Vad är meditation och<br />
mystik ur ett psykologiskt perspektiv?<br />
Religionssociologi fokuserar i sin tur på<br />
samspelet mellan religion och samhälle.<br />
Dessutom tar man upp till exempel hur<br />
religiösa grupper fungerar, deras utbred-<br />
ning och sociala sammansättning. Stämmer<br />
det att kvinnor är ”mer religiösa” än<br />
män? Är det sant att allt färre människor<br />
går till kyrkan en helt vanlig söndag, och<br />
i så fall varför?<br />
Bibelvetenskap: Inom bibelvetenskap <strong>studera</strong>r<br />
man Gamla Testamentet (GT) och<br />
Nya Testamentet (NT), den kristna religionens<br />
allra mest grundläggande dokument.<br />
Gamla Testamentet, även kallat<br />
d e n he br e i s k a Bib e l n, ä r d e s s ut om ju d e n -<br />
domens heliga skrift. Vilken historisk<br />
bak grund har Bibelns texter? Hur till kom<br />
Bibeln och vem bestämde egentligen vilka<br />
texter som skulle ingå i den? Vilken syn<br />
på olika viktiga frågor förmedlar Bibeln<br />
och hur kan man tolka den?<br />
Kristendomens historia: Ämnet ger en inblick<br />
i hur den kristna kyrkan och teologin<br />
har utvecklats från fornkyrkans<br />
tid ända fram till våra dagar. Hur har<br />
kultur, politik och ekonomi under skilda<br />
tider påverkat kristendomens tankar<br />
och former? Varför är kristenheten splittrad<br />
i olika kyrkor och samfund? Vad<br />
skiljer och förenar de olika kyrkorna?<br />
Tros- och livsåskådningsvetenskap: Fokus<br />
inom detta ämne ligger på tre områden,<br />
nämligen kristen trostolkning, etiska frågor<br />
och religionsfi losofi . Aktuella frågor<br />
inom kristen trostolkning kan vara: Hur<br />
ser man inom kristendomen på Bibeln?<br />
Vilken är relationen till andra religioner<br />
och livsåskådningar? Till de etiska pro-<br />
blemen hör frågor om familjeetik, medicinsk<br />
etik, arbetsetik och internationell<br />
rättvisa. Inom religionsfi losofi analyserar<br />
man religion utifrån ett fi losofi skt perspektiv:<br />
Är religiösa frågor överhuvudtaget<br />
meningsfulla? Vad är ”sanning”?<br />
Hur fungerar det religiösa språket?<br />
Särskilda förkunskapskrav: För religionsvetenskap<br />
1–40 poäng: Grundläggande<br />
högskolebehörighet samt svenska B/svenska<br />
2 B, historia A samt samhällskunskap<br />
A. Behörighet för övriga kurser: I<br />
allmänhet relevant(a) delkurs(er) på 8 p<br />
ur baskursen i religionsvetenskap, respektive<br />
hela baskursen.<br />
Utöver dessa kurser ges ett antal mindre<br />
deltidskurser som endast förutsätter grundläggande<br />
behörighet. Exempel på sådana<br />
kurser är ”Indisk fi losofi ”, 5 poäng, ”Terror<br />
in the Name of God”, 5 poäng och ”Mystikens<br />
traditioner”, 5 poäng. En unik kurs<br />
är ”Etiska problem i människovården”, 5<br />
poäng, som kan byggas på ända upp till 30<br />
poäng. Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
CTR (Centrum för teologi<br />
och religionsvetenskap)<br />
Allhelgona kyrkogata 8, 223 62 Lund<br />
Tel 046-222 90 46 och<br />
046-222 90 48 (studievägledning)<br />
Fax 046-222 44 26<br />
www.teol.lu.se<br />
33
34<br />
När jag tog studenten tänkte jag igenom min framtid och<br />
kom fram till två saker. Jag ville läsa <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
eftersom mina föräldrar hade läst i Uppsala. Och jag ville<br />
läsa religion eftersom jag tyckte det var det roligaste ämnet<br />
på gymnasiet. Med den motiveringen fyllde jag i ansökan<br />
i VHS-katalogen och skrev i de mystiska siffror som blev<br />
koden till mitt nya liv; Religionsvetenskapligt program<br />
på CTR, Centrum för Teologi och Religionsvetenskap, i<br />
Lund. Så fl yttade jag ner. Jag hade ingen bostad ordnad<br />
och kände en enda människa i hela Lund, kompisen<br />
som fl yttade ner samtidigt. Vi två fi ck tag på ett rum i<br />
ett nordiskt kollektiv i Professorsstaden, ett stort hus där<br />
fi nländska, svenska och norska utbytesstudenter bodde.<br />
Med boendefrågan löst kunde jag så ta itu med syftet för<br />
fl ytten, studierna.<br />
CTR, som <strong>vid</strong> tiden för min studiestart fortfarande<br />
hette Teologiska institutionen, är en vänlig brun tegelbyggnad<br />
i hörnet av <strong>universitet</strong>sområdet. Under det för s ta<br />
året på religionsvetenskapliga programmet läser man<br />
”baskursen”. Den är tänkt som en introduktion till alla<br />
ämnen inom religionsvetenskap och utgör sedan basen<br />
för de fortsatta studierna. Här läser man religionshistoria,<br />
psykologi, sociologi, fi losofi , bibelvetenskap, historia, etik<br />
och mycket mer. Baskursen är fortfarande efter fl era år på<br />
<strong>universitet</strong>et den bästa kurs jag har läst. Man får en enorm<br />
bredd på undervisningen, du inbjuds ständigt till egna<br />
Ett lyckat resultat<br />
K ARIN HORNED<br />
refl ektioner och utmanas till att ifrågasätta. Generellt är<br />
innehållet i baskursen; kurslitteratur, undervisningsformer<br />
och tentamensutformning, både aktuellt och pedagogiskt<br />
upplagt.<br />
Lärare, präst eller foskare<br />
När man så avslutat baskursen på CTR är det dags att<br />
fördjupa sig i något eller några av de ämnen man läst<br />
under det första året. De fl esta som nu läser <strong>vid</strong>are har<br />
ett av tre olika yrken i åtanke. De vill bli antingen lärare,<br />
präster eller forskare inom religionsvetenskap. Men det<br />
fi nns givetvis också de som läser <strong>vid</strong>are av ren nyfi kenhet.<br />
Jag valde att läsa religionshistoria. Under det följande<br />
året fördjupade jag mig i världens religioner. Vi läste om<br />
muslimsk mystik, judisk skriftutläggning, afrikanska övergångsritualer<br />
och nordiska gudasagor. Undervisningen var<br />
i mycket uppbyggd kring seminarier där vi först fi ck läsa<br />
och refl ektera självständigt över en text och därefter ha en<br />
seminariediskussion.<br />
Efter mitt år med religionshistoria bestämde jag mig för<br />
att läsa till präst. För att ta ut en prästexamen krävs det<br />
en viss kombination av ämnen inom religionsvetenskap.<br />
Svenska kyrkan vill till exempel att man ska läsa grekiska<br />
eller hebreiska inom det bibelvetenskapliga blocket. Jag<br />
valde grekiska. Där läser man först en grundkurs i grekisk<br />
grammatik och översätter därefter några av böckerna i Nya<br />
testamentet. Ofta kändes det som att vandra uppför ett<br />
väldigt brant berg, vi kämpade med glosor och verbformer<br />
och undervisningen var verkligen intensiv. Men efter hand<br />
kom vi upp på krönet och såg ut över landskapet. Då<br />
kändes det som att det varit värt allt besvär. <strong>Att</strong> lära sig<br />
tyda det som till en början var små krumelurer, att kunna<br />
läsa ett brev från Paulus till någon av församlingarna kring<br />
Medelhavet, inte i översättning, utan så som det verkligen<br />
skrevs för nästan 2000 år sedan, det är häftigt!<br />
Skräddarsytt program<br />
Studierna <strong>vid</strong> CTR består av en mängd 5 och 10 poängskurser<br />
som man själv får sätta ihop till ett eget program.<br />
Det stora urvalet kan ibland kännas snårigt och det kan<br />
vara svårt att få överblick men fördelarna är ändå fl er än<br />
nackdelarna. Jag har kunnat sy ihop ett program som<br />
passar just mig, läst till exempel etik, religionsfi losofi och<br />
indiska religioner utöver de kurser som är obligatoriska<br />
för mitt kommande yrke. En annan fördel med många<br />
korta kurser är att kontakten mellan lärare och studenter<br />
blir mer direkt. I klasserna är vi oftast 10–20 personer och<br />
man blir då mer än bara ett namn på en närvarolista. Min<br />
motivering till att fl ytta till Lund och läsa religionsvetenskap<br />
var kanske inte särskilt genomtänkt till en början. Nu,<br />
fl era år senare, tycker jag ändå att det var ett sällsynt lyckat<br />
beslut.
Det svenska rättslivet har under senare<br />
år förändrats kraftigt. Sveriges medlemskap<br />
i EU har bl.a. medfört en övergång<br />
till en mer kulturellt och internationellt<br />
mångfaldig rättssyn. Arbetsmarknaden<br />
för jurister har också förändrats. Internationella<br />
arbetsuppgifter och en utta -<br />
lad marknadsekonomi har alltmer fokuserat<br />
intresset mot den privata sektorn.<br />
Såväl rättsvetenskapen som juristutbildningen<br />
är delaktiga i denna förändrings -<br />
process.<br />
Kvalitet<br />
Vid Juridiska fakulteten, Juridicum, i<br />
Lund fi nns cirka 2000 studenter. De<br />
fl esta läser på juris kandidatprogrammet,<br />
som omfattar 4,5 år.<br />
Utbildningens innehåll speglar de<br />
nät verk som fakultetens lärare och forskare<br />
har, både till det praktiska rätts -<br />
livet och det internationella forskarsamhället.<br />
Studenterna får god skolning i<br />
juridisk teori och metod och uppmun t -<br />
ras till självständigt och kritiskt täk -<br />
ande. Samtliga fakultetens 16 professorer<br />
del t ar i undervisningen.<br />
Utöver juris kandidatprogrammet erbjuds<br />
tre engelskspråkiga magisterprogram<br />
– Master of International Human<br />
Rights Law och Master of European<br />
Juridiska fakulteten<br />
Aff airs med inriktningen European<br />
Law samt Master of Human Rights and<br />
Intellectual Property Rights Law. Dessutom<br />
erbjuds ett antal fristående kurser<br />
varav vissa är internetbaserade. Informationsteknologin<br />
är idag ett viktigt<br />
arbetsinstrument för varje jurist, och<br />
användningen av IT löper som en röd<br />
tråd genom juristutbildningen.<br />
Vid Juridiska fakulteten bedrivs fors kning<br />
inom följande rättsområden: ci vil -<br />
rätt, arbetsrätt, miljörätt, bankrätt, fi -<br />
nans rätt, förvaltningsrätt, konstitutio -<br />
nell rätt, offentlig rätt, socialrätt, EG -<br />
rätt, folkrätt, mänskliga rättigheter, inter<br />
nationell privaträtt, processrätt, straffrätt,<br />
komparativ rätt, rättshistoria och<br />
allmän rättslära. Den rättsvetenskapliga<br />
forskningen <strong>vid</strong> fakulteten speglar den<br />
mångfald som rättslivet uppvisar.<br />
Internationalisering<br />
Fakulteten har traditionellt en internationell<br />
profi l. Den har Nordens största<br />
rättsvetenskapliga bibliotek med stora<br />
samlingar av internationell rättslig litteratur<br />
av såväl nordisk som europeisk<br />
och amerikansk litteratur. Sedan 1973<br />
är fakulteten ett European Documentation<br />
Centre (ECD), vilket gör biblioteket<br />
till ett av de mest kompletta EG-<br />
bibl io t e k e n i E u r op a . Ju r i s t ut bi ld n i n g e n<br />
är idag internationell till sin karaktär,<br />
och utvärderas kontinuerligt efter europeiska<br />
mönster och modeller. En fjärdedel<br />
av studenterna tillbringar en del av<br />
sin utbildning <strong>vid</strong> ett utländskt <strong>universitet</strong>.<br />
Detta är möjligt genom att Juridiska<br />
fakulteten deltar i ett antal Socrates-nätverk<br />
och Nordplus-utbyten och<br />
har samarbets avtal med fl era utländska<br />
<strong>universitet</strong>.<br />
Studenterna på det engelskspråkiga<br />
magisterprogrammen rekryteras både<br />
från Sverige och utlandet. Varje år kommer<br />
utländska studenter för att tillsammans<br />
med svenska stu den ter läsa de<br />
engelskspråkiga programmen. Ut bildningarna<br />
i mänskliga rättigheter ges<br />
i samarbete med Raoul Wallenberg institutet<br />
för mänskliga rättigheter och<br />
humanitär rätt och programmet med<br />
inriktning mot intellektuell äganderätt<br />
även i samarbete med WIPO World -<br />
wide Academy, Genève. Raoul Wallenberg<br />
institutet arrangerar också symposier<br />
och seminarier för att sprida, utveckla<br />
och inhämta kunskaper inom<br />
området män s kliga rättigheter. Fakultetens<br />
forskare samverkar med internationella<br />
forskarnätverk och deltar i internationellt<br />
in riktade forskningsuppgifter.<br />
35
36<br />
Utbildningsprogram<br />
Juris kandidatprogrammet<br />
Juris kandidatexamen är en yrkesexamen<br />
som ger behörighet till yrken som domare,<br />
åklagare, advokat och kronofogde. Utbildningsprogrammet<br />
ger teoretiska kunskaper<br />
och färdigheter för dessa yrken samt<br />
för de övriga yrken där juridiska kunskaper<br />
är en förutsättning. Det ger också en<br />
god grund för många andra yrkesområden<br />
<strong>vid</strong> sidan av de renodlat juridiska.<br />
Genom samarbete med utländska <strong>universitet</strong><br />
samt internationalisering av utbildningen<br />
får studenterna en fördjupad insikt<br />
i främmande rättssystem, med betydelse<br />
även för internationellt inriktade arbetsuppgifter.<br />
Större delen av utbildningen utgörs<br />
av obligatoriska kurser. Den senare<br />
delen av utbildningen består av fördjupade<br />
studier inom valfria juridiska områden,<br />
antingen specialområden som t.ex. män skliga<br />
rättigheter och humanitär rätt, bank -<br />
rätt, europeisk rätt eller de mera traditionella<br />
områdena. Inom det fördjupande<br />
blocket ges även möjlighet att <strong>studera</strong><br />
något ämne utanför juridiska institutionen<br />
eller att läsa <strong>vid</strong> ett utländskt <strong>universitet</strong>.<br />
Som yrkesförberedande moment ingår<br />
inslag av praktisk färdighetsträning i form<br />
av rättegångsspel samt skriftliga och muntliga<br />
presentationer. Den internationella inriktningen<br />
– främst den europeiska – och<br />
den fördjupade metodträningen utmärker<br />
juristutbildningen i Lund. Utbildningsprogrammet<br />
omfattar 180 poäng, med en<br />
möjlig etappavgång efter 80 poäng. Ansökan<br />
inges inför varje termin till VHS<br />
(300 utbildningsplatser/läsår).<br />
Särskilda förkunskapskrav: Svenska B/<br />
Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3, Historia A eller 3 åk H S N eller<br />
2 åk E T N(med alternativämne) Mu So<br />
Ep eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst<br />
2 åk från treårig linje eller etapp 2. Tänk<br />
på att behörighetskraven kan ändras. Se<br />
aktuell anmälningskatalog.<br />
Magister i mänskliga<br />
rättigheter<br />
(Master of International Human<br />
Rights Law)<br />
Det engelskspråkiga magisterprogrammet,<br />
som omfattar 60 poäng, bedrivs i samarbete<br />
med Raoul Wallenberg institutet<br />
för mänskliga rättigheter och humanitär<br />
rätt. Programmet erbjuder utbildning på<br />
engelska med inriktning på folkrätt och<br />
mänskliga rättigheter och ingår i ett internationellt<br />
utvecklingssamarbete med<br />
länder i tredje världen och i Östeuropa.<br />
J U R I D I S K A F A K U L T E T E N<br />
Särskilda förkunskapskrav: Examen från<br />
minst 3-årig avslutad utbildning i juridik<br />
(jur.kand, LLM LL.B eller för programmet<br />
motsvarande relevant juridisk examen)<br />
samt goda kunskaper i engelska som<br />
motsvarar ett TOEFL-resultat på minst<br />
213. Tänk på att behörighetskraven kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Magister i mänskliga rättigheter<br />
och intellektuell<br />
äganderätt<br />
(Master of Human Rights and<br />
Intellectual Property Rights Law)<br />
Det engelskspråkiga magisterprogram met,<br />
som omfattar 60 poäng, bedrivs i samarbete<br />
med Raoul Wallenberg institutet för<br />
mänskliga rättigheter och humanitär rätt<br />
och WIPO Worldwide Academy, Genève.<br />
Utbildningen ges på engelska med inriktning<br />
mot mänskliga rättigheter och immaterialrätt.<br />
Den ingår som ett led i ett<br />
internationellt utvecklingssamarbete med<br />
länder i tredje världen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Se Master of<br />
International Human Rights Law.<br />
Magister i europeisk rätt<br />
(Master of European Law)<br />
Magisterprogrammet utgör en av tre<br />
in riktningar inom Master of European<br />
Affairs och är en tvärvetenskaplig utbildning<br />
som omfattar 40 poäng och ges på<br />
engelska. Det vänder sig till såväl svenska<br />
som utländska studenter med en examen<br />
i juridik. Programmet erbjuder 20 utbildningsplatser<br />
med antagning en gång om<br />
året och ger fördjupade kunskaper inom<br />
området EU-/EG-rätt. Internationella experter<br />
medverkar i undervisningen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För inriktningen<br />
Master of European Law: Avslutad<br />
examen i juridik (jur.kand, LLM eller<br />
motsvarande relevant juridisk examen<br />
som ger behörighet för forskarstudier i<br />
juridik) samt goda kunskaper i engelska.<br />
Tänk på att behörighetskraven kan ändras.<br />
Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Kurser<br />
Den som vill pröva på juridik utan att<br />
binda sig till hela programmet kan söka<br />
de första två terminerna som separata<br />
fristående kurser. Kurserna kan tillgodoräknas<br />
<strong>vid</strong> en senare antagning till juris<br />
kandidatprogrammet. Tänk på att kursutbud<br />
och behörighetskrav kan ändras.<br />
För information om ytterligare kurser, se<br />
aktuell anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning.<br />
Termin 1: Stats- och förvaltningsrätt med<br />
juridisk introduktion, 20 poäng.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Svenska B/<br />
Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3, Historia A eller 3 åk H S N eller<br />
2 åk E T N(med alternativämne) Mu So<br />
Ep eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst 2<br />
åk från treårig linje eller etapp 2.<br />
Termin 2 : Allmän förmögenhetsrätt, 20<br />
poäng.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Godkänd<br />
tentamen i Stats- och förvaltningsrätt med<br />
juridisk introduktion, 20 poäng.<br />
OBS! Juris kandidatexamen kan endast<br />
erhållas efter fullföljda studier på utbildningsprogram<br />
om 180 poäng.<br />
Juridisk introduktionskurs<br />
Juridisk introduktionskurs, 10 poäng samt<br />
på halvfart över Internet, och vänder sig<br />
till dem som vill få en allmänorientering<br />
om viktigare juridiska begrepp, regler och<br />
problem inom de centrala delarna av civilrätt,<br />
straffrätt, processrätt samt grundläggande<br />
IT-rätt. Grundläggande kunskaper<br />
ges även i juridisk teknik och metod.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Svenska B/<br />
Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3, Historia A eller 3 åk H S N eller<br />
2 åk E T N(med alternativämne) Mu So<br />
Ep eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst<br />
2 åk från treårig linje eller etapp 2. Tänk<br />
på att behörighetskraven kan ändras. Se<br />
aktuell anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Juridiska fakulteten<br />
Box 207, 221 00 Lund<br />
Besöksadress, Lilla Gråbrödersgatan 6<br />
Tel exp 046-222 10 00<br />
Tel <strong>studera</strong>ndeexp 046-222 10 55<br />
Tel studievägledare<br />
046-222 11 00, 222 11 10,<br />
Fax 046-222 44 44<br />
E-post info@jur.lu.se<br />
www.jur.lu.se<br />
Mänskliga rättigheter<br />
Fakultetsövergripande kurser i mänskliga<br />
rättigheter ges upp till 60 poäng i samverkan<br />
mellan Centrum för teologi och<br />
reli gionsvetenskap (CTR) samt historiska<br />
och statsvetenskapliga institutionerna.<br />
Mer information fi nns på sidan 32.
Ett hus – tusen möjligheter<br />
Juridicum i Lund har bara en huvudingång. Men det<br />
fi nns lika många utgångar och möjligheter som det fi nns<br />
studenter.<br />
När jag började läsa i Lund visste jag inte om att jag<br />
skulle lära juridik – ännu mindre att jag skulle rekommendera<br />
andra att välja utbildningen. Det tog två år av andra<br />
studier och funderingar innan jag slutligen skrev juristprogrammet<br />
som förstahandsval på ansökningsblanketten. Nu<br />
under min femte termin har jag med mig många positiva<br />
men också vissa negativa erfarenheter.<br />
Juristutbildningen är <strong>universitet</strong>ets största men är kanske<br />
också den som erbjuder den bredaste arbetsmarknaden.<br />
Juridiken går som en röd tråd genom samhället och listan<br />
på yrken skulle kunna uppta hela denna utbildningskatalog.<br />
Med andra ord fi nns det behov av jurister överallt i<br />
samhället – alla med kompetens inom sitt specialområde.<br />
Dynamiskt ämne<br />
Tvärt emot vad många tror är juridik är ett mycket dynamiskt<br />
ämne. I takt med att samhället förändras, anpassas<br />
och moderniseras också lagstiftningen. Lagar arbetas om,<br />
försvinner och nya kommer till. Allt eftersom EU utvecklas<br />
och fördjupas, blir EG-rätten en självklar del av utbildningen.<br />
Under utbildningstiden bör man utnyttja möjligheten<br />
att <strong>studera</strong> utomlands och kombinera med språk<br />
eller andra ämnen som fi losofi , ekonomi och litteratur.<br />
Universitetsstudier skiljer sig avsevärt från gymnasiestudier.<br />
Den största skillnaden är att huvuddelen av<br />
studierna sker på egen hand. Undervisningen sker i stora<br />
föreläsningsgrupper och i mindre seminarier där det fi nns<br />
stort utrymme för frågor och diskussion. Betydande del av<br />
undervisningen sker genom problembaserat lärande, där<br />
en grupp studenter ställs inför ett juridiskt problem och<br />
ges fria händer att fi nna lösningar på egen hand.<br />
It och databassökning är vardagsverktyg för en modern<br />
jurist. På Juridicum är informationsteknologi inte trend,<br />
utan ett självklart sätt att arbeta på. Under utbildningen<br />
får du också uppleva rättegångsbesök och att göra egna rättegångsspel<br />
då du får prova på att vara försvarare, domare,<br />
åtalad eller vittne. Det är annorlunda, spännande och<br />
lärorikt.<br />
Frihet under ansvar<br />
Friheten är stor men innebär ett större ansvar. Det fi nns<br />
ingen anledning att sticka under stol med att det emellanåt<br />
känns arbetsamt med högt tempo och mycket att<br />
läsa. Det är inte unikt för juristutbildningen – studier på<br />
<strong>universitet</strong>snivå är och bör vara krävande. Men jobbigt är<br />
knappast detsamma som omöjligt. Till din hjälp har du<br />
alltid kompetenta och engagerade lärare som undervisar,<br />
förklarar och svarar på frågor.<br />
Miljörätt kommer att bli mitt specialområde, det vill<br />
säga den lagstiftning som både på ett lokalt och globalt<br />
plan ska försöka skapa en hållbar utveckling och skydda<br />
vår omgivning mot negativ miljöpåverkan. Eftersom<br />
T HOMAS OGARD<br />
miljöfrågor är gränsöverskridande, gäller inte bara svenska<br />
regler, utan också EG:s lagstiftning och internationella<br />
avtal. Detsamma gäller många andra juridiska ämnesområden<br />
där internationellt samarbete vuxit fram som en effekt<br />
av globala marknader och behov. Detta sätter sin prägel på<br />
utbildningen.<br />
Studentlivet innebär inte bara studier. Det fi nns tusen<br />
möjligheter att engagera sig i föreningar och nationer,<br />
utveckla och upptäcka nya intressen. Men viktigare är att<br />
festa och fi nna vänner för livet. På fritiden skriver jag i tidningen<br />
och jobbar i baren och i köket på Kalmar Nation.<br />
Nu vet jag hur man förbereder mat till hundra personer.<br />
Bland grytorna har jag träffat många fantastiska vänner.<br />
Jag förordar kanske inte allt jag hittat på i Lund. Men<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>s juristutbildning rekommenderar jag<br />
varmt för den som vill läsa ett spännande och dynamiskt<br />
ämne med oändliga möjligheter för framtiden.<br />
37
38<br />
Är du nyfi ken på varför vi blir sjuka och<br />
hur kroppen reagerar när den blir sjuk?<br />
Vill du delta i arbetet med att utveckla<br />
framtidens mediciner och behandlingar<br />
för svårt sjuka? Vill du före bygga och rehabilitera<br />
skador i muskler och hörselorgan<br />
eller diagnostisera språkstörningar?<br />
Vill du engagera dig i ett yrke där barn,<br />
unga och gamla behöver din tid och<br />
omsorg? Vill du vara där i ögonblicket<br />
då en ny människa föds?<br />
Vid Medicinska fakulteten kan du <strong>studera</strong><br />
till arbetsterapeut, audionom, barnmorska,<br />
biomedicinsk analytiker, logoped,<br />
läkare, sjukgymnast, sjuksköterska,<br />
röntgen- eller specialistsjuksköterska eller<br />
ta en magisterexamen i biomedicin.<br />
Fördjupningskurser och forskningsförberedande<br />
kurser kan leda fram till<br />
magisterexamen i arbetsterapi, biomedicinsk<br />
laboratorievetenskap, folkhälsovetenskap,<br />
omvårdnad eller sjukgymnastik.<br />
Fakulteten erbjuder även fortbildnings-<br />
och <strong>vid</strong>areutbildningskurser för främst<br />
hälso- och sjukvårdens personal. Flera<br />
av dem kan du läsa på distans.<br />
Tillsammans med Naturvetenskapliga<br />
fakulteten ger fakulteten en sjukhusfysikerutbildning<br />
och en ettårig utbild-<br />
Medicinska fakulteten<br />
ning i bioinformatik. Sjukhusfysikern<br />
är sjukvårdens expert på strålning inom<br />
exempelvis strålbehandling och röntgendiagnostik.<br />
Bioinformatiker utvecklar<br />
verktyg för biologer och medicinare att<br />
med datorns hjälp bearbeta och hantera<br />
de stora mängder data den moderna biomedicinska<br />
forskningen genererar.<br />
Modern pedagogik ger bästa tänkbara<br />
förutsättningar för att inhämta ny<br />
kunskap. Flera av utbildningarna är helt<br />
eller delvis baserade på problembaserat<br />
lärande som utgår från realistiska problemsituationer<br />
där du som student själv<br />
tar ett stort ansvar för dina studier. Föreläsningar<br />
och grupparbete varvas med<br />
praktiskt arbete <strong>vid</strong> moderna kliniker<br />
och forskningslaboratorier.<br />
Som student får du möjlighet att<br />
bredda och fördjupa din utbildning efter<br />
dina intressen. Aktuell information om<br />
utbildningar fi nns på www.medfak.lu.se.<br />
Forskning<br />
och forskarutbildning<br />
Efter grundutbildningen har du möjlighet<br />
att läsa <strong>vid</strong>are som doktorand inom<br />
forskarutbildningen. Fakulteten har drygt<br />
900 doktorander, varav cirka hälften är<br />
kvinnor. De fördjupar sig i allt från de<br />
molekylära mekanismerna bakom olika<br />
cancerformer till nya behandlingsmetoder<br />
av Parkinson och smärtlindring<br />
för äldre. Flera av fakultetens forskarlag<br />
ligger <strong>vid</strong> den internationella forskningsfronten.<br />
Vårdforskningen <strong>vid</strong> fakulteten<br />
är främst inriktad på omvårdnad, sjukgymnastik<br />
och arbetsterapi.<br />
För att skapa en så bra utbildning<br />
och forskning som möjligt samarbetar<br />
fakulteten med <strong>universitet</strong>ssjukhusen i<br />
Lund och Malmö. Grundforskningens<br />
rön omsätts av kliniska forskare till<br />
praktisk sjukvård, och kliniska observationer<br />
blir i sin tur nya utmaningar för<br />
grundforskningen.<br />
Internationellt utbyte<br />
<strong>Att</strong> läsa utomlands kan ge nya erfarenheter<br />
och <strong>vid</strong>ga vyerna. Vid Medicinska<br />
fakulteten kan du läsa delar av din utbildning<br />
utomlands. Många studenter förlägger<br />
t.ex. fördjupningsstudier eller uppsatsarbete<br />
till något utländskt <strong>universitet</strong>.<br />
Studenterna och deras organisationer är<br />
aktivt engagerade i byggandet av internationella<br />
nätverk och i administrationen<br />
av de olika utbytesprogrammen.
Utbildningsprogram<br />
Arbetsterapeututbildning<br />
Den som efter en skada eller sjukdom<br />
begränsats i sin förmåga att hantera vardagslivets<br />
olika aktiviteter behöver rehabilitering<br />
och stöd för att helt eller delvis<br />
återfå den förmågan. Arbetsterapi handlar<br />
om att identifi era såväl människors aktivitetsproblem<br />
som deras personliga resurser<br />
och förmåga till återanpassning. Arbetsterapeuten<br />
arbetar ofta tillsammans<br />
med klienten i dennes hemmiljö. Den<br />
arbetsterapeutiska behandlingen hand -<br />
lar alltså mycket om att skapa förutsättningar<br />
för att klara boende, arbete, fri-<br />
tidsliv och att kunna vara delaktig i samhället.<br />
Arbetsterapi får också allt större<br />
betydelse när det gäller förebyggande<br />
och hälsofrämjande insatser på samhällsnivå,<br />
t.ex för den äldre befolkningen.<br />
Arbetsterapeuter är verksamma inom<br />
landsting, kommun, stat och i privat verksamhet.<br />
De fi nns inom äldre- och handikappomsorg,<br />
på sjukhus, inom psykiatrisk<br />
rehabilitering och arbetsrehabilitering.<br />
En del arbetar även inom barnhabilitering<br />
och på skolor. Som arbetsterapeut<br />
har man ofta en handledande roll gentemot<br />
både klienter, anhöriga och personal.<br />
Arbetsterapeutprogrammet är indelat<br />
i A-, B- och C-nivå. Inom varje nivå ingår<br />
olika kurser. Kurserna är indelade i olika<br />
teman där ämnet arbetsterapi <strong>studera</strong>s<br />
i relation till olika referensämnen inom<br />
beteende-, samhälls- och medicinsk vetenskap.<br />
Huvudämnet arbetsterapi om fattar<br />
80 poäng delade på 60 poäng teori och<br />
20 poäng tillämpad arbetsterapi (praktik)<br />
inom olika arbetsterapeutiska arbetsområden.<br />
Innehållet i programmet belyser<br />
människans aktiviteter i olika åldrar och<br />
sambandet mellan aktivitet, hälsa och<br />
livskvalitet. Utbildningen har fokus mot<br />
rehabilitering, prevention och hälsofrämjande<br />
arbete inom arbetsterapi. Ett problemorienterat<br />
arbetssätt tillämpas där<br />
studentens aktiva lärande betonas och<br />
arbetsformerna varierar mellan arbete<br />
i mindre studiegrupper, föreläsningar,<br />
se mi narier och färdighetsträning. På Cnivå<br />
ges möjlighet till profi lering genom<br />
valbara kurser och här ingår också ett<br />
examensarbete på 10 poäng (C-uppsats).<br />
Under studietiden fi nns möjlighet till<br />
stu dier utomlands som kan tillgodoräknas<br />
i examen.<br />
Utbildningen leder fram till arbetstera<br />
peutexamen och ger motsvarande en<br />
kandidatexamen i arbetsterapi. Arbetsterapeut<br />
är ett legitimerat yrke, och legitimation<br />
utfärdas av Socialstyrelsen på<br />
grundval av examensbevis. Efter avslutade<br />
studier kan man läsa ytterligare ett<br />
år till magisterexamen och därefter fi nns<br />
möj ligheter till forskarstudier. Magisterexamen<br />
omfattar totalt 160 poäng, d.v.s.<br />
40 poäng utöver de 120 poäng som ingår<br />
i arbetsterapeutexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik B<br />
eller 1 åk H S E N T Te eller 2 åk Mu So<br />
Ek Du eller etapp 2, Samhällskunskap A<br />
eller 2 åk från tvåårig linje eller minst 2<br />
åk från treårig linje samt Naturkunskap<br />
B eller 2 åk H S So Ko Ep eller etapp 3.<br />
Som alternativ till Naturkunskap gäller<br />
Fysik A eller 3 åk N T eller etapp 3, Kemi<br />
A eller 3 åk N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe<br />
eller etapp 3 samt Biologi A eller 2 åk N<br />
eller 1 åk T eller etapp 2. Tänk på att<br />
behörighetskraven kan ändras. Se aktuell<br />
anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för klinisk neurovetenskap<br />
Avdelningen för arbetsterapi<br />
Box 157, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Vårdvetenskapens hus,<br />
Baravägen 3, Lund<br />
Tel studievägledare 046-222 19 66<br />
E-post studievägledare aef@arb.lu.se<br />
Fax 046-222 19 59<br />
www.arb.lu.se<br />
Audionomutbildning<br />
Behovet av djup och bred kunskap kring<br />
hörselkommunikation är stort inom så -<br />
väl företag och industri som sjukvård och<br />
undervisning, vilket ger audio nomen ett<br />
brett arbetsfält. Audionomutbild ningen<br />
i Lund är en magisterutbildning som omfattar<br />
160 poäng vilket innebär fyra års<br />
heltidsstudier. Utbildningen ger djupa<br />
teoretiska kunskaper om hörsel och dess<br />
betydelse för kommunikation. Utbildningen<br />
ska också utgöra en grund för<br />
fortsatta teoretiska studier och vetenskaplig<br />
skolning. Huvudämnet audio logi,<br />
läran om hörseln, omfattar 100 poäng.<br />
Andra teoretiska ämnen är lingvistik/<br />
fonetik (20 poäng), psykologi (20 poäng),<br />
och aku stik/signalbehandling (20 poäng).<br />
Under det första året ges grundläggande<br />
kunskaper inom utbildningens<br />
sam tliga ämnesområden. Under det andra<br />
och tredje året fördjupas dessa kunskaper<br />
successivt med fokus på audiologiska<br />
utredningar, rehabilitering och habilitering.<br />
Det fjärde året ägnas främst åt<br />
barn audiologi, vetenskapsmetodik och<br />
en vetenskaplig uppsats om 20 poäng.<br />
I den kliniska delen av utbildningen<br />
ges kunskaper och färdigheter i audiologisk<br />
diagnostik, metodik, habilitering<br />
och rehabilitering. Dessa kunskaper tränas<br />
kontinuerligt genom auskultationer,<br />
laborationer, studiebesök och handledda<br />
patientbehandlingar såväl inom utbildningen<br />
som ute på kliniker och företag.<br />
Delar av den kliniska/praktiska tjänstgöringen<br />
är förlagda utanför studieorten.<br />
Integration mellan teori, praktik och<br />
egna färdigheter befrämjas genom utbildningens<br />
pedagogiska modell – problembaserat<br />
lärande (PBL). Man tränas<br />
i att aktivt söka kunskap samt i kritiskt<br />
tänkande, problemlösning och samarbete.<br />
Programmet samverkar med logopedutbildningen.<br />
Utbildningen avslutas med<br />
audionomexamen och medicine magisterexamen:<br />
huvudämne audiologi.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik B<br />
eller 1 åk H S E N T Te eller 2 åk Mu So<br />
Ek Du eller etapp 2, Samhällskunskap A<br />
eller 2 åk från tvåårig linje eller minst 2<br />
åk från treårig linje samt Naturkunskap<br />
B eller 2 åk H S So Ko Ep eller etapp 3.<br />
Som alternativ till Naturkunskap gäller<br />
Fysik A eller 3 åk N T eller etapp 3, Kemi<br />
A eller 3 åk N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe<br />
eller etapp 3 samt Biologi A eller 2 åk N<br />
eller 1 åk T eller etapp 2. Tänk på att<br />
behörighetskraven kan ändras. Se aktuell<br />
anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för logopedi,<br />
foniatri och audiologi<br />
Universitetssjukhuset, 221 85 Lund<br />
Tel studievägledare 046-17 27 74<br />
E-post studievagledare@logopedi.lu.se<br />
www.logopedi.lu.se/<br />
Biomedicinsk<br />
analytikerutbildning<br />
Biomedicinska analytiker arbetar på med<br />
icinska laboratorier på sjukhus, inom<br />
forskning och inom industri. På sjukhuslaboratorier<br />
tar man fram underlag för<br />
läkarens bedömning av en patients sjukdomstillstånd.<br />
Vid forskningslaboratorier<br />
39
40<br />
gör man undersökningar för att få fram<br />
kun skaper om olika sjukdomars orsaker<br />
samt arbetar med att utveckla laboratoriemetoder.<br />
Ytterligare en tänkbar arbetsplats<br />
är läkemedelsindu strin, där utveckling<br />
och testning av nya läkemedel kräver<br />
stora insatser på laboratoriet.<br />
Utbildningen ger kunskap om hur<br />
man arbetar på ett modernt medicinskt<br />
laboratorium. Praktiskt arbete är en vik -<br />
tig del av utbildningen, och man får t.ex.<br />
lära sig att arbeta med gentekniska metoder.<br />
Man tränas också i att följa med i<br />
aktuell vetenskap och att kunna tillämpa<br />
ny kun skap på laboratoriet. Vidare får<br />
man öva sig i att utnyttja datorer för att<br />
söka kunskap och kommunicera för att<br />
kunna ta del av och sprida ny kunskap.<br />
Arbetssättet är problembaserat, med målet<br />
att redan under studietiden lära sig<br />
att arbeta med problemlösning och aktivt<br />
kunskaps sökande.<br />
De första två åren ägnas åt biomedicinsk<br />
laboratorievetenskap (BML), som<br />
är utbildningens huvudämne, varvat med<br />
kurser i cell- och molekylärbiologi och<br />
humanbiologi. År tre innehåller valbara<br />
kurser och fördjupning i BML. Ett frivilligt<br />
fjärde år ägnas åt valfria kurser och<br />
en uppsats i anslutning till ett laborativt<br />
M E D I C I N S K A F A K U L T E T E N<br />
OBS! Biomedicinsk analytikerutbildning kan komma att läggas<br />
ned. Kontrollera för säkerhets skull uppdaterad information på<br />
www.lu.se innan du söker.<br />
projekt och ger fördjupning både i BML<br />
och i närliggande ämnen.<br />
Utbildningen leder till yrkesexamen<br />
som biomedicinsk analytiker. Efter tre<br />
år är även kraven för medicine kandidatexamen<br />
i huvudämnet biomedicinsk laboratorievetenskap<br />
(Bachelor of Medical<br />
Science, Major Biomedical Laboratory<br />
Science) uppfyllda. Ytterligare ett års studier<br />
leder till medicine magisterexamen<br />
i huvudämnet biomedicinsk laboratorievetenskap<br />
(Master of Medical Science,<br />
Major Biomedical Laboratory Science).<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik<br />
D, Fysik B, Kemi B och Biologi B. Tänk<br />
på att behörighetskraven kan ändras. Se<br />
aktuell anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Biomedicinsk analytikerutbildning<br />
Box 157, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Vårdvetenskapens hus,<br />
Baravägen 3, Lund<br />
Tel studievägledare 046-222 18 16<br />
Tel institutionssek 046-222 18 15<br />
Fax 046-222 18 18<br />
www.bma.lu.se<br />
Biomedicinsk utbildning<br />
Utbildningsprogrammet i biomedicin ger<br />
en god grund för kvalifi cerat experimentellt<br />
utvecklings- och forskningsarbete,<br />
t.ex. <strong>vid</strong> läkemedelsindustri eller bioteknisk<br />
industri. Det ger dessutom mycket<br />
goda förutsättningar för att påbörja forskarutbildning<br />
inom det biomedicinska<br />
området.<br />
Biomedicinutbildningen anordnas av<br />
Medicinska fakulteten i samarbete med<br />
Naturvetenskapliga fakulteten och <strong>Lunds</strong><br />
Tekniska Högskola. Utbildningen är väl<br />
avgränsad från bioanalytiker-, biolog-,<br />
kemist- och läkarprogrammen genom att<br />
den kombinerar en teoretisk och mole -<br />
kylärbiologiskt inriktad naturve ten skaplig<br />
bas med human cellbiologi, fysiologi,<br />
farmakologi och sjukdomslära.<br />
I utbildningen har man kontakt med<br />
den kliniska forskningen för att få en inblick<br />
i hur forskningsresultat kan komma<br />
patienter tillgodo. Utbildningen ger även<br />
teoretiska och praktiska kunskaper inom<br />
laboratorie- och forskningsmetodik.<br />
Undervisningen är problemlösningsbaserad,<br />
och innefattar bl.a. självstudier,<br />
handledda gruppdiskussioner, laborationer<br />
och informationssökning samt ana lys<br />
av vetenskaplig originallitteratur. Stor<br />
vikt läggs <strong>vid</strong> studenternas kreati vitet<br />
och problemlösningsförmåga, bl.a. genom<br />
ett självständigt fördjupningsarbete<br />
om fatt ande 20 poäng. Inför detta ges<br />
trä ning i muntlig och skriftlig pre sentation<br />
av vetenskapliga resultat samt populär<br />
veten skaplig framställning.
Den biomedicinska utbildningen omfattar<br />
160 poäng, d.v.s. fyra års heltids studier,<br />
och leder fram till magisterexamen<br />
i biomedicin.<br />
Första året ägnas åt allmän naturve -<br />
ten skap, såsom basal cellbiologi och cellstruktur,<br />
mikrobiologi, kemi och biokemi.<br />
Andra året behandlas molekylär<br />
cellbiologi med immunologi, anatomi<br />
och fysiologi, patobiologi och farmakologi<br />
samt utvecklingsbiologi med neurobiologi<br />
och embryologi.<br />
Första delen av tredje året läses molekylär<br />
medicin, andra delen av tredje året<br />
och hela det fjärde ägnas åt valfria kurser<br />
samt ett obligatoriskt examensarbete<br />
inom en forskargrupp motsvarande en<br />
termins heltidsstudier.<br />
Tillgången till ett stort antal valfria<br />
kurser samt möjligheten att göra examensarbete<br />
<strong>vid</strong> forskningslaboratorier inom<br />
det tre fakulteterna gör att man kan ge<br />
utbildningen en indi<strong>vid</strong>uell profi lering.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik D<br />
eller 3 åk N T eller etapp 4, Fysik B eller<br />
3 åk N T eller etapp 4, Kemi B eller 3 åk<br />
N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe eller etapp<br />
3 samt Biologi B eller 2 åk N eller etapp<br />
2. Tänk på att behörighetskraven kan än -<br />
dras. Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Medicinska fakultetens kansli<br />
Box 117, 221 00 Lund<br />
Besöksadress BMC, Sölvegatan 19<br />
Tel 046-222 40 34<br />
Fax 046-222 42 97<br />
www.medfak.lu.se/biomed/<br />
Logopedutbildning<br />
Logopeder är redan idag eftertraktade på<br />
arbetsmarknaden och behovet av personer<br />
med bred kunskap inom kommunikationsområdet<br />
kommer troligen att öka<br />
ytterligare i framtiden. Logopedutbildningen<br />
omfattar 160 poäng vilket innebär<br />
fyra års heltidsstudier. Logopedi är<br />
ett vetenskapsområde som omfattar diagnostisering<br />
och behandling av röst- och<br />
talrubbningar samt språkstörningar hos<br />
vuxna och barn. Utbildningen ger djupa<br />
teoretiska kunskaper om normal och avvikande<br />
kommunikation i tal, språk och<br />
röst. Utbildningen kan också utgöra en<br />
grund för fortsatta teoretiska studier och<br />
vetenskaplig skolning.<br />
Grundläggande teoretiska kunskaper<br />
ges i logopedi och andra medicinska ämnen<br />
(100 poäng), psykologi (20 poäng) och<br />
M E D I C I N S K A F A K U L T E T E N<br />
lingvistik/fonetik (40 poäng). Under det<br />
första året ges baskunskaper inom ovanstående<br />
ämnesområden. Under det andra<br />
och tredje året fördjupas kunskaperna successivt<br />
med fokus på orsaker till, bedömning<br />
av och terapi för olika logopediska<br />
diagnoser. Det fjärde året ägnas åt fort -<br />
satt fördjupning i logopedi med en valfri<br />
kurs om 5 poäng, vetenskaps metodik och<br />
en vetenskaplig uppsats om 20 poäng.<br />
I den kliniska delen av utbildningen<br />
ges kunskaper och färdigheter i logopedisk<br />
diagnostik, metodik, habilitering<br />
och rehabilitering. Dessa kunskaper tränas<br />
kontinuerligt genom t.ex. auskultationer,<br />
träning av den egna kommunikativa<br />
förmågan, studiebesök och handledda<br />
patientbehandlingar, såväl inom utbildningen<br />
som ute på olika kliniker. Delar<br />
av den kliniska/praktiska tjänstgöringen<br />
är förlagda utanför studieorten.<br />
Integration mellan teori, praktik och<br />
egna färdigheter befrämjas genom utbildningens<br />
pedagogiska modell – problembaserat<br />
lärande (PBL). Man tränas i att<br />
aktivt söka kunskap och i kritiskt tänkande,<br />
problemlösning och samarbete.<br />
Programmet samverkar med audionomutbildningen.<br />
Utbildningen avslutas med<br />
logopedexamen (Master of Science in<br />
Speech Pathology and Therapy), som<br />
ligger till grund för Socialstyrelsens utfärdande<br />
av legitimation.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik B<br />
eller 1 åk H S E N T Te eller 2 åk Mu So<br />
Ek Du eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller<br />
minst 2 åk från treårig linje eller etapp 2.<br />
Därtill krävs godkänt audiogram. Tänk<br />
på att behörighetskraven kan ändras. Se<br />
aktuell anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för logopedi,<br />
foniatri och audiologi<br />
Universitetssjukhuset, 221 85 Lund<br />
Tel studievägledare 046-17 27 74<br />
E-post studievagledare@logopedi.lu.se<br />
www.logopedi.lu.se/<br />
Läkarutbildning Lund/Malmö<br />
Utvecklingen av läkarutbildningen <strong>vid</strong><br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> går mot att ge studenterna<br />
ökad självständighet och valfrihet<br />
i sin utbildning. Studierna inom olika<br />
teoretiska och kliniska ämnesområden<br />
samordnas. Tidig patientkontakt och tidig<br />
introduktion av hälso- och sjukvårdsaspekter<br />
betonas i utbildningen liksom<br />
valfria moment och fördjupningsstudier,<br />
som kan genomföras <strong>vid</strong> ett annat <strong>universitet</strong><br />
i Sverige eller utomlands. Till sin<br />
uppläggning kan utbildningen liknas<br />
<strong>vid</strong> en spiral, där den <strong>studera</strong>nde i varv<br />
efter varv breddar och fördjupar sina kunskaper<br />
och färdigheter. Givna teman återkommer<br />
och belyses ur olika synvinklar.<br />
Följande principer är vägledande för utbildningen:<br />
41
42<br />
Den ger studenten en akademiskt förankrad<br />
utbildning vilket bland annat<br />
innebär förtrogenhet med vetenskapliga<br />
principer och förmåga att diskutera fenomen<br />
ur varierande perspektiv.<br />
Den betonar studentens eget ansvar för<br />
sitt lärande. Inom ramen för en studiegång<br />
uppbyggd av obligatoriska och valfria<br />
delar övas studenten från början av<br />
sin utbildning att med eget ansvar och<br />
med ett vetenskapligt synsätt söka kunskap<br />
och värdera information. Studentens<br />
professionella utveckling främjas<br />
medvetet under hela utbildningen med<br />
successivt ökande krav på måluppfyllelse.<br />
Den tidiga fokuseringen på eget<br />
ansvar och professionell utveckling lägger<br />
grunden för det livslånga lärandet.<br />
Den ger studenten patientkontakt genom<br />
hela utbildningen med träning i<br />
samtalsmetodik och god patient–läkarrelation.<br />
Läkarutbildningen omfattar 220 poäng,<br />
d.v.s. en studietid om 5,5 år, och avslutas<br />
med läkarexamen. Från och med termin<br />
4 ges utbildningen för hälften av studenterna<br />
i Lund och hälften i Malmö.<br />
För behörighet (legitimation) som läkare<br />
krävs dessutom minst 18 månaders <strong>vid</strong>are<br />
utbildning efter läkarexamen i form<br />
av handledd obligatorisk tjänstgöring –<br />
s.k. allmäntjänstgöring (AT) – som underläkare.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik D<br />
eller 3 åk N T eller etapp 4, Fysik B eller<br />
3 åk N T eller etapp 4, Kemi B eller 3 åk<br />
N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe eller etapp<br />
3 samt Biologi B eller 2 åk N eller etapp 2.<br />
Tänk på att behörighetskraven kan ändras.<br />
Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Läkarutbildningens kansli<br />
Box 117, 221 00 Lund<br />
Besöksadress<br />
Paradisgatan 5, ingång B2<br />
Tel 046-222 72 12, 222 72 17<br />
Fax 046-222 41 70<br />
www.medfak.lu.se/<br />
Studievägledarnas mottagningstider<br />
måndag och tisdag 10–12 och 18–19,<br />
onsdag 14–16 samt torsdag 10–12<br />
Sjukgymnastutbildning<br />
Utbildningen ger kunskaper och färdigheter<br />
för självständig yrkesutövning som<br />
legitimerad sjukgymnast, men kan också<br />
M E D I C I N S K A F A K U L T E T E N<br />
utgöra en grund för fortsatta praktiska<br />
och teoretiska studier och vetenskaplig<br />
skolning.<br />
Programmet är uppbyggt kring huvudämnet<br />
sjukgymnastik, men ger dessut -<br />
om kunskaper inom humanbiologiska,<br />
me d ic i n s k a , n at u r ve t e n s k a pl i g a s a mt s a m -<br />
hälls- och beteendevetenskapliga områden.<br />
Undervisningen i sjukgymnastik är<br />
till stor del upplagd som problembaserat<br />
lärande, PBL, och ska främja förmågan<br />
till aktivt kunskapssökande, kritiskt tänkande,<br />
problemlösning och samarbete.<br />
Teoretisk utbildning varvas med färdighetsträning<br />
och klinisk utbildning. Inom<br />
ramen för utbildningen genomförs ett examensarbete<br />
på 10 poäng. Under sista delen<br />
av utbildningen ges också möjlighet att<br />
genomföra en valbar kurs på fem poäng.<br />
Sjukgymnastutbildningen omfattar 120<br />
poäng och avslutas med sjukgymnastexamen<br />
(Bachelor of Science in Physiotherapy).<br />
Legitimation utfärdas av Socialstyrelsen<br />
på grundval av examensbevis.<br />
Magisterexamen i sjukgymnastik omfattar<br />
160 poäng, d.v.s. 40 poäng ut över<br />
grundutbildningen på 120 poäng. Utbildningen<br />
följer en indi<strong>vid</strong>uellt upprättad<br />
s t u d i e pl a n o c h i nt e g r e r a r e t t ve t e n s k a p -<br />
ligt s y n s ä t t me d f ör djup a d e o c h br e d d -<br />
ade kun skaper inom ett specifi kt ämne.<br />
I huvudämnet, d.v.s. sjukgymnastik,<br />
krävs fördjupade studier på 80-poängsnivån<br />
med godkänt resultat. För magisterexamen<br />
krävs att man fullgjort ett självständigt<br />
arbete på 20 poäng, alternativt<br />
två arbeten på vardera 10 poäng som ska<br />
ingå i huvudämnet.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Idrott och<br />
hälsa A eller Idrott 3 åk H S E N T eller<br />
2 åk från tvåårig linje, Matematik B eller<br />
1 åk H S E N T Te eller 2 åk Mu So<br />
Ek Du eller etapp 2, Samhällskunskap A<br />
eller 2 åk från tvåårig linje eller minst 2<br />
åk från treårig linje samt Naturkunskap<br />
B eller 2 åk H S So Ko Ep eller etapp<br />
3. Som alternativ till Naturkunskap gäller<br />
Fysik A eller 3 åk N T eller etapp 3,<br />
Kemi A eller 3 åk N eller 2 åk T eller 1<br />
åk TeKe eller etapp 3 samt Biologi A eller<br />
2 åk N eller 1 åk T eller etapp 2. Tänk<br />
på att behörighetskraven kan ändras. Se<br />
aktuell anmälningskatalog. Om du inte<br />
upp fyller kravet i idrott men anser att<br />
på annat sätt har motsvarande kunskaper<br />
ska du markera detta med siffran 1 i<br />
dispensrutan på anmälningsblanketten<br />
och bifoga intyg. Intyget ska styrka kunskaper<br />
motsvarande väsentliga delar av<br />
Idrott och hälsa kurs A.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för<br />
rörelseorganens sjukdomar,<br />
Avdelningen för sjukgymnastik<br />
Universitetssjukhuset, 221 85 Lund<br />
Besöksadress Lasarettsgatan 7, Lund<br />
Tel studievägledare 046-222 95 55<br />
Tel expedition 046-222 89 60<br />
Fax 046-222 42 02<br />
www.sjukgym.lu.se<br />
Sjukhusfysikerutbildning<br />
Se Naturvetenskapliga fakulteten sid 94.<br />
Sjuksköterskeutbildning<br />
En sjuksköterska ansvarar för omvårdnadsarbetet<br />
i arbetsledande ställning in -<br />
om hälso- och sjukvården.<br />
I arbetet ingår planering, genomförande<br />
och utvärdering av omvårdnad tillsammans<br />
med patienter, närstående och<br />
medarbetare. I sjuksköterskans uppgifter<br />
ingår också hälsoupplysning och förebyggande<br />
arbete, information och undervisning<br />
samt utvecklingsarbete.<br />
Inom programmet utbildas sjuksköterskor<br />
som är väl förberedda att medverka<br />
i dagens och morgondagens hälso- och<br />
sjukvårdande arbete såväl nationellt som<br />
internationellt. Efter utbildningen fi nns<br />
möjlighet till specialisering inom olika<br />
inriktningar. Utbildningen utgör också en<br />
grund för fortsatta teoretiska studier och<br />
vetenskaplig skolning. Programmet omfattar<br />
120 poäng och ger en fördjupning<br />
i huvudämnet omvårdnad (60 poäng)<br />
motsvarande kandidatnivå.<br />
Komplementära studier inom medi -<br />
cin ska, samhälls- och beteendevetens -<br />
kap liga ämnesområden ingår. För att<br />
befrämja integrationen mellan teori och<br />
praktik erbjuds kliniska studier under<br />
alla terminer. Utbildningen är process-<br />
och målinriktad och arbetsformerna utvecklar<br />
förmågan till problemlösning,<br />
refl ektion och samarbete. Inhämtandet<br />
av kunskap innefattar självstudier, handledda<br />
gruppdiskussioner, färdighetsträning<br />
och informationssökning. Under<br />
utbildningen genomförs också ett examens<br />
arbete som omfattar 10 poäng.<br />
Utbildningen leder till sjuksköterskeexamen<br />
(Bachelor of Science in Nursing)<br />
som ligger till grund för Socialstyrelsens<br />
utfärdande av legitimation. Svensk sjuksköterskeutbildning<br />
följer dessutom EESavtalet<br />
(Ds 1992:34) för ömsesidigt erkännande<br />
av kompetensbevis inom anslutna<br />
medlemsstater.
En genomgången utbildning motsvarar<br />
nivån för kandidatexamen och möjliggör<br />
fortsatta studier på magister- och forskarutbildningsnivå<br />
inom det omvårdnadsvetenskapliga<br />
området.<br />
Magisterexamen omfattar totalt 160<br />
poäng, med en fördjupning inom huvudämnet<br />
på nivån 61–80 poäng.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik B<br />
eller 1 åk H S E N T Te eller 2 åk Mu So<br />
Ek Du eller etapp 2, Samhällskunskap A<br />
eller 2 åk från tvåårig linje eller minst 2<br />
åk från treårig linje samt Naturkunskap<br />
B eller 2 åk H S So Ko Ep eller etapp 3.<br />
Som alternativ till Naturkunskap gäller<br />
Fysik A eller 3 åk N T eller etapp 3, Kemi<br />
A eller 3 åk N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe<br />
eller etapp 3 samt Biologi A eller 2 åk N<br />
eller 1 åk T eller etapp 2. Tänk på att<br />
behörighetskraven kan ändras. Se aktuell<br />
anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för omvårdnad<br />
Box 157, 221 00 Lund<br />
Besöksadress<br />
Vårdvetenskapens hus,<br />
Baravägen 3, Lund<br />
Tel studievägledare<br />
046-222 18 77, 222 18 65,<br />
Fax 046-222 18 74<br />
www.omv.lu.se<br />
M E D I C I N S K A F A K U L T E T E N<br />
Röntgensjuksköterskeutbildning<br />
En röntgensjuksköterska har en arbetsledande<br />
ställning inom den medicinskdiagnostiska<br />
radiologiska verksamheten<br />
i hälso- och sjukvården. Röntgensjuksköterskan<br />
ansvarar för planering, genomförande<br />
och utvärdering av undersökningar<br />
och behandlingar utifrån patientens omvårdnadsbehov<br />
tillsammans med patienten<br />
och läkaren. I arbetet ingår också ett<br />
ansvar för att bestrålningen till patienten<br />
hålls så låg som möjligt.<br />
Programmet utbildar röntgensjuksköterskor<br />
som är väl förberedda att kunna<br />
utveckla och förbättra metoder och tekniker<br />
inom medicinsk diagnostisk radiologi<br />
samt utveckla och säkra kvaliteten. Goda<br />
teoretiska och praktiska kunskaper i omvårdnad,<br />
medicin och teknik krävs. För<br />
att befrämja integrationen mellan teori<br />
och praktik förekommer kliniska studier<br />
under alla terminer. Utbildningen är process-<br />
och målinriktad och arbetsformerna<br />
utvecklar förmågan till problemlösning,<br />
refl ektion och samarbete.<br />
Under den sista terminen genomförs<br />
ett examensarbete om 10 poäng. Utbildningen<br />
förbereder för arbete nationellt<br />
och internationellt och utgör en grund för<br />
fortsatta teoretiska studier och vetenskaplig<br />
skolning. Programmet omfattar 120<br />
poäng och leder till röntgensjuksköterskeexamen,<br />
som ligger till grund för Socialstyrelsens<br />
utfärdande av legitimation.<br />
En genomgången utbildning motsvarar<br />
nivån för kandidatexamen och ger möjlighet<br />
till fortsatta studier på magister- och<br />
forskarutbildningsnivå inom det omvårdnadsvetenskapliga<br />
området.<br />
Magisterexamen omfattar totalt 160<br />
poäng med en fördjupning inom huvudämnet<br />
på nivån 61–80 poäng.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik B<br />
eller 1 åk H S E N T Te eller 2 åk Mu So<br />
Ek Du eller etapp 2, Samhällskunskap A<br />
eller 2 åk från tvåårig linje eller minst 2<br />
åk från treårig linje samt Naturkunskap<br />
B eller 2 åk H S So Ko Ep eller etapp 3.<br />
Som alternativ till Naturkunskap gäller<br />
Fysik A eller 3 åk N T eller etapp 3, Kemi<br />
A eller 3 åk N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe<br />
eller etapp 3 samt Biologi A eller 2 åk N<br />
eller 1 åk T eller etapp 2. Tänk på att<br />
behörighetskraven kan ändras. Se aktuell<br />
anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för omvårdnad<br />
Box 157, 221 00 Lund<br />
Besöksadress<br />
Vårdvetenskapens hus,<br />
Baravägen 3, Lund<br />
Tel studievägledare<br />
046-222 18 77, 222 18 65,<br />
Fax 046-222 18 74<br />
www.omv.lu.se<br />
43
44<br />
Påbyggnadsutbildningar/Specialistexamina<br />
Barnmorskeutbildning<br />
En barnmorskas ansvarsområde omfattar<br />
normal gra<strong>vid</strong>itet, förlossning, eftervård<br />
av mor och barn samt familjeplanering.<br />
Barnmorskan har en hälsovårdande funktion<br />
för den blivande och nyblivna famil -<br />
jen samt planerar vården med utgångspunkt<br />
från familjens behov. Barnmorskan<br />
arbetar för att främja god hälsa då det<br />
gäller sex och samlevnad samt deltar i vården<br />
av kvinnans specifi ka hälsoproblem.<br />
Utbildningen omfattar 60 poäng och<br />
innehåller studier i reproduktiv och perinatal<br />
omvårdnad vilket innebär ett omvårdnadsvetenskapligt<br />
och folkhälsovetenskapligt<br />
perspektiv innefattande<br />
sam hälls- och beteendevetenskap samt<br />
medicinsk vetenskap. Syntesen av dessa<br />
tvärvetenskapliga kunskaper utgör barnmorskans<br />
unika kunskaps- och ämnesområde.<br />
Klinisk utbildning inom kvinno- och<br />
mödrahälsovård samt förlossningsvård<br />
omfattar cirka halva utbildningstiden<br />
och sker under handledning. Teoretisk<br />
och klinisk utbildning integreras på ett<br />
sätt som erbjuder eget ansvar och lägger<br />
grunden till en refl ekterande förmåga<br />
och ett aktivt kunskapssökande.<br />
M E D I C I N S K A F A K U L T E T E N<br />
I arbetsformerna ingår indi<strong>vid</strong>uellt ar bete<br />
och samverkan i grupp. Casemetodik tilllämpas<br />
som utgångspunkt för problembearbetning<br />
och informationssökning.<br />
I samtliga kurser medverkar studenterna<br />
i systematisk utvärdering och kontinuerligt<br />
kvalitetsarbete.<br />
Utbildningen omfattar 60 poäng och<br />
leder till barnmorskeexamen som ligger<br />
till grund för Socialstyrelsens utfärdande<br />
av legitimation. Svensk barnmorskeutbildning<br />
ska dessutom enligt beslut följa<br />
EG-direktiven, samordningsdirektiven<br />
(artikel 2 i direktiv 80/155/EEG).<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
Legitimerad sjuksköterska samt minst<br />
40 poäng i huvudämnet omvårdnad<br />
(1–40).<br />
Ett års yrkesverksamhet som sjuksköterska<br />
inom sluten somatisk vård.<br />
Tänk på att behörighetskraven kan<br />
än dras. Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Specialistutbildning<br />
till ambulanssjuksköterska<br />
Specialistutbildningen till ambulanssjuksköterska<br />
ger kompetens att arbeta inom<br />
ambulans- och katastrofsjukvård samt<br />
f ör b e r e d e r f ör a r b e t e i l a r mc e nt r a l, a k ut -<br />
bil och helikoptersjukvård. Sjuksköterskans<br />
specialområde ambulanssjukvård<br />
om fattar patienter i alla åldrar med kirurgiska,<br />
medicinska och psykiska sjuk-<br />
domstillstånd, infektionssjukdomar samt<br />
trauma med risk för svikt i ett eller fl era<br />
organsystem. I specialområdet ingår även<br />
akuta situationer i samband med barnafödande<br />
och bedömningar, rådgivning,<br />
prioritering och åtgärder på larmcentral,<br />
på hämtplats, under transport och <strong>vid</strong><br />
överlämnande till mottagande enhet.<br />
Utbildningen som omfattar 40 poäng<br />
innehåller teoretisk och klinisk utbild ning<br />
i specifi k omvårdnad, medicinsk vård och<br />
behandling, traumatologi, akut- och katastrofmedicin.<br />
Teoretiska och praktiska<br />
studier i medicinsk teknik, fordonstek -<br />
nik och körteknik ingår. Kommuni ka tion,<br />
information och undervisning, planering<br />
och ledning utgör centrala moment i utbildningen.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
Legitimerad sjuksköterska samt minst<br />
40 poäng i huvudämnet omvårdnad<br />
(1–40)<br />
Ett års yrkesverksamhet som sjuksköterska<br />
Körkort med behörighet B.<br />
Godkänt bär- och lyftprov. Sökande skall<br />
kunna bära bår belastad med en 80 kg<br />
tung person, tillsammans med van ambulanssjukvårdare,<br />
upp och ner tre våningar<br />
samt 100 meter på plan mark.<br />
Simkunnig minst 200 meter.<br />
Tänk på att behörighetskraven kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog.
