Förslag och kommentarer som rör människors oro - Naturvårdsverket

Förslag som rör människors oro 

Vi på Naturvårdsverket möter människor som känner oro och rädsla för varg. Har du 

förslag på hur människors oro och rädsla bör hanteras av myndigheterna? 

Kommentera 

Redigera 

478 kommentarer till Förslag som rör människors oro 

1. Wolf Army Sweden skriver: 

2 maj 2012 kl. 08:42 (Redigera) 

Att få till stånd tätare informationsträffar i skolor etc. om varg för barn och föräldrar. Att 

finnna bättre barnböcker än Rödluvab & Vargen på ex.dagis. förslag på barnböcker; 

Författare Anna-Stina Johansson, Lapplandstoryteller.com har skrivit et flertal där 

sagofigur heter ”Flamman” och den figuren räddar djur ur olika knipor, tex en varg som 

blivit skadskjuten. 

Att media att medverka genom att ge information från tex viltskadecenter mm. 

Svara 

Göran Jonsson skriver: 


Tror inte det är mer sagor som behövs , bättre att Vargfakta sprids till skolor dom har ju 

redan en utbildnings och upplysnings sida med sammanställning från blandannat 

viltskadecenter. 

Svara 

Robert skriver: 


Sagor med desinformation och propaganda kanske minskar oron temporärt, men är 

knappast rätt väg framåt. 

För att minska oron och rädslan hos människor ska vargarna flyttas till områden utan 

människor och stängslas in där. 

Vi talar om reell oro för att få sin hund dödad, sina får dödade eller sina barn dödade. 

Denna oro beror på att det finns frispringande varg. Om man stängslar in vargen på 

behörigt avstånd försvinner också oron och rädslan. Så enkelt är det! 

Svara 

Jenny skriver: 

1(155)


Hur många barn har dödats hitintiils? Utav hund ja det vet ja men utav varg nej! 

Svara 

enbägen skriver: 


hmm..tätare informationsträffar ger nog inte trygghet för den som blivit drabbad av 

förlust av husdjur eller befunnit sig i en skarp situation där ens känsla att ens eget liv står 

på spel upplevs för stunden.. Räcker inte med ,,, jaja den skulle nog bara kolla vad/vem 

som gick där på stigen, ingen fara bara klappa händerna så försvinner den,,,men den 

gång som ett rovdjur ser en enligt sina ögon energirik kaloribomb stå framför sig då. hur 

långt räcker information då? 

Svara 

Bergslagsbo skriver: 


Varför inte fortsätta på den inslagna vägen att bedriva politik utan att lyssna på folket. 

Man anstränger sig inte speciellt från politiskt håll i frågan. Konkret exempel på detta är 

Karl Hedins direkt konkreta inlägg i vargdebatten där han gjort en väl genomarbetad bok 

och ett häfte med fakta sammanställning om den svenska vargpolitiken. Han har 

förmedlat denna till samtliga regeringsdelegater vid 2 tillfällen och kontaktat dessa efter 

en vecka utan att någon av delegaterna brytt sig. Frågan har kanske så låg dignitet 

eftersom responsen uteblir att vargfrågan är ointressant i regeringens ögon? Varför 

annars denna reaktion? Vargfrågan berör många i svenska befolkningen i vart fall och då 

är det nog läge att fråga folket vad man tycker. En folkomröstning vore nog på sin plats i 

demokratins tecken om man fortfarande anser att demokratin har något värde. Att 

regeringen tar beslut om att vi ska ha ”livskraftiga rovdjursstammar” innebär ju inte att 

det beslutet är i folkets mening rätt. Finns ingen acceptans ute i bygderna för vargen så 

finns i grunden inte heller någon grund för dess framtida existens, så enkelt är det. Lika 

lite som man skulle acceptera en legalisering av våldtäckt i storstäderna lika lite kommer 

vargen att accepteras i glesbygden på det underlag man jobbar idag. I ett faktiskt 

förvaltningsperspektiv frågar man dom inblandade först, jfr kärnbränsleförvaringsfrågan, 

innan man skrider till verket. Att centralmakten hanterar vargfrågan som man gjort hittills 

har väldigt små utsikter att kunna lösas på det desperata sätt som SNV nu försöker göra. 

Bra att ni försöker lyssna på folket men fel att börja med att örfila upp folket och sen be 

om hjälp. Man kan naturligtvis för en kortare period ”indoktrinera folk” med manipulerad 

”information” men i vargfrågan är redan skeppet torpederat så till den milda grad att 

någon återvändo i princip är utesluten. Jag har egen mark och bor i norra örebro län och 

har således levt med varg runt kruten i snart 15 års tid. Vargen har ingen framtid här 

oavsett vad regeringen eller SNV säger, politiska påtryckningar slutar bara med att 

konfliktnivån eskalerar. Här är och har vargen aldrig varit välkommen. Om ni väljer att 

negligera detta eller lossas som det problemet inte finns är upp till er, men att visa folket 

ohörsamhet och trotsa folkets vilja kostar och jag behöver väl inte säga vem som betalar 

priset…det tråkiga är att vi skriver 2012 men vad gäller den politiska agendan ser den mer 

ut att härstamma från tidigare halvan av 1900 talets centraleuropa men det är kanske det 

som är meningen. Ni löser ert och vi vårt, där står vi idag. Glöm inte att ni agerar på 

2(155)

uppdrag av oss (folket). Självgod myndighetsutövning varar bara en kortare tid innan 

förändringens vindar rensar korridorerna även i storstan.Med varg-problem utan varg inga 

problem. Den logiken förstår min 3-åring, gör ni? 

Svara 

Naturvän skriver: 


Mycket bra skrivet Bergslagsbo! Tyvärr har naturvårdsverket och politikerna kört över oss 

som bor på ”landsbygden”. I just denna fråga känns det för mig som att ovannämnda 

använder överförmynderi och auktoritet likt en viss regent gjorde fram till 1945… Även 

sättet att upphöja en ras, i det här fallet vargen och vurma om dess existens framför 

andra, för tankarna därhän… 

Jag blir ursinning på dessa diktarurfasoner! Om det förut fanns ett uns av förståelse för 

varg så kan jag säga att det är som bortblåst nu. Vargen ska bort till varje pris! 

Sedan är det fansinnigt fegt av politikerna att gömma sig och skylla på att Bryssel vill att 

vi ska ha fler vargar, kan grekerna mjölka oss på miljarder och skita i Eu:s vilkor så torde 

väl våra politiker kunna sätta ner foten och säga att vi bestämmer själv hur vår vargstam 

ska se ut. Men men, en svensk står alltid mitt i kläderna och gör som han blir tillsagd. 

Svara 

Martin skriver: 


Känns som du förespråkar enögd information. Utan att hänvisa till div undersökningar 

(har för mig att sådana finns) vågar jag påstå att kunskapen om varg är stört bland de 

som lever med den runt knuten… och kunskapen är minst där vargförespråkarna är flest 

dvs i storstäder. Man kan ju undra var det behöver informeras och hur. 

Skall man ge ut information skall den ge både de positiva och de negativa sidorna av varg 

på ett så neutralt sätt som möjligt så att alla har en chans att bilda sig en egen 

uppfattning. Dina sagor ger jag inte mycket för! 

Svara 

Solweig skriver: 


Sagor ger bara falsk trygghet! Det vi behöver är kalla fakta som ger oss rätt och möjlighet 

att kunna agera på det sätt som behövs för att kunna leva trygga trots vargar i våra 

skogar! 

Vargar är vargar, oavsett vilka sagor barnen får höra! Och allt för många människor i vårt 

land tror redan allt för mycket på just sagor. Det är därför de tror att vargen bara är snäll, 

söt och gullig om vi bara är det mot den. Hallåå!! Vargen är ett rovdjur. Och av naturen 

född till att vara det! Det är sann kunskap som behövs om vi ska få ett tryggt samhälle! 

Svara 

3(155)

Inger Malmström skriver: 


Jättebra! 

Svara 

2. Anonym skriver: 


Oron ska tas på allvar från de människor som lever i vargrevir då det för många påverkar 

vardagen och livskvaliteten i stor grad. Vargförvaltningen bör ligga på länsnivå med ett 

tak på högsta antal revir i länet efter förutsättningarna där. 

Svara 

Anders skriver: 


Ja lokalförvaltning – medbestämmande är det enda rätta! 

Svara 

3. Caroline skriver: 


Människa och vargen ÄR lika. Om vi förstår oss själva förstår vi också vargen. 

Rädsla är brist på kunskap, och det hålet behöver vi fylla för att kunna hitta en lösning. 

Vargen är inte elak den försöker endast överleva precis som människan, vi har som 

vargen också instinkter och beteenden. Om vi förstår och respekterar detta kan vi hitta 

ett sätt att leva med vargen. På vår jord finns det plats för ALLA, och vi måste respektera 

våra grannar. Människan äger inte naturen. 

Denna problematik handlar om att vi måste lära oss att respekt och kunskap är lösningen. 

Svara 

Elisabeth skriver: 


Jag bor i ett litet litet samhälle där man säger att det ute i vår stora skog finns ca 8 

vargar, sanningen är att dom är många fler, dom får hästarna att rida i sken att 

4(155)

hundägare inte törs gå ut ensamma på en skogspromenad längre, vad gör man om man 

möter en varg, vet du? ja jag vet inte men en sak vet jag, vargen ä precis utanför byn, 

jag hör deras hällsningslåt på förmiddagar och mornar, jag hör andra djurs dödsfyllda 

skrik sena kvällar, jag har sett halvdöa älgkalvar slepat sig fram med trasiga bakben och 

rådjurskadaver som min hund hittat, jag packar ingen rygga och ger mig ut på en lång 

hundpromenad i skogen längre, skulle du???? Ska vi ha varg ska det finnas 

förutsättningar för det, så här ska det inte vara, den ska va i skogen och inte i samhällen. 

Varför finns inte varg ovanför dalarna och nedanför stockholm, Jag lever i verkligheten!!!!! 

Svara 



Du lever i det blå! 

Tror du på fullaste allvar att vi som lever tillsammans med vargen är oroliga för att vi 

anser den som elak och för att vi är okunniga? 

När antalet fårägare minskar och landskapet växer igen beror det på att man inte vill leva 

med ständig oro över vargattack. Inte för att vargen är elak utan för att den är hungrig. 

Och kom inte med en ny naiv inlaga om stängsel. Kom hellre och bygg samt underhåll 

stängsel så får du se vad verkligheten bjuder på. Svett, mygg, broms, värme, regn, 

nässlor. 

De stängsel vi orkar med fysiskt och samhället kan finansiera ekonomiskt, räcker inte 

långt. Så framtida mat får vi nog importera från länder med sämre djurhållning och 

hårdare rovdjurskontroll än vi själva duger till att hantera. 

Du som är så kunnig känner antagligen till hur mycket pengar som försvunnit ur 

rovdjurslänen när inte den areella näringen jakt inte längre drar turister som den gjorde 

förr. Köttvärde, uteblivna intäkter för jaktarrende, stuguthyrning, inköp i affärer och på 

bensinstationer mm är är många miljoner som inte längre kommer lokalsamhället tillgodo. 

Tror du rovdjursturism någonsin kan generera de pengarna så bör du inte tveka; Starta 

din egen firma med inriktning rovdjursturism! 

Svara 

4. Dag Lindgren skriver: 


Människors oro minskar om trovärdiga beslutsunderlag framställs. Detta har inte varit 

fallet med varg. Jag tar upp de genetiska diskussionerna som varit avgörande för 

argumentationen om antal. 

Det finns ingen modern relevant sårbarhetsanalys. Ingen ansträngning har gjort i 

analysera lägsta tänkbara vargantal förenlig med direktivet. Beräkningarna som 

presenterats av genetiska effekter missar faktorer som påverkar resultaten med en 

mycket stor faktor och gör presenterade beräkningar ganska värdelösa. Det har inte 

beaktats att en riktad jakt har stor effekt på inavel. Det har inte beaktats att effekterna 

beror på storleken i en vargpopulation som vuxit sedan beräkningarna gjorts. Det 

nödvändiga vargantalet verkar satts av en godtycklig dragen gräns i Ryssland. 

Sedan finns icke genetiska problem som jag gissar andra tar upp: 

Det verkar inte finnas någon som kan tolka EUs direktiv ordentligt i 

5(155)

utredningsmaskineriet. 

Det har inte gjorts någon ordentlig kostnadsanalys för marginalkostnaden för varg. 

Varg är ganska harmlös för människor, men genomgången av farlighet har gjorts baserat 

på information ett decennium sedan och är något sangvinisk på några punkter. 

Så bättre utredningar ökar allmänhetens förtroende och minskar dess oro. 

Svara 

Anonym skriver: 


Den största oron är det bristande förtroende svenska myndigheter, verk och regering 

själva skapar. Det går, t.ex. inte att säga en sak med munnen och visa en helt annan sak 

med kroppsspråket – som Rovdjursutredare, Lantbruksminister eller Miljöminister. Folk 

tror på det de ser inte på det de hör i olika varianter, speciellt inte om utgångspunket är 

att acceptansen kommer att öka bara jägare och bönder får mer information. Det är svårt 

att hänga med i lokala, nationella och internationella perspektiv parat med kortsiktiga och 

långsiktiga perspektiv i budskap som går på tvärsen mot egna erfarenheter och insikter. 

Konkret förslag till beslutsfattare och förvaltningsplan skapar således: 

Följ Dags råd, analyser och resonemang kring inavel, genetik o.s.v. – allt är framlagt på 

ett silverfat. Det är logiskt, transparent, förståeligt och försvarbart. Våga därför 

representera även oss i vargdistrikten. våga acceptera våra livsval, våga betrakta oss som 

jämlikar och inte som okunniga, det hjälper Er, det hjälper vargen, det hjälper 

acceptansen och det börjar bli bråttom. 

Gynnsam bevarande status är redan uppnådd ! Vänd bevisbördan mot EU om det krävs 

för den svenska landsbygdskulturens skull. 

Svara 

5. Helen Engwall skriver: 


Jag tror att mångas rädsla och agg beror på okunskap. Skulle inte myndigheterna kunna 

ordna informationsträffar där även befolkningen kan ställa frågor? Och även berätta vad 

som gäller för lagar angående lösa hundar för det är väl ofta det som folk klagar på; att 

vargar tar hundar…. Man bör även ta deras oro och rädsla på allvar annars kommer de 

aldrig att acceptera vargen. Till exempel om någon ringer om en varg i ett område att 

man då kanske kollar upp vad det är för en varg och vidtar åtgärder för just den specifika 

vargen. 

Svara 


6(155)


Våran oro beror inte på okunnskap. Jag jobbar i spjutspetsen på vilforskningen så jag och 

min familj är en av dom mest pålästa om det verkliga, konkreta livet med varg inpå 

knuten. 

”informationsträffar” a la länsstyrelsen uppfattas i vår bygd som ett hån och som en 

idiotförklaring av oss ”som gott kan äga problemet”. Fåfäng och raljant bemötande späder 

bara på konfliktbrasan. 

Svara 

Jane Byström skriver: 


Vad ska vi göra då.Kom med ett bra förslag. 

Svara 



Det är inte så att de som redan idag lever med varg inpå knuten behöver upplysas mer 

om hur det är att göra det. Okunskapen (och vanföreställningarna) om varg frodas i 

städerna. Det är mot dessa grupper som informationen ska riktas. De icke-berörda måste 

utbildas i förståelse för vilka skadeverkningar vargen ger för de drabbade. Det minskar 

knappast oron bland de som påtvingats vargen, men det ger på lång sikt en större 

förståelse för problemen med varg och insikten att ett minskat antal vargar minskar 

skador och oro. 

Svara 

Magnus Redin skriver: 


Vargkunskapens borde vara störst inom de län som har mycket varg, har oron börjat 

minska där? 

Svara 

Helen Uliczka skriver: 


Rädslan beror inte på okunskap, snarare på kunskap. Att INTE vara rädd är okunnigt. Det 

bli som när människor kliver ur bilen och försöker klappa gulliga lejon i Afrika. Matas man 

ständigt med att vargar inte angriper människor tror man lätt att vargarna verkligen 

aldrig angriper människor. Men, så klart att de kan göra det om de är tillräckligt orädda. 

Särskilt springande människor eller små barn som inte ser hotande ut. Det finns ett annat 

dike att falla i än Rödluvan-diket. Nämligen det att tro att vagar är ”goda” varelser med 

ett högre syfte; romantiska varelser med ett närmast gudomligt och ”naturligt” 

medvetande. Nej, de är istället köttätare med mycket stark jaktinstinkt och de saknar 

7(155)

förstås all empati med sina byten. Normala djur, helt enkelt. Att helgonförklara dem löser 

inte problemen. 

Svara 



Instämmer helt i kommentaren! De som är okunniga är de som tror att vargen är gullig 

och snäll om man bara är det mot den. Men vargen är och förblir ett rovdjur! Det är 

normalt för rovdjur att jaga, och att lära sig var och hur det är enklast att få tag i mat! 

Detta gäller även vargar! Vi behöver få ut sann kunskap om rovdjuren, inte falska 

romantiska sagor. Ju mer riktig kunskap som går ut, desto större chans att vi sk akunna 

leva bredvid de ståtliga och vackra vargarna. Och ju mer falsk trygghet som sprids, desto 

förr kommer olyckor med människor inblandade, att ske. Måtte det inte vara någon jag 

känner… 

Svara 

6. Malin Håkansson skriver: 


När det gäller människors oro och rädsla ska man som myndighet alltid reagera och även 

ta tillvara på tillfället att utbilda och informera befolkningen om vargen. Detta gäller 

såklart både de som inte vill ha varg alls i Sverige och som drabbats i sitt leverne av 

vargen men även den övriga befolkningen, som inte haft kontakt med varg som undrar 

över om alla dessa berättelser och historier samt skräckexempel verkligen stämmer in på 

vargen. 

En öppen dialog till befolkningen där man använder KONKRET fakta, som varken de som 

vill ha varg eller de som inte vill ha varg, kan ha något att säga emot på. 

Det handlar inte om att ta sidor, utan att föra en öppen dialog, där man inte tar 

skräckexempel eller alls väljer sida, utan går ut för att utbilda och informera alla de som 

vill ha stöd och hjälp av myndigheten. 

Man ska som myndighet inte påverkas av individers tycke om viss sak, samt försöka hålla 

sig politisk obunden. 

Jag anser att en öppen dialog, möjligtvis ett stort seminarium hade varit passande, där 

man bjuder in folk som har frågor och är oroliga, man bjuder in möjligtvis experter, både 

då inom vargar och natur men även inom det psykologiska fältet, då man har en chans att 

observera på vad befolkningen reagerar på hos vargen. Ett seminarium där man 

informerar och ger stöd till de som behöver det, information gällande vargen, 

skyddsåtgärder och hur man som individ och människa ska agera om man möjligtvis bor i 

ett vargrevir eller liknande. 

Det är viktigt att så många som möjligt ska få komma till tals, men även här är det viktigt 

att ingen majoritet eller favorisering ska fortgå, även om man är för eller emot varg. Det 

är viktigt att man för fram båda sidorna, att man för en vuxen och mogen dialog mellan 

olika föreningar, myndigheter, och befolkning. Det är viktigt att även vända sig till den 

delen av befolkningen som inte blivit drabbade av vargen eller inte känner besvär av 

8(155)

denna, och försöker föra en dialog där man i slutändan kanske fått ut information till 

befolkningen som är viktig och förhoppningsvis hjälpande. 

//Tack. 

Svara 



Sakfakta eller ej, det centrala är att vi inte vill ha varg på våra marker och inte heller 

kommer acceptera den oavsett vilka insatser man gör från myndighetshåll. Brinner huset 

så släcker man elden även om vissa tror att man kan bli av med problemet bara genom 

att stänga dörren till det rum branden startade i och bara gå till nästa rum och låtsas som 

det regnar. 

Svara 



Jättebra Malin.Det är så viktigt att man lyssnar på människor och sätter sig in i deras 

situation. jag kan bara tala för mig själv. Jag har gått på så många föreläsningar och läst 

så många forkar rapporter för att lära mig om våra rovdjur. Det har åtmistonde hjälp mig. 

Men hur får man människor att komma på möten för att ta till sig av kunskapen som 

finns. PÅ många möten jag har varit så har det nästan varit folktomt VARFÖR?? 

Svara 



Sakfakta kan du bla. hitta på http://www.vargfakta.se 

Det är fakta. 

Svara 



Jag har inte tittat in på vargfakta ännu men har fått info om den och det verkar vara en 

jättebra sida fylld men just FAKTA och just därför har dom som vill ha varg naturligtvis 

försökt stängt ner den och det mötet jag va på va det över 100 personer. 

Svara 

7. Jan_Erik Karlsson skriver: 

9(155)


Ni som kallar er för myndigheterna måste ut till dom berörda mäniskorna som bor och 

verkar på landsbygden och sätta er in i deras problem ,till exempel hur skall barn och 

husdjur kunna röra sig fritt kring boendet /säker skolväg ,med en varg stam som blir både 

större och mera närgången.Vi som bor och verkar på landsbygden måste kunna påverka 

hur närgångna vargarna får bli. 

Svara 



Precis! Kul att låta sitt barn gå ensamt till bussen alla de kilometrar som begärs att man 

ska ta sig själv. knappt 4 Km är lång väg att gå ensam för en 10-åring. Nu går det inte 

ens att säga att det är ofarligt. Cykla går ju vissa årstider, men inte andra. Sedan hjälper 

väl cykel föga mot en flock hungriga tonårsvargar… Halva året är det till och med mörkt, 

och inga gatlyktor prioriteras ens att sätta upp på¨så små vägar. Minimum är väl isf att 

skolbussar ska hämta alla barn utanför deras hus åtminstonne, och slopa alla lagar om 

gamla förlegade regler för avstånd till buss/skola. 

Det skulole ge en viss trygghet iaf. 

Svara 

8. Benny Sellberg skriver: 


Förslag för att minska min oro gällande vargen. Det vore riktigt bra om Lst accepterade 

överklaganden på skyddsjakts beslut från alla medborgare i Sverige. För ska vi få ett 

samförstånd gällande vargen ska även vi som vistas dagligen i naturen och förstår att 

vargen har betydelse för den biologiska mångfalden ha rätt att stoppa felaktiga beslut. 

Gällande rädsla så bygger det mycket på okunskap, vargen är skygg och med skyddande 

åtgärder som hund i koppel, boskapshundar, rovdjurstängsel så behöver ingen känna sig 

rädd. Så mer riktig information ut till befolkningen samt stoppa felaktig info från 

jägarorganisationernas tidskrifter som bara driver en kampanj för att spä på obefogad 

rädsla och hat mot ett fridlyst djur som lever i skogen. 

Svara 



Va är detta för trams. Var med på ett möte vid Odensvi för några veckor sen där vargarna 

ofta uppehåller sig i direkt närhet av bebyggelsen. Sluta fabulera! 

Svara 

10(155)

marita skriver: 


Ja jag säger då de! folk som tror vargarna håller sig i skogen har nog själva aldrig varit i 

närheten av varken skog eller byar! vargarna har vid flera tillfällen förföljt ridande barn 

och dessutom helt nyligt följt en tjej med hund ända till gårdsplan hon fick fly in i stallet! 

själv blev jag omringad av 8 vargar när jag stod vid bilen, de borde väl ha sprungit fort 

därifrån om de är så skygg? 

Svara 



Fy va hemskt, usch !!! 

Svara 



Nu talar vi ju om att minska oron för vargangrepp. Det gör man inte genom att minska 

skyddsjakten. Oron minskas tvärtom genom att man ger folk rätt att använda sig av 

skyddsjakt på eget initiativ i mycket högre utsträckning. Om det vore så att vargen var 

skygg och inte angrep tamdjur och hundar så skulle det ju inte vara någon större oro men 

så är det ju inte. Att stängsla in allt och alla och hålla sig inomhus för att minska sin oro 

och rädsla faller på sin egen orimlighet. Naturligtvis är det vargen, som skapar den 

berättigade oron och rädslan som ska stängslas in eller minskas i antal så att inte angrepp 

sker. 

Svara 

nob skriver: 


Javisst varför inte skriva några fler sagor om vargen!det funkar säker!!Nä dags att ni 

lyssnar på dom som är drabbade o fabulera om felaktiga fakta från jägar förbunden är 

inte så smart när du själv sitter med i was!vi vet alla vad ni står för!Sagor o vilda 

fantasier om naturen.Lyssna i stället på dom som drabbas 

Svara 



Hund i koppel är ingen merkostnad, men alla andra förslag du ger är en merkostnad i 

både tid och pengar. Dessutom är det inga småsummor det handlar om. Det är riktigt 

låga ersättningar man för för att sätta upp rovdjursstängsel, dessutom krävs mer 

underhåll och flera timmar extra för att ha koll på att de fungerar med att hålla vargen 

11(155)

orta, jämfört med att lägga ner den kalkulerade tid som krävs för att enbart hplla 

tamdjur instängda. Är du villig att lägga till dessa 100 000-tals kronor extra det kommer 

attt kosta vissa, för att få behålla sin årsinkomst? (inte för att kunna öka den) Och är du 

beredd att utan extra inkomst jobba kanske 4 timmar extra/dag på ditt jobb? Om inte du 

är beredd att göra det, varför tror du att någon annan skulle vara beredd att göra det? 

Och om du är det, hör av dig till en bonde/djurägare redan idag och skriv livstids kontrakt 

för dig och dina barn i generationer framåt om att du tar på dig den extra tid och extra 

utgifter det innebär att ha varg runt knuten. Då först menar du allvar. Då kan vi börja 

talal på samma villkor! 

Svara 

Benny Sellberg skriver: 


Mer kontroll att fårägare sköter om sina stängsel så att inte incidenter inträffar. Med ett 

bidrag för stängsel så ska även en motprestation i form att bra skötsel av stängsel krävas 

så att en bra nivå av El går runt hela hagen. Jobba för att Boskapshundar används i större 

omfattning, dessa har visat sig mycket effektiva i hela europa, asien osv. Dom jobbar 

effektivt över stora arealer till en låg kostnad. Samt se till att boskapsägare måste välja 

förbyggande skydd innan det ens kan komma ifråga om ersättning för slagna djur. 

Svara 

Benny Sellberg skriver: 


Vika påståenden!! Jag äger skog. Är dagligen i skogen. Nu har antalet föryngringar 

minskat från 28st/2010 till 23st/2011 pga illegal jakt av vargmotståndare. Flera genetisk 

viktiga revir har försvunnit i höst. Dessa människor ska känna oro för kommer man så 

snett i sitt tänk & handlande så går det illa på något vis. För vanligt folk som har sunt 

förnuft så räcker det med utbildning och riktiga fakta om vargen. Boskapsägare kan 

skydda sig, ja en merkostnad blir det men för att slippa vara orolig och känna trygghet för 

sina djur så är den väldigt låg. Dessa skydd fungerar även mot tvåbenta tjuvar, vilket har 

blivit väldigt vanligt numera. Är man fast i gamla banor och inte kan anpassa sig till natur, 

samhälle så får man det svårt på alla sätt, bara att beklaga i så fall. 

Svara 

PatrikP skriver: 


Vem är det som bestämmer vad som är felaktiga beslut?? 

Vad är det som säger att din uppfattning är mer rätt än de som ansöker om skyddsjakt för 

att de anser att de har problem med vargen? 

Du säger mer eller mindre att all information som inte säger att vargen är ofarlig för 

människan och människans djur är felaktig, tyvärr så talar ju statistik emot dig. Kommer 

en varg i närheten av en djurbesättning och har minsta hunger så kommer den att 

anfalla. 