Specialistutbildning<br />
till anestesisjuksköterska<br />
Specialistutbildningen som omfattar 40<br />
poäng ger kompetens att arbeta inom<br />
specialområdet anestesisjukvård. Specialområdet<br />
omfattar ansvar för övervak -<br />
ning och/eller utförande av lokal och<br />
generell anestesi, analgesi och sedering<br />
till patienter i alla åldrar på pre-, intra-<br />
och postoperativ avdelning, anestesiavdelning<br />
eller andra enheter inom specialiserad<br />
och högspecialiserad öppen och<br />
sluten vård. Med andra enheter avses<br />
förlossningsavdel ning, smärtbehandlingsavdelning,<br />
akutmot tagning samt klini -<br />
ker <strong>vid</strong> sjukhus eller skade- och katastrofplatser<br />
utanför sjukhus.<br />
Utbildningen ger fördjupade kunskaper<br />
i omvårdnad med inriktning anestesisjukvård.<br />
I utbildningen ingår studier i<br />
biomedicin och perioperativ omvårdnad,<br />
teoretiska och kliniska studier i allmän<br />
och specialiserad anestesisjukvård, akut-<br />
och katastrofmedicin samt planering och<br />
ledning.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
Legitimerad sjuksköterska samt minst 40<br />
poäng i huvudämnet omvårdnad (1–40).<br />
Ett års yrkesverksamhet som sjuksköterska<br />
inom sluten somatisk vård.<br />
Tänk på att behörighetskraven kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Specialistutbildning<br />
till operationssjuksköterska<br />
Specialistutbildningen som omfattar 40<br />
poäng ger kompetens att arbeta som<br />
operationssjuksköterska.<br />
Sjuksköterskans specialområde operationssjukvård<br />
omfattar patienter i alla<br />
åldrar som ska genomgå, genomgår eller<br />
har genomgått undersökningar och operativa<br />
ingrepp <strong>vid</strong> allmän eller specialoperationsavdelning.<br />
I arbetet ingår att medverka <strong>vid</strong> operationer,<br />
behandlingar och undersökningar<br />
och ansvara för omvårdnaden av patienter.<br />
Arbetet omfattar också information till<br />
patienter och deras närstående, handledning<br />
och undervisning av enskilda och<br />
grupper av studenter och medarbetare<br />
samt medverkan i omhändertagande och<br />
vård av skadade <strong>vid</strong> stora olyckor, katastrofer<br />
och krig. En operationssjuksköterska<br />
leder, planerar och utvecklar arbetet<br />
inom sitt arbetslag.<br />
Utbildningen ger fördjupade kunskaper<br />
i omvårdnad med inriktning operationssjukvård.<br />
Studier i biomedicin och perioperativ<br />
omvårdnad, teoretiska och kli-<br />
M E D I C I N S K A F A K U L T E T E N<br />
niska studier i allmän och specialiserad<br />
operationssjukvård, akut- och katastrofmedicin<br />
samt planering och ledning ingår.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
Legitimerad sjuksköterska samt minst 40<br />
poäng i huvudämnet omvårdnad (1–40).<br />
Ett års yrkesverksamhet som sjuksköterska<br />
inom sluten somatisk vård.<br />
Tänk på att behörighetskraven kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Specialistutbildning till<br />
intensivvårdssjuksköterska<br />
Specialistutbildningen som omfattar 40<br />
poäng ger kompetens att arbeta som sjuksköterska<br />
inom intensiv- och postoperativ<br />
vård. Specialområdet omfattar ansvar<br />
för patienter med kirurgiska, medicinska<br />
och psykiatriska sjukdomstillstånd, infektionssjukdomar<br />
samt trauma med svikt<br />
eller risk för svikt i ett eller fl era organsystem<br />
och som vårdas på intensivvårdsavdelningar<br />
eller övervakas postoperativt efter<br />
ett kirurgiskt ingrepp. I utbildningen, som<br />
omfattar 40 poäng ingår biomedicin, teoretiska<br />
och kliniska studier i specifi k omvårdnad,<br />
medicinsk vård och behandling<br />
relaterad till intensivvård med underspecialiteter<br />
samt planering och ledning.<br />
I utbildningen ingår dessutom akut-<br />
och katastrofsjukvård och medicinsk teknik.<br />
Etiska frågor, kommunikation och<br />
dokumentation behandlas fortlöpande i<br />
utbildningen.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
Legitimerad sjuksköterska samt minst 40<br />
poäng i huvudämnet omvårdnad (1–40)<br />
Ett års yrkesverksamhet som sjuksköterska<br />
inom sluten somatisk vård.<br />
Tänk på att behörighetskraven kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Specialistutbildning<br />
till psykiatrisjuksköterska<br />
Specialistutbildningen ger kompetens<br />
att arbeta som psykiatrisjuksköterska<br />
inom såväl sluten som öppen psykiatrisk<br />
vård. I en psykiatrisjuksköterskas arbetsuppgifter<br />
ingår att främja den psykiska<br />
hälsan och förebygga uppkomst av psykiska<br />
störningar samt ansvara för omvårdnaden<br />
av patienter med psykiska<br />
störningar. En psykiatrisjuksköterska ska<br />
också medverka i undersökningar och<br />
behandlingar. Utbildningen som omfattar<br />
40 poäng innehåller studier i indi<strong>vid</strong>- och<br />
samhällsbaserad prevention av psykisk<br />
ohälsa, socialpsykiatriska arbetssätt i teo -<br />
ri och praktik. Utbildningen be handlar<br />
etiska frågeställningar, kommunikation<br />
och dokumentation relaterad till psykiatrisk<br />
vård.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
Legitimation som sjuksköterska/röntgensjuksköterska<br />
samt minst 40 poäng i<br />
huvudämnet omvårdnad (1–40).<br />
Tänk på att behörighetskraven kan ändras.<br />
Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Specialistutbildning<br />
till distriktssköterska<br />
Specialistutbildningen ger kompetens att<br />
arbeta som distriktssköterska.<br />
En dis triktssköterska arbetar inom<br />
offentlig och privat hälso- och sjukvård<br />
med folkhälsoarbete för vuxna och äldre,<br />
barnhälsovård, skolhälsovård, hemsjukvård<br />
samt omvårdnadsarbete för äldre<br />
och handikappade. I utbildningen, som<br />
är en nätbaserad distansutbildning omfattande<br />
50 poäng, ingår studier i omvårdnad<br />
med inriktning mot folkhälsa.<br />
Farmakologi och sjukdomslära med förskrivningsrätt<br />
av vissa läkemedel ingår.<br />
Kliniska studier inom hemsjukvård<br />
ingår som en del av utbildningen.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
Legitimerad sjuksköterska/röntgensjuksköterska<br />
samt minst 40 poäng i huvudämnet<br />
omvårdnad (1–40)<br />
Två års yrkesverksamhet som sjuksköterska/röntgensjuksköterska<br />
Tänk på att behörighetskraven kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Specialistutbildning<br />
till onkologisjuksköterska<br />
med inriktning palliativ vård/<br />
strålbehandling<br />
Specialiseringen mot onkologisk sjuksköterska<br />
ges i två varianter: inriktning<br />
palliativ vård och inriktning strålbehandling.<br />
Inriktning mot palliativ vård ger<br />
kompetens att arbeta som sjuksköterska<br />
i cancervård på vårdavdelning, i öppen<br />
onkologisk vård och inriktning mot strålbehandling<br />
ger kompetens för arbete<br />
v i d r a d i o t e r a p i a v d e l n i n g e l l e r m o t s v a -<br />
rande specialavdelning. Sjuksköterskans<br />
special område onko logisk vård-/cancervård<br />
om fattar patienter i alla åldrar med<br />
vanligt förekommande och komplicerade<br />
ma ligna tumörsjukdomar.<br />
Inriktningarna omfattar 40 poäng och<br />
ger fördjupade kunskaper i allmän onkologi<br />
och specifi k omvårdnad <strong>vid</strong> palliativ<br />
vård respektive strålbehandling. I utbildningen<br />
ingår kliniska studier i palliativ<br />
45
46<br />
cancervård respektive strålbehandling.<br />
Ut bildningen behandlar fortlöpande<br />
etiska frågeställningar, kommunikation<br />
och dokumentation relaterat till onkologisk<br />
vård.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
Legitimerad som sjuksköterska/röntgensjuksköterska<br />
samt minst 40 poäng i huvudämnet<br />
omvårdnad (1–40)<br />
Ett års yrkesverksamhet som sjuksköterska/röntgensjuksköterska.<br />
Tänk på att behörighetskraven kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Specialistutbildning<br />
till sjuksköterskor<br />
inom vård av äldre<br />
Specialiseringen ger kompetens att ar beta<br />
som sjuksköterska inom vård av äldre i<br />
öppen och/eller sluten vård. Sjuksköterskans<br />
specialområde omfattar äldre patien<br />
ter med vanligt förekommande och<br />
multipla somatiska eller psykogeriatriska<br />
sjukdomstillstånd och åldersrelaterade<br />
symtom och tillstånd. I sjuksköterskans<br />
arbete ingår att ansvara för omvårdnaden,<br />
observera och bedöma behov av vård och<br />
rehabilitering, medverka <strong>vid</strong> undersökningar<br />
och behandlingar samt informera<br />
och undervisa patienter och närstående.<br />
Utbildningen, som omfattar 40 poäng,<br />
M E D I C I N S K A F A K U L T E T E N<br />
ger fördjupade kunskaper i omvårdnad<br />
med inriktning vård av äldre. I utbildningen<br />
ingår bl.a. gerontologi, geriatrisk<br />
och psykogeriatrisk omvårdnad, ledning<br />
och regelsystem. Etiska frågor, kommunikation<br />
och bemötande ingår fortlöpande<br />
i utbildningen.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
Legitimerad sjuksköterska/röntgensjuksköterska<br />
samt minst 40 poäng i huvudämnet<br />
omvårdnad (1–40)<br />
Ett års yrkesverksamhet som sjuksköterska/röntgensjuksköterska.<br />
Tänk på att behörighetskraven kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Specialistutbildning till<br />
sjuksköterskor inom allmän<br />
hälso- och sjukvård med inriktning<br />
mot kirurgisk vård<br />
Specialiseringen ger kompetens att ar -<br />
beta som specialistsjuksköterska inom<br />
kirurgisk vård. Sjuksköterskans specialområde<br />
omfattar patienter som undergår<br />
kirurgisk behandling.<br />
Sjuksköterskans ansvarar för omvårdnaden,<br />
observerar och bedömer komp -<br />
lexa vårdbehov, medverkar <strong>vid</strong> undersökningar<br />
och behandlingar samt informerar<br />
och undervisar patienter och närstående.<br />
Utbildningen, som omfattar 40 poäng,<br />
ger fördjupade kunskaper i biomedicin<br />
och kirurgisk omvårdnad. I utbildningen<br />
ingår studier av planering, ledning och<br />
utveckling. Etiska frågor, kommunikation<br />
och bemötande ingår fortlöpande i<br />
utbildningen.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
Legitimerad sjuksköterska samt minst 40<br />
poäng i huvudämnet omvårdnad (1–40)<br />
Ett års yrkesverksamhet som sjuksköterska.<br />
Tänk på att behörighetskraven kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Specialistutbildning till<br />
sjuksköterskor inom hälso-<br />
och sjukvård för barn och<br />
ungdomar<br />
Specialistutbildningen till barnsjuksköterska<br />
ger kompetens att arbeta inom<br />
barnhälsovård, skolhälsovård och inom<br />
sluten barnsjukvård. Sluten barnsjukvård<br />
omfattar olika specialiteter, såsom medicin,<br />
kirurgi, akutvård samt intensivvård<br />
för barn och ungdomar mellan 0–18 år.<br />
Arbetet innebär ett mycket nära samarbete<br />
med barnet/ungdomen och deras<br />
familj. Inom barnhälsovården och barnsjukvården<br />
arbetar man också mycket<br />
med information, handledning och undervisning<br />
till barn/ungdom, familj, studenter<br />
och medarbetare.<br />
Utbildningen omfattar 40 poäng och<br />
ger fördjupade kunskaper i omvårdnad<br />
med huvudinriktning mot barnsjukvård.<br />
I utbildningen ingår teoretiska studier i<br />
barns och ungdomars hälsa och ohälsa,<br />
medicinsk och kirurgisk sjukvård, akut-<br />
och intensivvård för barn och ungdomar<br />
samt kliniska studier inom områdena.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
Legitimerad sjuksköterska samt minst 40<br />
poäng i huvudämnet omvårdnad (1–40)<br />
Ett års yrkesverksamhet som sjuksköterska.<br />
Tänk på att behörighetskraven kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för omvårdnad<br />
Box 157, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Vårdvetenskapens hus,<br />
Baravägen 3, Lund<br />
Tel studievägledare 046-222 18 77,<br />
222 18 65,<br />
Fax 046-222 19 00<br />
www.omv.lu.se
Ett yrke med oändliga möjligheter!<br />
Under min gymnasietid var jag klart bestämd över vad jag<br />
skulle göra och vad jag inte skulle göra i mitt liv. Jag skulle<br />
inte läsa i Lund och jag skulle aldrig i hela mitt liv jobba<br />
inom vården. Jag tyckte att Lund låg alldeles för nära min<br />
hemstad Landskrona. Jag var rädd för att hamna i pendlarfällan,<br />
man hade ju hört hur svårt det var att få bostad i<br />
Lund. Genom att bo hemma kunde man ju slippa att resten<br />
av livet stå i skuld till CSN. Vad blir det för studentliv<br />
om man inte bor i Lund, när man läser där? Så Lund var<br />
helt otänkbart. Det här med att jobba inom vården, det<br />
hade jag ju inte hört något positivt om. Hur kan man ens<br />
komma på tanken att vilja jobba som sjuksköterska? Nej,<br />
jag skulle fortsätta på det naturvetenskapliga spåret och<br />
läsa till meteorolog. Glad i hågen fl yttade jag till Uppsala<br />
och började läsa de första matematikkurserna.<br />
Inte rätt grej<br />
Ganska snart kom jag på att det där inte var min grej,<br />
tunga kurser och lite för långt hemifrån. Tanken på att<br />
jag ville jobba med människor började komma upp så<br />
smått, men jag fortsatte på den naturvetenskapliga banan<br />
och fl yttade till Kalmar för att läsa geologi.<br />
Samtidigt började min mamma, som hela tiden tyckt att<br />
jag skulle läsa till sjuksköterska, att mer och mer försöka<br />
övertyga mig om detta. Så när andra omständigheter drog<br />
ner mig till Skåne, tänkte jag att jag lika gärna kunde ge<br />
sjuksköterskeutbildningen i Lund en chans.<br />
Innan jag började var jag väldigt nervös, jag hade ju<br />
aldrig jobbat inom vården tidigare. Sjuksköterskor som jag<br />
känner tyckte att jag var dum som valde att bli sjuksköterska,<br />
gång på gång fi ck jag höra om stressen, den låga lönen<br />
och dåliga arbetsförhållanden. Jag valde att inte lyssna på<br />
det örat utan försökte att se de positiva sidorna i yrket.<br />
Som sjuksköterska kan man jobba inom så många olika<br />
områden och på många olika ställen. Det fi nns en uppsjö<br />
av specialist-, och <strong>vid</strong>areutbildningar, möjligheterna är<br />
oändliga! Hade jag inte vetat detta hade jag aldrig vågat<br />
stiga in i vården.<br />
Mammor har alltid rätt<br />
Nu är jag inne på femte terminen och har inte ångrat mig<br />
en sekund att jag valde sjuksköterskeutbildningen. Från<br />
första stund stortrivdes jag både i Lund och på utbildningen.<br />
Tänk att mammor alltid skall ha rätt! Under praktik<br />
veckorna har jag upplevt stressen, jag har sett de dåliga<br />
arbetsförhållandena, jag är väl medveten om att lönen inte<br />
är så hög som den borde vara, men den glädje och värme<br />
och de leenden man hela tiden får från patienter och anhöriga<br />
väger upp allt. Man känner hela tiden att man jobbar<br />
med och för människor. Det är ett fantastiskt yrke!<br />
Visst var det inte helt lätt att hitta någonstans att bo,<br />
men med en gnutta tur så löste det sig och jag fi ck rum på<br />
en av nationerna. Jag trodde innan jag fl yttade in på korridoren<br />
att det skulle vara jättejobbigt att dela kök, dusch<br />
A NNA HYLTMARK<br />
och toalett med nio andra, men trots toaköer och trängsel<br />
i köket så tycker jag bara att det är roligt. Man behöver<br />
aldrig vara ensam och skulle man vilja det låser man in sig<br />
på rummet.<br />
Bo på korridor<br />
Första terminen ägnade jag helhjärtat åt studierna, och en<br />
och en annan fest förstås. Terminen därpå kände jag att det<br />
fanns ganska mycket tid och energi över, så jag bestämde<br />
mig för att engagera mig i kåren. Dels för att kunna vara<br />
med och påverka min utbildning, dels för att lära känna<br />
nya människor och knyta kontakter. Kårarbetet har berikat<br />
mitt studentliv otroligt mycket. Det har blivit många sena<br />
kvällar på kårexpen och man har varit stressad och slitit sitt<br />
hår för att bli klar med arbeten i tid. Tårar har sprutat och<br />
svetten har lackat. När jag tänker på kompisarna, samarbetet,<br />
de muntra skratten och allt det andra positiva spelar de<br />
jobbiga sidorna ingen roll. <strong>Att</strong> engagera sig i kåren, nationen<br />
eller någon studentförening är halva grejen med att läsa<br />
i Lund, studentlivet blir så mycket mer och det gäller att<br />
passa på, för man är bara student en gång i livet!<br />
47
48<br />
Den humanistiska fakultetens ämnen<br />
– humaniora – är centrala för ett <strong>universitet</strong><br />
med fullständigt utbildningsutbud.<br />
Flera av dem har funnits sedan <strong>Lunds</strong><br />
<strong>universitet</strong> grundades 1666. De humanistiska<br />
institutionerna ligger nästan<br />
alla centralt i staden, nära <strong>universitet</strong>ets<br />
huvudbyggnad och <strong>universitet</strong>sbiblioteket.<br />
Människan i centrum<br />
Omkring 8000 studenter läser humaniora<br />
<strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> varje år.<br />
Humanistiska fakulteten har mer än 400<br />
lärare och forskare samt ca 650 forskarstudenter.<br />
Det fi nns ett 15-tal institutioner<br />
med grundutbildning, forskning<br />
och forskarutbildning. De humanistiska<br />
ämnena täcker ett brett spektrum, från<br />
förhistorisk arkeologi och sydöstasiatiska<br />
språk till humanekologi och datalingvistik.<br />
Men de har en gemensam<br />
nämnare: de placerar människan och<br />
hennes kulturyttringar i centrum. Dessa<br />
kulturyttringar kan vara sådant som<br />
fi losofi ska och religiösa tankesystem,<br />
forn tidens hantverksprodukter, estetisk<br />
form och upplevelse, sociala strukturer<br />
och förändringsprocesser i olika samhällen,<br />
eller det mänskliga språket som<br />
kommunikationsmedel mellan indi<strong>vid</strong>er<br />
och kulturer. Det historiska perspektivet<br />
är genomgående närvarande. Gemensam<br />
för fakultetens ämnen är också en<br />
strä van att integrera olika slags kunskap<br />
Humanistiska fakulteten<br />
till en helhet som kan bidra till en samlad<br />
förståelse av människans totala livssituation<br />
i tid och rum.<br />
Humanistiska fakulteten är uppdelad<br />
i två sektioner. I den historisk-fi losofi ska<br />
sektionen ingår institutioner eller avdelningar<br />
för antikens kultur och samhällsliv,<br />
arkeologi, medeltidsarkeologi,<br />
etnologi, humanekologi, praktisk och<br />
teoretisk fi losofi , kognitionsforskning,<br />
idé- och lärdomshistoria, konstvetenskap,<br />
musikvetenskap, kulturvetenskap, biblioteks-<br />
och informationsvetenskap samt<br />
bok- och bibliotekshistoria. Inom den<br />
språk- och litteraturvetenskapliga sektionen<br />
fi nns svenska, isländska, danska,<br />
engelska, tyska, romanska språk, de klassiska<br />
språken latin och grekiska, nygrekiska,<br />
öst- och centraleuropeiska språk,<br />
Mellanösterns språk, östasiatiska språk,<br />
lingvistik, litteraturvetenskap, teatervetenskap,<br />
fi lmvetenskap, pressvetenskap<br />
och journalistik. Vissa språkinstitutioner<br />
ger dessutom ämneskurser som inte kräver<br />
språkkunskaper. Dessa utbildningar<br />
är inriktade på vissa kulturområden som<br />
exempelvis Öst- och Sydöstasien och Öst-<br />
och Centraleuropa.<br />
Allmänbildning<br />
– bildning – utbildning<br />
Normalt innebär studier i humaniora en<br />
bred, allmän utbildning inom två eller<br />
fl era historisk-fi losofi ska och/eller språk-<br />
och litteraturvetenskapliga ämnen. Stu-<br />
dierna kan exempelvis leda till en fi losofi e<br />
kandidat- eller fi losofi e magisterexamen.<br />
Det är också möjligt att kombinera humanistiska<br />
kurser med kurser från andra<br />
fakulteter; det fi nns t.ex. språkkurser för<br />
ekonomer och tekniker och kurser för<br />
medicinare i kulturmötesproblematik,<br />
litteratur m.m. Från ämnesstudierna<br />
kan man i många fall gå <strong>vid</strong>are till<br />
påbyggnadskurser med inriktning mot<br />
ett bestämt yrkesområde, t.ex. undervisning,<br />
museer, arkiv, bibliotek, journalistik,<br />
förlag, massmedier, reklam,<br />
översättning och information. Humanistiska<br />
fakulteten erbjuder dessutom<br />
fasta utbildningsprogram: bibliotekarieutbildningen,<br />
journalistutbildningen<br />
samt utbildningsprogrammet i Öst- och<br />
Sydöstasienkunskap. Det fi nns också<br />
en författarskola och en facköversättarutbildning.<br />
Internationellt<br />
De humanistiska institutionerna har<br />
omfattande internationella kontakter.<br />
Genom Erasmus och andra internationella<br />
utbytesprogram har ett brett nätverk<br />
för student- och lärarutbyte skapats,<br />
och en ökande skara av lärare och studenter<br />
från andra länder kommer till<br />
Lund. Lundastudenterna har i sin tur<br />
möjligheter att <strong>studera</strong> t.ex i Storbritannien,<br />
Tyskland, Frankrike, Italien,<br />
Grekland, Ryssland, Jordanien, Australien,<br />
Kina och USA.
Institutionen för arkeologi<br />
och antikens historia<br />
Antikens kultur och samhälle<br />
Arkeologi<br />
Medeltidsarkeologi<br />
Historisk osteologi<br />
Vid Institutionen för arkeologi och antikens<br />
historia erbjuds omfattande studier<br />
av människan och hennes levnadsförhållanden<br />
och kulturer under såväl förhistoriska<br />
som historiska epoker. Institutionen<br />
är uppbyggd av fyra angränsande och<br />
besläktade ämnen: antikens kultur och<br />
samhällsliv, arkeologi, medeltidsarkelogi<br />
samt historisk osteologi. Vi har som mål<br />
att skapa en kreativ och stimulerande<br />
miljö där varje ämne behåller sin särart<br />
men samtidigt integrerar moment som<br />
berikar respektive ämne. Denna nivå<br />
av sam verkan, tillsammans med samling -<br />
arna på <strong>Lunds</strong> Universitets Historiska<br />
Museum och Antikmuseet, gör institutionen<br />
unik i jämförelse med andra <strong>universitet</strong><br />
och högskolor i landet.<br />
Institutionen har en osedvanlig bredd<br />
och studierna ger vittomfattande kunskaper<br />
om olika aspekter av förhistoriska<br />
och historiska människor och kulturer.<br />
Vår undervisning och forskning har dessutom<br />
en geografi sk spänn<strong>vid</strong>d över många<br />
områden, framförallt Nord- och Mellaneuropa<br />
och Medelhavsområdet. För att<br />
nå kunskap om det förgångna analy serar<br />
och tolkar vi allt ifrån arkeologiska lämningar,<br />
konst och skriftliga källor till<br />
skeletten efter människan själv, hennes<br />
husdjur och jaktbyten. Våra studenter utbildas<br />
därför i såväl teoretiska perspektiv<br />
som utgrävningsmetodik, föremåls- och<br />
textanalys samt analys av skelettfynd.<br />
Studier i våra ämnen öppnar möjligheter<br />
till yrken inom bl.a. det arkeologiska<br />
och osteologiska fältet, främst inom kulturmiljövård<br />
samt arkiv- och museiverksamhet,<br />
både i Sverige och i andra länder.<br />
Kurserna i de olika ämnena ger dessutom<br />
en god allmänbildning för andra yrken<br />
inom utbildnings- och kultursektorn, som<br />
t.ex. kultursekreterare, lärare, journalist<br />
och informatör. Kurserna kan också vara<br />
ett bra komplement till andra utbildningar<br />
inom t.ex. samhällsvetenskap, naturvetenskap<br />
och teknik. Institutionen erbjuder<br />
även möjligheter till högre studier och<br />
forskning inom respektive ämnesområde.<br />
Allmänna kurser i ämnena ges upp till<br />
80 poäng och de kan alla utgöra huvudämne<br />
i kandidat- och magisterexamen.<br />
Historisk-filosofiska sektionen<br />
Särskilda förkunskapskrav: För allmän<br />
kurs Antikens kultur och samhällsliv<br />
1–20 poäng, Arkeologi 1–40 poäng och<br />
Medeltidsarkeologi 1–20 poäng: Svenska<br />
B/Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3, Historia A eller 3 åk H S N eller<br />
2 åk E T N(med alternativämne) Mu So<br />
Ep eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst 2<br />
åk från treårig linje eller etapp 2. För historisk<br />
osteologi: kunskaper i historisk osteologi<br />
motsvarande kursmoment i ARK<br />
300, ARK 310 eller ARK 101, ARK 112<br />
där osteologi ingår.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog,<br />
utbildningsbeskrivning eller vår<br />
hemsida: www.ark.lu.se<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för arkeologi<br />
och antikens historia<br />
Avd för antikens kultur och samhällsliv<br />
Sölvegatan 2, 223 62 Lund<br />
Tel exp 046-222 83 80<br />
Tel studievägledning 046-222 83 80<br />
Avd för arkeologi, medeltidsarkeologi<br />
och historisk osteologi<br />
Sandgatan 1, 223 50 Lund<br />
Tel exp 046-222 79 40<br />
Tel studievägledning 046-222 79 45,<br />
torsdagar 14.00–16.00<br />
www.ark.lu.se<br />
49
50<br />
Bok- och bibliotekshistoria<br />
Inom ämnet <strong>studera</strong>s skriftkulturens<br />
doku ment och de processer genom vilka<br />
de framställs, sprids och utnyttjas, i ett<br />
historiskt perspektiv. Framför allt uppmärksammas<br />
den tryckta boken. I ämnet<br />
ingår materialkunskap, grafi sk teknik<br />
(papper, tryck, band, form), bibliografi<br />
och bokmarknadshistoria (förlag, bokhandel,<br />
läsare). Ett delområde är studiet<br />
av biblioteken och deras roll för information,<br />
dokumentation och kultur. Allmänna<br />
kurser respektive magisterkurser<br />
ges upp till 80 poäng. Ämnet kan utgöra<br />
huvudämne i fi losofi e kandidatexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: grundläggande<br />
behörighet samt Historia A, Samhällskunskap<br />
A, Svenska B/Svenska 2 B.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
se Kulturvetenskap<br />
(Institutionen för kulturvetenskaper)<br />
Etnologi<br />
I ämnet <strong>studera</strong>s hur människor i olika<br />
sociala miljöer och under olika epoker<br />
formar sitt sätt att tänka och leva, och<br />
hur detta gestaltas i olikartade kulturmönster.<br />
Detta studium av människan<br />
som kulturvarelse är för etnologins del<br />
inriktat på Europa med tonvikt på det<br />
egna, svenska samhället. Etnologer arbe-<br />
H U M A N I S T I S K A F A K U L T E T E N<br />
tar både med nuet och med förfl uten tid.<br />
Därför kan studieobjektet lika gärna vara<br />
dagens tonårsliv eller invandrarvillkor<br />
som en bondby eller en stadsmiljö från<br />
1800-talet.<br />
Allmänna kurser i etnologi ges upp till<br />
80 poäng och ämnet kan utgöra huvudämne<br />
i kandidat- och magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav för allmän<br />
kurs 1–20 poäng: Grundläggande behörighet.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Etnologiska institutionen<br />
med Folklivsarkivet<br />
Finngatan 10, 223 62 Lund<br />
Tel exp 046-222 75 60<br />
Tel studievägledare 046-222 75 66<br />
Fax 046-222 42 05<br />
www.etn.lu.se/etnhem.htm<br />
Filosofi<br />
Teoretisk fi losofi<br />
Praktisk fi losofi<br />
Kognitionsvetenskap<br />
Teoretisk fi losofi<br />
Teoretisk fi losofi är en av de allra äldsta<br />
vetenskaperna och indelas vanligen i<br />
språkfi losofi , logik, kunskapsteori, metafysik<br />
och vetenskapsteori. Områdena kan<br />
belysas med frågor som: Hur funge rar<br />
språket som kommunikationsmedel och<br />
hur förhåller det sig till tanken och verkligheten?<br />
Hur avgör man om ett argu me nt<br />
är rätt eller fel? Varifrån kommer vår kunskap<br />
och hur säker är den? Hur är verkligheten<br />
ytterst beskaffad, och i vilket<br />
förhållande står det andliga och det materiella<br />
till varandra? Till teoretisk fi losofi<br />
räknas också fi losofi ns historia. Allmänna<br />
kurser ges upp till 80 poäng och<br />
ämnet kan utgöra huvudämne i kandidat-<br />
och magisterexamen. Härutöver ges kurser<br />
om 5 poäng i vetenskapsteori och<br />
kritisk informationshantering.<br />
Särskilda förkunskapskrav för allmän<br />
kurs 1–20 poäng samt nämnda kurser om<br />
5 poäng: Svenska B/Svenska 2 B eller 3<br />
åk H S E N T eller etapp 3, Historia A<br />
eller 3 åk H S N eller 2 åk E T N(med<br />
alternativämne) Mu So Ep eller etapp 2<br />
samt Samhällskunskap A eller 2 åk från<br />
tvåårig linje eller minst 2 åk från treårig<br />
linje eller etapp 2.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Praktisk fi losofi<br />
Praktisk fi losofi k a n d e fi n i e r a s s om s t u -<br />
diet av fi losofi ska grundvalar (meta fysik,<br />
kunskapsteori, logik) för ”praktiskt tänk -<br />
ande”, med speciell tonvikt lagd på värderingar,<br />
livshållningar och handlingsnormer.<br />
Värde teori och analys av normativa<br />
ställningstaganden utgör den praktiska<br />
fi losofi ns kärna. De områden av<br />
”praktiskt tänkande” som särskilt <strong>studera</strong>s
är moral (moralfi losofi samt tillämpad<br />
etik), rätt (rättsfi losofi ), politik (politisk<br />
fi lo s o fi ), praktisk rationalitet (beslutsteo -<br />
ri), religion (religionsfi losofi ) och konst<br />
(estetik).<br />
Praktisk fi losofi har även kommit att<br />
innefatta fi losofi sk antropologi (läran<br />
om människans natur), vetenskapsteori<br />
för humaniora och samhällsvetenskaper<br />
samt argumentationsanalys. Allmänna<br />
kurser i ämnet ges upp till 80 poäng.<br />
Ämnet kan utgöra huvudämne i kandidat-<br />
och magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav för allmän<br />
kurs 1–20 poäng: Svenska B/Svenska 2<br />
B eller 3 åk H S E N T eller etapp 3, Historia<br />
A eller 3 åk H S N eller 2 åk E T<br />
N(med alternativämne) Mu So Ep eller<br />
etapp 2 samt Samhällskunskap A eller<br />
2 åk från tvåårig linje eller minst 2 åk<br />
från treårig linje eller etapp 2. Tänk på<br />
att kursutbud och behörighetskrav kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog eller<br />
utbildningsbeskrivning.<br />
Kognitionsvetenskap<br />
Kognitionsvetenskap <strong>studera</strong>r modeller<br />
för tänkandet. Ämnet behandlar prob lemområden<br />
som är gemensamma för fi losofi<br />
, psykologi, lingvistik, datalogi och<br />
neuro logi. Lund har landets enda forskarut<br />
bildning i kognitionsvetenskap.<br />
H U M A N I S T I S K A F A K U L T E T E N<br />
Särskilda förkunskapskrav: För allmän<br />
kurs 61–100-poängsnivån: 60 poäng i<br />
psykologi, datalogi, lingvistik eller teoretisk<br />
fi losofi .<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Filosofi ska institutionen<br />
Kungshuset, 222 22 Lund<br />
Tel exp 046-222 75 90<br />
Praktisk och teoretisk fi losofi<br />
046-222 75 93<br />
Vetenskaplig grundkurs 046-222 75 99<br />
Kognitionsvetenskap 046-222 75 93<br />
Tel studierektor 046-222 75 96<br />
Fax 046-222 44 24<br />
www.fi l.lu.se<br />
Historia<br />
Inom ämnet <strong>studera</strong>s samhällsutvecklingens<br />
ekonomiska, kulturella, politiska<br />
och sociala aspekter. Därtill analyseras<br />
utvecklingen av och relationen mellan<br />
olika typer av stater, organisationer och<br />
sociala kategorier, såsom etniska och nationella<br />
grupper, generationer, klasser och<br />
kön, samt kulturella fenomen och utvecklingslinjer<br />
i bred bemärkelse. Allmänna<br />
kurser i historia ges upp till 80 poäng.<br />
Ämnet kan utgöra huvudämne i kandidat-<br />
och magisterexamen. Kurser ges också i<br />
arkivkunskap 1–20 poäng och 21–40<br />
poäng. Dessutom ges ett skiftande utbud<br />
av kortare, tematiska kurser, såväl i Lund<br />
som <strong>vid</strong> Centrum för arbetar historia i<br />
Landskrona och Campus Helsingborg.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Svenska B/<br />
Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3, Historia A eller 3 åk H S N eller<br />
2 åk E T N(med alternativämne) Mu So<br />
Ep eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst<br />
2 åk från treårig linje eller etapp 2 (gäller<br />
ej de engelskspråkiga kurserna, för vilka<br />
inga särskilda förkunskapskrav utöver<br />
grundläggande behörighet gäller).<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Historiska institutionen<br />
Box 2074, 220 02 Lund<br />
Besöksadress<br />
Magle stora kyrkogata 12A<br />
Tel exp 046-222 79 60<br />
Tel studievägledare 046-222 79 62<br />
Fax 046-222 42 07<br />
www.hist.lu.se/<br />
51
52<br />
Humanekologi<br />
Humanekologi behandlar förhållandet<br />
mellan människa och natur i olika kulturer.<br />
Ämnet <strong>studera</strong>r mänskligt liv och<br />
mänsklig verksamhet i olika ekosystem<br />
och skilda kulturer i nuet och i det förgångna<br />
med syfte att nå ökad förståelse<br />
för samspelet mellan människa och miljö.<br />
För att nå en helhetsbild krävs ett integrerat<br />
synsätt som överskrider de traditionella<br />
gränserna mellan humaniora,<br />
sam hällsvetenskap, naturvetenskap och<br />
teknik. Allmänna kurser i ämnet ges upp<br />
till 80 poäng. Ämnet kan utgöra huvudämne<br />
i kandidat- och magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För allmän<br />
kurs 1–20 poäng: Grundläggande behörighet.<br />
För att den <strong>studera</strong>nde ska kunna<br />
tillgodogöra sig utbildningen behövs goda<br />
kunskaper i engelska.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Humanekologiska avdelningen<br />
Besöksadress<br />
Finngatan 16, 223 62 Lund<br />
Tel exp 046-222 36 96<br />
(mån–ons kl 9.30–11.30)<br />
Tel studievägledare<br />
046-222 36 96<br />
(mottagn tisd-torsd 13-17, fred 13-15 )<br />
Tel studierektor<br />
046-222 04 17<br />
(mottagn enligt överenskommelse)<br />
Fax 046-222 36 95<br />
E-post Humecol@humecol.lu.se<br />
www.humecol.lu.se<br />
Idé- och lärdomshistoria<br />
Ämnet behandlar idéhistoria och vetenskapshistoria<br />
från det klassiska Grekland<br />
till våra dagar. I centrum står idéerna<br />
upp fattade i sitt samhällssammanhang.<br />
Häri ingår även särskilda perspektiv, t.ex.<br />
poli tikens, teknikens, fi losofi ns, kvinnans<br />
idéhistoria, upplysningsarvet eller nordisk<br />
idéhistoria. Allmänna kurser erbjuds till<br />
en nivå av 80 poäng. Ämnet kan utgöra<br />
huvudämne i kandidat- och magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: för den inledande<br />
kursen 1–20 poäng: grundläggande<br />
behörighet samt Historia A, Samhällskunskap<br />
A, Svenska B/Svenska 2 B.<br />
H U M A N I S T I S K A F A K U L T E T E N<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
se Kulturvetenskap<br />
(Institutionen för kulturvetenskaper)<br />
Konstvetenskap<br />
I konstvetenskap <strong>studera</strong>s bilder i <strong>vid</strong> mening,<br />
byggnader och bebyggelsemil jöer<br />
samt design. Skapandet, sprid ningen och<br />
upplevelsen av konsten <strong>studera</strong>s också.<br />
Ämnet ger förutom teoretiska kunskaper<br />
träning i att beskriva och levandegöra<br />
konsten för andra människor och i att<br />
vårda och handha den. Efter 20-poängskursen<br />
”Västerlandets konsthistoria – en<br />
översikt” erbjuds fördjupnings- och påbyggnadskurser<br />
upp till 80 poäng. En<br />
särskild grundkurs, även den påbyggbar<br />
till 80 poäng, har inriktning mot ”Massbild<br />
och konstbild i vår tid”.<br />
Vidare erbjuds en 20-poängskurs med<br />
särskild inriktning på arkitekturens och<br />
designens historia och teori liksom en 20poängskurs<br />
med inriktning på kroppsrörelsens<br />
konstformer inom performance<br />
och dans. För engelsktalande studenter<br />
ges kursen ”Survey of Swedish Art History”,<br />
5 poäng, och slutligen en IT-baserad<br />
distanskurs i designteori, 10 poäng. Konstvetenskap<br />
kan utgöra huvudämne i kandidat-<br />
och magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För Historisk<br />
översiktskurs, Massbild och konstbild i vår<br />
tid samt Arkitektur och design: Svenska<br />
B/Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3, Historia A eller 3 åk H S N eller<br />
2 åk E T N(med alternativämne) Mu So<br />
Ep eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst 2<br />
åk från treårig linje eller etapp 2.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för konstoch<br />
musikvetenskap,<br />
Box 117, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Biskopsgatan 5<br />
Tel exp 046-222 83 92<br />
Tel studievägledare 046-222 33 61<br />
Fax 046-222 42 04<br />
www.arthist.lu.se<br />
Kulturvetenskap<br />
Intermediala studier (1–80 poäng) behandlar<br />
samband och interaktion mellan<br />
verbala, visuella och tonande medier inom<br />
såväl konstarterna som populärkulturen<br />
och i ett historiskt såväl som samtida<br />
per spektiv, t.ex. emblematik, bokillustration,<br />
fi lmatiserade romaner, tecknade<br />
serier, konceptkonst, musikteater, ord<br />
och toner i rock och lied samt poesi och<br />
romaner som tolkar bildkonst. Kursen<br />
riktar sig bl.a. till dem som har för avsikt<br />
att arbeta inom kulturområdet eller skolvärlden.<br />
Med sin förankring i retorik,<br />
estetik och moderna kulturteorier ger<br />
kursen 1–20 poäng dessutom en lämplig<br />
introduktion till humanistiska studier.<br />
Ämnet kan utgöra huvudämne i kandidat-<br />
och magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: grundläggande<br />
samt Historia A, Samhällskunskap<br />
A, Svenska B/Svenska 2 B.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Övriga kurser i kulturvetenskap: Förlags-<br />
och bokmarknadskunskap 40 poäng,<br />
Musei kunskap 40 poäng, Kulturadministration<br />
20 poäng. Dessa yrkesinriktade<br />
påbyggnadskurser är praktiskt inriktade<br />
och innehåller indi<strong>vid</strong>uell praktik in om<br />
respektive arbetsområde. Kurserna är<br />
tänkta som avslutning på eller som komple<br />
me nt t i l l i f ör s t a h a nd hu m a n i s t i s k a<br />
studier och kan ingå i kandidat- och<br />
magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: grundläggande<br />
samt minst 60 poäng ämnesstudium,<br />
varav 40 poäng i humanistiskt ämne.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för kulturvetenskaper<br />
Biskopsgatan 7, 223 62 Lund<br />
Tel exp 046-222 31 40<br />
Tel studievägledare 046-222 94 33<br />
Fax 046-222 31 43<br />
www.kult.lu.se<br />
Musikvetenskap<br />
Ämnet omfattar all slags musik i alla kulturer.<br />
Tyngdpunkterna ligger på västerländsk<br />
”klassisk” musik, utom euro peisk
musik, folkmusik, jazz- och rockmusik<br />
samt fi lmmusik. Ämnet innebär teoret<br />
i s k a s t ud ier t i l l s k i l l n a d f r å n mu si k hö gskolornas<br />
utbildning i framför allt praktiskt<br />
musikutövande. Musiken stu deras<br />
såväl ur historiska och sociala som stilanalytiska<br />
synvinklar. Dessutom behandlas<br />
musikteori, uppförandesätt, notationsätt<br />
m.m. Ämnet berör olika tvär veten -<br />
skapliga områden såsom musik akustik,<br />
musikdramatik, musikestetik och musikpsykologi.<br />
Allmänna kurser i musikvetenskap<br />
ges upp till 80 poäng. Musikvetenskap<br />
kan utgöra huvudämne i kandidat-<br />
och magisterexamen.<br />
Bland övriga kurser som ges kan nämnas<br />
”Swedish Music History” (primärt<br />
för engelsktalande studenter), 5 poäng<br />
och en IT-baserad distanskurs i Nordens<br />
musikhistoria, 5 poäng.<br />
I samarbete med Akademiska kapellet<br />
ges kurser i kammarmusikalisk interpretation,<br />
10 poäng, och orkesterinterpretation,<br />
5 poäng.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För inledande<br />
allmän kurs 1–20 poäng: Svenska<br />
B/Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3, Historia A eller 3 åk H S N eller<br />
2 åk E T N(med alternativämne) Mu So<br />
Ep eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst 2<br />
åk från treårig linje eller etapp 2.<br />
H U M A N I S T I S K A F A K U L T E T E N<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för konstoch<br />
musikvetenskap,<br />
Box 117, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Biskopsgatan 5<br />
Tel exp 046-222 83 92<br />
Fax 046-222 42 15<br />
www.arthist.lu.se<br />
Vetenskaplig grundkurs<br />
Kursen, som omfattar 20 poäng, är en<br />
introduktion till akademiska studier, så -<br />
väl humanistiska och samhällsvetenskapliga<br />
som naturvetenskapliga. Idén bakom<br />
verksamheten är att studenten behöver<br />
en förmåga att hantera och bearbeta kunskap<br />
och få generella verktyg för såväl<br />
fortsatt utbildning som för yrkeslivet.<br />
Syftet är att ge kunskaper som är allmängiltiga,<br />
varaktiga och användbara i<br />
den fortsatta akademiska utbildningen<br />
samt <strong>vid</strong> all slags intellektuell verksamhet.<br />
Delkurserna behandlar vetenskapsteori<br />
i ett historiskt perspektiv, vetenskapliga<br />
verk som präglat västerlandets tankevärld,<br />
vetenskaplig kommunikation och<br />
vetenskaplig metod.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Svenska B/<br />
Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3, Historia A eller 3 åk H S N eller<br />
2 åk E T N(med alternativämne) Mu So<br />
Ep eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst<br />
2 åk från treårig linje eller etapp 2.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
kontakta Filosofi ska institutionen<br />
Utbildningsprogram<br />
Bibliotekarieutbildningen<br />
Biblioteks- och informationsvetenskap<br />
Magisterprogrammet i biblioteks- och<br />
infor mationsvetenskap ger förberedelse<br />
för arbete i hela informations sektorn,<br />
inte bara inom traditionella biblioteksinstitutioner<br />
utan också i skolor, före tag<br />
eller organisationer. Utbildningen är en<br />
påbyggnadsutbildning som leder till magisterexamen<br />
(160 poäng). Efter 80 poäng<br />
förberedande ämnesstudier (fritt ämnesval)<br />
avslutas utbildningen med 80 poäng<br />
biblioteks- och informationsvetenskap.<br />
Ämnet är inriktat på processer och sammanhang<br />
där information och kunskap<br />
organiseras, förmedlas och används. Här<br />
ingår bl.a. urval, systemati sering och<br />
återfi nnande av dokument i syfte att<br />
tillgodose olika användares informationsbehov.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För behörighet<br />
till den biblioteks- och informationsvetenskapliga<br />
delen av bibliotekarie utbild<br />
ningen krävs 80 högskolepoäng förberedande<br />
ämnesstudier, varav minst 40<br />
poäng i ett ämne. Dessa 80 poäng måste<br />
vara avklarade <strong>vid</strong> ansökningstillfället.<br />
Urval görs via lämplighetstest och personliga<br />
intervjuer.<br />
Tänk på att behörighetskraven kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Antagning ske en gång per år (med kursstart<br />
hösttermin).<br />
Ytterligare information:<br />
se Kulturvetenskap<br />
(Institutionen för kulturvetenskaper)<br />
53
54<br />
Språk- och litteraturvetenskapliga sektionen<br />
Kurser<br />
Arabiska<br />
Se Semitiska språk<br />
Barnlitteratur<br />
1–20-poängskursen innehåller dels en introduktion<br />
till barnlitteraturstudier (barnlitteraturen<br />
här och nu, genrer, defi ni tioner<br />
m.m.), dels tre historiska kurser med tyngdpunkten<br />
lagd på de senaste 150 åren. På<br />
nivån 21–40 poäng fi nns kurser i teori<br />
och metod, kurser om barnlitteraturen i<br />
samhället och en uppsats. Fördjupning<br />
kan ske upp till 80 poäng och ämnet kan<br />
utgöra huvudämne i kandidat- och magister<br />
examen. Undervisningen sker på halvfart/kvällstid.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Svenska B/<br />
Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3, Historia A eller 3 åk H S N eller 2<br />
åk E T N(med alternativämne) Mu So Ep<br />
eller etapp 2 samt Samhällskunskap A eller<br />
2 åk från tvåårig linje eller minst 2 åk från<br />
treårig linje eller etapp 2.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
kontakta Litteraturvetenskapliga<br />
institutionen<br />
Engelska<br />
Syftet med Engelska institutionens kurser<br />
är att öka studenternas kunskap inom<br />
tre områden: praktisk språkfärdighet,<br />
engelsk språkvetenskap och engelskspråkig<br />
litteratur vetenskap. Stor vikt läggs<br />
<strong>vid</strong> kommunikativa färdigheter, såväl<br />
skriftliga som muntliga. Kurserna är<br />
uppdelade i del kurser i exempelvis grammatik,<br />
fonetik, muntlig och skriftlig<br />
språkfärdighet, samt text analys. På kandidatnivå<br />
(41–60-poäng) och magisternivå<br />
(6l–80-poäng) väljer man mellan<br />
litteraturvetenskaplig och språk vetenskaplig<br />
specialisering.<br />
Ämnet kan utgöra huvudämne i fi losofi<br />
e kandidat- och magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För 1–20<br />
poäng engelska, allmän inriktning:<br />
Engelska B eller 3 åk H S E N T eller<br />
2 åk HHe eller etapp 3 samt Svenska<br />
B/Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T<br />
eller etapp 3.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Engelska institutionen<br />
Helgonabacken 14, 223 62 Lund<br />
Tel exp 046-222 75 50<br />
Tel studievägledare<br />
046-222 75 41, 222 75 48<br />
Fax 046-222 75 47<br />
www.englund.lu.se<br />
Facköversättarutbildningen<br />
Se Nordiska språk<br />
Filmvetenskap<br />
Filmvetenskapen är ett teoretiskt ämne.<br />
Här <strong>studera</strong>s utvecklingen av de rör liga<br />
bilderna, särskilt den internationella fi lmen,<br />
sedan slutet av förra seklet. De historiska<br />
momenten tar upp enskilda fi lmkonstnärer,<br />
genrer, ideologiska ten denser<br />
och nationella fi lmkulturer. Studier i fi lmens<br />
historia kombineras med övningar<br />
i fi lm- och TV-analys med hjälp av främst<br />
olika fi lmvetenskapliga metoder. Självklart<br />
visas en stor mängd fi lmer, från bröderna<br />
Lumière till Steven Spielberg, från<br />
dokumentärfi lm till moderna actionfi lmer.<br />
Kursen innehåller inga praktiska<br />
moment. Filmvetenskap kan <strong>studera</strong>s<br />
upp till 80 poäng och kan utgöra huvudämne<br />
i kandidat- och magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav för 1–40<br />
poäng: Svenska B/Svenska 2 B eller 3<br />
åk H S E N T eller etapp 3, Historia A<br />
eller 3 åk H S N eller 2 åk E T N (med<br />
alternativämne) Mu So Ep eller etapp 2<br />
samt Samhällskunskap A eller 2 åk från<br />
tvåårig linje eller minst 2 åk från treårig<br />
linje eller etapp 2.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
En 5-poängskurs, Swedish Film, ges på<br />
engelska.<br />
Ytterligare information:<br />
kontakta Litteraturvetenskapliga<br />
institutionen
Författarskola<br />
(<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>s<br />
författarskola)<br />
Se Nordiska språk<br />
Hebreiska<br />
Se Semitiska språk<br />
Klassiska språk<br />
Latin<br />
Grekiska<br />
Nygrekiska<br />
Antikens litteratur<br />
Klassisk mytologi<br />
Latin<br />
Det romerska imperiet sträckte sig från<br />
nuvarande England–Wales till Iran, från<br />
Rhen–Donau till Nordafrika. I Västeuropa<br />
blev latinet offi ciellt språk, som<br />
senare utvecklades till dagens spanska,<br />
portugisiska, italienska och rumänska.<br />
Spanska talas av ca 350 miljoner människor<br />
i världen. Omkring 60 procent av<br />
ordförrådet i engelskan är av latinskt ursprung.<br />
All undervisning i Europas skolor<br />
och <strong>universitet</strong> skedde på latin under<br />
nästan tusen år, från 800 till 1 800. Alla<br />
utbildade personer under denna period<br />
behärskade latin i tal och skrift. Inget<br />
annat språk har präglat västerländsk fi losofi<br />
, teologi, medicin, juridik, naturvetenskap,<br />
litteratur och poesi så i grunden. Det<br />
latinska alfabetets utbredning bevisar<br />
latinets infl ytande. Nya vetenskapliga<br />
termer präglas ständigt med latinska<br />
komponenter. Man <strong>studera</strong>r latin för att<br />
kunna tolka tvåtusen år gamla texter. På<br />
H U M A N I S T I S K A F A K U L T E T E N<br />
köpet får man europeisk kulturhistoria<br />
och antik mytologi.<br />
Allmänna kurser i latin ges upp till<br />
80 poäng. Ämnet kan vara huvudämne i<br />
kandidat- och magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: för nybörjarkursen<br />
LAT 001: inga. För inledande kurs<br />
om 20 poäng: Latin steg 3 eller C-språk<br />
B eller 2 åk B-språk eller 3 åk C-språk<br />
eller etapp 3 samt Svenska B/Svenska 2 B<br />
eller 3 åk H S E N T eller etapp 3. De<br />
särskilda förkunskaperna uppfyller även<br />
den som gått igenom introduktions kur -<br />
sen LAT 001.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Grekiska<br />
Grekiska har existerat som ämne <strong>vid</strong><br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> ända sedan <strong>universitet</strong>ets<br />
grundande. Studiet av grekiskan<br />
motiveras av den stora betydelse som den<br />
antika grekiska kulturen har haft för senare<br />
euro peisk kulturutveckling. Vi lever<br />
fortfarande i en begreppsvärld som till<br />
stor del skapats av grekiska tänkare, och<br />
det grekiska språkets infl ytande illu streras<br />
av det stora antal grekiska låneord som<br />
fi nns i svenska och andra språk.<br />
Ämnet omfattar inte bara grekiska<br />
språket utan alla aspekter av den grekiska<br />
kulturen som kan <strong>studera</strong>s på basis av bevarade<br />
texter (litteratur, fi losofi , religion,<br />
vetenskap etc). Studiet koncentreras på<br />
antiken (cirka 750 f.Kr.–500 e.Kr.), men<br />
i de högre kurserna kan även äldre och<br />
yngre tidsskeden ingå.<br />
Ämnet kan <strong>studera</strong>s upp till 80 poäng<br />
och utgöra huvudämne i kandidat- och<br />
magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För inledande<br />
kurser: Engelska B eller 3 åk H S E N<br />
eller 2 åk HHe eller etapp 3 samt Svenska<br />
B/Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Nygrekiska<br />
Nygrekiska talas av cirka 12,5 miljoner<br />
människor – dels av befolkningen i själva<br />
Grekland och 80 procent av Cyperns befolkning,<br />
dels av grekiska minoriteter i<br />
bl.a. Konstantinopel, Mindre Asien, södra<br />
Albanien, Rumänien och Egypten samt<br />
av grekiska immigranter i bl.a. USA och<br />
Australien. I Sverige bor ca 18 000 greker<br />
och svenskar av grekisk härkomst.<br />
Ämnet nygrekiska omfattar studiet av<br />
det nygrekiska språket och litteraturen<br />
från 1000-talet fram till våra dagar med<br />
tyngdpunkten på folkspråket (dimotiki)<br />
och dess utveckling. Undervisningen omfattar<br />
även Greklands historia, kultur,<br />
samhälle, politik och ekonomi.<br />
Ämnet kan <strong>studera</strong>s upp till 80 poäng<br />
och kan utgöra huvudämne i kandidat-<br />
respektive magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För allmän<br />
kurs 1–20 poäng: Svenska B/Svenska 2 B.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
55
56<br />
Antikens litteratur<br />
Detta är en specialkurs för den som vill<br />
lära känna den antika litteraturen utan<br />
att först lära sig latin och grekiska. De<br />
klassiska författarnas verk <strong>studera</strong>s via<br />
översättningar och med hjälp av moderna<br />
litteraturvetenskapliga framställningar.<br />
På det sättet ger kursen en överblick över<br />
den antika grekiska och latinska litteraturens<br />
omfattning, utveckling och egenart.<br />
Särskild vikt läggs <strong>vid</strong> jämförelser mellan<br />
grekisk och romersk litteratur.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Inga särskilda<br />
förkunskapskrav.<br />
Klassisk mytologi<br />
De grekiska och romerska myterna har<br />
ända från antiken haft en utomordentligt<br />
viktig funktion som inspirationskälla för<br />
konstnärer, diktare och tänkare. Kunskaper<br />
om den klassiska mytologin är en förutsättning<br />
för att man skall förstå mycket<br />
av senare konst och litteratur.<br />
Kursen ger en grundläggande orientering<br />
om grekiska och romerska myters<br />
innehåll och de antika källorna till dem,<br />
om myternas funktion i det antika samhället,<br />
om vetenskapliga metoder för tolkning<br />
av myterna samt om deras användning<br />
i litteratur och bildande konst från<br />
antiken till nutiden.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Inga särskilda<br />
förkunskapskrav.<br />
Ytterligare information:<br />
Klassiska och semitiska institutionen<br />
Sölvegatan 2, 223 62 Lund<br />
Tel exp 046-222 83 75<br />
Fax 046-222 42 27<br />
www.lu.se/klass/<br />
Lingvistik<br />
Allmän språkvetenskap<br />
Fonetik<br />
Språkinlärning<br />
Språkteknologi<br />
Vid Institutionen för lingvistik bedrivs<br />
forskning och undervisning i allmän<br />
språk vetenskap, fonetik, språkinlärning<br />
och språkteknologi. Dessa ämnen är inriktade<br />
på mänskligt språk som fenomen,<br />
oftast oberoende av vilket enskilt språk<br />
som avses. Av dessa kan allmän språkvetenskap,<br />
fonetik och språkteknologi<br />
utgöra huvudämnen i kandidat- och ma-<br />
H U M A N I S T I S K A F A K U L T E T E N<br />
gisterexamen (se <strong>vid</strong>are nedan), men kurserna<br />
läses ofta som komplement till andra<br />
ämnen, t.ex. främmande språk, svenska,<br />
fi lo s o fi , psykologi och datalogi.<br />
I kursutbudet fi nns tre huvudinriktningar:<br />
fonetik, allmän språkvetenskap<br />
och språkteknologi. Institutionen ger<br />
också särskilda kurser inom lärar-, logoped-<br />
och audionomutbildningarna.<br />
Institutionen ger allmänna 20-poängskurser<br />
samt ett antal fristående 5-poängskurser.<br />
Baskursen Lingvistik med inriktning<br />
på fonetik och allmän språkvetenskap<br />
1–20 poäng är gemensam för fone tik<br />
och allmän språkvetenskap. Språkteknologi<br />
ges som ett program om 80 poäng<br />
där delkurserna även kan erbjudas som<br />
fristående kurser i mån av plats.<br />
Allmän språkvetenskap<br />
Kurserna i ämnet är inriktade på språkteori,<br />
formell grammatik, semantik (betydelsevetenskap),<br />
fonologi (ljudlära),<br />
hi sto risk språkforskning, psykolingvistik,<br />
sociolingvistik, språktypologi, språkinlärning<br />
och språkteknologi. Studenterna<br />
lär sig analysera och beskriva data<br />
från olika språk.<br />
Allmänna kurser i ämnet ges upp till 80<br />
poäng och ämnet kan utgöra huvudämne<br />
i kandidat- och magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För L i n g v i -<br />
stik med inriktning mot fonetik och allmän<br />
språkvetenskap 1–20 poäng: Engelska<br />
B eller 3 åk H S E N eller 2 åk HHe<br />
eller etapp 3 samt Svenska B/Svenska 2 B<br />
eller 3 åk H S E N T eller etapp 3.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Fonetik<br />
Kurserna i ämnet behandlar språkets<br />
ljudsida, det talade språket, bl.a. hur talet<br />
planeras och bildas, hur det uppfattas<br />
och förstås och vad som kännetecknar<br />
språkljuden ur akustisk synvinkel, språkets<br />
och talets utveckling hos barn, enskilda<br />
språks och dialekters ljudstruktur<br />
samt prosodi. Ett karaktäristiskt inslag<br />
i studierna är laborativa övningar. Allmänna<br />
kurser i fonetik ges upp till 80<br />
poäng och ämnet kan utgöra huvudämne<br />
i kandidat- och magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För Lingvistik<br />
med inriktning mot fonetik och allmän<br />
språkvetenskap 1–20 poäng: Engelska<br />
B eller 3 åk H S E N eller 2 åk HHe<br />
eller etapp 3 samt Svenska B/Svenska 2 B<br />
eller 3 åk H S E N T eller etapp 3.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Språkinlärning<br />
Inom ämnet språkinlärning beskrivs och<br />
förklaras processen kring hur en människa<br />
utvecklar sitt språk – talat, skrivet eller<br />
tecknat – i samspel med sin miljö.<br />
Institutionen bedriver forskning och<br />
undervisning bl.a. om barns tidiga fonetiska,<br />
lexikala och grammatiska utveckling,<br />
om barns och vuxnas andraspråksinlärning<br />
och deras språkutveckling i<br />
fl erspråkliga miljöer, om barns och ungdomars<br />
skriftspråksutveckling samt om<br />
läs- och skrivsvårigheter.<br />
Språkteknologi<br />
Ämnet omfattar teori och praktik rörande<br />
databehandling samt automatisk generering<br />
och analys av språkligt material, som<br />
talat och skrivet språk.<br />
För mer information se Språkteknologiprogrammet<br />
under rubriken Utbildningsprogram.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för lingvistik<br />
Box 201, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Helgonabacken 12<br />
Tel exp 046-222 04 38<br />
Tel studievägledare 046-222 84 40<br />
E-post ling@ling.lu.se<br />
E-post studievägledare<br />
studievagledare@ling.lu.se<br />
www.ling.lu.se<br />
Litteraturvetenskap<br />
I centrum för studierna står läsning, diskussion<br />
och analyser av främst västerlandets<br />
litteratur från skilda tider. Litteraturens<br />
historia och dess relation till det<br />
omgivande samhället är också viktig liksom<br />
inblick i litteraturvetenskapens och<br />
litteraturkritikens mål och metoder. Kursen<br />
ger deltagarna träning i att aktivt<br />
och kritiskt tillägna sig olika typer av litterära<br />
verk. Allmänna kurser i litteraturvetenskap<br />
ges upp till 80 poäng. Ämnet<br />
kan utgöra huvudämne i kandidat- och<br />
magisterexamen. Utöver detta erbjuds<br />
vissa terminer 20-poängskursen ”Den<br />
moderna litteraturen”.
Särskilda förkunskapskrav: Svenska B/<br />
Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3, Historia A eller 3 åk H S N eller<br />
2 åk E T N (med alternativämne) Mu So<br />
Ep eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst 2<br />
åk från treårig linje eller etapp 2.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Litteraturvetenskapliga institutionen<br />
Helgonabacken 12, 223 62 Lund<br />
Tel exp 046-222 84 60<br />
Tel studievägledare 046-222 84 65<br />
Fax 046-222 42 31<br />
www.litt.lu.se<br />
Nordiska språk<br />
Danska<br />
Isländska<br />
Facköversättarutbildningen<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>s<br />
författarskola<br />
Se även Svenska<br />
På Institutionen för nordiska språk kan<br />
man läsa kurser i danska och isländska,<br />
antingen som fristående 5-poängskurser<br />
eller i sammanhållna block om 20 poäng.<br />
Danska<br />
Kurserna i danska är mycket populära,<br />
vilket kanske inte är så konstigt med<br />
tanke på närheten till Danmark. Man<br />
kan läsa upp till 40 poäng danska <strong>vid</strong><br />
Institutionen för nordiska språk. Inledningskursen<br />
ger grundläggande kunskaper<br />
i det danska språket, både ur språklig<br />
och litterär synvinkel. I fortsättningskurserna<br />
fi nns bland annat möjlighet att utveckla<br />
sina skriftliga och muntliga färdigheter<br />
och att fördjupa sig i dansk retorik,<br />
översättning eller språkhistoria.<br />
Isländska<br />
I kurserna ges en introduktion till det<br />
isländska språket och den isländska kulturen.<br />
Man kan läsa upp till 40 poäng<br />
isländska och i de inledande kurserna<br />
läggs huvudvikten <strong>vid</strong> läsförståelse och<br />
ordförråd, men det ingår också en del<br />
skriftlig färdighet och grammatik.<br />
Särskilda förkunskapskrav för danska<br />
och isländska: Svenska B/Svenska 2 B<br />
eller 3 åk H S E N T eller etapp 3.<br />
H U M A N I S T I S K A F A K U L T E T E N<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Facköversättarutbildningen<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> ger en treterminers<br />
m a g i s t e r u t b i l d n i n g i f a c k ö v e r s ä t t n i n g .<br />
Utbildningen vänder sig till de som har<br />
<strong>studera</strong>t ett främmande språk på kandidat<br />
nivå och tänker sig en yrkesverksamhet<br />
som översättare av facktext. Till skillnad<br />
från tidigare översättar utbildning<br />
ges denna utbildning inte bara med inrikt<br />
ning mot engelska, franska och tyska,<br />
utan också mot ytterligare något eller<br />
några andra språk. Vilka språk som är<br />
aktuella anges i kurskatalogen. I centrum<br />
för utbildningen står översättarfärdigheten<br />
från såväl praktisk om teoretisk utgångspunkt.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För tillträde<br />
till utbildningen krävs kandidatnivå (normalt<br />
60 poäng) i det främmande språket<br />
och godkänt antagningsprov (anordnas i<br />
slutet av maj).<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information: Kontakta<br />
Institutionen för nordiska språk<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>s<br />
författarskola<br />
Sedan höstterminen 2002 ges kursen<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>s författarskola. Första<br />
20 poängen har en både skönlitterär och<br />
facklitterär inriktning. Därefter kan man<br />
57
58<br />
läsa påbyggnadskurser med specialisering<br />
på skönlitteratur upp till 80 poäng.<br />
Utbildningen utvecklar din förmåga<br />
att skriva inom olika genrer och med<br />
skiftande syften. Den ger rika tillfällen<br />
till eget skrivande samt analys och bedömning<br />
av andras texter, såväl etablerade<br />
skribenters som övriga kursdelta -<br />
gares. Vidare blir du förtrogen med språk-<br />
och litteraturvetenskapliga begrepp och<br />
får en orientering om bokmarknaden<br />
och villkoren för publicering av texter.<br />
Din egen textproduktion och lärarnas<br />
och övriga kursdeltagares respons på<br />
dessa texter utgör den väsentligaste delen<br />
i hela utbildningen. Föreläsningar,<br />
besök av författare, förlagsanställda och<br />
egna förläggare samt studiebesök förekommer<br />
också.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För att bli<br />
antagen till författarskolan krävs 60<br />
H U M A N I S T I S K A F A K U L T E T E N<br />
akademiska poäng avslutade kurser eller<br />
grundläggande behörighet för <strong>universitet</strong>sstudier<br />
samt fem års arbetslivserfarenhet.<br />
Antagningen grundar sig på en<br />
skriftlig självpresentation samt skriftligt<br />
arbetsprov.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för nordiska språk<br />
Box 201, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Helgonabacken 12, Lund<br />
Tel studievägledare 046-222 86 99<br />
E-post Studievagledare@nordlund.lu.se<br />
www.nordlund.lu.se<br />
Polska<br />
Se Öst- och Centraleuropastudier<br />
Pressvetenskap<br />
Pressens och etermediernas historia och<br />
framväxt samt massmediernas ekonomi<br />
ska förutsättningar <strong>studera</strong>s. Ledare, nyhetsartiklar,<br />
reportage, featurematerial,<br />
noveller etc. <strong>studera</strong>s, men även rubriker,<br />
löpsedlar, bilder och annonser. Syftet är<br />
att förklara hur de massmedier, som når<br />
praktiskt taget hela befolkningen, har<br />
fått sin form och innehåll. Studierna inleds<br />
med en 40-poängskurs. Ämnet kan <strong>studera</strong>s<br />
upp till 80 poäng och utgöra huvudämne<br />
i kandidat- och magister examen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Svenska B/<br />
Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3, Historia A eller 3 åk H S N eller<br />
2 åk E T N (med alternativämne) Mu So<br />
Ep eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst 2<br />
åk från treårig linje eller etapp 2.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information: kontakta<br />
Litteraturvetenskapliga institutionen<br />
Retorik<br />
Retorik är konsten att övertyga andra,<br />
en teknik som är lika användbar på våra<br />
dagars partikanslier, reklambyråer och<br />
inom näringslivets kurser i ledarskap som<br />
den var under antiken. <strong>Att</strong> kunna tala<br />
off entligt så att man utan rädsla och<br />
med framgång kan framföra ett budskap<br />
är en viktig färdighet i dagens samhälle.<br />
Retoriken ger väl beprövade verktyg för<br />
att kunna bedöma budskap som vill övertyga,<br />
påverka och manipulera oss. I modern<br />
retorik ut<strong>vid</strong>gas denna konst till<br />
icke-språkliga och multimediala budskap.<br />
Området för humaniora och teologi<br />
ger en ämnesövergripande kurs i retorik<br />
(40 poäng). Den vänder sig till studenter<br />
och yrkesverksamma som har intresse<br />
för retorik i teori och praktik, i tal och<br />
skrift. Kursen ger praktiska övningar i<br />
att argumentera, att granska och genomskåda<br />
argumentation. Kursen ges av Institutionen<br />
för nordiska språk i samarbete<br />
med Centrum för teologi och religionsvetenskap,<br />
Litteraturvetenska p liga<br />
institutionen, Idé- och lärdomshis toria<br />
samt Avdelningen för semiotik.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Grundläggande<br />
behörighet för <strong>universitet</strong>sstudier.
Ytterligare information:<br />
Institutionen för nordiska språk<br />
Helgonabacken 14, 223 62 Lund<br />
Tel exp 046-222 87 06<br />
Tel studievägledare 046-222 86 99<br />
Fax 046-222 42 41<br />
E-post Studievagledare@nordlund.lu.se<br />
www.nordlund.lu.se<br />
Romanska språk<br />
Franska<br />
Italienska<br />
Rumänska<br />
Spanska<br />
Franska<br />
Franska talas av cirka 75 miljoner människor<br />
i Belgien, Schweiz, Kanada, Frank -<br />
rike, och i Frankrikes f.d. kolonier. Franska<br />
är dessutom ett av EU:s offi ciella<br />
språk och ett oumbärligt verktyg för dem<br />
som tänker sig en karriär inom EU.<br />
Kurserna i franska ger muntlig och<br />
skriftlig språkfärdighet men också orientering<br />
om kulturella, litterära och samhälleliga<br />
förhållanden samt språk- och<br />
litteraturvetenskap. Från 40-poängsnivån<br />
kan man inom ramen för de allmänna<br />
kurserna bedriva fördjupade studier inom<br />
tre profi ler: språk, litteratur samt kultur<br />
och samhälle. På 61–80-poängsnivån<br />
kan inriktning mot fransk språkinlärning<br />
väljas. På denna nivå ges också en<br />
breddningskurs med språkvetenskaplig<br />
inriktning.<br />
Allmänna kurser i franska ges upp till<br />
80 poäng. Ämnet kan utgöra huvudämne<br />
i kandidat- och magisterexamen. Utöver<br />
de allmänna kurserna ges ”Franska för<br />
jurister”, 10 poäng och 5-poängskurserna<br />
”EU, mais en français”, ”Introduction à la<br />
traduction professionnelle” samt ”Läsförståelse<br />
i franska”. Franska kan också ingå<br />
med 40 poäng i programmet för internationella<br />
ekonomer. Studenter <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong><br />
tekniska högskola erbjuds 5-poängskurserna<br />
”Franska för tekniker” på nivåerna<br />
1–5 respektive 6–10 poäng.<br />
De som inte tidigare läst franska kan gå<br />
våra baskurser på 1–10 och 11–20 poäng<br />
som ges på deltid. 20 poäng ger behörig -<br />
het till den allmänna kursen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För inledande<br />
kurser: Franska steg 3 eller C-språk B eller<br />
2 åk B-språk eller 3 åk C-språk eller etapp<br />
3 samt Svenska B/Svenska 2 B eller 3 åk H<br />
S E N T eller etapp 3. För kursen Läsför-<br />
H U M A N I S T I S K A F A K U L T E T E N<br />
ståelse i franska krävs Svenska B/Svenska<br />
2 B el. motsvarande. För baskursen krävs<br />
Svenska B eller motsvarande.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Italienska<br />
Italienska talas av ca 60 miljoner människor,<br />
förutom i Italien främst i södra<br />
Schweiz. Kurserna i italienska ger muntlig<br />
och skriftlig språkfärdighet samt<br />
orien tering om kulturella, litterära och<br />
sam hälleliga förhållanden i Italien. Man<br />
kan fördjupa sig inom antingen språkvetenskap<br />
eller kultur och samhälle. På nivån<br />
61–80 poäng kan man välja mellan<br />
profi lerna språkvetenskap och didaktik.<br />
Dessutom erbjuds för nybörjare en baskurs<br />
på deltid som ger behörighet för<br />
den allmänna kursen. Den ges också<br />
som Internetbaserad distanskurs.<br />
Ämnet kan <strong>studera</strong>s upp till 80 poäng<br />
och utgöra huvudämne i kandidat- och<br />
magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För inledande<br />
allmän kurs 1–20 poäng: Italienska steg<br />
3 eller C-språk B eller 2 åk B-språk eller<br />
3 åk C-språk eller etapp 3 samt Svenska<br />
B/Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3. Också den som genomgått baskurserna<br />
uppfyller de särskilda förkunskapskraven.<br />
För den inledande baskursen krävs<br />
Svenska B/Svenska 2 B eller 3 åk H S E<br />
N T eller etapp 3.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Rumänska<br />
Kurserna i rumänska ger muntlig och<br />
skriftlig språkfärdighet samt en orientering<br />
om kulturella, litterära och samhälleliga<br />
förhållanden i Rumänien. I övrigt är<br />
studierna främst inriktade på skönlitteratur<br />
och litteraturhistoria eller på sakprosa<br />
och realia.<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> är det enda <strong>universitet</strong><br />
i Sverige som erbjuder kurser i rumänska,<br />
och intresset för ämnet är stigande.<br />
Allmänna kurser i rumänska ges,<br />
om tillräckligt antal sökande fi nns, upp<br />
till 80 poäng. Nivåerna 1–20, 21–40 och<br />
41–60 poäng ges främst som Internetbaserade<br />
distanskurser.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För inledande<br />
1–20 poäng: Svenska B/Svenska 2 B eller<br />
3 åk H S E N T eller etapp 3 samt valfritt<br />
språk steg 3 eller kurs C-språk B eller 2 åk<br />
B-språk eller 3 åk C-språk eller etapp 3.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Spanska<br />
Spanska talas idag av drygt 350 miljoner<br />
människor, främst i Spanien, Latinamerika<br />
och USA. Kurserna i spanska<br />
ger muntlig och skriftlig språkfärdighet<br />
samt orientering om kulturella och samhälleliga<br />
förhållanden i Spanien och det<br />
spansktalande Latinamerika. I övrigt är<br />
studierna främst inriktade på skönlitteratur,<br />
fi lm och litteraturhistoria eller på<br />
sakprosa och realia samt språkvetenskap.<br />
På nivåerna 41–60 och 61–80 poäng<br />
kan man välja mellan litterär, språkvetenskaplig<br />
och didaktisk inriktning.<br />
Allmänna kurser i spanska ges upp till<br />
80 poäng och ämnet kan utgöra huvudämne<br />
i kandidat- och magisterexamen.<br />
5-poängskurser med litterär, språklig,<br />
didaktisk, politisk etc. inriktning ges omväxlande.<br />
Se anmälningskatalog.<br />
För nybörjare erbjuds en baskurs som<br />
ger behörighet för den allmänna kursen<br />
och för <strong>studera</strong>nde på <strong>Lunds</strong> tekniska<br />
högskola ges ”Spanska för tekniker”, 1–5<br />
respektive 6–10 poäng. Den senare ger<br />
behörighet för baskurs 2, 11–20 p.<br />
Efter baskurs 2 kan man också välja<br />
”Spansk och latinamerikansk text och<br />
samhälle”, 20 poäng.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För inledande<br />
allmän kurs om 20 poäng: Spanska steg 3<br />
eller kurs C-språk B eller 2 åk B-språk eller<br />
3 åk C-språk eller etapp 3 samt Svenska<br />
B/Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3. Också den som genomgått baskurserna<br />
uppfyller de särskilda förkunskapskraven.<br />
För den inledande baskursen<br />
krävs Svenska B/Svenska 2 B eller 3 åk H<br />
S E N T eller etapp 3.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Romanska institutionen<br />
Sölvegatan 7, 223 62 Lund<br />
Tel exp 046-222 88 05<br />
Tel studievägledare 046-222 88 06<br />
Fax 046-222 42 17<br />
www.rom.lu.se<br />
59
60<br />
Ryska<br />
Se Öst- och Centraleuropastudier<br />
Semitiska språk<br />
Modern standardarabiska<br />
Modern hebreiska (ivrit)<br />
Mellanösternkunskap<br />
Modern standardarabiska<br />
Modern standardarabiska är det gemensamma<br />
språket för arabvärldens samtliga<br />
stater. Modern standardarabiska är litteraturens<br />
och massmedias språk och används<br />
i skriven och talad form för all<br />
viktig kommunikation. I och med ökad<br />
skolutbildning i den arabiska världen vinner<br />
språket allt större terräng. Genom<br />
händelseutvecklingen sedan 1970-talet<br />
har arabvärlden, med en samlad befolkning<br />
på nära 300 miljoner människor,<br />
fått en oväntat stor ekonomisk, politisk<br />
och kulturell betydelse för västvärlden.<br />
Ämnet kan <strong>studera</strong>s upp till 100 poäng<br />
och utgöra huvudämne i kandidat- (80<br />
poäng) och magisterexamen (100 poäng).<br />
En 10-poängskurs i modern arabisk<br />
skönlitteratur ges sedan våren 2004 på<br />
arabiska på halvfart.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För inledande<br />
kurs 1–40 poäng: Svenska B/Svenska 2 B<br />
eller 3 åk H S E N T eller etapp 3 samt<br />
Engelska B eller 3 åk H S E N eller 2 åk<br />
HHe eller etapp 3.<br />
H U M A N I S T I S K A F A K U L T E T E N<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Modern hebreiska (ivrit)<br />
Modern hebreiska är ett av staten Israels<br />
två offi ciella språk. Studier i ämnet utgår<br />
från det idag talade och skrivna språket.<br />
Hebreisk press är en nödvändig och självklar<br />
informationskälla för den som vill<br />
följa utvecklingen i denna del av Mellanöstern<br />
på nära håll. Israels internationellt<br />
sett högtstående vetenskapliga institutioner<br />
utkommer dessutom med viktig<br />
hebreisk facklitteratur inom ett fl ertal<br />
dis cipliner. Det fi nns också en omfattande<br />
skönlitteratur på hebreiska.<br />
Ämnet kan f.n. <strong>studera</strong>s upp till 100<br />
poäng och utgöra huvudämne i kandidat-<br />
(80 poäng) och magisterexamen (100<br />
poäng).<br />
Särskilda förkunskapskrav: För inledande<br />
kurs 10 poäng: Svenska B/Svenska 2 B<br />
eller 3 åk H S E N T eller etapp 3 samt<br />
Engelska B eller 3 åk H S E N eller 2 åk<br />
HHe eller etapp 3.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Mellanösternkunskap<br />
Kontakta institutionen för mer utförlig<br />
information om studier i ämnet.<br />
Ytterligare information:<br />
Klassiska och semitiska<br />
institutionen<br />
Bredgatan 4, 222 21 Lund<br />
Tel exp 046-222 93 60<br />
Tel studievägledare 046-222 93 55<br />
046-222 44 28<br />
www.ldc.lu.se/mellost/<br />
Slaviska språk<br />
Se Öst- och Centraleuropastudier<br />
Svenska<br />
Svenska, språklig inriktning<br />
Svenska som andraspråk<br />
Svenska för utländska<br />
<strong>studera</strong>nde<br />
Svenska – språk och litteratur<br />
Svenska, språklig inriktning<br />
Språket väcker starka känslor hos människor.<br />
De fl esta i Sverige har bestämda<br />
åsikter om vad man får säga, eller åtminstone<br />
om vad man inte får säga. När någon<br />
bryter mot reglerna, svär i TV eller stavar<br />
fel i tidningen, kan reaktionerna bli<br />
häftiga. Men varför fi nns reglerna – var<br />
kommer de ifrån och hur fungerar de? I<br />
ämnet svenska, språklig inriktning, betraktar<br />
man bland annat frågan om rätt<br />
och fel ur olika synvinklar – grammatiskt,<br />
stilistiskt, socialt och historiskt.
Teoristudierna i ämnet svenska är inriktade<br />
på svenska språkets uppbyggnad,<br />
på talspråkets regionala och sociala variation<br />
och på skriftspråkets variation i stilarter.<br />
Man diskuterar hur det talade och<br />
det skrivna språket kan användas effek -<br />
tivt. Den praktiska delen av kursen består<br />
av muntlig och skriftlig framställning<br />
i olika situationer. Kursen ger grundläggande<br />
generella kunskaper om språket<br />
och om människan som språkvarelse.<br />
Svenska, språklig inriktning, vänder<br />
sig till alla som i sin yrkesverksamhet<br />
kommer att ha det svenska språket som<br />
sitt viktigaste arbetsredskap, t.ex. journalister,<br />
översättare och informatörer.<br />
Ämnet kan <strong>studera</strong>s upp till 80 poäng<br />
och utgöra huvudämne i kandidat- och<br />
magisterexamen.<br />
Den som ska bli lärare i svenska läser<br />
antingen kursen Svenska – språk och litteratur<br />
60 eller 80 poäng eller 40 poäng<br />
Svenska, språklig inriktning, tillsammans<br />
med 40 poäng Litteraturvetenskap för<br />
att bli behörig att söka den korta lärarutbildningen<br />
t.ex. <strong>vid</strong> Malmö högskola.<br />
Särskilda förkunskapskrav för Svenska,<br />
språklig inriktning 1–40 poäng: Svenska<br />
B/Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Svenska som andraspråk<br />
De inledande 20 poängen ger ämnesteoretisk<br />
och praktisk grund för yrkesverksamhet<br />
som lärare i svenska som andraspråk.<br />
Kursen är också ett värdefullt<br />
komp lement för den som läser till lärare<br />
i svenska.<br />
I kursen <strong>studera</strong>s det svenska språksystemet<br />
och hur det förhåller sig till<br />
språksystemen i några av våra vanligaste<br />
invandrarspråk. Det ingår också mer<br />
etnologiska moment. Orsaker till migration<br />
<strong>studera</strong>s, liksom kulturmötesfrågor<br />
och det mångkulturella samhällets problematik.<br />
Andraspråksundervisningens<br />
metodik diskuteras genomgående i hela<br />
kursen. Ämnet kan <strong>studera</strong>s upp till<br />
80 poäng och utgöra huvudämne i kandidat-<br />
och magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav för inledande<br />
kurs, 1–20 poäng: Svenska B/Svenska 2<br />
B eller 3 åk H S E N T eller etapp 3. Sökande<br />
med erfarenhet av undervisning i<br />
svenska som andraspråk har förtur.<br />
H U M A N I S T I S K A F A K U L T E T E N<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Svenska<br />
för utländska <strong>studera</strong>nde<br />
Svenska för utländska <strong>studera</strong>nde är en<br />
kurs för den som har läst Svenska som<br />
andraspråk på gymnasiet eller på komvux,<br />
men vill lära sig mer. Kursen ger teoretisk<br />
kunskap om modern svenska och ökade<br />
färdigheter i att använda språket. De 20<br />
poängen består bland annat av kurser i<br />
svensk fonetik och grammatik, stilistik<br />
och språkfärdighet.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Svenska B/<br />
Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3 eller TISUS (se sidan 19).<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Svenska – språk och litteratur<br />
För den som ska utbilda sig till lärare i<br />
svenska fi nns kursen Svenska – språk och<br />
litteratur. I denna kurs läser man språkvetenskap<br />
och litteraturvetenskap i integrerad<br />
form och kursens mål är att ge ett<br />
helhetsperspektiv på svenskan. Dessutom<br />
får man en didaktisk grund för undervisning<br />
i svenska.<br />
I kursen ingår bl.a. litterär teori och<br />
metod, språkstruktur, språklig variation,<br />
språk- och litteraturhistoria, barns språkliga<br />
och litterära utveckling, fi lm samt<br />
den moderna litteraturen och de moderna<br />
mediernas roll i vår tids kultur. Det är<br />
naturligtvis också viktigt att man utvecklar<br />
en god förmåga att uttrycka sig i tal<br />
och skrift och får möjlighet att kritiskt<br />
refl ektera över frågor som rör genus, et -<br />
ni citet och kulturell mångfald.<br />
De som ska bli lärare i grundskolan<br />
läser 60 poäng och de som ska bli gymnasielärare<br />
fortsätter med en påbyggnadskurs<br />
upp till 80 poäng. För att få ut<br />
lärar examen måste man utöver denna<br />
kurs läsa in den korta lärarutbildningen<br />
t.ex. <strong>vid</strong> Malmö högskola. Man kan<br />
även läsa kurser i Svenska, språklig inriktning<br />
och Litteraturvetenskap separat<br />
(se dessa kurser).<br />
Särskilda förkunskapskrav: Svenska B/<br />
Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för nordiska språk<br />
Box 201, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Helgonabacken 12,<br />
223 62 Lund<br />
Tel studievägledare 046-222 86 99<br />
E-post Studievagledare@nordlund.lu.se<br />
www.nordlund.lu.se<br />
Teatervetenskap<br />
I detta ämne diskuteras och analyseras<br />
dramer och teateruppsättningar både<br />
historiskt och i nutid och – dessutom – i<br />
ett brett internationellt perspektiv. Scenteatern<br />
jämförs med andra medier såsom<br />
radio, TV och spelfi lm. Med hjälp av<br />
egna teaterbesök och teatervetenskapliga<br />
teorier får studenterna ingående <strong>studera</strong><br />
hur en teaterföreställning kommer till.<br />
Hur påverkar t.ex. politik, ekonomi och<br />
teknik själva produktionen och mottagandet?<br />
Ämnet innehåller inga praktiska<br />
moment, men erbjuder besök på repetitioner,<br />
möten med teaterpraktiker, visningar<br />
av teaterarkiv och liknande.<br />
Teatervetenskap kan <strong>studera</strong>s upp till<br />
80 poäng och kan utgöra huvudämne i<br />
kandidat- och magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Svenska B/<br />
Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3, Historia A eller 3 åk H S N eller<br />
2 åk E T N (med alternativämne) Mu So<br />
Ep eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst 2<br />
åk från treårig linje eller etapp 2.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information: kontakta<br />
Litteraturvetenskapliga institutionen<br />
Tyska<br />
Tyska talas av ca 100 miljoner människor<br />
huvudsakligen i Tyskland, Österrike,<br />
Schweiz, Luxemburg och Liechtenstein.<br />
Kurserna i tyska ger god förmåga<br />
att förstå och använda språket i tal och<br />
skrift. Dessutom förmedlar de breda<br />
kunskaper om det tyska språket, om<br />
tysk litteratur och litteraturhistoria samt<br />
om de tyskspråkiga ländernas kulturella,<br />
politiska och sociala förhållanden.<br />
Allmänna kurser i tyska ges upp till<br />
80 poäng. Ämnet kan utgöra huvud -<br />
61
62<br />
ämne i kandidat- och magisterexamen.<br />
Fackspråkliga kurser anordnas inom internationella<br />
ekonomutbildningen samt<br />
inom teknolog- och juristutbildningarna.<br />
En fristående kurs, ”Tyska för ekonomer”,<br />
ges på kvällstid. Även institutionens nät -<br />
ba serade kurs har ekonomisk inriktning.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För allmän<br />
kurs 1–20 poäng: Tyska steg 3 eller kurs<br />
C-språk B, Svenska B/Svenska 2 B. Tänk<br />
på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Sedan 2002 anordnas nybörjar unde r visning<br />
i tyska.<br />
Översättarutbildning erbjuds fr.o.m.<br />
höstterminen 2003.<br />
Ytterligare information:<br />
Tyska institutionen<br />
Helgonabacken 12, 223 62 Lund<br />
Tel exp 046-222 91 60<br />
Fax 046-222 42 11<br />
Tel studievägledare: se hemsidan<br />
www.lu.se/tyska<br />
www.sol.lu.se<br />
Östasiatiska språk<br />
Japanska<br />
Kinesiska<br />
Japankunskap<br />
Kinakunskap<br />
Öst- och Sydöstasienkunskap<br />
Japanska<br />
Japanska talas idag av cirka 122 miljoner<br />
människor. Det skrivs med tre olika<br />
sorters skriftsystem vilka utvecklats ur<br />
de kinesiska skrivtecknen. Studierna ger<br />
grundläggande kunskaper främst i modern<br />
japanska men även i Japans kultur.<br />
Allmänna kurser i japanska ges upp till<br />
120 poäng och ämnet kan utgöra huvudämne<br />
i kandidat- och magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För inledande<br />
kurs 1–20 poäng: Svenska B/Svenska 2 B<br />
eller 3 åk H S E N T eller etapp 3 samt<br />
Engelska B eller 3 åk H S E N eller 2 åk<br />
HHe eller etapp 3.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Kinesiska<br />
Kinesiska är världens största språk och<br />
talas idag av mer än 1,3 miljarder människor.<br />
Det är ett av de fem FN-språken.<br />
H U M A N I S T I S K A F A K U L T E T E N<br />
Kinesiska talas främst på det kinesiska<br />
fastlandet, i Hongkong, Macao och Taiwan<br />
men också av en betydande del av<br />
befolkningen i Singapore, Malaysia och<br />
fl era andra länder i Sydöstasien. Den existerande<br />
dialektsplittringen upphävs av att<br />
nästan alla kinesisktalande förutom sin<br />
dialekt också behärskar det kinesiska standardspråket.<br />
Skriftspråket är gemensamt<br />
för hela det kinesiska kulturområdet.<br />
Tre slags allmänna kurser erbjuds:<br />
1. Campusbaserade kurser upp till 120<br />
poäng.<br />
2. Nätbaserade kurser på halvtid upp till<br />
80 poäng. Dessa kurser kan <strong>vid</strong> behov<br />
på högre nivå skräddarsys för <strong>studera</strong>nde<br />
med specialinriktningar.<br />
3. Sommarkurs upp till 10 poäng. Studenterna<br />
kan efter genomgången kurs<br />
omedelbart fortsätta sina studier inom<br />
den nätbaserade undervisningen.<br />
Ämnet kan utgöra huvudämne i kandidat-<br />
och magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Svenska B/<br />
Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3 samt Engelska B eller 3 åk H S E<br />
N eller 2 åk HHe eller etapp 3. Tänk på<br />
att kursutbud och behörighetskrav kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog eller<br />
utbildningsbeskrivning.<br />
Japans historia<br />
Japans framgångar inom teknologi och<br />
näringsliv är välkända. Våra kunskaper<br />
i Sverige om de faktorer som lett till att<br />
Japan kommit att inta en ledande plats i<br />
världen är dock bristfälliga. Kunskaper<br />
om landets historia och kultur är nödvändiga<br />
om man vill förstå det moderna<br />
Japan.<br />
I Japans historia behandlas landets<br />
äldre och nutida historia, samhällsliv<br />
och tankevärld. Kursen omfattar inte studier<br />
i det japanska språket, men kan med<br />
fördel kombineras med språkstudier. Den<br />
vänder sig till dem som genom sin nuvarande<br />
eller framtida yrkesverksamhet<br />
kommer att ha kontakt med Japan eller<br />
till dem som <strong>studera</strong>r t.ex. samhällsve -<br />
ten skapliga eller humanistiska ämnen.<br />
Kursen i Japans historia omfattar 10<br />
poäng och ges deltid/kvällstid under en<br />
hel termin. Den ges varannan vårtermin<br />
och varvas med andra kvällskurser i<br />
Kinas och Sydöstasiens historia.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Svenska B/<br />
Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3 samt Engelska B eller 3 åk H S E<br />
N eller 2 åk HHe eller etapp 3.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Kinas historia<br />
Kinas ovanligt väldokumenterade historia<br />
och dess rika och mångfacetterade kultur<br />
har länge fascinerat många. Landets<br />
politiska och sociala omvandling efter<br />
andra världskriget har tilldragit sig speciellt<br />
intresse. Sedan 1970-talet har Kina<br />
i ekonomiskt och politiskt hänseende<br />
alltmer integrerats i världssamfundet.<br />
Den ekonomiska tillväxten i kustprovinserna<br />
i fastlandskina har sedan början av<br />
1980-talet ökat explosionsartat, och detta<br />
kommer inom ett årtionde att göra Kina<br />
till världens andra ekonomiska stormakt<br />
(efter USA).<br />
Kursen ger en grundläggande orientering<br />
om Kinas historia, samhällsliv och<br />
tankevärld. Den vänder sig både till dem<br />
som <strong>studera</strong>r t.ex. samhällsvetenskapliga<br />
eller humanistiska ämnen och till dem<br />
som genom sitt yrke har kontakt med<br />
eller behöver kunskap om Kina.<br />
Kursen omfattar inte språkstudier men<br />
kan med fördel kombineras med sådana.<br />
Kursen är på 10 poäng och ges både på<br />
deltid/kvällstid samt som nätbaserad kurs<br />
under en hel termin. Den ges varannan<br />
höst och varvas med andra kvällskurser<br />
i Japans och Sydöstasiens historia.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Svenska B/<br />
Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3 samt Engelska B eller 3 åk H S E<br />
N eller 2 åk HHe eller etapp 3.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Sydöstasiens historia<br />
Sydöstasien får allt större politisk, ekonomisk<br />
och kulturell betydelse, och kunskap<br />
om området blir därmed allt viktigare.<br />
Områdets mer än 450 miljoner invånare<br />
är fördelade på nio nationer med mycket<br />
varierad historisk bakgrund.<br />
Den äldre historien karaktäriseras av<br />
indiska centra, bl.a. Angkor, Pagan och<br />
Java. Därefter påverkades de olika staterna<br />
på många olika sätt beroende på<br />
kolonialtiden, vilket också resulterade i<br />
att andra religioner fi ck fotfäste i regionen,<br />
som islam i Indonesien och Malaysia,<br />
kristendomen i Filippinerna, medan fastlandsstaterna<br />
fortfarande domineras av<br />
buddhismen.<br />
Området karaktäriseras också av en<br />
mångfald av etniska grupper, däribland<br />
en stor invandring av kineser sedan gam-
mal tid, och av en mycket komplicerad<br />
språksituation. Under de senaste femtio<br />
åren har de koloniserade nationerna frigjort<br />
sig från de utländska makterna vilket<br />
lett till framväxt och utveckling av de egna<br />
nationalspråken.<br />
För att förstå utvecklingen i Sydöst -<br />
asien idag är det nödvändigt att se på<br />
de olika nationernas historiska förutsättningar<br />
och bakgrund för dagens ekonomiska,<br />
kulturella och politiska ställningstaganden.<br />
I en av kurserna behandlas<br />
Sydöstasiens historia fram till 1980-talet<br />
samt nutida förhållanden. Därefter kan<br />
man fördjupa sig inom ett valt område i<br />
Sydöstasien på en annan kurs.<br />
Kurserna ges både som fristående kurser<br />
och inom programmet för Öst- och<br />
Sydöstasienkunskap (se nedan). De ges<br />
på halvtid, dagtid eller kvällstid och<br />
varvas med kurser i Kinas och Japans<br />
historia.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Svenska B/<br />
Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3 samt Engelska B eller 3 åk H S E<br />
N eller 2 åk HHe eller etapp 3.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
H U M A N I S T I S K A F A K U L T E T E N<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för östasiatiska språk,<br />
Box 713, 220 07 Lund<br />
Besöksadress<br />
Scheelevägen 15, Alfa 1, 2 vån<br />
Tel 046-222 93 59,<br />
Fax 046-222 44 32<br />
Tel studierektor<br />
Inga-Lill Hansson, 046-222 97 20<br />
För telefontider och mottagningstider<br />
se hemsidan: www.ostas.lu.se<br />
Öst- och Centraleuropastudier<br />
Polska<br />
Ryska<br />
Öst- och Centraleuropakunskap<br />
Polska<br />
Polska är modersmål för ca 36 miljoner<br />
människor i Polen och ca 10 miljoner<br />
utanför landet. Det är ett slaviskt språk<br />
som tillsammans med tjeckiska, slovakiska<br />
samt hög- och lågsorbiska hör till<br />
den västslaviska språkgruppen. Språket<br />
skrivs med latinskt alfabet.<br />
Efter nybörjarkursen om 10 poäng<br />
er bjuds ett fl ertal fortsättningskurser i<br />
språkfärdighet, litteraturvetenskap och<br />
lingvistik. Dessutom ges kurser i polsk<br />
kulturhistoria, polsk litteratur och polsk<br />
fi lm, vilka kan läsas även av andra än<br />
språk<strong>studera</strong>nde. Polen behandlas även<br />
inom Öst- och Centraleuropakunskap.<br />
Ämnet kan <strong>studera</strong>s upp till 100 poäng<br />
och utgöra huvudämne i kandidat- och<br />
magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För nybörjarkurs<br />
1–10 poäng: Svenska B/Svenska 2 B<br />
eller 3 åk H S E N T eller etapp 3 samt<br />
valfritt språk steg 3 eller kurs C-språk B<br />
eller 2 åk B-språk eller 3 åk C-språk eller<br />
etapp 3. För de icke språkliga kurserna:<br />
Svenska B/Svenska 2 B eller 3 åk H S E N<br />
T eller etapp 3, Historia A eller 3 åk H S N<br />
eller 2 åk E T N (med alternativämne) Mu<br />
So Ep eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst<br />
2 åk från treårig linje eller etapp 2.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ryska<br />
Ryska är det största och mest betydelsefulla<br />
av de slaviska språken. Det är modersmålet<br />
för cirka 150 miljoner människor<br />
63
64<br />
i Ryssland och andraspråk för många<br />
miljoner invånare bosatta i Ukraina och<br />
andra länder som tidigare var delrepubliker<br />
i Sovjetunionen. Ryska skrivs med<br />
det kyrilliska alfabetet.<br />
Förutom allmänna kurser ges också<br />
introduktionskurs om 10 poäng, fackspråklig<br />
kurs om 5 poäng, ”Rysk litteraturhistoria”<br />
om 10 poäng och ”Rysk fi lm”, 10<br />
poäng. De två sistnämnda kurserna kan<br />
även läsas av andra än språk<strong>studera</strong>nde.<br />
Ämnet kan f.n. <strong>studera</strong>s upp till 100<br />
poäng och utgöra huvudämne i kandidat-<br />
och magisterexamen. Sovjetunionen/<br />
Ryssland behandlas även inom ämnet<br />
Öst- och Centraleuropakunskap.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För Allmän<br />
kurs 1–20 poäng: Ryska steg 3 eller kurs<br />
C-språk B eller 2 åk B-språk eller 3 åk<br />
C-språk eller etapp 3 samt Svenska B/<br />
Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3. För Introduktionskurs 10 poäng:<br />
Svenska B/Svenska 2 B eller 3 åk H S E N<br />
T eller etapp 3 samt valfritt språk steg 3<br />
eller kurs C-språk B eller 2 åk B-språk eller<br />
3 åk C-språk eller etapp 3. För ”Rysk litteraturhistoria”<br />
och ”Rysk fi lm”: Svenska<br />
B/Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3, Historia A eller 3 åk H S N eller<br />
2 åk E T N (med alternativämne) Mu So<br />
Ep eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst 2<br />
åk från treårig linje eller etapp 2.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Öst- och Centraleuropakunskap<br />
Utbildningen omfattar Rysslands/Sovjetunionens,<br />
östra Centraleuropas, Balti -<br />
kums och Sydosteuropas historia, med<br />
tonvikt lagd på den kulturella utvecklingen<br />
samt historiens betydelse för situationen<br />
i länderna av i dag. Utbildningen<br />
omfattar sex olika 10-poängskurser med<br />
dels kulturhistorisk, dels samhällsvetenskaplig<br />
inriktning. Vissa kombinationer<br />
av dessa kurser kan tillgodoräknas som<br />
allmän kurs 1–40 poäng. Påbyggnadsutbildningen<br />
omfattar kandidatkurs på<br />
nivån 41–60 poäng och magisterkurs<br />
på nivån 61–80 poäng. Inom dessa kan<br />
speciali sering på land eller region ske.<br />
Ämnet kan utgöra huvudämne i kandidat-<br />
och magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Svenska B/<br />
Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3, Historia A eller 3 åk H S N eller<br />
2 åk E T N (med alternativämne) Mu So<br />
Ep eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
H U M A N I S T I S K A F A K U L T E T E N<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst 2<br />
åk från treårig linje eller etapp 2.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för Östoch<br />
Centraleuropastudier<br />
Finngatan 12–14, 223 62 Lund<br />
Tel exp 046-222 88 18<br />
Tel studievägledare 046-222 88 19<br />
Fax 046-222 88 25<br />
www.lu.se/slav/<br />
Utbildningsprogram<br />
Journalistutbildning<br />
(Magisterprogram i journalistik,<br />
80 poäng)<br />
Journalistutbildningen <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
sträcker sig över 4 terminer (80<br />
poäng). Den ges i samverkan mellan de<br />
humanistisk-teologiska och samhällsvetenskapliga<br />
fakulteterna och leder fram<br />
till en magisterexamen med journalistik<br />
som huvudämne. Efter förberedande ämnesstudier<br />
(fritt ämnesval) avslutas utbildningen<br />
med 80 poäng journalistik.<br />
Utbildningen ger de verktyg, kunskaper<br />
och färdigheter som behövs för att<br />
kunna verka som journalist inom olika<br />
medier. Den ger också behörighet för<br />
forskarutbildning inom vissa ämnen.<br />
Journalistyrket har under lång tid<br />
varit mycket populärt, men arbetsmarknaden<br />
har blivit kärvare och journalistiken<br />
i allt högre grad en profession som<br />
förutsätter målinriktad utbildning. Den<br />
allt stridare informationsfl oden och de<br />
senaste årens utveckling från traditionella<br />
tidnings/radio/TV-företag till stora<br />
mediekong lomerat ställer också hittills<br />
okända krav på journalisterna. Med det<br />
här programmet erbjuds en utbildning<br />
för journa lister som kan fullgöra kvalifi -<br />
cerade yrkesuppgifter och bidra till en<br />
kritisk och teoretisk medveten genomlysning<br />
av den egna samhällssektorn.<br />
Den första terminen ger en introduktion<br />
till journalistiken som yrkesområde. Du<br />
tillägnar dig grundläggande kun skaper<br />
om tryckfrihet och pressetik, om de journalistiska<br />
genrerna och om mediernas historiska<br />
utveckling. Terminen innehåller<br />
också övningar i nyhetsvärdering, källkritik<br />
och intervjuteknik.<br />
Den andra terminen fokuserar på övningar<br />
i journalistiskt skrivande och re -<br />
di gering. Du inhämtar kunskaper om<br />
det politiska systemet, om mediernas roll<br />
i sam hället och om teoribildningen rörande<br />
kommunikation och opinionsbildning.<br />
Du följer nyhetsarbetet på olika<br />
lokalredaktioner och tillbringar en kortare<br />
praktikperiod på någon redaktion.<br />
Den tredje terminen inleds med en<br />
delkurs om webbjournalistik och etermedier.<br />
Du genomgår då också en fördjupningskurs<br />
i medieteori och fullgör enskilt<br />
eller i par ett första examensarbete om 10<br />
poäng, som i första hand har karaktären<br />
av ett större undersökande reportage i<br />
fritt valt medium.<br />
Den fjärde terminen inleds med en sex<br />
veckors praktikperiod på tidning eller<br />
annat medieföretag. I en specialkurs orienterar<br />
du dig i vetenskaplig teori och<br />
metod med utgångspunkt i ett studium<br />
av någon vald journalistisk genre. Utbildningen<br />
av slutas med ett andra examensarbete<br />
om 10 poäng där du utför ett självständigt<br />
arbete av vetenskaplig karaktär<br />
inom ämnesområdet journalistik.<br />
Hela utbildningen bedrivs i samarbete<br />
med olika massmedieföretag. De internationella<br />
perspektiven betonas starkt i utbildningen<br />
och examensarbetet under<br />
den tredje terminen kan med fördel ske<br />
utomlands. Undervisningen sker i form<br />
av föreläsningar, seminarier, studiebesök<br />
och övningar. Delkurserna integreras<br />
med varandra. Undervisningen är obligatorisk<br />
och förutsätter att du deltar aktivt.<br />
Examinationen sker i form av arbetsuppgifter<br />
under delkursens gång. Ibland förekommer<br />
också skriftlig tentamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För att kunna<br />
antas till journalistutbildningen måste<br />
du ha läst akademiska kurser om minst<br />
80 poäng, av vilka minst 40 måste vara<br />
i ett ämne.<br />
Antagningen baseras på en skriftlig<br />
presentation med motivering, skriftligt<br />
prov samt intervju.<br />
Tänk på att behörighetskrav kan ändras.<br />
Se aktuell anmälningskatalog eller<br />
utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Journalistprogrammet<br />
Allhelgona Kyrkogata 12, 223 62 Lund<br />
Kursföreståndare Stefan Theander<br />
tel 046-222 01 16<br />
E-post stefan.theander@jolu.lu.se<br />
Studievägledare Ingrid Nilsson<br />
tel 046-222 45 33<br />
www.jolu.lu.se
Språkteknologiprogrammet<br />
(80 poäng)<br />
Språkteknologiprogrammet omfattar 80<br />
poäng och kan leda till antingen en<br />
kandidat- eller magisterexamen i ämnet<br />
språkteknologi.<br />
Syftet med programmet är att skapa<br />
ett gränssnitt mellan teknik och humaniora<br />
som fyller ett behov inom industri<br />
och forskningsverksamhet. Efter genomgången<br />
utbildning ska studenten behär -<br />
ska grundläggande pro grammering och<br />
lingvistik, känna till aktuella språkteknologiska<br />
tillämpningar, kunna formalisera/implementera<br />
lingvistiska problem,<br />
känna till aktuella språkteknologiska<br />
resurser och verktyg samt känna till aktuell<br />
forskning inom det språkteknologiska<br />
området. En utbildad språkteknolog<br />
kan till exempel arbeta med talteknologi,<br />
människa–maskin interaktion,<br />
hjälpme del för kommunikationshandikapp,<br />
maskinöversättning, skrivstöds -<br />
pro gram och språkutbildningsprogram.<br />
Under första terminen delas studenterna<br />
upp i två grupper utifrån sina förkun<br />
ska per och läser programmering<br />
eller ling vistik för att hela gruppen ska<br />
uppnå en gemensam basnivå i ämnena.<br />
Sam tidigt introduceras de till ämnet<br />
språk teknologi och till relationen människa–maskin–interaktion.<br />
Den andra terminen ägnas åt formalisering<br />
inom lingvistikens olika delar:<br />
fonetik, fonologi, morfologi, syntax,<br />
semantik och pragmatik. Studenterna<br />
introduceras också till logikprogrammering,<br />
vilket sedan används i många<br />
av programmets övriga delmoment.<br />
Den tredje terminen påbörjas en profi<br />
lering. Studenterna läser två gemensamma<br />
kurser: språkteknologiska resurser,<br />
metoder och modeller samt en uppsatsförberedande<br />
kurs. Redan i dessa kurser<br />
får studenterna möjlighet att påbörja en<br />
inriktning efter eget intresse. Detta fortsätter<br />
sedan i två valfria kurser med anknytning<br />
till ämnet språkteknologi.<br />
Den fjärde terminen ägnas åt en examens<br />
uppsats om 20 poäng.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För till träde<br />
till språkteknologiprogrammet krävs Matematik<br />
C, Svenska B och Engelska B från<br />
gymnasiet samt något av följande: 40<br />
poäng lingvistik, datavetenskap eller informatik<br />
eller 60 poäng i något språkämne<br />
med minst 20 poäng (inklusive en<br />
10-poängsuppsats) språkvetenskaplig inriktning<br />
eller annan högskoleutbildning,<br />
60 poäng, varav minst 15 poäng programmering,<br />
eller motsvarande.<br />
H U M A N I S T I S K A F A K U L T E T E N<br />
Ytterligare information:<br />
Språkteknologiprogrammet<br />
Institutionen för lingvistik<br />
Box 201, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Helgonabacken 12<br />
Kursföreståndare Sofi a Strömbergsson<br />
tel 046-222 84 40<br />
E-post sofi a.strombergsson@ling.lu.se<br />
Studievägledare Arthur Holmer<br />
tel 046-222 84 40<br />
E-post studievagledare@ling.lu.se<br />
Fax 046-222 42 10<br />
www.ling.lu.se<br />
Öst- och Sydöstasienkunskap<br />
Utbildningsprogrammet ger goda kunskaper<br />
i ett av språken kinesiska, japanska<br />
och orien tering i Öst- och Sydöstasiens<br />
historia eller tankevärld samt<br />
kun skaper om samhällets politiska, ekonomiska<br />
och kul turella förhållanden.<br />
Det är en god utgångspunkt för den<br />
som vill fördjupa sina kunskaper till att<br />
omfatta främmande språk och kulturer.<br />
Programmet kan med fördel kombineras<br />
med annan utbildning av betydelse<br />
för verk samhet med anknytning till<br />
Öst- och Sydöstasien, t.ex. teknik och<br />
ekonomi.<br />
Öst- och Sydöstasienkunskap är ett<br />
lokalt program och ges endast <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong><br />
<strong>universitet</strong>. Programmet omfattar 100<br />
poäng i japanska, eller kinesiska, var av<br />
10 poäng realiakurser i det valda språkområdets<br />
historia och kultur. Därtill väljs<br />
10 poäng realiakurser inom ett annat<br />
språkområde än det <strong>studera</strong>de. Resterande<br />
poäng upp till 120 poäng för en fi losofi e<br />
kandidatexamen kan antingen bestå av<br />
en annan kurs som ges <strong>vid</strong> institutionen<br />
eller av en kurs <strong>vid</strong> en annan institution.<br />
Det är också möjligt att sluta efter 80<br />
poäng enligt allmänna regler för högskoleexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Svenska B/<br />
Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller<br />
etapp 3 samt Engelska B eller 3 åk H S E<br />
N eller 2 åk HHe eller etapp 3.<br />
Tänk på att behörighetskraven kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för östasiatiska språk<br />
Box 713, 220 07 Lund<br />
Besöksadress<br />
Scheelevägen 15, Alfa 1, 2 vån<br />
Tel 046-222 93 59<br />
Fax 046-222 44 32<br />
Tel studierektor Inga-Lill Hansson,<br />
046-222 97 20<br />
www.ostas.lu.se<br />
65
66<br />
”Shut up and listen”<br />
Egentligen har jag gjort helt fel. Eller alldeles rätt. Det<br />
beror hur man ser på det. När jag nu har ett år kvar till<br />
magisterexamen på journalistprogrammet i Lund och ser<br />
tillbaka på den väg som ledde mig hit kan jag bara konstatera<br />
att den inte var spikrak. Sedan jag gick ut gymnasiet<br />
har jag haft följande betalda jobb: personlig assistent, copywriter,<br />
bartender, showartist, säljare, reseledare, parkarbetare,<br />
kassabiträde, karaokevärd, radiokrönikör samt (hör<br />
och häpna) fotomodell. Och någonstans mitt i allt det där<br />
så har jag hunnit läsa mig till en högskoleexamen.<br />
Egentligen var det en slump att jag hamnade i Lund.<br />
Resan hit har gått från min hemstad Uppsala, via Stockholm<br />
och Spanien. Ingen i min släkt har någon akademisk<br />
bakgrund och högskolestudier var inte alls någon självklarhet<br />
när jag växte upp i Uppsalas version av Rosengård.<br />
Universitetet verkade stort och skrämmande. Det är väl<br />
bara genier som läser där?<br />
Vad blir man av det?<br />
Min allra första erfarenhet av högskolan var faktiskt Stockholms<br />
<strong>universitet</strong> där jag läste sociologi en termin. Efter<br />
halva tiden ringde min mamma och frågade ”Vad är det<br />
du läser nu igen? Socionogi…socliogi…vad blir man av<br />
H ÅKAN ISAKSSON<br />
det?” Släktingarna förstod inte riktigt vad jag höll på<br />
med så jag fl ydde till Mallorca och jobbade som show -<br />
artist ett par år. Där träffade jag en dansk fl ickvän som<br />
pluggade i Lund.<br />
När jag kom hem till Sverige igen så var det faktiskt<br />
hon som tjatade ner mig hit och Stockholmscentrerad<br />
som man lätt blir där uppe tänkte jag att ”Lund, där<br />
händer väl inget?”<br />
Men den dagen jag rullade in i staden med mitt fl ytt -<br />
lass började en kärlekshistoria med Lund som fortfarande<br />
brinner het och nu har jag svårt att föreställa mig hur jag<br />
någonsin skulle kunna fl ytta från Skåne igen. Fråga 100<br />
personer och ni kommer inse att jag inte är ensam om<br />
denna passion.<br />
Allt föll plötsligt på plats. Efter en termin engelska – vilket<br />
är en lysande start för dem som är osäkra på ämnesval<br />
– kom jag in på mitt favoritämne fi lmvetenskap, engagerade<br />
mig i studentradion och tog över den lägenhet som jag<br />
delat med min numera före detta fl ickvän. Sedan återstod<br />
bara ett…journalistprogrammet.<br />
Efter tuffa tester och intervjuer damp brevet ner i inkastet<br />
och jag var antagen. Äntligen kunde jag lugna mamma<br />
med att säga det är journalist jag ska bli och det visste hon<br />
ju vad det var för något.<br />
Min bakgrund är min stryka<br />
Min brokiga bakgrund som gett mig mycket stress och<br />
tvivel har plötsligt blivit en styrka. Som journalist handlar<br />
det mycket om att beskriva samhällsskeenden och då är det<br />
en klar fördel att ha förstahandserfarenhet från de fl esta<br />
delarna av samhällsspektret. Kanske är det därför som jag<br />
nu är genuint glad över att jag både hunnit kratta löv för<br />
kommunen, vårda gravt funktionshindrade och skriva<br />
reklamtexter för fl ashiga reklamkontor i stället för att gå<br />
direkt från gymnasiet till <strong>universitet</strong>et.<br />
På 1990-talet blev mediejobb populära. Medieprogrammen<br />
på gymnasiet och andra eftergymnasiala utbildningar<br />
inom press, teve och radio ploppade upp som svampar<br />
runt om i landet. Alla ville synas i rutan eller höras i etern.<br />
Men journalistik handlar egentligen mest om att ställa<br />
sig själv åt sidan och förmedla en berättelse eller nyhet. <strong>Att</strong><br />
lyssna på vad folk verkligen säger så att man kan ställa de<br />
rätta frågorna.<br />
Där har verkligen mina dagar som säljare gjort nytta.<br />
Det första man får lära sig på nästan vilken säljkurs som<br />
helst är att vi har två öron men bara en mun. Det är för<br />
att vi ska lyssna dubbelt så mycket som vi pratar. ”Shut up<br />
and listen”, brukade man säga.<br />
Det är ett bra råd oavsett vilket fält man <strong>studera</strong>r inom.<br />
Ibland behöver vi lyssna mer för att lära oss något om<br />
omgivningen. Sedan är det upp den enskilde att lista ut<br />
vad som är värt att anamma och bestämma vad man själv<br />
står för. Och det är den viktigaste läxan.
Samhällsvetenskaperna bidrar till att<br />
beskriva och analysera samhället och<br />
människans plats i samhället utifrån<br />
olika perspektiv. Ämnena kan på olika<br />
sätt bidra till att förklara vad som sker<br />
runt om oss och varför, oavsett om det<br />
gäller konfl ikter i främmande länder,<br />
mobbning på arbetsplatsen eller vår hälsa<br />
och trygghet. Samhällsvetenskaperna<br />
ger både stora perspektiv och små, internationella<br />
och mellanmänskliga.<br />
Vid Samhällsvetenskapliga fakulteten<br />
fi nns det sju institutioner. Storleken<br />
varierar och en institution kan ha fl era<br />
ämnesinriktningar. Ungefär 4300 helårsstudenter<br />
deltar i grundutbildningen<br />
och cirka 500 i forskarutbildningen.<br />
Mångfaldig utbildning<br />
Kvalitet, bredd och internationalisering<br />
är nyckelord för all verksamhet <strong>vid</strong> fakulteten.<br />
Ett uttryck för detta är den nära<br />
kontakten mellan forskning och utbild-<br />
Samhällsvetenskapliga<br />
fakulteten<br />
ning som redan från början introduceras<br />
i grundutbildningen samt strävan att föra<br />
in aktuell forskning i undervisningen.<br />
Kurser och program<br />
Fakultetens studenter kan läsa på olika<br />
utbildningsprogram eller välja egna kombinationer<br />
av fristående kurser. Det fi nns<br />
ett stort utbud av fristående kurser med<br />
olika ämnesinriktningar, såsom medie-<br />
och kommunikationsvetenskap, u-landskunskap,<br />
statsvetenskap och socialt arbete.<br />
Det är vanligt att man kombinerar<br />
kurser i samhällsvetenskapliga ämnen<br />
med studier i exempelvis ekonomi, teknik<br />
eller språk. Studierna kan leda till en<br />
fi lo s o fi e kandidat- eller fi losofi e magisterexamen.<br />
De fl esta ämnena är inte inriktade<br />
mot något specifi kt yrke, utan är en<br />
bra bas för många olika yrken och arbetsplatser.<br />
Vanliga jobb för samhällsvetare<br />
är utredare, informatör, personaladministratör,<br />
handläggare, forskare, journa-<br />
list och lärare. Vid fakulteten utbildas<br />
även socionomer och psykologer. Andra<br />
utbildningsprogram är: Genusvetenskapligt<br />
program, Programmet för fritidsarbete<br />
och fritidskultur, Programmet för<br />
personal- och arbetsliv, Programmet för<br />
politices magister, Master of European<br />
Affairs Program och Påbyggnadsutbildning<br />
i psykoterapi.<br />
Internationella kontakter<br />
Fakulteten har en stark internationell<br />
profi l, och många av forskarna har omfattande<br />
internationella kontakter.<br />
När det gäller studentutbyte deltar fakultetens<br />
institutioner i eller driver egna<br />
nätverk inom Erasmus (Socrates) och<br />
Nordplus. Därtill kommer bilaterala avtal<br />
med <strong>universitet</strong> i Europa, Nordamerika,<br />
Asien samt Australien. De många avtalen<br />
gör att de fl esta studenter som under en<br />
termin vill <strong>studera</strong> <strong>vid</strong> ett utländskt <strong>universitet</strong><br />
kan erbjudas en sådan möjlighet.<br />
67
68<br />
Kurser<br />
Beteendevetenskaplig<br />
grundkurs<br />
Kursen ger grundläggande teoretiska och<br />
metodiska kunskaper i ämnena pedagogik,<br />
psykologi och sociologi utifrån ett<br />
beteende vetenskapligt helhetsperspektiv.<br />
Kursen omfattar 40 poäng och vänder<br />
sig till dig som vill få en bred introduktion<br />
till beteendevetenskaperna.<br />
Efter kursen kan du söka till ämnesstudier<br />
på nivån 21–40 poäng i pedagogik,<br />
psykologi och sociologi. Kursen kan ingå<br />
i kandidat- och magisterexamen.<br />
Beteendevetenskaplig grundkurs ges i<br />
samarbete mellan pedagogiska, psykologiska<br />
och sociologiska institutionerna.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik A<br />
eller 1 åk H S E N T Te eller 2 åk Mu So Ek<br />
Du eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst<br />
2 åk från treårig linje eller etapp 2. Tänk<br />
på att kursutbud och behörighetskrav kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
se Psykologi<br />
Freds- och konfl iktkunskap<br />
Ämnet ger en presentation av centrala<br />
frågor kring konfl ikter och konfl ikthantering<br />
i ett tvärvetenskapligt och problem<br />
orienterat perspektiv. Historiska och<br />
moral fi losofi ska aspekter på krig diskuteras<br />
ingående, liksom hur t.ex. nationstillhörighet,<br />
etni citet, ideologi och religion<br />
påverkar indi<strong>vid</strong>ers motiv och agerande i<br />
konfl ikter. Föreställningar om rättfärdigt<br />
krig, lojali teter mot gemenskaper, indi<strong>vid</strong>uella<br />
rättig heter och moraliskt ansvar<br />
diskuteras, ofta mot bakgrund av historiska<br />
exempel. Även andra typer av konfl<br />
ikter tas upp, t.ex. motsättningar mellan<br />
modernitet och traditionalism, uni versella<br />
mänskliga rättigheter och kulturrelativism,<br />
feminism och etnicism.<br />
Ytterligare information:<br />
se Sociologi<br />
Genusvetenskap<br />
Genusvetenskap vänder sig till dig som vill<br />
veta mer om hur kön, kultur och samhälle<br />
hänger samman. Utbildningen ger en bred<br />
S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G A F A K U L T E T E N<br />
orientering om olika teorier kring genus<br />
och kön och om kvinnors och mäns villkor<br />
i samhället, dels ur ett historiskt perspektiv<br />
dels, ur ett nutida. Utbildningen är<br />
ämnesöverskridande och tar sin utgångspunkt<br />
i tvärvetenskapliga frågeställningar.<br />
Exempel på arbetsuppgifter där man får<br />
användning för kunskaper i genusvetenskap<br />
är jämställdhetsarbete inom förvaltning,<br />
organisationer och företag, arbete<br />
med utvärderingar och samhällsplanering<br />
ur ett genusperspektiv, biståndsarbete<br />
och olika typer av informationsarbete<br />
samt samhälls- och kulturjournalistik.<br />
Allmänna kurser i genusvetenskap ges<br />
upp till 80 poäng och ämnet kan utgöra<br />
huvudämne i kandidat- och magisterexamen.<br />
Utöver grundkurserna erbjuds kortare<br />
kurser och Internetbaserade distanskurser<br />
på halvfart eller kvartsfart. Dessutom<br />
erbjuds engelskspråkiga kurser<br />
kring bland annat teknologi, vetenskap<br />
och kön och kring genus, modernitet<br />
och social förändring.<br />
Information om kursutbud och behörighetskrav:<br />
se aktuell anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Centrum för genusvetenskap<br />
Box 117, 221 00 Lund<br />
Besöksadress<br />
Magle Stora Kyrkogata 12 B<br />
Tel bibliotek 046-222 76 24 eller<br />
222 97 74 öppet må–fre 10–16<br />
Tel kursinformation<br />
046-222 08 01 eller 222 97 78<br />
Tel studievägledning<br />
046-222 76 24 eller 222 08 01<br />
Tel studierektor 046-222 44 02<br />
Fax 046-222 40 04<br />
E-post genus@genus.lu.se<br />
www.genus.lu.se<br />
Geografi<br />
I geografi <strong>studera</strong>r man frågeställningar<br />
som rör samspelet mellan natur och samhälle.<br />
Kurserna i geografi ger kunskaper<br />
om hur naturbetingade processer påverkar<br />
vår livsmiljö och vilken roll människan<br />
spelar i dessa förändringar. Du får träna<br />
förmågan att analysera förändringar i<br />
landskapet för att förstå landskapet både<br />
som en källa till resurser och som en<br />
mänsklig livsmiljö. Aspekter som fokuseras<br />
är bl.a. hur landformer bildats och<br />
fortsätter att förändras och klimatets betydelse.<br />
Problem som uppstår <strong>vid</strong> olika<br />
landskapsutnyttjanden <strong>studera</strong>s globalt<br />
och regionalt, liksom landskapets betydelse<br />
för kultur och miljö.<br />
Ämnet behandlar också hur tekniska,<br />
ekonomiska och politiska drivkrafter påverkar<br />
handel, fl yttningar, transporter,<br />
sysselsättning och levnadsvillkor i olika<br />
områden och där skapar utveckling och<br />
regional framgång respektive tillbakagång.<br />
Under studierna lär du dig att söka och<br />
arbeta med geografi sk information, bl.a.<br />
inom GIS (geografi ska informationssystem).<br />
Exkursioner och fältarbeten ingår i<br />
de olika kurserna.<br />
Ämnet kan utgöra huvudämne i kandidat-<br />
(60 poäng) och magisterexamen<br />
(80 poäng) och ger ämnesbehörighet för<br />
geografi lärare.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För allmän<br />
kurs 1–40 poäng: Matematik A eller 1<br />
åk H S E N T Te eller 2 åk Mu So Ek<br />
Du eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst<br />
2 åk från treårig linje eller etapp 2. Tänk<br />
på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Undervisningen sker i samverkan mellan<br />
Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk<br />
geografi och Naturgeografi ska<br />
institutionen.<br />
Ytterligare information:<br />
Se Samhällsgeografi<br />
Geografi ska informationssystem<br />
(GIS)<br />
Institutionen för kulturgeografi tillhandahåller<br />
GIS-kurser både för stude rande<br />
med förkunskaper i samhällsgeografi och<br />
för andra som vill kunna tillämpa GIS<br />
inom ett special område, på hel- och halvfart.<br />
Kurserna är praktiskt orienterade,<br />
med ett stort antal övningar där ”hands<br />
on”-kunskaper förmedlas, med hjälp<br />
av de dominerande GIS-programmen –<br />
ArcView, MapInfo och andra. Du får<br />
också välja ett eget problemområde att<br />
tillämpa tekniken på. Det kan vara ett<br />
uppdrag för en verksamhet eller material<br />
för uppsatser och examensarbeten.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Allmän behörighet.<br />
Ytterligare information:<br />
Se Samhällsgeografi
Medie- och kommunikationsvetenskap<br />
(MKV)<br />
Medie- och kommunikationsvetenskap<br />
vänder sig till dig som vill veta mer om<br />
den medierade kommunikationen i samhället.<br />
Press, radio, TV och nya medier<br />
är centrala studieobjekt, men även andra<br />
former av off entlig kommunikation <strong>studera</strong>s<br />
liksom organisationskommunikation<br />
och undersökningsmetodik. Ämnet<br />
kan <strong>studera</strong>s upp till 80-poäng och utgöra<br />
huvudämne i kandidat- och magisterexamen.<br />
Du kan även <strong>studera</strong> fristående<br />
20-poängskurser såsom ”TV-mediet i samhället”<br />
och ”Genus, makt och visuella<br />
medier”.<br />
Ämnesstudierna i sig förbereder inte<br />
för något speciellt yrkesområde, utan<br />
syftar till att ge kunskaper som i kombination<br />
med andra ämnesstudier kan<br />
skapa fl era olika slags arbetslivskompetenser.<br />
Studenter som läst MKV i Lund<br />
fi nns idag på medieanalysföretag, informationsavdelningar,undersökningsföretag,<br />
reklambyråer, marknadsavdelningar,<br />
PR-företag m.m.<br />
MKV i Lund har en lång tradition och<br />
det som främst kännetecknar vår utbildningsprofi<br />
l är en tydlig forskningsanknytning<br />
och en nära kontakt med det<br />
omgivande samhället och branschen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För allmän<br />
kurs 1-20 poäng: Svenska B/Svenska B 2<br />
eller 3 åk HSENT eller etapp 3. Tänk på<br />
att kursutbud och behörighetskrav kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog eller<br />
utbildningsbeskrivning.<br />
S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G A F A K U L T E T E N<br />
Ytterligare information:<br />
Avdelningen för Medieoch<br />
kommunikationsvetenskap<br />
Sociologiska institutionen<br />
Box 114, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Paradisgatan 5,<br />
Södra <strong>universitet</strong>sområdet, hus G<br />
Tel expeditionen 046- 222 88 33<br />
Tel studievägledare 046- 222 40 51<br />
Tel studierektor 046-222 88 37<br />
www.mkv.lu.se<br />
Pedagogik<br />
Varför ser den svenska skolan ut som den<br />
gör? Hur kan man förändra en arbetsorganisation<br />
med hjälp av utbildning?<br />
Vad betyder det mångkulturella sam -<br />
hället för barns och ungdomars utveckling?<br />
Kan man lära sig att bli en bra chef?<br />
Varför ska man utvärdera utbildningsinsatser<br />
– och hur gör man egentligen?<br />
Detta är exempel på frågeställningar<br />
inom ämnet pedagogik. Ämnet syftar till<br />
att beskriva, förstå och förändra processer<br />
inom fostran, undervisning och utbildning.<br />
Man <strong>studera</strong>r hur människan lär,<br />
påverkas och förändras i samspel med sin<br />
omgivning och hur samhälleliga och kulturella<br />
villkor påverkar dessa processer.<br />
Utbildningen förbereder för en rad olika<br />
arbetsuppgifter inom förskola, skola och<br />
högskola, inom statlig och kommunal förvaltning,<br />
i näringslivet och i olika organisationer.<br />
Inom dessa områden fi nns behov<br />
av personal med pedagogisk kompetens<br />
för arbete med planerings-, utvecklings-<br />
och utvärderingsfrågor, personal-, kompetens-<br />
och organisationsutveckling m.m.<br />
OBS! För formell lärarkompetens inom<br />
det svenska skolväsendet krävs den utbildning<br />
i pedagogik som ingår i respektive utbildningsprogram<br />
<strong>vid</strong> lärarhögskolorna.<br />
Kursernas uppläggning ger möjlighet<br />
till fördjupning inom olika intresseområden,<br />
som t.ex. barns fostran och utveckling,<br />
skola och skolutveckling, Montessoripedagogik,<br />
vuxnas lärande, interkulturella<br />
frågor, genuspedagogik, lärande<br />
i arbetslivet m.m. I kursutbudet fi nns<br />
också kurser som ges på engelska, som<br />
t.ex. ”Educational Planning and Human<br />
Resource Management” och ”Education,<br />
Culture and Communication” som också<br />
ges på spanska.<br />
Allmänna kurser i pedagogik ges upp<br />
till 80 poäng och ämnet kan utgöra huvudämne<br />
i kandidat- och magisterexamen.<br />
Vid institutionen ges också magisterkurser<br />
som kan leda till ”Magisterexamen<br />
i pedagogik med professionell inriktning”<br />
(40 poäng). Kurserna vänder sig till <strong>studera</strong>nde<br />
som redan har en högskoleexamen<br />
om minst 120 poäng och som vill<br />
bredda sin utbildning genom att skaffa sig<br />
kunskaper inom det pedagogiska fältet.<br />
Kurser som ges gemensamt av Peda go giska<br />
institutionen och andra institutioner:<br />
Beteendevetenskaplig grundkurs,<br />
1–40 poäng,<br />
Grundkurs inom området Perso nal<br />
och arbetsliv<br />
Kurser inom programmet ”Fritidsabete<br />
och fritidskultur”<br />
69
70<br />
Särskilda förkunskapskrav: För grundkurser<br />
i pedagogik 1–20 poäng, Interkulturell<br />
kommunikation och Genuspedagogik:<br />
Matematik A eller 1 åk H S<br />
E N T Te eller 2 åk Mu So Ek Du eller<br />
etapp 2 samt Samhällskunskap A eller 2<br />
åk från tvåårig linje eller minst 2 åk från<br />
treårig linje eller etapp 2. Tänk på att kursutbud<br />
och behörighetskrav kan ändras.<br />
Se aktuell anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Pedagogiska institutionen<br />
Box 199, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Allhelgona Kyrkogata 14,<br />
Södra <strong>universitet</strong>sområdet, hus M<br />
Tel exp 046-222 87 30<br />
Tel studievägledare<br />
046-222 87 38<br />
Fax 046-222 45 38<br />
E-post pedagog@pedagog.lu.se<br />
www.pedagog.lu.se<br />
S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G A F A K U L T E T E N<br />
Psykologi<br />
Psykologin <strong>studera</strong>r i första hand hur vi<br />
människor upplever saker och ting och<br />
hur vi tänker, reagerar och beter oss i<br />
olika sammanhang. Ett ämne som självklart<br />
berör oss alla. Psykologisk kunskap<br />
är därför viktig inom alla områden där<br />
man har med människor att göra.<br />
Ämnet är mycket brett och har beröringspunkter<br />
med andra ämnen inom<br />
såväl samhällsvetenskap och humaniora<br />
som naturvetenskap, medicin och teknik.<br />
Som exempel på ämnets bredd kan en<br />
mängd olika områden nämnas såsom:<br />
indi<strong>vid</strong>ens välmående på arbetsplatsen,<br />
personal- och organisationsutveckling,<br />
minne och varseblivning, hur man medvetet<br />
eller omedvetet anpassar sig till händelser<br />
av olika slag, försvar mot ångest,<br />
den fysiska och sociala miljön, hjärnfunktioner<br />
som ligger bakom vårt tänkande<br />
och våra upplevelser, åldrande och anpassning,<br />
barns utveckling etc.<br />
Psykologin har utvecklat ett stort antal<br />
teorier (förklaringsmodeller) och metoder<br />
som gör det möjligt att vetenskapligt beskriva,<br />
mäta, tolka och förutsäga mänskligt<br />
upplevande och beteende. Metodfrågorna<br />
ägnas stor uppmärksamhet inom<br />
psykologin.<br />
Efter en grundkurs om 20 poäng ges<br />
fortsättningskurser inom följande områden:<br />
social- och personlighetspsykologi,<br />
utvecklingspsykologi, kognitiv psykologi,<br />
arbets- och organisationspsykologi, neuropsykologi<br />
och interkulturell psykologi. På<br />
grundkursnivå (1–20 poäng) ges också<br />
kurser inom vissa specialområden såsom<br />
hälsopsykologi, genuspsykologi (manligt<br />
och kvinnligt i psykologin), grupp- och<br />
organisationspsykologi och idrottspsykologi.<br />
Kurser i idrottspsykologi ges upp till<br />
80-poängsnivån. Kurser i samtals- och<br />
intervjuteknik samt rekrytering och urval<br />
ges som 10-poängskurser. Dessutom<br />
erbjuds följande internetbaserade kurser:<br />
en introduktionskurs om 1–10 poäng,<br />
två kurser i socialpsykologi samt en kurs<br />
som tar upp psykologiska perspektiv på<br />
människa–datorinteraktion, samtliga om
vardera 5 poäng. Beteendevetenskaplig<br />
grundkurs 1–40 poäng ges tillsammans<br />
med de pedagogiska och sociologiska institutionerna.<br />
Godkänd kurs ger behörighet<br />
för fortsättningskurser inom pedagogik,<br />
psykologi respektive sociologi.<br />
Kurserna på 1–5 respektive 1–10 poäng<br />
ges på halvfart, övriga kurser på heltid.<br />
Vidare anordnas fortbildningskurser för<br />
yrkesverksamma.<br />
Exempel på olika verksamhetsområden<br />
på arbetsmarknaden efter studier på fristående<br />
kurser i psykologi är personalarbete,information–reklam–kommunikation,<br />
samhällsplanering–miljövård, fritid–rekreation,<br />
arbetsledning–chefsskap,<br />
undervisning–forskning.<br />
Ämnet kan <strong>studera</strong>s upp till 80 poäng<br />
och utgöra huvudämne i kandidat- och<br />
magisterexamen. Obs! Fristående kurser i<br />
psykologi leder ej till psykologbehörighet.<br />
Utbildning till psykolog sker på Psykologprogrammet,<br />
se information sid. 76.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För kurser<br />
på 1–10, 1–20 och 1–40-poängsnivå: Matematik<br />
A eller 1 åk H S E N T Te eller<br />
2 åk Mu So Ek Du eller etapp 2 samt<br />
Samhällskunskap A eller 2 åk från tvåårig<br />
linje eller minst 2 åk från treårig linje<br />
eller etapp 2. Tänk på att kursutbud och<br />
behörighetskrav kan ändras. Se aktuell<br />
anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för psykologi<br />
Box 213, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Paradisgatan 5,<br />
Södra <strong>universitet</strong>sområdet hus O och P<br />
Tel exp 046-222 87 59<br />
Tel studievägledare 046-222 87 54<br />
Fax 046-222 42 09<br />
Telefon/fax till expedition och studievägledare<br />
för psykologprogrammet,<br />
se särskild information om Psykologutbildningen.<br />
www.psychology.lu.se<br />
Rättssociologi<br />
Rättssociologin vänder sig till dig som vill<br />
ha bredare kunskaper om rättens funktioner<br />
i samhället. Dessutom belyser ämnet<br />
olika normers och reglers utveckling och<br />
deras betydelse för samverkan i samhället.<br />
Rättssociologi kan i Norden endast läsas<br />
<strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>.<br />
S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G A F A K U L T E T E N<br />
Det övergripande syftet med utbildningen<br />
i rättssociologi är att sätta in och ana lysera<br />
olika former av styrning, lagstiftning<br />
och rättigheter i dess politiska, sociala,<br />
ekonomiska och kulturella sammanhang.<br />
På detta sätt kompletterar rättssociolo<br />
gin den juridiska utbildningen genom<br />
att skapa en förståelse för såväl normers<br />
som rättens betydelse och begränsningar.<br />
Utöver att få en allmän inblick i samhällsvetenskaplig<br />
teori och metod kan<br />
man inom rättssociologin <strong>studera</strong> beslutsprocesser,<br />
sociala styrnings- och regleringsformer,<br />
alternativa konfl iktlösningar,<br />
rättskulturer och mänskliga rättigheter.<br />
Därmed ges en inblick i rättens beroende<br />
av samhälleliga utvecklingsprocesser. För<br />
personer som vill arbeta inom den sociala<br />
sektorn (t.ex. som socionom, social pe dagog,<br />
polis, handläggare och psykolog)<br />
utgör rättssociologi ett viktigt komplement.<br />
Även jurister är betjänta av en djupare<br />
förståelse för rättens och andra normers<br />
förutsättningar och begränsningar.<br />
Allmänna kurser i rättssociologi ges<br />
upp till 80 poäng och ämnet kan utgöra<br />
huvudämne i kandidat- och magisterexamen.<br />
Rättssociologi ges även i form av<br />
nätkurser upp till 40 poäng.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Se aktuell<br />
anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Avdelningen för rättssociologi<br />
Sociologiska institutionen<br />
Box 114, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Paradisgatan 5<br />
Tel exp 046-222 88 44<br />
Studieinformation tel 046-222 36 55,<br />
E-post annika.rejmer@soc.lu.se<br />
Fax 046-222 44 34<br />
www.soc.lu.se/ras<br />
Samhällsgeografi<br />
Ämnet samhällsgeografi (eller kulturgeografi<br />
) <strong>studera</strong>r hur människan utnyttjar<br />
jordens resurser och hur olika samhällen<br />
och kulturer uppstår och utvecklas.<br />
Ämnet ger redskap för att förstå befolkningsutveckling<br />
och ekonomisk utveckling,<br />
landskap, kultur, bebyggelse, urbanisering,<br />
resurshantering, miljö- och utvecklingsfrågor<br />
samt levnadsförhållanden i<br />
ett lokalt, regionalt och globalt perspektiv.<br />
Utbildningen ger insikter i översikt-<br />
lig samhällsplanering på olika nivåer<br />
och belyser också det ansvar och de speciella<br />
metodproblem som är förenade<br />
med försök att styra samhällsutbyggnad.<br />
Personer som har haft samhällsgeografi<br />
som huvudämne arbetar bl.a. med samhällsplanering,<br />
omvärldsanalys, utredning,<br />
handläggning, miljöarbete, resurshushållning,<br />
u-landsarbete och forskning.<br />
Allmänna kurser i samhällsgeografi<br />
ges upp till 80 poäng. Dessutom ges fri -<br />
stående kurser som Landskap–bebyggelse–<br />
människa, Näringslivets tillväxt och globalisering,<br />
Europakunskap och Geografi<br />
ska informationssystem (GIS). Ämnet<br />
U-landskunskap (1–60 poäng) ges också<br />
<strong>vid</strong> institutionen, se sid. 73.<br />
Samhällsgeografi kan utgöra huvudämne<br />
i kandidat- och magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För allmän<br />
kurs 1–20 poäng: Matematik A eller 1<br />
åk H S E N T Te eller 2 åk Mu So Ek<br />
Du eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst<br />
2 åk från treårig linje eller etapp 2. Tänk<br />
på att kursutbud och behörighetskrav kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog eller<br />
utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för kulturgeografi<br />
och ekonomisk geografi<br />
Sölvegatan 12, 223 62 Lund<br />
Tel exp 046-222 86 90<br />
E-post Kerstin.loffl er@keg.lu.se<br />
Tel studievägledare 046-222 84 17<br />
Fax 046-222 84 01<br />
www.keg.lu.se<br />
Socialantropologi<br />
I socialantropologi <strong>studera</strong>s människan i<br />
hennes samhälleliga sammanhang vilket<br />
innefattar såväl människan och hennes<br />
natur som kultur och samhälle. Exempel<br />
på problemområden är mångfald och integration<br />
i dagens samhälle, kulturella perspektiv<br />
på hälsa och ohälsa, och konstruktioner<br />
av etnicitet och sociala identiteter.<br />
Ämnets speciella metod är det intensiva<br />
fältarbetet, vilket innebär en längre tids<br />
vistelse hos den befolkningsgrupp som<br />
<strong>studera</strong>s. Detta leder till en mikroinriktning,<br />
d.v.s. studier av lokalplanet. För<br />
makrostudier och historiska frågeställningar<br />
krävs andra metoder, då direkta<br />
observationer inte längre är möjliga. Här<br />
71
72<br />
sammanfaller antropologens arbetssätt<br />
mer med sociologens, historikerns och<br />
ekonomens.<br />
Allmänna kurser i socialantropologi ges<br />
upp till 80 poäng. Härutöver erbjuds en<br />
kurs om 5 poäng i medicinsk antropologi.<br />
Ämnet kan utgöra huvudämne i kandidat-<br />
och magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Inga för Allmän<br />
kurs 1–20 poäng och Medicinsk<br />
antropologi 5 poäng eller Urbefolkningskunskap<br />
20 poäng. Tänk på att kursutbud<br />
och behörighetskrav kan ändras. Se<br />
aktuell anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Avdelningen för socialantropologi<br />
Sociologiska institutionen<br />
Box 114, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Paradisgatan 5,<br />
Södra <strong>universitet</strong>sområdet, Hus G<br />
Tel exp 046-222 88 44<br />
Tel studievägledare 046-222 95 67<br />
Fax 046-222 47 94<br />
www.soc.lu.se<br />
Socialt arbete<br />
Socialhögskolan ger Internetbaserade distanskurser<br />
i Socialt arbete, 1–20 poäng<br />
och 21–40 poäng på halvfart med start<br />
på höstterminen. Kurserna ger en introduktion<br />
till socialt arbete som arbetsfält<br />
och som akademiskt ämne. De vänder sig<br />
såväl till dig som vill arbeta med sociala<br />
frågor eller redan kommer i kontakt med<br />
sociala frågor via ditt arbete, som till dig<br />
som har ett mer allmänt intresse kring<br />
kunskapsområdet.<br />
Övriga fristående kurser i socialt arbete<br />
är inriktade på fortbildning inom<br />
området.<br />
Varje termin startar Magisterkursen i<br />
socialt arbete, 61–80 poäng. Kursen ges på<br />
helfart. Samma kurs kan också läsas som<br />
Internetbaserad distanskurs på halvfart<br />
med start på höstterminen. Likaså ges en<br />
magisterkurs med inriktning mot Socialt<br />
arbete med barn och unga, 61–80 poäng.<br />
Kursen startar på höstterminen och ges<br />
på halvfart. Magisterkurserna ger fördjupade<br />
kunskaper i socialt arbete och förbereder<br />
för forskarutbildning i ämnet.<br />
Socialhögskolan erbjuder också andra<br />
fortbildningskurser på halvfart med start<br />
på höstterminen, t.ex. den Internetbaserade<br />
distanskursen Socialt arbete med<br />
äldre, 20 poäng, och Socialt arbete inom<br />
S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G A F A K U L T E T E N<br />
hälso- och sjukvård, 20 poäng. Vidare<br />
ges kursen Det sociala arbetets handledningsmetodik,<br />
10 poäng, på kvartsfart<br />
med start på höstterminen.<br />
Samtliga ovanstående kurser ges inte<br />
varje läsår, se aktuell anmälningskatalog.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Se aktuell<br />
anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Socialhögskolan,<br />
Box 23, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Bredgatan 13, Lund<br />
Tel exp 046-222 93 90<br />
Tel studievägledare 046-222 94 03<br />
Tel studieinformation talsvar<br />
046-222 71 10<br />
www.soch.lu.se<br />
Sociologi<br />
Sociologi är en samhällsvetenskap som<br />
<strong>studera</strong>r och analyserar sociala relationer<br />
och processer av olika slag – alltifrån globala<br />
relationer och historiska samhällsförändringar<br />
till människors möten i vardagen,<br />
människors livshistoria och identiteter.<br />
Sociologer forskar om makt- och<br />
könsrelationer, social ojämlikhet, etniska<br />
konfl ikter, ungdomskultur, massmedier,<br />
barns utveckling, brottslighet, miljöfrågor,<br />
arbetsliv, boende m.m. I dessa studier<br />
används olika metoder så som enkäter,<br />
intervjuer, deltagande observationer och<br />
textanalyser. Genom att utveckla begrepp<br />
och teorier söker sociologin allt bättre<br />
förklaringar till människors handlingar<br />
och förhållanden i samhället. Sociologin<br />
är till betydande del en kritisk och reflekterande<br />
vetenskap. Den har en viktig<br />
sam hällskritisk funktion och ger ofta nya,<br />
djupare insikter om sådant vi tidigare<br />
tagit för givet. Personer som har haft<br />
sociologi som huvudämne arbetar bl.a<br />
med undervisning, information, personalfrågor,<br />
organisationsutveckling, handläggning,<br />
ut redning och utvärdering,<br />
journalistik, biståndsarbete, marknadsföring,<br />
kriminalvård och medicin.<br />
Allmänna kurser i sociologi ges upp<br />
till 80 poäng samt Socialpsykologi 1–20<br />
poäng. Kandidat- och magisterkursen<br />
Cultural Studies and Contemporary<br />
Cultural Theory ges på engelska och riktar<br />
sig till såväl svenska som utländska<br />
studenter.<br />
Internetbaserade distanskurser i allmän<br />
sociologi ges upp till 80 poäng. Härutöver<br />
ges internetbaserade distanskurser<br />
på 10 poäng i t.ex. kultursociologi, kriminologi,<br />
organisationssociologi, socialpolitik<br />
samt sociologisk teori och metod.<br />
Vilka av dessa kurser som ges varierar<br />
från termin till termin. Samtliga 10poängskurser<br />
går att bygga på så att<br />
de motsvarar sociologi 1–20 poäng. På<br />
kandidat- och magisternivå ges den internetbaserade<br />
distanskursen Globalisation<br />
and Transformation in a Comparative<br />
Perspective som riktar sig till både<br />
svenska och utländska studenter.<br />
Kursutbudet är konstruerat på ett sätt<br />
som ska underlätta och möjliggöra för studenten<br />
att växla mellan kurser som ges<br />
<strong>vid</strong> institutionen och kurser som erbjuds<br />
via nätet.<br />
Sociologiska institutionen medverkar<br />
också i Beteendevetenskaplig grundkurs<br />
1–40 poäng. Mer om den kan du läsa på<br />
sid. 68.<br />
Ämnet sociologi kan utgöra huvudämne<br />
i kandidat- och magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För kurser på<br />
1–10 och 1–20 poäng: Matematik A eller<br />
1 åk H S E N T Te eller 2 åk Mu So Ek<br />
Du eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst 2<br />
åk från treårig linje eller etapp 2.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Sociologiska institutionen<br />
Box 114, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Paradisgatan 5,<br />
Södra <strong>universitet</strong>sområdet, hus G<br />
Tel exp 046-222 88 44<br />
Tel studievägledare 046-222 88 77<br />
Fax 046-222 47 94<br />
www.soc.lu.se<br />
Statsvetenskap<br />
Målet för den inledande kursen om 20<br />
poäng är att ge studenterna förmåga att<br />
analysera politiska företeelser i en föränderlig<br />
värld. Politiskt beslutsfattande på<br />
skilda nivåer – lokalt, regionalt, nationellt<br />
och internationellt – har blivit mer sammanfl<br />
ätat och kopplingen mellan t.ex.<br />
politik och ekonomi har blivit alltmer<br />
påtaglig. Denna ökade komplexitet belyses<br />
i de olika delkurserna. Samtidigt blir<br />
de klassiska frågorna om makt, demokrati,<br />
konfl ikt och samverkan de viktigaste<br />
utgångspunkterna för den statsvetenskapliga<br />
analysen av politik.