12(155)

Svara 

9. Jan Tholerus skriver: 


Återinför den tidigare paragrafen i jaktlagstiftningen som som gav rätt att döda varg, 

björn, lo och järv som inkommer i gård eller trädgård. Det skulle lösa problemet med 

rovdjur som uppträder oskyggt i närheten av människor och bebyggelse och som orsakar 

oro och rädsla bland de människor som utsätts. Det skulle också bryta den känsla av 

maktlöshet som idag präglar människorna i de rovdjurstäta områdena. Rovdjur skall 

naturligt uppvisa ett skyggt beteende gentemot människor och måste återfå sin naturliga 

skygghet. Detta åstadkommer man bäst genom att individer som bryter sin skygghet 

omedelbart får dödas av de människor som drabbas. 

Svara 

Emelie skriver: 


Håller helt med! 

Svara 

Erik skriver: 


Ett mycket bra förslag av Jan Tholerus, precis som med ändringen av §28 så gav det 

ingen påverkan på populationsstorleken men det ger de drabbade människorna möjlighet 

att påverka sin egen livssituation. 

Svara 



Det enda rätta! 

Svara 

10. Margareta Sjöblom skriver: 


Man kan gå ut i media med foton på de hundraser som liknar vargen ex. Saarloos 

Wolfhund, Östsibirisk Laika, Siberian Husky och Alaskan Malamute. Det förekommer 

korsningar dessa sinsemellan men även med äkta vargar. Jag har sett åtm. tre stycken 

13(155)

som jag misstänkt vara vargkorsningar. Vargen är ju inte enbart grå, den har också brunt 

inslag. På långt håll är det mycket svårt att kunna avgöra om det är en varg eller en 

hund/varghund. 

Margareta Sjöblom 

Svara 



Vargkorsningar är förbjudna i Sverige… Inga sådana får förekomma här! 

Varför? 

För att de anses vara för farliga för människor!…. 

De är dock bara 50% varg… 

Svara 

11. tony skriver: 


Folk har all rätt att vara oroliga, vargen gör defacto en otrolig massa skada för den som 

drabbas. exempelvis får sina tamdjur skadade. Att propaganda framförs att varg inte 

skadar människa är nonsens, det gör det ju iaf i andra delar av världen – rätt ofta 

kommer det rapporter om det. 

Om vargen inte är rädd för människan kommer det hända något allvarligt även hos oss, 

så vi bör ha så få vargar som möjligt, vi bör i alla lägen få ”försvara” oss utan att bli 

misstänkta för något brott. Dvs, vi som lever i skogen måste få skjuta varg så fort den 

visar sig i närheten av människa och tamdjur. på det viset blir även vargen skyggare. 

Inget annat tror jag kan accepteras överhuvudtaget av landsbygdsbefolkningen. Det bör 

även vara så att endast de som bor och verkar i vargland har någon form av rösträtt 

angående varg. Det känns idag som storstadsbor som verken vet eller har något ont av 

varg förskönar den. Vargen är trots allt världens vanligast rovdjur och finns i massor. våra 

är en liten, liten procent av den rysska vargen och är inte på något sätt svensk eller inte 

heller det minsta utrotningshotad. Därför kan vi hålla den på ett minimum om vi 

överhuvudtaget har plats för den alls i vårt lilla land. 

Svara 



Helt sant! 

Svara 

14(155)

12. Rune Werf skriver: 


Om vargförespråkare ska åka runt i skolorna och propagera för varg måste även 

vargmotståndare få samma möjligheter att framföra sina synpunkter. Varför inte 

paneldebatter med både förespråkare och motståndare så att både skolbarn och deras 

föräldrar kan bilda sig en egen uppfattning med hjälp av sakliga argument från båda 

sidor? 

Svara 



Låter bra! Bortsett från att oavsett vilken uppfattning folk har, är och förblir vargen ett av 

världens vanligaste rovdjur. 

Rovdjur överlever genom att döda och äta. Vad de dödar lär de sig av sina föräldrar och 

av sina egna erfarenheter om vad var och hur de lättas lyckas äta sig mätta. 

Oavsett hur många söta bilder det finns på urgulliga vargvalpar eller ståtliga vackra vuxna 

vargar. 

Svara 

13. Erik Danielsson skriver: 


Framförallt tycker jag att problemställningen är lite felformulerad eller snarare enkelspårig 

och ledande till en viss typ av komentarer. Jag tänker på alla oss som bor i vargarnas 

närhet, som vistas eller lever i vargtäta områden och som ser vargens närhet som en stor 

tillgång. Vi som tycker att närvaron av rovdjur ger ett stort mervärde. Hur ska våra 

önskemål tas till vara i en sån här undersökning? Jag önskar en spelplan för att kunna 

lyfta fram det possitiva utan att behöva radikalisera. 

När det gäller människors oro för rovdjur tror jag mycket på att lyfta fram de possitiva 

sidorna bredvid de negativa, visa att det kan behövas kompromisser men att det kan bli 

bra för alla ändå. Och öppna upp för fler synsätt på vargfrågan så vi kommer bort från 

svart/vit tänkandet. ALLA är nyfikna på varg. Utnyttja det. 

Svara 



Om det vore så att det fanns någon enda positiv konsekvens av frilevande varg, så vore 

det ju bra, men det gör det inte. Att enstaka personer som tycker att närheten till rovdjur 

15(155)

är en positiv sak för dem, innebär inte att alla gör det. Tvärtom så är det ju så att det är 

just närheten till varg som skapar oron hos det stora flertalet människor. Om man 

MINSKAR närvaron av varg så minskar man också oron. 

Svara 

Naturvän skriver: 


Jag bor i vargars närhet och ser dom definitivt inte som någon tillgång utan som en 

ordentlig belastning, både för mig och för den svenska ekonomin vilken jag sponsrar med 

skattepengar. 

Tyvärr Erik så finns det inga positiva sidor med varg. Vargen är en otroligt skicklig 

predator. Där den far fram så minskar de andra viltstammarna drastiskt, då tänker jag 

främst på klövvilt som älg rådjur osv. För oss som utövar jakt vilket är en gammal 

kulturyttring är det inte så kul, det är inte heller så kul att få sin hund uppäten i skogen. 

En person i min närhet har renar, han har förlorat ett flertal till vargen, tyvärr går det inte 

bara att gå till bankomaten och ta ut några nya renar som plåster på såren, visst får dom 

ersättning men en produktiv ren går inte bara att ersätta med någon tusenlapp och sedan 

är det bra. 

Frågor till dig, vad är det som är så spännande med vargen? Hur kommer det sig att så 

många är intresserad av just varg? Varför finns det inte en ”Rädda ekorrarna klubb” eller 

”Grävlingens vänner”, vargen är dessutom långt ifrån utrotningshotad. Hunden är en nära 

släkting till vargen och kan studeras på nära håll och dessutom vara en kamrat, kan det 

vara ett alternativ? Du skriver att ”närvaron av rovdjur ger ett stort mervärde”, kan du 

beskriva på vilket sätt det ger ett stort mervärde? Jag förstår nämligen inte. 

Svara 

per skriver: 


Hej Naturvän. 

Dina frågor har jag ställt till många vargvärnare, har aldrig fått några svar. Det kommer 

troligtvis inte du heller få. 

Människors oro måste tas på allvar, vet familjer som inte törs släppa iväg sina barn till 

skolskjutsen en km bort. Spelar ingen roll om någon myndighet säger att vargen är 

ofarlig. Hade heller inte vågat chansa att skicka iväg mina barn. Aldrig! 

Svara 

14. Fredrik skriver: 


För att få minsta acceptans behöver antalet regleras på lokal instans. Vetskapen om att 

livskamrat m.m. skadas antingen vid jakt eller under friluftsaktiviteter bidrar till ständig 

16(155)

oro. Oro finns även att aktiviteter som gynnar både den psykiska som fysiska hälsan ska 

äventyras. Men en stor oro är nonchalansen i viss media och myndigheter om 

landsbygdens välbefinnande. Till sist är det synd att så många djur som människor får lida 

pga. få individer. Skyddjakt och avfångning av trafikskadat vilt får aldrig äventyras om 

förtroendet för högre instanser ska kvarstå. 

Svara 

15. Erik skriver: 


Oron beror på att vargen finns och att den begränsar för oss som lever och verkar i 

naturen. Att myndigheter ger vika för militanta och odemokratiska föreningar spär 

naturligtvis på denna oro då framtidsutsikter försvinner. Helt ärlig så är denna diskussion 

om varg löjlig, ett bortskämt i-landsbekymmer. Om man nu vill ha varg gå på zoo. 

Konklusion: ingen varg ingen oro! 

Svara 

16. Pär Dahlberg skriver: 


Att bemanna LST med objektiv personal ,och inte som idag med personer som i stort sett 

bara kommer från bevarandesidan och dessutom i högsta grad är aktiva inom olika 

bevarande-föreningar. 

Det måste vara svårt att som ”privatperson” driva en fråga till 100% och sedan i sin 

tjänstroll vara ”objektiv” och sedan föreslå åtgärder som går emot det egna tyckandet 

,frågan om jäv är uppenbar. 

Svara 

17. göran nilsson skriver: 


Äntligen vill myndigheten få in förslag från allmänheten. Att lösa vargfrågan är nog en av 

de svåra frågorna gällande rovdjursförvaltningen. Vargfrågan är en av de mest svårlösta 

”problem” och där myndigheten har tittat enbart på vargen och inte mäniskan och alla vill 

göra sina röster hörda och ingen har lyssnat på den lilla människan som bor mitt i 

vargreviren. Att utrota vargen skall/bör vi inte göra men vi skall se till att vi har en 

reglerad vargstam inom vargreviren och ett sätt är en avskjutning av överskottet. Prata 

med de inblandade i Dalarna, Värmland, Bergslagen o Gävleborg där problemen är mest 

akuta och hur dom vill att vi skall reglera vargstammen! Myndigheten måste komma ner 

på männsikans nivå och inte enbart till vargens och börjar vi där tror jag att vi kan få en 

acceptans på vargens existens i Sverige. Tyvärr har vi för stor koncentrantion av vargen i 

17(155)

ett stort område av Sverige. EU skall inte gå in och detaljstyra i Sverige när det gäller 

vargproblematiken utan endbart arbeta mot regeringen som går vidare…mot myndigheten 

regeringen har fram till idag varit för flata och lagt sig hela tiden och skyllt på EU osv. Det 

är i Sverige vi har problemet inte i Bryssel vänta och se när Tyskland, Italien, Polen o 

Franrike gör sina röster hörda i vargfrågan då kommer potentaterna stå på tå och trampa 

och det kommer att rätt så snart 

Svara 

18. Mats H Alfredsson skriver: 


Stängsel – verkar vara ”lösningen” på vargfrågan – och jag delar den uppfattningen. 

Stängsla därför in ett antal områden i närheten av våra större städer, där de som gärna 

vill ha varg redan finns. Placera vargarna där. Det skulle säkert vara bra för miljön om 

resorna ut till ”vildmarken” för att se varg kunde ske med tunnelbana, buss spårvagn osv. 

Genetiken ordnas genom att migrera från ena stängselområdet till ett annat. 

Älgarna, fäbodsbrukarna, rådjuren, jägarna, fåren och markägare applåderar ! 

Svara 

19. Micky mice skriver: 


- Skyddsjakt direkt på de djur som kommer nära människornas hem, hus och gård. 

- Skyddsjakt direkt på de djur som befinner sig nära fårhagar och dylikt. 

- Varg är ett skogsdjur och inte ett som lämpar sig väl för jordbruksbygder, det visste 

även våra förfäder men NV misstror detta av någon anledning? 

- GPS positionering av reviren för att underlätta bärplockares vardag, motionärers vardag, 

jakthundarnas liv och andra med oro för vad en varg KAN komma att göra mot en 

människa (och HAR gjort i andra länder). 

- ÄRLIGHET från NV och andra myndigheters sida om gällande antal och faror i stället för 

som nu, Oärlighet och nedlåtande kommentarer om de som känner oro inför vargar på 

besök på dagis och på andra platser i samhällen. 

Svara 

20. Göran Jonsson skriver: 


Avfärda inte folks oro. Börja med att ta bort vargar som rör sig i bebodda trakter eller 

uppträder oskyggt. Tala ärligt om för folk vad vargen är kapabel till . Ingen, alraminst 

vargen är hjälpt av någon skönmålning. 

18(155)

Svara 



På detta område finns en stor okunskap. När jakten släpptes fri i mitten på 1700-talet så 

utrotades älgen i princip i Sverige då någon samorgansition inte exiterade, hade det 

funnits en rödlista så skulle både älgen och rådjuret finnas på den listan i början av 1800- 

talet. Vargstammen hann inte anpassa sig, för att denna utredda och okontrollerade jakt 

raderade ut vargens huvudsakliga föda på den extremt korta tiden 50-100 år. Det 

resulterade i att vi hade en vargstam på ca 2000 individer som inte hade någon föda 

längre, detta gjorde att tamboskapen attackerades i väldigt stor utrsträckning. Droppen 

som fick bägaren att rinna över var Gysingevargen, en tamvarg som släpptes lös 1821 

som dödade 9 barn pga att den inte hade lärt sig att jaga vilt. Med skottpengar och folkets 

hat mot sig så var vargens undergång given. 

Idag måste vi kunna skilja på olika bettenden, naturligt beteende från t.ex nyfikna 

ungvargar som ”övningsjagar” och följer rådjur som vi alla vet gärna letar bra bete nära 

byarna. Ungvargarna som alla andra hundar nosar nyfiket upp promenadstråk där folk går 

med sina tamhundar. Ett onaturligt beteende skulle t.ex vara en vuxen varg som tar en 

tamhund utanför sitt egna revir i bebyggelse mitt på ljusa dagen när det är liv och rörelse. 

Svara 

21. Magnus skriver: 


Oron över att ha Sveriges näst största rovdjur smygandes runt husknuten behöver kanske 

inte vara så oroande ! eller ? 

Idag har vi en hel del rovdjur i vårat avlånga vackra land men tyvärr tar Varg 

diskussionen allt för stor plats i media. Hade vi haft lika många Björn obsar. runt bland 

våra hus och städer så hade skyddsjakten på dessa individer varit godkända innan blecket 

hade torkat. 

Att folk som bor ute i landsbygden (själv bor jag 4 min från GBG) har varg inne på 

gårdsplan känns konstigt. 

Klart att oron över att släppa ut sin 3 åring att leka själv, eller låta grann tjejerna gå ut 

med hundarna själva är stor, när man ser spårstämplar av vad som har varit 11 meter 

från ytterdörren på natten. 

Vargen skall vara ett skyggs rovdjur, som vi människor skall bara i undatagsfall skall se 

eller upptäcka.. Märkligt då att vi ser och upptäcker så pass många vargar runt våra 

städer och hus.. 

Svenska vargen kanske inte är så skygg ? 

Respekt skall vi ha för detta stora rovdjur, men oro ! 

Tyvärr är det så att vi har det när det är såpass närgånget.. 

19(155)

Magnus 

Svara 



Vi har både varg och björn och lo inpå knuten, hundar har blivit tagna av lo på tomten, 

det finns gott om rovdjur kring våra husknutar numer men dom ökar inte lika mycket som 

varg, vi har vildsvin oxå som till stor del bara förstör men åter till rovdjuren, en björn får 

kanske 2 ungar per kull, ett lo en kanske medan vargen i snitt har 4 levande ungar per 

kull, har man då 200 vargar varav 50% är tikar så kan man ganska snart räkna ut hur 

mycket det ökar per år, tyvärr ökar inte älgen i samma takt då det är väldigt lätt för 

vargen att ta kalvarna. 

Svara 

22. mohamed skriver: 


Jag tror att det enda alternativet är skydsjakt året om för att vargarna inte ska känna sig 

tygga, om man hela tiden tar bort oskygga individer kommer ett urval av skygga vargar 

att finnas kvar och inget konflikter mer. det behövs ändå inte fler än ca 100 st vargar i 

skandinavien. 

Svara 



Ta bort problemvargar med en gång, då får man respekt hos lokalbefolkningen. Bort med 

onödig byråkrati. Lokal behandling av dessa frågor borde vara en självklarhet. 

Svara 



Precis! 

Svara 

20(155)

24. olof skriver: 


Vargen är ett rovdjur. Rovdjur dödar och äter upp det de dödat. Finns det inte nog med 

bytesdjur eller om det finns tamboskap som är lättare att döda, så gör de det. När 

bytesdjuren börjar tryta, så ligger vi människor nära till i födokjedjan (det finns många 

bevis från t.ex. Ryssland på dödade och uppätna människor), avfärda inte dessa fakta 

utan lägg fram även dessa. 

Inför allmän jakttid på varg, precis som man har på allt annat vilt, t.ex. älg, rådjur, fasan, 

ringduva, björn och lo (bara för att nämna några). Är vargarna för närgångna, skjut bort 

hela reviret. 

Begränsa antalet vargar i hela landet till maximalt 100-150 djur, vargen skall även finnas 

i renbeteslandet, och inte bara i Mälardalen, Värmland, Dalarna, Gästrikland mm. 

EU skall inte bestämma över ett lands jaktbara vilt, jakttider eller nationella 

jakttraditioner. 

Att de i Bryssel vill ha varg, beror nog mer på att det inte finns frilevande varg i Belgien 

eller andra syd-/ mellan europeiska länder. 

De som värnar om vargarna, bör nog själva bo och verka med egna djurhållningar och 

småbarn i vargreviren, så får de se om de även fortsättningsvis är så välvilligt inställda till 

dessa djur. Hur kommer det sig att dessa personer, aldrig hjälper till vid viltinventeringar 

och eftersök eller bor där vargarna finns? 

Vargen/ vargarna kostar upp till 500 miljoner kronor/år och vi har dålig åldringsvård och 

barnomsorg, och underbetalda inom sjuk o hälsovården, men det finns pengar att gödsla 

på vansinniga projekt som t.ex. vargarna och den vitryggiga hackspetten. 

Åtala forskare som söver och därmed även dödar vargar eller att vargarna drunknar när 

de vaknar upp efter att ha varit sövda. Dessa personer skall ha samma straff och böter, 

som en jägare/lantbrukare/markägare som fredar sin tamboskap/fårbesättning eller sin 

hund, d.v.s grovt jaktbrott/ och få samma straff och bötesbelopp (100 000:-/varg) som 

det finns en dom i HD på från 2003. Det finns ingen skillnad på döda vargar, oavsett hur 

man haft ihjäl den, eller gör det det? 

Inför ett tak på max 150 vargar i hela landet, kan vargarna inte överleva utan mäniskans 

hjälp, så får de väl dö ut eller degenereras. 

Svara 



Bra sagt! 

Dessutom de vargar som faktiskt finns i södra EU, är mycket mindre än våra! De utgör 

inte alls samma hot mot varken människor och tamdjur som våra svenska, eller ska jag 

säga ryska, vargar gör! 

Eu ska inte besluta vad vi ska ha eller inte. Om de bestämmer, ska de även vara med och 

betala oss vad det kostar för oss och för varje enskild att kunna freda sig och att kunna 

behålla sin inkomst! Och det från nu och framgent! 

Då är ju vårt lands ekonomi tryggad iaf. 

21(155)

Svara 

25. Andreas skriver: 


Just nu för tillfället är det svårt att motivera varför vi i detta urfattiga land lägger pengar 

på nåt som ingenting tillför landet för just nu håller staten på att urholka gles och 

landsbygden dom statliga instanserna som försäkringskassan skatteverket även bankerna 

och posten lägger ner, Telia tar bort den fasta telefonin utan mobiltäckning finns där och 

ledband är för dyrt att dra in.sjukvården dras ner ambulanser försvinner för att höja 

lanstingschefernas löner. Vägarna förfaller underhållet lika så dhivmedelspriserna är som 

högst där dom borde vara billigaste eftersom vi behöver det för att kunna överleva 

lantbruk försvinner för att bönderna inte får producera dom kvoterna som.dom kan och 

måste för överlevnad. Skattepengar går istället till att utveckla infrastrukturen i städerna 

men vad lever städerna på jo i stora delar på pengar ifrån vatten kraft och skogen som 

återigen kommer ifrån glesbygden och vad förstör landsbygdens vägar jo timmer trafiken 

som beskattas då i städerna inte äns sågverken kan finnas kvar i landsbygden och den 

kostnad varje varg kostar är vad landstinget bespara in på sina neddragningar som i 

längden blir dyrare. Och om vi då tittar på vilka som vill ha varg till varje pris är dom som 

bör i städerna och aldrig rör sig i glesbygden och vi som finns ute på bygden för att dra in 

pengar så städerna får fortsätta blomstra ut blir än än gång överkörda utan ha rätt att 

säga till. För är det egentligen rätt att en varg är viktigare än 50 får eller 50 renar .och är 

en värsta viktigare än en rådjursstam t.ex. Utan ska det finnas en vargstam i detta land 

måste man börja i rätt ändå å inte köra över de folk som måste leva med dom runt 

knutarna så kan ni inte köra över dom och sen tro att aceptansen kommer utan ska ni få 

det att fungera måste staten först ha en livskraft landsbygd som har en fungerande 

infrastruktur. För utan landsbygden stannar Sverige. Och börjar ni i fel ände så får ni 

aldrig en acceptans för just nu kostar vargen mer än den smakar och varför måste 

landsbygden alltid köras över. Så lösningen på frågan är ni måste börja om ifrån 0 och 

arbeta er uppåt och om ni bygger upp bygden så måste antalet individer ökas sakta å ses 

att den storleken fungerar innan det blir försent. 

Svara 

26. Leo skriver: 


Jag kan inte förstå varför man tillåter att vargen får stryka kring tätbebyggda 

områden,man måste lära vargen att det är farligt att närma sig byar fårhägn mm.Varför 

vargen gör så här,sanningen är nog att det börjar ta slut på bytesdjur i skogen,vargen 

följer maten helt enkelt och hamnar för nära våra revir.Jag kan aldrig tänka mig att vi kan 

ha vargen så nära oss som den är i dag. 

Svara 

22(155)

27. Bjorn skriver: 


Vill stockholmare ha varg kan dom väl ha dom på Djurgården så vi slipper? 

Svara 

28. LH skriver: 


Information till tamdjurshållare inom vargrevir om var vargarna finns, t.ex. via 

automatiska SMS om varg siktats inom X km från den plats man håller djur på. Kunskap 

om var vargen finns gör att tamdjurshållaren kan sova bättre om natten då denne 

antingen vet att vargarna senast sågs x mil bort eller att denne fått stänga in sina djur 

under natten då varg setts i grannbyn för mindre än ett dygn sedan. 

Väl motiverade mål för stammens numerär. Detta skulle antagligen öka acceptansen och 

minska oron. 

Något måste göras åt den stad/landsbygdsdimension som är så tydlig inom vargfrågan. 

Vargen och oro över den får bli syndabocken för hela den havererade landsbygdspolitiken. 

En tydlig gräns för hur många vargar/vargrevir ett län får hysa vore bra! 

Viktigt är att väga samman det totala rovdjurstrycket, socialt och biologiskt. För 

människan och hennes intressen måste också rymmas i landskapet, annars blir oron 

onödigt hög. 

Oron som finns bland boende i rovdjursområden måste visas respekt och hänsyn. Där har 

media en viktig men svår roll att fylla. Myndigheten kan dock via förvaltning och 

presskontakt påverka nyhetsrapporteringen så den blir mer förstående. 

Svara 



Mycket bra sagt. Och en oro som faktiskt också finns är ju just de kostnader som enskilda 

individer åläggs att betala pga att staten fattat ett beslut. Se till att de derabbade inte får 

några extrautgifter för att få behålla sin inkomst. Det är väl inte för mycket begärt? 

Svara 

23(155)

29. Jan Grönkvist skriver: 


Mer skyddsjakt där vargattackerna är mest frekvent. 

Åk runt med en Varg-Buss i Sverige och diskutera/informera ämnet med folk. 

Svara 

30. Daniel skriver: 


Hej 

Importera Ovtjarkor och erbjud oroliga människor i vargrevir, dessa hundar kan försvara 

mot varg och även döda dessa om nödvändigt 

Svara 

31. Andreas skriver: 


Ska vi berörda börja fundera på frågan så tänk i nästa led vad får dom ut av vargen just 

nu nedläggningar och flytt och det enbart av vargen. Varg frågan är ingen fråga just nu 

utan ett bevis ifrån staten att vi är inget värda deras ögon än en gång vi bor här men har 

inget att säga och har snart ingen rätt att nytta vårat land som vi lever att med mer 

förbud få oss att acceptera våran nya granne är en omöjlighet det är ersättningar och 

investeringar som måste komma innan vargen kommer. Att avverka ett träd i Stockholm 

blir demonstrationer men att tusentals hektar i glesbygden går utan demonstration varför 

jo glesbygden är inget värda nä visa ergivmilda och lägg varg pengarna på utveckla 

glesbygden istället för avveckla sen kan varg debatten starta 

Svara 

32. gert frisell skriver: 


Flytta vargbältet från Mellansverige till vildmarken i Norrasverige på gränsen tiil Finland 

och Norge. 

Svara 

24(155)

Andreas Larsson skriver: 


Vargens naturliga etablering har främst varit i mellansverige. Felet är att det blivit alldeles 

för många människor där. 

Svara 



Eller tillåt vargrevir även i städer, då får vargarna mer yta och kan rävar anpassa sig till 

stadsliv så kan vargen! Städer är inte mer fel för en varg än för en räv. Alternativet är ju 

att införa fredade zoner från bostadshus eller tamdjurshägn oavsett var i landet det är. 

Lika för alla, oavsett var i landet man bor! 

Svara 

33. Jörgen skriver: 


Information är väl den riktiga vägen, samt att folk måste få försvara sig mot rovdjur på 

sin tomt eller vid sina tamboskap annars kommer vi aldrig att få någon tolerans hos 

landsbygdsbefolkningen, Vargen ska inte får inte vara mer värd än oss människor 

Svara 



Så är det! 

Svara 

34. C-M skriver: 


Vi som bor nära vargen är inte dumma även om flertalet verkar tro det bara för att vi bor 

på landet. De som behöver utbildas och upplysas om vargen är de som inte är drabbade, 

så att de får en verklig bild av vad som sker i vargens närhet. Jag har försökt få råd om 

hur jag ska skydda mina hästar från vargen av länstyrelsen. De råd jag fick var att sätta 

upp plast remsor runt hagarna (hästarna är lika rädda för plast remsor som vargen), 

hästarna skulle släppas i flock i hagarna så de kunde försvara sig (tävlings hästar går en 

och en så att de inte ska skada sig) inga bidrag fanns att få för rovdjurshindrande staket. 

25(155)

Jag uppfattar det som att länstyrelsenspersonal inte har en aning om vad det innebär att 

ha varg i bebodda områden. Vargen går på gården och jag vågar inte ha barnen ute utan 

uppsikt, jag ställer mig frågan hjälper det om det är en vuxen person ute om vargen 

kommer? Det pratas ofta om att vargen är ofarlig för människan för det har inte 

förekommit några attacker i Sverige de senaste hundra åren, kanske inte så konstigt då vi 

inte har haft varg i Sverige under denna period. Tittar man sig runt i de länder som har 

varg har attacker med dödlig utgång skett på vuxna personer. 

Det behövs en konsekvensanalys på vargen i Sverige, idag finns det ingen kunskap hos 

myndigheter vad som händer på landsbygden, bara ett tyckande och troende. 

Om vargen får fortsätta breda ut sig kommer landsbygden att avfolkas och 

kulturlandskapet med öppna betesmarker att försvinna, Sveriges landsbygd kommer att 

utarmas. De kött producenter som finns kommer att tvingas höja priset på sina produkter 

så att ingen kommer att ha råd att köpa det med påföljd att de kommer att upphöra med 

sin verksamhet. 