I de olika delkurserna behandlas bl.a. politiska<br />
idéer, styrelseskicket i skilda politiska<br />
system, partier och andra organisationer,<br />
massmedia och politisk opinionsbildning<br />
samt förvaltningspolitik. Inom området<br />
internationell politik <strong>studera</strong>s utvecklingen<br />
från ett internationellt system byggt på<br />
suveräna staters relationer till ett system<br />
präglat av ömsesidigt beroende i en globaliserad<br />
värld. Efter den inledande grundkursen<br />
ges stor frihet att välja fördjupning<br />
efter intresse. Ett fl ertal olika inriktningar<br />
erbjuds, men det gemensamma för dessa<br />
är att de ger en god förmåga att självständigt<br />
och kritiskt kunna analysera politiska<br />
företeelser. Omfattande uppsatsarbeten<br />
ingår i utbildningen.<br />
Allmänna kurser i statsvetenskap ges<br />
upp till 80 poäng och ämnet kan utgöra<br />
huvudämne i kandidat- och magisterexamen.<br />
De inledande 20 poängen ges<br />
också i form av två halvfartskurser med<br />
IT-stöd. Härutöver ges – också som halvfartskurser<br />
med IT-stöd – två 10-poängskurser<br />
Offentligt ledarskap och Utvärdering<br />
av offentlig verksamhet.<br />
Se även Politices magisterutbildning<br />
(sidan 75) och Master of European Affairs<br />
Programme (sidan 76).<br />
Särskilda förkunskapskrav: För statsvetenskap<br />
1–20 poäng: Matematik A,<br />
Samhällskunskap A. Tänk på att kursut-<br />
S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G A F A K U L T E T E N<br />
bud och behörighetskrav kan ändras. Se<br />
aktuell anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Statsvetenskapliga institutionen<br />
Box 52, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Paradisgatan 5,<br />
Södra <strong>universitet</strong>sområdet hus H, Eden<br />
Tel exp 046-222 89 52<br />
Tel studievägledare 046-222 89 50<br />
Fax 046-222 40 06<br />
E-post syo@Svet.lu.se<br />
www.svet.lu.se<br />
U-landskunskap<br />
Den inledande 20-poängskursen be står<br />
av fyra delkurser som behandlar u-ländernas<br />
situation idag samt utvecklingsproblematikens<br />
kännetecken, utbredning,<br />
framväxt, orsaker och historiska bakgrund.<br />
Vidare <strong>studera</strong>s teorier, strategier<br />
och metoder för att främja utveckling i<br />
tredje världen, samt olika former av utvecklingssamarbete.<br />
Utveckling i en globaliserad<br />
värld ställer nya och komplicerade<br />
frågor. Utbildningen är därför tvärvetenskaplig<br />
med bidrag från praktiskt<br />
och teoretiskt erfarna lärare från fyra ledande<br />
ämnen på <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>. Personer<br />
som har läst u-landskunskap arbe-<br />
tar bl.a. inom internationella organisationer<br />
och bistånds organisationer med<br />
inriktning mot internationell tjänst, upplysnings-<br />
och undervisningsverksamhet.<br />
Ämnet kan <strong>studera</strong>s upp till 60 poäng<br />
och kan utgöra huvudämne i kandidatexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Inga utöver<br />
grundläggande behörighet. Tänk på att<br />
kursutbud och behörighetskrav kan ändras.<br />
Se aktuell anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Se Samhällsgeografi<br />
Utbildningsprogram<br />
Fritidsarbete och fritidskultur<br />
(Landskrona)<br />
Utbildningen vänder sig till en bred målgrupp<br />
och därmed fi nns det <strong>studera</strong>nde<br />
med många olika bakgrunder, t.ex. deltagare<br />
med gymnasie- och folkhögskoleutbildning<br />
med inriktning mot fritidsområdet,<br />
yrkesaktiva från områdena fri -<br />
tid, rekreation, omsorg, utbildning, yrkesverksamma<br />
med tidigare högre utbild -<br />
ning som vill profi lera sig kring utbildningens<br />
tema m.fl .<br />
73
74<br />
Programmet anknyter på fl era sätt till<br />
omvärld och praktik. Under visningen<br />
innehåller kontinuerliga kontakter med<br />
praktiska verksamheter. Under andra året<br />
fokuserar utbildningen både på fritidens<br />
formella verksamhetsfält och på arbetet<br />
med människor och grupper i lokala vardagsmiljöer.<br />
Under utbildningen genomför<br />
kursdeltagarna självständiga arbeten<br />
som integrerar erfarenheter och kunskaper<br />
från fritidens arbets- och verksamhetsområden<br />
med forskning och teoriutveckling<br />
inom fritidsanknutna kunskapsområden!<br />
Det stora inslaget av tema tiska<br />
studier och valfria kurser ger möjligheter<br />
till en indi<strong>vid</strong>ualiserad arbetsmarknadsprofi<br />
lering. Delar av utbild ningen kan<br />
genomföras <strong>vid</strong> utländska <strong>universitet</strong>.<br />
Syftet med utbildningen är att den ska<br />
leda till arbete i arbetsledande befattningar<br />
inom fritidsverksamheter eller<br />
inom olika former av utrednings-, samordnings-<br />
och utvecklingsuppdrag.<br />
Utbildningen omfattar 120 poäng (3<br />
år) och leder till fi losofi e kandidatexamen<br />
i antingen pedagogik eller sociologi. För<br />
S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G A F A K U L T E T E N<br />
denna examen krävs grundkursen ”Fritid,<br />
lärande och samhälle I”, påbyggnadskursen<br />
”Fritid, lärande och samhälle II”, kandidatkurs<br />
med inriktning mot fritidsarbete<br />
och fritidskultur inom ämnet pedagogik<br />
eller sociologi samt under den femte<br />
terminen valfri kurs/kurser eller utlandsstudier.<br />
Det fi nns dessutom möjlighet att<br />
efter tre år bygga på utbildningen upp till<br />
magisterexamen i pedagogik respektive<br />
sociologi.<br />
Programmet, som ges i samverkan mellan<br />
den pedagogiska och den sociologiska<br />
institutionen <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>, innebär<br />
att det nu fi nns en väg till akademisk<br />
examen inom fritidsområdet som också<br />
ger behörighet att söka <strong>vid</strong>are till forskarutbildning.<br />
Deltagarna har möjlighet<br />
att välja inriktning för <strong>vid</strong>are forskning i<br />
pedagogik eller i sociologi.<br />
Utbildningen startar endast höstterminer<br />
och är i huvudsak förlagd till<br />
Landskrona.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik A<br />
eller 1 åk H S E N T Te eller 2 åk Mu So Ek<br />
Du eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst<br />
2 åk från treårig linje eller etapp 2. Tänk<br />
på att behörighetskraven kan ändras. Se<br />
aktuell anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Programområdet Fritidsarbete<br />
och fritidskultur<br />
Sociologiska institutionen<br />
Box 114, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Paradisgatan 5,<br />
Södra <strong>universitet</strong>sområdet, hus G<br />
Tel studievägledare 046-222 88 77<br />
Tel programansvarig 046-222 88 42<br />
www.soc.lu.se<br />
Pedagogiska institutionen<br />
Box 199, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Allhelgona kyrkogata 14,<br />
Södra <strong>universitet</strong>sområdet, hus M<br />
Tel studievägledare 046-222 87 38<br />
www.pedagog.lu.se
Genusvetenskapligt program<br />
Programmet omfattar 120 poäng, varav<br />
60 poäng skall bestå av huvudämnet genusvetenskap.<br />
Den <strong>studera</strong>nde kan välja mellan tre<br />
olika inriktningar inom programmet:<br />
Kultur och media<br />
Jämställdhet, makt och mångfald<br />
Migration och globalisering<br />
I programmet ingår den speciellt utvecklade<br />
kursen Juridik och praktisk tilllämpning,<br />
20 poäng. Utöver detta skall<br />
studenten inhämta 40 poäng i ett annat<br />
ämne, som skall väljas utifrån ett antal<br />
alternativ som uppställts för respektive<br />
inriktning.<br />
Programmet ger kunskap om genusrelationer<br />
i ett historiskt och samtida<br />
perspektiv, insikt i den breda tvärvetenskapliga<br />
teoretiska debatten inom genusforskningen<br />
och analytiska redskap för att<br />
hantera genusrelaterade arbetsuppgifter<br />
inom olika områden av yrkeslivet. Utbildningen<br />
ger kunskaper och färdigheter som<br />
skall kunna användas inom såväl offentlig<br />
som privat verksamhet.<br />
I dagens svenska samhälle ska enligt<br />
lag alla indi<strong>vid</strong>er, oavsett kön, etnicitet,<br />
sexuell läggning o.s.v. ha rätt att verka i<br />
samhället på lika villkor. I massmedia, i<br />
den offentliga debatten, i yrkeslivet och i<br />
vetenskap och forskning får genusfrågor<br />
ett allt större utrymme.<br />
Genusvetenskapens fokus på att förstå<br />
olika mönster och maktstrukturer relaterade<br />
till kön ger användbara verktyg för att<br />
arbeta med dessa frågor i såväl arbetslivets<br />
olika delar som inom forskningen. Vidare<br />
möjliggör genusvetenskapens betoning på<br />
sammankoppling mellan genus, etnicitet<br />
och klass mer komplexa och nyanserade<br />
analyser av dagens samhälle i ett globalt<br />
perspektiv.<br />
Utbildningsprogrammet har som mål<br />
att förbereda de <strong>studera</strong>nde för arbete<br />
med genusfrågor på ett nationellt såväl<br />
som på ett internationellt plan. Förutom<br />
en grundläggande kunskap i genusvetenskaplig<br />
teori kommer studenterna att få<br />
kompetens i lagstiftning om jämställdhet,<br />
diskriminering och mänskliga rättigheter<br />
samt i arbetet med att utveckla och utvärdera<br />
jämställdhetsplaner.<br />
Särskild behörighet: Förutom grundläggande<br />
behörighet krävs Matematik<br />
A, Samhällskunskap A och Svenska B/<br />
Svenska 2 B. De som vill läsa Historia,<br />
Etnologi, Konstvetenskap, Filmvetenskap,<br />
Pressvetenskap ska även ha Historia A.<br />
S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G A F A K U L T E T E N<br />
Tänk på att behörighetskraven kan ändras.<br />
Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Centrum för genusvetenskap<br />
Box 117, 221 00 Lund<br />
Besöksadress<br />
Magle Stora Kyrkogata 12 B<br />
Tel bibliotek 046-222 76 24 eller<br />
222 97 74 öppet må–fre 10–16<br />
Tel kursinformation<br />
046-222 08 01 eller 222 97 78<br />
Tel studievägledning<br />
046-222 76 24 eller 222 08 01<br />
Tel studierektor 046-222 44 02<br />
Fax 046-222 40 04<br />
E-post genus@genus.lu.se<br />
www.genus.lu.se<br />
Personal-<br />
och arbetslivsutbildning<br />
Utbildningen förbereder för självständigt<br />
arbete med personal- och arbetslivsfrågor<br />
inom företag, förvaltningar och andra organisationer.<br />
Personal- och arbetslivsfrågor<br />
utgör ett brett arbetsområde. Exempel<br />
på arbetsuppgifter är personalplanering<br />
och personalutveckling, ledarskaps- och<br />
organisationsutveckling, förhandlings-<br />
och utredningsverksamhet, information,<br />
rekrytering och personalsocialt arbete.<br />
Under utbildningen <strong>studera</strong>s främst beteendevetenskap<br />
(sociologi, psykologi och<br />
pedagogik) och arbetsrätt (handelsrätt).<br />
Den som antas till utbildningsprogrammet<br />
får tillträde till kursen ”Beteendevetenskaplig<br />
och arbetsrättslig grundkurs”,<br />
40 poäng. De som har slutfört denna<br />
grundkurs har platsgaranti till någon av<br />
påbyggnadsdelarna. Till vissa valfria kurser<br />
inom samhällsvetenskaplig fakultet<br />
kommer <strong>studera</strong>nde som antagits till programmet<br />
att ha viss förtur. Valfria kurser<br />
kan sökas exempelvis inom områdena<br />
handelsrätt, pedagogik, psykologi och<br />
sociologi samt ekonomisk historia, företagsekonomi,<br />
nationalekonomi och statsvetenskap.<br />
Man kan även läsa vissa valfria<br />
kurser utanför Samhällsvetenskapliga<br />
fakulteten, t.ex. språk. Utbildningen startar<br />
endast höstterminer.<br />
Programmet omfattar 160 poäng (för<br />
fi lo s o fi e magisterexamen) respektive 120<br />
poäng (för fi losofi e kandidatexamen).<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik A<br />
eller 1 åk H S E N T Te eller 2 åk Mu So Ek<br />
Du eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst<br />
2 åk från treårig linje eller etapp 2. Tänk<br />
på att behörighetskraven kan ändras. Se<br />
aktuell anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Pedagogiska institutionen<br />
Box 199, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Allhelgona kyrkogata 14,<br />
Södra <strong>universitet</strong>sområdet, hus M<br />
Tel programansvarig 046-222 87 37<br />
Tel studievägledare<br />
046-222 87 54 (pedagogik)<br />
046-222 88 77 (sociologi)<br />
046-222 87 54 (psykologi)<br />
046-222 78 95 (handelsrätt/arbetsrätt)<br />
www.pedagog.lu.se<br />
http://paprogrammet.pedagog.lu.se<br />
Politices magisterutbildning<br />
Vid Samhällsvetenskapliga fakulteten<br />
erbjuds ett utbildningsprogram som leder<br />
fram till politices magisterexamen (pol.<br />
mag-examen). Utbildningen omfattar<br />
160 poäng, motsvarande fyra års heltidsstudier.<br />
Utbildningens uppläggning har en<br />
grund bl.a. i föreställningen att ekonomi<br />
och politik hänger nära samman. Det ena<br />
kan inte förstås som helt fristående från<br />
det andra, oberoende av om det handlar<br />
om den globala nivån, EU eller den lokala<br />
politiska ekonomin. Utbildningen syftar<br />
därför till att ge studenterna förmåga att<br />
analysera ekonomiska och politiska företeelser<br />
i en föränderlig värld.<br />
För examen krävs minst 100 poäng<br />
i nationalekonomi och statsvetenskap,<br />
varav 80 poäng i det ena ämnet och 20<br />
poäng i det andra. Dessutom krävs 10<br />
poäng juridisk översiktskurs och 10 poäng<br />
statistik. Alternativt kan 20 poäng i ett<br />
av ämnena företagsekonomi, handelsrätt,<br />
samhällsgeografi eller statistik väljas. 40<br />
poäng utgörs av valfria kurser som söks<br />
i konkurrens med andra <strong>universitet</strong>s<strong>studera</strong>nde.<br />
I programmet kan praktik om<br />
20 poäng ingå.<br />
Politices magisterexamen kan även<br />
erhållas efter ämnes-/kursstudier under<br />
förutsättning att ovanstående krav är uppfyllda.<br />
Beroende på vilken kombination<br />
av kurser och delkurser som väljs kan pol.<br />
mag-examen ges varierande innehåll och<br />
inriktning. En termins studier utomlands<br />
rekommenderas och kan ingå i examen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Standardbehörighet<br />
Matematik C samt Samhällskunskap<br />
A.<br />
Tänk på att behörighetskraven kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog.<br />
75
76<br />
Ytterligare information:<br />
Statsvetenskapliga institutionen<br />
Box 52, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Paradisgatan 5<br />
Södra <strong>universitet</strong>sområdet hus H, Eden<br />
Tel exp 046-222 89 52<br />
Tel studievägledare<br />
046-222 89 50<br />
Fax 046-222 40 06<br />
E-post syo@svet.lu.se<br />
www.svet.lu.se<br />
Nationalekonomiska institutionen<br />
Box 7082, 220 07 Lund<br />
Besöksadress<br />
Holger Crafoords Ekonomicentrum I,<br />
Tycho Brahes väg 1<br />
Tel kurssekreterare 046-222 86 50<br />
Tel studievägledare 046-222 86 75<br />
Fax 046-222 46 13<br />
E-post studievagledare@nek.lu.se<br />
www.nek.lu.se<br />
Psykologprogrammet<br />
Psykologprogrammet omfattar 200 poäng,<br />
5 års heltidsstudier, och leder till psykologexamen.<br />
Efter avlagd examen fortsätter<br />
utbildningen med PTP (Praktisk Tjänstgöring<br />
för Psykologlegitimation). Denna<br />
pågår ett år under handledning av leg.<br />
psykolog.<br />
Fr.o.m. ht 03 gäller en ny utbildningsplan<br />
som omfattar 10 kurser: ”Introduktion<br />
till psykologin och psykologyrket”,<br />
”Människan i biologiskt och kognitivt<br />
perspektiv”, ”Människan i livsloppsperspektiv”,<br />
”Människan i socialt och kulturellt<br />
perspektiv”, ”Psykopatologi och organiska<br />
psykosyndrom, bedömning och<br />
behandling”, ”Psykoterapi”, ”Psykologpraktik”,<br />
”Vetenskapligt arbete” inklusive<br />
psykologexamensuppsats, ”Psykologens<br />
arbete i grupper och organisationer”<br />
samt en valbar kurs. Kurserna bygger på<br />
olika ämnesområden inom psykologin<br />
och angränsande områden. Undervisningsformerna<br />
varierar och ska stimulera studenternas<br />
aktiva kunskapssökande. Färdighetsträning<br />
och laborativa inslag intar en<br />
framskjuten plats, och dessa ska integreras<br />
med både bredd och djup i teoretiska kunskaper.<br />
Under utbildningens gång ska<br />
följande teman av betydelse för psykologyrket<br />
samordnas mellan kurserna och<br />
successivt fördjupas:<br />
Professionellt och etiskt förhållningssätt<br />
i relation till klienter (indi<strong>vid</strong>er, grupper,<br />
organisationer) och omvärld.<br />
S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G A F A K U L T E T E N<br />
Psykologens arbetsmetoder: Bedömning,<br />
behandling, handledning, konsultation,<br />
pedagogiskt arbete.<br />
Vetenskaplig metod och kritisk vetenskaplig<br />
hållning.<br />
Muntlig och skriftlig kommunikation.<br />
Särskild behörighet: Förutom allmän behörighet<br />
krävs standardbehörighet D.3,<br />
vilket innebär betygskrav lägst G/3 i<br />
ämnena Matematik B och Samhällskunskap<br />
A samt 12 månaders arbetslivserfarenhet<br />
på minst halvtid. Tänk på att<br />
behörighetskraven kan ändras. Se aktuell<br />
anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för psykologi<br />
Box 213, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Paradisgatan 5,<br />
Södra <strong>universitet</strong>sområdet hus O och P<br />
Tel exp 046-222 91 21<br />
Tel studievägledare<br />
046-222 91 22<br />
Fax 046-222 42 09<br />
www.psychology.lu.se<br />
Socionomutbildning<br />
Socialhögskolan har utbildat socionomer<br />
i över femtio år. I dag fi nns utbildningen i<br />
Helsingborg och Lund och antagning sker<br />
till respektive ort varje termin.<br />
Socionomutbildningen omfattar 140<br />
poäng och är en bred utbildning som ger<br />
möjlighet till socialt arbete inom många<br />
områden. Socionomer arbetar exempelvis<br />
inom socialtjänsten, som kuratorer <strong>vid</strong><br />
sjukhus och skola, som rehabiliteringskonsulenter<br />
<strong>vid</strong> Försäkringskassan och<br />
som socialarbetare inom kriminalvården.<br />
Socionomer är också efterfrågade inom<br />
den privata sektorn, t.ex. som personalkonsulenter.<br />
Socionomutbildningen är en samhällsvetenskaplig<br />
grundutbildning som kännetecknas<br />
av ett samspel mellan teori och<br />
praktik. I utbildningen ingår en termins<br />
handledd studiepraktik. Socialhögskolan<br />
har ett väl utbyggt samarbete med <strong>universitet</strong><br />
och högskolor över hela världen. Det<br />
fi nns därför möjlighet att förlägga delar<br />
av studierna utomlands.<br />
Utbildningen inleds med obligatoriska<br />
kurser omfattande 100 poäng med studier<br />
i socialt arbete, socialpolitik, politik och<br />
förvaltning, rättskunskap och socialrätt<br />
och där de sista 20 poängen tas i kursen<br />
handledd studiepraktik.<br />
Under de två sista terminerna väljer de<br />
<strong>studera</strong>nde två olika fördjupningskurser<br />
i socialt arbete om vardera 20 poäng.<br />
Kurserna har inriktning mot olika arbetsområden,<br />
t.ex. socialt arbete med barn<br />
och unga, socialt arbete med drogmissbrukare,<br />
socialt arbete med inriktning<br />
mot kulturmöten och integration eller<br />
socialt behandlingsarbete med familjer.<br />
Utbildningen leder till socionomexamen<br />
(Bachelor of Science in Social Work). Efter<br />
socionomexamen är det möjligt att avlägga<br />
såväl magister- som doktorsexamen<br />
i socialt arbete.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik A<br />
eller 1 åk H S E N T Te eller 2 åk Mu So Ek<br />
Du eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst<br />
2 åk från treårig linje eller etapp 2. Tänk<br />
på att behörighetskraven kan ändras. Se<br />
aktuell anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Socialhögskolan, Box 23, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Bredgatan 13, Lund<br />
Tel exp 046-222 93 90<br />
Tel studievägledare 046-222 94 03<br />
Tel studieinformation talsvar<br />
046-222 71 10<br />
www.soch.lu.se<br />
Master of European Affairs<br />
Programmet är en påbyggnadsutbildning<br />
efter fi l. kand-, ekon. kand- eller jur. kandexamen<br />
och ger fördjupade kunskaper<br />
om EU- och europafrågor utifrån fl era<br />
perspektiv – juridiska, ekonomiska och<br />
statsvetenskapliga. Studierna förbereder<br />
studenterna både för yrkeskarriär och<br />
för fortsatta akademiska studier med<br />
euro peisk inriktning. Många studenter<br />
kommer från andra länder i Europa och<br />
övriga världen – undervisning och examination<br />
sker på engelska.<br />
Programmet omfattar totalt 40 poäng.<br />
En interdisciplinär kurs om sammanlagt<br />
10 poäng läses gemensamt av programmets<br />
samtliga studenter. I kursen kopplas<br />
juridiska perspektiv till statsvetenskapliga<br />
och ekonomiska integrationsteorier. Studenterna<br />
inom respektive profi l (juri dik,<br />
företagsekonomi/handelsrätt och statsvetenskap)<br />
läser två profi lkurser om vardera<br />
10 poäng, samt genomför ett uppsatsarbete<br />
om 10 poäng, som anknyter till<br />
teman och problem som har behandlats<br />
inom profi lkurserna.
Den juridiska profi len innehåller under<br />
höstterminen tre obligatoriska delkurser:<br />
”EU Institutions and the Legal System”<br />
behandlar EUs struktur, organisation<br />
och beslutsprocess. ”Free Movement and<br />
Sectoral Policies” syftar bland annat till<br />
att genom studier av EG-rätten ge ingående<br />
kunskaper i rörligheten för varor,<br />
personer, tjänster och kapital, d.v.s. de<br />
fyra friheterna. EUs konkurrenspolitik<br />
och konkurrensregler <strong>studera</strong>s i delkursen<br />
”EU – Economic Policies – Competition”.<br />
Under vårterminen följer studenterna efter<br />
eget val kurser inom olika EG-rättsliga<br />
områden.<br />
Inom den ekonomiska profi len består<br />
den handelsrättsliga kursen av tre delkurser:<br />
”Introduction to Community Law<br />
and the Internal Market”, ”Competition<br />
Law och Company and Tax Law”. Den<br />
företagsekonomiska delen inleds med<br />
två obligatoriska moment: ”International<br />
Strategic Human Resource Management”<br />
och ”International and European Financial<br />
Integration”. Därefter väljer man<br />
två av följande moment: ”International<br />
Accounting”, ”Corporate Strategies in<br />
an Integrated World” och ”International<br />
Marketing”.<br />
I den statsvetenskapliga profi len skapar<br />
kurserna ”Negotiation and Decisionmaking<br />
in the EU” och ”European Governance”<br />
förståelse för olika faktorer som<br />
ligger bakom den europeiska integrationsprocessen.<br />
”International Political Economy”<br />
täcker kopplingarna mellan internationell<br />
politik och internationell ekonomi.<br />
”Europe in International Politics”<br />
S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G A F A K U L T E T E N<br />
fokuserar på EUs roll i världspolitiken,<br />
och dess möjlighet att tala med en röst i<br />
internationella frågor.<br />
Utbildningen leder till magisterexamen<br />
i företagsekonomi/handelsrätt, statsvetenskap<br />
eller juridik. Benämningarna<br />
är Magisterexamen i företagsekonomi<br />
och handelsrätt med europainriktning<br />
(Master of European Business Administration<br />
and Business Law), Magisterexamen<br />
i statsvetenskap med europainriktning<br />
(Master of European Politics) respektive<br />
Magisterexamen i europeisk rätt<br />
(Master of European Law (LL. M)).<br />
Särskilda förkunskapskrav: För programmets<br />
samhällsvetenskapliga profi ler krävs<br />
kandidatexamen med företagsekonomi<br />
eller handelsrätt respektive statsvetenskap<br />
som huvudämne. För den juridiska profi<br />
len krävs jur. kandexamen. Tänk på att<br />
behörighetskraven kan ändras. Se aktuell<br />
anmälningskatalog.<br />
Anmälan: Programmet startar endast på<br />
höstterminen. Sista anmälningsdag är den<br />
1 februari.<br />
Ytterligare information:<br />
Statsvetenskapliga institutionen<br />
Box 52, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Paradisgatan 5,<br />
Södra <strong>universitet</strong>s området, H, Eden<br />
Tel 046-222 89 51<br />
Fax 046-222 40 06<br />
E-post MEA@svet.lu.se<br />
www.svet.lu.se/MEA/Default.html<br />
Påbyggnadsutbildning<br />
i psykoterapi<br />
Påbyggnadsutbildningen omfattar 60<br />
poäng, bedrivs på halvtid och sträcker<br />
sig över tre år. Den leder till psykoterapeutexemen.<br />
Utbildningen har tre olika<br />
inriktningar: Påbyggnadsutbildning i psykoterapi<br />
med inriktning på familjeterapi,<br />
Påbyggnadsutbildning i psykodynamiskt<br />
orienterad psykoterapi och Påbyggnadsutbildning<br />
i kognitiv och beteendeinriktad<br />
psykoterapi. Utbildningen innehåller bl.a.<br />
teori, diagnostik, forskningsmetod och<br />
psykoterapeutiskt arbete under handledning.<br />
Den förbereder för självständiga arbetsuppgifter<br />
som psykoterapeut och för<br />
förebyggande och behandlande insatser<br />
inom olika samhällssektorer.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Legitimerad<br />
läkare med specialistutbildning i psykiatri,<br />
legitimerad psykolog eller socionomexamen<br />
med föreskriven komplettering<br />
eller annan jämförbar utbildning, samt<br />
grundläggande utbildning i psykoterapi<br />
med fullgjord egenterapi. Efter avslutad<br />
grundutbildning ska man också ha fullgjort<br />
minst två års handledd yrkesverksamhet<br />
med terapeutiska arbetsuppgifter<br />
för handledarutbildad psykoterapeut.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för psykologi<br />
Besöksadress Paradisgatan 5,<br />
Södra <strong>universitet</strong>sområdet hus, P<br />
Tel 046-2229121, Fax 046-2229112<br />
www.psychology.lu.se<br />
77
78<br />
Här står dialog och tänkande i fokus<br />
Det är långt ifrån en självklarhet att jag sitter där jag sitter,<br />
som <strong>studera</strong>nde på psykologprogrammet i Lund. Fram till<br />
ett halvår innan jag började, hade jag aldrig ens haft en<br />
tanke på att jag skulle sätta min fot i den akademiska världen.<br />
Dels på grund av att jag ägnat mitt liv åt helt andra<br />
saker – skapande av bruksföremål och skulpturer, vilket jag<br />
trivdes med – och dels på grund av min bristande förmåga<br />
att läsa, något som jag rent tekniskt inte behärskade och<br />
L INNÉA SVENSK<br />
som jag lagt på hyllan sedan grundskolan. Men framför<br />
allt kände jag ett främlingsskap inför <strong>universitet</strong>svärlden<br />
och en sviktande tro på min förmåga att <strong>studera</strong>.<br />
Tveka inte!<br />
Jag levde med en bild av den akademiska världen som jag<br />
inte tror att jag var ensam om och som kanske delvis har<br />
att göra med den bild som förmedlas av denna värld för<br />
att upprätthålla dess status, såväl socialt som ekonomiskt,<br />
samt tron på att <strong>universitet</strong>sstudier skulle vara svårare<br />
eller mer komplicerade än något annat i livet. Nu kan jag<br />
bara konstatera att detta var en sorglig lögn som gör att<br />
mångfalden bland studenter begränsas. Jag hade byggt upp<br />
ett försvar i form av fördomar som ledde till avsky mot<br />
den värld som jag då tänkte aldrig skulle kunna bli min.<br />
Min bild var att det var en sluten och konservativ värld<br />
utan någon form av <strong>vid</strong>are helhetsperspektiv. Verkligheten<br />
överträffade mina vildaste fördomar. Den enda förklaringen<br />
jag har på detta är just att det fortfarande verkar<br />
fi nnas en väldigt begränsad grupp människor med mycket<br />
begränsade frågeställningar som rör sig i <strong>universitet</strong>ets<br />
korridorer. Därför uppmanar jag speciellt dig som tvivlar<br />
på din förmåga bara för du inte kommer från ett traditionellt<br />
akademiskt hem, är född i Sverige eller sympatiserar<br />
med våra könsregler, eller om du är äldre och har en annan<br />
arbetslivs- och livserfarenhet – tveka inte, sök, dina frågor<br />
är förutsättningen för en förändring!<br />
Positiv respons<br />
Min andra stora överraskning var betydligt mera positiv:<br />
det fanns förvånansvärt mycket resurser och möjligheter<br />
att få hjälp. För min del innebar detta kontakt med<br />
handikappverksamheten som snart erbjöd mig en dyslexiutredning,<br />
hjälpmedel och ett stöd som möjliggjorde<br />
och möjliggör en fortsatt studiegång. En annan sak är den<br />
levande kunskap som människor sitter inne med och vill<br />
förmedla, möta och, när det är som bäst, diskutera. Det<br />
är som en lyxvärld där dialog och tänkande får stå i fokus.<br />
Du får tillgång till föreläsningar, litteratur och seminarium<br />
som serverar kunskaper, tankar och perspektiv, och du<br />
kan välja att äta, tänka, ifrågasätta och förhoppningsvis<br />
komma med nya viktiga perspektiv. Visst kan det fi nnas<br />
ett visst motstånd mot att frångå invanda tankemönster,<br />
men också en dragning till och en fascination över nya<br />
frågeställningar. Och visst fi nns det hierarkiska inslag<br />
på <strong>universitet</strong>et som det är svårt att blunda för, men jag<br />
upplever också att jag får en positiv respons som får mig<br />
att trivas här på <strong>universitet</strong>et.
Ekonomihögskolan <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
(EHL) är en av de ledande ekonomihögskolorna<br />
i Norden där det bedrivs omfattande<br />
forskning och utbildning inom<br />
ekonomi och systemvetenskap.<br />
Cirka 4300 studenter läser på våra program<br />
och de fristående kurser som ges <strong>vid</strong><br />
institutionerna för ekonomisk historia,<br />
företagsekonomi, handelsrätt, informatik,<br />
nationalekonomi och statistik. Dessa är de<br />
vetenskapliga ämnen som utgör basen för<br />
verksamheten <strong>vid</strong> EHL.<br />
Program eller kurser<br />
Du kan välja att <strong>studera</strong> i en fastare form<br />
på något av de tre utbildningsprogramm en<br />
ekonomprogrammet, internationella ekonomprogrammet<br />
och systemvetenskapliga<br />
programmet eller att läsa fristående kurser.<br />
Oavsett studieform kan du <strong>studera</strong> till en<br />
ekonomie- eller fi losofi e magisterexamen<br />
(4 år/160 poäng) med något av ovanstående<br />
ämnen som huvudinriktning. Det<br />
går således att kombinera fristående kurser<br />
för att skapa en egen unik utbildningsprofi<br />
l. I samverkan med <strong>Lunds</strong> Tekniska<br />
Högskola (LTH) ges även programmet<br />
Technology Management (se LTH).<br />
Totalt inom EHL:s vetenskapliga ämnesområden<br />
fi nns ett hundratal kurser att<br />
välja mellan, vilket ger goda förutsättningar<br />
för dig att fi nna en huvudinriktning<br />
i studierna som styrs av ditt personliga<br />
Ekonomihögskolan<br />
intresse. Målet är att ge kvalifi cerad utbildning<br />
för verksamheter i Sverige eller<br />
internationellt och att du ska vara väl förberedd<br />
för att längre fram på ett ansvarsfullt<br />
sätt bidra till utveckling av näringsliv<br />
och samhälle.<br />
Forskning<br />
Utbildningen har en stark vetenskaplig<br />
förankring och merparten av lärarna <strong>vid</strong><br />
EHL är aktiva forskare; 33 professorer,<br />
150 forskare och lika många forskar<strong>studera</strong>nde<br />
samt gästprofessorer är på olika<br />
sätt aktiva i utbildningen och bidrar med<br />
sin pro fessionella kompetens. Samtidigt<br />
har vi ett väl etablerat och utvecklat samarbete<br />
med näringsliv och omgivande<br />
samhälle som integreras i utbildningen.<br />
Du får regel bundet möta gästföreläsare,<br />
arbeta med frågeställningar baserade på<br />
verkliga fall och möjlighet att utveckla<br />
din förmåga att refl ektera och analysera i<br />
olika perspektiv. Arbetet sker på lektioner,<br />
föreläsningar, i projektarbeten, rättsfall,<br />
företagsspel och datorlaborationer för att<br />
nämna några.<br />
Förutom ämnesinstitutionerna fi nns<br />
inom EHL forskningsinstitut, stiftelser<br />
för kompetensutveckling och <strong>vid</strong>areutbildning<br />
samt studentkårs- och föreningsverksamhet.<br />
Alla verksamheterna inklusive<br />
studentkår är samlade i ett campus<br />
– Holger Crafoords Ekonomicentrum.<br />
Internationellt<br />
EHL:s internationella kontakter och studentutbyten<br />
är väl utvecklade. Varje år<br />
reser ca 200 av EHL:s studenter utomlands<br />
för att <strong>studera</strong> <strong>vid</strong> något av de 100tal<br />
välrenommerade lärosäten som vi samarbetar<br />
med i Europa, Nordamerika och<br />
Sydostasien och Australien. Lika många<br />
utländska studenter kommer till oss.<br />
Aktiv kunskapsutveckling, skicklighet<br />
i forskning och utbildning i kombination<br />
med omfattande internationella kontakter<br />
samt strävan att förena akademisk tradition<br />
med förnyelse och nära samarbete<br />
med näringsliv och omgivande samhälle,<br />
har bidragit till att befästa vår position.<br />
EHL är också internationellt EQUIS-ackrediterad<br />
(European Quality Improvement<br />
System) – en form av kvalitetsgaranti<br />
som visar att vi svarar upp mot de<br />
höga krav som ställs på utbildning, på<br />
inter nationalisering och samarbete med<br />
det omgivande samhället.<br />
Ytterligare information:<br />
Ekonomihögskolan<br />
Box 7080, 220 07 Lund<br />
Besöksadress Tycho Brahes väg 1<br />
Holger Crafoords Ekonomicentrum<br />
Tel 046-222 42 83<br />
Fax 046-222 34 06<br />
www.ehl.lu.se<br />
79
80<br />
Utbildningsprogram<br />
Ekonomprogrammet<br />
Ekonomprogrammet ger stora möjligheter<br />
till specialisering, och beroende på vilken<br />
specialisering man väljer kan framtida arbetsuppgifter<br />
variera inom ett brett fält.<br />
Utbildningen är fyraårig och avslutas<br />
med en ekonomie magisterexamen på 160<br />
poäng, men kan också avslutas efter tre<br />
år med en ekonomie kandidatexamen på<br />
120 poäng.<br />
Under de första tre terminerna på Ekonomprogrammet<br />
består utbildningen av<br />
obligatoriska kurser i företagsekonomi,<br />
nationalekonomi, statistik och handelsrätt.<br />
Under dessa terminer är programmet<br />
bundet när det gäller studiernas ordningsföljd<br />
och innehåll, men därefter ökar valfriheten<br />
i utbildningen betydligt.<br />
Från januari 2007 ingår även 5 poäng<br />
ekonomisk historia som obligatorisk kurs<br />
i en ekonomexamen.<br />
Från termin 4 styr valet av huvudämne<br />
utbildningens innehåll.<br />
Huvudämnen<br />
<strong>Att</strong> välja ett ämne som huvudämne innebär<br />
att man läser två år, d.v.s. 80 poäng i<br />
detta ämne, om man siktar mot en ekonomie<br />
magisterexamen. För den som väljer<br />
att avsluta programmet med en ekonomie<br />
kandidatexamen på 120 poäng innebär<br />
huvudämnet 1,5 års studier motsvarande<br />
60 poäng. Under utbildningens gång upp-<br />
E K O N O M I H Ö G S K O L A N<br />
täcker du vilka ämnesområden som engagerar<br />
dig och du kan välja den specialiser -<br />
ing som passar dina intressen och fram tid s -<br />
pl a ne r. I nom E k onom pr o g r a m me t fi n n s<br />
sex möjliga huvud ämnen. Dessa ämnen<br />
är ekonomisk historia, ekonomisk geografi<br />
, företags ekonomi, handelsrätt, nationalekonomi<br />
och statistik. Du får fördjupad<br />
information om de olika ämnena på de följande<br />
sidorna under respektive ämne.<br />
Ekonomprogrammet ger en kvalifi cerad<br />
och konkurrenskraftig utbildning. Den<br />
är nära knuten till den forskning som bedrivs<br />
samtidigt som reella frågeställningar<br />
aktualiseras och kopplas till teori genom<br />
nära samarbete med näringsliv och organisationer.<br />
Examina<br />
En ekonomie kandidat- respektive magister<br />
examen kan uppnås både genom studier<br />
på Ekonomprogrammet och genom studier<br />
på fristående kurser. För ekonomie<br />
magisterexamen krävs följande:<br />
Ekonomisk historia som huvudämne:<br />
ekonomisk historia 80 poäng, handelsrätt<br />
10 poäng, statistik 10 poäng, företagsekonomi<br />
40 poäng och nationalekonomi<br />
20 poäng (alternativt nationalekonomi 40<br />
poäng och företagsekonomi 20 poäng).<br />
Ekonomisk geografi som huvudämne:<br />
ekonomisk geografi 80 poäng, handelsrätt<br />
10 poäng, statistik 10 poäng, företags-<br />
ekonomi 40 poäng och nationalekonomi<br />
20 poäng (alternativt nationalekonomi 40<br />
poäng och företagsekonomi 20 poäng).<br />
Företagsekonomi som huvudämne:<br />
företagsekonomi 80 poäng, nationalekonomi<br />
20 poäng, handelsrätt 10 poäng,<br />
statistik 10 poäng, ekonomisk historia 5<br />
poäng, valfria kurser 35 poäng.<br />
Handelsrätt som huvudämne:<br />
handelsrätt 80 poäng, statistik 10 poäng,<br />
ekonomisk historia 5 poäng, företagsekonomi<br />
40 poäng och nationalekonomi 20<br />
poäng (alternativt nationalekonomi 40<br />
poäng och företagsekonomi 20 poäng),<br />
valfria kurser 5 poäng.<br />
Nationalekonomi som huvudämne:<br />
nationalekonomi 80 poäng, företagsekonomi<br />
20 poäng, handelsrätt 10 poäng,<br />
statistik 10 poäng, ekonomisk historia 5<br />
poäng, valfria kurser 35 poäng.<br />
Statistik som huvudämne:<br />
statistik 80 poäng, handelsrätt 10 poäng,<br />
ekonomisk historia 5 poäng, företagsekonomi<br />
40 poäng och nationalekonomi 20<br />
poäng (alternativt nationalekonomi 40<br />
poäng och företagsekonomi 20 poäng),<br />
valfria kurser om 5 poäng.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik C<br />
eller 3 åk SENT eller 2 åk Te eller etapp<br />
3 och Samhällskunskap A eller 2 åk eller
etapp 2. Lägst betyget godkänd eller 3.<br />
Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog<br />
eller utbildningsbeskrivning.<br />
Internationella<br />
ekonomprogrammet<br />
Inom Internationella ekonomprogrammet<br />
utbildas ekonomer för internationell<br />
verksamhet genom en kombination av<br />
språk- och ekonomistudier. Efter utbildningen<br />
ska man kunna arbeta som profess<br />
ionell ekonom på tyska respektive franska<br />
marknader. Detta kan innebära att<br />
man under några år bor och arbetar i ett<br />
tysk- eller franskspråkigt land eller arbetar<br />
på svenska exportföretag, organisationer<br />
eller myndigheter med omfattande internationella<br />
kontakter.<br />
En termins studier förläggs till ett utländskt<br />
lärosäte, tyskspråkigt eller franskspråkigt<br />
beroende på vald språkinriktning<br />
inom programmet. Studierna utomlands<br />
bedrivs på samma villkor som gäller för<br />
landets inhemska studenter.<br />
Det internationella ekonomprogrammet<br />
har två inriktningar; man väljer antingen<br />
företagsekonomi eller nationalekonomi<br />
som huvudämne. <strong>Att</strong> välja ett ämne<br />
som huvudämne innebär att man ska läsa<br />
minst 80 poäng i ämnet Ämnesinrikt ning<br />
väljs inför tredje terminen när studenterna<br />
har hunnit pröva på både företagsekonomi<br />
och nationalekonomi. Det Internationella<br />
ekonomprogrammet fi nns med<br />
franska respektive tyska som karaktärsspråk.<br />
Den tyskspråkiga varianten startar<br />
på höstterminen och den franskspråkiga<br />
på vårterminen.<br />
Programmet leder till internationell<br />
eko nomie magisterexamen om 160 poäng.<br />
För denna krävs följande:<br />
företagsekonomi 1–20 poäng<br />
nationalekonomi 1–20 poäng<br />
företagsekonomi eller nationalekonomi<br />
21–80 poäng. Man ska inom huvudämnet<br />
ha fullgjort två självständiga arbeten<br />
(examensarbeten) om vardera 10<br />
poäng<br />
franska eller tyska 1–40 poäng<br />
utlandstermin om 20 poäng där minst<br />
10 poäng skall utgöras av ekonomiska<br />
ämnen. Kurserna ska läsas på franska<br />
eller tyska.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik<br />
C eller 3 åk SENT eller 2 åk Te eller<br />
etapp 3, Samhällskunskap A eller 2 åk<br />
eller etapp 2, Svenska B/Svenska2 B eller<br />
Sv 3 åk HSENT eller etapp 3, Engelska<br />
E K O N O M I H Ö G S K O L A N<br />
B eller 3 åk HSEN eller 2 åk Hhe eller<br />
etapp 3 samt aktuellt språk lägst steg 3<br />
eller C-språk kurs B eller etapp 3 eller 2<br />
åk B-språk eller 3 åk C-språk. Tänk på att<br />
behörighetskraven kan ändras. Se aktuell<br />
anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
För övergripande information om ekonom-<br />
och internationella ekonomprogrammen<br />
fi nns en programkoordinator,<br />
tel 046-222 42 83.<br />
För information om respektive ämne,<br />
kontakta studievägledningen <strong>vid</strong><br />
någon av ämnesinstitutionerna (se<br />
under resp. ämne i denna katalog för<br />
telefonnummer, mottagningstider etc.)<br />
eller slå upp information på<br />
www.ehl.lu.se.<br />
Systemvetarprogrammet<br />
På utbildningsprogrammet för systemvetenskap<br />
utbildas informationstekno logiska<br />
arkitekter. Programmet förbereder<br />
för yrken som systemdesigner, IT-samordnare,<br />
datakonsult, etc. Utbildning och<br />
träning i IT-utveckling kombineras med<br />
utbildning och träning av social och organisatorisk<br />
kompetens. Stor vikt läggs<br />
<strong>vid</strong> att skapa informationsteknologiska<br />
tillämpningar som passar in i sitt mänskliga<br />
och organisatoriska sammanhang. Informationsteknologins<br />
användbarhet står<br />
i centrum för utbildningen. Det gäller den<br />
tekniska och organisatoriska funktionaliteten,<br />
men användbarheten är också i<br />
hög grad knuten till andra aspekter.<br />
Den kompetens som systemvetaren behöver<br />
för att kreativt lösa sina uppgifter<br />
innefattar kunskaper om organisationer<br />
och indi<strong>vid</strong>er, men också mer specifi k<br />
de signkunskap om bland annat systemutveckling,<br />
programmering, projektarbete,<br />
informationssystem, datorsystem och<br />
samspelet människa–dator.<br />
Inom det systemvetenskapliga programmet<br />
fi nns tre varianter:<br />
Design av interaktiva system<br />
Design av organisations- och<br />
verksamhetsstödjande system<br />
Design av systemarkitektur<br />
Alla tre varianterna läser tillsammans<br />
under de första tre åren. Under det fjärde<br />
året, magisteråret, sker specialiseringarna.<br />
I varianten Design av interaktiva system<br />
betonas samspelet mellan människa<br />
och dator och utvecklingen av informationssystem.<br />
I varianten Design av organisations- och<br />
verksamhetsstödjande system betonas datorns<br />
roll i företag och organisationer.<br />
I varianten Design av systemarkitektur<br />
ligger i stället betoningen på en fördjupning<br />
kring teknisk konstruktion av institutioners<br />
informationstekniska nätverk.<br />
Programmet leder till fi losofi e magisterexamen<br />
efter fyra års studier (160 poäng).<br />
Den som så önskar kan avsluta utbildningen<br />
efter tre år med en fi losofi e kandidatexamen<br />
(120 poäng)<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik C<br />
och Samhällskunskap A. Se även aktuell<br />
anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för Informatik<br />
Besöksadress<br />
Holger Crafoords Ekonomicentrum II<br />
Ole Römers väg 6<br />
223 63 Lund<br />
Tel exp 046-222 80 2,<br />
mån–tors 13–14<br />
Tel studievägledare 046-222 80 25<br />
tis och tors 11–12<br />
Fax 046-222 45 28.<br />
www.ics.lu.se<br />
Ämnen/kurser<br />
Ekonomisk historia<br />
Ekonomisk historia har en unik förmåga<br />
att ge perspektiv på moderna företeelser<br />
i samhällsekonomin genom att visa på<br />
långsiktiga samband mellan olika faktorer<br />
och visa på paralleller i gångna tider<br />
och på andra platser. Ekonomisk historia<br />
i Lund har en stark forskningsprofi l<br />
och alla lärare forskar aktivt <strong>vid</strong> sidan om<br />
sin undervisning, vilket ger hög kvalitet<br />
på kurserna. Studieobjektet är världens<br />
ekonomi med betoning på utvecklingen<br />
under 1800- och 1900-talen. Några centrala<br />
frågeställningar som behandlas är<br />
varför vissa länder blivit rika medan andra<br />
förblivit fatt iga, vilken roll befolkningsutvecklingen<br />
spelar för välstånd och miljöproblem,<br />
den ekonomiska tillväxtens sammanhang<br />
och mönster i relation till naturresurser<br />
och teknisk utveckling, den<br />
mänskliga kompetensens utveckling och<br />
betydelse på arbetsmarknaden, mäns och<br />
kvinnors olika villkor i ekonomin, invandrares<br />
villkor på arbetsmarknaden samt hur<br />
den ekonomiska teoribildningen förändrats<br />
över tiden.<br />
81
82<br />
Ekonomisk historia kan <strong>studera</strong>s upp till<br />
80 poäng och då utgöra huvudämne i såväl<br />
ekonomie som fi losofi e magister examen.<br />
Med 60 poäng kan ämnet användas som<br />
huvudämne i en ekonomie eller fi losofi e<br />
kandidatexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Inga. Tänk<br />
på att kursutbud och behörighetskrav kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog eller<br />
utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Ekonomisk-historiska institutionen<br />
Box 7083, 220 07 Lund<br />
Besöksadress<br />
Holger Crafoords Ekonomicentrum I,<br />
Tycho Brahes väg 1<br />
Tel exp 046-222 74 75<br />
Tel studievägledare 046-222 74 85<br />
Fax 046-13 15 85<br />
www.ekh.lu.se<br />
Forskningspolitik<br />
Forskningspolitiska institutet erbjuder utbildning<br />
inom ämnesområdet forsknings-<br />
och teknikpolitik, d.v.s. samhällsvetenskapliga<br />
studier av utveckling, organisa-<br />
tion, spridning och utnyttjande av vetenskaplig<br />
och teknisk kunskap. Bland annat<br />
uppmärksammas forskningens samhällsroll,<br />
teknikens politiska dimensioner, underrättelseanalys,<br />
medias betydelse för de<br />
vetenskapliga systemen samt relationen<br />
mellan vetenskap, teknik och samhälleliga<br />
risker.<br />
Ytterligare information:<br />
Forskningspolitiska institutet (FPI)<br />
Alfa 1, Scheelevägen 15, 223 63 Lund<br />
Tel exp 046-222 7616<br />
www.fpi.lu.se<br />
Företagsekonomi<br />
Utbildningen i företagsekonomi förbereder<br />
för en mängd olika arbetsuppgifter<br />
och roller i både företag, organisationer<br />
och förvaltningar. Ämnet ger kunskap om<br />
och förståelse för hur företag och andra<br />
organisationer fungerar internt och som<br />
en del av samhället. De inledande 20<br />
poängen utgörs av en bred företagsekonomisk<br />
introduktionskurs. Därefter följer<br />
delkurser inom fi nansiell planering<br />
och ekonomisk analys, extern redovisning<br />
och rapportering samt strategiska<br />
samspel i marknadsföring och organisation.<br />
På nivån 41–80 poäng är redovisning,<br />
strategi och ekonomisk analys, fi -<br />
nansiering, marknadsföring och organisa-<br />
E K O N O M I H Ö G S K O L A N<br />
tion de vanligaste fördjupningsområdena,<br />
men möjlighet fi nns även att läsa andra<br />
special kurser. De uppsatser som ingår omfattar<br />
10 poäng vardera, varav en i temaform<br />
på kandidatnivå och ett uppsatsseminarium<br />
på magisternivå. Många av kurserna<br />
ges på engelska eftersom institutionen<br />
varje läsår gästas av ett stort antal utbytesstudenter<br />
inom olika utbytesavtal och<br />
nätverk. Ämnet kan utgöra huvudämne<br />
i kandidat- och magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För allmän<br />
kurs 1–20 poäng: Matematik C eller 3<br />
åk SENT eller 2 åk Te eller etapp 3 och<br />
Samhällskunskap A eller 2 åk eller etapp 2.<br />
Lägst betyget godkänd eller 3. Tänk på att<br />
kursutbud och behörighetskrav kan ändras.<br />
Se aktuell anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Företagsekonomiska institutionen<br />
Box 7080, 220 07 Lund<br />
Besöksadress<br />
Holger Crafoords Ekonomicentrum I<br />
Tycho Brahes väg 1<br />
Tel exp 046-222 78 10<br />
Tel studievägledare 046-222 46 46<br />
Fax 046-222 44 37<br />
www.fek.lu.se<br />
Handelsrätt<br />
Handelsrätt brukar beskrivas som det ekonomiska<br />
livets juridik och behandlar rättsliga<br />
frågor av särskilt intresse för företag,<br />
na tionell och internationell handel. Ämnet<br />
handelsrätt täcker följaktligen fl era juridiska<br />
delområden. En gemensam nämnare<br />
är att de har anknytning till ekonomiska<br />
frågor för företag/näringsliv/samhälle<br />
och har därigenom en given plats i ekonomutbildningen<br />
med kursen Juridisk<br />
översiktskurs. Handelsrätt är ett lämpligt<br />
fördjupningsområde för ekonomer, men<br />
även statsvetare, personalvetare och teknologer<br />
läser många olika fördjupningskurser.<br />
Inom ämnet handelsrätt ses rättsreglerna<br />
i ett annat perspektiv än inom den traditionella<br />
juridiken. Fokus ligger på företaget<br />
och dess rättsliga reglering, internt<br />
såväl som externt, nationellt såväl som internationellt.<br />
Väljer man att fördjupa sig i<br />
handelsrätt innebär det att man kommer<br />
att verka inom gränslandet ekonomi/juridik.<br />
Det fi nns fyra olika fördjupningsalternativ:<br />
Handel och marknad som innefattar<br />
en mångfald centrala handelsrättsliga<br />
kurser som EG-rätt, Internationell<br />
handelsrätt, Konkurrensrätt med mark-<br />
nadsrätt för att nämna några. Den skatterättsliga<br />
inriktningen utgör den skatterättsliga<br />
profi len inom ekonomexamen<br />
med kurser inom exempelvis koncernbeskattning<br />
och mervärdesskatt. Den handelsrättsliga<br />
inriktningen inom Bolag och<br />
marknad erbjuder en fördjupning där bolaget<br />
står i centrum med bolagsrätt, revisorsjuridik<br />
och redovisningsrätt som<br />
viktiga områden. Kurserna för revisorsauktorisation<br />
ryms exempelvis här. Den<br />
arbetsrättsliga fördjupningen är en specialisering<br />
inom Arbetsrätten och institutionen<br />
i Lund har landets största utbud av kurser<br />
inom detta område.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För Juridisk<br />
översiktskurs och Arbetsrätt: Matematik<br />
A eller 1 åk HSENTTe eller 2 åk MuSo-<br />
EkDu eller etapp 2, Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk eller etapp 2. Lägst betyget<br />
godkänd eller 3. Tänk på att kursutbud<br />
och behörighetskrav kan ändras. Se aktuell<br />
anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för handelsrätt<br />
Holger Crafoords Ekonomicentrum II<br />
Ole Römers väg 6, 223 63 Lund<br />
Tel exp 046-222 78 93, 222 78 98<br />
Tel studievägledare 046-222 78 95<br />
Fax 046-222 44 15<br />
www.busilaw.lu.se<br />
Informatik<br />
Informatik är ett designämne <strong>vid</strong> Ekonomihögskolan<br />
<strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>. Här<br />
utbildas IT-designers som utformar system<br />
kring informationsteknik (IT) anpassade<br />
efter användarnas behov. Utbildning<br />
i det tekniska hantverket kompletteras<br />
med träning av social och organisatorisk<br />
kompetens. Stor vikt läggs <strong>vid</strong> att<br />
skapa informationsteknologiska tillämpningar<br />
som passar in i ett mänskligt sammanhang.<br />
Informationsteknologins användbarhet<br />
står i centrum för utbildningen.<br />
Det gäller den tekniska och organisatoriska<br />
funktionaliteten, men an vändbarheten<br />
är dessutom i hög grad knuten<br />
till andra aspekter.<br />
Ämnet informatik är centralt för yrken<br />
som systemdesigner, IT-samordnare, datakonsult<br />
etc. Den kompetens som ITarkitekten<br />
behöver för att kreativt lösa<br />
sina uppgifter innefattar kunskaper om<br />
organisationer och indi<strong>vid</strong>er, men också<br />
mer specifi k designkunskap om bl.a. system<br />
utveckling, programmering, projektarbete,<br />
informationssystem, datorsystem
och samspelet människa–dator. En del av<br />
undervisningen sker i form av föreläsningar<br />
och lektioner, men en stor del ägnas åt<br />
problemlösning i samband med praktikfall<br />
och datorlaborationer.<br />
Ämnet kan <strong>studera</strong>s upp till 100 poäng<br />
och utgöra huvudämne i kandidat- och<br />
magisterexamen. Se även Datavetenskap.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik C<br />
och Samhällskunskap A. Se även aktuell<br />
anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för informatik<br />
Holger Crafoords Ekonomicentrum II<br />
Ole Römers väg 6, 223 63 Lund<br />
Tel exp 046-222 80 20<br />
Tel studievägledare 046-222 80 25<br />
Fax 046-222 45 28<br />
www.ics.lu.se<br />
Nationalekonomi<br />
Ekonomi är läran om hur resurser exploateras,<br />
skapas och används. Det typiska<br />
är att detta sker för ett eller annat ändamål.<br />
Analysen kan ske med utgångspunkt<br />
från vad som är relevant för enskilda hushåll,<br />
exempelvis barnfamiljer, företag av<br />
olika slag som arbetar med eller utan vinstmotiv,<br />
kommuner, stater och andra politiska<br />
organ, internationella organisationer<br />
och hela världssamfundet. Eftersom det<br />
normalt fi nns många aktörer med motstridiga<br />
intressen, är det viktigt att klargöra<br />
maktförhållanden och möjligheter<br />
att olika intressen kommer att balansera<br />
och därmed stabilisera varandra. Prissystemet<br />
är ett av de viktigaste instrumenten<br />
för att nå balans och öka resurserna<br />
över tiden.<br />
De processer som leder till balanspunkter<br />
(jämvikt) har fundamental betydelse<br />
för hur samhället gestaltar sig i såväl stort<br />
som smått. I processerna gynnas vanligen<br />
vissa aktörer mer än andra. Framgången<br />
kan mätas i termer av marknadsandel,<br />
inkomst, livskvalitet o.s.v. I det politiska<br />
spelet görs återkommande försök att modifi<br />
era processerna (ibland kallade marknadskrafter)<br />
för att ändra utgången till<br />
en eller annan aktörs fördel. Det kan röra<br />
sig om påbud och förbud rörande äktenskap<br />
och samboförhållanden, arbetstidslagstiftning,<br />
konkurrensregler, jordbrukssubventioner,<br />
beskattning, valutasamarbete,<br />
internationellt bistånd och mycket<br />
annat. I varje särskilt fall behöver man<br />
tänka igenom konsekvenserna av att ett ingrepp<br />
görs på det ena eller andra sättet.<br />
E K O N O M I H Ö G S K O L A N<br />
Ekonomi läses <strong>vid</strong> fl era institutioner.<br />
Grund läggande teoretiska begrepp och<br />
samband behandlas inom national ekonomi<br />
(Economics), medan företags ekonomi<br />
(Business Administration) koncentrerar<br />
sig på olika aspekter av ledarskap,<br />
ekonomistyrning, marknadsföring m.m.<br />
Efter den inledande översiktskursen <strong>studera</strong>s<br />
nationalekonomi med inriktning<br />
på fi nansiell ekonomi, hälsoekonomi/arbetsmarknadsekonomi/familjeekonomi<br />
(HAF) , internationell ekonomi (handel,<br />
integration, utveckling), makroekonomi<br />
(konjunkturer, tillväxt), mikroekonomi<br />
(spelteori, industriell organisation m.m.)<br />
och offentlig ekonomi/politisk ekonomi<br />
(kollektiva beslut, skattefrågor, juridikens<br />
roll, välfärdsstaten m.m.). Studierna<br />
syftar till att ge en intuitiv förståelse<br />
för eko nomiska problem samt förmåga<br />
att självständigt tillämpa ekonomiska<br />
analysmetoder.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För allmän<br />
kurs 1–20 poäng: Matematik C eller 3<br />
åk SENT eller 2 åk Te eller etapp 3 och<br />
Samhällskunskap A eller 2 åk eller etapp<br />
2. Lägst betyget godkänd eller 3. Tänk på<br />
att kursutbud och behörighetskrav kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog eller<br />
utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Nationalekonomiska institutionen<br />
Box 7082, 220 07 Lund<br />
Besöksadress<br />
Holger Crafoords Ekonomicentrum I,<br />
Tycho Brahes väg 1<br />
Tel kurssekreterare: 046-222 86 50<br />
Tel studievägledare: 046-222 86 75<br />
Fax 046-222 46 13<br />
www.nek.lu.se<br />
Statistik<br />
Dagligen möter man påståenden om hur<br />
verkligheten ser ut och fungerar. En kritisk<br />
analys av dessa påståenden kräver kunskaper<br />
om datainsamling, dataanalys och<br />
vilka slutsatser underlaget tillåter. Inom<br />
alla områden av yrkeslivet används statistiska<br />
metoder. Statistik används för att<br />
mäta arbetslöshet och konsumentprisindex.<br />
Läkemedelsindustrin och sjukvården<br />
tar hjälp av statistisk metodik för att utveckla<br />
nya läkemedel och för att förbättra<br />
behandlingsmetoder. Marknadsanalyser<br />
är ett annat vanligt exempel på användning<br />
av statistik i företag.<br />
Insamling och analys kan ske på ett mer<br />
eller mindre sofi stikerat sätt. Statistik som<br />
vetenskapligt ämne handlar om hur man<br />
på ett effektivt sätt gör denna insamling<br />
och analys för att minimera osäkerheten<br />
i beslutsprocessen.<br />
Allmänna kurser i statistik ges upp till<br />
80 poäng och ämnet kan utgöra huvudämne<br />
i kandidat- och magisterexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För allmän<br />
kurs 1–20 poäng: Matematik C eller 3<br />
åk SENT eller 2 åk Te eller etapp 3 och<br />
Samhällskunskap A eller 2 åk eller etapp<br />
2. Lägst betyget godkänd eller 3. Tänk på<br />
att kursutbud och behörighetskrav kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog eller<br />
utbildningsbeskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Statistiska institutionen<br />
Box 743, 220 07 Lund<br />
Besöksadress Alfa 1, Scheelevägen 15<br />
Tel exp 046-222 89 10<br />
Tel studievägledare 046-222 89 25<br />
Fax 046-222 42 20<br />
www.stat.lu.se<br />
83
84<br />
Ekonomprogrammet – ett lyckat val<br />
Ekonomprogrammet i Lund, sa min kompis, vet du hur<br />
de som pluggar där är? Det är nog bäst att du skaffar en<br />
ny garderob om du ska passa in på Ekonomicentrum,<br />
fortsatte hon. Skrämselhoten om snobbiga trångsynta rikemansbarn<br />
bet dock inte på mig. Jag hade äntligen, efter<br />
tre års tid av au pair-jobb, svenskakurs, olika ströjobb<br />
och mycket funderande bestämt mig för att bli ekonom.<br />
Mycket på grund av mitt senaste jobb på min pappas<br />
redovisningsbyrå.<br />
Efter sex terminer på ekonomprogrammet vill jag<br />
fortfarande bli ekonom. Efter tre års studier har jag också<br />
upptäckt att på Ekonomicentrum i Lund <strong>studera</strong>r inte<br />
bara ”snobbar” utan även andra slags människor såsom<br />
egna företagare, mormödrar, mammor, pappor, de som<br />
nyss slutat gymnasiet. Mötet mellan dessa människor,<br />
med olika erfarenheter, bidrar till en intressantare utbildning.<br />
Alla har något att tillägga i diskussionerna. Diskussioner<br />
och grupparbeten är vanliga, roliga och givande inslag<br />
i undervisningen på Ekonomprogrammet och ett bra<br />
komplement till de traditionella salstentorna. Det är bra<br />
med många grupparbeten eftersom man får lära sig att<br />
samarbeta med olika slags människor. Vissa grupparbeten<br />
jag har gjort har varit roliga, andra katastrofala. Grupp<br />
arbeten då ingenting har fungerat och alla medlemmar<br />
har haft olika viljor har varit de mest lärorika eftersom det<br />
har varit då man verkligen fått jobba och samarbeta för<br />
att hitta en lösning. Det är viktigt att kunna samarbeta på<br />
en framtida arbetsplats.<br />
Val av inriktning<br />
Det räcker inte att en gång ha bestämt sig för att bli ekonom,<br />
utan fl era val kommer under utbildningens gång.<br />
De första tre terminerna läser alla på ekonomprogrammet<br />
samma sak, sedan är det dags att välja vad som ska bli ens<br />
huvudämne. Det fi nns väldigt många inriktningar, dessutom<br />
ingår det 35 valfria poäng i programmet som går att<br />
A NNA KARLSSON<br />
använda till att läsa helt andra ämnen som sociologi, spanska<br />
eller kanske retorik. Det första val jag gjorde var att välja företagsekonomi<br />
som huvudämne. Sedan blev det jättesvårt för min<br />
del. Jag hade sedan jag jobbade hos min pappa trott att jag ville<br />
bli revisor, men under studierna i Lund hade jag även börjat<br />
gilla ämnet organisation. Både redovisning och organisation<br />
ingår i ämnet företagsekonomi. Jag hade sådan beslutsångest att<br />
jag valde att läsa båda. När båda var avslutade hade jag bestämt<br />
mig för att fortsätta ! med redovisning och bli revisor.<br />
Detta innebär att jag även måste läsa många kurser inom<br />
handelsrätt och på så sätt har mina 35 valfria poäng fått användas<br />
till ämnen som beskattningsrätt och revisorsjuridik. Kurser<br />
som jag behöver för att få revisorskompetens.<br />
Livet i Lund<br />
Det svåraste med att <strong>studera</strong> ekonomi har varit att det är så<br />
få undervisningstillfällen i veckan och därför krävs det god<br />
självdisciplin. I början var det svårt att veta hur mycket tid jag<br />
skulle lägga ner på studier och när det var långt till tenta var<br />
det lätt att tänka att det räckte att gå på föreläsningarna och<br />
sedan vara ledig resten av tiden. Det fi nns nämligen väldigt<br />
mycket att göra i Lund för en ledig student. Om du vill kan du<br />
jobba på en nationspub eller laga en tre-rätters middag för 100<br />
personer, trots att dina tidigare erfarenheter av matlagning har<br />
sträckt sig till snabbmakaroner och falukorv. Du kan skriva i en<br />
kårtidning eller ta hand om alla nya studenter som kommer till<br />
Lund. Jag har under mina tre år provat på ganska mycket av det<br />
student-Lund har att erbjuda. Men något som många glömmer<br />
är att man faktiskt kan plugga i Lund utan att engagera sig i<br />
ideellt nations- och kårarbete. Numera är jag inte lika engagerad<br />
i nations- och kårarbete som jag var mina två första år.<br />
Istället har jag tagit upp mina gamla intressen och spelar fotboll<br />
på min fritid. Och det är ändå kul att läsa i Lund.<br />
Det är klart att jag lägger ner betydligt mer tid på mina<br />
studier nu än vad jag gjorde under min första termin. Ju längre<br />
man kommer i utbildningen desto intressantare blir den<br />
eftersom man först läser de obligatoriska kurserna och sedan de<br />
självvalda. Eftersom ekonomi är ett brett ämne är det få som<br />
tycker att alla de obligatoriska kurserna är intressanta.<br />
Tankar om framtiden<br />
Ibland har tanken skrämt mig att jag aldrig provat på mitt<br />
kommande arbete. De som läser till lärare och sjuksköterska<br />
får redan från början gå ut på praktik och se hur de passar<br />
till sina framtida jobb. Något motsvarande har inte ekonomprogrammet.<br />
Trots detta känns det ganska bra eftersom vi<br />
genom exempelvis projektarbeten får träffa och lösa problem åt<br />
skolans samarbetsföretag. Ekonomkåren i Lund anordnar också<br />
företagskvällar, arbetsmarknadsdagar etcetera, där man får en<br />
chans att komma i kontakt med framtida arbetsgivare. Ekonomprogrammet<br />
i Lund har för mig fl est fördelar och jag trivs!<br />
Och tycker att jag valde rätt även om det dröjde tre år efter<br />
gymnasiet innan jag kom fram till vad det skulle bli av mig.