Det handlar om att välja om vilka kostnader myndigheterna är beredda att ta, om vi ska 

ha varg och samtidigt ha en befolkad landsbyggd kommer det att kosta både i staket och i 

bidrag till de som blir drabbade av de skador som vargen orsakar (dödade och skadade 

djur, sänkt fastighetsvärde, sänkt livs kvalite, sänkta arrende intäkter mm). Jag ser inget 

positivt med vargen! 

Vad händer när den första människan blir dödad av varg? Vem tar ansvar och är 

myndigheterna beredda att ta detta ansvar? 

Varför tittar myndigheterna inte på de länder som har erfarenhet av varg? Ryssland, 

Finland mfl länder hur förvaltar de sin varg stamm? Vad kostar det? Är Sverige bereddt 

att ta denna kostnad? Vem ska betala? Var ska pengarna tas ifrån? Är vi beredda att 

stängsla in med rovdjurshindrande staket? HUr kommer detta att se ut i de 

öppnalandskapen och i skogen? 

Svara 

35. Tomson skriver: 


Det hjälper inte att arrangera en massa informationsmöten där man sitter och klargör vad 

som bestämts Stockholm resp. Bryssel utan myndigheterna måste visa att man tar 

hänsyn till de människors åsikter som lever i och i vissa fall har sin utkomst i vargland. 

Som det är idag så finns i dessa grupper en fruktansvärd frustration över hur man blir 

behandlad. En förändring måste till snarast för att inte hela situationen ska urarta. Man 

måste se till att besluten gällande varg förs ned på en betydligt lokalare nivå än som idag 

sker för att få till någon form av acceptans i vargfrågan över huvud taget i dessa trakter. 

Svara 



Man måste även se rovdjursförvaltningen ur ett större perspektiv, skulle man överlåta det 

till den lokala befolkningen så hade många fler av världens arter idag varit utrotade. 

26(155)

Det är människans kortsiktighet som under generationer utrotat så många arter och nu 

måste vi börja ta större ansvar om vi vill ha kvar dem men det behövs både kunskap och 

attitydförändringar – det senare är väldigt svårt och kan ta flera generationer att 

genomföra. 

Svara 



Nu pratar vi inte om att bevara en utrotningshotad art! Vi pratar om ett av världens 

vanligaste rovdjur! Och vi pratar inte om att acceptera något som varit i typ evighet, utan 

om något vi som nu lever och levde innan, har blivit påtvingade att bara välkomna in på 

våra marker, och själva betala i tid och pengar för att om möjligt skydda och rädda våra 

kära djur och barn. Tyvärr är det inte bara barn som dödats av varg i nutid, utan även 

fullvuxna män. Ska människor kunna vara trygga med varg omkring, måste vi få försvara 

oss och få ha fredade zoner året runt. 500m runt bostad samt minst 100 m runt djurhägn 

och djurstallar. Och att alla barn ska hämtas med skolbuss utanför sitt hus, speciellt under 

mörka tider på dygnet. Utan det kommer inte människor bli trygga. 

Svara 

36. Bengt Råstock skriver: 


Ta bort vargen helt,det går inte att leva på landsbygden som det är nu. 

Svara 

37. Filip skriver: 


Sluta med att anklaga alla som inte tycker om varg i deras närhet för att vara okunniga! 

Detta bara späder på föraktet för Stockholmare och andra som har ingen erfarenhet av 

hur det är att verkligen leva med vargen runt sig. 

Om det finns några som vet hur det verkligen är är det just dessa som är oroliga. Att 

komma hela tiden med mantran att dessa är okunniga och behöver utbildas är ett direkt 

hån, när i verkligheten är det de som ivrar för vargen (men inte påverkas av den) som 

behöver utbildas. 

All vargivrare borde gå en ”Av-Disneyifierings” kurs för att veta hur naturen verkligen 

fungera före de kommer med pekpinnar och anklagelser om okunnighet mot de som inte 

tycker om varg i deras närhet. 

Att förklara alla som har åsikten att vargen inte skall finnas i Sverige för ”extremister” och 

att förklara deras åsikt ”ogiltig” är bara att späda på föraktet för NVV. 

Svara 

27(155)



Har man studerat beteendevetenskap så vet man att det främst är ett 

inställningsproblem. Sen kommer man tyvärr aldrig kunna ändra inställning om man inte 

själv vill det. 

Tyvärr är det okunnigt att vara rädd för varg men samtidigt kan man förstå det. Jag vet 

många som är glada att de bor nära varg så det behöver inte alls vara negativt. 

Det är många som värnar om vargen men samtidigt förstår att det inte är ett gulligt djur 

utan att det liksom alla andra djur i naturen dödar. Döden är en naturlig del av 

ekosystemen, dock har vi människor hamnat allt längre och längre ifrån den och det har 

kanske gjort att vissa fått gullig bild av vargen. 

Att man inte vill ha varg i Sverige är en extrem åsikt – det kan man inte komma ifrån. I 

övrigt så skulle en sådan reform vara både oetisk och brottslig. 

Svara 



Rätt talat! 

Svara 

38. Per skriver: 


Ni som myndigheter som är satta att värna vår demokrati och ta hand om medborgarna i 

landet Sverige. Måste först och främst utgå från människorna som måste leva med detta, 

därefter får man avgöra hur många vargar vi kan ha, utan att för den skull rasera många 

människors liv. Kanske läge att fråga dem som bor och lever mitt bland vargarna istället 

för dem som sitter och gissar någon annanstans om hur det är. 

Svara 

39. Ylva skriver: 


Tycker att man skall göra sitt bästa för att tona ner ”farorna” med vargen och istället 

fokusera på tydlig information. Att ta människors ”rädsla och oro” på allvar när den i 

många fall är obefogad kan göra mer skada än nytta. Att tillåta licensjakt på varg för att 

öka acceptansen på landsbygden var ett sådant felgrepp. Ingen acceptans infann sig utan 

28(155)

istället växte krav på mer jakt fram. Människor tenderar att känna rädsla inför alla 

förändringar i samhället. Det betyder inte att vi skall förstärka den rädslan genom att se 

allvarligt på den utan istället informera om verkligheten. Fortfarande stöter man 

exempelvis på folk som tror att vargen har barn som byte eller att den äter upp varenda 

älg i skogen tills den själv svälter ihjäl. Det ger ingen trygghet att ta sådana rädslor på 

allvar. De måste bekämpas med information. Jag bor förövrigt själv vid vargrevir med 

hund och husdjur och är således en av de ”berörda”. 

Svara 

40. Johan Karlsson skriver: 


Rovdjurförvaltning handlar om människor, inte om djur. Sluta tänka i biologiska termer 

om vargen ska accepteras. 

Vargar som befinner sig i bebyggelse och inte är rädd för människor ska omedelbart 

avlivas. Fri jakt året om i bebyggelse. Hittills har Naturvårdsverkets prat om lokal 

acceptans bara varit tomma ord. Berörda människor måste på riktigt kunna påverka sin 

situation och det görs bäst genom generösa skyddsjaktregler på problemvargar och fri 

jakt inom bebyggelse. 

Svara 



Det finns inget som säger att rovdjursförvaltning inte handlar om djur. Det finns både en 

etisk och juridisk skyldighet att bry sig om vargen. Om glesbefolkade Sverige inte kan ha 

varg då kan vi inte heller kräva att tätbefolkade Indien ska ha tiger och lepoard. Vi 

människor måste lokalt sett acceptera rovdjur oavsett var i världen vi bor, sen ska man 

kanske inte acceptera att de skadar oss. Det stora problemet med konflikten mellan natur 

och människa är att vi människor hela tiden trängt tillbaka naturen när vi förökat oss. När 

människopopulationen har ökat har de flesta andra arters populationer minskat kraftigt. 

Sen tyder det du skriver på okunskap om varg. En varg som befinner sig i bebyggelse 

behöver inte vara farlig. Dessutom så ser vargar ofta inte människor om det är andra djur 

i närheten. Samma sak är det med hundar – de blir så fokuserade på det andra djuret att 

de ignorerar människan. En varg som dessutom går där på natten när ingen människa är 

framme behöver inte heller vara farlig. Empiri visar att vargen utgör ett obefintligt hot 

mot människor men den mentalitet du talar om spär på oron för vargen och det är inte 

bra. 

I övrigt skulle vi kunna ha generösa skyddsjaktsregler och fri jakt inom bebyggelse om 

det vore så att vi började minska befolkningsmängden i Sverige och överlät mer natur till 

djuren, då kan vi ha starka rovdjurstammar samtidigt som vi kan skjuta alla rovdjur som 

närmar sig bebyggelse. Ur detta perspektiv är också renskötseln ett stort problem med 

tanke på vilka areal den tar upp. 

29(155)

Svara 

Jan skriver: 


Johan, jag tror inte att denna ”Andreas Larsson” skriver på detta forum för att hjälpa till 

utan för att förstöra som ett ”internettroll” som bara vill ha uppmärksamhet och ”röra om 

i grytan” =) så ignorera alla han/hons inlägg =) 

Svara 

41. Bo Karlsson skriver: 


Människors oro måste tas på största allvar. Det stora flertalet är inte medlemmar i någon 

organisation som är engagerad i rovdjursdebatten och kommer därför ej heller till tals i 

denna fråga. Minoriteten som bor på landsbygden och påverkas av vargens närvaro 

kommer att förbli en minoritet och kommer därmed inte att tillmätas någon betydelse i 

debatten. Således, de som bor och verkar i områden med varg måste få ha påverkan på 

beslut som rör deras närmiljö. 

Svara 

42. Jens skriver: 


Det behövs ingen ”hjärntvättning” av oss som bor på landsbygden. Jag tror inte att det 

finns någon vuxen person som är rädd för en varg men man vill inte ha den springandes 

inne gårdar och ställa till skada genom att döda hundar och kattor samt den ständiga oron 

över att Får ,kalvar och övriga tamdjur skall komma till skada. Det är väl ett FRITT LAND 

vi bor i då ska man inte behöva omgärda sin egendom med kraftiga elstängsel för att 

kunna bo här! Vad säger allemansrätten om det? OM vi ska ha varg i Sverige så måste 

människan gå före vargen. Mitt förslag är 10-15 revir som ligger där de skapar ”minst” 

problem och att den i övrigt är ofredad. 

Svara 



Fritt land? Det finns ju också det perspektivet att vi egentligen inte äger naturen och att vi 

måste acceptera alla andra arter som lever inom landets gränser. 

Det är ju så att den livsstil och attityd vi haft hittills varit väldigt destruktiv för andra arter 

och nu är det värre än någonsin. Den attityden är inte bara ett hot mot andra arter utan 

30(155)

även mot oss själva. Fler människor måste börja prioritera annorlunda och ta större 

ansvar mot omgivningen. 

”Mitt förslag är 10-15 revir som ligger där de skapar ”minst” problem och att den i övrigt 

är ofredad.” 

Hade vi haft en negativ befolkningstillväxt så hade vi snart kunnat avvara ett stort 

område åt de vilda djuren och sen hade vi lättare kunnat skjuta problemindivider. 

I grunden handlar det dock om okunskap om vargen, det snack som går på landsbygden 

saknar ofta verklighetsförankring – ha en mer vetenskaplig attityd mot vargen så kommer 

fler lyssna på er. 

Svara 

Anders Andersson skriver: 


Det är otvivelaktigt jägare och människor boende på landet som besitter störst kunskap 

om djur och natur om man ser till ett befolkningsgenomsnitt. 

Människan är en art bland alla andra och anpassar även omgivningen till sin fördel så 

långt det är möjligt precis som övriga arter gör. 

Att se människan som ett onaturligt inslag är populärt hos radikala miljögrupper i USA 

men verkar bara ha inspirerat ett fåtal här i Sverige som tur är. 

Att inte redan nu gå ut och förbereda allmänheten på de risker vargen medför kommer 

bara att göra chocken och känslan av svek desto större när vi står inför fullbordat faktum 

att det första vargangreppet på människa skett i modern tid i Sverige. 

Svara 

RobertN skriver: 


Antar att du är stadsbo och inte har mött den problematik som landsbygdsbor får göra. 

Det tråkiga i dina inlägg är att du tror att det bara är att bestämma sig att gilla vargen 

vilket inte är en enkel sak. Vargmotståndet går långt tillbaka i tiden och det är inget man 

vänder på ett par år, vidare så är jag nog böjd att hålla med de som vill ha en begränsad 

vargstam. Bara med tanke på det ekonomiska kostar vargen samhället många miljoner 

per år. Tänk också på att jakt och friluftsliv i Sverige omsätter en ordentlig summa 

pengar. Rent biologiskt finns det inget som säger att 700 vargar skulle vara bättre än de 

210 som föreslagits tidigare. 

Svara 

Kristian Sidén skriver: 


Varför släpper man ut sin hund/katt löst om man vet att det finns varg i området? Ett 

husdjur man älskar tar man hand om och har uppsyn över. 

31(155)

Vad gäller får: Den som odlar potatis får räkna med att det kan bli missväxt, för mycket 

regn eller torka. Den som föder upp får måste räkna med de risker som finns i den 

branschen. Självklart är det oerhört tråkigt om ens djur blir dödade. Men den krassa 

verkligheten är att vargen var här först. Vi människor måste lära oss att vi inte bara har 

rättigheter utan även skyldigheter. 

Svara 



Enligt forskningen var INTE vargen här först,och varför ska vi som är drabbade inte kunna 

släppa ut vår hund eller katt på vår egen gård utan att vara rädda för att de ska bli 

vargmat? Våran egen gårdsplan tycker jag minst sagt vara vårt revir. 

Sedan tycker jag att man ska dra nytta av den forskning som finns,läs boken Vargen är 

värst,om Samernas månghundraåriga erfarenhet av rovdjujr,där finns mycket att lära. 

Svara 



Vargen var intge här först! När jag föddes fanns inga vargar i vårt land. 

Och ska vi gå längre tillbaka för att kunna vidhålla att ”vargen var här först” behöver vi 

inse att vargen i så fall var lika mycket först i städer som på landet, och om rävar kan 

anpassa sig till stadsliv, varför skulle inte vargen kunna få göra det? Och ska vi vara 

sådana, var faktiskt vargen först där ditt hus nu står, så kanske ska du ta in den till dig?, 

eller en hjort, uggla eller varför inte myror och spindlar? 

Hur först vargen än var, måste vi inse att det är djurplågeri att utsätta den för vad som 

helst bbara för att den ”var här först”. Då såg det inte ut som nu, och nuet är vad vargen 

får möta. För att då förstå vad den faktiskt möter behöver vi förstå vilket djur det är vi 

pratar om. Ett vackert rovdjur som inte har empati för sitt byte. Som dödar för att 

överleva och som ständigt lär sig nya och bättre jaktmarker, byten och hur den lättast 

kan mätta sig. Du måste inse den krassa verkligheten. Vargen är ett rovdjur, ett mycket 

stort sådant, och har egentligen aldrig haft några riktia fiender. Den har ingen anledning 

att vara skygg. Så de som inte är riktigt skygga i sina gener, bör inte få sprida sin 

avkomma. Den krassa verkligheten är att vargar som flyr människor och människodoft 

mycket sällan, eller aldrig har dödat en människa, medan de mer nyfikna faktiskt har 

dödat till och med vuxna människor även i modern nutid! Det är den krassa verkligheten. 

Och den krassa verkligheten är att det är den största rasen av varg vi har i vårt land. Den 

ras som dödat flest människor av alla vargraser, och som faktiskt dödar människor varje 

år runt om i världen! Ska vi kunna vara trygga måste vi få känna att vi får försvara oss 

året runt om det behövs, utan risk för fängelsestraff värre än för en våldtäckt. 

Svara 

Ylva skriver: 


32(155)

Jag håller med. Vargen är ett naturligt inslag i vår landsbygdsmiljö och vi måste acceptera 

att den finns där. Jag tror det är en vanesak, att människor blir oroliga när det blir något 

nytt, en omställning. Det är inte svårt att anpassa sig till varg och andra rovdjur. De är 

oerhört viktiga i naturen och det finns många sätt att skydda sina husdjur på. Jag bor 

själv vid vargrevir ute på landsbygden och ser till att passa mina djur och hålla hunden 

kopplad när jag rör mig i vargens områden. Det är inget konstigt med det. Alls. 

Svara 

43. bo knutsson skriver: 


det pratas om och informera almänheten om vargen men jag tycker det är dax och utbilda 

naturvårds verket i frågan efter alla idiot grejor dom gjort med flyttar osv varför inte 

använda er av utlänsk expertis i frågan eller av gå folk i vargreviren har inget förtroende 

för er längre ….. 

Svara 

44. Roald Håverstad skriver: 


Ulven bør holde til i villmarken og være sky og redd for mennesker. Det oppnår man på 

følgende måte: Det antal ulv som man tenker å tillate skutt i løpet av et år ( for tiden 20 – 

30 dyr) bør IKKE skytes i løpet av noen få dager, hvor man mobiliserer tusenvis av jegere 

, slik det ble gjort sist. I stedt bør kvoten reserveres til å, relativt fritt, gjennom hele året 

skyte individer som oppholder seg i bebodde områder og nær gårder og husdyr. Når en 

ulv er skutt, må det bevitnes og dokumenteres at den befant seg nær sivilisasjonen og 

ikke i ”villmarken”. Da vill man gradvis, både gjennom genetikk og opplæring til endret 

adferd, få en mer sky ulv som holder seg i villmarken og ikke opptrer truende nær 

menneskene. Det vil minske konfliktnivået. 

Svara 

45. Anders skriver: 


Oron hade ej funnits om det ej hade funnits varg. Ganska enkelt. Ingen varg ingen oro. 

Lösning. Ha dem i djurparkerna så att de som vill se dom kan gå dit och titta. 

Svara 

33(155)

46. Emile Zola skriver: 


Ett enkelt sätt att minska oron hos människor är att inplantera varg på ställen där det bor 

många beslutsfattare, t ex Danderyd, Djursholm, Täby, Lidingö et cetera. 

På det sättet kan alla konstatera hur ofarliga dessa djur är vid närkontakt med 

människan. 

Svara 



(y) Klokt talat! Upp till bevis hur ofarlig och snäll den är! Kan rävar anpassa sig till 

stadsliv, så kan vargen det också utan problem! Det är ingen mer onaturlig miljö för en 

varg än för en räv! 

Svara 

47. Emelie skriver: 


Allmänheten borde kunna gå in på en internet sida och se de senaste rapporterade varg 

observationerna och även vart det finns revir. Många är nog lite rädda i onödan. Och det 

är också bra då man kan undvika att ta promenad med lös hund genom ett etablerat 

revir. ”Jag vill ha varg men inte där jag bor” och vargen vill inte ha några inkräktare där 

han bor…! 

Svara 

Rune skriver: 


Du kan se observationer på rovobs.se. Tyvärr är det 2 tim fördröjning på observationerna 

pga. tjuvjakt. Den 1 mars tom 21 augusti råder löshundsförbud i skog och mark. 

Etablerade revir finns det mycket information om på nätet, men trots det så släpps hundar 

i reviren. Att jägare offrar hundar för att få skyddsjakt är ganska tydligt i åtminstone ett 

fall i Västmanland. 

Svara 

Marja skriver: 


34(155)

Se till att länsstyrelserna har uppdaterad information för allmänheten. 

Det är väldigt konstigt att Dalarna, som är ett av de äldsta varglänen, har NOLL 

information från länsstyrelsen. Ingenting om revir, föryngringar, antal eller observationer. 

Det är som ett hån mot befolkningen. 

Svara 

48. Peter skriver: 


Dessa bör tas på allvar och folk som ej är drabbade kan ej heller refferera till hur det är 

att ha varg bland barn och tamdjur. 

Naturvårdsverket och länstyrelsen borde lyssna på dem som är drabbade i berörda 

områden. 

Svara 

Ylva skriver: 


Vi är många, många ute på landsbygden som bor, arbetar och lever bland vargar och 

andra djur. De allra flesta av oss är anpassningsbara, vi läser på och utbildar oss och tar 

reda på hur vi skall förhålla oss till nya situationer. Jag tycker nog att Naturvårdsverket 

och Länsstyrelserna lyssnar på ”drabbade i berörda områden”. Kanske lyssnar de alldeles 

för mycket istället för att tona ner de ofta obefogade rädslorna. De alldeles för generösa 

tillstånden till skyddsjakter tycker jag kan vara missriktad ”välvilja” till oss landsbygdsbor. 

Att en varg ätit uselt inhägnade får tycker jag inte skall vara orsak till skyddsjakt (ex. den 

aktuella jakten i Skultuna och jakten på Kynna i Småland i höstas). Det ger konstiga 

signaler att man inte behöver ta eget ansvar för sina tamdjur och försenar utveckling och 

acceptans. Gör inte vargen till något den inte är. Den är inte konstigare än andra rovdjur 

som björn, järv och lo. 

Svara 

49. Marie skriver: 


Jag tror att det behövs med sanningsenlig information om vargarna. Media tex går nästan 

enbart ut med info om varg då det inträffat något. Jag vet av egen erfarehet då jag blev 

nekad när mina hundar var på ett fält bredvid gården ihop med två vargar så var det inte 

intressant för media PGA ATT INGA SKADOR INTRÄFFAT. 

Svara 

35(155)



Håller med. Vargskräcken är i stort MEDIAS fel. Varje gång det står något om varg i 

pressen så är det något negativt. Tonen är negativ även då det inte hänt något. Nyligen 

var det en varg som syntes i ett villaområde här i Köping (Inget hände). Då händelsen 

togs upp av media handlade det bara om folk som sade att de inte vågade låta barnen gå 

ut et.c. Det handlade inte om någon av oss som tänkte: Oj var underbart! Tänk att få 

äran att se ett av dessa vackra djur! 

Det är MEDIA som ska skärpa sig i första hand! 

Svara 

50. Björn Isaksson skriver: 


Det gäller att sluta klappa folk på huvudet och sluta säga att av vargen är ofarlig för 

människan, det är inte sant, årligen dödas människor av varg. Den oro man känner om 

man bor i ett vargrevir och ska skicka barnen till skolskjutsen en mörk vintermorgon 

måste tas på allvar. 

Vargar som kommer i närhet av bebyggelse ska få skjutas utan diskussion. Att som nu 

avslå i stort sett alla ansökningar om skyddsjakt på vargar som vistas för nära folk är helt 

fel väg att gå. 

Det gäller också att få folka att tro på att dom har ett inflytande, den tron finns inte idag 

då alla beslut fattas av icke berörda. 

Det vore också bra om vargen kunde jagas på samma sätt som älgen, med tilldelning och 

kvoter. Det skulle fungera alldels utmärkt. Dessutom måste vargen ner i antal där det nu 

är som tätast för att det ska gå att jaga med hund utan allt för stor oro. 

Svara 

jörgen bergmark skriver: 


Klockrent, helt rätt. 

Svara 



”Årligen dödas människor av varg” skriver du. Var får du den statistiken ifrån? I Sverige 

har ingen människa dödas av varg sedan 1800-talet och då rörde det sig om en tam varg. 

Fler människor attackeras av hundar än av vargar. Ska vi förbjuda hundar? 

36(155)

Vargar är av naturen rädda för människor. De tama vargarna på Kolmården som jag haft 

nöjet att klappa och krama, blev rädda när en av oss besökare klev på en pinne så det 

sade ”knak.” Hundar däremot är inte rädda för människor och utgör därmed ett större hot 

mot oss. 

Svara 

C-M skriver: 


Du skriver att ingen i Sverige har blivit attackerad av varg sedan 1800-talet, kan det bero 

på att det inte funnits varg i Sverige under denna period. 

Du skriver att fler människor attackeras av hundar än av varg. Om hundar attackerar 

människor kan troligtvis varg göra det samma då hunden stammar från vargen. 

Jag har oxå varit på Kolmården och klappat vargen de var inte ett dugg skygga eller 

rädda. En av vargarna bet rakt igenom fickan på en av besökarna för att komma åt ett 

äpple som fanns där! 

Om du tittar runt om i världen där det finns varg har människor både blivit dödade och 

attackerde de senaste åren! 

Svara 

Björn Isaksson skriver: 


Kristian. 

I Ryssland och Indien sker detta. Två fall i Canda och Alaska för inte allt för länge sedan. 

Tyvärr är detta inget som publiceras i DN utan bara i jakttidningar och blir därför mest 

känt i jägarkretsar. 

Vargens uppträdande i Sverige på senaste tid tyder inte på någon skygghet för 

människan, men dessa incidenter kommer heller inte in i DN, av någon anledning. 

Svara 

morgan skriver: 


man kan anta att de stora mediaaktörerna i sverige har fått en rundlig summa av 

vargfrämjarföreningar för att ej skriva om hur vargen egentligen är 



Du kan tex läsa på http://www.vargfakta.se De har bla samlat några artiklar från olika 

delar av världen. 

Du visar din okunskap genom att prata om vargattacker i Sverige. Hur skulle vi kunna 

37(155)

haft vargatacker när vi inte har haft varg? Och våra vargstammar är så unga än så länge 

att de knappt har hunnit haft chansen. Vi behöver alltså titta utanför vårt land för att 

kunna prata om vargattacker. Men jag tror inte att vargarna i Sverige skulle vara 

anorlunda än sina släktingar av samma ras i andra länder. 

Vi har samma vargras som i t.ex. ryssland. De har till och med kunskap om att det sker 

flest vargattacker mot människor under januari och februari månad, så några har de nog 

haft genom åren… 

Svara 

Ylva skriver: 


Bara för att det står på internet behöver det inte vara sant. Vargen finns på många ställen 

runt om i världen och vargattacker är extremt ovanliga. Det finns djur i vår svenska natur 

som är mycket farligare för människan. Delfiner, hästar, hundar, älgar, spindlar, fåglar, 

ormar, hajar, rockor, fiskar och maneter tar också människoliv. Skall vi lära oss att 

samexistera eller utrota dem alla? Eller var skall de vara någonstans? I andra länder? 

Svara 

51. Sven-Erik Bertell skriver: 


Varg som vistas i människors närhet ska skyndsamt avlivas. Människor som avlivar varg 

som angriper tamdjur och hundar ska inte misstänkas för grovt jaktbrott. § 28 måste ges 

enkla och tydliga formuleringar som utesluter tolkningssvårigheter. Lagar och regler 

måste utgå från människors villkor. Myndigheters agerande måste vara tydliga, rättssäkra 

och utan misstanke om dolda agendor. Särintressen utan koppling till problembilden ska 

inte beaktas. 

Det är inte acceptabelt att människor ska känna otrygghet i sin livmiljö pga rovdjur. 

Svara 



Vargar som angriper hundar uppvisar ett helt naturligt beteende. Hunden betraktas av 

vargen som en annan varg som gör intrång på reviret. Vargen agerar, fullt naturligt, med 

att skydda sitt revir. Jag kan inte se någon anledning till att vargen ska beskyllas för 

detta. Inför istället förbud mot lösspringande hundar. Släpper man hunden lös i ett 

område med varg och hunden attackeras så är det ägarens fel. 

Svara 

C-M skriver: 


38(155)

Människor som försvarar sin egendom uppvisar oxå ett helt naturligt beteende. De 

skyddar sin egendom och möjlighet till överlevnad. Det finns förbud mot lösspringande 

hundar och katter. Lagen om tillsyn av hund och katt. 

Hur ska hundägaren veta om det finns varg i ett område när Naturvårdverket håller dessa 

uppgifter hemliga? 

Svara 

Ylva skriver: 


Man vet väl om man bor vid vargrevir? Det är enkelt att ta reda på annars, det finns 

kartor med alla vargrevir utmärkta. Bor man vid ett sådant bör man givetvis inte släppa 

ut sin hund vind för våg och utan uppsikt. Men de flesta har väl ändå hunden i koppel? 

Svara 

Micky mice skriver: 


Det är inte frågan om naturligt beteende eller inte utan om rätten att försvara sin 

egendom mot den som vill förstöra den, ta bort den eller stjäla den. 

Om ett av statens djur vill stjäla min egendom (tamboskap eller andra djur) så SKALL jag 

få rätt att försvara min egendom mot denna tjuv eller vandal, så enkelt kan det vara. 

Svara 

Ylva skriver: 


Det är klart att ett dödande av ett rödlistat djur skall utredas. Det är inget som skall göras 

skyndsamt, det skulle bli fritt fram för ännu mer pangande på landsbygden? Har man 

inget att dölja gör det väl inget att saker och ting utreds, eller? Jag bor själv på 

landsbygden vid vargrevir och vill inte ha något ohämmat skjutande i tid och otid, det 

låter livsfarligt. Landsbygden skall inte vara något vilda västern utan vi vill ha samma lag 

och ordning som på andra platser. 

Svara 

52. Henrik Backlund skriver: 


Se till att alla vargar är sändarförsedda, så att alla och envar kan gå in på datan och se 

om man kan släppa ut barn/husdjur, eller om det är ”innedag” när det är varg i krokarna. 

Svara 

39(155)



Det är inte vidare bra eftersom tjuvjägare kommer att utnyttja informationen för att 

skjuta varg. 

Svara 

Howard Summers skriver: 


Informationen skulle också öka acceptansen av varg och misnkar ”behovet” av illegal jakt. 

Svara 



ta fast tjuven skriker tjuven…. 

Svara 

53. Martin Wall skriver: 


Något som i längden klart skulle få folk att acceptera vargen i sin närhet är om man fick 

lov att skjuta den om den kommer närmare än 100 meter från tomt. Jagar vi inte vargen 

regelbundet så lär den sig inte att människan är farlig. Jag tror inte många vargar skulle 

bli skjutna på detta vis men många skulle känna at de kan råda lite över sin egna 

situation. Dessutom om en flock rör sig nära bebyggelse och en blir skjuten så bör de 

andra lära sig att det är farligt att komma nära människan och därmed blir det mindre 

skador. 

Svara 

Roald Håverstad skriver: 


Helt riktig tenkt. Det er bedre å ta ut et antall ulv på denne måten, enn å sette i gang en 

intens vinterjakt langt inne i de dype skoger. 

Svara 



40(155)

Det krävs mycket mer än att bara ge tillåtelse att avliva vargar som kommer för nära 

bebyggelse. Alla har inte tillgång till vapen och man går ju inte heller omkring med vapen 

dygnet runt. Man måste helt enkelt tillåta jakt på varg året om, dygnet om. Om staten vill 

ha varg så får de väl hägna in sin egen mark och hålla den där och förbjuda jakt där. Det 

skulle minska maktlösheten hos drabbade, minska oron och minska skadorna. Varg 

”kramarna” och forskarna skulle kunna betrakta vargarna i lugn och ro och inte behöva 

beskyllas för att sakna empati och respekt. 

Svara 



Jag bor i Leksand och tog jägarexamen på 90-talet. Oron för varg existerar i denna 

kommun men långt ifrån i den utrsträckning som kan tolkas av media, de få som dock är 

oroade görs sig hörda av olika orsaker, rent konkreta så som rädslan för sina husdjur inkl 

får och kossor. Andra är rädda för varg för att de är rädda och oroliga i största allmänhet. 

Det hjälper heller inte att vi jägare bedriver propaganda på olika nivåer och desinformerar 

allmänheten, jägarkåren har grundmurat inställningen att vargen är ett skadedjur och det 

genomsyrar hela vargdebatten. Att vi jägare faktiskt kan förändra vårat sätt att jaga och 

organisera oss utan minska antalet fällda älgar i samspel med varg, den riktningen har 

inte fått fotfäste främst pga att jägarorganisationerna inte har modet att gå den vägen. 

Mitt konkreta förslag är att alla berörda myndigheter och jägarorganisationer gör ett 

experiment i en vargtät kommun. Experimentet skulle bestå av tre viktiga delar; 1. 

Jaktvårdsområden som berörs av vargrevir slås samman till större jaktvårdsområden, på 

så vis skulle jägarna i vargtäta kommuner solidariskt dela på älgköttet trot att enskilda 

jaktlag som drabbats av varg på deras marker få ta del av älgköttet, älgarna är trots allt 

inte begränsade av markgränser. 2.Ge jägarna större makt över älgförvaltningen i 

vargtätaområden 3. Kanske den viktigaste delen att sprida information om vargen, kanske 

mest vad vargen konkret gör för nytta i sitt ekossystem. 

Svara 



Så synd att du inte talar om vad du heter Det borde vara fler som du här i debatten 

Svara 



Att utge sig för att vara jägare och samtidigt uppvisa en så total okunskap i ämnet och 

bristande förankring i verkligheten bäddar inte för någon framgång. 

41(155)

Svara 

55. nge johansson skriver: 


Man bör få skjuta varg som uppehåller sej nära bebyggelse utan att bli anklagad för 

tjuvjakt sedan bör personalen bytas ut på LST till folk som har kunskap det bästa vore om 

vargen vore inhägnad det är alltför dyrbart med varg det är ju skatte betalarna som får 

stå för notan. 

Svara 

56. Wanja skriver: 


Viktigt att människors oro tas på allvar och att man är medveten om att vargens beteende 

inte är statiskt. 

Det räcker med att en varghona med valpar har fått känna på känslan att man kan hota 

människan. Då kan kullen lätt utveckla nytt beteende. Det är bara att se hur rådjuren har 

anpassat sig till människan. 

Vargen har behov av stora vidder därför är den inte lämplig i många områden för då blir 

det en kamp vargen eller människan. 

Bara för att man är en myndighet vet man inte alltid bäst, ska vi hitta någon form av 

balans myndigheterna ha en serviceinriktad attityd och inte ha för brott om. 

Svara 

57. christina nilson-dag skriver: 


Tillåt licensjakt på varg igen. FÖrtroendet för rovdjurspolitiken var på god väg – men 

försvann till stor del i och med att licensjakten förbjöds i agusti i fjol. MÄnniskors oro blir 

mindre om man vet att man jagar vargen och den lär sig hålla sig borta från bebyggelse 

och människor. 

Svara 

58. Magnus skriver: 


42(155)

I remissversionen ”Nationell förvaltningsplan för varg” är det mycket fokus på renar, 

jakthundar, får och getbesättningar, men väldigt lite fokus på barnfamiljer som vistas i 

skog och mark. 

Jag är positivt inställd till varg och ägare till ett fritidshus i de centrala delarna av ett 

mindre vargrevir. Då vi har en skogstomt, så vistas rådjur och andra djur ofta på tomten. 

Några gånger har vi hittat vargspillning och vargspår i närheten av huset, vilket jag 

personligen tycker är spännande. 

En predationsstudie utförd i reviret har konstaterat att vargarna jagar älg och rådjur inom 

några hundra meter från vårt hus. För några veckor sedan fanns ett anslag uppsatt, som 

konstaterade att varg tagit en älg och att kadavret skulle ligga kvar enligt önskan från 

länsstyrelsen. Anslaget uppmanade även hundägare att inte ha sina hundar lösa samt att 

jaktarrendatorn var informerad. 

Jag är inte jägare eller hundägare, men jag är småbarnsförälder och har därför sökt 

konkret information om hur man som barnfamilj ska bete sig vid längre vistelser i ett 

vargrevir. 

Jag har trots mycket arbete med informationssökning inte kunnat hitta någon bra 

handfast svensk information. 

Har i jakten på information läst flera av Viltskadecenters publikationer, exempelvis 

foldern; ”Om du möter en varg”; texten ”Hur rädda är vargar för människor”; rapporten” 

Rädslan för vargen – en tvärvetenskaplig utredning”. 

Jag trots det inte hittat den information jag söker. Däremot så finns det massor av 

information om hur du skyddar renar, jakthundar, får/getbesättningar etc. Vilket känns 

mindre relevant för mig som småbarnsförälder. 

Jag har dock hittat lite relevant information från ”Alaskan department of Fish and game”, 

däribland broschyren ”Staying safe in wolf country”. Där duckar man inte för frågan, utan 

har med ett avsnitt med rubriken “Keeping our children safe”. Jag tror att denna 

frågeställning är central för att minska människors oro och få en bred acceptans för varg. 

- För att minska människors oro föreslår jag därför att det tas fram handfasta 

förhållningsregler för hur man som barnfamilj ska bete sig vid längre vistelse i ett 

vargrevir. Till exempel besvara frågor som: Kan barnen leka kurragömma på tomten? Kan 

barnen på egen hand gå in i skogen för att plocka blåbär? Bör jag sätta upp ett staket 

runt lekplatsen? 

- Jag föreslår också att det tas fram konkreta handfasta tips på ”skadeförebyggande 

åtgärder” som kan vidtas för barnfamiljer som vistas i vargrevir. Kan jag exempelvis be 

länsstyrelsen att sätta upp ett rodjursavvisande stängsel runt min tomt i det fall 

lässtyrelsen önskar att lämna ett vargslaget älgkadaver i närheten av min tomt? 

- Jag föreslår också att det tas fram konkreta tips på hur man som barnfamilj skrämmer 

bort eller försvarar sig, om man mot förmodan, träffar på aggressiva vargar. ”Alaskan 

department of Fish and game” skriver exempelvis om användning av ”airhorns”, ”bear 

spray” och ”firearms if necessary”. Kanske regelverket kring användning av denna typ av 

produkter måste förändras? 

- Jag föreslår också att det tas fram konkreta tips på hur barn ska bete sig om de, mot 

förmodan, på egen hand möter en varg. Att be en sexåring att ”stanna upp och verka stor 

och farlig” känns inte relevant. 

43(155)

Mitt förslag är därför att Naturvårdsverket sätter av medel för att jobba med dessa frågor. 

Jag bidrar gärna som bollplank i processen. 

Svara 

Lars skriver: 


Det finns internationella sammanställningar av fall där vargar varit inblandade. Det är 

viktigt att i varje särskilt fall konstatera orsakerna som kan vara av många slag. 

Slutsatsen är att varg normalt inte angriper människor. 

Det är större risk att gå på stan eller åka bil, att bli anfallen av hund osv. 

Svara 

Jämte skriver: 


Jo Jo samma gällde björn fram till incidenten i Valsjöbyn. Numera skjuts björn utan prut 

varje vår eller när den börjar trivas i mänsklig närhet. Beslutsnivån är nu Länsstyrelse 

också det en följd av tragedin. 

Svara 



Så kan man inte resonera! I så fall kan man ju släppa ut några sibiriska tigrar (som 

verkligen är utrotningshotade) dom skulle ju döda färre än trafiken! 

Svara 

Dag Lindgren skriver: 


Man förstår det upplevda behovet, men att satsa mycket och detaljerat på den typen av 

överväganden kanske höjer oron för en liten risk. Sedan är risken med björn nog allmännt 

sett större, så det kanske vore viktigare att informera om den men mycket av 

försiktighetsåtgärderna är samma. En ide där denna information kunde vara en del är att 

vargkommunerna har en länk till en nationell eller länstyrelse sida ”leva med vargar”. 

Svara 



Går bra att läsa fakta om vargar och dess påverkan på människor på 

http://www.vargfakta.se 

44(155)

Svara 

DagL skriver: 


Informationen på Vargfakta är inte organiserad för att råda i individuella situationer. 

Urvalet áv ämnen på VargFakta höjer oron. Den här info och råd bör nog myndigheter stå 

för och inte privata initativ. Kommuner bör nog känna ett ansvar för innevånares oro där 

det är relevant. 

Jag har inte den bakgrunden éller sakkunskapen att ge råd till sexåringar men jag säger 

ändå något som exempel på vilket råd jag tror man skall ge. Vänd INTE om och spring 

bort så fort benen bär!! En varg eller björn kan springa mycket fortare än en människa 

och att springa bort som ett jagat djur kan väcka jaktinstinkten hos ett nyfiket rovdjur. 

Och på/nära tomten kan man ta bort vegetation som gör det möjligt för rovdjur att 

komma mycket nära utan att synas. 

Fast det finns alltså de som kan tänka bättre och sedan utforma det bättre. Det kanske 

möjligen var fel vad jag sa. 

Svara 



Rätt och tänkvärt! 

Svara 

59. Inger Malmström skriver: 


Jag anser att det bästa sättet att få bort obefogad rädsla är att informera. Och detta sker 

mest effektivt genom skola och förskola. Bra material finns bl a hos Järvzoo. dessutom 

tycker jag att informatörer borde komma ut i skolor, föräldramöten osv. Utbilda helst även 

skol- och förskolepersonal. 

Svara 

inge johansson skriver: 


Ja ha så barn ska tvingas att bli i tutade med lögner . nä fram med fakta tala om vilket 

elände det är att ha varg bland folk många tvingas sluta med att ha får priserna sjunker 

på fastigheter där det är varg. 

Svara 


45(155)


Det hade varit bra om det varit obefogad rädsla vi pratade om här. Nu är det ju inte det. 

Meningslöst att indoktrinera barn som upplever verkligheten sedan. 

De som kan minst på den här sidan beskyller de andra för okunnighet. Det vore jättefint 

om människor som skriver här verkligen satt sig in i frågan innan de skrev. Det blir som 

”Fråga publiken” i Poskodsmiljonären, alla svarar oavsett om de kan eller ej. 

Svara 



Det bästa sättet att skapa oro är att informera mer, dvs om man ger sanningsenlig 

information. Man kan naturligtvis hjärntvätta barn som man gör i andra diktaturer, men 

det visar sig alltid i längden att sanningen och den krassa verkligheten vinner över sagor 

och falska verklighetsbeskrivningar. 

Sverige och Naturvårdsverket ska INTE nedlåta sig till sådant. Det skapar endast ett 

myndighetsförakt och ökar misstron mot myndigheterna även i andra frågor. 

Svara 

60. Alice Tross skriver: 


Människors oro och rädsla bör tas på största allvar! 

Myndigheter ska då informera om vilka lagar som gäller och vad de har att rätta sig efter, 

sen behövs information om vargens beteende och hur de fungerar som djur och rovdjur! 

Många skrönor och felaktig propaganda sprids av nollvisionärer och sprider skräck bland 

befolkning, som inget annat vill än att totalt utrota vargen för sina egna egoistiska syften! 

Bättre information behövs även för hur de får hjälp med stängsling och ett smidigare sätt 

att erhålla pengar som finns att få! 

Svara 



andra länder har försökt lagstifta bort problem 

det har vi sett hur det har slutat med totalt motsatt önskad effekt 

sverige sitter i klämma med sej själv för att de politiker som en gång tecknat under 

diffusa eu avtal har en önskan om att själva ta en plats under eus flagg i nån byggnad i 

bryssel och då törs man följdlogiskt inte sätta en syl i vädret mot en presumtiv 

arbetsgivare 

46(155)

Svara 

Lars skriver: 


Det är inga diffusa avtal: 

Art- och habitatdirektivet anger vilka arter och naturtyper som ska skyddas inom EU. Vilka 

dessa är har gemensamt bestämts av medlemsländerna inom EU. I direktivet upptas över 

1 000 arter varav ca 150 finns i Sverige. Av 231 naturtyper har vi 88. Direktivet infördes 

1992 men började gälla i Sverige då vi blev medlemmar i EU 1995. 

Svara 



vänligen förklara då lars hur alla andra vargländer utom sverige har licensjakt och österut 

fri jakt på varg så gott som året om…med skottpengar i rubel 

det kommer att straffa sej själv hårt det här med att inte i tid hålla efter vargstammen 

det är som jag säger,svenska politiker vill jobba i eu skrapor och vågar därmed inte säga 

emot ett ord av vad eu säger 

men de kämpade hårt vid eu inträdet de svenska politikerna för att få behålla snuset i 

sverige då det drar in mycket skattepengar,då fanns ingen rädsla för eu väldet 

nu har vi en vargstam som kostar massor i skattepengar 

det vi får in på snuset går till vargar..sverige är fantastiskt 

Svara 

61. Stefan skriver: 


Kommer det en lösspringande ”kamphund” = varg på tomten BÖR man vara orolig. 

Svara 

62. Jane Byström skriver: 


INFORMATION, INFORMATION och åter INFORMATION är nog det som är bäst till 

människor som räds rovdjur. Att knske ordna guidade turer ut i rovdjursmaker som staten 

kan bekosta.Jag tror att okunskap är den största orsaken. En annan sak som jag lärt mig 

47(155)

under åren är att vargar är väldigt nyfikna, det är nämligen det som dom lär sig av. Att 

visa att människor ar jättehemska är ett sätt. jag tror inte på att skjuta bort nyfikna 

vargar. Att en varg försvinner från reviret med att bli skjuten är ingen erfarenhet. Men har 

man ett bra stängsel med bra ström så tror jag att vargen inte självmant går dit och får 

sig en ordentlig smäll. Men en sak är säker man måste ta människors rädsla på allvar. 

Jag tycker även att man på nytt kan försöka att gå ut med nya enkäter i vargtäta 

områden där människor kan anonymt kryssa i vad dom tycker om vargen och varför. 

Licensjakt på varg tycker jag inte kan tillåtas förräns stammen är livskrafig och minst 

500.st. 

Svara 

C-M skriver: 


Så du tycker att vi som bor bland varg är okunniga? Du skriver att du tror och tycker! 

Varför tar du inte reda på fakta? Vi som bor i varg revir oh har erfarenhet av varg svarar 

gärna på dina frågor om du tar dig tid att lýssna! 

Svara 



Jag går oguidade turer varje dag. En beväpnad guide som livvakt för hundarna vore en 

bra lösning. Den tar jag gärna emot. 

Svara 



På vilket sätt skulle människors oro minska genom att man tillåter vargstammen öka??? 

Kunskap om att vargen finns runt knuten ökar självklart oron för vargattacker. Vi VET 

redan vad vargen ställer till med. Vi behöver inte mer kunskap om det. Skulle vara 

mycket bättre om man inte hade denna kunskap så man slapp oroa sig. 

Tyvärr påminner vargen hela tiden sin omgivning om vilket problematiskt och farligt 

skadedjur det är. 

Stängsling minskar kanske oron för att ens egna djur ska bli vargmat, men då vet man ju 

att något annat djur blir drabbat istället. För det är väl inte så att vargen blir vegetarian 

om man sätter upp stängsel? 

Svara 

63. KG Westerberg skriver: 


48(155)

Skada och/eller oro – de båda begreppen sammanfaller ofta. Skadan behöver inte var 

fysisk enligt min mening är nedan beskrivna skador allvarligare. 

En samhällsutveckling där vi inte kan bevara en levande landsbygd där människor trots 

begränsade utkomstmöjligheter kan försörja sig är en förödande skada som vårt land 

hotas att drabbas av. Det kan självfallet vara många orsaker till en sådan utveckling, en 

av dem är den som nuvarande svensk rovdjurspolitik utgör. Vi har lagstiftning som 

reglerar vårt förhållningssätt till naturen och djurlivet. Lagstiftningen förbjuder oss att 

utsätta både tamdjur och vilda djur för onödigt lidande samtidigt förväntas 

landsbygdsbefolkningen underhålla öppna marker i delar av landskapet. Det har i 

generationer skett bl.a. genom djurhållning och våra förfäder har för att skydda sina djur 

tagit konsekvensen av detta genom att hålla rovdjuren på hanterbar nivå. 

Verksamheter med fritt rörliga tamdjur såsom rennäring, fäboddrift, får- och/eller get- 

hållning samt löshundsjakt är extremt skadeutsatta och i stort sett omöjliga att skydda 

mot rovdjursangrepp. 

Dessa verksamheters samhällsnytta måste vägas mot värdet av rovdjursstammar i 

sådana numerärer att dessa verksamheter inte går att bedriva. 

Dagens syn på och tillämpning av rovdjurspolitiken saknar konsekvensanalys, en teknik 

som 2000-talets människa på ett bättre sätt borde vara kapabel till, framförallt eftersom 

konsekvensanalys tillämpas inför de flesta andra beslut som skall tas i samhället. Det 

lokala inflytande måste få större betydelse vid utformningen av förvaltningen och 

rovdjurens antal begränsas i de nu rovdjurstäta länen. 

Född glesbygdsbo – efter avslutad sk karriär ägnar jag mycket tid på de egna markerna i 

norra Värmland och Dalarna. De senaste 10-15 åren har jag bevittnat att den ena 

småskaliga verksamheten efter den andra övergetts pga rovdjursproblem samtidigt som 

många bofasta slutat jaga eftersom riskerna för angrepp på hundarna ökat. En varg som 

förföljde min hund slutade utan missöde, efter skrämselförsök och skrämskott, 

millisekunder från avlivning av vargen. 

Med vånda sker därefter ett fåtal försök att jaga med löshund – vem vill hitta sin 

“jaktkamrat” lemlästad eller död i jaktmarken. 

KG Westerberg 

Svara 

64. carina blomdahl skriver: 


hej ja att vara rädd för vargen har jag svårt att förstå stör man inte den så stör inte den 

är i skogen mycke på hösten o plockar bär ser aldrig något rovdjur får nästan en känsla 

att dom som möter varg o björn söker upp dem tycker att det är för mycke skriverier om 

att vargen är så farlig tror den är mer rädd oss än vi för den det är överdrivet allt som 

handlar om vargen skulle vara överlycklig om jag fick se en i verklig natur ha med en 

bjällra eller nått när ni går i skog o mark 

Svara 

49(155)

65. Eric Johansson skriver: 


Sluta ge pengar till jägarorganiskationerna för att öka den biologiska mångfalden. Det 

stärker bara enfalden. Medel för att öka biologiska mångfalden skall till exempel gå till 

naturskyddsföreningen. Viltförvaltning sköts bäst av vargen. Jägarna kan få hålla efter 

stammarna i bygder där varg inte trivs och vill etablera sig. 

Svara 



Antar att detta är ironi. På vilket sätt minskar dina förslag människors oro??? 

Har svårt att tro att denna typ av förslag följer riktlinjerna för ”tyck till”… 

Svara 



det är ju jägarna själva som försörjer organisationerna genom medlemskap och statligt 

jaktkort som fn är 300 kr årligen 

inte en skattekrona går till jägare eller dess rörelser 

vi som ökar biologisk mångfald genom viltvårdsåtgärder året om gör detta ideellt..med 

glädje 

Svara 

66. orvar nilsson skriver: 


Vargen ska leva i stora vildmarker, där inga människor och tamdjur finns, och det har vi 

inte i Sverige, så människors rädsla är befogad. 

Svara 

67. Kjell Sällberg skriver: 


50(155)

Klara direktiv från beslutande och bestämmande instanser i frågan. Det hela slutar i ett 

virrvarr av temporära lösningar och ändrade förutsättningar. Vilka kan jobba sakligt 

för/emot varg då? En långsiktig lösning kommer vi inte att få se så länge politikerna låter 

det godtyckligt tjänstemannastyras.. Hur långsiktigt det sedan blir med politiker är också 

en fråga…. 

Svara 

68. Lars skriver: 


Människors oro kan tudelas: 

1. Oro för varg: 

En rejäl upplysningskampanj behövs där rovdjurens betydelse för fungerande ekosystem 

belyses. Kunskaperna i ekologi tycks inte vara överdrivet stora i samhället, allra minst i 

jägarkretsar, där det finns en tro att jägare kan ersätta rovdjur. Vanföreställningar och 

myter om att varg angriper människor måste snarast bekämpas och information som finns 

i diverse rapporter delges så vi slipper uppgifter om att människor inte vågar gå ut i skog 

och mark eller skicka barn till skolan. 

2. Oro för vargens och olika arters fortlevnad. Många människor är oroade över den 

artförlust som sker successivt globalt och därmed den negativa och okunniga bild som 

sprids om rovdjur och bristen på förståelse av den betydelse rovdjuren inklusive vargen 

har. Det är en mycket stor och ångestladdad känsla. De tidigare genomförda 

licensjakterna och den därpå kamouflerade licensjakten, kallad utökad skyddsjakt, samt 

decentraliseringen av besluten har varit mycket negativ för vargstammen i Sverige och 

har ökat motsättningarna i samhället. Kraftfulla åtgärder måste vidtas för att 

vargstammen ska uppnå gynnsam bevarandestatus. Det måste anses självklart att vi ska 

uppfylla internationella direktiv för bevarande av arter. Rovdjursutredningen är vag och 

kan snarast betraktas som en sorts kompromiss mellan olika intressen. Antalet vargar 

som föreslås till 450 verkar vara en konstruktion av utredaren och antalet stöds inte av 

internationella forskare eller genetiker utan det anses som om minst 1000-talet vargar är 

rimligt för gynnsam bevarandestatus. 

Jägarorganisationerna representerar tydliga särintressen och kan inte svara för svensk 

viltvård. Vid behov av jakt bör denna överföras till statligt anställda ”neutrala” jägare som 

har erforderlig kunskap om biologisk mångfald och ekologi. Viltförvaltningsdelegationerna 

måste få en neutral sammansättning. 

Tjuvjakt liksom giftutspridning och utsättning av fällor förekommer vilket är oacceptabelt 

och måste beivras å det kraftigaste. Det är inte värdigt ett demokratiskt upplyst samhälle. 

Straffsatserna bör höjas. 

Beslut om skyddsjakt måste kunna överklagas. Att avfärda åsikter som ”icke berörda” är 

att ignorera demokratin och den kunskap som finns. 

Svara 



51(155)

Tror inte att införande av ekofascism eller ekodiktatur skulle minska oron över varg hos 

folk. Tvärtom! 

Svara 

69. Lars-Erik Ståhlberg skriver: 


Jag tror att de mindre barnen måste skyddas av skyttar när de t.ex. ska till skolan eller på 

någon annan aktivitet. 

Vad händer när skyddshundarna mot rovdjuren anfaller människor istället. Då räcker det 

inte med politiker och experter. 

Svara 

70. Agneta Lejdhamre skriver: 


Jag föreslår att man bjuder in människor från vargtäta områden som får berätta har de 

upplever och klarar av att leva nära vargar. Dessutom kan de ge tips om hur de skyddar 

sig och sin boskap. 

Svara 

71. Hönsmamman skriver: 


Statligt bidrag till rejäla, rovdjurssäkra (inte avvisande) stängsel runt alla förskolor och 

skolor i vargtäta områden! Inget barn ska behöva drabbas och vargarna håller redan till 

inne i samhällen under dagtid. (minskar även rymningsrisken eller att övriga obehöriga tar 

sig in). 

Svara 

72. karin sivertsen skriver: 


Jag tycker det är helt fel att jägarlobbyn ska få ge ut fakta om vargen. Dom diskuterar på 

så märkligt sätt, så folk blir rädda för varg istället för att acceptera och lära sig att leva 

med dem. Sätt riktiga naturvårdare som vet hur en varg fungerar. Och låt dom få 

52(155)

informera folk istället. Som det är nu så byggs folks rädsla på när inte korrekt fakta kan 

komma till folket 

Svara 

73. Lennart Lantz skriver: 


Ha vargen inom hägn typ nationalparker. Inga frilevande vargar. Lantbruksuniversitetet, 

Institutionen för skogsekonomi, gjorde 1993 ett försök att bedöma totalkostnaderna för 

de 4 stora rovdjuren i svensk fauna. Publikationen har beteckningen arbetsrapport 165, 

1993, ”Kostnader för de fyra stora rovdjuren i svensk fauna”. I denna utvärdering kom 

lantbruksuniversiteten fram till att 500 vargar i Sverige, tillsammans med björn, järv och 

lo, skulle innebära en årlig totalkostnad för svenska folket om 6.043.750.000 kr i 1993 års 

penningvärde. Till sist: Har inte myndigheterna läst skriften ”Rapport från projekt varg”, 

Om vargens sitution och framtid i Sverige-utgiven av Svenska Naturskyddsföreningen, 

ISBN 91-558-7201-8. Där framgår tydligt hur vargen fick hjälp att återkomma till Sverige 

(se kapl 10). Har vi råd med vargen i frihet? 