Varje år börjar cirka 500 nya studenter sin<br />
utbildning på naturvetenskapliga fakulteten<br />
i Lund. Fakulteten har två utbildningsprogram<br />
och ett stort antal fristående<br />
kurser att välja mellan, inom ämnesområdena<br />
astronomi, fysik, matematik,<br />
datavetenskap, kemi, molekylärbiologi,<br />
biologi, marinbiologi, miljövetenskap,<br />
geologi, naturgeografi och sjukhusfysik.<br />
Basen i verksamheten utgörs av tretton<br />
institutioner.<br />
Antal studenter<br />
Ungefär 1500 studenter läser på någon<br />
av 14 olika studieinriktningar, och cirka<br />
450 forskar<strong>studera</strong>nde arbetar med sina<br />
avhandlingar inom någon av 32 forskarutbildningsinriktningar.<br />
Ungefär 40 pro cent av de studenter<br />
som avlägger fi losofi e magisterexamen<br />
efter fyra studieår förtsätter med en forskarutbildning,<br />
som regel inom det forskningsområde<br />
där man gjort sitt exam ensarbete.<br />
Andra söker sig efter sin grundutbildning<br />
till näringslivet eller går ut<br />
som gymnasielärare eller fi nner arbete<br />
inom den offentliga förvaltningen.<br />
Naturvetenskapliga<br />
fakulteten<br />
Forskning och forskarutbildning<br />
Den forskning som bedrivs i Lund har stor<br />
spänn<strong>vid</strong>d; från universums allra första<br />
sekunder rekonstruerade i en partikelaccelerator<br />
till hur en fl uga ser världen;<br />
från enskilda molekylers ofattbart snabba<br />
kemiska reaktioner <strong>studera</strong>de med laserteknik<br />
till rekonstruktion av jordens framtida<br />
utveckling i stora datamodeller.<br />
En naturvetares vardag kan te sig väldigt<br />
olika. Ekologer och geovetare arbetar<br />
mycket i fält. Under senare år har fl era<br />
forskningsexpeditioner före tagits till bl.a.<br />
Afrikas öknar eller till Arktis och Antarktis<br />
islandskap. Biokemister, molekylärbiologer<br />
och många biologer kan arbeta på laboratorier<br />
med att renframställa, analys era<br />
och modifi era biomolekyler och med att<br />
<strong>studera</strong> deras funktion i och utanför cellen.<br />
Fysiker och astronomer arbetar ofta<br />
<strong>vid</strong> stora forskningsanläggningar såsom<br />
elektronacceleratorlaboratoriet Max-lab i<br />
Lund och Nordic Optical Telescope på La<br />
Palma och Cern i Genève. Matematiker<br />
och statistiker arbetar bl.a. med att analysera<br />
teoretiska modeller och dra slutsats-<br />
er ur stora statistiska material, ofta med<br />
hjälp av datorer.<br />
De lärare som är engagerade i fakultetens<br />
utbildningar är i de fl esta fall<br />
också framstående forskare och undervisningen<br />
sker därför ofta ute i forskningslabora<br />
torierna i nära kontakt med<br />
forskningsfronten.<br />
Internationella studier<br />
Fakultetens forskare och lärare har av<br />
tradition ett mycket omfattande internationellt<br />
kontaktnät. De fl esta studenter<br />
som vill kan efter ca två års studier<br />
förlägga en del av sin utbildning till ett<br />
utländskt <strong>universitet</strong>, ofta inom ramen<br />
för något av de många utbytesavtal som<br />
fi n n s . För ut om i nom E u r op a fi n n s utbytesavtal<br />
med <strong>universitet</strong> i bl.a. USA,<br />
Sydamerika, Kanada, Australien, Nya<br />
Zee land, Sydost asien och Kina.<br />
Språkkunskaper och en internationell<br />
akademisk utbildning är i dag attraktivt<br />
på arbetsmarknaden. <strong>Att</strong> <strong>studera</strong> utomlands<br />
ger också ännu större valfrihet vad<br />
gäller kurser och specialinriktningar än<br />
vad som erbjuds i Lund.<br />
85
86<br />
Utbildningsprogram<br />
Naturvetenskapligt program<br />
Inom det naturvetenskapliga programmet<br />
kan du utbilda dig till matematiker, datavetare,<br />
fysiker, kemist, molekylärbiolog,<br />
biolog, marinbiolog, miljövetare, naturgeograf<br />
och geolog. Programmet har 14 ingångar<br />
och valet av ingång beror på vilket<br />
huvudämne du vill inrikta dig mot.<br />
De första två åren ägnas åt grundläggande<br />
studier, både inom huvudämnet och<br />
inom andra ämnen som ger nödvändiga<br />
förkunskaper, t.ex. matematik för blivande<br />
fysiker, eller kemi för blivande molekylärbiologer.<br />
För de fortsatta studierna<br />
fi nns sedan ett stort utbud av påbyggnadskurser<br />
att välja bland. Utrymmet för valfria<br />
kurser är stort, och den som vill kan<br />
forma sin egen utbildning genom att välja<br />
kurser dels inom fakultetens kursutbud,<br />
dels utanför det naturvetenskapliga området<br />
inom t.ex. språk, ekonomi, fi losofi<br />
och juridik.<br />
Möjligheterna att få en skräddarsydd<br />
utbildning är alltså stora och chansen att<br />
förlägga en del av sina studier utomlands<br />
är goda. Varje student skapar sin egen utbildningsprofi<br />
l genom val av intressanta<br />
fördjupningskurser och examensarbete.<br />
Arbetsmarknad: Naturvetare arbetar<br />
inom såväl privat som inom offentlig sektor.<br />
Till den senare hör högskolor, länsstyrelser<br />
och kommuner. På sikt går utvecklingen<br />
mot en ökning av andelen yrkesverksamma<br />
naturvetare inom den privata<br />
sektorn, exempelvis inom tillverkningsindustri,<br />
bioteknik, IT och konsultföretag.<br />
Naturvetenskapliga studier ger gedigna<br />
N A T U R V E T E N S K A P L I G A F A K U L T E T E N<br />
ämneskunskaper och träning i analytiskt<br />
och kritiskt tänkande. Tillsammans ger<br />
det en kompetens som är särskilt lämpad<br />
för forsknings- och utvecklingsarbete.<br />
Anmälan/antagning: Antagning sker både<br />
höst- och vårtermin med undantag för ingångarna<br />
geologi, marinbiologi, meteorologi<br />
och biogeofysik, astronomi och astrofysik,<br />
miljö- och hälsoskydd, miljövetenskap<br />
samt naturgeografi , där antagning endast<br />
sker till höstterminen. Förutom krav<br />
på grundläggande behörighet ställs krav<br />
på särskilda förkunskaper för de olika ingångarna.<br />
Tänk på att behör ighetskraven<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Studenter som behöver komplettera<br />
sin behörighet kan kontakta samordnaren<br />
för studiefrågor inom Naturvetenskapliga<br />
fakulteten, tel: 046-222 48 53, eller<br />
0200-11 76 10 eller<br />
studieinformation@kanslin.lu.se<br />
Utbildningen tar tre år för kandidatexamen<br />
och fyra år för magisterexamen.<br />
Examen kan avläggas i något av huvudämnena<br />
biologi, datavetenskap, fysik, geo -<br />
logi, kemi, marinbiologi, matematik, miljö<br />
v e t e n s k a p, m ol e k y l ä r bi ol o g i o c h n a t u r -<br />
geo grafi .<br />
Kombinerad<br />
lärar–natur vetar examen<br />
<strong>Att</strong> ha dubbla examina ger fantastiska möjligheter<br />
och stor fl exibilitet när det gäller<br />
att välja eller byta yrke i framtiden. Nu<br />
fi nns det möjlighet att kombinera en naturvetenskaplig<br />
utbildning i Lund med<br />
en lärarutbildning utan att förlora någon<br />
tid i jämförelse med andra naturvetare<br />
eller lärar<strong>studera</strong>nde! Den normala tiden<br />
för magisterutbildning är 4 år och för lär -<br />
arutbildning 4,5 år. Genom att samordna<br />
delar av den naturvetenskapliga utbildningen<br />
med en utbildning <strong>vid</strong> en lärarhögskola<br />
kan du efter 4 år ta ut din naturvetenskapliga<br />
magisterexamen. Efter<br />
ytterligare ett halvår får du din lärarexamen<br />
för undervisning i gymnasieskolan<br />
eller i grundskolans senare del.<br />
Den kombinerade lärar–naturvetarutbildningen<br />
fi nns beskriven i detalj på<br />
våra hemsidor.<br />
Se <strong>vid</strong>are på: www.naturvetenskap.lu.se/<br />
utbildning/lararutbildning.asp<br />
Biologi<br />
Biologi är vetenskapen om allt levande<br />
från molekylernas och cellernas uppbyggnad<br />
och funktion till globala ekologiska<br />
samband. Kunskaper i biologi öppnar<br />
vägen till många fascinerande vetenskaper<br />
och arbetsområden. I gränslandet mot<br />
medicin och biokemi <strong>studera</strong>s arvsmassans<br />
och andra cellmolekylers struktur<br />
och funktion, hur avläsningen av gener<br />
regleras och samspelet mellan olika proteiner<br />
i cellen och mellan olika celler i<br />
kroppen. Biologi handlar också om hur<br />
vi klassifi cerar olika organismer, sökandet<br />
av den evolutionära förklaringen till arters<br />
utveckling, djurs beteende och om hur<br />
ekologiska teorier och modeller ökar förståelsen<br />
av organismers samspel med varandra<br />
och med sin omgivning. Inom<br />
biologin <strong>studera</strong>s <strong>vid</strong>are transport, ackumulering<br />
och nedbrytning av miljögifter,<br />
klimatförändringars påverkan på ekosystemen<br />
eller hur hotade arter kan bevaras<br />
och en hög biologisk mångfald bibehållas.<br />
Vidare utgör Natur- och miljövård en viktig<br />
del av biologins verksamhetsområde.
Särskilda förkunskapskrav:<br />
För alla biologiinriktade ingångar gäller<br />
följande: för grundkurs 1–20 poäng: Matematik<br />
D, Fysik B, Kemi B samt Biologi<br />
B. Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se aktuell anmälnings<br />
katalog eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ingång: Biologi<br />
Biologiutbildningen är uppbyggd kring<br />
två forskningsinstitutioner; Ekologiska<br />
institutionen samt Institutionen för cell-<br />
och organismbiologi. Under biologiutbildningens<br />
första två år läser du grundläggande<br />
kurser i cellbiologi, genetik, mikrobiologi,<br />
botanik, zoologi, humanfysiologi<br />
och ekologi och får därigenom en bred<br />
baskunskap i biologi. Dessutom väljer du<br />
ett stödämne, vanligen kemi, men för vissa<br />
inriktningar inom biologin kan du välja<br />
andra ämnen t.ex. naturgeografi , geovetenskap<br />
eller mate matik. Under utbildningens<br />
två sista år väljer du kurser inom<br />
de områden du är intresserad av. Det fi nns<br />
baskurser inom de olika biologiska ämnesområdena<br />
om totalt 70 poäng. Vidare<br />
fi nns det cirka 45 olika fördjupningskurser<br />
att välja mellan. Du komponerar<br />
själv sin utbildning utifrån de specifi ka<br />
förkunskapskrav som gäller för respektive<br />
fördjupningskurs. Exempel på inriktningar<br />
man kan välja är ekologi, naturvård,<br />
limnologi, botanik och zoologi, mikrobiologi,<br />
människans fysiologi eller ekotoxikologi.<br />
Samtliga kurser kan sökas som<br />
fristående kurs.<br />
Utbildningen ger även möjlighet till<br />
breddning inom andra naturvetenskapliga<br />
områden eller till kombinationer med<br />
kurser inom andra ämnesområden. Utbildningen<br />
avslutas med ett forskningsinriktat<br />
eller tillämpat examensarbete och<br />
förbereder dig både för forskning och yrkesverksamhet.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för<br />
biologisk grundutbildning<br />
Ekologihuset, Sölvegatan 37<br />
223 61 Lund<br />
Tel exp 046-222 73 18<br />
Tel studievägledare<br />
046-222 37 28<br />
Fax 046-222 42 06<br />
www.biol.lu.se<br />
Datavetenskap<br />
Datavetenskap omfattar det vetenskapliga<br />
studiet av algoritmer (räknemetoder) och<br />
beräkningsprocesser som ligger till grund<br />
för programmering av datorer. Du får<br />
N A T U R V E T E N S K A P L I G A F A K U L T E T E N<br />
kunskaper om datorers möjligheter och<br />
begränsningar, vilka problem som kan<br />
lösas av datorer och vilka krav detta ställer<br />
på datorer i fråga om beräkningstid<br />
och minnesutrymme. Du <strong>studera</strong>r också<br />
praktisk problemlösning och programkonstruktion<br />
med användning av dagens<br />
datorer och programspråk, samt hur datorprogram<br />
bör utformas så att de blir<br />
effektiva och attraktiva redskap för människor.<br />
Utbildning i datavetenskap syftar<br />
till att ge både teoretisk och praktisk bas<br />
för yrkesverksamhet som programmerare.<br />
Förutom kurser på grundnivå erbjuds<br />
fördjupningskurser i bl.a. algoritmteori,<br />
samspelet människa–dator, logikprogrammering,<br />
databaser, realtidsprogrammering,<br />
artifi ciell intelligens, kompilatorteknik,<br />
operativsystem, datakommunikation<br />
och nätverk, datorgrafi k,<br />
programvaruproduktion samt automatteori<br />
(grundläggande matematisk teori<br />
att beskriva datorers funktion).<br />
Datavetenskap kan utgöra huvudämne<br />
i kandidat- och magisterexamen. Se även<br />
Informatik.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
För alla datavetenskapinriktade ingångar<br />
gäller följande: Matematik D, Fysik B<br />
samt Kemi A.<br />
Ingång: Datavetenskap<br />
Studierna inleds med en introduktionskurs<br />
i datalogi, 20 poäng. Andra terminen<br />
läser du matematik, 20 poäng, och tredje<br />
terminen ytterligare 20 poäng i datalogi.<br />
Därefter fi nns ett stort antal kurser på<br />
fördjupningsnivå att välja bland. Det kan<br />
vara lämpligt att komplettera studierna i<br />
datavetenskap med kurser från både det<br />
naturvetenskapliga området och andra<br />
områden, t.ex. ekonomi, beteendevetenskap<br />
eller kognitionsforskning. Utöver föreläsningar<br />
och självstudier ägnas mycket<br />
tid åt datorlaborationer och enskilt arbete<br />
<strong>vid</strong> datorer. Studierna avslutas med ett<br />
examensarbete.<br />
Alternativ ingång:<br />
Matematik–Fysik–<br />
Datavetenskap–Kemi<br />
Den här ingången är en öppen ingång för<br />
dig som är osäker och vill pröva dig fram.<br />
Först en bit in på studierna bestämmer du<br />
dig för vilket huvudämne utbildningen<br />
ska mynna ut i.<br />
Första terminen läser alla kurspaketet<br />
Matematik 1, 20 poäng. Under andra terminen<br />
<strong>studera</strong>s huvudämnet, det vill säga<br />
antingen datavetenskap, matematik, fysik<br />
eller kemi. Andra, och i vissa fall delar<br />
av tredje året, ägnas åt fortsatta grundläggande<br />
kurser inom huvudämnet och<br />
inom det eller de stödämnen som ska ingå<br />
i examen. Genom val av fördjupningskurser<br />
och valet av examensarbete skapar du<br />
din egen profi l.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för datavetenskap<br />
Box 118, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Ole Römers väg 3<br />
Tel exp 046-222 80 30<br />
Tel studievägledare 046-222 80 32<br />
Fax 046-13 10 21<br />
www.cs.lth.se/datavetenskap<br />
Fysik<br />
Fysik är den vetenskap som beskriver energin<br />
i alla dess former, inklusive materien.<br />
Detta gör att den ligger till grund<br />
för de fl esta naturvetenskaper och har<br />
många tillämpningar. Utbildningen i<br />
fysik i Lund sker i nära samarbete mellan<br />
Naturvetenskapliga fakulteten och<br />
<strong>Lunds</strong> Tekniska Högskola. Tillsammans<br />
erbjuds omkring ett hundratal kurser på<br />
grundnivå eller inom en mängd olika specialiseringar<br />
och inriktningar.<br />
Fysik i Lund innebär avdelningar och<br />
grupper som arbetar med allt från grundläggande<br />
atom-, kärn- och partikelfysik,<br />
över avdelningar för fasta tillståndets fysik<br />
och laserfysik, till mera tillämpade avdelningar<br />
och grupper för förbränningsfysik,<br />
nanovetenskap, medicinsk fysik, kemisk<br />
fysik, biofysik, biogeofysik, astrofysik och<br />
miljöfysik. I samarbete med Köpenhamn<br />
erbjuder vi också meteorologi (se nedan).<br />
Alla dessa olika inriktningar ger möjligheter<br />
för studenterna att inrikta sina studier<br />
genom att kombinera kurser i samråd<br />
med handledare och studievägledare.<br />
Vissa inriktningar har vi defi nierat under<br />
vår hemsida (www.fysik.info) och några<br />
fi nns också synliggjorda med hjälp av egna<br />
ingångar (se nedan).<br />
De olika utbildningarna har gemensamma<br />
kurser i början av utbildningen,<br />
vilket ger stora valmöjligheter och liten<br />
risk att man hamnar fel. Man kan långt<br />
in i utbildningen sadla om och välja en<br />
annan inriktning.<br />
En rejäl forskningsöverbyggnad och<br />
nära kontakt med näringslivet gör att<br />
vi kan erbjuda högt kvalifi cerade lärare,<br />
och ge goda möjligheter att få en attraktiv<br />
utbildning för arbetsmarknaden. Många<br />
väljer också att kombinera fysikstudier<br />
med en utbildning i till exempel journalistik,<br />
ekonomi och språk. Möjligheterna<br />
är stora i Lund!<br />
87
88<br />
Astronomi<br />
Inom astronomi och astrofysik <strong>studera</strong>r<br />
man allt från de minsta partiklarna, kvarkarna<br />
och elektronerna, till de gigantiska<br />
galaxerna och allt från tidens början till<br />
långt in i framtiden. Vi söker svar på frågor<br />
som till exempel: Hur stort är universum?<br />
Hur och när bildades galaxerna?<br />
Varifrån kommer alla grundämnen och<br />
när bildades de? Hur uppstår stjärnor och<br />
planeter? Kan det fi nnas liv på andra planeter<br />
och kan vi i så fall upptäcka det?<br />
Hur stora teleskop krävs för att vi ska<br />
kunna upptäcka liv i universum och hur<br />
konstruerar vi dessa teleskop?<br />
För att ha en chans att svara på dessa<br />
frågor bör man ha en god grund i fysik.<br />
Det får man under de första åren av utbildningen<br />
då man läser fysik och matematik<br />
innan man dyker in i astronomins och<br />
astrofysikens värld.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
För alla fysikinriktade ingångar gäller<br />
följ ande: Matematik D, Fysik B samt<br />
Kemi A.<br />
Ingång: Fysik<br />
Första terminen läser du kursen FYS001,<br />
20 poäng. Denna består av en allmän genomgång<br />
av den klassiska och den moderna<br />
fysikens grunder. Därefter kan du i<br />
princip välja fritt bland olika kurser, men<br />
för dig som ska fortsätta med fysik krävs<br />
att du läser kurspaketet Matematik 1, 20<br />
poäng. Den allmänna fysikinriktningen<br />
består av ett basblock om totalt 60 poäng<br />
(om man inkluderar FYS001). Alla kurser<br />
i basblocket innehåller både laborativa och<br />
teoretiska moment med en stark koppling<br />
mellan dessa arbetssätt. Efter basblocket<br />
fi nns möjlighet att välja fritt bland de inriktningar<br />
som räknades upp ovan. En<br />
viktig del av fysiken ligger också i gränsområdet<br />
mellan fysik och biologi, fysik<br />
och kemi, eller fysik och geovetenskap<br />
(naturgeografi och geologi). Därför ges<br />
fl era specialkurser av mera gränsöverskridande<br />
karaktär.<br />
Alternativ ingång:<br />
Matematik–Fysik–<br />
Datavetenskap–Kemi<br />
Den här ingången är en öppen ingång<br />
för dig som vill vänta med att slutgiltigt<br />
bestämma sig om vilken inriktning du<br />
vill ha på sina studier – se ovan under<br />
data vetenskap.<br />
N A T U R V E T E N S K A P L I G A F A K U L T E T E N<br />
Ingång:<br />
Meteorologi och biogeofysik<br />
Alla har nog ett begrepp om vad meteorologi<br />
är, men i Lund samkör vi utbildningen<br />
med biogeofysik, ett nytt ämne<br />
som handlar om att mäta och beskriva<br />
klimatförändringar och processer i marken,<br />
atmosfären och vegetationen. Det betyder<br />
att du långt in på utbildningen bevarar<br />
valfriheten att inte bara bli prognosmeteorolog,<br />
utan kan <strong>vid</strong>ga utbildningen<br />
mot angränsande ämnen. Utbildningen<br />
sker i samarbete mellan institutionen för<br />
Naturgeografi och ekosystemanalys, och<br />
Fysiska institutionen <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>,<br />
samt Geofysisk afdelning <strong>vid</strong> Köpenhamns<br />
<strong>universitet</strong>. Precis som Fysik-ingången<br />
börjar denna ingång med FYS001.<br />
Redan under andra terminen kan de som<br />
vill inrikta sig mot biogeofysik välja att<br />
läsa kurser i naturgeografi , medan de mera<br />
meteorolog iskt intresserade läser sam ma<br />
basblock som inom fysikingången. De<br />
rent meteorologiska kurserna ges <strong>vid</strong> Köpenhamns<br />
<strong>universitet</strong>. Det betyder att du<br />
som vill bli meteorolog spenderar åtminstone<br />
delar av tre terminer som student<br />
<strong>vid</strong> Geofysisk institut i Köpenhamn, dit<br />
Öresundstågen tar dig på mindre än en<br />
timma. De som väljer att inrikta sig mot<br />
biogeofysik kan läsa hela sin utbildning i<br />
Lund. Se <strong>vid</strong>are på: www.naturvetenskap.<br />
lu.se/utbildning/ metbiogeo.htm<br />
Astronomi och astrofysik<br />
Första terminen läser man på Fysicum.<br />
Här ges kursen FYS001, 20 poäng, som<br />
består av en allmän genomgång av klassisk<br />
och modern fysik. Andra terminen<br />
läser man kurspaketet Matematik 1, 20<br />
poäng, som krävs för de <strong>vid</strong>are studierna<br />
i astronomi och fysik. Under termin tre<br />
läser man det första kurspaketet i astronomi<br />
som innehåller en grundläggande<br />
översiktskurs, en kurs i optik och en kurs<br />
i plasmafysik. Både plasmafysik och optik<br />
är ämnen som är mycket viktiga inom<br />
astro nomin. Termin fyra och fem läser<br />
man 40 poäng fysik som ger de kunskaper<br />
som behövs för att sedan kunna fördjupa<br />
sig i astronomi vilket man gör efter termin<br />
fem. Då väljer man fritt bland vårt stora<br />
utbud av kurser och man kan även som<br />
komplement läsa andra naturvetenskapliga<br />
kurser eller kurser inom helt andra<br />
områden som ekonomi, språk eller juridik.<br />
Ytterligare information:<br />
Fysik<br />
Fysiska institutionen<br />
Box 118, 221 00 Lund<br />
Stud exp Sölvegatan 14C,<br />
223 62 Lund<br />
Tel exp 046-222 77 21<br />
Tel studievägledare: 046-222 77 24<br />
E-post Tomas.Brage@fysik.lu.se<br />
Fax 046-222 77 60<br />
www.fysik.info<br />
Astronomi<br />
Institutionen för astronomi<br />
Box 43, 221 00 Lund<br />
Stud exp Sölvegatan 27, 223 62 Lund<br />
Tel stud exp 046-222 73 12<br />
Tel studievägledare 046-222 16 09<br />
E-post martin.lundquist@astro.lu.se<br />
Fax 046-222 46 14<br />
www.astro.lu.se<br />
Geologi<br />
Geologin utgör en hörnpelare inom geo -<br />
biosfärsforskningen, d.v.s. studiet av samspelet<br />
mellan berg, jord, hav, kryosfär<br />
(glaciäris), atmosfär och biosfär (allt levande).<br />
Ämnet ger oss kunskap om de<br />
processer som har påverkat jordens utveckling<br />
och som i allra högsta grad påverkar<br />
våra livsvillkor. Som geolog <strong>studera</strong>r<br />
du jordens utveckling sedan mer än<br />
fyra miljarder år tillbaks i tiden. Bergarter<br />
och sediment utgör unika arkiv med vars<br />
hjälp man kan rekonstruera forna miljöer.<br />
De ger oss t.ex. kunskaper om hur klimatet<br />
varierat under olika tidsperioder, om<br />
liv ets utveckling, om kontinenters rörelser.<br />
Kunskap om bergrundens sammansättning,<br />
och om olika jordarters utbredning<br />
och sammansättning är också av stor betydelse<br />
ur råvaru- och resurssynpunkt, för<br />
utvinning av grundvatten, och inte minst<br />
för bedömning av spridningsrisker och<br />
spridningsvägar för miljöföroreningar.<br />
Geologer arbetar inom såväl konsultfi<br />
rmor som länsstyrelser och kommuner<br />
med frågor som rör t.ex. naturresursförsörjning,<br />
grundvatten, bygg- och anläggningsverksamhet<br />
samt fysisk planering,<br />
miljö och naturvård.<br />
Förutom ett geovetenskapligt basblock<br />
(se nedan), fi nns det olika geovetenskapliga<br />
orienteringskurser avsedda för dig<br />
som inte har valt geologi som huvudämne.<br />
En sådan kan väljas som fristående kurs<br />
eller ingå som alternativ kurs i basåret för
iologer, arkeologer, miljövetare, miljöingenjörer,<br />
landskapsarkitekter m.fl . Vid<br />
Campus Helsingborg ges också en kurs i<br />
maringeologi. Även denna är avsedd för<br />
dig som inte valt geologi som huvudämne.<br />
Kursen kan t.ex. ingå som en fördjupningskurs<br />
för inriktning mot marinbiologi.<br />
Du kan också läsa någon av våra tre<br />
nätbaserade kurser om klimatets historia<br />
från urtid till nutid, om de skandinaviska<br />
ryggrads djurens historia eller om hur vårt<br />
landskap utvecklats och förändrats efter<br />
istiden.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
För geologiinriktade ingångar gäller följande:<br />
Matematik D, Fysik B, Kemi B<br />
samt Biologi B. Tänk på att kursutbud och<br />
behörighetskrav kan ändras. Se aktuell<br />
anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ingång: Geologi<br />
Geologistudiernas tre första terminer utgörs<br />
av ett brett geovetenskapligt basblock<br />
om 60 poäng, bestående av sex kurser.<br />
Den första är en geovetenskaplig introduktion<br />
till vår planet. Därpå följer kurser<br />
som bland annat handlar om livets utveckling,<br />
om klimatet och dess historia,<br />
om landformerna, jordskorpan, bergskedjorna,<br />
kontinenternas rörelser, haven och<br />
om de senaste årmiljonernas istider. Basblockets<br />
sista kurs knyter samman kun-<br />
N A T U R V E T E N S K A P L I G A F A K U L T E T E N<br />
skaperna om jordens uppbyggnad och historia.<br />
Efter de kurser som ingår i basblocket<br />
fortsätter du med att fördjupa dig inom<br />
något av geologins tre ämnesområden (mineralogi<br />
och petrologi, historisk geologi<br />
och paleontologi eller kvartärgeologi). Det<br />
går också utmärkt att kombinera de geologiska<br />
kurserna med t.ex. miljövetenskap,<br />
biologi eller andra ämnen för att skapa en<br />
egen utbildningsprofi l.<br />
Parallellt med geologistudierna ger vi<br />
genom hela utbildningen träning i både<br />
skriftlig och muntlig kommunikation, i<br />
informations- och kommunikationsteknik,<br />
i bildframställning och bildkommunikation,<br />
i datasökning och informationshantering,<br />
samt i arbetsplanering och arbetsorganisation.<br />
Undervisningen består förutom föreläsningar<br />
även av laborationer, exkursioner,<br />
fältarbete, seminarier och mindre projektarbeten.<br />
Studierna avslutas med ett<br />
examensarbete. Större delen av kurslitteraturen<br />
är på engelska.<br />
Ytterligare information:<br />
Centrum för GeoBiosfärsvetenskap<br />
Geologiska institutionen<br />
Sölvegatan 12, 223 62 Lund<br />
Tel elevexp 046-222 78 65<br />
Tel studievägledare 046-222 78 89<br />
Fax 046-12 14 77<br />
www.geol.lu.se<br />
Kemi<br />
Ämnet kemi är vetenskapen om materien,<br />
om grundämnens och molekylers uppbyggnad<br />
och egenskaper samt deras reaktioner<br />
med varandra. Kemin spänner över<br />
ett brett område, från stora komplexa föreningar<br />
som DNA och proteiner som har<br />
avgörande betydelse för livsprocesserna,<br />
över läkemedelsmolekyler som oftast är organiska<br />
kolföreningar, till små och enkla<br />
molekyler som vatten. Sin strävan att förstå<br />
atomernas egenskaper delar kemisten<br />
med fysiken, och i sina tillämpningar har<br />
kemin starka kopplingar till biologi, medicin<br />
och miljövetenskap.<br />
Kemister framställer – syntetiserar –<br />
nya ämnen med bättre egenskaper eller<br />
kartlägger ämnenas egenskaper genom<br />
olika fysikaliska mätmetoder och försöker<br />
förutsäga egenskaper och reaktionsmönster<br />
genom teoretiska beräkningar. Dessa<br />
grenar av kemin är viktiga t.ex. <strong>vid</strong> utveckling<br />
av nya läkemedel eller inom yt- och<br />
kolloidkemin där man försöker förstå sambandet<br />
mellan små molekylära och stora<br />
makroskopiska egenskaper hos ytor och<br />
polymerer. Den analytiske kemist en arbetar<br />
med att separera och identifi era olika<br />
ämnen. Med en miljökemisk inriktning<br />
analyserar man t.ex. innehållet i vatten<br />
eller luft och med bioanalytisk inriktning<br />
kanske man istället identifi erar dopingpreparat<br />
eller narkotiska ämnen i blod och<br />
urin, eller detekterar läkemed el och deras<br />
89
90<br />
nedbrytningsprodukter i kroppsvätskor.<br />
Forskningen inom analytisk kemi kan<br />
handla om utveckling av apparatur och<br />
mättekniker. För att till exempel bygga en<br />
biosensor kan man behöva kombinera kunskaper<br />
i elektrokemi, biokemi och fysikalisk<br />
kemi. Biokemisten arbetar i gränsområdet<br />
mot biologi och medicin och <strong>studera</strong>r<br />
den levande cellens byggstenar på molekylär<br />
nivå. Forskning mot en detaljerad<br />
förståelse av biomolekylers samverkan och<br />
reaktioner är av avgörande betydelse för en<br />
djupare förståelse av livsprocesserna.<br />
Kemicentrum i Lund är en av de största<br />
institutionerna i Norden för kemisk forskning<br />
och härbärgerar avdelningar från två<br />
fakulteter, <strong>Lunds</strong> Tekniska Högskola och<br />
Naturvetenskapliga fakulteten. Vid den<br />
senare fi nns avdelningar för analytisk<br />
kemi, biokemi, fysikalisk kemi, kemisk<br />
fysik, molekylär biofysik, oorganisk kemi,<br />
organisk kemi, teoretisk kemi och växtbiokemi.<br />
Kemi är i hög grad en experimentell<br />
vetenskap. Förutom föreläsningar, gruppövningar<br />
och självstudier tillbringas därför<br />
mycket tid i laboratoriet. De lärare och<br />
assistenter du möter på kurserna är alla<br />
aktiva forskare och doktorander inom de<br />
olika specialområdena av kemin.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
För alla kemi- och molekylärbiologiinriktade<br />
ingångar gäller följande förkunskapskrav:<br />
Matematik D, Fysik B, Kemi B<br />
N A T U R V E T E N S K A P L I G A F A K U L T E T E N<br />
samt Biologi B. Tänk på att kursutbud och<br />
behörighetskrav kan ändras. Se aktuell<br />
anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ingång: Kemi<br />
Studierna inleds med 30 poäng grundkurser<br />
i kemi och 10 poäng i matematik.<br />
Dessa kurser utgör en gemensam grund<br />
oavsett kemistudiernas senare inriktning.<br />
Under andra året byggs kemikunskaperna<br />
ut genom val av baskurser inom fl era<br />
olika grenar av kemin. Därefter specialiserar<br />
man sig genom att läsa fördjupningskurser<br />
inom någon eller några grenar av<br />
kemin och avgör slutligen genom examensarbetet<br />
vad för slags kemist man ska bli,<br />
t.ex. fysikalisk kemist, organisk kemist,<br />
biokemist etc. Under tredje och fjärde<br />
året kan man också bredda kunskaperna<br />
med andra kurser inom eller utanför det<br />
naturvetenskapliga området. Man kan<br />
också välja ett fjärde år med särskilt fokus<br />
på läkemedelskemi som även inkluderar<br />
examensarbete.<br />
Alternativ ingång:<br />
Matematik–Fysik–<br />
Data vetenskap–Kemi<br />
Den här ingången är en öppen ingång<br />
för dig som vill vänta med att slutgiltigt<br />
bestämma sig om vilken inriktning du<br />
vill ha på sina studier – se ovan under<br />
datavetenskap<br />
Ingång: Kemi/molekylärbiologi<br />
Denna ingång är inriktad mot gränsområdet<br />
mellan kemi och biologi med tyngdpunkten<br />
inom biokemi. Första årets studier<br />
är desamma som på ingång kemi.<br />
Under andra året fi nns möjlighet att förutom<br />
grundläggande kurser i cellbiologi<br />
och biokemi läsa de grundläggande kurser<br />
i biologi som är obligatoriska för en<br />
examen med huvudämnet molekylärbiologi.<br />
Bredden i kemikunskaperna kan också<br />
ökas genom ytterligare kurser i kemi.<br />
Efter grundläggande kurser kan man<br />
under tredje och fjärde året läsa fördjupningskurser<br />
inom kemi, speciellt biokemi,<br />
och/eller molekylärbiologi. Under<br />
samma förutsättningar väljs ett examensarbete<br />
med biokemisk inriktning eller ett i<br />
molekylärbiologi. Huvudämnet i examen<br />
kan i det förra fallet vara antingen kemi<br />
eller molekylärbiologi. Kurser utanför det<br />
naturvetenskapliga området kan också<br />
ingå i examen.<br />
Ytterligare information:<br />
Kemicentrum<br />
Box 124, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Sölvegatan 39 samt<br />
Getingevägen 60<br />
Tel studentexp 046-222 83 56<br />
Tel studievägledare 046-222 83 57<br />
Fax studentexp 046-222 41 14<br />
www.kc.lu.se
Marinbiologi<br />
Marinbiologi behandlar olika aspekter av<br />
de marina organismernas liv, från cell-, organism-<br />
och populationsnivå till samspelet<br />
mellan dessa marint levande organismer<br />
och deras miljö. Anatomi, fysiologi<br />
och beteende hos olika organismer <strong>studera</strong>s<br />
främst inom basblockets kurser, men<br />
även i de zoologiska kurserna på fördjupningsnivå.<br />
För övrigt ligger tyngdpunkten<br />
inom fördjupningskurserna åt det tillämpade<br />
hållet med inriktning mot ekologi<br />
och ekotoxikologi. Inom dessa ämnen behandlas<br />
marina organismers samspel med<br />
varandra och med sin omgivning, och föroreningars<br />
(t.ex. olja, toxiska ämnen och<br />
näringsämnen) spridning och nedbrytning<br />
i den marina miljön samt den effekt<br />
de har på marina organismer.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
För marinbiologiinriktade studier gäller<br />
följande: Matematik D, Fysik B, Kemi<br />
B samt Biologi B. Tänk på att kursutbud<br />
och behörighetskrav kan ändras. Se<br />
aktuell anmälningskatalog eller utbildnings<br />
beskrivning. Se Campus Helsingborg,<br />
sidan 113.<br />
Ingång: Marinbiologi<br />
Den marinbiologiska utbildningen är förlagd<br />
till Campus Helsingborg. Utbildningen<br />
inleds med grundläggande kurser<br />
i ekologi, cellbiologi, genetik och mikrobiologi,<br />
marinbiologi, zoologi, botanik,<br />
fl oristik och faunistik. Som stödämne<br />
läses en grundkurs i kemi om 10 poäng.<br />
De marinbiologiska grundkurserna omfattar<br />
65 poäng och motsvarar basblocket<br />
i biologi som ges i Lund. Efter grundkurserna<br />
väljer man fördjupningskurser inom<br />
det marinbiologiska området, t.ex. marina<br />
djurs biologi, marin faunistik, land–<br />
fl oder–hav, marin ekotoxikologi, fi ske riekologi,<br />
marin miljöövervakning och maringeologi.<br />
Man kan också bredda sin utbildning<br />
med t.ex. kurser i limnologi,<br />
vattenvård, zoofysiologi och växt–markekologi<br />
som ges i Lund eller <strong>vid</strong> andra<br />
svenska <strong>universitet</strong>. Inom Öresunds<strong>universitet</strong>et<br />
har ett samarbete inletts med<br />
Köpenhamns <strong>universitet</strong> och Marinbiologisk<br />
Laboratorium i Helsingör för att ge<br />
gemensamma fördjupningskurser och för<br />
att bredda kursutbudet för både svenska<br />
och danska studenter. Dessutom är det<br />
möjligt att läsa kurser inom något av de<br />
internationella avtal som <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
slutit med fl era utländska <strong>universitet</strong>.<br />
De marinbiologiska studierna måste<br />
kompletteras med kurser i andra natur-<br />
N A T U R V E T E N S K A P L I G A F A K U L T E T E N<br />
vetenskapliga ämnen eller med kurser<br />
utanför det naturvetenskapliga området<br />
(stödämnen). Inom utbildningen i marinbiologi<br />
måste man välja minst 40 poäng<br />
stödämnen.<br />
Utbildningen avslutas med ett examensarbete<br />
i marinbiologi.<br />
Ytterligare information:<br />
Marinbiologiprogrammet<br />
Campus Helsingborg<br />
Universitetsplatsen 2<br />
Box 882, 251 08 Helsingborg<br />
Tel studievägledare<br />
042-35 65 91, 042-35 65 93 eller<br />
046-222 84 33<br />
Fax 042-35 65 02<br />
www.marinbiologi.lu.se<br />
Institutionen för<br />
biologisk grundutbildning<br />
Ekologihuset<br />
Sölvegatan 37, 223 62 Lund<br />
Tel exp 046-222 73 18<br />
Tel studievägledare<br />
046-222 37 28<br />
Fax 046-222 42 06<br />
www.biol.lu.se<br />
Matematik<br />
Matematiken ger oss en idealiserad beskrivning<br />
av verkligheten. Den är därför<br />
anpassad för formulering av naturlagarna,<br />
och den ger metoder för härledning<br />
av dessa.<br />
Grundutbildningen i matematik förmedlar<br />
kunskaper som behövs <strong>vid</strong> studier<br />
av andra ämnen, främst naturvetenskapliga.<br />
Samtidigt utgör den en bas för fortsatta<br />
studier i matematik. Matematikstudier<br />
tillsammans med studier i matematisk<br />
statistik och numerisk analys ger en gedigen<br />
matematisk yrkesutbildning.<br />
Ämnet kan utgöra huvudämne i kandidat-<br />
och magisterexamen.<br />
Matematisk statistik<br />
Matematisk statistik är ett ämne som innehåller<br />
dels avancerad matematik i form av<br />
sannolikhetsteori, dels statistik som ger<br />
möjlighet att tolka vetenskapliga undersökningar,<br />
experiment och data. Studenterna<br />
får beskriva och analysera data med<br />
hjälp av matematik lämplig för olika typer<br />
av slumpmässiga fenomen. Dessa kan vara<br />
komplicerade, som t.ex. sannolikheten för<br />
överlevnad <strong>vid</strong> canceroperationer och extrema<br />
våghöjders variation över världshaven,<br />
eller enklare, illustrativa, som t.ex. resultat<br />
<strong>vid</strong> tärningskast.<br />
Kurser ges bl.a. i sannolikhetsteori, inferensteori<br />
(slutledningsteori), statistiska<br />
modeller och metoder, försöksplanering,<br />
stationära processer, tidsserieanalys, överlevnadsanalys,<br />
säkerhetsanalys, sambandsanalys<br />
och Monte Carlo-baserade statistiska<br />
metoder (=beräkningsmetoder som<br />
utnyttjar slumptal för att lösa problem där<br />
analytiska metoder saknas eller är alltför<br />
komplicerade)<br />
Ämnet kan <strong>studera</strong>s upp till 80 poäng<br />
och ingå i huvudämnet matematik i kandidat-<br />
och magisterexamen.<br />
Numerisk analys<br />
Numerisk analys kan ingå i huvudämnet<br />
matematik i kandidat- och magisterexamen.<br />
Numerisk analys är en gren inom den<br />
tillämpade matematiken och arbetar med<br />
praktisk lösning av matematiska problem,<br />
i regel hämtade från industriell verksamhet<br />
eller tekniskt–vetenskapligt utvecklingsarbete.<br />
I numerisk analys lär man sig<br />
att använda, analysera och utveckla lösningsmetoder<br />
(algoritmer) för komplexa<br />
beräkningsproblem. Detta innebär att utbildning<br />
i numerisk analys måste kombineras<br />
med studier i både matematik och<br />
datalogi.<br />
Den teoretiska grenen av ämnet ligger<br />
mycket nära funktionalanalys, ett spännande<br />
och modernt ämne inom ren matematik.<br />
Forskning bedrivs framför allt<br />
inom simuleringsmetoder, det vill säga<br />
algoritmer för att beräkna lösningar till<br />
ordinära differential ekvationer, ofta med<br />
bivillkor. Sådana metoder används inom<br />
fl erkroppsmekanik och biomekanik, kemiska<br />
processer och simulering av elektriska<br />
nätverk.<br />
Studier i numerisk analys rekommenderas<br />
framför allt i anknytning till sådan<br />
naturvetenskaplig, teknisk eller medicinsk<br />
utbildningsinriktning där det förekommer<br />
omfattande beräkningar. Ämnet bör<br />
också ingå i varje bred allmän datautbildning.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
För matematikinriktade ingångar gäller<br />
följande: Matematik D, Fysik B samt<br />
Kemi A. Tänk på att kursutbud och behörighetskrav<br />
kan ändras. Se information<br />
i aktuell anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ingång: Matematik<br />
Under de tre första terminerna läses grundläggande<br />
kurser i matematik, matematisk<br />
statistik och numerisk analys.<br />
91
92<br />
Den första terminen ägnas åt ren matematik.<br />
Andra terminen <strong>studera</strong>s fl ervariabel<br />
analys och en kurs i programmering<br />
med matematisk prägel och med exempel<br />
från tillämpningar inom bl.a. statistik och<br />
numerisk analys.<br />
Den tredje terminen innehåller en kurs<br />
i lineär algebra med beräkningsteknik och<br />
en kurs i sannolikhetslära och statistik.<br />
Fjärde terminen kan man välja mellan en<br />
rad grundläggande kurser, t.ex. ordinära<br />
differentialekvationer med numeriska<br />
aspekter, stokastiska (slumpmässiga) processer<br />
och analytiska funktioner.<br />
Efter detta inledande basblock profi -<br />
lerar man sin utbildning, både på djupet<br />
genom att välja intressanta fördjupningskurser<br />
och examensarbete, och på bredden<br />
genom att välja kurser i andra ämnen.<br />
Några olika inriktningar som kan nämnas<br />
är ren matematik, fi nansiell matematik,<br />
biostatistik och industriell matematik.<br />
Efter examen fi nns goda möjligheter<br />
till fortsatta studier inom något internationellt<br />
nätverk.<br />
Utöver föreläsningar, självstudier och<br />
övningar ingår datorlaborationer och, beroende<br />
på inriktning, beräkningar och simuleringar<br />
på dator och statistisk data-analys<br />
som viktiga moment i utbildningen.<br />
Alternativ ingång:<br />
Matematik–Fysik–<br />
Datavetenskap–Kemi<br />
Den här ingången är en öppen ingång<br />
för dig som vill vänta med att slutgiltigt<br />
bestämma dig om vilken inriktning du<br />
vill ha på dina studier – se ovan under<br />
datavetenskap.<br />
Ytterligare information:<br />
Matematikcentrum<br />
Tel exp 046-222 85 55<br />
Tel studievägledare 046-222 85 41<br />
Fax 046-222 42 13<br />
www.matematik.lu.se<br />
Miljövetenskap<br />
Miljövetenskap handlar om att <strong>studera</strong><br />
orsaker till miljöproblem och vilka åtgärder<br />
som kan <strong>vid</strong>tas för att förebygga,<br />
förhindra eller motverka skador orsakade<br />
av dessa. Ämnet har en tydlig naturvetenskaplig<br />
huvudinriktning, men skiljer<br />
sig från traditionella naturvetenskapliga<br />
ämnen genom en större betoning av<br />
det samhällsvetenskapliga perspektivet.<br />
Ämnet har en mångvetenskaplig karaktär<br />
och involverar lärare från många olika<br />
institutioner. Därigenom får utbildningen<br />
både bredd och djup.<br />
N A T U R V E T E N S K A P L I G A F A K U L T E T E N<br />
Den miljövetenskapliga utbildningen ger<br />
en bred förståelse för hur naturliga kretslopp<br />
i luft, vatten, mark och biosfär fungerar<br />
och hur mänsklig aktivitet påverkar<br />
dessa kretslopp. Den behandlar orsaker<br />
till och konsekvenser av lokala, regionala<br />
och globala miljöproblem samt metoder<br />
att analysera och åtgärda dem. Samhällsvetenskapliga<br />
inslag behandlar samhällets<br />
juridiska och politiska strategier<br />
för att komma till rätta med miljöproblem<br />
och vilka ekonomiska konsekvenser miljöförstöring<br />
och miljöskydd för med sig. Utbildningen<br />
leder till en specialisering mot<br />
ett miljövetenskapligt område som man<br />
väljer själv. Den omfattande miljövetenskapliga<br />
forskningen <strong>vid</strong> fakulteten gör<br />
att det fi nns många möjligheter till fördjupning.<br />
Studierna förbereder både för<br />
yrkesverksamhet och för forskarstudier.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
För miljövetenskapligt inriktade ingångar<br />
gäller följande: Matematik D, Fysik<br />
B, Kemi B samt Biologi B. Tänk på att<br />
kursutbud och behörighetskrav kan ändras.<br />
Se aktuell anmälningskatalog eller<br />
utbildningsbeskrivning.<br />
Ingång: Miljövetenskap<br />
Studierna inleds med ett basblock som ger<br />
en miljövetenskaplig bredd. Basblocket<br />
inleds med en orientering om orsaker till<br />
regionala och globala miljöproblem och<br />
deras relation till samhällets miljömål. De<br />
naturliga kretsloppen <strong>studera</strong>s i kurser i<br />
kemi, ekologi, geovetenskap och miljöfysik.<br />
De naturvetenskapliga kurserna<br />
följs av två samhällsvetenskapliga kurser<br />
i miljö rätt och miljöekonomi som behandlar<br />
samhällets strategier för att komma<br />
till rätta med miljöproblem. Basblocket<br />
avslutas med en kurs som behandlar metoder<br />
att beskriva och analysera miljöproblem.<br />
Efter basblocket fördjupar man sig<br />
i ett avgränsat miljövetenskapligt område<br />
med inriktning mot t.ex. kemiska miljörisker,<br />
natur- och landskapsvård, miljömätmetoder,<br />
vattenvård, naturresurser, globala<br />
miljöfrågor eller egen kombination.<br />
Fördjupningen avslutas med ett miljövetenskapligt<br />
examensarbete.<br />
Undervisningen består, utöver föreläsningar,<br />
av laborationer, exkursioner och<br />
fältarbete. Stor vikt läggs <strong>vid</strong> förmåga att<br />
inhämta, bearbeta och presentera miljövetenskaplig<br />
information. Utbildningen<br />
ger möjlighet att lägga tyngdpunkten<br />
inom olika delar av naturvetenskapen.<br />
Vissa miljövetenskapliga kurser kan sökas<br />
som fristående kurs, dock inte alla. Se<br />
aktuell anmälningskatalog.<br />
Ingång: Miljö- och hälsoskydd<br />
Miljö- och hälsoskydd är en ny utbildning<br />
<strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>. Utbildningen riktar<br />
sig till dig som vill arbeta med miljö- och<br />
hälsoskyddsfrågor inom myndigheter och<br />
företag. Miljöarbetet i samhället har stärkts<br />
och i takt med detta har arbetsmarknaden<br />
ut<strong>vid</strong>gats till att inte bara gälla kommuner<br />
och länsstyrelser utan också privata<br />
företag och konsultbyråer. Basblocket är<br />
delvis gemensamt med basblocket för den<br />
miljö vetenskapliga inriktningen men har<br />
en tydligt tillämpad profi l. Det leder i ett<br />
första steg till en kandidatexamen i miljövetenskap.<br />
Denna byggs sedan på med ett<br />
60-poängsblock innehållande bl.a. samhällsplanering<br />
och förvaltning, djurskydd,<br />
miljöskydd, livsmedelshygien, miljömedicin,<br />
och tillsynsme todik.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för<br />
miljövetenskaplig utbildning<br />
Ekologihuset,<br />
Sölvegatan 37<br />
223 62 Lund<br />
Tel studievägledare 046-222 37 82<br />
www.miljovetenskap.lu.se/<br />
Molekylärbiologi<br />
En molekylärbiolog <strong>studera</strong>r liv och livsprocesser<br />
på det molekylära planet, på<br />
DNA- och proteinnivå. Molekylärbiologi<br />
är ett ämne som växt fram i gränsområdet<br />
mellan kemi, biologi och medicin, men har<br />
även kopplingar till andra vetenskaper som<br />
t.ex. fysik och informatik. Molekylärbiologiska<br />
tekniker används idag inom en mängd<br />
olika områden, t.ex. biokemi, biomedicin,<br />
bioteknik, mikrobiologi, genetik, immunologi,<br />
ekologi, arkeologi, och rättsmedicin.<br />
Tekniska framsteg under de senaste 10<br />
åren har lett till en explosion av nya til -<br />
lämpningar för molekylärbiologiska tekniker.<br />
DNA-sekvenseringen, d.v.s. läsning av<br />
det genetiska språket, har blivit så snabb<br />
och effektiv att vi nu har möjlighet att jämföra,<br />
inte bara enstaka gener, utan hela arvsmassan<br />
från olika organismer. Den fullständiga<br />
kartläggningen av den mänskliga<br />
arvsmassan har nyligen blivit färdig, vilket<br />
ger den medicinska forskningen nya infallsvinklar.<br />
Den nya så kallade DNA-chiptekniken<br />
gör att vi dessutom kan undersöka<br />
vilka gener som läses av i olika vävnader<br />
och under varierande yttre förhållanden.<br />
Detta gör att vi har helt nya möjligheter att<br />
förstå livsprocesser och olika sjukdomstillstånd.<br />
Mycket arbete återstår dock. Det fi nns<br />
ofantligt många proteiner vars funktion är
helt okänd. Fortfarande behöver vi få mer<br />
kunskap om hur levande varelser reglerar<br />
avläsningen av gener. Vi måste också lära<br />
oss mer om samspelet mellan olika proteiner<br />
i cellen och mellan olika celler i kroppen.<br />
Med molekylärbiologiska tekniker<br />
fi nns dessa mål nu inom räckhåll.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
För alla molekylärbiologiinriktade ingångar<br />
gäller följande: Matematik D,<br />
Fysik B, Kemi B samt Biologi B. Tänk<br />
på att kursutbud och behörighetskrav kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog eller<br />
utbildningsbeskrivning.<br />
Ingång: Molekylärbiologi<br />
Utbildningen börjar med ett basblock om<br />
70 poäng som innehåller grundläggande<br />
kurser i cellbiologi, genetik och mikrobiologi<br />
(termin 1), kemi (termin 2) , biokemi,<br />
humanfysiologi och molekylär växtbiologi<br />
(termin 3 och 4). Efter basblocket<br />
väljer du fritt bland molekylärbiologiska<br />
fördjupningskurser som ges <strong>vid</strong> Institutionen<br />
för biologisk grundutbildning,<br />
biomedicin eller Kemicentrum. Exempel<br />
på inriktningar är immunologi, molekylär<br />
genetik, farmakologi, mikrobiologi och<br />
biokemi. Undervisningen består förutom<br />
av föreläsningar och självstudier även av<br />
laborationer, demonstrationer och studiebesök.<br />
Studierna kan kompletteras med<br />
kurser i andra naturvetenskapliga ämnen<br />
eller med kurser utanför det naturvetenskapliga<br />
området.<br />
Utbildningen avslutas med ett examensarbete<br />
i den valda inriktningen.<br />
Alternativ ingång:<br />
Kemi/molekylärbiologi<br />
Denna ingång är inriktad mot gränsområd<br />
et mellan kemi och biologi med tyngdpunkten<br />
inom biokemi – Se ovan under<br />
Kemi!<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för<br />
biologisk grundutbildning<br />
Ekologihuset, Sölvegatan 37<br />
Tel exp 046-222 73 18<br />
Tel studievägledare 046-222 37 28<br />
eller 222 37 82, Fax 046-222 42 06<br />
www.biol.lu.se<br />
Kemicentrum<br />
Box 124, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Sölvegatan 39 eller<br />
Getingevägen 60<br />
Tel studentexp 046-222 83 56<br />
Tel studievägledare 046-222 83 57<br />
Fax studentexp 046-222 41 14<br />
www.kc.lu.se<br />
N A T U R V E T E N S K A P L I G A F A K U L T E T E N<br />
Naturgeografi<br />
Naturgeografi behandlar samspelet mellan<br />
mark, vatten, luft och växtlighet och<br />
utgör en av hörnpelarna inom geobiosfärforskningen.<br />
Naturgeografi är, tillsammans<br />
med geologi, en del av geovetenskapen,<br />
d.v.s. läran om jorden. Naturgeografer<br />
<strong>studera</strong>r hur klimat, landformer, vatten,<br />
mark, vegetation – människa samverkar.<br />
Centrala ämnesområden inom<br />
natur geografi n är klimatologi, geomorfologi,<br />
ekosystemanalys samt biogeofysik<br />
och biogeokemi. Goda kunskaper om kolets<br />
globala kretslopp är av fundamental<br />
betydelse för t.ex. utformningen av de åtgärder<br />
som är under internationellt förhandling<br />
via Kyotoavtalet. Institutionen<br />
för Naturgeografi och Ekosystemanalys i<br />
Lund har valt att arbeta utifrån ett systemvetenskapligt<br />
tankesätt där olika metoder<br />
som satellit bilder, geografi ska informationssystem<br />
(GIS), modellering, mikrometeorologi<br />
m.m. kombineras med mätteknik<br />
och annan datainsamling i skog<br />
och mark. Eftersom sådan kunskap allt<br />
mer efterfrågas i samhället ökar arbetsmarknaden<br />
framför allt inom olika myndigheter,<br />
företag och organisationer där<br />
naturgeografer arbetar med att utforma<br />
riktlinjer och ta fram information och beslutsunderlag<br />
till politiker och beslutsfattare<br />
inom miljöområdet<br />
Under utbildningen får du kunskap<br />
om jordens landskap och vegetation, hur<br />
den bildats och utvecklats och hur mänskan<br />
påverkat naturmiljön. Du lär dig både<br />
att samla in data i fält och använda avancerade<br />
datorprogram för att analysera<br />
och redovisa resultat. Med hjälp av modelleringsteknik<br />
lär du dig simulera olika<br />
skeenden i naturen och göra konsekvensanalyser,<br />
något som behövs för att ta ställning<br />
till hur miljö och landskap ska planeras<br />
och skötas. Förutom naturgeografiska<br />
fackkunskaper får du träning i olika<br />
sätt att kommunicera och förmedla kunskap,<br />
något som blir allt viktigare i dagens<br />
samhälle.<br />
För de studenter som inte väljer naturgeografi<br />
eller geologi som huvudämne ges<br />
en orienteringskurs i geovetenskap om 10<br />
poäng som t.ex. kan ingå som alternativ<br />
kurs i basåret för inriktning mot biologistudier.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
För naturgeografi inriktade ingångar gäller<br />
följande: Matematik D, Fysik B, Kemi B<br />
samt Biologi B. Tänk på att kursutbud och<br />
behörighetskrav kan ändras. Se aktuell<br />
anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning.<br />
Ingång: Naturgeografi<br />
Naturgeografi utbildningens två första år<br />
utgörs av ett basblock om 80 poäng, bestående<br />
av åtta kurser. Målet med basblocket<br />
är att ge grundläggande kunskaper<br />
93
94<br />
om de ekologiska, fysikaliska och biogeokemiska<br />
processer som påverkar olika skeenden<br />
i landskapet. Efter en introduktion<br />
till ämnet naturgeografi fokuserar<br />
vi på klimat, hydrologi, växtlighet och<br />
ämneskretslopp. Miljöförändringar som<br />
den ökande halten koldioxid i atmosfären,<br />
växthuseffekten, klimat- och vegetationsförändringar<br />
samt ökenspridning är<br />
exempel på några av de frågeställningar<br />
vi <strong>studera</strong>r.<br />
Efter basblocket väljer du efter intresseinriktning<br />
olika fördjupningskurser i naturgeografi<br />
samt kompletterar utbildningen<br />
med kurser om minst 40 poäng i andra<br />
valfria ämnen.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för Naturgeografi och<br />
Ekosystemanalys<br />
Sölvegatan 12, 223 62 Lund<br />
Tel studievägledare 046-222 95 79<br />
Fax 046-222 03 21<br />
www.natgeo.lu.se<br />
Sjukhusfysikerprogrammet<br />
Den moderna sjukvården är mycket beroende<br />
av fysik och teknik. Strålning<br />
används varje dag för att rädda människo-<br />
*liv på sjukhusen, där strålning utnyttjas<br />
för att både undersöka och behandla sjukdomar.<br />
Fysikaliska och tekniska framsteg<br />
har genom åren, mycket beroende på fysikers<br />
insatser inom medicinen, gjort att<br />
medicinsk strålningsfysik utvecklats till<br />
ett mycket tvärvetenskapligt yrkes- och<br />
forskningsområde. I den medicinska strålningsfysiken<br />
möter fysikaliska strålningstillämpningar<br />
biologi och medicin, med<br />
människan i centrum.<br />
Vill du lära dig tillämpa och kombinera<br />
kunskaper om fysik, matematik och strålningsfysik<br />
med biologi och medicin, ja då<br />
kan legitimerad sjukhusfysiker vara ditt yr-<br />
N A T U R V E T E N S K A P L I G A F A K U L T E T E N<br />
kesval. Du blir samhällets och särskilt sjukvårdens<br />
expert på strålningstillämpningar<br />
och strålskydd. Som sjukhusfysiker arbetar<br />
du inom olika specialistområden med<br />
medicinsk datorbildbehandling, optimering<br />
av undersöknings- och behandlingsmetoder<br />
samt strålskydd för personal och<br />
patienter. Sjukhusfysikern arbetar i team<br />
tillsammans med läkare, sjuksköterskor<br />
m.fl ., inom t.ex. röntgen, nukleärmedicin,<br />
magnetresonans eller strålbehandling.<br />
Under studierna skaffar du också kunskaper<br />
om strålningens växelverkan och interaktion<br />
med materia, dess biologiska effekter,<br />
om hur vi upptäcker och mäter strålning,<br />
hur vi beräknar stråldoser och risker,<br />
hur vi skyddar oss mot strålning samt<br />
om strålningens och radioaktiva ämnens<br />
förekomst och effekter i miljön.<br />
Forsknings- och utvecklingsarbete är<br />
viktiga delar av arbetet, och bedrivs framför<br />
allt kring metodutveckling inom bildgivande<br />
medicinska undersökningar och<br />
strålterapi, strålningsbiologi, dosimetri,<br />
strålskydd, magnetfält, radon och radioaktivitet<br />
i miljön. De internationella kontakterna<br />
är stora.<br />
Utbildningen leder till legitimation<br />
efter examen. Därför är sjukhusfysikerutbildningen<br />
ett eget program på den Naturvetenskapliga<br />
fakulteten. Utbildningens<br />
studiegång är bestämd, och du vet<br />
inför varje termin vad du ska läsa. Raka<br />
spåret till en unik yrkesexamen och ett<br />
spännande fysikeryrke. Din arbetsmarknad<br />
är inte begränsad till sjukhusvärlden<br />
– du kan tack vare utbildningens speciella<br />
innehåll även arbeta inom medicinskteknisk<br />
industri som produktspecialist<br />
eller produktutvecklare, arbeta som strålskyddsinspektör<br />
eller, inom kärnkraftsindustrin,<br />
som strålskyddsexpert.<br />
Arbetsmarknaden för sjukhusfysiker<br />
är bra, inte minst p.g.a. internationella<br />
möjligheter. Antalet tjänster har ökat i<br />
takt med införandet av nya tekniker och<br />
utökade strålskyddskrav. Sjukhusfysiker<br />
med högre befattningar har i regel också<br />
forskarutbildning och en doktorsexamen<br />
i medicinsk strålningsfysik.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
Matematik D, Fysik B samt Kemi A. Studenter<br />
på Sjukhusfysikerprogrammet har<br />
platsgaranti och därmed förtur på alla kurser.<br />
I mån av lediga studieplatser kan studenter<br />
på ingångarna Matematik–Fysik–<br />
Datavetenskap–Kemi eller Fysik som följt<br />
samma studiegång, byta program. Tänk<br />
på att kurser och behörighetskrav kan<br />
ändras. Se aktuell utbildningsplan för<br />
Sjukhusfysikerprogrammet.<br />
Ytterligare information:<br />
Avdelningen för<br />
Medicinsk strålningsfysik<br />
Jubileumsinstitutionen<br />
Universitetssjukhuset, 221 85 Lund<br />
Besöksadress<br />
Barngatan 2:1 Kampradhuset<br />
Universitetssjukhuset i Lund<br />
Studierektor/studievägledning<br />
tel 046-17 31 47,<br />
E-post studierektor@radfys.lu.se<br />
www.radfys.lu.se<br />
Ytterligare information om<br />
naturvetenskapliga utbildningar<br />
Broschyren ”Naturvetenskaplig<br />
utbildning i Lund” kan beställas från:<br />
Kansli N, Box 118, 221 00 Lund<br />
Tel 046-222 71 87<br />
E-post<br />
Studieinformation@kanslin.lu.se<br />
www.naturvetenskap.lu.se<br />
Du kan också vända dig till studievägledaren<br />
för respektive ämne, se ytterligare<br />
information under aktuellt ämne.