Svara 

Lars skriver: 


Ja 

Svara 



Nej 

Svara 

74. Smålänningen skriver: 


Som det ser ut i dagens Sverige så kör naturvårdsverket över de drabbade och de som 

bor i vargtäta områden gång på gång. Mitt förslag till en förbättrad rovdjurspolitik är att 

först och främst börja lyssna och ta hänsyn till dem som lever med vargen i sin vardag. 

Sedan är det helt klart önskvärt att rovdjurspolitiken hamnar på en regional nivå så att 

dem som lever med varg och stora rovdjur i sin vardag får så stort inflytande som möjligt 

i de beslut som fattas inom rovdjurspolitiken. Ett tak på 150 Vargar i hela Sveriges rike 

och koncentreras vargstammen till en begränsad yta om ex 30% av sveriges yta så ska 

53(155)

också vargstammens tak begränsas till 30% av total antalet för hela Sverige (150 

individer som tidigare nämnt). Vad gäller valputsättning från djurparksvargar bör man 

lagstifta om att avliva en av varghonans egna valpar för varje valp som sätts ut från 

djurpark. 

För att få den vargstam skygg för människor och dess boskap/tamdjur bör det lämpligast 

tillåtas att skjuta mot varg vid blotta åsynen först och främst med ett antal varningsskott i 

skrämsel syfte hjälper inte det skall vargen avlivas. På så vis tror jag att vi kommer att få 

en skygg vargstamm som inte stör människan som lever i vargtäta områden. 

Svara 

75. Gudrun Engström Larsson skriver: 


Att informera om hur en varg beteer sig och gå ut med information som är 

kunskapsbaserad och inte kommer från de intresserförgreningar som finns, så det blir en 

information som är saklig. Att informera om att vi ska leva tillsammans för vargen för det 

ska vi ju. Att få bra exempel på människor som lever tillsammans med vargen och hur det 

gör det. Lära sig beteenden hur hanterar det om jag kommer nära en varg hur ska ha 

handa min hund i mark där jag vet att det finns varg. Hur ska jägarna skydda sina hundar 

för det kan man göra. Tror att saklig infomation är viktigt samt att man bemöter 

information som är direkt felaktiga direkt. Lär barnen redan i skolan hur djur i allmänhet 

beteer sig och hur vargen eller våra andra vilda djur beteer sig i synnerhet. 

Svara 



Jag har inte märkt någon annan som vågat formulera hur farlig vargen är för människor. 

Den utredning som finns (Linell) gör ett lite föråldrat intryck och täcker inte in de senaste 

årens händelser och fokuserar inte på risken i Sverige och sedan måste risker sättas in i 

ett sammanhang. Jag tror egentligen inte det gör människor mindre oroliga men ett sunt 

samhälle analyser vad de är oroliga för även om det här ”objektivt” inte är viktigt nog för 

att motivera det. 

Så här formulerar jag det ”Det skulle inte förvåna mig om någon nu levande svensk 

avlider av en attack av en vild varg i Sverige, men det skulle förvåna mig om två gjorde 

det”. Det finns 10 miljoner och jag menar att risken är mindre än en på tio miljoner. Eller 

en gång på hundra år. Men jag vet faktiskt inte exakt, det är mina egna spekulationer och 

jag kanske något underskattar risken. Jag antar också att vargantalet inte ökar och 

uppmärksamheten förblir hög. Det har hänt två dödsfall i norra NordAmerika det sista 

decenniet som jag tror lika gärna kunde hänt i Värmland och det rör sig nog inte om 

riskvargar. Det går inte att säga att vargen är ofarlig, bara att risken är mycket liten. 

Jag tror man underdriver risken, för att jag tror det finns ett mörkertal, jag tror inte det är 

stort men stort nog för att diskuteras utförligare. Det tog två år för en död av varg i 

54(155)

Kanada att bli officiellt erkänd av varg och inte björn. En kvinnlig joggande lärare som 

dödades i Alaska låg en bit vid sidan av vägen och hade inte förbipasserande kort efter 

incidenten sett blodspår på vägen hade det kunnat ta många dagar innan hon hittades 

och då kanske skadorna tillskrivits björn. Man hör att Gysingeincidenten var det sista 

fallet i Sverige men då var det ett tiotal barn, klart det blev omskrivet och fastnade i 

minnet. Förmodligen har det hänt senare, men eftersom det varit enstaka fall har det inte 

dokumenterats och fastnat lika bra i medvetandet. Det fanns inget statens vargverk att 

rapportera till och prosten störtade sig nog inte ut med en mätsticka för att mäta 

avståndet mellan huggtänderna när någon hittades död och dödsfallet rapporterades, som 

en modern lst anställd skadeuppskattare skulle göra om det var ett dött får idag. 

En chans på tio miljoner är inget att oroa sig för eller låta påverka sitt handlande, om den 

nu inte är högre. Vi skall alla dö och chansen att det blir cancer eller kärlsjukdomar är väl 

många miljoner gånger större än vargattack. Risken även om man vandrar i ett vargrevir 

är större att dö av blixtnedslag eller björn eller älg och väldigt mycket större att dö av 

människa. Risken är större att andas in en radonatom som leder till död i cancer 20 år 

senare. Mer än tio människor om året dör i viltrelaterade olyckor, krockar med älg är det 

vanligaste. Chansen att en vargattack dödar en människa är storleksordningen 1000 ggr 

mindre. Etc. Förresten skulle den enda som dog i en vargattack under århundrandet få sitt 

namn bevarat i annalerna i minst hundra år vilket kanske någon skulle uppskatta. 

Men jag saknar alltså den moderna uppsatsen med det här spånandet av någon som 

tänker på det lite djupare än jag. 

Svara 



Nästan årligen går människor ner sig på isar för att rädda sin hund som ligger i en vak. 

Jag har själv räddat min hund ur en vak (inte så väldigt långt ut) och jag vet andra som 

också gjort det. I varg-råden sägs det att du inte ska gå emellan om vargen anfaller din 

hund. De flesta hundägare skulle göra det ändå. Det finns många hundägare som slagit på 

vargar med diverse tillhyggen för att få dem att släppa hunden. Med vargar som är så 

oskygga att de ger sig på kopplade hundar ökar alltså risken att även människor blir 

skadade. De indiska barn som blir dödade av vargar har ofta försvarat t.ex. en get. Ett 

barn med en hund i koppel löper därmed sannolikt störst risk av alla människor i Sverige 

att råka illa ut pga vargangrepp (skulle jag förmoda tills någon kan visa att det inte är 

så.) 

Vargar som avsiktligt gett sig på människor (i områden utan bytesdjur) har enligt den 

rapport som kom om detta, valt klena offer, barn och gamla kvinnor. Självklart kan de 

uppskatta farligheten hos ett eventuellt byte, de gör ju det varje dag. De ojagade 

vargarna som gav sig på människor i Nordamerikas naturreservat valde däremot inte alls 

enligt vad jag kan läsa mig till. De var bara tillräcklig orädda för att ge sig på människor i 

största allmänhet. En flock på 15 vargar är inte rädda för mycket. 

Svara 

55(155)

77. jörgen bergmark skriver: 


Sätt ett maxtak på 150 vargar. dessutom borde alla vargar som påträffas i närheten av 

människor, husdjur och renar saklöst få skjutas av jakträttsinnehavaren eller renskötare. 

Svara 

78. Leif Karlsson skriver: 


Eftersom jag själv lever i ”Vargland” och dagligen möter människor som oroar sig för sig 

själva och sina barn eftersom Vargen idag helt respektlöst rör sig i våra trakter inne bland 

stugor , daghem och samhällen , dessa människor känner stark oro för att något otrevligt 

snart kommer att hända eftersom Vargen är ett rovdjur med allt vad detta innebär i form 

av uppträdande och beteende , vilket ingen kan bortse ifrån. 

Om jag backar 10 år i tiden så hade vi i våra trakter exakt samma orokänsla för Björnen 

som då var på väg upp i antal och människor var väldigt rädda på samma sätt , här bör 

NVV titta på utvecklingen för denna art när man tar beslut på hur man ska jobba med 

Vargen , idag är Björnen accepterad av människorna trots att den finns i betydligt större 

antal idag än för 10 år sedan , men detta beror på att förvaltningen sker i samförstånd 

och samverkan med de som lever här och då menar jag genom jakt där den inhemska 

befolkningen känner sg delaktiga vilket är en förutsättning om ni ska kunna uppnå 

acceptans för Vargen och för att arten ska kunna utvecklas , titta bara på Björnstammens 

utveckling i landet , där har ni facit. 

Svara 

79. gullbritt sundin skriver: 


vill kunna gå ut med min hund utan att behöva se sig för och känna oro det måste bli en 

större avskjutning om vi ska komma till rätta med detta problem! 

Svara 

80. Roland Ljung skriver: 


Jag har valt att lämna min kommentar under rubriken ”människors oro” eftersom den 

känns mest övergripande. Självklart blir folk i landsorten ”oroliga” när det finns varg i 

56(155)

landet. Enda vettiga lösningen är ju att skjuta bort alla frilevande vargar och, om vi nu 

måste ha varg, skapa ett stort rymningssäkert hägn där de som så önskar för egna 

pengar kan föda upp hur mycket varg de vill. Vi som bor på landsbygden och försöker 

hålla markerna öppna med miljövänlig produktion av kött från djur som haft ett bra liv ska 

inte behöva oroas av den ökande risken att få våra djur levande uppätna av varg. 

Det fanns en tydlig anledning till att våra förfäder utrotade vargen, vi ska inte behöva 

uppfinna det hjulet ytterligare en gång. Om ni vill avfolka landsbygden och öka importen 

av industriuppfött kött så är det bara att fortsätta på den utstakade vägen. Jag är inte 

säker på att ni gillar min kommentar men eftersom ni frågar måste jag ju ge ett ärligt 

svar. Med en hederlig önskan om snar bättring! 

/Rlj 

Svara 

81. Victoria Lindahl skriver: 


Tillbaka i historien när varg var vanligt förekommande har många människor blivit 

dödade. Stängsla in hela Sverige…sanslöst, vem kommer att betala för detta vansinne, 

bara att stängsla in alla fårhagar kommer att kosta 5miljarder, kalvar och föl är också 

bytesdjur för varg…hur mycket stängsel det handlar om har ingen hittills räknat på. Jag 

säger igen… vargen är allt ifrån utrotningshotad. 

Svara 

82. Göran skriver: 


Träna på att förstå de långsiktiga socioekonomiska konsekvenserna av dagens 

rovdjurspolitik. Öppna för varg i renbetesland så det blir tydligt att vargstammen hör ihop 

med vargar från Finland och Ryssland, då är det väl inget problem med ”gynnsamt 

bevarande status”. 

Svara 



Det finns inget som helst rimligt skäl till varför Sverige ska upprätthålla en stam av vargar 

med gynnsam bevarandestatus. Lika litet som England skulle behöva det, eller Belgien. 

Vargen HAR redan utomordentligt god bevarandestatus. Att påstå annat är rent och skärt 

hyckleri. 

Det är en konstruktion som bygger på en fiktiv ”gräns” som satts i Karelen av de ekosofer 

som skrivit EU’s art och habitatdirektiv. Allt för att påtvinga vanligt folk ett skadedjur som 

de ser som symbol för ”Naturen”. Ett djur som kan ta människans plats. 

57(155)

Oron lär inte minska bland folk så länge som Naturvårdsverkets tjänstemän agerar i 

ekosofins anda. 

Svara 

83. Olle Nilsson skriver: 


Hej Naturvårdsverket 

Större rovdjur passar inte in i den miljö som människor bor och lever i. Framförallt vargen 

passar deffinitivt inte in i den miljö som människor bor och har sin utkomst från. Det är 

ingen slump att våra förfäder inte tyckte om vargen. Vi skall inte underskatta/nedvärdera 

våra förfäder för sin ståndpunkt, de hade goda grunder för att inte tycka om vargen. 

Människor och varg, när de blir för många, kan tyvärr inte leva tillsammans i fred. Tro 

mig. Tiden kommer att visa på detta senario. Gör någonting nu innan det är försent. 

Svara 

84. Tina skriver: 


Flytta inte vargar till andra/nya platser. Dom sprider sig tillräckligt själva! Låt de lokala 

myndigheterna bestämma mer och håll stammen nere med kontrollerad jakt. Det är lätt 

att sitta i städerna och tycka en massa om rovdjursförvaltning men låt oss som bor på 

landet och drabbas få mer att säga till om. 

Svara 



Varför ligger Naturvårdsverket på Sveriges mest onaturlia plats? Är det naturligt och 

djurvänligt att låta rovdjuren plåga ihjäl våran klövviltstam? Om ni fortsätter på den 

inslagna vägen byt namn till ”Utrotningsverket. Ni håller på att förändra våran natur till 

något den aldrig varit. När var naturen naturlig? Mest rädd är man för storstadsborna som 

dominerar glesbygden. 

Svara 

86. MLL skriver: 


58(155)

Är det inte oansvarig att ha fårfarm i vargtätt område utan att fåren skyddas? Man borde 

krävas att det sätts upp rejäla stängsel för att skydda liv o egendom samt låta vargen 

leva. Det är vårt ansvar att tänka och skydda vilda djur i Sverige vi vill se de nu och i 

framtiden, de var här först och så mycket kan vi inverka i naturen. När ska vi lära oss att 

varje gång vi har gjort intrång genom att införa eller uttrota en art har blivit en obalans i 

naturen. 

Svara 

87. Kristian Sidén skriver: 


Det borde vara hårdare lagstiftning kring lösspringande hundar. 

Ofta hör man om hur vargar skadat eller dödat hundar. Det är ett naturligt beteende för 

vargen att skydda sitt revir från inkräktare – en hund som plötsligt dyker upp betraktas av 

vargen som inkräktare på reviret. Vargen gör det som är naturligt för den; går till attack. 

Sedan får vargen skulden. 

Dessutom är det många får som dödas av lösa hundar. Fler får dödas av hundar än av 

vargar. 

Folk borde inte få ha sina hundar springande löst hur som helst. Man måste ha uppsikt 

över sina husdjur. Dels för hundens eget bästa, så den inte råkar illa ut. Dels för att 

skydda de andra djuren (både vilda som tama). 

Den som släpper lös sin hund i ett område där det är känt att det finns varg måste 

betraktas som medskyldig om hunden attackeras. Det borde betraktas som vårdslöst 

beteende eller liknande. 

/Kristian, Köping 

Svara 

C-M skriver: 


När den första människan blir dödad av varg tycker du det då ska bli hårdare lagar om var 

människan får vistas ? Det finns lagar om hur hundar och katter får vara lösa. Lagen om 

hållande av hund och katt. Det är svårt att veta var vargarna är då myndigheterna håller 

dessa uppgifter hemliga. 

Tycker du att vargen är mer värd än människan? Ska det finnas lagar om hur föräldrar 

ska hålla sina barn också? 

Svara 

59(155)

88. Evert Jonsson skriver: 


Skjut väck vargen! 

Svara 

89. Helen Uliczka skriver: 


Hej! 

Detta är ett bra initiativ, hoppas det leder till något. 

Jag är hundägare. Nästan alla hundägare är kvinnor. Må vara att manliga jägare och 

familjer där män ingår också har hundar, men i alla hundforum skriver minst 90 % 

kvinnor. Kvinnor skaffar hundar, de går ut med dem, och ofta går de ut ensamma med 

hunden (alt. hundarna). Bara som en tankeställare. 

Där jag går ut ensam varje dag med mina hundar har ett vargpar revirmarkerat. Hanen 

beskrivs som ”jättestor”. Paret har tre valpar som springer omkring i trakten, den ena har 

bitit en hund inne på en gård. De är ständigt sedda och människor har upplevt dem som 

orädda (de står mitt på vägen osv). Snart får paret fler valpar. 

Sedan fyra år har jag blivit allt mer begränsad när jag går ut. Först provade jag att köra 

promenadsträckan med bilen och tuta, sedan parkera och gå bakåt. Det är inte så 

miljövänligt. Inte heller är det roligt. Nu har jag en cykeltuta (hocketutan är så obekväm 

och kräver två händer), ett personlarm, mobiltelefon, en kniv, en spray, och en 

smällargrej. Inget av detta fungerar antagligen – plus att jag först måste samla in 

hundarna om jag möter en varg (varflock) sedan tuta, smälla, sticka och spraya. Allt 

medan jag är helt ensam. 

Jag saknar en metodutveckling som inte går ut på el-väst till hunden, vilket inte fungerar 

om man har två hundar som leker med varandra. Hur ska jag kunna skrämma orädda 

vargar medan jag samtidigt ska hålla koll på hundarna? Kan man inte utveckla en grej 

som väger ca ett havt kilo, som blåser upp sig till 1,5 m i diameter och som låter som ett 

smällande ånglok när man kastar den? Hur svårt kan det vara? 

Vi som rör oss i skogen (eller i samhällen) med hund saknar ”vapen” mot 

förföljande/attackerande vargar. Det måste utvecklas något att skrämma dem med som 

en vanlig människa kan bära med sig. Länsstyrelsen lilla mässingspingla hörs knappt tio 

meter. Söt och oförarglig. Det blir inte bättre av att bear-bangers nyligen förbjöds. En 

bear-banger med enhandsfattning (typ flare-gun) som får köpas av människor som 

bevisligen bor i vargrevir och är över 20 år kan Länsstyrelsen tillhandahålla för en billig 

penning. Ja, även en dyr penning är OK, bara den finns och är laglig. 

60(155)

Skyddsjakt på vargar som förföljer hundar och hundägare är ett måste. De kan ju inte 

bara tillåtas få egna ungar, som de lär vara oskygga och äta hundar, och som sedan 

sprider sig över landet. Ojagade populationer är farligare enligt de attacker som skett i 

USAs nationalparker. När hundar som går nära ägaren, inom synhåll, blir attackerade av 

vargar känner jag att mitt tålamod med fara är slut. Det ska vara roligt att gå i skogen. 

Inte livsfarligt. Att skicka ut någon att skjuta gummikulor på en varg de inte ens hittar är 

slöseri med pengar och dessutom dumt. I andra länder skjuter man vargar som tar 

hundar. Då får de inga ungar och kan ionte lära ut något längre. Alla vargar som inte är 

rädda ska alltid skjutas. Meningslöst att försöka spara dem när de bara gör problemet 

värre, även in i nästkommande generationer. 

Sedan är det ett MÅSTE att gå ut med information om att människor inte ska fotografera, 

och eventuellt mata, vargar, utan istället snabbt göra allt för att skrämma vargen de ser. 

varenda människa som stannar och fotar eller matar vargen ökar risken för att den senare 

är orädd och dödar en hund eller till och med en människa. 

OBS Jag vet med hundraprocentig säkerhet att vargen inte är inplanterad och att det att 

de attackerar hundar i byar/tätorter är ett helt normalt vargbeteende som de utövar 

överallt i alla länder där de finns. 

Svara 

Dag Lindgren skriver: 


Bra synpunkter. Någon slags websida med ”leva med vargar råd” där tamhundar bla med 

hur man hanterar de situationer du beskriver är ett viktig kapitel. Hur farligt är det att 

vargarna blir farligare så småningom om de inte bemöts ovänligt utan neutralt. Finns det 

anledning att avråda från vissa vänliga beteenden? Är det en god ide att kasta sten på en 

varg som är tillräckligt nära? Kan man skjuta med slangbella på dem? Riskerar man att 

provocera dem att attackera? Är det verkligen farligt att gå mellan vargen och sin hund? 

Vad finns för redskap som man kan skrämma dem med och hur långt kan man gå för att 

inte vara olaglig? Om det är skrämselverktyg som inte får säljas i vanliga affärer, hur kan 

de då distribueras? Vilka är effektivast? 

Jag tror dock att vargar är mer nyfikna när de är unga och ofta travar vidare. 

Parantes: björnar är nog farligare för människor än vargar och farligare att provocera och 

dras ofta till människan av att hunden irriterar björnen och sedan springer den till matte 

för skydd. Ibland finns både björnrisk och vargrisk och då kan skillnaden vara relevant för 

de som går i skogen med hund. 

Svara 

Helen skriver: 


För någon timme sedan pratade jag med en person med tamdjur, hon har precis som jag 

haft varg i trakten i många år utan att se annat än spår och spillning. Nu hade hon en 

61(155)

oskygg varg som knappt lät sig jagas bort när den stod på grusvägen och tittade på 

hennes kor. Flera gånger hade detta hänt. Ett par i närheten hade nyligen en varg i 

kohagen som jagade korna mitt på dagen. Den funderade en stund innan den lät sig jagas 

bort. Vad gör jag när den vargen kommer förbi här när jag är ute och går med hundarna? 

Det är samma revir och de vargarna har varit här flera gånger. 

Det är tydligt att det hänt något de senaste två-tre åren. Eller så märks det mer när fler 

drabbas för att vargarna blivit så många fler. Men när de var mellan 50-100 gick de inte 

så nära människor som de gör nu. Det är när vargarna börjar med förföljelse som jag 

själv tycker att det blir verkligt otäckt. Visst är de nyfikna men de försöker verkligen ta 

hundar om de kommer åt. Att tro att de bara vill leka är väl naivt att tro när de bevisligen 

tagit så många hundar. Björnar dödade tre hundar i fjol medan vargarna angrep ett 

femtiotal – om jag minns rätt (hittar inte länken just nu). Skillnaden är att bland annat 

den att björnar inte söker upp hundar, de blir mest irriterade om hunden kommer fram. 

De ser inte en artfrände att förgöra eller ens mat, som vargen gör. 

Mardrömmen är att möta en hel flock som angriper hundarna och inte alls är rädda fast 

man försöker skrämma dem. De bör aldrig tillåtas vara fler än fyra-fem i en flock. 

Svara 

90. Helena Persson skriver: 


Prioritet 1: Tala sanning om varg. Försköna inte! 

Den kan vara farlig å dödlig även för människor. Det visste man i det gamla 

bondesamhället och det vet man i Canada å andra länder. Herre-G jag litar inte till 100% 

på den hundägare som säger att dens hund är världens snällaste. Jag vill inte att mina 

barn klappar främmande hundar. Tyvärr är det väl så att de som förespråkar varg och 

tycker att fårägare och andra bönder ska hägna in sina tamdjur bättre inte kommer att 

förstå vargens natur förän nån liten unge påväg till skolan blir attackerad. De kan säga att 

kompensationen för rovdjursdödade tamboskap och förebyggande åtgärder är tillräckliga, 

vilket jag på intet sätt tycker om man ser till timersättning och avelsarbete. Men vad kan 

kompensera ett barns liv? Ingen kommer vilja ha varg då. Betänk sen om vargstammen 

får rabies-smitta. Fy vilken mardröm! Vakna upp innan det är försent och sluta låt 

”experter” vid skrivborden romantisera vargen! Å det Nu! Med varg blir det inga gulliga 

ko-släpp å vackra björkhagar med ulliga lamm. Djuren föds upp industriellt inomhus och 

vanliga svensson som njuter av det idylliska sommarsverige kommer ännu längre bort 

från kontakten med djur å natur. Vilket var nu sambandet mellan köttbiten på tallriken 

och kalven jag såg på Arlas ko-släpp? Hmmmmm????? 

Svara 

91. Ingi skriver: 


62(155)

Jakt på varg är nog det viktigaste. Rimliga och långa jakttider. Vargen är läraktig. Som 

det är nu lär sig vargen att den inte har några fiender. I tex. Ryssland har vargen alltid 

jagats, hårt och i alla lägen, de har därför mindre problem med att hundar tas av varg. De 

blir istället rädda och flyr då de hör hundskall. Som det är här nu så dras vargen till 

hundar som skäller för att ta bort en inkräktare. 

Ungvargar som strosar in i bebyggelse kommer alltid att finnas. De borde naturligtvis få 

jagas fritt. En vargstam som är jagad och i rimligt antal (150-200st) skulle i alla fall jag 

kunna leva med. Vi har mycket vilt i skogarna så det borde inte vara några problem. Men 

när vargarna inte känner något hot kan de ta sig till med vad som helst. 

Svara 

92. Alexandra Grönvall skriver: 


Som hundägare i vargrevir tror jag att många – i likhet med mig – skulle uppskatta 

information om hur man på bästa sätt håller sin hund på ett säkert sätt. Inte bara för 

jägare, utan även för ”vanliga” hundägare. 

Bra sådan information, och gärna riktade erbjudanden om kurser i att göra sin hund 

”vargsäker”, dvs lära sig själv och hunden rätt beteenden för att minska risken för 

onödiga konfrontationer, tror jag skulle kunna bidra till en mer balanserad syn på varg 

bland hundägare. 

Som det är idag upplever jag att det finns både obefogad oro och rädsla å ena sidan, som 

leder till upprört motstånd mot vargens närvaro, men å andra sidan också en hel del 

onödigt risktagande från okunniga hundägare som inte tror att vargen alls är farlig för 

hunden – risktagande som leder till onödiga incidenter, som ger braskande rubriker och 

späder på oron. 

Svara 

C-M skriver: 


Svårt att göra en hund varg säker då det är vargen som söker upp hunden! 

Svara 

93. LB O skriver: 


Myndigheter måste ta den befogade oron och rädslan för stora rovdjur på största allvar, 

inse och handla efter att människan är mycket viktigare än t.ex vargen. Den tid är förbi 

då myndigheter kunde säga ”du ska offra dig och vad som är ditt för myndighetens åsikt”. 

63(155)

Svara 

94. Staffan Myrenberg skriver: 


Det måste komma fram fakta om hur vilda vargar rör sig ute i naturen. Nu tror vissa att 

alla vargar bara äter kärringar och små barn. Där jag bor stryker någon varg förbi då och 

då utan att det ställer till något problem alls. Vi ser bara spåren efter vargarna, aldrig 

själva vargen. 

Vårt farligaste tamdjur är biet, näst farligast är hunden och tredje farligaste tamdjuret är 

hästen räknat i antal dödade per år. Vargen har ju inte dödat människor på flera hundra 

år. Trafiken tar många dödsoffer varje år utan att vi tvekar att ge oss ut i trafiken men i 

skogen vågar vi inte gå ut! 

Svara 

95. Ulla-Carin skriver: 


Jag promenerar i skogen med mina hundar. Plockar svamp och bär. Kommer det fler 

vargar blir det omöjligt att fortsätta med. Det känns som att vargen är viktigare än vi som 

bor på landet, brukar jorden, njuter av skogspromenader. Nyligen hörde jag på radio, 

vargforskaren Olof Liberg varna för att låta barn gå själva i skogen om det finns varg. Vill 

ni inte att folk ska bo kvar på landsbygden? Och hur förhåller det sig med 

dvärgbandmask? Den måste rimligtsvis spridas ännu snabbare med vargen som ju har 

större aktionsradie än sällskapshund och räv. Jag läste nyligen en insändare där någon 

ansåg att vargen gör nytta när den äter upp rådjur, eftersom rådjuren är värddjur för 

fästingar. Min erfarenhet är att både hund och katt drabbas av fästingar. Det borde 

vargen också göra. Hur kan det komma sig att endast rådjuret beskylls för att sprida 

fästingar? Tacksam för svar. 

Svara 

96. Anna lyberg skriver: 


Mer information ut till folk, 1 gång om året minst i brevlådan så de vet hur de ska hantera 

ett rovdjursmöte och hur de ska hålla sina djur 

Mer information till skolorna 

Svara 

64(155)



1 gång om året i brevlådan,i samma bunt då som reklamen från maxi och elgiganten… 

Svara 

97. Lars-Ola Westerlund skriver: 


Oro är något som ”odlas” idag av människor som har ett egen intresse att få bort vargen. 

De är emot någon sorts ”rättvis fördelning” av predationen på älg mellan de själva och 

naturen (här vargen). 