Plötslig förstår man hur världen fungerar<br />
Det var lite av en slump att jag hamnade på fysikutbildningen<br />
i Lund. När jag gick ut gymnasiet visste jag inte<br />
vad jag ville göra. Jag tyckte det var hyfsat roligt med<br />
naturvetenskap och jag ville plugga, eftersom jag haft ett<br />
jättetrist sommarjobb. Men vad skulle jag välja? Det fi nns<br />
ju så mycket man kan läsa, och jag ville inte göra några<br />
viktiga val direkt. Min bror tipsade mig då om en ingång<br />
Ma–Fy–Da–Ke på <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>. Det fi na med den<br />
ingången är att man börjar med en termin matte, för att<br />
sedan välja <strong>vid</strong>are till data, fysik, kemi eller mer matte.<br />
Matten är alltid nyttig om man läser naturvetenskap, och<br />
man skjuter upp ämnesvalet en termin.<br />
Lund tog mig med storm<br />
Detta passade mig perfekt! Dessutom går utbildningen i<br />
en mycket vacker stad. Lund med sina medeltida byggnader<br />
tog mig, före detta bohuslänning, med storm.<br />
Sagornas stad väntade på mig. Kanske en drake fanns där<br />
någonstans? Eller en ståtlig riddare?<br />
Matten var intressant men inte riktigt min grej, så<br />
nästa termin provade jag fysik istället. <strong>Att</strong> jag valde just<br />
fysik berodde egentligen inte på att jag gillade fysik så<br />
mycket. Jag tyckte bäst om datorer och programmering.<br />
Jag hade dock lärt känna några som läste fysik, och de<br />
lyckades på något sätt övertala mig att testa ämnet. Sedan<br />
dess är jag fast. Fysiken, som jag tyckte var trist på gymnasiet<br />
var nu jätterolig!<br />
Jag är nu inne på mitt fjärde och sista år. Jag halkade<br />
in på Avdelningen för förbränningsfysik på LTH, så i höst<br />
skall jag göra ett ex-jobb om dieselmotorn. Sedan skall jag<br />
kanske doktorera, eller börja jobba på SAAB eller Volvo..?<br />
Ny, grön och lite ensam<br />
När jag först kom till Lund var jag lite rädd. Hur skall det<br />
här gå? Jag kom långt bortifrån och kände ingen annan<br />
än min bror i hela staden…<br />
Det visade dock inte vara så svårt. Tack vare kårens<br />
aktiviteter för de nya studenterna och de gruppövningar<br />
och labbar som fi nns i utbildningen lär man snabbt känna<br />
andra studenter. Eftersom många av studenterna i Lund<br />
kommer långt bortifrån och därför också är ensamma är<br />
det lätt att fi nna nya vänner.<br />
Lite senare insåg jag också att det fi nns tusen sätt<br />
att lära känna studenter även utanför ämnet man läser.<br />
<strong>Lunds</strong> studentliv är översållat med fi lmklubbar, billiga<br />
diskon, pubar, fotoklubbar, politiska föreningar m.m.<br />
Och överallt brukar det vara lätt att komma in i gemenskapen<br />
och skaffa nya vänner.<br />
Nyfi kenhet och förståelse<br />
Hur är då själva pluggandet? Till att börja med helt annorlunda<br />
än det man har läst på gymnasiet. På <strong>universitet</strong>ets<br />
naturvetenskapliga utbildningar läser man i allmänhet<br />
ett ämne i taget. Inom ämnet läser man kanske två kurser<br />
parallellt. Detta tycker jag är jättebra, för man hinner<br />
K ARIN SAMUELSSON<br />
komma in i ämnet väldigt bra. Man hinner gå ner på<br />
djupet och verkligen förstå vad man håller på med, utan<br />
att för den skull anstränga ihjäl sig.<br />
Detta gör att ämnen man läst på gymnasiet blir helt<br />
annorlunda på <strong>universitet</strong>et. Även om man inte tycker<br />
kemi är roligt på gymnasiet, kan man ändå älska det på<br />
<strong>universitet</strong>et! Så var aldrig rädd att prova på något du inte<br />
tyckt varit jätteroligt innan.<br />
I utbildningen läggs tonvikten på förmågan att tänka<br />
själv och resonera logiskt. Man lär sig problemlösning<br />
och problemformulering på en mycket hög nivå, vilket<br />
man faktiskt har nytta av i alla delar av livet. Plötsligt<br />
förstår man världen runt en. Man förstår varför himlen<br />
är vit <strong>vid</strong> horisonten och blå <strong>vid</strong> zenit, varför upptining i<br />
mikrovågsugn ofta ger en mycket ojämn värmefördelning,<br />
varför carporten gör att bilen inte får frost på sig. Man<br />
kan resonera sig fram till det bästa sättet att kyla öl <strong>vid</strong> en<br />
strand, man kan resonera sig fram till hur stor sannolikhet<br />
det fi nns att man plötsligt skulle sväva upp en meter<br />
över marken, osv. Detta gör att man blir nyfi ken och hela<br />
tiden vill lära sig mer.<br />
Det tror jag är något som förenar alla naturvetenskapliga<br />
utbildningar <strong>vid</strong> <strong>universitet</strong>et. Lusten att lära,<br />
nyfi kenheten och problemlösningen.<br />
Ingen betygshets<br />
Tentorna då? Det är klart man blir nervös, men om man<br />
pluggat under terminen brukar det lösa sig. Och det fi nns<br />
alltid omtentor.<br />
Betygshets har jag inte märkt av på denna utbildning,<br />
vilket jag tycker är underbart. Det är istället lusten att lära<br />
och förstå som får vissa att arbeta mycket.<br />
95
96<br />
I takt med att kunskapen om vår miljö<br />
ökar har insikten om miljöns begränsn<br />
i n g a r o c h d e s s f ör m å g a a t t mot s t å m ä n -<br />
ni skans påverkan, vuxit sig allt starkare.<br />
Miljövetenskap handlar både om att förstå<br />
orsakerna till miljöproblem och att<br />
kunna föreslå åtgärder för att förhindra<br />
eller återställa miljöskador. Utbildningarna<br />
tar upp hanteringen av lokala, regionala<br />
och globala miljöproblem, samt<br />
internationella överenskommelser för att<br />
avvärja miljöhot.<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> har de senaste åren<br />
utvecklat fl era nya spännande utbildningar<br />
och kurser för att utbilda personer<br />
som kan bidra till en hållbar samhällsutveckling<br />
på många olika plan.<br />
Ekosystemteknik som ges <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> Tekniska<br />
Högskola är en civilingenjörsutbildning<br />
om 4,5 år. Programmet inleds<br />
med ett basblock om ca 115 poäng med<br />
matematik, naturvetenskap, grundläggande<br />
teknik och samhällsorienterande<br />
ämnen. Därefter fördjupar sig studenten<br />
inom något ämnesområde, t.ex. vattenresurslära,<br />
ekologi, energisystem eller<br />
miljöledning.<br />
Miljövetenskap är ett tvärvetenskapligt<br />
program som idag kan ge kandidat-<br />
eller magisterexamen, med samhällsvetenskapliga<br />
inslag. Utbildningen ger en<br />
bred orientering om orsakerna till regionala<br />
och globala miljöproblem, liksom<br />
om samhällets tekniska, juridiska och<br />
politiska strategier för att hantera miljöproblem.<br />
Under utbildningens avslut-<br />
Miljöutbildning<br />
ande del kan man inrikta sig mot exempelvis<br />
natur- och landskapsvård, kemiska<br />
miljörisker, miljömätmetoder, vattenvård,<br />
naturresurser eller globala miljöfrågor.<br />
Miljö, kultur och utveckling, en utbildning,<br />
som ges i samverkan mellan de humanistiska<br />
och samhällsvetenskapliga fakulteterna,<br />
och som ger olika kulturella,<br />
sociologiska, politiska och etiska aspekter<br />
på globala miljö- och utvecklingsfrågor.<br />
Den ger ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt<br />
perspektiv på förhållandet<br />
mellan människa och miljö. Utbildningen<br />
(80 poäng) kan fungera som<br />
ett komplement till exempelvis en teknisk<br />
eller naturvetenskaplig miljöutbildning,<br />
en lärar- eller journalistutbildning eller<br />
en u-landsinriktad utbildning. Den ger<br />
också behörighet till forskarutbildning i<br />
humanekologi.<br />
Miljö- och hälsoskydd är en yrkesinriktad<br />
magisterexamen med bredd, som antingen<br />
kan läsas som en hel utbildning på 180<br />
poäng eller som en 60-poängs påbyggnad<br />
på en kandidatexamen i något relevant<br />
ämne. Utbildningen ger teoretiska och<br />
praktiska kurser inom naturvetenskap,<br />
medicin, samhällsvetenskap och teknik<br />
för arbete med miljö- och hälsoskydd<br />
inom myndigheter och företag.<br />
Environmental management and policy<br />
som ges av Internationella Miljöinstitutet<br />
(IIIEE) är ett internationellt magisterprogram<br />
om 60 poäng som läggs ovanpå en<br />
examen om minst 120 poäng (Bachelor).<br />
Programmet är tvärvetenskapligt men fokuserar<br />
på förebyggande miljöarbete framförallt<br />
inom industri och organisationer.<br />
Lund University Master’s Programme in<br />
International Environmental Science,<br />
(LUMES) är ett fakultetsövergripande internationellt<br />
magisterprogram, som för<br />
närvarande omfattar 60 poäng och som<br />
läggs ovanpå en examen om minst 120<br />
poäng (Bachelor) med valfri inriktning.<br />
Programmet är tvärvetenskapligt och behandlar<br />
miljöfrågor och hållbar utveckling<br />
ur ett globalt perspektiv. En genomsnittlig<br />
årskurs består av 40 studenter från<br />
28 olika länder.<br />
Miljöstrategi <strong>vid</strong> Campus Helsingborg:<br />
Detta är en utbildning <strong>vid</strong> Campus Helsingborg.<br />
Utbildningen om 80 poäng är<br />
avsedd för personer som redan har minst<br />
80 poäng i andra ämnen. Utbildningen<br />
ger en överblick över samhälls- och företagsstrategiska<br />
bedömningar av dagens<br />
och morgondagens miljökrav, tar upp<br />
långsiktigt hållbara lösningar och ger<br />
träning i miljöledning.<br />
Fristående kurser <strong>vid</strong> avdelningen för<br />
miljö- och energisystem (IMES): Kurserna<br />
är främst avsedda att komplettera<br />
en grundutbildning med miljökunskaper<br />
och miljöperspektiv. Studerande från<br />
olika fakulteter och yrkesverksamma erbjuds<br />
tvärvetenskapliga kurser om 5–10<br />
poäng i miljövård/miljövetenskap och energisystemanalys.<br />
Kurserna kan placeras<br />
in på olika nivåer i utbildningen.
Utbildningsprogram<br />
Ekosystemteknik<br />
Se <strong>Lunds</strong> Tekniska Högskola, sidan 104.<br />
Miljövetenskap<br />
Utbildningen kombinerar en naturvetenskaplig<br />
huvudinriktning med ett samhällsvetenskapligt<br />
perspektiv och ger en<br />
bred förståelse för hur naturliga kretslopp<br />
i luft, vatten, mark och biosfär fungerar<br />
och hur mänsklig aktivitet påverkar dessa<br />
kretslopp. Utbildningen ger en god orientering<br />
om orsaker till regionala och globala<br />
miljöproblem, samt deras relation till<br />
samhällets miljömål. I utbildningen ingår<br />
också kurser i miljörätt och miljöekonomi,<br />
och studenterna lär sig metoder att beskriva<br />
och analysera miljöproblem.<br />
Inom utbildningen i miljövetenskap<br />
ges möjligheter till fördjupningar inom ett<br />
avgränsat miljövetenskapligt område med<br />
inriktning mot exempelvis kemiska miljörisker,<br />
natur- och landskapsvård, miljömätmetoder,<br />
vattenvård, natur resurser,<br />
globala miljöfrågor. Fördjupningen avslutas<br />
med ett examensarbete.<br />
Miljö- och hälsoskydd<br />
En ny yrkesinriktad utbildning. Utbildningen<br />
riktar sig till dig som vill arbeta<br />
med miljö- och hälsoskyddsfrågor inom<br />
företag och myndigheter. Utbildningen<br />
är delvis gemensam med den miljövetenskapliga<br />
utbildningen men har en mer<br />
tillämpad profi l. I Miljö- och hälso skydds<br />
utbildningen ingår bl.a. kurser i samhällsplanering<br />
och förvaltning, djurskydd,<br />
miljö kemi, livsmedelshygien, miljömedicin<br />
samt miljö, praktik och metodik.<br />
Utbildningen är en kombinationsutbildning,<br />
bestående av en kandidatexamen<br />
i miljövetenskap (3 år) som byggs<br />
på med en magisterexamen i miljö- och<br />
hälsoskydd (1.5 år).<br />
Ytterligare information<br />
Institutionen för<br />
miljövetenskaplig utbildning<br />
Ekologihuset, Sölvegatan 37,<br />
223 62 Lund<br />
Tel studievägledare 046-222 37 82<br />
www.miljovetenskap.lu.se<br />
Environmental Management<br />
and Policy<br />
Utbildningen vänder sig till personer som<br />
har sin grundexamen klar (motsvarande<br />
minst 120 poäng) inom antingen teknik,<br />
ekonomi, naturvetenskap, juridik eller<br />
M I L J Ö U T B I L D N I N G<br />
annan samhällsvetenskap med relevans<br />
för att arbeta med miljöfrågor. Vid antagningen<br />
läggs stor vikt <strong>vid</strong> personens<br />
engagemang och strävan att söka sig till<br />
positioner där de kan bidra till att förbättra<br />
miljön. Programmet ger en överblick<br />
av samhällets syn på miljöfrågor och hur<br />
samhället på olika sätt kan påverka utvecklingen<br />
inom miljöområdet. Företags<br />
miljöpåverkan samt strategier och verktyg<br />
för förebyggande arbete analyseras, såväl<br />
vad gäller processer som organisation och<br />
produkter. De utexaminerade studenterna<br />
söker sig efter avslutade studier normalt<br />
till beslutsfattande positioner inom industri,<br />
myndigheter och organisationer.<br />
Utbildningen ges endast på engelska,<br />
vilket förutsätter att deltagarna behärskar<br />
engelska fl ytande i skrift och tal. Den omfattar<br />
60 poäng, fördelade på tre terminer<br />
(14 kalendermånader) med start andra<br />
veckan i augusti.<br />
Utbildningen är indelad i tre delar. Basblock<br />
20 poäng under höstterminen, av -<br />
ancerat block 20 poäng under vår terminen,<br />
och examensarbete 20 poäng under<br />
perioden juni–september.<br />
Ansökningstiden för <strong>2005</strong>/<strong>2006</strong> års program<br />
går ut den 1 februari <strong>2005</strong> för nordiska<br />
studenter. Observera den speciella<br />
ansökningstiden.<br />
Ytterligare information<br />
och ansökningshandlingar:<br />
Internationella miljöinstitutet<br />
Box 196, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Tegnérsplatsen 4<br />
Tel 046-222 02 00<br />
Fax 046-222 02 10<br />
E-post msc.program@iiiee.lu.se<br />
www.iiiee.lu.se<br />
LUMES<br />
Lund University Master’s Programme in<br />
International Environmental Science<br />
Syftet med utbildningen på LUMES är<br />
att ge deltagarna kunskap, kompetens<br />
och handlingsberedskap att bidra till en<br />
hållbar utveckling. LUMES riktar sig till<br />
svenska och utländska studenter med en<br />
akademisk grundexamen motsvarande<br />
minst 120 poäng. Det är ett påbyggnadsprogram,<br />
som genomförs helt på engelska<br />
97
98<br />
och ger en magisterexamen i internationell<br />
miljövetenskap. Utbildningen har<br />
hittills varit på 60 poäng, men kommer<br />
troligtvis att förlängas till 80 poäng (d.v.s.<br />
fyra terminer) från och med intagningen<br />
hösten <strong>2005</strong>.<br />
På LUMES behandlas såväl miljöproblemen<br />
och deras orsaker och återverkningar<br />
som möjliga lösningar och olika<br />
perspektiv på hållbar utveckling. Utbildningen<br />
ska stimulera studenternas kreativitet,<br />
utveckla förmågan till kritiskt tänkande<br />
och ge kompetens att lösa komplexa<br />
problem inom miljöområdet. Stor<br />
vikt läggs <strong>vid</strong> att studenterna ska få en<br />
helhetssyn och <strong>vid</strong>ga sin förståelse för<br />
olika perspektiv, såväl akademiskt som<br />
kulturellt. Detta sker inte minst genom<br />
de unika möjligheter som LUMES ger till<br />
ett stort erfarenhets- och kunskapsutbyte<br />
mellan studenter från många olika discipliner<br />
och länder. Normalt fi nns det studenter<br />
med examen inom teknik, naturvetenskap,<br />
samhällsvetenskap, ekonomi,<br />
agronomi, medicin och juridik.<br />
Anmälningstiden för <strong>2005</strong>/<strong>2006</strong> års program<br />
går ut den 15 januari <strong>2005</strong>. Observera<br />
den speciella ansökningstiden.<br />
Ytterligare information och<br />
ansökningshandlingar:<br />
Miljövetenskapligt Centrum, MICLU<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
Box 170, 221 00 Lund<br />
Tel 046-222 04 70<br />
Fax 046-222 04 75<br />
E-post lumes@miclu.lu.se<br />
www.miclu.lu.se<br />
M I L J Ö U T B I L D N I N G<br />
Miljöstrategi <strong>vid</strong><br />
Campus Helsingborg<br />
Utbildningen är en tvärvetenskaplig magisterutbildning<br />
på 80 poäng som hämtar<br />
stoff från de naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga,<br />
humanistiska och de<br />
tekniska ämnesområdena, och som vänder<br />
sig till studenter från alla akademiska<br />
utbildningar som vill bygga på sin utbildning<br />
med samhällsanpassad miljökunskap.<br />
Utbildningen är starkt förankrad i<br />
näringsliv, stat och kommun och ger möjlighet<br />
att bland annat <strong>studera</strong> konkreta,<br />
verklighetsbaserade problemställningar.<br />
Inom miljöstrategiprogrammet fi nns<br />
även en fristående miljöstrategisk introduktionskurs<br />
om 20 poäng som består<br />
av delarna: ”Miljöproblem och miljöstrategi”,<br />
samt ”Strategier för ett långsiktigt<br />
hållbart samhälle”. Kursen ger ett tvärvetenskapligt<br />
perspektiv på miljöfrågorna i<br />
samhället och studenterna lär sig bedöma<br />
strategiska miljöbedömningar som görs<br />
såväl inom samhällets myndighetsnivåer<br />
som inom näringslivet.<br />
Ytterligare information:<br />
Miljöstrategi,<br />
Campus Helsingborg<br />
Box 882, 251 08 Helsingborg<br />
Tel 042-356595<br />
Fax 042-356650<br />
www.miljostrat.hbg.lu.se/<br />
Kurser<br />
Miljövård och<br />
energisystemanalys<br />
Studenter från olika fakulteter som vill<br />
komplettera och bredda sina ämnesstudier<br />
med kunskaper inom miljö- och energiområdet<br />
kan läsa kurser <strong>vid</strong> avdelningen<br />
för miljö- och energisystem (IMES) <strong>vid</strong><br />
<strong>Lunds</strong> Tekniska Högskola (LTH). Här erbjuds<br />
varje läsår ett femtontal tvärvetenskapliga<br />
kurser inom miljöområdet. Avdelningen<br />
ger även kurser inom vissa program,<br />
bl.a. <strong>vid</strong> LTH. Efter introducerande<br />
kurser fi nns möjlighet att <strong>studera</strong> avfallshantering,<br />
energisystemanalys, förnybara<br />
energikällor, klimat som vetenskap och<br />
politik, livscykelanalys, miljökonsekvensbeskrivning,<br />
miljöledning och miljörevision<br />
samt projektkurser.<br />
Arbetsmiljölära<br />
Kurserna i arbetsmiljölära har två inriktningar:<br />
arbetsmarknaden, arbetsrätt och<br />
personaladministration samt ergonomiska,<br />
fysikaliska, kemiska och psykosociala<br />
arbetsmiljöfaktorer. Kurserna omfattar<br />
10 poäng.<br />
Information om kursutbud och behörighetskrav<br />
fi nns i LTH:s katalog över<br />
fristående kurser eller <strong>vid</strong> avdelningen.<br />
Ytterligare information:<br />
Avdelningen för<br />
miljö- och energisystem<br />
Tornavägen 3, 223 63 Lund<br />
Tel exp 046-222 86 40<br />
Fax 046-222 49 66<br />
www.miljo.lth.se<br />
Naturvård<br />
Naturvetenskapliga fakulteten erbjuder<br />
en bred kompetens inom naturvårdsområdet<br />
med ett stort antal kurser. Kurserna<br />
vänder sig till studenter som vill fördjupa<br />
sig inom naturvårdsområdet. Varje<br />
läsår erbjuds ett 15-tal fristående kurser<br />
inom t.ex. bevarandebiologi, biologisk<br />
miljö övervakning, naturvård, vattenvård<br />
och sjörestaurering, ekotoxikologi, naturvård<br />
och globala ekosystemprocesser.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
Se anmälningskatalogen.<br />
Ytterligare information:<br />
Biologiska institutionen<br />
Ekologihuset, Sölvegatan 37,<br />
223 62 Lund<br />
Tel studievägledare 046-222 37 82<br />
eller 222 37 28<br />
Fax 046-222 42 06<br />
www.biol.lu.se
Egentligen var det pilot jag ville bli, och fl yga för<br />
missionen i tredje världen. Men det blir sällan som<br />
man tänkt sig. Nu har jag snart en examen i miljövetenskap<br />
med inriktning mot kemiska hälsorisker.<br />
Jag känner verkligen att det är detta jag vill jobba<br />
med – våra miljöproblem.<br />
Eftersom jag inte kom in på pilotutbildningen i<br />
Ljungbyhed och inte ville plugga utomlands, letade<br />
jag efter en annan utbildning som skulle kunna<br />
leda till biståndsarbete runt om i världen. Miljöproblemen<br />
är ju något av det mest globala som fi nns<br />
så det fi ck bli en miljöutbildning.<br />
Lund – en mysig stad<br />
<strong>Att</strong> jag sökte mig till just Lund beror främst på att<br />
det är en mysig stad med bra studentliv och med ett<br />
rykte om sig att ha bra kvalitet på sina utbildningar.<br />
Så detta är alltså några av anledningarna till varför<br />
jag hamnade på miljövetarprogrammet <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong><br />
<strong>universitet</strong>. Efter fyra år på programmet är jag nöjd<br />
med både utbildningen och <strong>universitet</strong>et, även<br />
om det alltid fi nns saker som kan förbättras. <strong>Att</strong><br />
börja läsa på en nästan helt ny utbildning, där vissa<br />
kurser inte har gått tidigare, kan vara lite omständigt.<br />
Många av lärarna på <strong>universitet</strong>et har inte läst<br />
pedagogik och detta kan också bli ett problem i<br />
undervisningen. Men nu har programmet pågått i<br />
några år och en del kurser har förhoppningsvis förbättras.<br />
De fl esta av dem har varit intressanta med<br />
engagerade lärare och studenter och stämningen<br />
på utbildningen är bra. Många som valt att läsa på<br />
programmet har ett engagemang och en önskan att<br />
vilja förändra saker vilket gör att det alltid känns<br />
kul att sitta ner och diskutera med kursarna.<br />
Det bästa jag gjort<br />
En av fördelarna med att läsa i Lund är möjlig heten<br />
att åka utomlands som utbytesstudent. Jag tog<br />
chansen och läste ett år <strong>vid</strong> University of Auckland<br />
på Nya Zeeland. Här läste jag dels kurser som jag<br />
kan ta med i min examen, men även kurser mest för<br />
intressets skull som jag aldrig skulle kunna läsa här<br />
hemma. Mitt utbytesår på Nya Zeeland är något<br />
av det bästa jag har gjort i mitt liv. <strong>Att</strong> uppleva ett<br />
annat land genom att bo och plugga där en längre<br />
tid ger otroliga möjligheter och upplevelser. Dessutom<br />
betalar studenter från Sverige inga <strong>universitet</strong>savgifter<br />
när vi åker som utbytesstudenter, vilket<br />
gör oss unika. Jag kan verkligen rekommendera er<br />
att ta chansen när den fi nns!<br />
Miljövetare behövs!<br />
M IRJAM LUC<br />
En bra allmänbildning<br />
När jag tänker tillbaka på vad jag lärt mig under mina<br />
fyra år på miljövetarprogrammet, känns det som att jag<br />
verkligen har fått en bra allmänbildning om problematiken<br />
kring våra utsläpp, lagstiftning och andra miljöfaktorer,<br />
men även en bra specialisering inom min inriktning<br />
– kemiska hälsorisker. Jag har provat att ha ett jobb<br />
anknutet till min utbildning under mitt sista sommarlov,<br />
och det har varit nyttigt att få komma utanför <strong>universitet</strong>svärlden.<br />
Efter denna sommar känns det spännande att snart få<br />
komma ut på arbetsmarknaden och förhoppningsvis få<br />
chansen att förändra eftersom det fi nns mycket som behöver<br />
påverkas och ändras i vårt samhälle idag. Det känns<br />
roligt att arbetsmarknaden för miljövetare är så bred<br />
och att det fi nns många områden man kan arbeta inom.<br />
Ibland kan man känna sig lite dyster med tanke på all<br />
miljöförstöring, men samtidigt känns det skönt att ha fått<br />
kunskap om hur man ska kunna förändra och förbättra.<br />
Miljövetare behövs!<br />
99
100<br />
<strong>Lunds</strong> Tekniska Högskola (LTH) erbjuder<br />
ett stort antal utbildningar inom<br />
olika tekniska discipliner och utgör den<br />
tekniska fakulteten <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>.<br />
Antalet studenter uppgår till cirka<br />
6000, varav ca 500 <strong>studera</strong>r i Helsingborg.<br />
Närheten till de andra fakulteterna/<br />
områdena inom <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> innebär<br />
stora möjligheter för LTH:s studenter<br />
att ge utbildningen en personlig profi<br />
l. En etablerad världsledande forskning<br />
inom många områden garanterar utbildningens<br />
kvalitet.<br />
Samarbeten<br />
LTH har ett väl utvecklat samarbete<br />
med <strong>universitet</strong> och högskolor över hela<br />
världen. Högskolan har också en intensiv<br />
samverkan med näringslivet och med<br />
Ideon - Skandinaviens största forskningsby<br />
- som ligger strax intill LTH. Ett antal<br />
företag med LTH-bakgrund har därigenom<br />
kunnat etableras och utvecklas<br />
– några av dem har blivit världsledande,<br />
t.ex. Active Biotech, Tetra Pak, Gambro<br />
och Ericsson.<br />
Utbildning och forskning<br />
Civilingenjörsutbildningar inom teknisk<br />
fysik, teknisk matematik, teknisk<br />
nanovetenskap, elektroteknik, datateknik,<br />
informations- och kommunikationsteknik<br />
(infoCom), maskinteknik,<br />
maskinteknik med teknisk design, industriell<br />
ekonomi, väg- och vattenbyggnad,<br />
lantmäteri, kemiteknik, bioteknik,<br />
ekosystemteknik och riskhantering.<br />
Avkortade civilingenjörsutbildningar<br />
för sökande med högskoleingenjörsexamen<br />
inom bioteknik, informations- och<br />
kommunikationsteknik (infoCom),<br />
elektroteknik, datateknik, maskintek-<br />
<strong>Lunds</strong> Tekniska Högskola<br />
nik, väg- och vattenbyggnad samt kemiteknik.<br />
Magisterutbildning i Industriellt byggande<br />
med design (Helsingborg).<br />
Internationella mastersprogram inom<br />
Bio- och Livsmedelsteknologi, System<br />
på chips samt Vattenresurslära för sökande<br />
med kandidat- eller högskoleingenjörsexamen.<br />
Undervisningen sker<br />
enbart på engelska och utbildningen är<br />
även öppen för utländska sökande.<br />
Arkitektutbildning.<br />
Industridesignutbildning.<br />
Brandingenjörsutbildning.<br />
Högskoleingenjörsutbildningar inom<br />
byggteknik, väg- och vattenteknik,<br />
järnvägsteknik, arkitektur och datateknik.<br />
Utbildningarna genomförs i<br />
huvudsak i Helsingborg.<br />
Tekniskt basår och Teknisk bastermin<br />
(Helsingborg). Tekniskt basår erbjuds<br />
även som distanskurs via Internet.<br />
Yrkestekniska högskoleutbildningar<br />
inom livsmedelsområdet och pappers-<br />
och pappersmasseteknik (Helsingborg).<br />
Fristående kurser av varierande längd<br />
och med varierande behörighetskrav erbjuds<br />
yrkesverksamma och <strong>studera</strong>nde<br />
<strong>vid</strong> andra fakulteter. Detaljinformation<br />
om kursutbud, kursinnehåll, kursstart,<br />
behörighetskrav och urvalsregler fi nns<br />
i LTH:s kurskatalog. Det fi nns också<br />
möjligheter att som special<strong>studera</strong>nde<br />
följa ett antal av de kurser som ingår i<br />
utbildningsprogrammen <strong>vid</strong> LTH.<br />
Som civilingenjörsexamen kan du söka<br />
till forskarutbildning som leder till teknologie<br />
licentiat- eller doktorsexamen.<br />
Behovet av personer med erfarenhet från<br />
internationell forskning blir allt större.<br />
Forskarutbildning sker t.ex. genom ar-<br />
bete i någon av LTH:s forskargrupper<br />
och under tiden är man anställd på doktorandtjänst<br />
med lön.<br />
Nya studenter <strong>vid</strong> LTH har möjlighet<br />
att delta i s.k. mentorsgrupper på fl era<br />
program. Dessa leds av äldre studenter<br />
och är ett komplement till den ordinarie<br />
undervisningen. Studierna följs också<br />
upp via projektet Early Alert System. Allt<br />
i syfte att studenterna ska klara sina studier<br />
och, om de behöver, få hjälp på ett<br />
tidigt stadium.<br />
LTH startade sin verksamhet 1961.<br />
Det fi nns cirka 160 professorer och över<br />
600 aktiva forskar<strong>studera</strong>nde med forskning<br />
som spänner över fl era områden som<br />
t.ex. bioteknik, livsmedelsteknik, kemiteknik,<br />
elektronik, maskinteknik, samhällsbyggnad,<br />
arkitektur, design och<br />
multi media.<br />
Information och<br />
ansöknings handlingar:<br />
<strong>Lunds</strong> Tekniska Högskola<br />
Box 118, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Kårhuset,<br />
John Ericssons väg 3<br />
Tel 046-222 72 00 Fax 046-222 40 16<br />
E-post info@kansli.lth.se<br />
Studieinformation<br />
Besöksadress Kårhuset,<br />
John Ericssons väg 3<br />
Tel 046-222 71 91 eller 222 33 01<br />
E-post Kerstin.Johansson@kansli.lth.<br />
se eller Eva.Nilsson@kansli.lth.se<br />
www.lth.se<br />
Studievägledning<br />
Se information under respektive utbildningsprogram.
Utbildningsprogram<br />
Civilingenjörsutbildning<br />
Civilingenjörsutbildningen omfattar 180<br />
poäng och leder till civilingenjörsexamen.<br />
Under utbildningens sista terminer väljs<br />
en specialinriktning inom respektive program,<br />
där man fördjupar sina kunskaper<br />
inom ett relativt snävt område. Några<br />
exempel på inriktningar är telekommunikation,<br />
energiteknik, trafi k- och samhällsplanering,<br />
bioteknik, läkemedelsteknik,<br />
livsmedelsteknik, naturresursteknik.<br />
Vid LTH fi nns det dessutom tre gemensamma<br />
avslutningar som man kan<br />
välja mellan: Technology Management,<br />
Industriell ekonomi och Riskhantering.<br />
Technology Management och Industriell<br />
ekonomi kan väljas inom samtliga civilingenjörsprogram<br />
medan avslutningen<br />
industriell ekonomi kan väljas inom samtliga<br />
civilingenjörsprogram utom Industriell<br />
ekonomi. Technology Management<br />
ges i samarbete med Ekonomihögskolan.<br />
Till avslutningen i riskhantering sker antagningen<br />
efter fem terminers studier <strong>vid</strong><br />
brand ingenjörsprogrammet på LTH eller<br />
<strong>vid</strong> annat nordiskt civilingenjörsprogram.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För alla civilingenjörsutbildningar,<br />
eller motsvarande,<br />
gäller följande förkunskapskrav förutom<br />
grundläggande behörighet: Matematik E<br />
eller 3 åk NT eller etapp 4, Fysik B eller 3<br />
åk NT eller etapp 4 samt Kemi A eller 3 åk<br />
N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe eller etapp<br />
3. Tänk på att behörighetskraven kan<br />
ändras. Se aktuell anmälningskatalog.<br />
L U N D S T E K N I S K A H Ö G S K O L A<br />
Civilingenjörsutbildning för<br />
högskoleingenjörer<br />
Den som har en högskoleingenjörs examen<br />
inom något av områdena datateknik,<br />
elektro teknik, maskinteknik, byggteknik<br />
eller kemiteknik kan ansöka om att få<br />
<strong>studera</strong> <strong>vid</strong>are till civilingenjör. Den som<br />
har tagit sin högskoleingenjörsexamen <strong>vid</strong><br />
LTH Ingenjörshögskolan i Helsingborg<br />
har platsgaranti till avkortad civilingenjörsutbildning<br />
i Lund inom motsvarande<br />
område. Utbildningen omfattar 100 eller<br />
140 poäng.<br />
Ytterligare information och ansök-<br />
ningshandlingar:<br />
<strong>Lunds</strong> Tekniska Högskola<br />
Box 118, 221 00 Lund<br />
Fax 046-222 40 16<br />
Studieinformation tel 046-222 71 91<br />
eller 222 33 01<br />
E-post Kerstin.Johansson@kansli.lth.se<br />
eller Eva.Nilsson@kansli.lth.se<br />
Teknisk fysik<br />
Utbildningen i teknisk fysik ger möjlighet<br />
till de mest skiftande arbetsuppgifter.<br />
Många tekniska fysiker arbetar med<br />
forskning, analys och utveckling <strong>vid</strong> forsknings-<br />
och utvecklingsintensiva företag<br />
eller <strong>vid</strong> de tekniska högskolorna. Utbildningen<br />
förbereder för kvalifi cerat experimentellt<br />
och teoretiskt arbete inom vitt<br />
skilda områden. Den ger mycket goda<br />
förutsättningar för att ingenjören snabbt<br />
ska kunna anpassa sig till ny teknik och<br />
nya arbetsuppgifter i takt med den tekniska<br />
utvecklingen.<br />
Utbildningen spänner över ett ovanligt<br />
brett teknikområde och innehåller mycket<br />
matematik och fysik. Teknisk fysik innehåller<br />
dessutom basämnen från såväl elektroteknik-<br />
och datateknik- som maskinteknikutbildningen.<br />
Under senare delen<br />
av utbildningen kan denna breda bas byggas<br />
på utifrån eget intresse. Förutom inriktningar<br />
mot modern fysik och matematik,<br />
fi nns det inom teknisk fysik möjlighet<br />
till mer tvärvetenskapliga inriktningar<br />
som miljöteknik och medicinsk<br />
teknik. Se programmets hemsida för mer<br />
information.<br />
Ytterligare information:<br />
Studievägledningen Teknisk fysik<br />
Tel 046-222 84 90<br />
E-post info@tekniskfysik.lth.se<br />
www.tekniskfysik.lth.se<br />
Teknisk matematik<br />
Teknisk matematik startade 2002 <strong>vid</strong><br />
LTH, och är det enda av sitt slag i landet.<br />
Inom teknisk matematik utvecklar du<br />
din förmåga att arbeta matematiskt även<br />
med problem som från början inte är formulerade<br />
i matematiska termer. Du utvecklar<br />
också förmågan att använda datorn<br />
som ett naturligt arbetsredskap, och<br />
att presentera matematiska resonemang.<br />
Redan från första terminen läser du extra<br />
mycket matematiska ämnen och de fortsatta<br />
stud ierna bygger på detta. Du får<br />
goda baskunskaper inom teknik och naturvetenskap,<br />
som du sedan profi lerar i<br />
någon inriktning du själv väljer, t.ex. systemvetenskap,<br />
beräkningsteknik, ekono-<br />
101
102<br />
mi eller bioteknik. Genom hela utbildningen<br />
har du möjlighet att fördjupa dig<br />
i matematisk teori.<br />
Efter examen kan du exempelvis arbeta<br />
som specialist eller forskare i ett företag<br />
inom teknik, medicin eller fi nans, arbeta<br />
som forskare och lärare <strong>vid</strong> ett svenskt eller<br />
utländskt <strong>universitet</strong>, bedriva kvalifi cerad<br />
konsultverksamhet eller kanske starta ett<br />
eget innovationsföretag.<br />
Ytterligare information:<br />
Studievägledningen Teknisk matematik<br />
Tel 046-222 84 90<br />
E-post info@tekniskmatematik.lth.se<br />
www.tekniskmatematik.lth.se<br />
Teknisk nanovetenskap<br />
Skulle du vilja utveckla komponenter till<br />
framtidens medicinska mätinstrument?<br />
Vill du arbeta med design på atomär nivå<br />
för att utveckla helt nya material med helt<br />
nya egenskaper? Vill du befi nna dig i frontlinjen<br />
när informationsteknologin utvecklas<br />
och mikroelektronik blir nanoelektronik?<br />
Detta är exempel på de spännande<br />
arbetsområden som möter dig som färdig<br />
civilingenjör i teknisk nano vet en skap. Nanovetenskap<br />
handlar om vad som händer<br />
när saker blir mycket små och fysik, kemi<br />
och biologi möts. Nanotekniken kommer<br />
att revolutionera framtidens industri och<br />
påverka utvecklingen inom alla industrigrenar.<br />
Som enda tekniska högskola i landet<br />
startade LTH 2003 ett program som leder<br />
till civilingenjörsexamen i teknisk nanovetenskap.<br />
Genom ett samarbete mellan<br />
olika vetenskaper inom <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
kan vi erbjuda ett helhetsperspektiv<br />
på nanoteknik där specialkomponerade<br />
kurser i biologi, biokemi och medicin<br />
bidrar till att bredda den grund som fysik,<br />
matematik och kemi ger. Inom de 4,5 åren<br />
kommer du både att <strong>studera</strong> teori och lära<br />
dig använda tekniker inom nanotekniken.<br />
Med början under det tredje året får<br />
du möjlighet att skaffa dig en profi l mot<br />
yrkesrollen som nanovetare inom en av<br />
fyra kompetensinriktningar: Biologi och<br />
Medicin, Nanomaterial, Nanoelektronik<br />
eller Nanofysik.<br />
Ytterligare information:<br />
Studievägledningen Teknisk<br />
nano vetenskap<br />
Tel 046-222 08 54<br />
E-post<br />
info@teknisknanovetenskap.lth.se<br />
www.teknisknanovetenskap.lth.se<br />
L U N D S T E K N I S K A H Ö G S K O L A<br />
Elektroteknik<br />
Som Civilingenjör i elektroteknik erbjuds<br />
du många olika arbetsuppgifter inom industri<br />
och samhälle; från konstruktion<br />
av elektronik och system, över utveckling,<br />
marknadsföring, produktion, utbildning<br />
och forskning till projekt- och företagsledning.<br />
Arbetsmarknaden omfattar alla<br />
typer av industrier, från multinationella<br />
koncerner till småföretag inom alla områden<br />
av produktion av varor och tjänster,<br />
samt inom många grenar av offentliga<br />
arbetsområden. Teknikområden såsom<br />
elektronik, telekommunikation, datateknik,<br />
medicinsk teknik och reglerteknik är<br />
vanligt förekommande, liksom forskning<br />
och utbildning.<br />
Elektroteknikutbildningen spänner<br />
över många ämnesområden. Flera av dessa<br />
utvecklas i mycket rask takt, t.ex. nanoteknik,<br />
elektroteknik, datateknik, medicinsk<br />
teknik och kommunikation. Utbildningens<br />
koppling till forskningen inom<br />
dessa områden är stark. Matematik och<br />
naturvetenskap är viktiga inslag i utbildningen<br />
och lägger grunden till förståelse<br />
av det teknikvetenskapliga språket. Programmeringsteknik<br />
och elektroteknik ger<br />
grunden för fortsatta studier och är utgångspunkten<br />
för fördjupningar. Teoretiska<br />
och praktiska moment blandas under<br />
hela utbildningen. I laborerande kurser<br />
och projektkurser tränas såväl lagarbete<br />
som skriftlig och muntlig presentation.<br />
Elektro teknikprogrammet ger en bred<br />
överblick över teknikområdet och möjlighet<br />
att välja bland fyra fördjupningar<br />
i slutet av utbildningen; elektronikkonstruktion,<br />
telekommunikation, programvaruutveckling<br />
och system, sensorer<br />
och signaler. Programmet erbjuder också<br />
ett speciellt kurspaket, kallat ”System på<br />
chips”, med kurser som behandlar konstruktion<br />
av hela elektroniska system direkt<br />
på halvledarchips.<br />
Ytterligare information:<br />
Studievägledningen Elektroteknik<br />
Tel 046-222 71 38<br />
E-post info@elektro.lth.se<br />
www.elektro.lth.se<br />
Datateknik<br />
Om du vill vara med om att utveckla system<br />
av program och hårdvara som passar<br />
alla människor så bör du bli civilingenjör<br />
i datateknik. Du kan arbeta inom många<br />
områden, men du kan nog förutsätta att<br />
datorer kommer att vara inblandade. Det<br />
du är bäst utbildad för är att utveckla system<br />
av datorprogram, men du är inte bara<br />
programmerare.<br />
Ett stort arbetsområde för civilingenjörer<br />
i datateknik är konstruktion och utveckling<br />
av ”inbyggda system”, det vill säga<br />
system där datorn ingår som en (viktig)<br />
del. Nuförtiden är sådana system vanliga:<br />
mobiltelefoner innehåller datorer,<br />
bilar innehåller datorer, tvättmaskiner<br />
innehåller datorer, och så <strong>vid</strong>are. För att<br />
programmera sådana system krävs den<br />
bredd i kunskaperna som civilingenjören<br />
i datateknik har.<br />
En stor del av utbildningen ägnas åt<br />
utveckling av datorprogram och åt datorteknik,<br />
men du får också en kvalifi -<br />
cerad teknisk utbildning med en hel del<br />
matematik och grundläggande tekniska<br />
ämnen. Det fi nns sex rekommenderade<br />
inriktningar: datorsystem, programvarusystem,<br />
bilder och grafi k, telekommunikation,<br />
informations- och systemteknik och<br />
medicinska system.<br />
Ytterligare information:<br />
Studievägledningen Datateknik<br />
Tel 046- 222 98 47<br />
E-post info@data.lth.se<br />
www.data.lth.se<br />
Informations- och kommunikationsteknik<br />
(InfoCom)<br />
Informations- och kommunikationsteknik<br />
ger en omfattande teknisk grund för<br />
att utforma och bygga framtida kommunikationssystem.<br />
Utbildningen ger en god<br />
kunskap om de olika delarna i ett kommunikationssystem,<br />
från den fysiska informationsöverföringen<br />
och signalbehandling<br />
via datorkommunikation och nätverk<br />
till utformning av presentations- och applikationsgränssnitt.<br />
Under de två första<br />
åren ges grunderna med dels matematik<br />
och programmering, dels tekniska ämnen.<br />
Utbildningen ger också förtrogenhet med<br />
de strukturerade arbetsformer som krävs<br />
för att utveckla dessa avancerade system<br />
med tillhörande höga krav på funktionalitet<br />
och tillförlitlighet.<br />
Under de sista två åren skaffar man sig<br />
en egen profi l på sin utbildning genom<br />
att välja en inriktning och bestämma ett<br />
intressant ämne för sitt examensarbete.<br />
Det fi nns tre rekommenderade inriktningar:<br />
informationsöverföring, kommunikationssystem<br />
och människa–maskininteraktion.<br />
Examensarbetet kan utföras inom<br />
ett företag eller <strong>vid</strong> högskolan, i Sverige<br />
eller utomlands.<br />
Civilingenjörer i informations- och<br />
kommunikationsteknik återfi nns inom<br />
många olika arbetsområden, t.ex. utveckling<br />
av kommunikationssystem, och ar-
etsmarknaden är mycket god inom både<br />
stora och små företag. Utbildningen ger<br />
också god kompetens för att kunna utveckla<br />
entreprenörskap och starta egen<br />
verksamhet. Det är även möjligt att fortsätta<br />
som forskar<strong>studera</strong>nde efter examen.<br />
Ytterligare information:<br />
Studievägledningen InfoCom<br />
Tel 046-222 98 47, 222 71 38<br />
E-post info@infocom.lth.se<br />
www.infocom.lth.se<br />
Maskinteknik<br />
Maskinteknik är en civilingenjörsutbildning<br />
med bred bas och stora valmöjligheter.<br />
Här förenas klassiska ingenjörsämnen<br />
med bland annat mekatronik, ekonomi<br />
och miljö.<br />
Med en civilingenjörsexamen i maskinteknik<br />
kan du både som generalist och<br />
problemlösare vara med att påverka hur<br />
vårt framtida samhälle kommer att se ut.<br />
M-ingenjören är attraktiv på arbetsmarknaden.<br />
Du kan arbeta med t ex konstruktion,<br />
produktutveckling, beräkning, logistik,<br />
försäljning och projektledning.<br />
Civilingenjörsutbildningen i maskinteknik<br />
omfattar 180 poäng. Drygt hälften<br />
av utbildningstiden ägnas åt grundläggande<br />
obligatoriska ämnen. Sedan väljer du<br />
inriktning som ger dig djupa kunskaper<br />
och färdigheter inom något maskintekniskt<br />
fält. Du ska välja minst 30 poäng inriktningskurser.<br />
Dessutom fi nns ett stort<br />
utbud av valfria kurser som du ska välja<br />
bland. Din utbildning avslutas med ett<br />
examensarbete på 20 poäng.<br />
De inriktningar som erbjuds är följande:<br />
Energiomvandling och energihushåll-<br />
L U N D S T E K N I S K A H Ö G S K O L A<br />
ning, Mekatronik, Produktionsteknik,<br />
Produktutveckling, Produktionssystem<br />
med teknisk logistik, Teknisk modellering<br />
samt Värmeöverföring och strömningsteknik.<br />
Maskinteknik med<br />
platsgaranti på teknisk design<br />
Vi ställer allt högre krav på våra tekniska<br />
produkter, inte minst vad gäller design.<br />
De ska vara begripliga och lätta att använda,<br />
och samtidigt tilltalande att se på,<br />
ergonomiska och dessutom miljövänliga.<br />
För att klara detta krävs ett helhetsperspektiv<br />
på produktframtagningsprocessen<br />
och en humanistisk syn på teknik och<br />
dess användning.<br />
Inom ramen för maskinteknikprogrammet<br />
erbjuds en omfattande inriktning mot<br />
teknisk design, inriktningen för dig som<br />
är intresserad av teknik och teckning, matematik<br />
och design.<br />
De grundläggande tekniska och naturvetenskapliga<br />
kunskaperna tillägnar du<br />
dig inom maskinteknikprogrammets ram.<br />
Inriktningen omfattar 81 poäng inkl examensarbete<br />
av utbildningens totalt 180<br />
poäng.<br />
OBS! Maskinteknik med platsgaranti<br />
på teknisk design har en egen ansökningskod<br />
i VHS katalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Studievägledningen<br />
Maskinteknik<br />
Tel 046-222 84 93<br />
E-post<br />
info@m.lth.se<br />
www.m.lth.se<br />
Industriell ekonomi<br />
Näringslivet behöver personer med en kvalifi<br />
cerad utbildning i matematik, teknik<br />
och teknisk ekonomi som dessutom har<br />
förmågan att se dessa områden som en helhet;<br />
personer som kan kommunicera med<br />
både tekniker och ekonomer och verka i<br />
gränsområdet mellan teknik och ekonomi.<br />
Denna kombinerade kunskap är intressant<br />
inom många områden, t.ex. produktionsplanering,<br />
logistik och processhantering,<br />
kvalitetsteknik, investeringsplanering,<br />
industriell marknadsföring och<br />
långsiktig styrning av ett företags allmänna<br />
utveckling. Civilingenjörer i industriell<br />
ekonomi arbetar också ofta med projektledning<br />
<strong>vid</strong> teknikbaserade företag och<br />
som konsulter, fi nansanalytiker, forskare<br />
eller teknikinformatörer. Inom alla dessa<br />
arbeten krävs förutom kunskap om ekonomi,<br />
industriell marknadsföring och produktion<br />
också gediget tekniskt och matematiskt<br />
kunnande.<br />
Industriell ekonomi ger en kvalifi cerad<br />
teknisk utbildning med kunskap om hur<br />
tekniska, ekonomiska och mänskliga resurser<br />
hanteras i företaget. Det är en bred<br />
teknisk–naturvetenskaplig civilingenjörsutbildning.<br />
Utbildningen har inslag av<br />
informationsteknologi, företagsorganisation<br />
och ekonomisk analys så som de tilllämpas<br />
i näringslivet och det fi nns goda<br />
möjligheter att profi lera sig mot matematik<br />
och matematisk statistik.<br />
Ytterligare information:<br />
Studievägledningen<br />
Industriell ekonomi<br />
Tel 046-222 08 53 E-post info@i.lth.se<br />
www.i.lth.se<br />
103
104<br />
Väg- och vattenbyggnad<br />
Väg- och vattenbyggnadsingenjörens yrkesroll<br />
brukar sammanfattas med uttrycket<br />
”många yrken i ett”. Med detta menas<br />
att de som utexamineras från väg- och<br />
vattenbyggnadsutbildningen är attraktiva<br />
på en bred arbetsmarknad. Bygg- och fastighetsbranschen<br />
med entreprenörer, konsulter<br />
och fastighetsförvaltare anställ er<br />
nära hälften av de yngre väg- och vattenbyggarna.<br />
Olika företag inom bl.a. mark-,<br />
vatten-, avfalls-, och miljövårdsteknik,<br />
trafi kanalys och infrastrukturplanering,<br />
organisation och projektledning är andra<br />
vanliga arbetsgivare.<br />
Under de första fyra terminerna läses<br />
grundläggande matematiska och naturvetenskapliga<br />
ämnen samt mer tillämpade<br />
kurser som byggnadsteknik, konstruktionsteknik,<br />
vattenresursplanering,<br />
anläggningsteknik och byggproduktionsteknik.<br />
Under tredje året väljs en av två huvudinriktningar.<br />
Under de sista terminerna<br />
läser man fördjupningskurser utifrån<br />
egna önskemål. Exempel på fördjupningsområden<br />
är byggnadsteknik, vattenresurshantering,<br />
byggprojektering samt trafi k-<br />
och samhällsplanering. Det är också möjligt<br />
att under sista delen av programmet<br />
läsa någon av de LTH-gemensamma avslutningarna<br />
Technology Management<br />
eller Industriell ekonomi.<br />
Inom ramen för civilingenjörsutbildningen<br />
kan även kurser <strong>vid</strong> övriga delar<br />
av <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> läsas. <strong>Att</strong> förlägga en<br />
del av studierna <strong>vid</strong> ett <strong>universitet</strong> utomlands<br />
är också en möjlighet.<br />
Ytterligare information:<br />
Studievägledningen Väg- och<br />
vattenbyggnad<br />
Tel 046-222 7629<br />
E-post info@v.lth.se<br />
www.v.lth.se<br />
L U N D S T E K N I S K A H Ö G S K O L A<br />
Ekosystemteknik<br />
Civilingenjörer i ekosystemteknik arbetar<br />
med frågor som direkt berör eko systemen,<br />
d.v.s. naturens organismer och deras livsmiljö.<br />
Samspelet mellan teknik och miljö<br />
är därför ett genomgående tema i utbildningen.<br />
Samhällets behov av ingenjörer<br />
med en ekologisk förståelse kommer<br />
att öka. Denna helhetssyn kan tillämpas<br />
inom industriell produktion och produktutveckling,<br />
<strong>vid</strong> utnyttjande av naturresurser<br />
såsom mark och vatten, inom miljövårdsteknik<br />
såsom vattenvård, marksanering<br />
och avfallsteknik.<br />
Arbetsmarknaden fi nns inom bl.a. tillverkningsindustri,<br />
konsultföretag och<br />
myn digheter.<br />
För att bli en bra civilingenjör i ekosystemteknik<br />
krävs en gedigen naturvetenskaplig<br />
bas. Utbildningen innehåller<br />
matematik, fysik och kemi, men också<br />
stora inslag av ekologi, biologi, geologi etc.<br />
Tekniska ämnen fi nns dock med genom<br />
hela utbildningen. Träningen i systematisk<br />
problemlösning inom olika teknikområden<br />
blir alltmer avancerad för varje<br />
årskurs.<br />
Kurserna i utbildningen är mer tematiskt<br />
uppbyggda än vad de brukar vara på<br />
de tekniska högskolorna. Under utbildningens<br />
avslutande del har studenterna<br />
stor frihet att själva välja kurser inom LTH<br />
och övriga delar av <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>.<br />
Ytterligare information:<br />
Studievägledningen Ekosystemteknik<br />
Tel 046-222 14 85<br />
E-post info@eko.lth.se<br />
www.eko.lth.se<br />
Lantmäteri<br />
Arbetsuppgifter för en civilingenjör i lantmäteri<br />
spänner över ett brett fält. Lantmätaren<br />
arbetar med frågor inom juridik,<br />
teknik och ekonomi inom samhällsbyggnadsområdet.<br />
Det kan handla om kommunal<br />
markexploatering, fastighetsbildning,<br />
fastighetsekonomi, fastighetsförvaltning,<br />
fastighetsmäkleri eller kartdatabaser. De<br />
fl esta arbetsuppgifter innebär mycket kontakt<br />
med andra människor. Arbetena återfi<br />
nns inom såväl offentlig som privat tjänst.<br />
Det statliga lantmäteriet, kommuner och<br />
regionala myndigheter är stora arbetsgivare.<br />
Arbetsmöjligheterna inom den privata<br />
sektorn har ökat starkt, t.ex. i företag inom<br />
fastighetsförvaltning och geografi ska informationssystem.<br />
En del skaffar också<br />
jobb utomlands, t.ex. inom fastighetsbolag<br />
i Västeuropa och i projekt i u-länder.<br />
Den första terminen läses grundläggande<br />
matematiska och juridiska kurser. Under<br />
de följande fem terminerna sker undervisningen<br />
genom temabaserade kurser, med<br />
ett större projekt för varje termin: mark<br />
och miljö, geomatik, fastighetsinformation,<br />
fastighetsekonomi och fastighetsbildning.<br />
Under det fjärde året och i examensarbetet<br />
<strong>studera</strong>s lantmäteriämnen<br />
inom fyra olika inriktningar: geomatik,<br />
teknisk geomatik, fastighetsekonomi och<br />
fastighetsrätt. Det fi nns också möjlighet<br />
att läsa de LTH-gemensamma avslutningarna<br />
Technology Management och Industriell<br />
ekonomi, samt Riskhantering.<br />
Ytterligare information:<br />
Studievägledningen<br />
Lantmäteri<br />
Tel 046-222 14 04<br />
E-post info@l.lth.se<br />
www.l.lth.se<br />
Bioteknik<br />
Bioteknik är biologi, kemi och teknik i<br />
samverkan. Utbildningen ger grundläggande<br />
kunskaper om hur livets minsta beståndsdelar<br />
är uppbyggda. Detta utnyttjas
sedan för att utforma industriella processer.<br />
Bioteknikprogrammet erbjuder möjligheter<br />
till fördjupning inom fl era olika<br />
områden, bl.a. bioprocessteknik för tillverkning<br />
av proteiner och andra biomolekyler<br />
från mikroorganismer, växt- och<br />
djurceller, livsmedelsteknik för tillverkning<br />
av funktionella och näringsriktiga<br />
livsmedel samt molekylär bioteknik för<br />
utvecklings- och forskningsarbete inom<br />
molekylärbiologi och bioinformatik. Bioteknik<br />
är ett område med stark internationell<br />
prägel. Du har därför möjlighet<br />
att lägga en del av din utbildning utomlands.<br />
Ytterligare information:<br />
Studievägledningen Bioteknik<br />
Tel 046-222 83 41<br />
E-post info@bioteknik.lth.se<br />
www.bioteknik.lth.se<br />
Kemiteknik<br />
Traditionellt arbetar en kemitekniker med<br />
utveckling, produktion och marknadsföring<br />
av kemiska produkter. I ett stort<br />
antal olika branscher krävs också kunskaper<br />
i kemi och kemiteknik. Skogs industrin,<br />
som är Sveriges viktigaste exportindustri,<br />
har alltid behov av kemitekniker.<br />
Kunskaper om polymerer behövs inte bara<br />
för att framställa plaster utan även för t.ex.<br />
färgframställning. Kemitekniska principer<br />
kan även användas för att ta fram en<br />
läkemedelsformulering, d.v.s. hur ett läkemedel<br />
skall doseras. Miljövården har<br />
ock så användning för kemitekniker. Det<br />
krävs kunskaper i kemi och kemiteknik<br />
för att kunna åtgärda miljöproblem.<br />
Under de första tre åren läses ett basblock<br />
bestående av obligatoriska och valfria<br />
kurser i kemi, kemiteknik samt matematik.<br />
Under den återstående delen av<br />
utbildningen läses fördjupningskurser i<br />
följande profi leringsområden: processdesign,<br />
material och läkemedelsteknik. Det<br />
fi nns även möjlighet att komplettera utbildningen<br />
med kurser inom andra ämnesområden<br />
från <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>s rika<br />
utbud.<br />
Ytterligare information:<br />
Studievägledningen Kemiteknik<br />
Tel 046-222 1404<br />
E-post info@kemiteknik.lth.se<br />
www.kemiteknik.lth.se<br />
Riskhantering<br />
Kraven på ökad tillväxt, effektivitet och<br />
konkurrenskraft leder till stora föränd-<br />
L U N D S T E K N I S K A H Ö G S K O L A<br />
ringar i samhället. Utvecklingen går<br />
snab bt. Produkter utvecklas på nya sätt,<br />
produktionstakten ökar, distributionen<br />
moderniseras, kommunikationsmönster<br />
och infrastruktur ändras. Dessa förändringar<br />
medför också risker. Det gäller därför<br />
att samtidigt <strong>vid</strong> planeringen tillgodose<br />
en god livskvalitet genom att i förväg<br />
fundera på vad som skulle kunna hända<br />
om något går snett.<br />
Denna utbildning är helt ny, den första<br />
av sitt slag i Sverige. Här utbildas studenterna<br />
i att identifi era och bedöma risker, föreslå<br />
åtgärder som minskar riskerna och<br />
att arbeta med ledningssystem som gör<br />
att risknivån blir låg. Utbildningen innebär<br />
också att man lär sig samarbeta med<br />
andra personalkategorier, både tekniker<br />
och icke-tekniker.<br />
Arbetsmarknaden är mycket god för<br />
riskhanteringsingenjörer (se hemsidan för<br />
exempel). Det fi nns risker som behöver<br />
hanteras inom alla sektorer i samhället.<br />
Idag arbetar riskhanteringsingenjörer som<br />
utbildats <strong>vid</strong> LTH inom industrin, på försäkringsbolag,<br />
inom räddningstjänsten,<br />
<strong>vid</strong> kommunal och statlig förvaltning<br />
samt som konsulter.<br />
Särskilda förkunskapskrav: För det avslutande<br />
programmet som omfattar 80<br />
poäng: 100 poäng från brandingenjörsprogrammet<br />
eller något nordiskt civilingenjörsprogram.<br />
Utbildningen leder till<br />
civilingenjörexamen i riskhantering 180<br />
poäng.<br />
Ytterligare information:<br />
Studievägledningen Riskhantering<br />
Tel 046-222 37 11<br />
E-post info@riskhantering.lth.se<br />
www.riskhantering.lth.se<br />
Brandingenjörsutbildning<br />
I ett samhälle med risk för stora olyckor<br />
fi nns behov av människor med kvalifi -<br />
cerad utbildning. Brandingenjörsutbildningen<br />
är den enda högskoleutbildning<br />
i Sverige som ger kompetens inom brand-<br />
och räddningstjänstområdet samt möjlighet<br />
att fortsätta till civilingenjörsexamen<br />
i riskhantering.<br />
Utbildningen består av två delar. Den<br />
första omfattar tre och ett halvt års studier<br />
(140 poäng) <strong>vid</strong> Brandingenjörslinjen <strong>vid</strong><br />
<strong>Lunds</strong> Tekniska Högskola som leder till<br />
brandingenjörsexamen. Den andra delen<br />
är en påbyggnad på ett år i räddningstjänst<br />
för brandingenjörer <strong>vid</strong> Räddningsskolan<br />
i Revinge utanför Lund, och ger kompetens<br />
som befäl inom räddningstjänsten.<br />
Utbildningens 140 poäng fördelas mellan<br />
ca 20 olika kurser. Först ges grundläggande<br />
teknisk utbildning som sedan kompletteras<br />
med specialkurser inom brandteknik<br />
och riskhantering.<br />
De brandtekniska ämnena behandlar<br />
bränders uppkomst, tillväxt och spridning,<br />
brandpåverkan och utformning med hänsyn<br />
till byggnader (passiva system), sprinkler<br />
och brandventilation (aktiva system)<br />
och släckinsats. Stor vikt läggs <strong>vid</strong> utrymning<br />
och andra frågor rörande människors<br />
säkerhet. Orsaker, konsekvenser och risker<br />
kring andra typer av olyckor <strong>studera</strong>s<br />
också, exempelvis olyckor med farligt<br />
gods, explosioner, skred m.m. I riskhanteringsdelen<br />
lär man sig bland annat genomföra<br />
riskanalyser och införa riskhänsyn<br />
i samhällsplaneringsprocessen.<br />
Efter första året genomgår samtliga studenter<br />
en tre veckors introduktionsutbildning<br />
för brandmän, följd av sju veckors<br />
sommarpraktik inom räddningstjänsten.<br />
Under påbyggnadsåret ingår ytterligare<br />
åtta veckors praktik inom räddningstjänsten.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik<br />
D eller 3 åk NT eller etapp 4, Fysik B<br />
eller 3 åk NT eller etapp 4, Kemi A eller<br />
3 åk N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe eller<br />
etapp 3. Betygskravet i varje enskilt ämne<br />
är lägst Godkänd eller 3. Tänk på att behörighetskraven<br />
kan ändras. Se aktuell<br />
anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Studievägledningen<br />
Brandingenjörsutbildning<br />
Tel 046-222 37 11<br />
E-post<br />
info@brand.lth.se<br />
www.brand.lth.se<br />
Arkitektutbildning<br />
180 poäng<br />
Arkitektprogrammet <strong>vid</strong> LTH utbildar<br />
kreativa arkitekter som har förmåga att<br />
identifi era och hantera problem och möjligheter<br />
inom arkitekturens och samhällsbyggandets<br />
område. Arkitektstudenten<br />
förses med verktyg och kunskap för att<br />
hantera framtidens byggande och arkitektur<br />
från helhet till detalj.<br />
Under studietiden tränas studenterna<br />
i att analysera byggnader och den byggda<br />
miljön i sitt sammanhang för att förstå<br />
hur och varför den utformats på olika vis.<br />
Analysen och studier av goda förebilder<br />
används sedan som utgångspunkt i gestaltningsövningar<br />
av olika karaktär.<br />
105
106<br />
I begreppet gestaltning ingår att på ett<br />
både funktionellt och estetiskt sätt formge<br />
byggnader och samhällen. För att kunna<br />
detta krävs goda kunskaper inom många<br />
olika områden där relationen mellan människan<br />
och den byggda miljön har en central<br />
roll. Utbildningen är konstnärlig och<br />
akademisk med tekniska inslag och ger<br />
en allsidig träning i att bearbeta rumsliga<br />
gestaltningsproblem och teoretiska frågeställningar.<br />
Utbildningen är uppdelad i en<br />
treårig basutbildning med en avslutande<br />
fördjupningsutbildning omfattande ett<br />
och ett halvt år med möjlighet till ytterligare<br />
ett halvt års förlängning.<br />
Arkitektprogrammet har sedan lång<br />
tid tillbaka omfattande utbytesavtal med<br />
många utländska arkitektutbildningar.<br />
Idag utnyttjar nästan hälften av alla arkitekt<strong>studera</strong>nde<br />
möjligheten att läsa en<br />
del av studietiden utomlands.<br />
Ansökan och antagning:<br />
Vid sidan av betyg och resultatet från högskoleprov<br />
som urvalsgrund <strong>vid</strong> antagning,<br />
har högst 1/3 av nybörjarplatserna hit tills<br />
avsatts till sökande som gör ett särskilt antagningsprov,<br />
arkitektprovet. Provet består<br />
av en hemuppgift som fi nns till gänglig<br />
runt den 1 mars <strong>2005</strong> på arkitekt provets<br />
hemsida, www.arkitektprovet.nu.<br />
Hem upp giften ska skickas in till bedömning<br />
samma dag som ansökan till VHS<br />
måste lämnas in, vanligen den 15 april.<br />
De deltagare vars uppgifter bedöms<br />
hålla en hög nivå kallas till prov som<br />
ge n omförs på arkitektskolan. En jury rangordnar<br />
sedan de utförda proven som ligger<br />
till grund för antagningen.<br />
Det är en fördel att delta i såväl högskoleprovet<br />
som arkitektprovet.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik C<br />
eller 3 åk SENT eller 2 åk Te eller etapp<br />
3, Samhällskunskap A eller 2 åk från tvåårig<br />
linje eller minst 2 åk från treårig linje<br />
eller etapp 2, Fysik A eller 3 åk NT eller<br />
etapp 3 samt Kemi A alt Naturkunskap<br />
B eller Kemi 3 åk N eller 2 åk T eller 1<br />
åk TeKe eller etapp 3. Tänk på att behörighetskraven<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Studievägledare Ingemar Åkerberg<br />
Tel 046-222 14 85, 222 09 01<br />
Karin Cherfi ls-Karlsson, 046-222 76 29<br />
E-post info@arch.lth.se<br />
www.arch.lth.se<br />
Arkitektprovets hemsida<br />
www.arkitektprovet.nu<br />
L U N D S T E K N I S K A H Ö G S K O L A<br />
Industridesignutbildning<br />
Industridesignutbildningen fokuserar<br />
på ett unikt sätt både på användarens/<br />
kon sumentens behov och på de krav som<br />
produktionen ställer på designprocessen.<br />
En industridesigner ska, utöver den estetiska<br />
färdigheten, ha kunskap om material,<br />
teknik, ekonomi, energi och ekologi.<br />
Utbildningen omfattar 200 poäng<br />
och motsvarar internationell mastersnivå.<br />
Programmet ingår i ett nätverk med<br />
liknande designutbildningar i Europa och<br />
andra delar av världen. Ett internationellt<br />
förhållningssätt genomsyrar hela utbildningen.<br />
Detta är en utbildning för den som vill<br />
utöva konstnärlig verksamhet med en förankring<br />
i naturvetenskap och teknik.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik D<br />
eller 3 åk NT eller etapp 4, Fysik B eller 3<br />
åk NT eller etapp 4 samt Kemi A eller 3 åk<br />
N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe eller etapp 3.<br />
Tänk på att behörighetskraven kan ändras.<br />
Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Urval: Urvalet till industridesignutbildningen<br />
sker helt genom antagningsprov.<br />
Ytterligare information:<br />
Studievägledningen<br />
Industridesignutbildning<br />
Tel 046-222 71 88<br />
E-post info@industridesign.lth.se<br />
www.industridesign.lth.se<br />
Yrkestekniska högskoleutbildningar<br />
(YTH)<br />
Vid <strong>Lunds</strong> Tekniska Högskola fi nns två yrkestekniska<br />
högskoleutbildningar (YTH),<br />
som leder till yrkesteknisk examen:<br />
YTH-utbildning inom livsmedels området<br />
(80 poäng), LTH Ingenjörshögskolan<br />
<strong>vid</strong> Campus Helsingborg.<br />
Industriell teknik med inriktning mot<br />
pap pers- och pappersmasseindustri (60<br />
poäng), Markaryd.<br />
Utbildningarna syftar till att utifrån tidigare<br />
studier och yrkeserfarenheter komplettera<br />
och fördjupa den <strong>studera</strong>ndes kunskaper<br />
inom sitt yrke. Utbildningarna<br />
förbereder för arbetsuppgifter som t.ex.<br />
produktionsledare och tekniker. Många<br />
<strong>studera</strong>r <strong>vid</strong>are till yrkeslärare.<br />
Anmälan och antagning: Observera att<br />
utbildningarna inte har antagning varje<br />
termin och att sista anmälningsdag kan<br />
vara upp till nio månader före utbildningens<br />
start.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
Utöver grundläggande behörighet krävs<br />
yrkeserfarenhet. Tänk på att behörighetskraven<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Central studievägledare <strong>vid</strong><br />
Campus Helsingborg<br />
Tel 042-35 67 41<br />
LTH utbildnignsservice Helsingborg<br />
Tel 042-35 67 39<br />
E-post<br />
infohbg@kansli.lth.se<br />
www.yth.lth.se<br />
Sveriges Skogsindustriförbund<br />
YTH-Markaryd, 285 00 Markaryd<br />
Tel 0433-112 80<br />
Industriellt byggande med<br />
design 60 poäng,<br />
påbyggnadsutbildning till<br />
magisterexamen<br />
Byggbranschen är ett område som kommer<br />
att förändras under de närmaste åren.<br />
Syftet med magisterutbildningen är att<br />
skapa förutsättningar för industriellt byggande<br />
med god design. Byggandet sker ofta<br />
i korta serier – projekt utan upprepning<br />
sinsemellan. Kunderna vill ha unika byggnader<br />
med arkitektonisk mångfald.<br />
Utvecklingen i exempelvis bostadsbyggandet<br />
går därför mot att man försöker använda<br />
sig av så få metoder som möjligt<br />
men samtidigt ändå bygga med stor variation.<br />
Man vill skapa en upprepning som<br />
inte är alltför synlig. Målet med denna<br />
omstruktureringsprocess i byggbranschen<br />
är att skapa en konkurrenskraftig byggnation<br />
med hög produktivitetsutveckling i<br />
syfte att få ned byggkostnaderna.<br />
Anmälan och antagning: Observera att<br />