Idag får SJF massor av pengar för att bedriva något som kallas ”viltvård” och de har fått 

mycket pengar för att kommunicera med svenska folket för en hållbar rovdjurspolitik. 

Tyvärr skapar inte SJF förståelse för vargensroll i ekosystemet och i vår skog bakom 

huset. De bedriver en snarast motsatt politik och lobbar stenhårt mot riksdag och regering 

att vargarna ska skjutas ner i antal. Dessa medel kan göra mer nytta i miljörörelsen, som 

bör ge en trovärdigare information om vargarna och färre av jägares berättelser som 

endast når ut för att skapa osäkerhet. 

Svara 

98. Pagodroma skriver: 


Jag tycker det saknas en hel del relevanta jämförelser. Italien har ungefär tre gången så 

många vargar som Sverige och Spanien tio gånger så många. Samtidigt är 

befolkningstätheten 10 gånger så hög i Italien och 5 gånger så hög i Spanien och 

vargarna finns nära tätbefolkade områden. Det är ngt som inte stämmer här. Varför har vi 

i Sverige så svårt att hitta ett sätt att samleva med vargen, trots att vi har lite folk och 

mycket plats? Björn orsakar fler skador på människa men jag har ännu inte hört en jägare 

som krävt att björnen skall bort. Kan det finna ett samband med att människa och varg 

delvis konkurrerar om ett värdefullt byte, älgen och att jägare oftast är de som går med 

hund i skogen? Kanske en delegation från Dalarna skulle resa till Italien och Spanien och 

se hur de gör där. 

Svara 

Micky mice skriver: 


65(155)

Både i Italien som Spanien så skjuts vargen på fläcken om den skulle drista sig till att 

närma sig bebyggelse. 

Det Italienska ordet Lupo för varg är även en beteckning på ett kortpipigt hagelgevär som 

fårbönderna förr alltid bar med sig, nu åker de fyrhjuling och har den i ett hölster vid 

sadeln och det är INTE för att skrämma kråkor de bär den. 

Dessutom så är den demografiska situationen i Spaniens högland och Italiens bergmarker 

och alpområden väldigt skild från den svenska . 

I ett Italienskt eller Spanskt alpområde så kan ingen människa bo mer än i dalgången 

men vargen kan vandra fritt i bergen och ta sina alpgetter och råttor utan att behöva 

konfronteras av människornas matdjur. 

Svara 

Micke skriver: 


Till och med älg har dödat fler människor än varg i modern tid. Då tänker jag inte på alla 

trafikolyckor med älg. 

Svara 

Björn Isaksson skriver: 


Hur många älgar finns det i ”modern tid” och hur många vargar har vi haft de senaste 

hundra åren? Med statistik kan man bevisa vad som helst. Usel jämförelse. 

Svara 



I sverige kanske, men vi har ju knappt någon varg alls om vi jämför med hur många älgar 

vi har. Men tittar du globalt, och även börjar jämföra procentuelt, får du nog en helt 

annan siffra. Håller med Björn. Usel jämförelse! 

Svara 



Den italienska och den spanska vargen är dessutom betydligt mindre än vår svenska art! 

Båda kallas varg, men skillnaderna är väldigt stora! Med den jämförelsen skulle vi i så fall 

även kunna ta in att de vargarna aldirg någonsin har dödat en älg, vilket våra svenska 

vargar gör ofta. (Jämförelsen är lika dum, eftersom de inte ens har älg varken i Spanien 

eller i Italien, men det är fortfarande sant!) Det skiljer i både mankhöjd och antal kg. Det 

är lättare att få ett mindre rovdjur att få respekt, än ett större. Och dessutom är det där 

tillåtet att på fläcken skjuta alla vargar som kommer lite i närheten av människoboningar 

och tamboskap. 100% jakträtt! Ingen ansökan! Det gör att endast de med skyggasste 

66(155)

generna sprider sina gener vidare. Det är enda möjligheten för att det ska kunna fungera 

även här i Sverige. Dock svårare här bla. pga. större varg och annan typ av natur. 

Svara 

99. Tommy Karlsson skriver: 


Det gäller samma sak när det gäller oro för vargar som när man är rädd för något annat. 

Det är fakta som ska pressenteras. Inga förskönande bilder som när en TV-reporter sitter 

och gosar med tama vargar i en djrpark, nej visa verkligheten släpp in ett får till vargar i 

ett hängn och visa hur grym naturen är. Det är verkligheten och sanningen som gör att 

oron minskar. Det bästa är nog att uthängna vargarna från mäniskor och djur det blir en 

kostsam historia men oron försvinner. 

Svara 

100. madelene skriver: 


utbildning och information till allmänhet och i skolor 

Svara 

101. leif kihlberg skriver: 


Jag tycker myndigheterna ska ordna kurser om vargen för människor i vargrevir. Mycket 

viktigt att de blir upplysta hur vargen är och hur den fungerar. Tror att mycket av den 

rädsla 

som finns idag då skulle försvinna. Bara inte jägarförbunden håller i kurserna, det skulle 

inte 

bli lyckat. 

Svara 



Kurser skulle göra människor ännu mer oroade. Nu tror de att de är säkra, framförallt om 

de har hunden i koppel. Kurser som berättar hur det verkligen är med ojagade och orädda 

vargar skulle göra att ingen vågade gpå ut längre. Vi behöver skyddsåtgärder, inte kurser. 

67(155)

Svara 



Ytterligare en som tror sig veta att människor i vargens närhet är de som vet minst om 

den. Patetiskt, respektlöst och okunnigt. 

Svara 

102. TE skriver: 


Det vore intresant att få reda på i vilket område dom som är posetiva till varg, bor i inte 

adress utan om det är statsfolk eller landsbygdsfolk. 

Svara 

103. Naturnytjare skriver: 


Jag tänker så här, En riktigt stor hägn med skog och åkermark typisk mellansvensk 

skogsbygd. Hägnet så stor att vargen kan visa sitt naturliga beteende. I det lever ett 

alfapar och avkomma. För att vi skall kunna studera och lära oss hur vargen beter sej 

måste vi montera upp övervakningsutrustning som man gör i tex London. Till mat för 

vargarna måste vi släppa in stora snabba djur typ Älgar eller varför inte lite renar, får, 

hundar och hästar. Överblivna travhästar och sällskapshästar som annars slaktas. Detta 

kan bli bra program i TV för vargälskarna. Då får dom möjlighet att se hur det är att leva 

nära vargar och mata dem med våra tamdjur. Vi kan även ordna så det kan vara möjligt 

för några vargälskande familjer att bo där utan störande gatubelysning och med en trevlig 

liten väg för barnen att gå till skolan på. Det går nog att rida också vargarna vänjer sej 

nog och om det sitter en ryttare på mathästen ordnar det nog sej. 

Svara 

104. Ragn-Hild skriver: 


Ni i Naturvårdsverket har lätt att bestämma att en art ska bevaras,ni behöver ju inte ta 

hänsyn till människan som skall leva med vargen och andra rovdjur.Men jag ställer mej 

frågan har ni tänkt på fortsättningen,när skall dessa rovdjur få konkurans.Vargen kommer 

ju att öka markant och snart har den inga bytesdjur.Skyll inte på jakten den har ni redan 

tagit från oss.För att belysa eran oförmåga till insikt om följden,vill jag nämna gråsälen, 

som nu är så talrik att den äter lika mycket fisk som yrkesfiskarna tar upp.Skarvarna äter 

68(155)

så mycket småfisk att arter håller på att försvinna.Korpen har ni också fredat,lavskrikan 

minskar därför dramatiskt det är inte endast skogsbrukets fel. Men hela tiden är erat 

diktat att det är människans fel.Ja det är erat fel att allt går snett.Det finns inget sunt 

förnuft i era beslut,det är en lyxförpackning som ger ert jobb ligimitet.Ni kryper bakom ert 

myndighetsutövande och kan aldrig stå till svars för vad ni drar igång. 

Svara 



Medverka till att närgångna vargar som blir allt vanligare i våra trakter tas bort 

omedelbart i anslutning till samhällen och strax utanför,där jag bor i Värmland är det 

mycket otrevligt att promenera till och med med hunden i koppel och flera otäcka 

incidenter inträffar tätare och tätare, folk är helt enkelt trötta på att inte tas på allvar och 

kommer aldrig att aceptera vargen som granne om inte myndigheterna gör något konkret 

åt våran ohållbara situation. 

Svara 



Avsätt mark och sätt upp stägsel och samla alla vargar där. Då kan folk sluta oroa sig. 

Svara 

107. skojar bara skriver: 


Integrationen av vargar måste ske långsamt i samhället. Bäst är om de snabbt kan 

fortplanta sig med lokalbefolkningen, då skulle nog rädslan och oron försvinna, fast det 

kan ta några generationer. Till yttermera visso måste avkomman, varulven, på ett smidigt 

sätt anpassas till samhället och då krävs en meningsfull sysselsättning, helst i form av 

arbete. För många alfahanar på samma ställe kan leda till aggressioner vilket blir 

katastrof och förlänga acceptanstiden för befolkningen. 

(skojar bara lite… kunde inte låta bli, såg en likhet med andra debatter). 

Svara 

108. Calle Seleborg skriver: 

69(155)


Oro och rädsla för stora rovdjur är en nedärvd överlevnadsinstinkt hos alla presumtiva 

bytesdjur, inklusive människan. Idag är inte rädslan lika självklar för alla. Rädslan är idag 

för fyra olika scenarior. 

1. Rädslan för sin egen person. 

2. Rädslan för sin familj, främst barn. 

3. Rädslan för sina hus- och tamdjur. 

4. Rädslan för påverkan på möjligheten att försörja sig i de gröna näringarna. 

Vargens farlighet bagatelliseras genom att t.ex framhålla att ingen blivit dödad efter 

Gysinge. (Inte helt korrekt, några kända fall finns). Åbo-vargarna i Finland med ett 

tjugotal dödade barn förtigs alltid. SLU har tagit fram en enkät som visar att rädslan är 

minst bland kategorin unga välutbildade. Är det bara ett sammanträffande att de två 

dödsfall som inträffat i Nordamerika, Kenton Carnegie och Candice Berner, just tillhörde 

denna kategori? Båda gav sig ut vid den tid på dygnet när vargen föredrar att jaga och i 

område med kända närgångna vargar. 

Problemet är att i vargdistrikten är Naturvårdsverkets trovärdighet obefintlig. För att 

komma tillrätta med den måste man berätta hela sanningen om när och under vilka 

omständigheter vargen kan angripa människor eller våra hus- och tamdjur. Dagens 

rovdjurspolitik inbjuder till problem och människor får inget gensvar för sin oro från 

myndigheter. Myndigheterna är indirekt styrda av Naturvårdsverket. Speciellt infekterad 

är situationen i Dalarna. 

Serena Cinque framhäll i sin avhandling ”I vargen spår” vikten av att tjänstemän lärde sig 

tala med drabbade medborgare. Och det räcker inte med kaffedrickande och allmän 

sympati. Man måste se åtgärder som minskar denna oro. 

Jag kan rekommendera ”Frykt och oro i det nye Ulveland” i miniserien ”Menneske i 

Ulveland”. HUNT i Lierne kommun är också en bra referens. I Norge nöjer man sig inte 

med att låta rovdjursfrälsta tjänstemän samtala med berörda. 

Rovdjurscentret De5Stora är en helt förljugen propagandaplats bekostat av 

Naturvårdsverket där vargen framställs som ädel medan människan är den största 

dråparen. Hur tror ni detta uppfattas av fäbodshållaren som strävar efter att hålla sin 

kultur med sin rika biotop vid liv. 

Så länge som ni använder begreppet Gynnsam bevarandestatus som ursäkt för att låta 

vargar röra sig obehindrat nära människor kommer ni aldrig att nå fram till de boende. 

GYBS kräver 150-2000 vargar beroende vem ni frågar. Det är ingen vetenskapligt fastlagd 

siffra. 

Låt mig citera Rolf Petersen från Isle Royal. ”Vargen är ett fantastiskt djur. Den hör 

hemma i vildmarken. Den största otjänst vi kan göra den är att den får vänja sig vid 

människor.” 

Vi har ingen vildmark i Sverige. All mark brukas av människor. Därför är konflikter 

oundvikliga. Är dessa konflikter värda för att på konstgjord väg hålla en utlöpare av den 

50000-hövdade ryska vargstammen. En lokal stam som inte har några genetiskt 

värdefulla drag. Den betraktas ju som genetiskt undermålig. 

Professor Valerius Geist från Kanada sa ”En nyfiken orädd varg är en farlig varg” 

Svara 



70(155)

Bra formulerat! Bra info! 

Det är ju faktiskt även djurplågeri att tvinga den så skygga vargen som hävdas att den är, 

att den ska tvingas stöta ihop med människor och människodoft åt vilket håll den än rör 

sig i sitt eget revir. Antingen kommer den bli så stressad att den tillslut kommer att 

anfalla någonn, eller så kommer den lära sig att människodoft inte är farligt, och att i 

närheten av människodoft finns snabbmat. Enkel jakt och snabb mättnad. Även det 

kommer förr eller senare leda till även människoattacker. När förhållandena ”kräver det”. 

Jag anser att vi ska jobba för en 0-vission av olyckor med inblandade människor och varg. 

Då måste ärlig information om vargens betende och jaktvanor, samt när och hur den 

förskjuter gamla alfapar, som då blir gamla ensamvargar. Enligt Ryssland är det ofta 

sådana djur som ger sig på människor. Och att människoattacker äv vanligast under 

januari och februari månad. Hur ska landsortsbefolkningen på ett ärligt sätt kunna skydda 

sig och de sina, familjemedlemmar och husdjur, när vi börjar få flera sådana som stryker 

omkring. Hittills har vi inte haft så mångs av dem, och det är ett skäl till att vi ännu inte 

har haft människoattacker i Sverige. Men med den politik som nu bedrivs kommer det 

hända inom 10 år. Måtte det inte vara någon jag känner! Vi behöver vara mycket noga 

med att ta bort alla ”nyfikna gener” och endast låta ”skygga gener” spridas vidare. Därför 

måste vi ha 100% rätt att skjuta varg som befinner sig närmare en bostad än 500m. Då 

får enbart de som aktar sig, sprida generna vidare. 

Svara 

109. R.B. skriver: 


Att ni myndigheter är ärliga och informerar lokalbefolkningen som bor mitt i 

vargdistrikten,om vad som händer och sker med allt runt vargarna. Har inte varit så bra 

eller inte något alls. Vad jag vill komma till, är att få slut på hemmligheterna. 

Svara 

110. Kjell Hedström skriver: 


Jag bor själv i ett vargrevir och är inte jägare. För det första tycker jag inte om när vissa 

grupper försöker föra allas talan. Man hör ofta att någon säger att vi på landet vill inte ha 

varg. Jag bor på landet och är positiv till varg som har ett riktigt beteende. Börjar vargen 

uppehålla sig i byar osv. är det inte ett riktigt beteende. Oftast är det så att kunskap är 

viktigt och så även i denna fråga. Sedan ser jag att det finns möjlighet att införa en ny 

yrkeskategori i Sverige liknande Rangers i USA. Miljövårdare som kan informera om bl.a 

rovdjur men som också sköter regleringen av varg och björn. De kan då också rycka ut för 

att skrämma närgågna djur eller om de behövs skjuta undan ”soptunnedjur”. Jag vill ha 

en frisk vargstam i Sverige och har inga problem med den flock vi har runt om oss nu – 

Korsåreviret. För er som undrar jo jag har hundar, får och höns också så jag vet behovet 

av bra stängsel. 

71(155)

Svara 

111. Ingrid skriver: 


Det känns viktigt att vargens skygghet för människan bibehålls/förstärks, så att de håller 

sig ifrån bebyggelse, inte i den. Ta fram metoder. Närgågna vargar bör redan tidigt ”läras” 

att det inte är bra att komma så nära. För övrigt instämmer jag i Leif Kihlbergs 

kommentar om utbildning/upplysning direkt till människor. Det räcker inte med foldrar, 

som inte når fram till de skrajsna. 

Det är också viktigt att andra intressenter än jaktförbund/jägare, får komma till tals i 

massmedia när olika beslut m.m. ska kommenteras. Nu är det alltid deras åsikt som 

kommer fram, oftast inte andra intressenters. De påståenden som vargmotståndarna för 

fram, skrämmer upp människor. Ofta är påståendena inte faktabaserade, utan färgade 

och överdrivna, och får stå oemotsagda. (OBS! Jag avser inte de s.k. debatterna, som inte 

leder någon vart, bara ältar hat och åsikter). 

Svara 

112. Lennart Ekman skriver: 


Vi bor i ett vargrevir och känner ingen oro inför det. I vår by finns ett stort antal hundar 

och hästar, även tidigare frigående kor. Vi tror att det saknas information om hur våra 

rovdjur verkligen lever och verkar. Det finns alldeles för mycket skrönor om rovdjuren 

som inte stämmer överens med verkligheten. Information om hur vi ska leva med våra 

rovdjur bör ges redan förskoleåldern. Kanske ska det finnas direktiv i läroplanen, om det 

inte redan finns, om hur man lever i samklang med naturen. Informationen ska komma 

från berörd myndighet och inte från jägarförbundet och det ska ske ofta, inte bara när 

olyckan har varit framme. Svenska brukshundklubben kanske kan göra en insats här + 

flera andra organisationer. 

Svara 



Tyvärr är berörda myndigheters information ofta väldigt ensidig och enkelspårig. Vi som 

kan djur och rovdjur har sett hur mycket felaktiga och dirrekt missvisande information 

som myndigheter bidragit med. Den informationen kommer inte att mottas väl, eftersom 

det redan innan är kantstött förtroende. Får inte de som känner oro gehör i praktisk 

handling (är oron obefogad, är det ju inte svårt att utlova full ersättning och garantier). 

Först när människan känner sig trygg, förstådd och sedd, är människan mottaglig för 

information! Informationen ska hämtas från trakter som redan i århundraden levt i 

72(155)

samklang med vargen, och då menar jag samma ras som vår, inte den lilla europeiska 

rasen! 

Man kommer då att se, att på de platser där det fungerar för människor att bo bredvid 

vargen, har de full rätt, året om att försvara sig, sin boning med ocmgivning och sina 

djur! Det är i så fall vad vi här också måste tillåta om det ska fungera här. 

Men om det sedan inte kommer att behövas, är det ju ingen skada skedd att tillåta det! 

Men det är en förutsättning för att männsikor ska känna sig trygga! 

Svara 

113. Risto Meldemo skriver: 


Grunden ska vara att människors oro ska tas på stort allvar. Vi är en del av naturen och 

kommer alltid att vara det. Våra instinkter och inlärda beteenden kan inte ” utbildas ” 

bort. Vargen är och har alltid varit en konkurrent om bytesdjuren i skogen. Det blir totalt 

fel när jag som jägare inte får försvara mitt jaktrevir mot andra jägare. 

Kunskap om vargen ska självklart spridas av alla kunniga inom området. Där ingår även 

jägarna. 

Framför mycket annat ingår att lokalbefolkningen ska ha stort inflytande i denna fråga. 

Svara 

114. Anna skriver: 


Det saknas kommunikation och förståelse för de förändringar som krävs av 

landsbygdsboende på grund av vargen. Vi som bor på landsbygden har inte haft möjlighet 

att påverka, utan blivit tvingade att acceptera en svensk vargstam, med allt vad det 

innebär för våra företag och levnadsvanor. Här måste det till en dialog och förståelse, 

istället för den polarisering och smutskastning som syns i dagens debatt. 

Oron är ett uttryck för maktlöshet och en känsla av att vara överkörd av en majoritet som 

själva inte drabbas av vargskador. 

Det finns en misstro mot myndigheter som sällan uppfattas ha förståelse för landsbygdens 

problem och ofta figurerar i teorier om utplantering av varg, förvanskade 

statistikredovisningar mm. Medias uppskruvade rubriker i vargfrågan drabbar även 

myndigheternas förtroende i de landsbygdsboendes ögon. 

Det som krävs är ett seriöst bemötande från myndigheternas sida, med fakta och en 

konkret förvaltningsplan där man beskriver mål och syfte med en svensk vargstam. En 

öppen redivisning av kostnaderna, såväl ekonomiska som etnologiska och ekologiska. Och 

en konsekvensanalys utifrån detta. 

Oron och orättvisan upplevs stor på många punkter: 

73(155)

Barnens säkerhet – törs man släppa ut dom i skogen för att leka utan uppsikt? 

Orättvist att vi som bor på landet inte ska kunna släppa ut våra barn, när man i städerna 

ser till att inhägna lekplatser och skydda cykelvägar så att barnen kan vistas ute och 

själva gå till skolan. 

Husdjurens säkerhet – hur kan man rasta sina hundar och katter utan att de tas av 

vargen? 

Ska husdjur vara något som bara är förunnat stadsboende? 

Skall jakten som mångtusenårig tradition och viktig försörjningskälla för många 

landsbygdsboende offras för vargen? Vad blir konsekvenserna ekonomiskt och kulturellt? 

Hur kan man motivera avvarandet av viltköttet som klimatneutral proteinkälla till förmån 

för en icke otrotningshotad djurart som vargen, med tanke på världssvält och 

klimatpåverkan? 

Orättvist att vi inte ska få möjlighet att beskatta det vilt våra skogar föder. Redovisa 

dessa kostnader och miljöpåverkan öppet. 

Försörjningens säkerhet – hur kan man hantera de stora risker och kostnader vargen för 

med sig? 

Varför ska landsbygdsföretagen behöva acceptera de stora kostnader vargen för med sig? 

Vad blir det mänskliga priset för den stress och oro det innebär att få sina djur rivna eller 

hotade av rovdjur? 

Miljöns säkerhet – hur kan man bevara de marker som brukats av generationer och alla 

de naturvärden som förknippas med dessa? En viktig del av livskvaliteten för många 

landsbygdsboende. 

Orättvist att vargen som art, som är väldigt vanligt förekommande globalt, ska prioriteras 

framför artrika natur och skogsbeten. Många 1000 rödlistade arter riskeras att utrotas om 

dessa naturtyper försvinner, en oro som vi levt med länge, och som vi kämpar för varje 

dag för att behålla de värdefulla betesmarkerna i skogsbygderna. När djurhållningen i 

dessa bygder hotas av varg känns det som ett dubbelt budskap från myndigheterna, och 

förtroendet tryter. Vad är det egentligen som är viktigt? Betesmarker eller varg? Man kan 

inte både ha kakan och äta upp den. Här behövs en seriös konsekvensbeskrivning, med 

öppet redovisade kostnader och strategier för att vi inte ska gå miste om ovärderliga 

naturvärden. 

Svara 



Bra formulerat! 

Svara 

115. daphne thuvesson skriver: 


74(155)

Biologisk mångfald är viktig. Nu råder en stor obalans. Regering behöver satsa lika 

mycket på bevarande av våra viktigta lantraser (i småbruk, fäbobruk, m.m.) som man 

satsar på vargen idag. 

Svara 

116. Jonas skriver: 


Jagar och har anknytning till Värmland. Krav på ”information” (”omvändelse”) till de som 

berörs av vargetablering leder ingen vart. Det har pågått i 30 år inom de områden som 

haft varg, och konflikten har inte minskat, utan snarare ökat, i takt med vargens 

återtagande av gamla revir. Man bör lägga stort fokus vid Viltskadecenters underökning, 

som visar att rädslan kring varg inte till störst del handlar om risken att bli attackerad, 

utan att den härrör från att den berörda befolkningen inte uppfattar att myndigheten ”vet 

vad den håller på med”. Det som behövs är inte information till den berörda befolkningen 

om varg utan information till de stadsboende eller annars inte berörda av vargen som bor 

på landsbygden om villkoren kring livet på landsbygden, vilka verksamheterna är, hur 

dessa bedrivs etc. ”Information” till den berörda befolkningen är lätt bemött med ett ”lätt 

för dig att säga, du behöver ju inte leva med den”. 

Gentemot den berörda befolkningen krävs mer handfasta åtgärder från myndigheternas 

sida för att återskapa förtroendet och visa att man förstår de berördas perspektiv. Det 

kommer man inte att göra genom passiva möten enligt ”kaffekoppsmetoden”, det krävs 

som nämnt faktiska åtgärder. 

En akut sådan är att se över vilka som arbetar med frågorna inom myndigheterna, några 

är brända och bör åtminstone omplaceras. En annan är – som Magnus påpekat ovan – 

komma med konkreta upplysningar som inte förringar rädslan, utan beskriver att en risk 

faktiskt finns, se Alaskabroschyren. Risken är utomordentligt liten att en varg skall 

attackera en människa, men den är inte noll och den är större för barn och småvuxna, då 

vargen är en opportunistisk predator. Gysinge bör inte nämnas utan att man nämner Åbo 

1880, det är som bekant samma varg vi har. 

Vargar som upptäckts skadad på något sätt (genom trafik eller annat), bör därför snarast 

allmänt sett skyddsjagas, då dessa riskerar att drabbas av skadan så de inte kan jaga 

normala bytesdjur längre och därmed utgör högriskindivider som bör tas bort. I en tid av 

cykelhjälmar, bilbarnstolar och annan omtanke, i vissa fall överdriven, kring barns 

säkerhet är det mycket märkligt om man inte applicerar/accepterar det tänket på de stora 

rovdjurens återkomst, där ligger en del av rädslan som f n är oadresserad av 

myndigheterna. 

Svara 



75(155)

Bra sagt! Instämmer! 

Svara 

117. Göran Fastèn skriver: 


Inga vargar i samhällena. 

Svara 

118. Peter Zetterman skriver: 


Att ha tilltro till människor som bor och lever i vargreviren genom att tillåta att beslut om 

information, jakt och åtgärder får tas lokalt. Det är de som bor i reviren som vet hur man 

skall handskas med viltet. 

En lokalt förankrad jakt, informationsinsatser, beslut om skydd, ersättningar, stängsel, 

mm skapar tilltro och förståelse för hur vi skall kunna leva, bo och finnas tillsammans med 

rovdjuren. 

Delegera besluten till lokal nivå. 

Svara 

119. Bengt Kypengren skriver: 


Minska antalet vargar! 

Svara 

120. Janne Svensson skriver: 


Innan det görs något mer beträffande utsättning av valpar eller den befintliga 

populationen tillåts öka måste man utvärdera det sociala samspelet med varg som vi har i 

dag. Människors inställning i vargtäta områden är lika viktig som att föra in nya gener. 

Därför bör man gå ut med undersökningar inte bara bland jägare, utan till alla berörda av 

några av våra vargrevir, t.ex. boende i Malingsboområdet. 

Svara 

76(155)

121. Jan skriver: 


Genomför en enkät om vargens utbredning låt folket bestäma förusättning är att HELA 

Sverige hjar varg väll utsprida inte en liten del av Sverige som det är nu är norra 

Värmland del av minst 5 revir med den tätthet blir det 10.000 vargar i Sverige oh det är 

inte bra eller vill ni ha en sån tätthet 

Svara 

122. Tommy Jansson skriver: 


Saklig information och inte vinklad åt något håll, skapar förtroende och ger rättvisande 

underlag för beslut och åsikter. Hymla inte med att varg är köttätande djur som dödar 

andra levande varelser. Människan har alltid fostrat rovdjuren att hålla sig undan ganom 

att ta bort de individer som kommit i dess väg. Om vi tror att vi kan leva med varg i 

närhet utan problem så bör man klargöra att så inte är fallet. Jakt på Varg skapar mindre 

oro och ger människan större acceptans för rovdjur. 