utbildningen har lokal antagning. Sista<br />
dagen för ansökan är 1 mars <strong>2005</strong>.<br />
Särskilda förkunskapskrav: högskoleingenjörsexamen<br />
120 poäng inom byggteknik<br />
eller motsvarande examen.<br />
Ytterligare information:<br />
Studievägledningen <strong>vid</strong><br />
LTH Ingenjörshögskolan <strong>vid</strong><br />
Campus Helsingborg<br />
tel 042-35 67 41<br />
E-post svlhbg@kansli.lth.se<br />
www.hbg.lth.se
Internationella<br />
magister program <strong>vid</strong> LTH<br />
LTH erbjuder internationella magisterprogram<br />
inom tre områden: Bio- och Livsmedelsteknologi,<br />
Vattenresurslära och System<br />
på chips.<br />
För antagning krävs en kandidat ex amen<br />
inom naturvetenskap eller teknik med<br />
goda kunskaper i Envariabel Analys och<br />
Linjär Algebra. Goda kunskaper i engelska<br />
är också ett krav. På TOEFL-test krävs<br />
minst 550 (213 databaserat) eller 6.0 på<br />
IELTS-testet. Dessutom fi nns speciella<br />
förkunskaper för varje program.<br />
Alla tre programmen innehåller 60<br />
poäng (90 ECTS-poäng) och består av<br />
två terminer med obligatoriska och valfria<br />
kurser följt av en termins examensarbete.<br />
Magisterprogram i<br />
bio- och livsmedelsteknologi<br />
Utbildningen ska ge fördjupade kunskaper<br />
inom någon teknisk eller naturvetenskaplig<br />
specialinriktning. Den ska också<br />
ge förmåga att i laboratorieskala och i större<br />
skala planera, genomföra och utvärdera<br />
experiment och förmåga att med teoretiska<br />
modeller beskriva fysikaliska, biologiska<br />
och kemiska förlopp samt att bedöma<br />
dessa modellers tillämpbarhet och<br />
begränsning i olika sammanhang. Vidare<br />
ska den ge förmåga att välja och utforma<br />
teknologier för industriell beredning<br />
av biobaserade produkter och industriell<br />
framställning av biomolekyler eller omvandling<br />
av organiska eller oorganiska<br />
substanser med hjälp av biologiska system,<br />
med hänsyn tagen till råvaror, energi,<br />
ekonomi samt inverkan på yttre och<br />
inre miljö och förmåga att skapa och utveckla<br />
produkter.<br />
Magisterprogram i<br />
vatten resurslära<br />
D e obl i g a t or i s k a k u r s e r n a b e h a nd l a r v a t -<br />
ten resurserna utifrån en struktur baserad<br />
på rumslig fördelning: vatten i stad, vatten<br />
på landsbygden och grundvatten. En fördel<br />
med denna struktur är att den ger goda<br />
förutsättningar för ämnes överskridande<br />
samarbete och en syn på vattenresurserna<br />
som står i samklang med det som kallas Integrated<br />
Water Resources Management.<br />
Urbana (= som hör till städer) vattenfråg<br />
or handlar i huvudsak om försörjningssystem.<br />
Rurala (= som hör till landsbygden)<br />
vatten handlar både om avrinningsprocesser<br />
och hur man modellerar<br />
dessa. Grundvattenkursen behandlar fysikaliska,<br />
kemiska och tekniska aspekter<br />
L U N D S T E K N I S K A H Ö G S K O L A<br />
på grundvatten. De valfria kurserna ger<br />
studenten möjlighet att specialisera sig<br />
mot vattenresurser, teknik eller ekologi.<br />
Exam ensarbetet ger möjlighet till ytterligare<br />
fördjupning.<br />
Magisterprogram i<br />
system på chips<br />
Magisterprogrammet system på chips (Socware=System-on-Chip<br />
Ware) fokuserar på<br />
konstruktionsmetoder, arkitekturer och<br />
kretskonstruktion för kiselintegration på<br />
systemnivå.<br />
Kurserna i Socware syftar till att ge studenterna<br />
ämnesövergripande färdigheter<br />
för konstruktion av inbyggda sy stem bestående<br />
av analog/RF, mixed sig nal, och<br />
digital ASIC på systemnivå.<br />
Socware studenten kommer att ha kunskaper<br />
i hur man partitionerar system och<br />
om hur man gör avväganden mellan lösningar<br />
baserade på information från de<br />
olika domänerna.<br />
Kursplanen omfattar alla abstraktionsnivåer<br />
från system- ner till kretsnivå samt<br />
modellering från en domän till en annan.<br />
Kursplanen är öppen för val av egen kompetensprofi<br />
l som inkluderar både obligatoriska<br />
och valfria kurser. Programmet<br />
innehåller två spår, digital ASIC/Inbyggda<br />
system och digital/analog ASIC. Båda<br />
spåren omfattar 23 poäng obligatoriska<br />
kurser, 17 poäng valfria kurser samt ett<br />
examensarbete om 20 poäng. Ytterligare<br />
information fås på www.es.lth.se/soc ware/<br />
och www.lth.se/english/master/socware/<br />
default.html<br />
Anmälan och antagning: Observera att<br />
utbildningen har lokal antagning. Sista<br />
dagen för ansökan är 1 mars <strong>2005</strong>.<br />
Ytterligare information:<br />
tel 046-222 97 46<br />
E-post anna.carlqvist@kansli.lth.se<br />
www.master.lth.se<br />
107
108<br />
Högskoleingenjörsutbildningar<br />
och tekniskt basår i Helsingborg<br />
LTH Ingenjörshögskolan <strong>vid</strong><br />
Campus Helsingborg<br />
Box 882, 251 08 Helsingborg<br />
Besöksadress Universitetsplatsen 2<br />
Tel 042-35 67 41<br />
E-post infohbg@kansli.lth.se<br />
www.hbg.lth.se<br />
LTH Ingenjörshögskolan <strong>vid</strong> Campus<br />
Helsingborg är en del av <strong>Lunds</strong> Tekniska<br />
Högskola. Vid Ingenjörshögskolan fi nns<br />
högskoleingenjörsutbildningar, magisterutbildning<br />
och YTH-utbildning inom<br />
livsmedels- och pappersindustriområdet<br />
samt Tekniskt basår och Teknisk bastermin<br />
– kompletteringsutbildningar för den<br />
som vill utbilda sig till högskoleingenjör,<br />
brandingenjör eller civilingenjör men saknar<br />
behörighet. Tekniskt basår ges även<br />
via internet.<br />
Högskoleingenjörsutbildningar<br />
Högskoleingenjören har en bred teknisk<br />
bas och samtidigt specialistkunskap er<br />
inom ett specifi kt ämnesområde. Vid Ingenjörshögskolan<br />
utbildas högskoleingenjörer<br />
inom områdena bio- och kemiteknik,<br />
infrastrukturdesign och IT. Utbildningarna<br />
är treåriga och förbereder för den<br />
framtida ingenjörsrollen genom att lära<br />
ut ett strukturerat arbetssätt och färdigheter<br />
i för företagen viktiga områden som<br />
till exempel ekonomi, arbetsmiljö, informationsteknologi<br />
och projekthantering.<br />
Utbildningarna ger en bra bas för fortsatta<br />
studier, såväl för livslångt lärande<br />
genom kompetensutveckling i yrkeslivet<br />
som för fortsatta studier till civilingenjör.<br />
Avlagd högskoleingenjörsexamen <strong>vid</strong> LTH<br />
ger platsgaranti till avkortad civilingenjörsutbildning<br />
<strong>vid</strong> LTH i Lund.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik D<br />
eller 3 åk NT eller etapp 4, Fysik B eller 3<br />
åk NT eller etapp 4 samt Kemi A eller 3 åk<br />
N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe eller etapp 3.<br />
Tänk på att behörighetskraven kan ändras.<br />
Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Datateknik 120 p<br />
En dataingenjör arbetar oftast med konstruktion<br />
av datorsystem och behöver<br />
goda kunskaper om såväl programvara,<br />
hårdvara och gränssnitt till omgivningen.<br />
För att datorsystemen skall kunna samverka<br />
med andra system krävs kunskaper<br />
i elektronik, styrteknik, telekommunikation<br />
etc. Exempelvis innehåller en modern<br />
bil fl era datorsystem för styrning och övervakning<br />
av motor, bromsar, ev. fyrhjulsdrift,<br />
radio- och ljudsystem samt mobiltelefonsystem.<br />
Utveckling av datorbaserade system<br />
är oftast en uppgift för projektgrupper.<br />
Projektarbete är därför en central del i<br />
utbildningen.<br />
Utbildningen leder till högskoleingenjörsexamen<br />
120 poäng (Bachelor of Science<br />
in Computer Science). Efter examen<br />
kan man välja att fortsätta studierna <strong>vid</strong><br />
en avkortad civilingenjörsutbildning inom<br />
datateknik <strong>vid</strong> LTH.<br />
Ytterligare information:<br />
LTH utbildningsservice Helsingborg<br />
Tel 042-35 67 39<br />
E-post infohbg@kansli.lth.se<br />
www.hbg.lth.se<br />
Byggteknik<br />
Vid LTH Ingenjörshögskolan <strong>vid</strong> Campus<br />
Helsingborg fi nns tre olika 120-poängsutbildningar<br />
inom programfamiljen. En<br />
av dem, väg och trafi k är alldeles ny för<br />
<strong>2005</strong>.<br />
Byggteknik med arkitektur<br />
Byggteknik med järnvägsteknik<br />
Byggteknik med väg och trafi k<br />
De tre högskoleingenjörsutbildningarna<br />
står på en gemensam bas, men ger fördjupning<br />
inom olika delområden. Utbildningarna<br />
är breda, vilket innebär att du<br />
kommer att ha ett stort arbetsområde<br />
att välja inom efter avslutad utbildning.<br />
Användande av datorbaserade system är<br />
ofta en viktig del i genomförandet av de<br />
projektuppgifter som ofta förekommer<br />
under utbildningen.<br />
Byggteknik – arkitektur 120 p<br />
Byggandet i Sverige ökar nu i omfattning<br />
och byggingenjörer är idag en bristvara.<br />
Detta märks särskilt i storstadsområden,<br />
<strong>universitet</strong>s- och högskoleorter och inte<br />
minst i nordvästra Skåne. Mycket stora<br />
infrastrukturprojekt väntar på att få sättas<br />
igång, samtidigt som det kommer att<br />
efterfrågas ett stort antal byggnadsingenjörer<br />
varje år under den närmaste tioårsperioden,<br />
enligt en utredning av BI (Sveriges<br />
Byggindustrier). Hälften av landets<br />
alla högskoleutbildade inom byggsektorn<br />
kommer att pensioneras inom en 10 årsperiod!<br />
Ett byggprojekt har många olika intressenter:<br />
beställare, byggkonsulter, arkitekter,<br />
entreprenörer, materialtillverkare,<br />
myndigheter, fi nansiärer m.fl . Arbetsupp-
gifterna för en byggingenjör kan således<br />
vara mycket varierande. Planering, konstruktion,<br />
produktion, projektledning,<br />
byggnadskontroll, administration, ekonomi<br />
är exempel på arbetsområden. Ofta<br />
arbetar man i projektgrupper tillsammans<br />
med arkitekter och andra ingenjörer. Samsyn<br />
och förståelse för varandras discipliner<br />
krävs, inte minst för arkitekters arbete och<br />
uttryckssätt.<br />
Om du är intresserad av utformningen<br />
av vårt samhälle och tycker att gestaltning<br />
och planering av byggnader är viktig ska<br />
du söka denna utbildning. Det hållbara<br />
samhället ställer krav inte bara på tekniskt<br />
godtagbara lösningar utan även ett estetiskt<br />
tilltalande innehåll. Denna syntes<br />
mellan byggteknik, miljökunnande och<br />
estetik fi nner du på denna utbildning.<br />
Inriktningen mot arkitektur innebär<br />
att du får fördjupade kunskaper inom<br />
områdena byggnaders planering och gestaltning,<br />
arkitekturhistoria, visualiseringsteknik.<br />
För att knyta utbildningen till byggbranschen<br />
är terminsförlagd praktik inlagd<br />
med möjlighet att komma ut på ingenjörs-<br />
och arkitektkontor, byggarbetsplatser,<br />
kommunala tekniska kontor, byggmaterialföretag<br />
och fastighetsbolag. Utbildningen<br />
är förlagd i Helsingborg.<br />
Ytterligare information:<br />
LTH utbildningsservice Helsingborg<br />
Tel 042-35 67 39<br />
E-post infohbg@kansli.lth.se<br />
www.hbg.lth.se<br />
Byggteknik –<br />
Järnvägsteknik 120 p<br />
Om du vill vara med att påverka utformningen<br />
av framtidens transportsystem och<br />
är intresserad av teknik är denna utbildning<br />
rätt för dig. Under överskådlig tid<br />
kommer en kraftig utbyggnad av framför<br />
allt våra järnvägssystem att ske. Det<br />
behövs många duktiga ingenjörer inom<br />
järnvägssektorn för att denna satsning ska<br />
kunna genomföras.<br />
Det råder i dag brist på järnvägsingenjörer<br />
som inte bara är duktiga tekniker<br />
utan även förstår samspelet mellan olika<br />
trafi kslag. Vi kan erbjuda en mycket intressant<br />
utbildning där du har möjlighet<br />
att bidra till tågtrafi kens utveckling, planering,<br />
byggande, förvaltning och operativa<br />
ledning. Utbildningen förbereder<br />
särskilt för verksamheter inom följande<br />
områden: järnvägsteknik, underhållsteknik,<br />
järnvägsförvaltning<br />
L U N D S T E K N I S K A H Ö G S K O L A<br />
Ytterligare information:<br />
LTH utbildningsservice Helsingborg<br />
Tel 042-35 67 39<br />
E-post infohbg@kansli.lth.se<br />
www.hbg.lth.se<br />
Byggteknik –<br />
Väg och trafi kteknik 120 p<br />
Framtidens transportsystem kräver en<br />
bred kompetens för att matcha den nya<br />
tidens krav på miljöhänsyn och en hållbar<br />
samhällsbyggnadsprocess.<br />
Som väg- och trafi kingenjör har du, förutom<br />
kunskaper i teknik, även kunskaper<br />
om och förståelse för transportsektorns<br />
funktion i samhällsbyggandet. Utbildningen<br />
ger dig förutsättningar att verka<br />
inom hela väg- och trafi kområdet. Detta<br />
innebär att du får kunskaper inom samhällsbyggnad,<br />
transportsektorns marknad<br />
och krav, trafi kplanering, projektering,<br />
byggande samt drift och underhåll av<br />
väganläggningar.<br />
I din framtida yrkesroll kommer du<br />
ofta att arbeta i projektgrupper tillsammans<br />
med olika specialister för t.ex. miljökonsekvensbeskrivningar,landskapsanalyser,<br />
trafi kprognoser och samhällsekonomiska<br />
kalkyler.<br />
Utbildningen är förlagd <strong>vid</strong> Campus<br />
Helsingborg, men bedrivs i samarbete<br />
med civilingenjörsutbildningen för Väg-<br />
och vattenbyggnad <strong>vid</strong> LTH i Lund. En<br />
del av kurserna i åk 2 och 3 kan komma<br />
att läsas i Lund.<br />
Ytterligare information:<br />
LTH utbildningsservice Helsingborg<br />
Tel 042-35 67 39<br />
E-post infohbg@kansli.lth.se<br />
www.hbg.lth.se<br />
Tekniskt basår<br />
Vill du utbilda dig till högskoleingenjör,<br />
civilingenjör eller brandingenjör, men<br />
saknar behörighet? På LTH Ingenjörshögskolan<br />
i Helsingborg har du möjlighet<br />
att skaffa dig rätt behörighet. Beroende på<br />
din studiebakgrund kan du söka till Tekniskt<br />
basår eller Teknisk bastermin. Utbildningarna<br />
omfattar matematik, fysik,<br />
kemi samt teknisk översiktskurs.<br />
Tekniskt basår – Traditionella<br />
studier<br />
Här följer du undervisningen på plats i<br />
högskolans fräscha lokaler. Undervisningen<br />
är uppdelad i föreläsningar, övningar i<br />
mindre grupper och laborationer.<br />
En del av fysiklaborationerna genomförs<br />
på Fysicum i Lund. I matematik repeteras<br />
viktiga delar av Matematik ABC innan<br />
Matematik D påbörjas.<br />
Tekniskt basår – Internet<br />
Här sker studierna hemifrån med hjälp<br />
av en internetuppkopplad dator. Via en<br />
s.k. plattform sker dialog mellan dig och<br />
dina lärare, och/eller dig och dina kurskamrater.<br />
Studiesättet är egen inläsning<br />
av lärobok med stöd av lektionsmaterial<br />
i plattformen.<br />
I matematik repeteras viktiga delar av<br />
Matematik C innan Matematik D påbörjas.<br />
Laborationerna utför dels som hemlaborationer<br />
med instruktioner via nätet,<br />
dels som laborationer på LTH Ingenjörshögskolan<br />
i Helsingborg. Totalt för alla<br />
fysik- och kemikurser blir det två helger<br />
per termin.<br />
Tentamen efter avslutad kurs görs <strong>vid</strong><br />
Ingenjörshögskolan i Helsingborg för dem<br />
som bor i närheten eller hos myndighetsperson<br />
(bibliotekarie, polis, skola o.s.v.) i<br />
hemkommunen.<br />
Basåret startar med ett introduktionsmöte<br />
i Helsingborg.<br />
Teknisk bastermin<br />
Du som saknar vissa behörighetsgivande<br />
kurser har möjlighet att läsa Teknisk bastermin.<br />
Undervisningen pågår under vårterminen<br />
och sker i LTH Ingenjörshögskolans<br />
lokaler i Helsingborg. Undervisningen är<br />
uppdelad i föreläsningar i storgrupp, övningar<br />
i mindre grupper samt laborationer.<br />
En del av fysiklaborationerna genomförs<br />
på Fysicum i Lund.<br />
Fortsatta studier<br />
Godkänt Tekniskt basår eller Teknisk<br />
bastermin ger platsgaranti till högskoleingenjörsutbildningarna<br />
i Helsingborg.<br />
Du är också behörig att söka till Brandingenjörsutbildningen<br />
i Lund.<br />
Har du uppnått godkänt resultat på<br />
tillvalskursen Matematik E är du även behörig<br />
att söka civilingenjörsutbildningar.<br />
Goda studieresultat från basåret/bastermin<br />
beaktas <strong>vid</strong> antagningen till civilingenjörsutbildningarna<br />
i Lund.<br />
Ytterligare information<br />
Centrala studievägledare <strong>vid</strong><br />
Campus Helsingborg Tel 042-35 67 41<br />
LTH utbildningsservice Helsingborg<br />
Tel 042-3567 40<br />
E-post infohbg@kansli.lth.se<br />
www.teknikstbasår.lth.se<br />
109
110<br />
Min väg till naturvetenskapen har varken varit rak eller<br />
kort. Som nybakad och förvirrad student åkte jag till<br />
Bolivia ett år som volontär på ett katolskt barnhem. Väl<br />
hemma igen började jag läsa spanska, men även om det<br />
var kul kände jag att det inte var vad jag ville ägna mig åt.<br />
Jag läste in gymnasiefysiken på komvux och läste matte en<br />
termin på <strong>universitet</strong>et, och under tiden letade jag efter en<br />
utbildning som skulle kunna tänkas passa mig.<br />
Under de år jag funderat på vad jag vill bli har jag<br />
snuddat <strong>vid</strong> i princip alla yrken som existerar. När jag var<br />
liten ville jag ha en fårfarm, för att sedan vilja bli skådespelerska,<br />
tolk, arkitekt, designer, språkvetare, konstnär...<br />
Jag har helt enkelt funderat på det mesta. Valet föll<br />
slutligen på en civilingenjörsutbildning <strong>vid</strong> namn ekosystemteknik.<br />
Den ådrog sig mitt intresse på grund av<br />
blandningen av teknik och miljö. Det visade sig passa mig<br />
utmärkt.<br />
Eftersom det är en civilingenjörsutbildning läser vi<br />
matte, fysik och mekanik, och därtill har vi mycket kemi,<br />
ekologi och andra miljöinriktade kurser. Det är skönt att få<br />
en teoretisk grund att luta sitt miljöengagemang mot, även<br />
om jag ibland med nostalgi tänker tillbaka på när jag var<br />
yngre och allt var svartvitt, och man inte såg de negativa<br />
aspekter som ofrånkomligen fi nns hos alla alternativ till<br />
dagens levnadssätt.<br />
Vanliga dödliga välkomna<br />
Innan jag började på LTH var jag rädd att jag inte skulle<br />
klara studierna. Jag hade hört så många historier om hur<br />
övermänskligt svårt det var att läsa till ingenjör. Trots att<br />
jag tagit mina 60 första poäng utan problem gick jag alltså<br />
med bävan till min första föreläsning på LTH.<br />
Ständigt nya insikter<br />
J OHANNA NORDSTRÖM<br />
Till min stora lättnad upptäckte jag dock snabbt att<br />
tekniska utbildningar inte bara läses av genier, utan att<br />
vi vanliga dödliga också är välkomna. Jag ska inte sticka<br />
under stol med att det ofta är ett högt tempo, men lärarnas<br />
engagemang, kursarnas stöd och mitt eget intresse för<br />
ämnena gör det genomförbart.<br />
På seminarier och övningstimmar får man som student<br />
en chans att prova det man lärt sig på föreläsningar och<br />
genom självstudier, och erbjuds hjälp med det man ännu<br />
ej greppat. Av den anledningen tycker jag det är skönt att<br />
gå en utbildning som är mer schemabunden än de fl esta<br />
fristående kurser, där det ställs högre krav på självstudier.<br />
Nya vänner<br />
Under min utbildningstid har jag hunnit med en hel<br />
del mer än studier. Jag har varit i Brasilien ett halvår och<br />
bistått <strong>vid</strong> ett vattenprojekt, arbetat på nation och som<br />
studentambassadör, läst portugisiska på sidan om, och<br />
viktigast av allt – jag har hunnit skaffa mig många ovärderliga<br />
och nära vänner. Lundamiljön må vara väl studentikos<br />
ibland, men säga vad man vill – det är lätt att skaffa sig nya<br />
vänner som student, vilket jag värderar högt.<br />
Kunskapstörst<br />
Min mångsidighet och mitt brinnande intresse för tusen<br />
saker samtidigt har jag kvar, de har om något blivit än<br />
intensivare av att plugga. <strong>Att</strong> läsa på <strong>universitet</strong>et är att<br />
ständigt bli introducerad till nya insikter och ny kunskap,<br />
vilket jag fi nner väldigt stimulerande. <strong>Att</strong> jag som en följd<br />
av detta stundtals blir stressad av att det fi nns så mycket jag<br />
vill lära mig, så mycket jag vill hinna med, är en sidoeffekt<br />
jag har lärt mig acceptera.
Campus Helsingborg, en del av <strong>Lunds</strong><br />
<strong>universitet</strong>, är ett city<strong>universitet</strong> lokaliserat<br />
på gångavstånd från Helsingborgs<br />
centrum, inom synhåll från Knutpunkten<br />
med sina tåg- och färjeförbindelser<br />
med omvärlden.<br />
Här fi nns ett varierat utbildningsutbud<br />
av såväl program som fristående kurser.<br />
En omfattande forskningsverksamhet<br />
pågår också. Campus Helsingborg<br />
förmedlar dessutom uppdragsutbildning<br />
och uppdragsforskning till företag och<br />
organisationer.<br />
Campus fi nns samlat i nyrenoverade<br />
lokaler med moderna hörsalar, lektionssalar,<br />
grupprum och laboratorier. Ett<br />
bibliotek under uppbyggnad kompletterar<br />
bilden av ett framtidsinriktat <strong>universitet</strong>.<br />
Utbildning erbjuds på hög nivå inom<br />
allt fl er områden. Kunniga lärare och en<br />
lyhörd och kompetent administration<br />
arbetar för att säkra hög kvalitet. Samverkan<br />
med övriga delar av <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
är omfattande och utgör ännu en<br />
garanti för hög grad av måluppfyllelse.<br />
Helsingborg utvecklas alltmer som<br />
en <strong>universitet</strong>sstad. Bra boende och ett<br />
rikt fritids- och kulturliv i en av Sveriges<br />
större städer nära kontinenten lockar<br />
många att söka sig hit. Helsingborg är<br />
redan en mycket populär <strong>universitet</strong>sort,<br />
för såväl studenter som lärare och övrig<br />
personal.<br />
Campus Helsingborg<br />
Utbildningsprogram<br />
Magisterprogram i Service<br />
Management<br />
med inriktning mot Health, Hotel &<br />
Restaurant, Retail och Tourism<br />
Vill du arbeta på managementnivå i tjänsteorienterade<br />
internationella bransch er<br />
som befi nner sig i stark tillväxt? För<br />
dig som är beredd att satsa fyra år på<br />
en kvalifi cerad managementutbildning,<br />
med stora inslag av ekonomi och marknadsföring,<br />
erbjuder Magisterprogrammet<br />
i Service Management <strong>vid</strong> Campus<br />
Helsingborg möjligheter till personlig<br />
utveckling genom breda kunskaper om<br />
servicesektorn och specialistkunskaper<br />
inom respektive branschinriktning. Programmet<br />
lägger en grund för ett aktivt<br />
yrkesliv inom servicesektorn, en sektor<br />
som idag svarar för 75 % av alla arbetstillfällen<br />
i västvärlden.<br />
Det krävs breda kunskaper för att<br />
verka i morgondagens serviceföretag och<br />
detta tillgodoses genom programmets<br />
tvärvetenskapliga inriktning. Programmet<br />
omfattar 160 poäng varav 80 poäng<br />
inriktas på ekonomi, marknads föring<br />
och ledning av tjänsteföretag. Under utbildningen<br />
integreras kulturella, sociala,<br />
miljövetenskap liga och ekonomiska perspektiv<br />
som hjälper dig att analysera omvärldsförändringar<br />
av betydelse för servicesektorn.<br />
Utöver branschspecifi ka in-<br />
slag i alla kurser fi nns ett antal helt<br />
bransch orienterade specialkurser fördelade<br />
på de fyra åren. Under den fjärde<br />
terminen får du göra ett självständigt<br />
projektarbete med inriktning mot den<br />
europeiska rese-, hotell & restaurang-,<br />
detaljhandels- eller hälsonäringen. Detta<br />
kan genomföras i ett utomnordiskt land.<br />
Under det tredje och fjärde året väljer du<br />
dessutom själv fördjupningskurser samt<br />
kandidat- och magisterarbete (10+10 p).<br />
(För en mer utförlig beskrivning av programmets<br />
delkurser, se www.msm.hbg.<br />
lu.se).<br />
Fyra inriktningar fi nns: Health Management,<br />
Hotel & Restaurant Management,<br />
Retail Management och Tourism<br />
Management. Val av inriktning<br />
görs redan <strong>vid</strong> ansökan till programmet.<br />
Inom samtliga programinriktningar<br />
bedrivs utbildningen i nära samarbete<br />
med företag och organisationer från<br />
branscherna och det som allt oftare benämns<br />
upplevelseindustrin. Som student<br />
samarbetar du med våra partnerföretag<br />
under hela utbildningen (en förteckning<br />
över partnerföretagen fi nns på vår hemsida<br />
www.msm.hbg.lu.se). Partnerföretagen<br />
fungerar som en hjälp i den ordinar ie<br />
undervisningen när det gäll er fallstud ier<br />
och verklighetsförankring av problemställningar.<br />
Service managementprogrammet är<br />
anpassat till modern pedagogik och in-<br />
111
112<br />
formationsteknologi. Som student får du i<br />
stor utsträckning använda din kreativitet<br />
i självständiga arbeten, och inte enbart gå<br />
på traditionella föreläsningar. Delar av<br />
utbildningen bygger på problembaserat<br />
lärande. Det innebär att du samarbetar<br />
med andra studenter för att diskutera<br />
lösningar på problem/fall som liknar sådana<br />
du kommer att möta i yrkeslivet. I<br />
anslutning till fallen ges föreläsningar och<br />
seminarier där du kan få svar på en del<br />
av dina frågor. I övrigt är det upp till dig<br />
som student att själv ta reda på fakta på<br />
bibliotek, i databaser, av resurspersoner<br />
och på andra sätt. I utbildningen ingår<br />
också arbete med s.k. cases. Det är konkreta,<br />
verklighetsförankrade fall som t.ex.<br />
kan gälla analys-, planerings- eller verksamhetsproblem.<br />
Utbildningen innehåller<br />
även fältstudier, studiebesök m.m.<br />
Utbildningen leder till en fi losofi e magisterexamen.<br />
Kurserna i huvudämnet<br />
Service Management (80 poäng) ger dig, i<br />
kombination med våra andra programkurser,<br />
en examen som uppfyller kraven för<br />
att du ska godkännas som yrkesverksam<br />
medlem i Civilekonomerna och därmed<br />
kunna titulera dig civilekonom. Utbildningen<br />
kan avslutas efter tre år och ger då<br />
en fi losofi e kandidatexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik<br />
C eller 3 åk S E N T eller 2 åk te eller<br />
etapp 3 samt Samhällskunskap A eller 2<br />
åk från tvåårig linje eller minst 2 åk från<br />
treårig linje eller etapp 2. Tänk på att behörighetskraven<br />
kan ändras. Se aktuell<br />
anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Institutionen för<br />
Service Management<br />
Campus Helsingborg<br />
Box 882, 251 08 Helsingborg<br />
Besöksadress<br />
Universitetsplatsen 2,<br />
Tel Studievägledare 042-35 66 22<br />
E-post info@msm.hbg.lu.se<br />
www.msm.hbg.lu.se<br />
C A M P U S H E L S I N G B O R G<br />
Socionomprogrammet<br />
Socionomutbildning<br />
Socialhögskolan har utbildat socionomer<br />
i över femtio år. I dag fi nns utbildningen<br />
förlagd i Helsingborg och Lund och antagning<br />
sker till respektive ort varje termin.<br />
Socionomutbildningen omfattar 140<br />
poäng och är en bred utbildning som ger<br />
möjlighet till socialt arbete inom många<br />
områden. Socionomer arbetar t.ex. inom<br />
socialtjänsten, som kuratorer <strong>vid</strong> sjukhus<br />
och skola, som rehabiliteringskonsulenter<br />
<strong>vid</strong> Försäkringskassan och som socialarbetare<br />
inom kriminalvården. Socionomer<br />
är också efterfrågade inom den privata<br />
sektorn, t.ex. som personalkonsulenter.<br />
Socionomutbildningen är en samhällsvetenskaplig<br />
grundutbildning som kännetecknas<br />
av ett samspel mellan teori och<br />
praktik. I utbildningen ingår en termins<br />
handledd studiepraktik. Socialhögskolan<br />
har ett väl utbyggt samarbete med <strong>universitet</strong><br />
och högskolor över hela världen. Det<br />
fi nns därför möjlighet att förlägga delar<br />
av studierna utomlands.<br />
Utbildningen inleds med obligatoriska<br />
kurser omfattande 100 poäng med studier<br />
i socialt arbete, socialpolitik, politik och<br />
förvaltning, rättskunskap och socialrätt<br />
och där de sista 20 poängen tas i kursen<br />
handledd studiepraktik.<br />
Under de två sista terminerna väljer de<br />
<strong>studera</strong>nde två olika fördjupningskurser<br />
i socialt arbete, om vardera 20 poäng. Kurserna<br />
har inriktning mot olika arbetsområden,<br />
t.ex. socialt arbete med barn och<br />
unga, socialt arbete med drogmissbrukare,<br />
socialt arbete med inriktning mot<br />
kulturmöt en och integration eller socialt<br />
behandlings arbete med familjer. Utbildningen<br />
leder till socionomexamen (Bachelor<br />
of Science in Social Work). Efter socionomexamen<br />
är det möjligt att avlägga<br />
såväl magister- som doktorsexamen i socialt<br />
arbete.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik A<br />
eller 1 åk H S E N T Te eller 2 åk Mu So Ek<br />
Du eller etapp 2 samt Samhällskunskap<br />
A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst<br />
2 åk från treårig linje eller etapp 2. Tänk<br />
på att behörighetskraven kan ändras. Se<br />
aktuell anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
Socialhögskolan, Campus Helsingborg<br />
Programansvarig Anna-Lena strid<br />
E-post anna-lena.strid@soch.lu.se<br />
Tel 042-35 65 81<br />
Tel studievägledare 046-222 94 03<br />
Tel studieinformation<br />
talsvar 046-222 71 10<br />
www.soch.lu.se<br />
Socialt arbete<br />
Socialhögskolan ger Internetbaserade distanskurser<br />
i Socialt arbete, 1–20 poäng<br />
och 21–40 poäng på halvfart med start<br />
på höstterminen. Kursernas övergripande<br />
mål är att ge introducerande kunskap om<br />
innebörden av och innehållet i socialt arbete.<br />
De vänder sig till dig som i ditt kommande<br />
eller nuvarande arbete kommer i<br />
kontakt med sociala frågor och som därför<br />
vill veta mer om människors levnadsvillkor.<br />
Du får lära vad kultur, kön, ålder och<br />
klass kan innebära för människors sätt att<br />
fungera i vardagen. Likaså hur politik, juridik,<br />
psykologi, behandlingsinriktningar<br />
och organiserandet av socialt arbete kan<br />
påverka människors liv i olika riktningar.<br />
I kurserna ingår studiebesök på olika arbetsplatser.<br />
Du ges under kursernas gång<br />
möjligheter att undersöka, granska, refl<br />
ektera och diskutera konsekvenser av<br />
olika förhållningssätt, teorier, metoder<br />
och reaktioner. Tyngdpunkten ligger på<br />
att undersöka vad olika perspektivval kan<br />
innebära, inte att hitta det rätta svaret.<br />
Övriga fristående kurser i socialt arbete<br />
är inriktade på fortbildning inom<br />
området.<br />
Varje termin startar Magisterkursen i<br />
socialt arbete, 61–80 poäng. Kursen ges på<br />
helfart. Samma kurs kan också läsas som<br />
Internetbaserad distanskurs på halvfart<br />
med start på höstterminen. Likaså ges en
magisterkurs med inriktning mot Socialt<br />
arbete med barn och unga, 61–80 poäng.<br />
Kursen startar på höstterminen och halvfart.<br />
Magisterkurserna ger fördjupande<br />
kunskaper i socialt arbete och förbereder<br />
för forskarutbildning i ämnet.<br />
Socialhögskolan erbjuder också andra<br />
fortbildningskurser på halvfart med start<br />
på höstterminen, t.ex. den Internetbaserade<br />
distanskursen Socialt arbete med<br />
äldre, 20 poäng, och Socialt arbete inom<br />
hälso- och sjukvård, 20 poäng. Vidare<br />
ges kursen Det sociala arbetets handledningsmetodik,<br />
10 poäng, på kvartsfart<br />
med start på höstterminen.<br />
Samtliga ovanstående kurser ges inte<br />
varje läsår, se aktuell anmälningskatalog.<br />
Särskilda förkunskapskrav:<br />
Se aktuell anmälningskatalog eller ut bildnings<br />
beskrivning.<br />
Ytterligare information:<br />
Socialhögskolan, Box 23, 221 00 Lund<br />
Besöksadress Bredgatan 13, Lund<br />
Tel exp 046-222 93 90<br />
Tel studievägledare 046-222 94 03<br />
Tel studieinformation<br />
talsvar 046-222 71 10<br />
www.soch.lu.se<br />
Påbyggnadsutbildning<br />
Institute of Communication –<br />
Magisterprogram i<br />
Kommunikation, 80 p,<br />
Inom Institute of Communication anordnas<br />
en Magisterutbildning i kommunikation<br />
om 80 poäng. Utbildningen ger<br />
kunskap om de biologisk–fysiologiska,<br />
psykologiska och social–historiska villkor<br />
och förhållanden som formar all kommunikation.<br />
Den hjälper också studenterna<br />
att utveckla sin egen praktiska förmåga<br />
att kommunicera i en rad olika situationer,<br />
bl.a. med hjälp av nya medier.<br />
Utbildningen förenar därigenom en<br />
vetenskaplig kunskapsbas med praktisk<br />
kompetens. Detta sker genom att alla kurser<br />
under det första året löper parallellt och<br />
genom att examinationen ofta utgår från<br />
praktiska kommunikationsproblem, som<br />
kan lösas tillfredsställande bara med hjälp<br />
av idéer och teorier från alla kurserna.<br />
De vetenskapliga delarna representeras<br />
av kurserna Kognition och kommunikation<br />
(10 poäng) och Samhälle och<br />
kommunikation (10 poäng). I Kognition<br />
och Kommunikation, som löper under<br />
hela första terminen, ges kunskap om de<br />
biologisk-fysiologiska, psykologiska och<br />
språkliga processer och mekanismer som<br />
C A M P U S H E L S I N G B O R G<br />
styr och formar all mänsklig kommunikation.<br />
I den andra, Samhälle och Kommunikation<br />
som pågår under hela andra terminen,<br />
<strong>studera</strong>s hur sociala institutioner,<br />
strukturer och kulturer också påverkar<br />
kommunikationen. Genom analys av en<br />
rad fi lmer konfronteras man slutligen med<br />
problem och idéer som denna typ av kommunikation<br />
ger upphov till. Utöver de<br />
många vetenskapliga idéer och teorier som<br />
dessa två kurser ger, lär man sig också de<br />
viktigaste principerna och metoderna i ett<br />
vetenskapligt kritiskt förhållningssätt.<br />
Under det första året och parallellt med<br />
denna vetenskapliga del löper en kurs i<br />
Skapande kommunikation och en kurs i<br />
Kommunikation och multimedia<br />
Skapande kommunikation handlar om<br />
de praktiska handgreppen och de kreativa<br />
villkoren för en skapande kommunikation.<br />
Studenterna får kunskaper och färdigheter<br />
i att använda olika språkverktyg,<br />
och eget framträdande för att på ett kreativt<br />
sätt skapa och upprätthålla kommunikation<br />
mellan människor och grupper.<br />
I undervisningen medverkar erfarna<br />
kommunikatörer, som företagsledare,<br />
journalister, författare, fi lmare, musiker,<br />
skådespelare som delar med sig av erfarenheter<br />
och idéer.<br />
I Multimedia ligger tonvikten på att<br />
lära sig att med hjälp av dator och internet<br />
kommunicera budskap med hjälp av<br />
text, bild, ljud och fi lm.<br />
Tredje terminen är en fördjupnings-<br />
och specialiseringstermin som ger kunskap<br />
om kommunikation och multimedia<br />
och också ger praktisk övning i att<br />
använda olika media.<br />
Vidare fi nns möjligheten att <strong>studera</strong> de<br />
specifi ka sociala och ekonomiska villkoren<br />
som styr kommunikationsföretagens<br />
utveckling (Kommunikationsekonomi 4<br />
poäng), eller välja en fördjupningskurs<br />
efter eget intresse. Som förberedelse för<br />
terminens avslutande projektarbete och<br />
fjärde terminens examensarbete ingår<br />
också två kurser i hur man samlar in och<br />
bedömer information (Kommunikation<br />
och kvantitativ metod, samt Kommunikation<br />
och kvalitativ metod med utvärdering,<br />
sammanlagt 6 poäng).<br />
Under den fjärde terminen används<br />
sedan dessa kunskaper och färdigheter<br />
för att ta itu med ett konkret kommunikationsproblem<br />
i ett företag, en organisation<br />
eller en myndighet. Tillvägagångssätt<br />
och resultat redovisas i ett examensarbete<br />
om 20 poäng som presenteras <strong>vid</strong> ett<br />
seminarium i slutet av terminen. Dessutom<br />
granskar man ett av sina studiekamraters<br />
arbeten.<br />
Parallellt med kurserna löper ett utbildnings-<br />
och forskningsseminarium. Utöver<br />
att bidra till att knyta samman de olika utbildningsblocken,<br />
kommer detta att vara<br />
en viktig länk till forskningsvärlden, samt<br />
en kontaktyta gentemot bl.a. medie- och<br />
kommunikationsföretagen och samhället<br />
i stort.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Minst 80 akademiska<br />
poäng, varav 60 ska vara i ett och<br />
samma ämne (motsvarande). Tänk på att<br />
behörighetskraven kan ändras. Se aktuell<br />
anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Campus Helsingborg<br />
Box 882, 251 08 Helsingborg<br />
Besöksadress Universitetsplatsen 2,<br />
Tel 042-35 65 95<br />
susanne.andersson@icomm.lu.se<br />
www.icomm.lu.se<br />
Marinbiologi<br />
Marinbiologiutbildningen <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
är förlagd till Campus Helsingborg.<br />
Under utbildningens första två år<br />
läser du en grundläggande kurs i ekologi<br />
och därefter ett antal andra grundkurser<br />
inom biologi och kemi. Efter avslutat<br />
basblock kan du välja att läsa de marinbiologiska<br />
fördjupningskurserna som ges<br />
i Helsingborg, men du kan också välja<br />
att läsa biologiska kurser i Lund. Ytterligare<br />
möjligheter är att läsa marinbiologiska<br />
kurser som ges i Köpenhamn/Helsingör<br />
eller <strong>vid</strong> andra svenska och utländska<br />
<strong>universitet</strong>. Marinbiologin kan med fördel<br />
kombineras med andra naturvetenskapliga<br />
ämnen som t.ex. geovetenskap, kemi,<br />
miljö vetenskap. Det fi nns också möjlighet<br />
att läsa språk, t.ex. danska. Under utbildningens<br />
gång fi nns dessutom möjlighet<br />
att ta dykcertifi kat.<br />
Undervisningen i marinbiologi består<br />
av föreläsningar, gruppövningar och<br />
självstudier under handledning samt laboration<br />
er, fältstudier och projektarbeten.<br />
Vissa kurser är delvis förlagda till marinbiologiska<br />
stationer i Bohuslän. Under utbildningen<br />
sker en kontinuerlig träning i<br />
muntlig, skriftlig och visuell framställning.<br />
Den övervägande delen av kurslitteraturen<br />
är på engelska. Formerna för examination<br />
varierar, men en skriftlig tentamen<br />
ges vanligen i slutet av varje kurs.<br />
Du som läst marinbiologi <strong>vid</strong> den Naturvetenskapliga<br />
fakulteten kan ta ut en<br />
examen som heter ”Filosofi e kandidatexamen;<br />
huvudämne Marinbiologi” (efter<br />
120 poängs studier), eller ”Filosofi e magis-<br />
113
114<br />
terexamen” (efter 160 poängs studier). Av<br />
det totala poängantalet ska 60, respektive<br />
80 vara inom marinbiologiska ämnen.<br />
Som marinbiolog kan du få arbete som<br />
handläggare på länsstyrelser, som kommunekolog<br />
och på konsultföretag inom<br />
vatten sektorn, eller efter komplettering<br />
med pedagogik också som lärare i naturvetenskapliga<br />
ämnen. Arbetsupp gifterna<br />
inom länsstyrelser, kommuner och konsultföretag<br />
är av varierande slag och kan<br />
innehålla större sammanställningsarbeten,<br />
arbete med EU:s ramdirektiv för vatten,<br />
inventeringar, fältarbete med provtagningar<br />
samt besök på företag och reningsverk.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Matematik D<br />
eller 3 åk N T eller etapp 4, Fysik B eller<br />
3 åk N T eller etapp 4, Kemi B eller 3 åk<br />
N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe eller etapp<br />
3 samt Biologi B eller 2 åk N eller etapp 2.<br />
Tänk på att behörighetskraven kan ändras.<br />
Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Ytterligare information:<br />
Studievägledare marinbiologi<br />
Campus Helsingborg<br />
Tel 042-35 65 91 eller<br />
046-222 84 33<br />
Institutionen för<br />
biologisk grundutbildning<br />
Ekologihuset, Sölvegatan 37, Lund<br />
Tel exp 046-222 73 18<br />
Tel studievägledare<br />
046-222 37 82 eller 222 37 28<br />
Fax 046-222 42 06<br />
www.biol.lu.se<br />
Magisterprogram i<br />
Miljö strategi, påbyggnadsprogram,<br />
80 p<br />
Magisterprogrammet i Miljöstrategi<br />
syftar till att öka kunskapen om miljöfrågorna<br />
på både djup och bredd. Utbildningen<br />
ska ge kunskap om naturens ramar<br />
för samhällets utveckling, men också visa<br />
C A M P U S H E L S I N G B O R G<br />
på de möjligheter som en hållbar utveckling<br />
medför. Tonvikt läggs <strong>vid</strong> hur ekologi<br />
ska tankegångar och principer ska kunna<br />
användas i samhällsplaneringen. Utbildningen<br />
har <strong>vid</strong>are som mål att belysa och<br />
utveckla metoder för att kvantifi era och<br />
minimera miljöpåverkan i olika verksamheter,<br />
så att planerade och <strong>vid</strong>tagna<br />
åtgärder kan budgeteras och följas upp<br />
inom företag, stat, kommuner och organisationer.<br />
Utbildningen är mångvetenskaplig och<br />
hämtar stoff från de naturvetenskapliga,<br />
samhällsvetenskapliga, humanistiska och<br />
tekniska ämnesområdena.<br />
Utbildningen har en stark förankring i<br />
näringslivet samt stat och kommun genom<br />
bl.a. ”case-studier”, där hela tiden konkreta<br />
problem belyses. Detta innebär att miljökunskapen<br />
relateras till olika branschers<br />
förutsättningar att uppnå satta miljömål.<br />
Regler för miljöstyrning och möjligheterna<br />
att verka på en öppen marknad med internationell<br />
konkurrens utgör tunga områden.<br />
Kombinationen av bransch ori entering<br />
och akademisk tyngd ska ge förutsättningar<br />
för kvalifi cerade anställningar<br />
inom privat och offentlig sektor och även<br />
en god plattform för framtida forskarkarriär.<br />
Under den första terminen lyfts de ekologiska<br />
frågeställningarna in i ett samhällsperspektiv<br />
och delkurserna behandlar<br />
bl.a. energifl öden, biogeokemiska kretslopp<br />
och reglerande faktorer samt jämförande<br />
studier av de naturliga, agrikultur ella<br />
och urbana systemens ekologi och funktioner.<br />
Andra ämnesområden är ekologisk<br />
stadsplanering och naturvård ur ett<br />
kulturgeografi skt perspektiv. Vidare läggs<br />
grunderna för GIS-användning (geografi<br />
ska informationssystem) i samband med<br />
miljökonsekvensbedömningar.<br />
Den andra terminen fokuserar på de<br />
juridiska ramarna och de praktiska verktyg<br />
som fi nns tillgängliga för ett hållbart<br />
företagande och en hållbar samhällsutveckling.<br />
Undervisningen utgår från lokala<br />
såväl som globala exempel. Vidare<br />
belyses de praktiska verktyg och begrepp<br />
som idag fi nns tillgängliga för att säkerställa<br />
en organisation eller ett projekts<br />
prestanda i relation till begreppet hållbar<br />
utveckling, miljöledningssystem och<br />
miljökonsekvensbeskrivning.<br />
Under den tredje terminen behandlas<br />
miljömätning och modellbearbetning<br />
med utgångspunkt i befi ntliga miljödata.<br />
Delkursen lägger <strong>vid</strong>are stor tonvikt <strong>vid</strong><br />
kretsloppsekologi och resursåtervinning,<br />
där man fokuserar på materialåtervinning,<br />
återanvändningsmöjligheter, LCA-krav<br />
(LCA = Life Cycle Analysis), modern restproduktshantering<br />
och ekologiskt baserade<br />
metoder för att skapa ett optimalt<br />
kretslopp av näringsämnen mellan det<br />
urbana samhället och skogs- och jordbruket.<br />
Under senare delen av terminen behandlas<br />
miljöanpassad teknik och logistik<br />
i samhälls planeringen, där vägar, industrier,<br />
bostäder, transporter, livsmedels-,<br />
vatten- och energi teknik belyses ur praktisk<br />
och ekonomisk synvinkel för bäst<br />
resursutnyttjande. Begreppet ”Ekologisk<br />
Design” behandlas här. Terminen avslutas<br />
med delkurs i miljöledning och miljöstyrning.<br />
Under den fjärde terminen utförs ett<br />
självständigt arbete (examensarbete) på<br />
20 poäng. Detta utförs med utgångspunkt<br />
från en forskningsinstitution och framförallt<br />
i samarbete med företag, organisation<br />
eller myndighet där typfall kan<br />
utnyttjas.<br />
För att bli antagen till programmet<br />
krävs utbildning motsvarande 80 poäng<br />
högskolestudier inom valfritt ämne/valfria<br />
ämnen, med minst 40 poäng inom ett<br />
och samma ämnesområde.<br />
Ytterligare information:<br />
Campus Helsingborg<br />
Box 882, 251 08 Helsingborg<br />
Besöksadress Universitetsplatsen 2,<br />
Tel 042-35 65 95<br />
susanne.andersson@icomm.lu.se<br />
www.miljostrat.hbg.lu.se
Jag vill påverka framtidens utveckling<br />
Miljöstrateg. Ordet klingar rätt väl när jag upprepar det<br />
för mig själv ett par gånger, men vad innebär det egentligen?<br />
Det känns ju skönt att ha en titel att presentera sig<br />
med i det framtida arbetslivet, men samtidigt känner jag<br />
på mig att jag kommer att få svara på frågan ”Och vad gör<br />
en sådan?” både en och två gånger.<br />
Efter att ha tagit en magisterexamen i miljögeografi<br />
var jag redo att ta språnget ut i arbetslivet för att hitta den<br />
där arbetsplatsen som vi alla drömmer om med god lön,<br />
omväxlande arbetsuppgifter och trevliga kollegor. Med en<br />
färsk examen och stort antal genomgångna kurser skulle<br />
det inte bli några problem att hitta ett jobb. Ett antal<br />
månader senare var jag inte lika säker på att det skulle bli<br />
så lätt. Miljörelaterade jobb växte inte på träd och utan<br />
arbetslivserfarenhet var man inte mycket värd.<br />
Det var mer av en slump som jag en dag hamnade<br />
på <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>s webbsida och fann utbildningen<br />
miljöstrategi. Ett tvåårigt magisterprogram för studenter<br />
som har minst 80 poäng med sig i bagaget. Först lockade<br />
inte tanken på att börja <strong>studera</strong> igen, men utbildningen<br />
lät onekligen intressant och framförallt verkade den ha<br />
en god verklighetsförankring med mycket kontakter<br />
med myndigheter och näringsliv. Dock var utbildningen<br />
placerad i Helsingborg vilket kändes lite besvärligt med<br />
tanke på att jag bor i Köpenhamn, men efter att ha granskat<br />
diverse tåg- och färjetidtabeller insåg jag att det inte<br />
skulle vara helt orimligt att pendla sträckan. Efter ett kort<br />
övervägande skickade jag in ansökan och några månader<br />
senare öppnade jag ytterdörren till Campus Helsingborg<br />
för första gången.<br />
Tvärvetenskapligt program<br />
Miljöstrategiprogrammet är tvärvetenskapligt och<br />
innehåller miljörelaterade kurser från såväl den naturvetenskapliga<br />
som den samhällsvetenskapliga sektorn. På<br />
så vis kan vi angripa miljöproblematiken från olika vinklar<br />
vilket ger goda förutsättningar för att fi nna acceptabla<br />
J OHAN ERIKSSON<br />
och långsiktigt hållbara lösningar. Bredden på mina studiekamraters<br />
akademiska bakgrunder är väldigt stor vilket<br />
ger härliga förutsättningar för hetska och intressanta<br />
diskussioner. Ingenjören tror på att teknik är lösningen<br />
på problemen, ekonomen vill ha mest miljö för pengarna<br />
och ekologen anser att naturen inte kan värderas i kronor<br />
och ören. Exkursioner, studiebesök och gästföreläsare från<br />
företag, organisationer och myndigheter är vanligt förekommande<br />
inslag på kurserna, vilket gör att utbildningen<br />
hela tiden knyter an teori med praktik. Dessutom fi nns<br />
det ju goda möjligheter att skapa kontakter med personer<br />
som kanske kan bli dina framtida arbetskollegor.<br />
Vad man kommer att jobba med efteråt beror lite på<br />
vilken bakgrund du har sedan tidigare. Meningen är att<br />
utbildningen ska kunna ge dig miljökompetens som kan<br />
utnyttjas inom just ditt område. Det kan vara allt från<br />
miljöjurist till samhällsplanerare eller miljöekonom.<br />
Själv tycker jag att det är väldigt intressant att <strong>studera</strong><br />
företagens miljöarbete och hoppas på att i framtiden få<br />
jobb på en miljökonsultfi rma eller på ett företags miljö-<br />
och kvalitetsavdelning.<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> i ett nötskal<br />
Campus Helsingborg känns lite som <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
i ett nötskal. Här fi nns tillgång till föreläsare från hela<br />
Öresundsregionen, det är nya och fräscha lokaler och kurserna<br />
håller en hög nivå. Det som skiljer sig från <strong>Lunds</strong><br />
<strong>universitet</strong> är just att allt ligger under ett och samma tak.<br />
Detta bidrar till en trevlig och intim atmosfär, vilket<br />
bland annat märks på det nära förhållandet mellan<br />
personal och studenter. Här behöver man inte känna sig<br />
anonym.<br />
Som blivande miljöstrateg känner jag ett stort ansvar<br />
för att vara med och påverka den framtida samhällsutvecklingen.<br />
Med en miljöstrategisk påbyggnad är du väl<br />
rustad för att ta itu med miljöproblematiken inom just<br />
ditt akademiska område.<br />
115
116<br />
Trafi kfl yghögskolan <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
(TFHS) erbjuder en unik form av <strong>universitet</strong>sutbildning.<br />
Dels för att fl ygning<br />
ger en ny mening åt begreppet ”högre<br />
utbildning”, dels för att utbildningen<br />
<strong>vid</strong> TFHS genomförs med en personlig<br />
fl yglärare, i små undervisningsgrupper<br />
och med av studenter ofta omvittnat stort<br />
engagemang och entusiasm.<br />
TFHS bedriver sin verksamhet på den<br />
inom fl ygvärlden legendariska Ljungbyheds<br />
fl ygplats, fem mil norr om Lund,<br />
på vilken fl ygutbildning har genomförts<br />
sedan 1911. Här genomför TFHS utbildning<br />
av trafi kfl ygare liksom annan fl ygrelaterad<br />
utbildning för piloter och annan<br />
personal inom fl ygbranschen. Verksamheten<br />
omfattar även uppdragsutbildning,<br />
liksom forskning och utveckling. Sedan<br />
TFHS startades 1984 har cirka 400 piloter<br />
utexaminerats, varav de fl esta idag<br />
arbetar inom SAS.<br />
TFHS kvalifi cerade antagningsprocess,<br />
höga utbildningskvalitet och helhetssyn<br />
på vad som krävs för en karriär<br />
som trafi kfl ygare innebär att de studenter<br />
som antas till trafi kfl ygarutbildningen<br />
har goda förutsättningar att klara av utbildningen<br />
och sedan kunna påbörja sin<br />
karriär. På grund av detta är det många<br />
Trafikflyghögskolan<br />
i Ljungbyhed<br />
som söker, men ännu fl er är välkomna<br />
och i synnerhet kvinnliga sökande.<br />
Förutom utbildningsprogrammet ”Tra -<br />
fi kfl ygarutbildning” erbjuder TFHS<br />
även programmet ”Flyglärarutbildning”<br />
och ett program för fl ygteoriutbildning<br />
på distans, ”Airline Transport Pilot –<br />
Theory”.<br />
Centrum för fl ygutbildning<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> är idag det enda <strong>universitet</strong>et<br />
i Europa med ett utbildningsprogram<br />
för trafi kfl ygare som innehåller<br />
integrerad fl yg- och fl ygteoretisk utbildning.<br />
TFHS fungerar även som ett<br />
nationellt kompetenscentrum för fl ygutbildning<br />
och annan fl ygrelaterad utbildning.<br />
Genom samarbete med fl ygbolag,<br />
luftfartsmyndigheter och andra<br />
organisationer inom fl ygbranschen strävar<br />
TFHS efter ett ömsesidigt kunskapsutbyte<br />
som kan bidra till en utveckling<br />
mot ökad fl ygsäkerhet.<br />
Forskning och utveckling<br />
Forskning och utveckling <strong>vid</strong> TFHS är<br />
inriktad mot fl ygsäkerhetsfrågor. Människans<br />
roll i fl ygsystemet, ”Human Factors<br />
in Aviation”, är det främsta området<br />
för arbetet med forskning och utveckling.<br />
Under <strong>2005</strong> kommer en professur inom<br />
detta område att inrättas.<br />
Utbildningsprogram<br />
Trafi kfl ygarutbildning<br />
Utbildningen leder till en 80 poängs högskoleexamen<br />
med benämningen ”Högskoleexamen<br />
– Pilot inom trafi kfl yget”.<br />
Praktisk utbildning, det vill säga fl ygning,<br />
varvas med fl ygteoretiska ämnen,<br />
som till exempel aerodynamik, navigation<br />
meteorologi och fl ygplansteknik.<br />
Examen på Trafi kfl yghögskolan innebär<br />
att den som genomgått utbildningen<br />
har trafi kfl ygarcertifi kat med sådan<br />
behörighet att han eller hon direkt kan<br />
påbörja <strong>vid</strong>areutbildning hos ett fl ygbolag<br />
och därefter arbeta som styrman i<br />
civil luftfart.<br />
Utbildningen är indelad i tre skeden.<br />
Under det första skedet som sträcker sig<br />
över 14 månader, läser du fl ygteoretiska<br />
ämnen och får lära sig fl yga med skolans<br />
enmotoriga fl ygplan. Den praktiska fl ygutbildningen<br />
är under detta skede uppdelad<br />
på tre fl ygkurser.<br />
Den första fl ygkursen leder fram till<br />
”EK – enkelkommando”. Det betyder att<br />
du två månader efter utbildningsstarten
fl yger ensam. Detta är en av fl era stora<br />
upplevelser under utbildningen.<br />
Flygkurs två fortsätter med mer kvalifi<br />
cerade fl ygövningar och du lär dig allt<br />
mer att kontrollera ditt fl ygplan. I denna<br />
kurs ingår även avancerad fl ygning, som<br />
till exempel roll och looping.<br />
Den tredje och sista fl ygkursen under<br />
det första skedet omfattar bland annat<br />
längre navigeringsfl ygningar och instrumentfl<br />
ygning. Instrumentfl ygning tränas<br />
både i luften och i fl ygsimulatorer. Under<br />
en vecka fl yger studenter och fl yglärare<br />
upp till norra Sveriges fjällvärld för att<br />
träna fl ygning i bergstrakter.<br />
Studierna av fl ygteoretiska ämnen består<br />
av tio delkurser. Här får du lära dig<br />
varför ett fl ygplan kan fl yga, hur man hittar<br />
rätt i lufthavet, om hur dimma bildas<br />
och om hur turbinmotorerna i moderna<br />
fl ygplan fungerar. En av delkurserna är<br />
”Fysisk träning och träningslära”. Denna<br />
ger ett välbehövligt avbrott från allt ”spakande<br />
och pluggande” på TFHS.<br />
Det andra skedet på utbildningen är två<br />
och en halv månad långt. I samband med<br />
detta går du över till att fl yga skolans tvåmotoriga<br />
fl ygplan. Det innebär att komplexiteten<br />
i fl ygningen ökar och därför<br />
genomförs även träning i fl ygsimulator.<br />
Som förberedelse för det framtida yrket<br />
genomförs utbildning i bland annat ledarskap,<br />
gruppdynamik och kulturella<br />
skillnader under detta skede. Skedet avslutas<br />
med att du som ytterligare förberedelse<br />
för det framtida yrket får genom föra<br />
en fl ygtur ut i Europa.<br />
Det avslutande tredje skedet, även detta<br />
cirka två och en halv månad långt är uppdelat<br />
på två kurser, en kurs i fl erpilotssamarbete<br />
och ett examensarbete. Träningen<br />
av fl erpilotssamarbetet genomförs<br />
i en kvalifi cerad fl ygsimulator. Examensarbetet<br />
ger dig möjlighet att tillämpa dina<br />
praktiska och teoretiska kunskaper inom<br />
ett fl ygrelaterat ämnesområde.<br />
Studenterna bor i de fl esta fall i rum i<br />
närheten av TFHS. Detta har visat sig bra<br />
för både fl ygning, teoretiska studier och<br />
sammanhållningen under utbildningen.<br />
<strong>Att</strong> studenterna tar del av varandras erfarenheter,<br />
hjälper varandra och tillsammans<br />
tar sig igenom utbildningen är värdefullt<br />
för att utbildningen ska bli så bra<br />
som möjligt.<br />
Förkunskapskrav:<br />
Utbildning<br />
Grundläggande behörighet för högskolestudier<br />
Fysik A + B, betyg G<br />
T R A F I K F L Y G H Ö G S K O L A N I L J U N G B Y H E D<br />
Engelska A + B, betyg G<br />
Matematik A + B + C, betyg G<br />
Medicinska krav:<br />
Fullt frisk, samt uppfyllande av Luftfartsinspektionens<br />
krav enligt JAR-FCL<br />
3, Medical, Class 1, allmänna krav.<br />
Synskärpa 1.0/1.0. Korrektion är tillåten<br />
men refraktionen får dock inte överstiga<br />
+/- 3 dioptrier i någon meridian.<br />
Eventuell astigmatism får inte överstiga<br />
2 dioptrier. Skillnaden i refraktion<br />
mellan de båda ögonen (anisometropi)<br />
får inte överstiga 2 dioptrier. Regelverket<br />
är under omarbetning och vissa värden<br />
kan komma att förändras.<br />
Normalt färgsinne<br />
Minst 163 och högst 195 cm lång<br />
Normal vikt i förhållande till längd<br />
Normal muskelkraft och fysisk arbetsförmåga<br />
Antagning<br />
Antagningen sker via särskild lämplighetsprövning.<br />
Alla formellt behöriga sökande<br />
kallas till lämplighetsprövningen,<br />
som består av anlags- och färdighetstester.<br />
Ansökan kan ske under hela året, på ansökningsblankett<br />
som kan beställas via<br />
TFHS hemsida eller via telefon. På grund<br />
av den tid som antagningsförfarandet tar<br />
bör en ansökan vara inne minst nio månader<br />
innan en eventuell utbildningsplats<br />
kan erbjudas. Utbildningen startar under<br />
vårterminen. År <strong>2005</strong> planeras 12 studieplatser<br />
och för närvarande planeras<br />
24 platser år <strong>2006</strong>. Utbildningen är 20<br />
månader lång, inklusive sommaruppehåll<br />
på tre veckor och juluppehåll på två eller<br />
tre veckor.<br />
Ytterligare information:<br />
Trafi kfl yghögskolan i Ljungbyhed<br />
260 70 Ljungbyhed<br />
Tel 0435-44 54 00<br />
Högskolesekreterare Viveka Lund<br />
Tel 0435-44 54 54<br />
E-post Viveka.Lund@tfhs.lu.se<br />
www.tfhs.lu.se<br />
Flyglärarutbildning<br />
Utbildningen leder till en 40 poängs<br />
yrkesexamen och ger de kunskaper och<br />
färdigheter som behövs för att arbeta som<br />
fl yglärare <strong>vid</strong> en fl ygskola eller inom ett<br />
fl ygbolag. Under utbildningen ges praktisk<br />
träning i undervisande och handledande<br />
uppgifter som fl yglärare. Examen<br />
från fl yglärarutbildningen innebär att den<br />
som genomgått utbildningen har fl yglä-<br />
rarbehörighet utan några begränsningar<br />
och kan arbeta som fl yglärare.<br />
Utbildningen startar under höstterminen.<br />
Den praktiska fl yglärarutbildningen<br />
genomförs på Trafi kfl yghögskolan<br />
(TFHS) och de teoretiska kurserna<br />
på TFHS eller på <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>. I<br />
utbildningen ingår 100 timmars praktik<br />
som fl yglärare. Praktiken genomförs <strong>vid</strong><br />
TFHS eller <strong>vid</strong> annan fl ygskola i Sverige.<br />
I utbildningen ingår praktisk fl yglärarutbildning,<br />
praktik som fl yglärare, pedagogik,<br />
psykologi, ”human factors”, och ett<br />
examensarbete. Den praktiska fl yglärarutbildningen<br />
kräver att varje i utbildningen<br />
ingående fl ygpass genomförs med godkänt<br />
resultat.<br />
Antalet utbildningsplatser kan variera<br />
med hänsyn till arbetsmarknadens behov<br />
av fl yglärare och möjligheten att erbjuda<br />
praktik.<br />
Förkunskapskrav<br />
Grundläggande behörighet för högskolestudier<br />
Fysik A + B, betyg G<br />
Engelska A + B, betyg G<br />
Matematik A + B + C, betyg G<br />
Övriga krav<br />
PPL (Privat Pilot License).<br />
CPL-teori (Commercial Pilot License)<br />
Uppfylla de krav som Luftfartsinspektionen<br />
i övrigt föreskriver, bland annat<br />
avseende 200 timmars fl ygtid varav 150<br />
timmar som befälhavare (PPL), alternativt<br />
100 timmar (CPL/ATPL) och 10<br />
timmars instrumentfl ygning<br />
Antagning<br />
Alla behöriga sökande rangordnas efter<br />
betyg och poängsätts med hänsyn till<br />
fl yg erfarenhet, undervisningserfarenhet<br />
och utbildningsbakgrund. De sökande<br />
som uppnår högst poängsumma kallas till<br />
intervju och fl ygprov. Under dessa får de<br />
sökande demonstrera sin fl ygförmåga och<br />
förmåga att undervisa. Intervju och fl ygprov<br />
genomförs av personal <strong>vid</strong> TFHS.<br />
Ytterligare information:<br />
Trafi kfl yghögskolan i Ljungbyhed<br />
260 70 Ljungbyhed<br />
Tel 0435-44 54 00<br />
Högskolesekreterare<br />
Viveka Lund,<br />
Tel 0435-44 54 54<br />
E-post<br />
Viveka.Lund@tfhs.lu.se<br />
www.tfhs.lu.se<br />
117
118<br />
Det är söndag kväll. Vi som är tillbaka i korridoren efter<br />
helgen och har grillat och ätit middag tillsammans i<br />
aftonsolens sken. Jag tog hand om lite tvätt och ägnade<br />
sedan en god stund åt förberedelser inför morgondagen<br />
som så många gånger förr. Med andra ord som vilken<br />
annan högskolestudent som helst.<br />
Det fi nns dock en viss skillnad, för imorgon då jag går<br />
till lektionen går jag inte in i ett klassrum eller föreläsningssal.<br />
Istället går jag ut på plattan där mitt tilldelade<br />
fl ygplan väntar, kollar att allt är OK, tar sedan plats<br />
<strong>vid</strong> spakar och instrument. När tornet efter en lång rad<br />
avlästa punkter på checklistan slutligen medgivit ”cleared<br />
for take off” lämnar jag marken under mig och stiger upp<br />
bland molnen.<br />
Ett gyllene ögonblick<br />
<strong>Att</strong> fl yga är precis så skönt som det låter. Till utbildningens<br />
höjdpunkter hör förstås EK-släppet (första fl ygningen<br />
utan fl yglärare), ett gyllene ögonblick utöver det vanliga<br />
som inträffar redan efter ett par månader på skolan och<br />
som fortfarande orsakar ett fånigt leende på läpparna när<br />
man tänker tillbaka. Vid det laget hade vi klarat av den<br />
teori som krävdes för privatcertifi katet och för den första<br />
uppfl ygningen. Under ett par underbara sommarmånader<br />
kunde vi därefter fortsätta med bl.a. avancerad fl ygning<br />
och rote, det ena passet roligare än det andra.<br />
Spännande mörkerfl ygning<br />
När hösten så kom var det dags att sätta sig i skolbänken<br />
för att beta av all resterande teori med lite spännande<br />
mörkerfl ygning på kvällstid som enda fl yginslag. Under<br />
det mörkare halvåret kunde man dock glädjas åt de goda<br />
idrottsmöjligheter som fi nns. Vi studenter har tillgång<br />
till två idrottshallar, en squashhall och ett gym, dessutom<br />
fi nns elljusspår, golfbana, tennisbanor samt utomhusbad<br />
inom gångavstånd. Idrott på schemat en gång i veckan<br />
öppnar även för att prova på andra aktiviteter under positiv<br />
och engagerad lärarledning.<br />
När våren kom igen stod bara fl ygning på schemat. Enmotorfl<br />
ygningen avslutades med en veckas tur till norra<br />
“Cleared for take-off”<br />
Å SA OLSSON<br />
Sverige för att öva bl.a. planering, navigering och fl ygning<br />
i fjällterräng. En oförglömlig resa! Kort därefter påbörjades<br />
fl ygningen med skolans tvåmotoriga plan, PA31<br />
och nu, ett antal veckor senare, är planeringen i full gång<br />
inför fyra spännande dagars fl ygning i Europa.<br />
Nya utmaningar varje dag<br />
De nitton månaderna går snabbt och man inser snart<br />
att det gäller att ta tillvara på den korta tid man har här.<br />
Tempot är ibland mycket högt, mycket skall läras in och<br />
praktiseras under kort tid, men samtidigt är det lite av<br />
tjusningen att man då och då kommer på sig själv med att<br />
faktiskt behärska något som nyss tycktes omöjligt. Det<br />
gäller att bestämma sig för att övervinna varje svårighet.<br />
Varje dag väntar nya utmaningar!<br />
Något jag vill fl agga lite extra för är den goda stämning<br />
som råder på skolan. Lärare och personal gör att man direkt<br />
känner sig välkommen och de inger stort förtroende<br />
från första stund. Jag vill med detta understryka att trots<br />
de krav som ställs på dig på skolan fi nns det plats för dig<br />
som indi<strong>vid</strong>. Överlägsenhet och statustänkande överskuggas<br />
av ödmjukhet och kamratskap i det nära samspelet<br />
mellan dig och lärarna samt studenterna sinsemellan, oavsett<br />
årskurs. Detta tillsammans med hög kompetens och<br />
stort engagemang både på teori- och fl ygsidan bidrar i hög<br />
grad till att tiden här varit så bra som den faktiskt har.<br />
Ett spännande äventyr<br />
Känner du att fl ygaryrket är något för dig tycker jag att<br />
du ska söka till TFHS – det är det första steget mot ett<br />
lärorikt och spännande äventyr. Jag vill påstå att det viktigaste<br />
som krävs av dig som student är engagemang och<br />
intresse – har du det, har du en viktig del av motivationen<br />
som kommer att behövas, antingen under de perioder<br />
utbildningen kräver lite extra men inte minst efter din<br />
examen då lediga fl ygjobb periodvis inte växer på träd. Ett<br />
annat kodord inför framtiden tror jag är tålamod, för visst<br />
får du ditt drömjobb förr eller senare – frågan är bara om<br />
du är klar för start, när det är dig fl ygledaren anropar..?