Svara 

123. Ragn-Hild skriver: 


Kan vi få svar på vad vargen ska få födan ifrån när älg och rådjur är utrotade.Ska vi på 

landet bidra med får och annan boskap. Vi vill ha ett svar ,som är långsiktigt och visar på 

planering frammåt. Varför ska vi på landet göra avkall av gamla traditioner med jakt och 

löshund. Vad jag saknar är den långsiktiga agendan från er ,ska våra vapen skrotas,eller 

är det bara skjutbanan som gäller. 

Svara 

124. glesbygdsbo skriver: 


BOR MAN LÅNGT BORT FRÅN SKOGEN OCH I 

HÖGA HUS DÅ KAN MAN ÄLSKA VARGEN. 

LYSSNA MER PÅ FOLKET SOM HAR DOM 

INNE PÅ SINA GÅRDAR. 

77(155)

Svara 

125. Jan skriver: 


Genomför en omdelbar och total fridysning. Öka minimistraffet till fyra års fängelse för 

olaga jakt. 

Svara 



Mycket negativt som skrivs är från jägare som bedriver hetskampanj mot 

vargarna.Problemet är jägare som inte vill dela med sig av klövviltet,markägare som tror 

dom förlorar intäkter från uthyrningen av jakt på sina ägor. Fårägare som skriker mest i 

media verkar också vara jägare som passar på att smutskasta vargen.Jakt är en hobby 

och ska som hobby ska den inte på några sätt förstöra vår djurfauna. Stor skandal är 

också förvaltningen av det vackra Lodjuret som endast dödas på grund av girigheten om 

rådjuren. Utbildningen,jägarexamen bör göras bättre,betydelsen av dom stora rovdjurens 

existens måste tydliggöras,även dom mindre rovdjuren existens. 

Svara 



långt gående synpunkter..skissa på en kursplan du så får vi se om den är bättre än 

nuvarande form av jägarexamen 

Svara 

127. Carl-JOhan Persson skriver: 


Vi måste få till en undersökning bland oss som bor på landet och driver djurproduktion. 

Först då kan vi se om det finns accceptans för ökning av vargar. Om mitt updrag som 

djurhållare är att skydda våra 250 djur som betar mot varg kommer jag att återbetala de 

Eu ersättning jag erhåller och plantera skog på våra EU marker. Varför tror NI att vi idag 

lägger stor 

vikt vid att bevara mångfalden. Naturligtvis för att vi är intresserade av mångfalden i vår 

vackra natur 

78(155)

men inte till vilket pris som helst. Vi kan inte gå tillbaka och bli herdar över våra 

djurflockar 

Svara 

128. Pär skriver: 


Länsstyrelse eller kommun bör redan nu anställa och utbilda säskilda ”rovdjursväktare” så 

att skolor och dagis mm även i fortsättningen kan ta med sig barnen ut i skogen , i 

mellansverige är det nu vanligt att oskygga vargar ofta stryker runt samhällen, skolor, 

dagis mm. 

Svara 

129. Kurt skriver: 


Länsstyrelse eller kommun bör redan nu anställa och utbilda säskilda ”rovdjursväktare” så 

att skolor och dagis mm även i fortsättningen kan ta med sig barnen ut i skogen , i 

mellansverige är det nu vanligt att oskygga vargar ofta stryker runt samhällen, skolor, 

dagis mm. 

Svara 



Många känner sig drabbade av varg utan att inse någon fördel. Pengar löser det mesta. 

Det gäller att ge varg ett posïtiv värde för de som nu inte gillar den. Lokala jägare, 

tamdjursägare och boende! Anslå en rejäl vargpeng som gynnar de som är nära vargen. 

En miljon per år och varg över 150, så åstadkommes lokal entusiasm för många vargar, ju 

fler i den egna kommunen ju bättre. Kommunvis fördelning enligt en nyckel där det 

procentuella vargtrycket fördelas på kommuner (dvs mycket till kommuner typ Hagfors). 

Utgift från statskassan så riksdagen får ett incitatment på att inte vara överentusiastiska 

för många vargar. Pengarna i tre delar, en till den kommunala ekonomin (så lockas 

kommunalpolitikerna till provargsidan) en till viltvårdande åtgärder och fria fällavgifter etc 

i kommunen (så blir jägarna lyckliga) och en till den lokala fåraveln. 

Svara 


79(155)


Bra början till ett bra förslag! Däremot är det inte bara får som drabbas… 

Utöver detta behöver vi ändå ges möjligheten att kunna försvara oss utan att vänta in 

beslut, och att få ha fredade zoner runt våra hus, samt djurhägn. Och varje hushåll måste 

kunna garanteras att deras framtida inkomster eller utgifter inte ska behöva påverkas för 

att vargen finns där. Staten behöver fortfarande stå får den enskildes ökade kostnader, 

eftersom det är staten som beställt kalaset. Antingen har vi råd, eller så hjar vi inte råd! 

Svara 

DagL skriver: 


Detta var givetvis menat som ett komplement till andra åtgärder. Mitt förslag riktar sig 

inte till specifika individer utan de lokala grupper som mostsätter sig varg pga av farhågor 

eller problem där knappast individuell ersättning kan ges. Min tanke var att vargpeng + 

andra kostnader för det allmänna skall vara avsevärt högre än kostnaderna så att vargen 

därmed medför något positivt. 

Tanken var att det skulle gagna de negativa och utsatta som grupp och därmed ge dem 

en påtaglig fördel. Men det går ju inte att få något som liknar rättvisa mellan individer. Att 

gynna de som jagar i en kommun är väl lätt med inga avgifter för jakt i kommunen eller 

kanske jägare som är skrivna i kommunen och bidrag till lokal viltvård, men det är 

svårare att specifikt stödja kommunens tamdjursägare som grupp. Förslaget var ett 

principiellt utspel och det ligger nog väldigt längt från att diskutera detaljutorming. 

Svara 

131. Göte skriver: 


Varför tar inte myndigheterna människors oro på allvar utan bara säger att vargen inte är 

farlig.Nej ta bort 

alla vargar som uppträder i bebyggda trakter och är närgågna,då först uppnås 

acepstans.Sen tycker jag att 

alla kostnader för vargen ska redovisas öppet . 

Svara 

132. Rune skriver: 


Det finns fler åsikter från oss som bor i vargreviren än det gnäll som kommer fram även 

här. Jag ser vargen som ett välkommet inslag i naturen och är mer rädd för lösspringande 

tamhundar, som inte har någonsomhelst rädsla för människor. Om inte hobbyjakten på 

småvilt vore så utbredd, och girigheten från skogsbolagen vore så stor så skulle vargen ha 

80(155)

större yta att jaga på så de inte tvingas stryka runt gårdarna och leta mat. Minska antalet 

jägare med 20 procent och hindra skogsbolagen från att bli snuskigt rika – det räcker med 

att de är rika, så är problemet löst. 

Svara 



Vargen är ett smart djur! Den kommer välja det enklaste matstället den lärt sig, och 

fortsätta att leta efter enklare och mer effektiva sätt att äta, precis som den alltid gjort. 

Oavsett hur många eller få jägare vi har i skogarna! Mc Donald och liknande restauranger 

är snabbmat hur många andra restauranger det än finns… Är det enkelheten man är ute 

efter är valet inte lika stort som om man väger in fler faktorer, som tex mys eller kvallité. 

Men det struntar vargen i, liksom alla andra rovdjur gör. 

Svara 

DagL skriver: 


Kanske man skulle slippa värre skador och problem om man helt enkelt födde vargarna 

med slakteriavfall. Betaldes detta helt av staten kanske det skulle bli billigare för 

statskassan än vad det nu kostar. 

Svara 



Då kan man lika väl ha dem i djurparken bara. Det skulle definitivt minska oron. 

Svara 

133. Mikael skriver: 


Ta deras oro på allvar. Agera DIREKT. Se till att räkna det som allmänheten rapporterar. 

Som det är nu så räknas endast det som NV har säker ställt. inte äns ett kort räcker. Ta 

med dem men som obekräftade. När bilder på vargens utbredning visas så visar man 

endast kända revir. vilket gör att folk som tex inte bor i ett revir inte tror att det finns 

några vargar i området. Men det har idag skickats rapporter, fotats och filmats om varg 

på andra ställen (vilket är helt logiskt). Men på bilder som visas så ser det ut som det 

bara finns varg på några få platser i sverige. 

Svara 

81(155)

134. Sven skriver: 


Framförallt måste ni börja lyssna på de som bor och bedriver verksamhet på landsbygden, 

det är inte där de flesta väljare bor men det är de som måste få komma till tals och bli 

lyssnade på. 

Svara 

135. Bertil Olsson skriver: 


För att få förståelse för varg och minska oron för alla som rör sig i skog och mark är att 

inite låta stammen vara mer än 150 individer och vara noga med att den inte ökar genom 

aktiv skyddsjakt. Alltså Jägarförbundets förslag som i sig är en kompromiss kan skapa en 

samsyn på vargen mellan stadsbor och landsbygsbefolkning. 

Svara 

136. Daniel Delviken skriver: 


Bra initiativ att inhämta människors åsikter. 

Det måste kanske forskas på, men det verkar rimligt att vargar som är så pass 

intelligenta djur borde kunna lära sig att människor är farliga om vi bara tillåts jaga dem 

mer. Det borde vara ett effektivt sätt att få vargen att hålla sig borta från människor. 

Därmed skulle färre vargar närma sig bebyggelse och människors rädsla skulle minska. 

En positiv bi-effekt skulle vara att utökad legal jakt eliminerar incitamentet till tjuvjakt. 

Generellt bör man bemyndiga berörda delar av befolkningen att vidta åtgärder som är 

rimliga. Exempelvis var det mycket positivt att tillåta jägare att skjuta varg som 

attackerar deras hundar. Detta har i praktiken inte lett till särskilt många skjutna vargar, 

men känslan bland jägare att åtminståne få göra vad de kan om olyckan skulle vara 

framme är enormt viktig. Den känslan bär alla med sig varje jakt-dag. Stor vinst för 

många individer, liten förlust för vargstammen. 

Uppenbart partisk information, med hårt vinklad statistik, fungerar däremot dåligt. I 

dagens öppna samhälle finns allt för många som engagerar sig i att slå hål på ihåliga 

argument. I slutändan ökar bara föraktet för dem som ställer sig bakom sådan 

information. Det gäller givetvis åt båda hållen, men kanske det är extra illa när en 

myndighet står bakom eftersom den borde hålla sig för god för fula knep. Dessutom blir 

känslan av att vara överkörd av staten/myndigheten väldigt stark. Undvik därför 

82(155)

argument som handlar om att ”vargen är helt ofarlig” eller ”ingen människa har dödats av 

varg i modern tid”. Det är uppenbara lögner. Likaså statistik som handlar om att ”bilen 

dödar fler hundar än vargen” – det är inte sant i skogar med få bilar och täta varg-revir. 

Det är i sig också en argumentering som är sjuk i grunden, eftersom traffiken är ett 

existerande faro-moment som vi inte kan göra något åt, och situationen blir inte bättre av 

att vi adderar en fara. Statistik som visar att ”endast X hundar dödades av varg år ÅÅÅÅ 

fungerar inte heller. Att så få hundar dödas beror på att folk slutar jaga med hund och 

skadan är redan skedd, fast genom förstörd livskvalitet, inte döda hundar. 

Svara 



Bra sagt! 

Svara 

137. Per Eklund skriver: 


Tydliga mål för max antal utav rovdjuren så att folk vet vad som gäller. 

Tydliga och frikostiga regler för skyddsjakt på rovdjuren vid tillfällen då de kan orsaka 

skada tex i närheten av tamdjur, hund, bebygglese. I närheten av dessa områden bör 

man omedelbart få freda sig utan en massa utredningar och beslagtagande av vapen. 

Spridande av saklig information om tex varg som visar att mycket få hundar procentuellt 

förorsakas av varg lo vid jakt, info om att löshundsjakten inte alls blir förstörd av vargen, 

info om att stängsel verkligen hjälper mot varg/björn. 

MER pengar till stängsel i söder ifall 450 vargar gäller framöver alternativt köp loss mark 

från samerna och införliva vargområden även i renbetesland. Bör kosta likvärdigt och kan 

vara det ekonomiskt mest vettiga alternativet jämfört med att bygga stängsel i söder för 

miljarder kronor. 

Svara 

138. Våge Hagelberg skriver: 


Ta oron på allvar. Kan jag inte få känna mig säker på min egen tomt då har det går långt. 

Om någon känner glädje av att ha varg på tomten må så vara, men det får aldrig leda till 

att alla skall ha varg på tomten. Tror inte heller att pengar skulle få mig att må bättre när 

vargen tagit några av mina tamdjur. 

83(155)

Svara 



Och kul med alternativet; att bo innanför flera meter högt stängsel… Kännas som ett 

fängelse på sin egen gård, där man bor för att känna landets frihet… 

Svara 



Jag skrev igår och frågade om sådana saker som oroar mig. Kan man släppa ut barn 

ensamma i skogen om det finns varg? Sprids dvärgbandmasken snabbare med varg? 

Kommer det att bli omöjligt att gå omkring i skogen med sina hundar springandes lösa? 

Kommer det att bli omöjligt att bo kvar på landsbygden? 

Svara 



Redan från början borde information och fakta spridits i de bygder som berörs eller kan 

antas beröras. I skolor, bystugor och i tryckt form borde statliga, professionella 

kommunikatörer spridit kunskap om varg, bytesdjur, skadebilder, förebyggande åtgärder 

osv. Nu ligger man åratal efter om man någonsin kommer ikapp. 

Dagens information är oftast desinformation från ytterkanterna, förmedlade via en helt 

okunnig och okritisk landsbygdspress. Du kan i princip ringa vilken reporter som helst, 

påstå vad som helst och nästa dag har du din åsikt publicerad på löpsedlar och artiklar, 

felaktigt eller inte spelar ingen roll, dementier existerar inte. Det har pågått så länge att 

allt och inget är sanningar idag. 

Mitt råd är ändå att snarast rekrytera vargkommunikatörer och att länsstyrelserna kliver 

ur sin låda och börjar agera, visa ledarskap och tydlighet i de politiska beslut vi ändå har 

att rätta oss efter. Bättre att ha något riktigt att förhålla sig till, vare sig man håller med 

eller inte. 

Svara 

141. Lena Fransson skriver: 


84(155)

Jag tror på objektiv utbildning av både barn och vuxna i frågan om djur, natur och 

miljövård, samt ett ordentligt ”tag i örat” på Jägarförbundet och dess varghatarrörelse. 

Jägarförbundets medlemmar tillåts nu bete sig hur illa som helst mot inte bara djur och 

natur, utan även mot alla oss fredliga naturälskande människor som bor i skogslänen utan 

behov av att döda djur som hobby. 

För tio år sedan flyttade vi rätt in i vargdistriktet i Dalarna. Här i trakten finns flera 

vargrevir och min upplevelse är att människor inte är rädda för vargen för egen del. Den 

största problematiken verkar finnas bland jägare, som upprört talar om att vargen tar 

”deras” älgar. Upprördheten handlar om en upplevd brist på älg under jaktsäsongen. 

Varghatarna håller uppviglingsmöten, trycker upp tröjor med hatiska budskap om varg 

och för åsiktsregister över grannar. Hot förekommer genom brev och telefonsamtal mot 

personer som inte aktivt ställer upp på den hatiska sidan. Länsstyrelsens handläggare och 

vargspårare har vid flera tillfällen utsattas för attentat. Ingen här i trakten vågar ha en 

symbol för någon miljö- eller naturskyddsrörelse på bilen eller brevlådan, än mindre 

bedriva någon informationskampanj. Vi har fått veta att vi bor i trähus och att trä brinner 

samt informerats om att jägare har tillgång till vapen. Polisen är resignerad och vill inte ta 

in anmälningar – pärmarna är redan fulla. 

Det är inte vargen vi är rädda för! Det är varghatarna och det faktum att dessa finns även 

i de allra högsta politiska skikten med stor politisk makt. 

Snälla låt inte de hatiska och egoistiska jägarna få dominera oss vanliga vänliga 

människor i skogslänen! 

Svara 

Victoria Lindahl skriver: 


Vi som har bott på landet i generationer är bara rädda för sådana som dig Lena, vi är 

också väldigt rädda om våra djur. Vi bönder är väldigt tacksamma för jägarkåren som har 

fört vår talan när LRF har hukat i buskarna. Om du är vegan respekterar jag att du 

kritiserar dödandet av djur…men vad är skillnaden mellan en jägare och en 

varg…skillnaden är att jägaren jagar dom djur som ska jagas för balansen i vår natur, 

medan vargen dödar utskillningslöst 

Svara 

142. NJ skriver: 


Jag har en infallsvinkel på frågan som kanske slå två flugor i en smäll.Ställ höga krav på 

jägarexamen så den blir värd namnet.låt staten utbilda och godkänna jägarna med 

teoretisk utbildning i ekologi etologi moral och jaktetik.Regelbundna uppskjutningar på 

rörligt och stilastående mål. Förhoppningsvis kommer detta att medföra att jägarkåren i 

framtiden är den grupp människor som på landsbyggden kommer att sprida kunnskap om 

85(155)

djur och natur och inte som i dag historieberättare som bara har ett syfte och det är att 

främja sina egna intressen . Grytjakt bör klassas som djurplågeri och därför förbjudas 

,som man gjorde med rävjakten i Storbritanien.Övriga jakthundar ska skälvklart ha 

genomgått godkänd utbildning och inte bara tillhöra rasen jakthund för att få springa löst i 

skogen.Sådana här förslag är säkert inte populära men jag tror nog att dom som upprörs 

mest är nog dom som ändå inte bör bära vapen. 

Svara 

Sandra skriver: 


Ett tips.. Läs jägarskolan-boken… 

Kan slå vad om att dessa ”historieberättare” har hundra gånger mer kunskap och 

erfarenhet om skog och mark än du någonsin kommer att få. 

Svara 

Conny Petersson skriver: 


Jag avlade själv det teoretiska provet i höstas och kan trösta dig med att samtliga krav du 

vill ställa redan är uppfyllda. Det var ju visserligen inte fråga om någon doktorsgrad, men 

knappast för den svagbegåvade heller. 

Svara 



På vilket sätt minskar dina förslag folks oro??? 

Trodde inte detta var en anslagstavla för jägarhatare. 

Svara 

143. C-M skriver: 


1. Vi som bor nära vargen är inte dumma även om flertalet verkar tro det bara för att vi 

bor på landet. De som behöver utbildas och upplysas om vargen är de som inte är 

drabbade, så att de får en verklig bild av vad som sker i vargens närhet. Jag har försökt 

få råd om hur jag ska skydda mina hästar från vargen av länstyrelsen. De råd jag fick var 

att sätta upp plast remsor runt hagarna (hästarna är lika rädda för plast remsor som 

vargen), hästarna skulle släppas i flock i hagarna så de kunde försvara sig (tävlings hästar 

går en och en så att de inte ska skada sig) inga bidrag fanns att få för rovdjurshindrande 

staket. Jag uppfattar det som att länstyrelsenspersonal inte har en aning om vad det 

innebär att ha varg i bebodda områden. Vargen går på gården och jag vågar inte ha 

86(155)

arnen ute utan uppsikt, jag ställer mig frågan hjälper det om det är en vuxen person ute 

om vargen kommer? Det pratas ofta om att vargen är ofarlig för människan för det har 

inte förekommit några attacker i Sverige de senaste hundra åren, kanske inte så konstigt 

då vi inte har haft varg i Sverige under denna period. Tittar man sig runt i de länder som 

har varg har attacker med dödlig utgång skett på vuxna personer. 

Det behövs en konsekvensanalys på vargen i Sverige, idag finns det ingen kunskap hos 

myndigheter vad som händer på landsbygden, bara ett tyckande och troende. 

Om vargen får fortsätta breda ut sig kommer landsbygden att avfolkas och 

kulturlandskapet med öppna betesmarker att försvinna, Sveriges landsbygd kommer att 

utarmas. De kött producenter som finns kommer att tvingas höja priset på sina produkter 

så att ingen kommer att ha råd att köpa det med påföljd att de kommer att upphöra med 

sin verksamhet. 

Det handlar om att välja om vilka kostnader myndigheterna är beredda att ta, om vi ska 

ha varg och samtidigt ha en befolkad landsbyggd kommer det att kosta både i staket och i 

bidrag till de som blir drabbade av de skador som vargen orsakar (dödade och skadade 

djur, sänkt fastighetsvärde, sänkt livs kvalite, sänkta arrende intäkter mm). 

Vad händer när den första människan blir dödad av varg? Vem tar ansvar och är 

myndigheterna beredda att ta detta ansvar? 

Varför tittar myndigheterna inte på de länder som har erfarenhet av varg? Ryssland, 

Finland mfl länder hur förvaltar de sin varg stamm? Vad kostar det? Är Sverige bereddt 

att ta denna kostnad? Vem ska betala? Var ska pengarna tas ifrån? Är vi beredda att 

stängsla in med rovdjurshindrande staket? HUr kommer detta att se ut i de 

öppnalandskapen och i skogen? 

För att åter få trovärdighteten i rovdjurs politiken måste ovanstående frågor besvaras 

sanningsenligt! 

Vargens kostnader redovisas utan att ljuga! 

Svara 

144. janne skriver: 


närgångna vargar som stryker omkring byarna och tar tamdjur bör omedelbart avlivas, nu 

finns ingen naturlig rädsla för människan. dessutom borde stammen starkt minskas. 

Svara 

145. Solweig skriver: 


Först och främst. 

Ska vi få bort oron hos människor när det gäller att bo bredvid varg, behöver de som är 

oroliga känna att någon lyssnar på dem och tar deras oro på allvar. Inte bara att någon 

lyssnar och säger ja, utan agerar i praktisk handling. 

Och att när orosfrågor dyker upp, att man agerar direkt, inte väntar i 2 veckor eller mer 

innan något händer. Akututryckning som vid en brand är nödvändigt. 

87(155)

Om man behöver rådfråga om något som rör elektricitet, vem frågar man då? Någon som 

hållit på med elektricitet länge, tex en elektriker. Om man behöver råd ang sjukdomar, 

vem frågar man då? En fiskare eller en läkare? 

Varför frågar man då en politiker eller en försäljare när man vill ha svar på frågor som 

gäller djur eller lantliv? Frågan borde ställas till bönder eller lantbor, som vet vad de 

pratar om, och som inte bara fått sin kunskap från söta Disneyfilmer eller andra sagor 

som inte kommer nära verkligheten. Då kan folket känna att de är accepterade och tagna 

på allvar. 

Jag tror att enda sättet att möta människors oro är att ge dem möjlighet och tillåtelse att 

försvara sig och att försäkra dem mot att de kommer att lida ekonomiskt. 

Förslagen är alltså: 

1) Ge människor tillåtelse att ha en fredad zon runt sin bostad eller arbetsplats, där de 

har full jakträtt året om på varg. Tex en radie på 500m från boningshus. 

2) Ge människor rätt att försvara sina tamdjur, och där med en fredad zon på 100 m från 

inhägnader eller djurstallar. Full jakträtt där året runt. 

3) Ge människor möjlighet att få full ersättning för förlorad inkomst pga vargattacker. En 

vältränad t.ex. häst eller hund ger då större ersättning än en otränad. En med lovande 

stamtavla ger högre ersättning även om den inte hunnit tränas klart ännu. osv. 

4) Ge människor möjlighet att få full ersättning för att själv kunna utföra, eller vb. anlita 

någon som utför allt extraarbete det innebär att sätta upp, underhålla och renovera 

rovdjursstängsel, och detta för all framtid även i generationer framåt, eftersom bönder 

faktiskt arbetar och planerar för generationer när de gör investeringar. Enda anledning till 

att ev upphöra med det är att ersättningen vid försäljning av djur/kött stiger så mycket 

att utgifterna täcks av det istället. (syns enligt index) Så ser inte marknaden ut idag. 

5) Ge ersättning med i första hand frivilliga fonder eller sponsor/vargfadderskap, (så den 

som vill gynna vargstammen kan betala pengar dit) men om det inte finns tillräckligt med 

pengar där får staten betala med skattemedel. (så att enskild individ inte drabbas) 

6) Ge samma möjlighet till barnfamiljer eller hästfolk eller andra som bara har ”fritidsdjur” 

som till bönder (enligt ovan) som har djur som inkomstkälla. Alla ska ha rätt att om de 

anser det behövligt, sätta upp rovdjursstängsel gratis runt sin egen tomt. 

7) Den som rider eller promenerar i naturen ska ha rätt att bära vapen (inte 

nödvändigtvis av skjutbar art) så att de kan freda sig om det kommer en vargflock. 

Behövs psykologhjälp eller sjukhusvistelse/sjukgymnastik eller veterinärvård pga varg, 

ska det vara gratis för den enskilde individen. 

9) Se till att alla skolbarn som bor utanför tätbebyggt område har skolskjuts till och från 

sitt hus, oavsett antal km till skolan eller bussen. 

10) Eftersom EU kräver att vi ska ha våra rovdjur, kräv pengarna av dem för ersättning 

av skador och förebyggande insatser som behövs för att människor ska kunna leva trygga 

trots att det finns rovdjur sida vid sida med oss. 

Om ni nu hävdar att vargar inte attackerar eller dödar människor, kan ni ju med gott 

samvete erbjuda alla som eventuellt drabbas, och deras anhöriga 500 000 kr på ett bräde 

i sveda och värk, + ersättning enligt ovan. Förekommer ingen risk, är det ju ingen risk att 

lova det. Det är ändå värre att vara den drabbade än vad ersättningen kan plåstra om. 

Samt inför, för att bevisa vargens ofarlighet, rätten för vargen att planteras in även i 

städer och områden som Tex. Täby, Danderyd och Lidingö, och var nu beslutsfattarna bor. 

Då föregår de med gott exempel, och ”vanliga människor” kan känna sig tryggare 

eftersom handling säger mer än 1000 ord… 

Det skulle göra dem mer trovärdiga, att åtminstonne de själva tror på sina romantiska 

fabler om en söt och snäll varg, bara man är snäll mot den… 

88(155)

Jag gillar vargar! Tycker att de är fantastiskt vackra och söta rovdjur! Men om den är 

skygg är det elakt och djurplågeri att tvinga den att bo i revir där den tvingas stöta ihop 

med människor vart den än rör sig. Och är den inte skygg, är det rent av livsfarligt att ha 

den bland människor! Då måste människor ha rätt att utplåna de gener som inte är 

skygga, så att enbart de skygga generna får fortplanta sig! 

Svara 



haha, jag försökte göra en punktlista, men det gick inte att skriva 8 ) utan mellanslag… 

datorvärld 

Svara 

PatrikP skriver: 


Mycket bra inlägg! 

Du har helt rätt i att det primära för att öka acceptansen bland de som drabbas är att 

deras oro tas på allvar och att de har rätt att freda sig själva, sitt boende och sina djur. 

Svara 

146. Lars Henningson skriver: 


Planera för minskad konsentration av vargar. Ett revir per län torde vara ett bra mål. För 

att klara detta måste jakt accepteras på samma sätt som andra rovdjur jagas. 

Svara 

147. Kalle skriver: 


Ta fram fakta vad vargen kostar lokalbefolkningen, merarbete, uteblivna intäckter, sänkta 

värden på fastigheter, problem med rekrytering av personal. kör med öppna kort och 

redovisa även det negativa med vargen. Med dagens politik där drabbade hånas kan ni 

aldrig få gehör av dom som är drabbade. Hur många av storstadsborna villjobba 20% mer 

och gå ner i lön med 15% för att det ska finnas varg? varför publiceras inte studien från 

SLU där det visade sig att ju närmare vargen du bor desto mer negativ är du och ju längre 

tid du haft varg där du bor desto mer negativ är du. Var tror ni det behövs information? 

där erfarenheten finns eller där dom som tror finns. 