Konsthögskolan har välutrustade verkstäder<br />
för arbete med trä, metall, gips, plast,<br />
lera, betong, foto, <strong>vid</strong>eo och data. Det<br />
fi nns stora projektateljéer, bibliotek och<br />
föreläsningssal samt en egen ateljé till var<br />
och en av de sextiofem studenterna.<br />
Utbildningen i fri konst är femårig och<br />
ger möjlighet att ta ut konstnärlig magisterexamen<br />
i fri konst (Master of Fine Art).<br />
De sista två åren i programmet är ett internationellt<br />
magisterprogram i fri konst<br />
och kan sökas separat. Skolan ger även i<br />
samarbete med Rooseum, Center of Contemporary<br />
Art, en ettårig påbyggnadskurs<br />
i Critical Studies som är öppen för konstnärer,<br />
curators, och kritiker. Utbildningen<br />
är internationell, och som har arbetsplatser<br />
på konsthögskolan och en så kallad<br />
”test-site” på Rooseum. Skolan har också<br />
en forskarutbildning i fri konst. Sammanlagt<br />
har skolan 79 studenter.<br />
Samtida konstutbildning<br />
Utbildningen i fri konst är en samtida<br />
konstutbildning, vilket innebär att undervisningen<br />
inte är uppdelad efter inriktningar<br />
eller årskurser och att skolan har<br />
ett intensivt och levande förhållande till<br />
det internationella konstlivet.<br />
Skolan erbjuder kurser i form av projektarbeten<br />
tillsammans med framförallt internationella<br />
konstnärer samt kurser i teori,<br />
fi lm- och konsthistoria, konstteori, konstnärliga<br />
tekniker, relevant juridik och ekonomi.<br />
Efter ett första gemensamt basblock är<br />
varje student fri att själv sätta samman de<br />
delar i utbildningen som är relevanta för<br />
den egna utvecklingen. Stora krav ställs<br />
därför på självständighet, initiativförmåga<br />
och mognad att ta tillvara den egna kreativiteten.<br />
I gengäld erbjuder skolan en<br />
ovanligt dynamisk arbetsmiljö.<br />
Konsthögskolan i Malmö<br />
Det fi nns också ett omfattande internationellt<br />
student- och lärarutbyte. Den i<br />
hög grad internationella och samtidsorienterade<br />
konstscenen i Sydsverige och<br />
Danmark samt närheten till övriga Europa<br />
ger skolan ovanligt goda förutsättningar<br />
att genomföra sådana utbyten.<br />
Skolan driver också ett eget galleri,<br />
peep.<br />
Utbildningsprogram<br />
Utbildning i fri konst<br />
I centrum för utbildningen i fri konst (200<br />
poäng) står studenternas arbete. Skolans<br />
uppgift är att ge redskap för detta. Vid<br />
antagningen till utbildningen är de avgörande<br />
kriterierna studentens gestaltande<br />
arbete och hans/hennes förståelse av<br />
det.Detta är basen också i utbildningen.<br />
Konstteori och konstnärlig teknik växer<br />
ur denna bas.<br />
Inom teknikområdet ger Konsthögskolan<br />
undervisning i samtliga adekvata<br />
konstnärliga tekniker. Samtidigt som<br />
skolan vill stimulera till fördjupning läggs<br />
också vikt <strong>vid</strong> den bredd som ett samtida<br />
konstnärskap ofta kräver.<br />
Inom teoriområdet ges undervisning<br />
i konstens teori- och idéhistoria, i konsthistoria,<br />
fi lmhistoria samt i relevant kritisk<br />
teori. Målet är att ge dig kunskap och insikt<br />
i dels det konstnärliga fält som ditt arbete<br />
kommer att ingå i samtiden, dels rötterna<br />
till hur detta fält har formats. Vidare är det<br />
viktigt att du integrerar analytisk kunskap<br />
i ditt egna konstnärliga arbete, såväl muntligt<br />
som skriftligt. Undervisning ges i fl era<br />
nivå- och inriktningsindelade kurser, som<br />
föreläsningar eller seminarier.<br />
Som ett led i skolans internationella<br />
inriktning gästar internationella konstnärer<br />
och teoretiker kontinuerligt skolan.<br />
De sista två åren inriktas utbildningen<br />
mot magisterexamen, vilket innebär att du<br />
visar en konstnärlig helhet och pro ducerar<br />
en text om ditt egna konstnärliga arbete<br />
eller om ett relaterat område. Arbetet redovisas<br />
i en separat utställning samt i skolans<br />
årsbok. Den tvååriga magisterutbildningsdelen<br />
kan även sökas separat.<br />
I Konsthögskolans årsbok redovisas alla<br />
längre projekt och kurser som ett led i utbildningen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Arbetsprover.<br />
För <strong>vid</strong>are information kontakta Konsthögskolan.<br />
Tänk på att behörighetskraven<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Antagning: Varje läsår antas tolv studenter.<br />
Urvalet sker genom bedömning av arbetsprover<br />
samt intervjuer. Grundläggande<br />
högskolebehörighet krävs. Möjlighet<br />
fi nns dock att ansöka om dispens från<br />
detta krav.<br />
För sökande med BFA-examen, eller<br />
motsvarande, ges möjlighet att söka enbart<br />
de sista två åren i utbildningen, d.v.s.<br />
MFA-delen. Sista ansökningsdag för antagning<br />
till utbildningen i fri konst läsåret<br />
<strong>2005</strong>/<strong>2006</strong> är den 1 april <strong>2005</strong>. Till<br />
kursen ”Critical studies” är 10 januari<br />
<strong>2005</strong> sista anmälningsdag.<br />
Ring eller skriv till skolans kansli för<br />
ansökningsblanketter.<br />
Ytterligare information:<br />
Konsthögskolan i Malmö<br />
Besöksadress Föreningsgatan 42<br />
Postadress Box 170 83, 200 10 Malmö<br />
Tel 040-32 57 00<br />
Fax 040-32 57 05<br />
www.khm.lu.se<br />
119
120<br />
Innehållet viktigare än formen<br />
Jag går mitt fjärde år på Konsthögskolan i Malmö.<br />
Efter fem år har jag en Magisterexamen i Fri konst. Utbildningen<br />
är annorlunda jämfört med en traditionell<br />
akademisk utbildning. Man ansöker med arbetsprover<br />
och inte med betyg. Av ungefär 500 sökande antas 12.<br />
Kärnan i utbildningen utgörs av Eget arbete, alltså att<br />
göra konst.<br />
Alla elever tilldelas en egen ateljé i vilken de fl esta<br />
sedan tillbringar största delen av sin tid. Min ateljé är<br />
mitt andra hem. Den är mitt kontor, min verkstad och<br />
oas.<br />
Till skillnad från många utländska konstskolor är<br />
eleverna på Konsthögskolan i Malmö inte uppdelade<br />
efter vilket media de jobbar i. Alla har tillgång till<br />
alla lärare, professorer och verkstäder. Förutom den<br />
fasta personalen gästas också skolan regelbundet av<br />
utomstående konstnärer och teoretiker. Vägledning<br />
i det egna arbetet kan man få genom att anmäla sig<br />
till indi<strong>vid</strong>uella ateljésamtal. Varje termin erbjuds ett<br />
antal kurser av varierande art. Dessa anmäler man<br />
sig också till utifrån vad som intresserar en. Kurserna<br />
kan vara introduktioner till olika tekniker som t.ex.<br />
glas och silikongjutning, rent teoretiska kurser i form<br />
av seminarier om relevant teori, eller projekt ledda av<br />
yrkesverksamma konstnärer.<br />
M ATHIAS KRISTERSSON<br />
Fria händer<br />
Jag arbetar i huvudsak med ljud. Likt de fl esta samtida<br />
konstnärer anser jag dock att mediet jag jobbar i är av<br />
mindre relevans. Det viktigaste i min konst är innehållet,<br />
inte formen.<br />
Innan jag blev antagen hade jag knappt jobbat med<br />
konst. I gymnasiet pluggade jag teater. Efter det fi ck jag<br />
en ungdomspraktik på Rooseum. Där föddes mitt intresse<br />
för samtidskonst. Parallellt har jag alltid sysslat med<br />
musik. Dels som trummis i olika rockband men framförallt<br />
med egna datorproducerade ljudexperiment. Jag<br />
har dock aldrig varit seriöst intresserad av en traditionell<br />
musikutbildning. I konstutbildningen hittar jag friheten<br />
jag vill ha. Jag kan fritt verka över gränserna mellan<br />
musik, teater, litteratur och visuell konst. Med tanke på<br />
detta är Konsthögskolan perfekt för mig. Jag har i princip<br />
fria händer att styra över min utbildning. Vad jag gör av<br />
den är upp till mig.<br />
Ett imponerande rykte<br />
Med tanke på att Konsthögskolan är så ung har den<br />
lyckats skaffa sig ett ganska imponerande rykte, såväl<br />
nationellt som internationellt. Vi har möjlighet att göra<br />
utbyten med fl era bra skolor i Europa och USA. Jag sitter<br />
just nu i Chicago och skriver denna text. Jag ska tillbringa<br />
höstterminen på College of Architecture and the Arts,<br />
UIC.<br />
<strong>Att</strong> göra ett utbyte är för mig oerhört värdefullt, både<br />
professionellt och personligt.<br />
Konstnärsyrket är internationellt. Konkuransen är stor<br />
och för att nå erkännande får man vara beredd på att resa<br />
en del. Många av dem som det går bra för efter utbildningen<br />
hankar sig fram med hjälp av olika stipendier och<br />
residencies.<br />
En fråga om liv och död<br />
Min konstpraktik är för mig en fråga om liv och död.<br />
Min konst hänger ihop med min tankeverksamhet. <strong>Att</strong><br />
sluta göra konst hade för mig inburit att sluta tänka. I ett<br />
samhälle med en populärkultur som undervärderar den<br />
indi<strong>vid</strong>uella tankeverksamheten, i vissa fall till och med<br />
motverkar den, är konstpraktiken för mig en nödvändig<br />
alternativ kommunikationsform.<br />
Jag tror inte att jag kan förändra världen med min<br />
konst. Det är heller inte så intressant. Verkligheten är vad<br />
vi defi nierar den till att vara och kan aldrig vara annorlunda.<br />
Men för att förstå och handskas med den bättre är<br />
tankeexperiment och hypotetiska alternativ ett måste för<br />
mig.
På Teaterhögskolan i Malmö utbildas<br />
skådespelare för teater, fi lm, TV och<br />
andra medier. Sedan 1998 fi nns en utbildning<br />
i att skriva dramatisk text. Från<br />
och med läsåret 2002–03 fi nns även en<br />
regiutbildning.<br />
Skådespelarprogrammet är fyraårigt<br />
och varje år antas tolv elever. Utbildningen<br />
är uppbyggd steg för steg och det<br />
fi nns en nära samverkan mellan skolans<br />
olika ämnen. De internationella kontakterna<br />
är viktiga. Målet för utbildningen<br />
är att utbilda kreativa och självständiga<br />
skådespelare.<br />
Lust att kommunicera<br />
Den som vill bli skådespelare måste naturligtvis<br />
ha ett stort intresse för teater.<br />
Det krävs även vilja och lust att kommunicera<br />
och god förmåga att samarbeta.<br />
En skådespelare måste vara intresserad<br />
av människor. Det är viktigt att ha kunskap<br />
om människors livsvillkor genom<br />
tiderna, inklusive vår egen tid, liksom att<br />
ha ett intresse för andra konstformer som<br />
litteratur, musik och bildkonst.<br />
Tidigare elever från Teaterhögskolan<br />
i Malmö fi nns på de fl esta av landets<br />
teat rar, och vi ser dem dagligen på fi lm,<br />
TV och <strong>vid</strong>eo. Arbetsmarknaden för skådespelare<br />
kan vara kärv. Många arbetar<br />
som frilansare, vilket bl.a. innebär att<br />
de ofta måste marknadsföra sig själva.<br />
Det är inte ovanligt att studenter från<br />
Teaterhögskolan startar egna teatrar efter<br />
utbildningen för att pröva egna idéer och<br />
arbetssätt.<br />
Utbildningsprogram<br />
Skådespelarutbildning<br />
Skådespelarutbildningen omfattar 160<br />
poäng och är uppdelad i två delar. Den<br />
första delen är en grundutbildning där<br />
Teaterhögskolan i Malmö<br />
studenterna övar basfärdigheterna och<br />
gör de första rollarbetena. Den andra<br />
delen är mera projekt- och produktionsinriktad.<br />
Mellan de två delarna ligger en<br />
termin med praktik som skådespelare på<br />
en professionell teater. Huvudämnet är<br />
scenframställning. Övriga ämnen är röst,<br />
rörelse, musik, sång och teori. Lärarna<br />
i de olika ämnena samarbetar och har<br />
täta kontakter med varandra. Undervisningen<br />
utvärderas regelbundet.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Behörig att<br />
antas är den som dels har allmän behörighet<br />
för högskolestudier (det fi nns dock<br />
möjlighet att ansöka om dispens), dels<br />
fyller lägst 19 år under det kalenderår<br />
studierna påbörjas. Skådespelarutbildningen<br />
kräver god fysisk och psykisk<br />
kondition. Tänk på att behörighetskraven<br />
kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog.<br />
Antagning: Antagning sker en gång om<br />
året. Urval sker genom särskilda antagningsprov<br />
som bedöms av en antagningsjury.<br />
Proven genomförs i två omgångar.<br />
Till den första ska den sökande förbereda<br />
sig genom att välja ut och öva in två scener<br />
som spelas upp för juryn. Den andra<br />
omgången är utformad som en två veckors<br />
workshop och är en intensiv period av<br />
praktiskt teaterarbete tillsammans med<br />
skolans lärare och elever. Antagningsproven<br />
inför höstterminen <strong>2005</strong> genomförs<br />
i januari och mars. Anmälningstiden går<br />
ut 5 november 2004. För beställning av<br />
anmälningsblankett samt för <strong>vid</strong>are information,<br />
kontakta skolan eller besök<br />
skolans hemsida.<br />
Dramatikerutbildning –<br />
<strong>Att</strong> skriva för skådespelare<br />
Utbildningen, som omfattar sammanlagt<br />
120 poäng, har tre platser. Den vänder<br />
sig till personer som redan har någon<br />
erfarenhet av att skriva dramatisk text.<br />
Målet är att lägga grunden för en nära<br />
samverkan mellan dramatiskt berättande<br />
och skådespeleri.<br />
Utbildning av teaterregissörer<br />
med huvudsaklig<br />
inriktning på skådespelarprocessen<br />
Behörig att söka är den som utöver allmän<br />
behörighet har konstnärlig högskoleutbildning<br />
eller kvalifi cerad konstnär -<br />
lig erfarenhet på teaterområdet eller från<br />
annat område med relevant konstnärlig<br />
anknytning. Under det första året följer<br />
eleverna skådespelarlinjens grundutbildning<br />
i olika faser parallellt med<br />
den direkta regiutbildningen. Därefter<br />
arbetar de mer och mer i egna projekt<br />
och produktioner. För mer information<br />
kontakta skolan.<br />
Kurser<br />
Teaterhögskolan kan också ge fi lmkurser<br />
samt kurser i scenframställning och<br />
i clown- och maskteknik. De leds ofta<br />
av internationellt framstående pedagoger.<br />
Kurserna riktar sig vanligen till utexaminerade<br />
skådespelare, men kan också vara<br />
öppna för andra.<br />
Ytterligare information:<br />
Teaterhögskolan i Malmö<br />
Box 4276<br />
203 14 Malmö<br />
Besöksadress<br />
Stora Nygatan 52,<br />
Malmö<br />
Tel 040-32 55 65<br />
Fax 040-32 55 70<br />
E-post thm@thm.lu.se<br />
www.thm.lu.se<br />
121
122<br />
Nu förstår jag hur jag ska använda teatern<br />
Runt sjuhundra sökande och tolv kommer in. Första<br />
gången jag sökte till Teaterhögskolan i Malmö var jag<br />
nitton år, gick fortfarande i gymnasiet och hade uppfattningen<br />
att om man höll på med teater så blev man<br />
lycklig och hade roligt. Jag trodde jag var chanslös<br />
och blev mycket glad när jag gick <strong>vid</strong>are från de första<br />
proven. Men det var inte slut. Utan att jag förstod hur<br />
juryn tänkte så fi ck jag senare besked att jag gått <strong>vid</strong>are<br />
till tredje provet. Det bestod av en vecka med mycket<br />
gruppövningar och rörelseundervisning, och jag som<br />
spelat fotboll i tolv år kände mig som fi sken i vattnet.<br />
Och så gick jag <strong>vid</strong>are till det sista, fjärde provet. Där tog<br />
det stopp. Plötsligt bestod proverna av stora mängder eget<br />
arbete med olika scener ur världsdramatiken och jag förstod<br />
ingenting. Efter den tredje dagen av fem var jag helt<br />
slutkörd både fysiskt och psykiskt, jag ringde till mamma<br />
och storgrät. Jag förklarade att jag inte kunde någonting<br />
och var chanslös. Hon stöttade mig och hjälpte mig att<br />
orka hela veckan. Men jag hade haft rätt. Jag kom inte in.<br />
Saknade ambition<br />
I efterhand har jag insett att det var bra att jag inte kom<br />
in. Jag kunde ingenting om teater, hade ingen aning om<br />
vad skolan innebar eller vilka krav som ställdes på en<br />
skådespelare. Men framförallt, jag hade ingen som helst<br />
konstnärlig ambition. Jag visste inte varför just jag skulle<br />
bli skådespelare.<br />
A UGUST LINDMARK<br />
Ett kolhydratiskt kostprogram<br />
Tre år senare, efter två år på Fridhems folkhögskola, två<br />
misslyckade sökningar i Stockholm och en i Göteborg,<br />
försökte jag i Malmö igen. Nu var allt annorlunda. Jag hade<br />
hållit på med teater på heltid i två år och hade förberett<br />
mina antagningsprov ordentligt. Trots det var jag rädd att<br />
inte göra tillräckligt inför de två veckorna. Många av mina<br />
klasskamrater skrattar när jag berättar att jag la upp ett<br />
kolhydratrikt kostprogram för att hålla en jämn blodsockernivå<br />
under alla delmomenten och kom överens med min<br />
fl ickvän att hon skulle laga all mat för att optimera min<br />
återhämtningstid.<br />
Nu var det ju inte kostprogrammet som gjorde att jag<br />
kom in. Det visar ju inte minst mina elva klasskamrater,<br />
som inte alls höll på på samma sätt som jag, utan det faktum<br />
att jag hade förstått vad jag skulle använda teatern till.<br />
Jag hade förstått att skådespeleri var det yrke där jag skulle<br />
kunna kombinera mitt politiska intresse med min längtan<br />
efter personliga kickar. Jag hade förstått att jag genom teatern<br />
kunde diskutera saker med människor som jag aldrig<br />
skulle komma i kontakt med privat.<br />
Fyra år av förändring<br />
Antagningsproverna till skolan tar två veckor. Utbildningen<br />
tar fyra år. Fyra år där man hinner förändras mycket. Jag<br />
tycker att den förändringen har varit positiv och viktig för<br />
mig, men det har också varit jobbigt. Jag hade min stora<br />
svacka det andra året då jag under en lång tid sakta men säkert<br />
hade urholkat mitt självförtroende totalt. Jag tyckte att<br />
jag var tråkig på scen, hade dåliga idéer och att alla andra<br />
var tio gånger mer begåvade.<br />
Jag tror att de fl esta eleverna på skolan går igenom den<br />
fasen. Efter att ha jobbat så hårt för att komma in på skolan<br />
skapar man stora prestationskrav på sig själv. Man arbetar<br />
med stor självrefl ektion och upptäcker ett antal mindre<br />
fantastiska sidor. Detta skriver jag inte det för att skrämma<br />
bort någon. Jag vill bara ge dig som funderar på att söka till<br />
skådespelarutbildningen, rådet att tänka efter om du verkligen<br />
är beredd att arbeta så hårt med dig själv. Annars fi nns<br />
det risk att du känner dig attackerad av alla som tycker du<br />
talar fel dialekt, säger att du är kutryggig eller påpekar att<br />
du inte är tillräckligt modig och därigenom saboterar samspelet<br />
med dina klasskamrater. Men om du är beredd arbeta<br />
med dig själv på det sättet, och dessutom tycker om teater,<br />
då fi nns det ingen bättre utbildning.<br />
För det är faktiskt så som min klasskamrat Christian sa<br />
den första veckan på skolan, när jag klagade över att en av<br />
våra rörelselektioner hade varit fruktansvärt jobbig:<br />
– I och för sig, men det är fan så mycket bättre att göra<br />
armhävningar på teaterhögskolan än att göra det hemma.
Vid Musikhögskolan ges utbildningar<br />
med olika yrkesinriktning, där de fl esta<br />
musikgenrer fi nns representerade. De<br />
nordiska och europeiska studentutbytesprogrammen<br />
har under de senaste åren<br />
bidragit till att verksamheten fått en alltmer<br />
internationell och gränslös prägel.<br />
Verksamheten <strong>vid</strong> Musikhögskolan skapar<br />
ständigt nya, spännande och fruktbara<br />
musikaliska möten, vilka bidrar till att<br />
skapa en studiemiljö som sjuder av kreativitet<br />
och musikalisk mångfald.<br />
Brett utbildningsutbud<br />
Vid Musikhögskolan i Malmö kan man<br />
utbilda sig till musiker, kyrkomusiker<br />
eller musiklärare.<br />
Musikerutbildningen erbjuder undervisning<br />
i samtliga orkesterinstru ment<br />
samt dessutom i sång, piano och gitarr.<br />
För den jazzintresserade fi nns en improvisationsvariant,<br />
för komponister fi nns<br />
dels undervisning i både arran gering<br />
och komposition, dels en påbyggnadsutbildning<br />
i komposition. Organist- och<br />
kantorsutbildningarna utbildar kyrkomusiker,<br />
främst för verksamhet inom<br />
Sven ska kyrkan. I utbildningen ingår<br />
Musikhögskolan i Malmö<br />
dels en bred musikalisk undervisning,<br />
dels en pedagogisk del.<br />
Vid musiklärarutbildningen ges utbildningar<br />
som leder fram till lärarexamen.<br />
Yrkesprofi len kan inriktas mot arbete<br />
som instrumental- och ensemblelärare<br />
eller som musiklärare alternativt<br />
lärare i musik och annat ämne i grundskola<br />
och gymnasieskola. I lärarutbildningen<br />
ges den <strong>studera</strong>nde stora möjligheter<br />
att själv utforma sin utbildningsprofi<br />
l. Stor vikt läggs <strong>vid</strong> de omfattande<br />
praktikperioderna, då studenterna under<br />
handledning verkar i grundskola, gymnasieskola,<br />
musikskola/kulturskola, folkhögskola<br />
eller annan frivillig musikutbildning.<br />
Musikhögskolan har cirka 600 <strong>studera</strong>nde.<br />
Musikalisk mångfald<br />
Musikhögskolan i Malmö har på senare<br />
år alltmer präglats av en internationell<br />
atmosfär med många internationella (och<br />
nationella) gästlärare och dirigenter till<br />
symfoniorkestern. Idag fi nns en väl fungerande<br />
utbytesverksamhet för både studenter<br />
och lärare. Främst sker detta inom<br />
Nordplus och Erasmusprogrammen samt<br />
genom bilaterala avtal.<br />
Olika musikgenrer lever sida <strong>vid</strong> sida<br />
på skolan: barock och nutida musik,<br />
klas siskt och jazz, rock och folkmusik.<br />
Det fi nns alltså utmärkta möjligheter<br />
att <strong>vid</strong>ga sina vyer och byta erfarenheter<br />
med studiekamrater med olika specialiseringar.<br />
På skolan fi nns många undervisnings-<br />
och övningsrum och dessutom konsertsal,<br />
ensemblerum, rytmikrum, orgelsal,<br />
kompositions- och inspelningsstudio<br />
samt datorrum. För noter, skivor och musiktidskrifter<br />
fi nns ett stort bibliotek.<br />
Konsertverksamhet<br />
För den musikintresserade allmänheten<br />
märks Musikhögskolan i Malmö främst<br />
genom sin omfattande konsertverksamhet<br />
med cirka 200 konserter per läsår.<br />
Studerande och personal <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
får fritt inträde till samtliga Musikhögskolans<br />
konserter.<br />
Vid skolans årliga Öppet Hus, som<br />
äger rum under två dagar i slutet av november<br />
månad, ges bl.a. möjlighet att<br />
följa delar av undervisningen.<br />
123
124<br />
Utbildningsprogram<br />
Kyrkomusikerutbildning<br />
Organistutbildning<br />
Utbildningen förbereder i första hand för<br />
tjänst som organist i Svenska kyrkan, vilket<br />
den också ger behörighet för. Utbildningen<br />
omfattar 160 poäng och är uppdelad<br />
i grundkurser och fördjupningskurser<br />
där du kan välja bland olika alternativ<br />
och inriktningar. En mycket god förmåga<br />
till självständigt studiearbete krävs eftersom<br />
utbildningen i hög grad karaktäriseras<br />
av indi<strong>vid</strong>uell undervisning, t.ex. i<br />
instrument och sång, även om det också<br />
fi nns gruppundervisning, seminarier och<br />
föreläsningar. Utbildningen leder till organistexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Godkända<br />
resultat från särskilda antagningsprov i<br />
musik. Tänk på att behörighetskraven kan<br />
ändras. Detaljerade upplysningar om behörighetskrav<br />
och antagningsprov samt<br />
anmälningsformulär kan beställas från<br />
Musikhögskolan.<br />
Antagning: Vid antagningsprov vårterminen<br />
innan studierna börjar får den sökande<br />
visa att hans/hennes musikaliska<br />
vokala/instrumentala förkunskaper är tillräckliga<br />
för antagning. Anmälan görs via<br />
Internet eller på särskilt formulär som kan<br />
beställas från Musikhögskolan.<br />
Kantorsutbildning<br />
Utbildningen förbereder främst för tjänst<br />
som kantor i Svenska kyrkan, vilken den<br />
(tillsammans med Svenska kyrkans grundkurs,<br />
se nedan) ger behörighet för. Utbildningen<br />
omfattar 80 poäng.<br />
För kantorsexamen krävs, förutom 80<br />
poäng kyrkomusikalisk utbildning, också<br />
Svenska kyrkans grundkurs. Kantorsutbildningen<br />
består av kurser på Musikhögskolan<br />
integrerade med praktik i en<br />
församling. En mycket god förmåga till<br />
självständigt studiearbete krävs eftersom<br />
utbildningen i hög grad karaktäriseras av<br />
indi<strong>vid</strong>uell undervisning, t.ex. i instrument<br />
och sång, även om det också fi nns<br />
gruppundervisning, seminarier och föreläsningar.<br />
Utbildningen leder till en högskoleexam<br />
en i kyrkomusik (kantorsexamen)<br />
80 poäng.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Godkända<br />
resultat från särskilda antagningsprov i<br />
musik. Tänk på att behörighetskraven kan<br />
ändras. Detaljerade upplysningar om be-<br />
M U S I K H Ö G S K O L A N I M A L M Ö<br />
hörighetskrav och antagningsprov samt<br />
anmälningsformulär kan beställas från<br />
Musikhögskolan.<br />
Antagning: Vid antagningsprov vårterminen<br />
innan studierna börjar får den sökande<br />
visa att hans/hennes musikaliska<br />
vokala/instrumentala förkunskaper är tillräckliga<br />
för antagning. Anmälan görs på<br />
särskilt formulär som kan beställas från<br />
Musikhögskolan.<br />
Ytterligare information:<br />
Musiker- och kyrkomusikerutbild-<br />
ningarnas kansli, Musikhögskolan (se<br />
nedan).<br />
Musikerutbildning<br />
Inom musikerutbildningen utbildas sångare<br />
och instrumentalmusiker för solistisk<br />
verksamhet eller verksamhet i orkestrar<br />
och andra former av ensembler, t ex musikteatrar,<br />
länsmusikensembler och fria<br />
grupper. Utbildningen innebär en kombination<br />
av schemabundna och fria studier,<br />
i vilka praktik i olika former ingår.<br />
Förutom enskild undervisning på huvudinstrumentet/sång<br />
ingår musikalisk<br />
instudering och interpretation, kammarmusik<br />
och orkesterutbildning (för orkestermusiker).<br />
Vissa ämnen är gemensamma<br />
för alla, bl.a. musik och samhälle, gehörsskolning,<br />
satslära och piano. Musiker-<br />
utbildningen omfattar normalt 120 eller<br />
200 poäng (3–5 år).<br />
Vid musikerutbildningen fi nns även en<br />
variant för improvisationsmusiker inom<br />
afro-amerikansk tradition och en variant<br />
för sökande till arrangering samt komposition.<br />
Dessa utbildningar omfattar 80<br />
eller 120 poäng (2–3 år). Inom varianten<br />
indi<strong>vid</strong>uell studiegång fi nns möjlighet<br />
att få utbildning inom område som<br />
inte tillgodoses på annat sätt inom musikerutbildningen.<br />
Utbildningen leder till konstnärlig högskoleexamen<br />
i musik.<br />
Det fi nns påbyggnadsutbildningar <strong>vid</strong><br />
musikerutbildningen; för sångare och instrumentalister<br />
(s.k. diplom, 2 år) samt<br />
komposition (2 år).<br />
Särskilda förkunskapskrav: Godkända<br />
resultat från särskilda antagningsprov i<br />
musik. Tänk på att behörighetskraven kan<br />
ändras. Detaljerade upplysningar om behörighetskrav<br />
och antagningsprov samt<br />
anmälningsformulär kan beställas från<br />
Musikhögskolan.<br />
Antagning: Vid antagningsprov vårterminen<br />
innan studierna börjar får den sökande<br />
visa att hans/hennes musikaliska vokala/instrumentala<br />
förkunskaper är tillräckliga<br />
för antagning. Anmälan görs via Internet<br />
eller på särskilt formulär som kan<br />
rekvireras från Musikhögskolan.
Ytterligare information:<br />
Musiker- och kyrkomusikerutbild-<br />
ningarnas kansli, Musikhögskolan (se<br />
nedan)<br />
Musiklärarutbildning<br />
Musiklärarutbildningen är en komplett<br />
lärarutbildning där musikstudierna integreras<br />
och varvas med praktisk-pedagogisk<br />
utbildning under hela studietiden. Yrkesfälten<br />
som utbildas för är bl.a. förskola,<br />
grundskola, gymnasieskola, kommunal<br />
musikskola/kulturskola, folkhögskola<br />
och annan frivillig musikundervisning.<br />
Grundutbildningen har tre huvudinriktningar<br />
som väljs <strong>vid</strong> ingången till lärarutbildningen:<br />
Instrumental- och ensemblelärare<br />
Lärare i musik i grundskola/gymnasieskola<br />
Lärare i musik och annat ämne i grundskola/gymnasieskola<br />
Utbildningen omfattar 180–220 poäng<br />
och består av ett huvudämne (120 poäng),<br />
en gemensam del (20 poäng) och ett sidoämne<br />
(40/60/80 poäng).<br />
Vissa inriktningar har en specialisering<br />
mot områdena klassisk musik, folkmusik,<br />
jazzmusik, rockmusik, arrangering/kom-<br />
M U S I K H Ö G S K O L A N I M A L M Ö<br />
position och rytmik. Under utbildningens<br />
gång ges stora möjligheter att själv utforma<br />
en utbildningsprofi l genom val av kurser<br />
utifrån egna förutsättningar och behov.<br />
Valbara kurser fi nns inom både huvudämne<br />
och sidoämne. De valbara kurserna kan<br />
ge möjlighet till såväl en utbildningsprofi<br />
l mot ett speciellt arbetsfält som till en<br />
specialisering eller fördjupning inom ett<br />
ämne/ämnesområde.<br />
Den som har annat sidoämne än musik<br />
(exempelvis svenska, främmande språk,<br />
matematik, historia, religionskunskap<br />
o.s.v.) läser dessa kurser företrädesvis <strong>vid</strong><br />
annan institution inom <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
eller <strong>vid</strong> Malmö högskola.<br />
Utbildningen sker i nära kontakt med<br />
skola och musikskola och det offentliga<br />
musiklivet. Den verksamhetsförlagda<br />
delen av utbildningen förläggs till olika<br />
praktikskolor och inom olika skolformer<br />
och arbetsfält som utbildningen förbereder<br />
för. Utbildningen leder till lärarexamen.<br />
Särskilda förkunskapskrav: Godkända<br />
resultat från särskilda antagningsprov i<br />
musik. Sökande till musiklärarutbildningen<br />
måste dessutom uppfylla kraven för<br />
svenska B, engelska B, historia A och samhällskunskap<br />
A. Behörighetsprövning till<br />
annat sidoämne än musik görs inför aktuell<br />
studietermin. Tänk på att behörighetskraven<br />
kan ändras. Detaljerade upplysningar<br />
om behörighetskrav och antagningsprov<br />
samt anmälningsformulär kan<br />
beställas från Musikhögskolan.<br />
Ytterligare information:<br />
Musiklärarutbildningens kansli, Musikhögskolan<br />
(se nedan)<br />
Kurser<br />
Musikhögskolan i Malmö erbjuder också<br />
ett rikt utbud av <strong>universitet</strong>skurser av fortbildningskaraktär<br />
för musikutbildade.<br />
Mer information om dessa fi nns i den<br />
kurskatalog, som Musikhögskolan ger ut<br />
i början av mars.<br />
Ytterligare information:<br />
Musikhögskolan i Malmö<br />
Box 8203<br />
200 41 Malmö<br />
Besöksadress<br />
Ystadvägen 25, Malmö<br />
Tel 040-32 54 50 vx<br />
Fax 040-32 54 60<br />
E-post info@mhm.lu.se<br />
www.mhm.lu.se<br />
125
126<br />
”Du borde söka rytmik”, sa någon till mig, och fortsatte<br />
när han möttes av mina undrande ögon: ”Ja, du som både<br />
dansar, sjunger och spelar teater!” Jag hade aldrig ens hört<br />
talas om att det fanns en inriktning på Instrumental- och<br />
ensemblelärar-utbildningen (IE) på Musikhögskolan som<br />
kallades rytmik.<br />
Till en början var jag skeptisk. Jag hade aldrig haft<br />
några planer på att söka Musikhögskolan, hade för länge<br />
sedan gett upp tanken på att använda mitt pianospel på<br />
ett professionellt plan och ville absolut inte bli lärare!<br />
För IE är en av lärarutbildningarna på skolan och det<br />
var Rytmikpedagogutbildningen jag blev tipsad om från<br />
olika håll och som jag slutligen sökte till utan att veta vad<br />
rytmik egentligen innebar.<br />
När jag kom till antagningsproven blev jag positivt<br />
överraskad. Vilket mottagande! Vänliga människor som<br />
gav mig tid och utrymme att visa upp i princip hela mitt<br />
Det personliga målet<br />
P AULA HELANDER<br />
musikaliska register. Det verkade riktigt roligt att vara<br />
<strong>studera</strong>nde på Musikhögskolan i Malmö!<br />
Roligt och intensivt<br />
Och visst är det roligt. Roligt och intensivt. Ja, för mig är<br />
det intensivt, för det blir ju vad man själv gör det till. Vad<br />
jag menar är att det fi nns så oerhört mycket man kan lära<br />
sig här, så många inspirerande och begåvade människor,<br />
både lärare och <strong>studera</strong>nde, som fi nns att möta och musicera<br />
med. Då vill man suga åt sig all den där kunskapen och<br />
musikglädjen så mycket som möjligt.<br />
Jag springer genom korridorerna från en lektion i<br />
metrik till min pianolektion – en hel timme med min<br />
energiska och enormt kunniga pianolärare. När jag kommer<br />
från den lektionen och rusar iväg till den lilla stökiga<br />
cafeterian för att äta min medhavda lunch, är jag både lite<br />
yr och glad och det kliar i fi ngrarna, för de vill utföra alla<br />
de där musikaliska visionerna som fl yger runt i huvudet<br />
på mig. Men jag måste skynda mig att äta, för sedan ska<br />
jag träffa min lärare i ämnet satslära för att prata om ett<br />
arrangemang som jag fi lat på den senaste veckan. Några<br />
timmar senare befi nner jag mig i en av de stora rytmiksalarna<br />
och improviserar i rörelse, för att sedan avsluta<br />
dagen – som helt plötsligt har förvandlats till kväll (förstår<br />
inte hur det gick till) – med att sitta <strong>vid</strong> en fl ygel i ett<br />
övningsrum och repetera nutida musik med en fl öjtist och<br />
en cellist inför en kommande konsert.<br />
Viktigt för mig<br />
Stundtals har det blivit för mycket. De första två åren innehåller<br />
väldigt många skolämnen och långa dagar, som ibland<br />
har gjort mig frustrerad över att jag inte har tillräckligt med<br />
tid att öva på mitt huvudinstrument. Då har jag fått ägna<br />
fl era helger åt det. Tillsammans med fl itiga musiker<strong>studera</strong>nde<br />
hamnar man på skolan söndag efter söndag, för att<br />
använda sina sista krafter åt att öva.<br />
Men efter hand har jag lärt mig att prioritera, att förstå<br />
vad som är viktigt för mig och varför jag går på den här<br />
skolan, på IE ytmik!<br />
Och <strong>vid</strong> det här laget vet jag vad undervisningsmetoden<br />
rytmik innebär, men framför allt vad det innebär för<br />
mig.<br />
För jag tror att man måste hitta sitt personliga mål<br />
under sin utbildning, för att kunna tillgodogöra sig all<br />
den kunskap som fi nns att hämta på den här skolan.<br />
Om man vet vad man vill, har man också möjligheten<br />
att forma sin egen utbildning, tack vare egna tillval och<br />
tillmötesgående lärare och utbildningsledare.<br />
Jag ser inte mig själv endast som en blivande rytmikpedagog.<br />
Jag är en person som har privilegiet att arbeta med<br />
musik varje dag, att i ett aktivt lyssnande och ett brinnande<br />
intresse lära mig om musik och att lära mig ta fram<br />
och utveckla musiken som fi nns i mig.
Adresser ........................................129<br />
AF Bostäder .....................................24<br />
Akademiska föreningen, AF .............27<br />
Allmän språkvetenskap ........................<br />
56 .................. Ambulanssjuksköterska,<br />
specialistutbildning ..............................<br />
44 .....................Anestesisjuksköterska,<br />
specialistutbildning ..........................45<br />
Anmälan till högskolestudier ..............8<br />
Anmälningsmaterial ...........................8<br />
Anmälningsmaterial, beställning ....128<br />
Antagningsbesked, nationellt ...........11<br />
Antikens kultur och samhälle ...........49<br />
Antikens litteratur ............................55<br />
Arabiska,<br />
modern standardarabiska .................60<br />
Arbetslivscenter ...............................12<br />
Arbetsmiljölära .................................98<br />
Arbetsterapeututbildning .................39<br />
Arkeologi .........................................49<br />
Arkitektutbildning 180 poäng ........105<br />
Astronomi ........................................88<br />
Audionomutbildning ........................39<br />
Barnlitteratur ...................................54<br />
Barnmorskeutbildning ......................44<br />
Barnsjuksköterska,<br />
specialistutbildning ..........................46<br />
Behörighet .........................................8<br />
Beställning av informations- och<br />
anmälningsmaterial ........................128<br />
Beteendevetenskaplig grundkurs ......68<br />
Betygsdatabas, nationell ..................11<br />
Bibelvetenskap .................................33<br />
Bibliotekarieutbildning .....................53<br />
Biblioteks- och<br />
informationsservice ..........................15<br />
Bio- och livsmedelsteknologi,<br />
internationellt magisterprogram .....107<br />
Biologi ............................................86<br />
Biomedicinsk analytikerutbildning ....39<br />
Biomedicinsk utbildning ...................40<br />
Bioteknik 180 poäng ......................104<br />
Bok- och bibliotekshistoria ...............50<br />
Bostadsguide ...................................24<br />
Brandingenjörsutbildning<br />
140 poäng ....................105<br />
Byggteknik – Arkitektur,<br />
120 poäng, Helsingborg ................108<br />
Byggteknik – järnvägsteknik,<br />
120 poäng, Helsinborg ..................109<br />
Byggteknik – Väg- och trafi kteknik,<br />
120 poäng, Helsingborg ................109<br />
Campus Helsingborg ......................111<br />
Centrum för teologi och<br />
religionsvetenskap ...........................30<br />
Civilingenjörsutbildning ..................101<br />
Civilingenjörsutbildning för<br />
högskoleingenjörer 140 poäng ......101<br />
Danska ............................................57<br />
Datateknik 180 poäng ...................102<br />
Datateknik, 120 poäng,<br />
Helsingborg ...................................108<br />
Datavetenskap .................................87<br />
Datorstöd ........................................23<br />
Deltidsstudier .....................................7<br />
Distansstudier ....................................7<br />
Distansutbildning, nätbaserad ..........20<br />
Distriktssjuksköterska,<br />
specialistutbildning ..........................45<br />
Doktorsexamen ................................16<br />
Ekonomi ..........................................24<br />
Ekonomihögskolan ..........................79<br />
Ekonomisk historia ...........................81<br />
Ekonomprogrammet ........................80<br />
Ekosystemteknik 180 poäng ..........104<br />
Elektroteknik 180 poäng ................102<br />
Engelska ..........................................54<br />
Environmental Management and<br />
Policy, masterprogram ......................97<br />
E-postadress, egen ...........................23<br />
ERASMUS ........................................18<br />
Etik ..................................................31<br />
Etnologi ...........................................50<br />
Examina ...........................................16<br />
Fakulteter, adresser ........................129<br />
Filmvetenskap ..................................54<br />
Filosofi .............................................50<br />
Flyglärarutbildning .........................117<br />
Fonetik ............................................56<br />
Forskarskola .......................................9<br />
Forskarutbildning ...............................7<br />
Forskningspolitik ..............................82<br />
Franska ............................................59<br />
Freds- och konfl iktkunskap ..............68<br />
Fritidsarbete och fritidskultur,<br />
utbildningsprogram .........................73<br />
Funktionshindrade studenter,<br />
stödinsatser .....................................14<br />
Fysik ................................................87<br />
Föreläsning ........................................7<br />
Företagsekonomi .............................82<br />
Författarskola ...................................57<br />
Försäkring ........................................25<br />
Generella examina ...........................16<br />
Genusvetenskap ..............................68<br />
Genusvetenskapligt program ...........75<br />
Geografi ..........................................68<br />
Geografi ska informationssystem ......68<br />
Geologi ............................................88<br />
Grekiska, klassisk .............................55<br />
Grundläggande behörighet ................8<br />
Gympa .............................................27<br />
Handelsrätt ......................................82<br />
Hebreiska, modern hebreiska ...........60<br />
Helsingborg,<br />
Campus Helsingborg ......................111<br />
Helsingborg, om staden och<br />
studiemiljön .....................................28<br />
Helsingborg,högskoleingenjörsutbildningar<br />
...................................108<br />
Historia ............................................51<br />
Historisk osteologi ............................49<br />
Humanekologi .................................52<br />
Humanistiska fakulteten ...................48<br />
Hälsningsgille ...................................26<br />
Högskoleexamen .............................16<br />
Högskoleingenjörsutbildningar .......108<br />
Högskoleprovet ................................12<br />
Idé- och lärdomshistoria ...................52<br />
Industridesign 200 poäng ..............106<br />
Industriell ekonomi 180 poäng .......103<br />
Industriellt byggande med design,<br />
påbyggnadsutbildning ...................106<br />
Informatik ........................................82<br />
Informations- och kommunikationsteknik<br />
180 poäng ..........................102<br />
Inskrivning .......................................26<br />
Institute of Communication,<br />
påbyggnadsprogram ......................113<br />
Institution ..........................................7<br />
Intensivvårdssjuksköterska,<br />
specialistutbildning ..........................45<br />
International desk ............................19<br />
Internationella<br />
ekonomprogrammet ........................81<br />
Internationella<br />
magisterprogram .............................19<br />
Internationella magisterprogram <strong>vid</strong><br />
LTH ................................................107<br />
Internationella sekretariatet ..............19<br />
Internetportalen<br />
”Student i Lund” .............................23<br />
Internetuppkoppling ........................23<br />
Introduktionsmöte .............................7<br />
Islamologi ........................................31<br />
Isländska ..........................................57<br />
Italienska .........................................59<br />
IT-support ........................................23<br />
Japans historia .................................62<br />
Japanska ..........................................62<br />
Journalistutbildning .........................64<br />
Judaistik ...........................................32<br />
Register<br />
Juridisk introduktionskurs .................36<br />
Juridiska fakulteten ..........................35<br />
Juristutbildning – Juris kandidatprogrammet<br />
....................................36<br />
Kandidatexamen ..............................16<br />
Kantorsutbildning ..........................124<br />
Kataloger, beställning ....................128<br />
Kemi ................................................89<br />
Kemiteknik 180 poäng ...................105<br />
Kinas historia ...................................62<br />
Kinesiska ..........................................62<br />
Klassisk mytologi ..............................56<br />
Klassiska språk .................................55<br />
Kognitionsforskning .........................51<br />
Kombinerad<br />
lärar-naturvetar examen ....................86<br />
Kompetensutveckling .......................20<br />
Konsthögskolan i Malmö ...............119<br />
Konstnärlig utbildning – utbildning<br />
i fri konst .......................................119<br />
Konstvetenskap ...............................52<br />
Kortfakta om <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> ..........3<br />
Kristendomens historia .....................33<br />
Kulturvetenskap ...............................52<br />
Kurser ................................................6<br />
Kurser på engelska ...........................10<br />
Kurslitteratur ....................................25<br />
Kursplan ............................................7<br />
Kyrkomusikerutbildning .................124<br />
Laboration .........................................7<br />
Lantmäteri 180 poäng ...................104<br />
Latin ................................................55<br />
Licentiatexamen ...............................16<br />
Lingvistik ..........................................56<br />
Litteraturvetenskap ..........................56<br />
Logopedutbildning ...........................41<br />
Lund, om staden och studiemiljön ....28<br />
<strong>Lunds</strong> Tekniska Högskola (LTH) .......100<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>sbibliotek ...............15<br />
Läkarutbildning ................................41<br />
Lärcentra i Skåne .............................23<br />
Läsår ..................................................7<br />
Magisterexamen ..............................16<br />
Malmö, om staden och<br />
studiemiljön .....................................29<br />
Marinbiologi ............................91, 113<br />
Markaryd – YTH .............................106<br />
Maskinteknik 180 poäng ...............103<br />
Master of European Affairs ..............76<br />
Master of European Law ..................36<br />
Master of Human Rights and<br />
Intellectual Property Rights Law ........36<br />
Master of International Human<br />
Rights Law .......................................36<br />
Master’s Programme in<br />
Environmental Science ....................97<br />
Matematik .......................................91<br />
Matematisk statistik .........................91<br />
Medeltidsarkeologi ..........................49<br />
Medicinska fakulteten ......................38<br />
Medie- och kommunikations -<br />
vetenskap ........................................69<br />
Mellanösternkunskap .......................60<br />
Meritvärdering av betyg ...................10<br />
Miljö- och hälsoskydd ................92, 97<br />
Miljöstrategi, påbyggnads -<br />
program 80 poäng .........................114<br />
Miljöutbildning ................................96<br />
Miljövetenskap .................................92<br />
Miljövård och energisystemanalys ....98<br />
Molekylärbiologi ..............................92<br />
Musikerutbildning ..........................124<br />
Musikhögskolan i Malmö ...............123<br />
Musiklärarutbildning ......................125<br />
Musikvetenskap ...............................52<br />
Mångfald – ett <strong>universitet</strong> för alla ....14<br />
Mänskliga rättigheter .................32, 36<br />
Nationalekonomi .............................83<br />
Nationer ..........................................27<br />
Naturgeografi ..................................93<br />
Naturvetenskapliga fakulteten ..........85<br />
Naturvetenskapligt program .............86<br />
Naturvård ........................................98<br />
Nordiska språk .................................57<br />
NORDPLUS .......................................18<br />
Numerisk analys ...............................91<br />
Nygrekiska .......................................55<br />
Nät<strong>universitet</strong>et ...............................20<br />
Operationssjuksköterska,<br />
specialistutbildning ..........................45<br />
Organistutbildning .........................124<br />
Pedagogik ........................................69<br />
Personal- och arbetslivsutbildning ....75<br />
Politices magisterutbildning<br />
(Pol mag) .........................................75<br />
Polska ..............................................63<br />
Poäng ................................................7<br />
Praktik ...............................................7<br />
Praktisk fi losofi .................................50<br />
Pressvetenskap .................................58<br />
Psykiatrisjuksköterska,<br />
specialistutbildning ..........................45<br />
Psykologi .........................................70<br />
Psykologutbildning ...........................76<br />
Psykoterapi, påbyggnads -<br />
utbildning 60 poäng ........................77<br />
Registrering .....................................26<br />
Religionsantropologi ........................32<br />
Religionsbeteendevetenskap ............33<br />
Religionshistoria ...............................33<br />
Religionsvetenskap ...........................33<br />
Religionsvetenskapliga<br />
programmet ....................................31<br />
Retorik .............................................58<br />
Riskhantering 180 poäng ...............105<br />
Romanska språk ...............................59<br />
Rumänska ........................................59<br />
Ryska ...............................................63<br />
Rättssociologi ...................................71<br />
Röntgensjuksköterskeutbildning .......43<br />
Samhällsgeografi .............................71<br />
Samhällsvetenskapliga fakulteten .....67<br />
Seminarium .......................................7<br />
Semitiska språk ................................60<br />
Service management,<br />
magisterprogram ...........................111<br />
Sista anmälningsdag ..........................8<br />
Sjukgymnastutbildning .....................42<br />
Sjukhusfysikerprogrammet ...............94<br />
Sjuksköterska inom kirurgisk vård,<br />
specialistutbildning ..........................46<br />
Sjuksköterska inom äldrevård,<br />
specialistutbildning ..........................46<br />
Sjuksköterska, onkologisjuksköterska,<br />
specialistutbildning ..........................45<br />
Sjuksköterskeutbildning ...................42<br />
Skådespelarutbildning ....................121<br />
Slaviska språk ...................................63<br />
Socialantropologi .............................71<br />
Socialt arbete ...........................72, 112<br />
Sociologi ..........................................72<br />
Socionomutbildning .................76, 112<br />
Spanska ...........................................59<br />
Språkinlärning .................................56<br />
Språkteknologi .................................56<br />
Språkteknologiprogrammet .............65<br />
Statistik ............................................83<br />
Statsvetenskap .................................72<br />
Stipendier ........................................13<br />
Studenthälsovård .............................25<br />
Studentkårer ....................................26<br />
Studentservice .................................13<br />
Studera utomlands ...........................18<br />
Studiedokumentation (LADOK) ........13<br />
Studiemedel .....................................24<br />
Studiemedelsnämnden<br />
(CSN) i Lund .....................................25<br />
Studieverkstad med språkservice ......15<br />
Studievägledning .............................13<br />
Styrketräning ...................................27<br />
Svenska ...........................................60<br />
Svenska för utländska <strong>studera</strong>nde ....61<br />
127
128<br />
Svenska som andraspråk ..................61<br />
Svenska, förkunskapskrav för<br />
utländska studenter ...........................9<br />
Svenska, språklig inriktning ..............60<br />
Sydöstasiens historia ........................62<br />
System på Chips, internationellt<br />
magisterprogram ...........................107<br />
Systemvetenskapliga programmet ....81<br />
Särskilda behörighetskrav ...................9<br />
Teaterhögskolan i Malmö ...............121<br />
Teatervetenskap ...............................61<br />
Teknisk Fysik 180 poäng .................101<br />
Teknisk matematik .........................101<br />
Teknisk nanovetenskap<br />
180 poäng .....................................102<br />
Tekniskt basår och teknisk bastermin,<br />
Helsingborg ...................................109<br />
Tentamen ...........................................7<br />
Teoretisk fi losofi ...............................50<br />
Termin ...............................................7<br />
Terminsräkning ................................26<br />
Test i svenska för utländska<br />
studenter .........................................19<br />
Trafi kfl ygarutbildning .....................116<br />
Trafi kfl yghögskolan ........................116<br />
Tros- och livsåskådningsvetenskap ....33<br />
Beställning av informations- och anmälningsmaterial<br />
Informationsmaterial<br />
Utbildningsbeskrivningar över ämnen/kurser och utbildningsprogram<br />
<strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> fi nns på Internet på<br />
följande adress: www.lu.se/utbesk<br />
<strong>Att</strong> <strong>studera</strong> <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> – den katalog du nu<br />
håller i handen. Den distribueras i generös upplaga till<br />
gymnasieskolor och komvux i södra Sverige.<br />
LTH:s utbildningskatalog <strong>2005</strong>/<strong>2006</strong> – Information om<br />
utbildning <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> Tekniska Högskola.<br />
Studera <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> – en broschyr för dem som inte<br />
har svenska som modersmål. Broschyren fi nns på albanska,<br />
arabiska, bosniska och på ”lätt” svenska.<br />
Studenthandboken <strong>2005</strong>/<strong>2006</strong> – innehåller allmän information<br />
samt förteckning över utbudet <strong>vid</strong> högskolor och<br />
<strong>universitet</strong> i Sverige. Erhålles från Högskoleverket,<br />
Box 7851, 103 99 Stockholm. Fax 08-760 58 95.<br />
E-post: order@hsv.se<br />
Anmälningsmaterial<br />
Inför högskoleprovet. Folder som innehåller information och<br />
övningsexempel inför provet. Du kan testa dina kun skaper<br />
interaktivt på det senaste högskoleprovet.<br />
Adressen är: www.<strong>studera</strong>.nu/hogskoleprovet/index.shtml<br />
Anmälan till högskoleprovet. Folder som innehåller anmälningsinformation<br />
och inbetalningskort.<br />
Anmälan till kurser <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>. Anmälningskataloger<br />
till varje termin. Innehåller all information (inkl<br />
blanketter) som du behöver för att kunna söka till kurser <strong>vid</strong><br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> nästkommande termin.<br />
Katalogen fi nns också tillgänglig på nätet via länk från:<br />
www.lu.se/kataloger<br />
LTH:s kurskatalog. Anmälningskatalog med all information<br />
som du behöver för att kunna söka till kurser <strong>vid</strong> <strong>Lunds</strong> Tekniska<br />
Högskola.<br />
VHS anmälningskatalog till program – anmälningsbroschyr<br />
för samordnad antagning genom Verket för högskoleservice<br />
(VHS) till program och linjer.<br />
Foldern Inför högskoleprovet utkommer i januari. Anmäl ningskataloger<br />
till program och kurser utkommer i början av mars<br />
och september inför höst- respektive vårtermin.<br />
Tyska ................................................61<br />
UB – <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>sbibliotek .......15<br />
U-landskunskap ...............................73<br />
Undervisningsformer ..........................7<br />
Uppdragsutbildning .........................20<br />
Urval ................................................10<br />
Utbildningsbeskrivningar ..................13<br />
Utbildningsprogram ...........................6<br />
Utbytesprogram, internationella .......18<br />
Utlandsstudier – internationellt<br />
utbyte ..............................................18<br />
Vattenresurslära, internationellt<br />
magisterprogram ...........................107<br />
Du kan beställa informations- och anmälningsmaterial<br />
på något av följande sätt:<br />
Om du är uppkopplad på Internet beställer du direkt via<br />
länk från: www.lu.se/stu/studinfo/bestalln.htm<br />
Ring in din beställning på talsvar. Det är det enklaste sättet för<br />
dig att beställa, om du inte har tillgång till<br />
Internet. Bara du som har knapptelefon med tonval<br />
kan använda dig av det här sättet att beställa.<br />
Telefonnumret är 020-91 91 91 och samtalet kostar<br />
bara en markering. Om du har hemligt telefonnummer<br />
kan du inte beställa på det här sättet.<br />
OBS! <strong>Lunds</strong> Tekniska Högskolas informations- och<br />
anmälningsmaterial beställes på telefon 046-222 72 00<br />
eller via e-post: info@kansli.lth.se<br />
Om du bor i Lund hämtar du informations- och anmälningsmaterial<br />
på Studentservice.<br />
Besöksadress: Sandgatan 3, Gamla kirurgen, hus R.<br />
Öppettider 1/9–31/5: måndag–fredag 10–14, torsdagar<br />
också 16–18<br />
Öppettider 1/6–31/8: måndag–fredag 10–13<br />
Skolor och arbetsförmedlingar beställer:<br />
Broschyrerna Studenthandboken och Högskoleprovet direkt från:<br />
Högskoleverket, Box 7851, 103 99 Stockholm.<br />
Fax 08-563 085 50. E-post: order@hsv.se<br />
VHS anmälningskatalog direkt från:<br />
VHS, tel 08-613 99 00, fax 08-613 99 01.<br />
Vetenskaplig grundkurs ....................53<br />
Väg- och vattenbyggnad<br />
180 poäng .....................................104<br />
Yrkesexamina ..................................16<br />
Yrkestekniska högskole -<br />
utbildningar (YTH) ..........................106<br />
Öresunds<strong>universitet</strong>et ......................22<br />
Öst- och centraleuropakunskap<br />
...........................................64<br />
Öst- och Sydöstasienkunskap ...........65<br />
Östasiatiska språk ............................62<br />
Översättarutbildning<br />
(fackövesättare) ...............................57<br />
Efterbeställningar av ytterligare exemplar av den här kata logen<br />
och anmälningskataloger kan göras genom att faxa<br />
till nummer 046-222 44 12.
Change language