89(155)

Svara 

148. Victoria Lindahl skriver: 


Man är rädd om sina barn ,om sina djur, när vargar går genom gungställningen, förbi 

sandlådan på ens egen gård. När betessäsången närmar sig och varg finns i området…vad 

ska man göra med sina djur?. Har vi dom inne blir vi av med gårdsstödet ev. också med 

våra djur. Släpper vi ut djuren är risken mycket stor att vi kommer att hitta ett stort 

antal, döda, skadade, försvunna ut i skogen, skräckslagna…Och allt detta för ett djur som 

inte är utrotningshotat, vad som är utrotningshotat…är vi på landet, betesmarkerna med 

alla blommor, träd och buskar….varg, gran och tall är vad som blir kvar 

Svara 



Föreslår att webplater/sidor upprättas, en del på NVV, en del på Lst i varglänen ”leva med 

vargar”. På sidorna står information om skador och olägenheter av varg och vad man kan 

tänka på att göra åt dem, samt länkar till andra nationella varginfosidor (som 5Stora). 

Samt på lst vem och hur man kontaktar om ett faktiskt vargproblem eller vargobservation 

och uppmaning att anmäla siktade vargar snabbt om de upplevs som problem (finns 

redan ganska bra på lst). Vargkomuner som tror att dess innevånare upplever problem 

gör en egen sida med länkar till de centrala sidorna, kanske dessutom lite 

kommunspecifik info. När man söker en kommuns hemsida på varg eller rovdjur hittar 

man kommuns länk och kan komma vidare. Skrev och föreslog det till en känd 

vargkommun men det kom inget svar och inträffade ingen förändring. 

Svara 

150. Orädd skriver: 


Fri jakt och skottpengar om vi inte ska få en avfolkad glesbygd. Vilken småbarnsfamilj vill 

flytta dit vargen springer mellan gungorna 

Svara 

151. Karin Hellström skriver: 


90(155)

Har i fem år bott på landet/i skogen i norra Dalarna efter 40 år ”i stan”. Har under denna 

period vistats dagligen i skog och natur och aldrig kännt något hot eller någon rädsla från 

varg eller annat rovdjur (som det finns gott om i skogarna här omkring). Har hundar och 

rör mig ofta och mer än gärna i skogen (och kommer att fortsätta med det) 

Jag förstår inte vad jag ska vara rädd för?? 

Håller jag mina hundar kopplade är det en väldigt liten risk att de skulle bli attackerade – 

om jag inte håller de koppalde får jag ta risken. Inte så svårt, tycker jag. 

Själv är jag inte rädd – inga människor har blivit attackerade av varg i vårt land, som jag 

vet. Risken att bli attackerad av björn är väl i så fall större. 

När jag bodde i ”storstan” kände jag ett väldigt mycket större hot och en större rädsla när 

jag till exempel gick hem genom stan en sen kväll. Stadens alla ”hot” är så mycket mer 

påtagliga. 

Att det skulle vara ”synd om oss” som bor på landsbygden pga varg och rovdjur?? 

Nej, så upplever jag det inte! 

Jag hoppas att fler flyttar ut på landet och njuter av allt fantastiskt som finns här – även 

de djur som naturligt rör sig i skogarna! 

Svara 

152. glenn skriver: 


Vargkramarna kallar sig för djurvänner.Ta och publicera bilder på älgar, renar mm.. som 

är halvt uppätna och fortfarande står upp på benen och lider fruktansvärt!!Hundägare som 

kommer hem utan barnens fyrbente kompis,Varför plantera in ett djur som vargen som 

inte är utrotningshotat,i vårat land??Detta vet ju inte den breda massan i sverige om 

eftersom dagspressen i princip aldrig skriver om detta.Och hur mycket ska det få kosta 

samhället,vart ska pengarna tas ifrån?=vilka får mindre, Skolan,Vården etc etc..Vart tog 

taket som vi skulle ha på varg vägen?? 

Svara 

153. Toni skriver: 


Till att börja med kan man börja fundera vad som är mest värt, folk på landsbygden som 

jobbar och betalars skatt eller varg som kostar en massa pengar, så som skador rovdjurs- 

stängsel döda tam djur, människor som slutar vara t ex fårbönder pga av vargen osv 

listan kan göras lång. Vargens utgifter kommer aldrig att kunna får igen t ex med så 

kallad rovdjursturist och dylikt. 

Svara 

154. Marianne Karlsson skriver: 

91(155)


Vi har levt med varg i grannskapet under en längre tid och under denna tid revs cirka 30 

får på 10 olika gårdar. Efter detta behövs absolut ingen mer information från 

Länsstyrelsen när det gäller att leva med varg i sin närhet. Då det är självklart att oron för 

vargangrepp inte är hälsosam vill jag referera till ett läkarutlåtande: ”Att under lång tid 

utsättas för stress kan vara skadligt. Om man tvingas leva med rädsla långvarigt riskerar 

man en massa sjukdomar, exempelvis hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Rädslan blir en 

så kallad kognitiv stress, som sätter igång en rad oönskade fysiologiska processer. Då kan 

det ha en skadlig inverkan. En sådan stress drabbar människor på landsbygden om de har 

djur och hela tiden oroar sig för vargangrepp. Dessutom kan det vara ett svårt trauma att 

få sina tamdjur rivna. Vissa människor blir påtagligt störda om de tvingas ta hand om 

skadade och dödade djur. Om man efter en sådan händelse ständigt oroar sig för att det 

ska hända igen, då lever man under kronisk stress”. Mitt förslag är därför att några av 

statens stora skogar stängslas in som på djurparker och föds upp med icke levande föda, 

allt för att undvika djurplågeri. Det kan ju inte var meningen att landsbygdens befolkning 

ska föda upp vargen med tamboskap! 

Svara 

155. Odal man skriver: 


Vargen måste jagas så att den får en naturlig rädsla för människor. Sedan skall NVV stå 

för en saklig och riktig information tex, att vargen är ett potensiellt farligt djur som dödar 

många människor runt om på jorden varje år. Låt människor skydda sig och skjuta vargar 

som vistas nära bebyggelse och jordbruk. 

Svara 

156. Björn T skriver: 


Minskar antalet insidenter så minskar antalet oroliga människor vilket lättast 

åstadkommes med ett minskat antal vargar. Uppdelade större områden/revir där vargen 

är helt fredad så länge den inte avviker och i övriga Sverige fredlös att avliva för var och 

en som möter varg utan att det behöver vara i samband med att den skadar 

tamdjur,hundar eller annat och utan att behöva bli ifrågasatt från myndigheter. Kanske 

t.o.m med skottpengar. Antalet vargar skulle därmed variera stort i antal mellan olika år 

och vissa revir utplånas och nya uppstå vart efter nya(finsk-ryska) vargar 

vandrar/planteras in och bosätter sig i de områden som är avsatta för vargetablering. 

Svara 

157. Anders Hurtig skriver: 

92(155)


Om vargarna är inhägnade försvinner rädslan. 

Svara 

158. Alexander Holgersson skriver: 


Vi som lever och verkar på landsbygden känner en stor hopplöshet då vargstammen tillåts 

växa helt okontrollerat. Vargens ständiga närvaro innebär en gnagande oro för 

lantbrukare, jägare och glesbygdsbefolkning. Vi är trötta på denna ständiga ovisshet kring 

vargen och vi vill ha till en förändring. Det finns enbart ett sätt att komma tillrätta med 

problemet och det är att minska vargstammen drastiskt. Inför en hårt reglerad licensjakt 

och återgå till dat gamla maxtaket om 210 vargar i Sverige. Dessa 210 vargar skall 

sedermera inte vara starkt koncentrerade på ett litet begränsat område utan spridda från 

gränsen till renskötselområdet i norr och skåne i söder. 

Svara 

159. Anders Hurtig skriver: 


Eftersom vargförvaltningen är den mest energiförorenaren (miljö) av alla statliga 

myndigheter, bör det framföras. Om jorden förgås p.g.a varg är väl ala nöjda.Våra lokala 

valda borde öppna käften, men de är rädda om välbetalt jobb.Nu har ni på verket mycket 

att utvärdera,ta in mer folk så att cheferna får mer ansvar=mer betalt. 

Svara 

160. Jan Perjons Stor erfarenhet av fältarbete med Varg och Lokalt boende i 

rovdjursområden skriver: 


Det måste till mycket större perspektiv för att nå konkreta åtgärder och att bemöta 

rovdjursskador och 

människors oro, samt att närma sig en samexistens mellan människa och varg. 

Mitt förslag täcker in alla frågeställningar och ett LOKALT INFLYTANDE är enda nyckeln till 

samexistens 

och större tolerans och acceptans. Varg/rovdjursförvaltningen bör gå in i de nya 

älgförvaltningsområdena där man på lokal nivå(rovdjursgrupp) samlar in alla de fakta och 

data såsom älg 

och småviltstammar, tamdjursbesättningar,rovdjursskador,inventeringar,varg och övriga 

rovdjursetableringar,predation etc. Uppgifterna går vidare till regionsnivå där alla beslut 

93(155)

kan tas som berör ex rätt skyddsjakt och övriga förebyggande åtgärder. Med lokalt 

inflytande kommer det att underlätta för ansvariga att fatta rätt besut etc. Med lokalt 

inflytande kan man minska det negativa 

”attityder-misstroende-utanförskap-okunskap” Öka det positiva med högre 

tolerans/acceptans. 

Man bemöter rovdjursskador mycket effektivare och kan minska människors rädsla och 

oro på ett bättre sätt genom närmare dialog/information och att bygga broar. 

2006 presenterade jag tillsammans med Skandulv och Viltskadecenter en ”riktad 

enkätundersökning” 

av Lokalt boende inom Vargområde. Finns mycket intressanta svar som borde intressera 

förvaltningen. 

Även en slutrapport av en 2 års vargföreläsningsturne. Skellefteå-Malmö. visar 

synpunkter som berör 

rovdjursskador, människors oro och dialog runt synpunkter etc. 

Rovdjursskador och människors oro är det högst viktiga i hela rovdjursförvaltningen och 

måste tas på fullt allvar. Stort beröm av naturvårdsverket att ha tagit steget att öppna 

”TYCKATILL”. 

Svara 

161. Åke Nordin skriver: 


Rädslan för vargen avser inte bara vad den omedelbart kan göra iform av skada, 

även om alla som en gång har sett en vargriven hund eller annat husdjur vet vad det gör 

med ens själsliv. 

NVV måste inte se att det inte är acceptabelt med vargar som går rakt in i gårdshus och 

tar hundar, det är inte ett naturligt beteende från ett vilt rovdjur. 

Det är avvikande beteenden och än så länge har detta hela tiden betraktats som något 

som man måste acceptera med varg, 

en inställning jag inte kan dela. 

§28 fungerar såsom den är utformad nu men måste även tillåtas att nyttjas putativt 

såsom övrig nödvärn/nöd rättslig reglering, det skall inte krävas skador utan omgående 

som en varg uppehåller sig invid gård/hus/bostäder skall det vara lagligt att agera emot 

den. 

Fruktan och oron för vargen är i lika delar kopplade till att man inte får agera mot den, 

det är frågan om den mentala uppfattningen av saken. 

I samband med detta kan anges att ingen rovdjursersättning i världen kan ersätta 

förlorade husdjur eller tamboskap, det är inte frågan om monetära värden, utan frågor 

om livskvalité som inte kan mätas i pengar, den existerar eller inte, vilket är upp till den 

enskilda bedömaren. För det fall att man skall kunna kreera en hållbar förvaltning av 

94(155)

vargstammen måste man skapa utrymme/verktyg för ovanstående aktioner mot oskygga 

vargar, vilket skapar en förståelse för det höga antal vargar som regeringen har fastställt. 

Jag har tidigare jagat på två marker, inom Riala reviret där vargens etablering i 

uppstartsskedet medförde att jakten var omöjlig, då hundar angreps och efter 

etableringen så var vargens predation på rådjur så omfattande att det saknades en 

avkastning på stammen att jaga på. 

Genom statens försorg kom jakten helt att förspillas på de markerna. Jag hade då jagat 

på den marken i fem år och lagt ner många tiotusentals kronor på viltvårdande åtgärder 

och insatser. 

Allt förgäves, både för övrigt vilt som har samma rätt att ha goda levnadsomständigheter 

som vargen och för mig som viltvårdare och jägare. 

Svara 

162. John skriver: 


Sätt samtliga vargar i ett stort reservat och ordna turer för de som är intresserade. 

Svara 

163. Andy skriver: 


Det hade varit intressant att veta bakgrunden till varför människor är för eller emot 

rovdjur. Undersökningar som visar om man är för eller emot rovdjur har jag sett, men 

inte någon som talar om varför man har den åsikt man har. Var, när och hur har 

människors åsikter formats? Det kanske kan ge ett bra underlag till att hantera attityder 

kring rovdjur. 

Svara 

164. Ola R skriver: 


Information är väldigt viktigt, men den tycks inte alltid komma fram till de som mest 

behöver den. Kanske NVV/Viltskadecenter kan ta fram någon lättöverskådlig sida med 

rena fakta. ( Som exempel kan ju omöjligen både varghatarna/kramarna ha rätt i sina 

respektive påståenden om hur stor del av landsbygdens befolkning som vill ha varg ( och 

andra rovdjur ). Sakliga siffror väger tyngre än enskilt tyckande. Dessa siffror finns ju 

95(155)

edan framtagna men upplevs kanske som svåråtkomliga när de bakas ihop med 

doktorsavhandlingar. Alltså vore en enklare (grafisk) presentation önskvärd. 

Saker som kanske upplevs som oklara: 

Rovdjurens kostnader jämfört med andra samhällskostnader. Rovdjurens skador jämfört 

med andra skador som tamdjursägare råkar ut för, tex lösspringande hundar. Andra 

skador på djur/människor under jakt. Hur många jakthundar har blivit skadade av varg 

under eftersök? ( Med tanke på ”bojkotten” ). Angående den upplevda rädslan för att gå i 

skogen på grund av vargen kanske det exakta antalet människor som avlidit av 

vådaskjutningar jämfört med hur många människor som angripits av varg i Sverige sedan 

1983 kunde presenteras. ( Jag har inte lyckats att hitta det exakta antalet, men några 

källor säger att det är ca 4 personer per år som blir skjutna under jakt. Detta borde 

innebära ca 4 X 29år = 116 st, d.v.s ett mindre samhälle. ). Alltså: Det finns annat än 

vargen att vara rädd för, även i skogen. 

Den upplevda rädslan kanske inte bryr sig om fakta och där tycker jag att vissa 

jakttidskrifter/jaktbloggar ägnar sig åt att hetsa upp varandra, och i ett sådant klimat är 

det naturligtvis svårt att enbart se på fakta. Motmedlet är enbart information. Igen och 

igen. Vissa fanatiker kan man inte påverka, men man kan ju inte låta detta fåtal rasera 

vad en majoritet av svenska folket önskar. 

Svara 

165. per-arne lovén skriver: 


vargen kommer alldrig att acksepteras när den blir påtvingad från eu samt politiker. Vi ser 

detta som översittar fasoner .Det enda som kan leda till att vargen har en möjlighet att 

överleva, är att man gör en folkomröstning i varje län .Och det län som röstar för vargen 

med bred marginal . Det länet hägnar man helt enkelt in. vad händer när vargens 

huvudföda tryter ,vargen är inte född för att svälta.Det fanns en annledning till varför 

vargen nästan utrotades ,det kansge var för att älgen var i princip utrotad av vargen. Det 

finns ett intresant dokument i venjan av en man hur det var förr i tiden. försök att läsa 

detta det kan vara av värde för er beslutfattare. 

Svara 

166. Henrik Åkerblom skriver: 


Lär er att lyssna på dom människor som berörs av vargarna. Det kan inte vara meningen 

att en minoritet ska behöva lida för majoritetens dumhet. 

Svara 

167. Per Bengtsson skriver: 

96(155)


Människors rädsla över att vargar rör sig i samhällen måste tas på allvar, hur obefogad 

den än må vara. Ta exempel från hur motsvarande problem med björn hanteras på 

många ställen (till exempel i Kanada) och ålägg länstyrelserna eller polisen att organisera 

akutgrupper som snabbt rycker ut och skrämmer bort varg med hjälp av till exempel 

knallskott och gummikulor. Om vargen trots detta återkommer ett visst antal gånger bör 

samma akutgrupp ha befogenhet att avliva den. Organisationen kan till exempel se ut 

som den för trafikeftersök, men med skälig timersättning. Framförallt tror jag det är 

oerhört viktigt att människor känner att deras oro tas på allvar genom att responsen är 

snabb. 

Efter en snabb genomläsning av de hitills inkomna förslagen för hur man kan minska 

människors oro kan jag konstatera att det absolut vanligaste förslaget är att man ska ha 

rätt att skjuta varg som befinner sig allt från 100 till 500 meter från tomten. Slutsatsen av 

det kan inte bli annan än att det framförallt är jägare som kommer med förslag och oroar 

sig, eftersom det är de som har tillgång till vapen och kan omsätta teorin i praktik. Hur 

ska alla vi som inte har tillgång tillvapen hantera varg i närheten av tomten? Kanske kan 

man ålägga jägareförbunden att fortbilda sina medlemmar för att minska oron inom 

denna till synes överrepresenterade samhällsgrupp? 

Svara 

168. Nils v Essen skriver: 


Det hela är inte en fråga om huruvida vargen är farlig eller inte för människor. Saken 

gäller uppfattad fara. När vargen stryker i byarna och tar hund, katt och boskap så är det 

klart den uppfattas som farlig. Ett barn på gårdsplanen som leker med sin hund kan räcka 

för en dödlig incident. 

Lösningen måste bli att närgågna vargar får tagas av daga utan en sölig utredning på 

annan ort. 

Ofta så gäller det att handla här och nu för inget är säkert att vargen kommer åter på 

samma sätt som sist. 

Svara 

169. Anders Andersson skriver: 


Människan är en art bland alla andra och anpassar även omgivningen till sin fördel så 

långt det är möjligt precis som övriga arter gör. 

Att se människan som ett onaturligt inslag är populärt hos radikala miljögrupper i USA 

men inspirerar förhoppningsvis bara ett fåtal här i Sverige. 

97(155)

Att inte redan nu gå ut och förbereda allmänheten på de risker vargen medför kommer 

bara att göra chocken och känslan av svek desto större när vi står inför fullbordat faktum 

att det första vargangreppet på människa skett i modern tid i Sverige. 

Svara 



Jag tycker att Naturvårdsverket bör informera om hur farlig vargen är för människan. Kan 

Naturvårdsverket garantera att inga barn kommer att dödas av varg? 

Svara 

171. iö skriver: 


Sagor vill vi inte höra längre, ingen tror på dem i alla fall, 

fast Rödluvan och vargen säger ju en del om hur det är. 

Ingen på landsbygden kan längre känna sig helt trygg, 

ingen vet var vargen går fram. 

Skyddsjakt på varg måste få komma till stånd, ingen borde blir åtalad för 

att skydda sitt och sina nära så om det gäller tamdjur eller personer. 

Svara 

172. Anna Olsson skriver: 


Se till att ha en sund vargstam med sunda gener och ett sunt antal individer dvs inte 450 

st. Den inavel som nu finns i vagenstammen är oehört osund. Det skapar oro hos 

människan. Vargens beskyddare gömmer sig ofta bakom att vargen inte attackerar 

människan men vi vet att sönderavlad djur är oberäkneliga oavsett djurras. Lek inte med 

moder natur! Det är inte natur och miljövänligt. 

En kennelägare hade t ex omedelbart fått djurförbud. Läs själva 

http://www.corren.se/ostergotland/far-djurforbud—hade-30-talet-inavlade-hundar- 

6004815-artikel.aspx 

Svara 

173. Tobbe Lektell skriver: 

98(155)


Det mesta basala är att skapa ett förtroende för myndigheternas förhållningssätt och 

agerande, detta saknas i dag fullständigt hos de drabbade av Sveriges nya rovdjurspolitik. 

Det måste finnas en konsekvens i länsstyrelsernas agerande, enskilda tjänstemän ska inte 

få påverka ett enskilt ärendes hantering. det måste också finnas en koordination mellan 

de olika länsstyrelsernas bedömningar och hanteringar. De allra flesta direkt drabbade 

upplever inte att deras rädsla och oror tas på allvar, de upplever att myndigheterna är en 

motpart på samma vis som vargen. 

Svara 



Funderar på varg varje dag och ligger vaken om nätterna. När jag går ut när det är mörk 

undrar jag vad som finns i mörkret. Finns det varg där? 

Svara 

175. leif kolseth skriver: 


Det finns underlag sen 20 år tillbaka på landsbygdsbefolkning som drabbats av att det 

faktum att vargen återkommit i den svenska fáunan. Varför har man inte lyssnat på dem 

och efter alla dessa år genomfört en konsekvensanalys om vargens vara eller inte vara i 

den del av landet som vargen finns. 

Svara 

176. Ingemar Karlberg. skriver: 


Var kommer allemänsrätten in? Skall inte min sonhustu med vårt barnbarn våga gå ut i 

naturen,utan att jag eskorterar henne och barnet.Det måste vara nya tider som jag inte 

är van vid, och absolut inte vill leva med. 

Svara 

Jessie skriver: 


99(155)

Ingemar, 

Att din sonhustru och barnbarn inte skulle kunna gå ut i skogen själva pga av vargen är 

rent påhitt. Enda gången jag är försiktig av mig skogen är under älgjakten. Risken att bli 

skjuten av misstag är klart mycket större än att bli attackerad av en varg! Vad 

allmänheten behöver för att känna trygghet är ren och skär fakta angående vargen, inte 

påhitt. 

Svara 



Det är tur att du inte bor i en storstad där hotet är betydligt större och farligare… Ifrån 

människor! 

Svara 

177. Strumpan skriver: 


Låt personer som berörs av rovdjuren vara de som har något att säga till om i frågan, vid 

större beslut torde en lokal folkomröstning genomföras. 

Att som idag låta personer från icke berörda landsdelar ffa från storstadsområden få styra 

i dessa frågor kommer alltid att leda till felaktiga resultat. Detta kommer att omöjliggöra 

en framtida acceptans för ffa varg lokalt. 

Steg ett måste vara att få till en kraftfull förvaltning av vargstammen redan till kommande 

vinter, annars kommer det inte finnas den minsta vilja till förhandlingar och kompromisser 

ute på landsbygden. 

Svara 

178. Henrik Karlsson skriver: 


Oro kan man känna när man tänker på hur framtiden här i skogsbygden skall te sig, har 

en snart 5 – årig son med stort intresse för djur och natur. Inte enbart jakt, men såklart 

han är med där också. Med dagens förvaltning av varg har han snart inte annat att titta 

på än just gråben ute i skogen. 

Ni är välkomna att förklara för honom om ett par år när älgjakten är ett minne blott, hur 

det kunde bli så här. 

Vargen måste få regleras i antal och var i landet de befinner sig inte enbart i 

mellansveríge. 

En för alla alla för en, eller också har vi ingen alls. 

100(155)

Själv känner jag oro för att vi inte kommer att ha ett levande och rikt djurliv i Bergslagen, 

nej sprid ut vargarna i varje län och betala samernas renar och alla andra som håller djur 

i Sverige om de lider förluster pga en vargetablering och ge dem full rätt att skjuta de 

vargar som upphåller sig inom 100 m från deras tamboskap/renar utan att bli misstänkt 

för grovt jaktbrott. 

Svara 

179. Hundägaren skriver: 


Jag tycker inte det är myndigheters ansvar att ”ta hand om rädda människor”det måste 

dom göra själva hos en terapeut etc som är kunnig på olika rädslor. Jag tror på så lite 

inblandning av människan på våra rovdjur som det bara går naturen sköter sej själv. Jag 

tror att man skall jobba mera på acceptansen och ”att nu är det ju så att vi HAR och skall 

ha rovdjur i Sverige” man behöver inte någon speciell ökad kunskap kring rovdjuren ALLA 

vilda djur kan bli livsfarliga skall vi då lära oss varenda djur och dess instinkter titta bara 

hur många som blir huggormsbitna inte behöver man mer kunskap av ormen för det. 

Svara 

180. Bosse D skriver: 


Bor i ett samhälle som gränsar till gimmenreviret. Har sommarstuga och vänner mitt i 

reviret, och det talas dagligen om varg. Vargen har i vinter rört sig runt stugor och 

knutar. Nu ska djur ut i sina hagar. 

Vargen kommer ännu närmare bebyggelse. Kvinnor på häst har i dagarna mött orädda 

vargar i reviret. 

Det är vardagsnyheter i vårt område, inget att göra skrivning av i media, men vi kommer 

närmare att vargen angriper en människa. jag är ingen jägare, har ej hund. Men ser att 

en begränsning av varg måste ske innan vargens föda i skogen tar slut. Sedan kan en 

människa komma i vägen. Inte om, utan när. 

Svara 

181. LEIF SNAAR skriver: 


SOM BOENDE PÅ LANDSBYGDEN OCH DJURÄGARE, HAR I DAGARNA SLÄPPT UT FÅREN I 

EN HAGE DÄR VARGEN STRÖK FÖRBI FÖR EN MÅNAD SEN. LIVSKVALITEN HAR 

FÖRSÄMRATS TILL ORO. SKOGSPROMENADERNA HAR BLIVIT OLUSTFYLLDA I STÄLLET 

FÖR ROFYLLDA.VARFÖR DETTA HELVETE. 

101(155)

Svara 

182. Olof skriver: 


Miljöpsykologerna i Lund visar tydligt att människors oro för varg i mindre grad handlar 

om kunskapsbrist eller en verklig rädsla för sitt eget liv. Oron/rädslan visar sig ha sin 

huvudsakliga grund i myndigheters och förvaltningens bristande konsekvens. Det är alltså 

myndigheternas inkonsekventa och irrationella myndighetsutövning som skapar oro och 

konspirationsteorier om dolda agendor, stad vs landsbygd mm. Skapa därför enhetliga 

regelverk för hela landet (inkl renskötselområdet), med tydliga: (1) beslutsvägar för enkla 

och snabba skydsjaktsbeslut, (2) mål om antal föryngringar, (3) anvisningar om metoder 

för att kontrollera stammens storlek, (4) regler och nivåer för ersättning av förorsakade 

skador, (5) populationsövervakning och (6) kontinuerliga schemalagda uppföljningar av 

systemets implementering och effekt. 

Svara 

183. Viltförvaltare i rovdjursområde skriver: 


Skulle vara bra med ett större inslag av empati till de som berörs. Alldeles för mycket 

”besserwisser” mentalitet – de som behöver syre kan inte uppmanas att hålla andan lite 

till. 

Svara 

184. Kerstin B skriver: 


Nu är ju inte ev. rädsla för rovdjur på något sätt unikt. En mycket stor del av befolkningen 

lider ju av fobier som ofta är handikappande. Många vågar inte röra sig i naturen pga 

rädsla för ormar, spindlar eller fästingar. Verkliga faror från vilda djur utgörs ju av älgar 

och rådjur, de är de enda djur som dödar människor i Sverige. 

Svara 

185. Robin skriver: 


102(155)

Information, information och information. Vargen har varit demoniserad och 

mytomspunnen i många sekler och det lever kvar även i den ”moderna” människan. Det 

är viktigt att få människor att förstå att vargen bara är ett djur bland andra djur och att 

den inte utgör någon egentlig fara för oss. Ordna forum, träffar, workshops etc. där man 

lär sig om hur vargen lever, hur stor risken egentligen är och hur man agerar om man 

möter en varg. 

Svara 

186. Malte skriver: 


1. Varför har Naturvårdsverket bestämt att renbetesområden skall vara vargfritt när det 

är så enkelt att skydda sig mot oönskade attacker? Är inte exempelvis får lika 

skyddsvärda som renen? Denna naiva uppfattning att det är bara??? att sätta upp 

vargsäkra staket som skydd, kvalifiserat trams är vad det är. Varför har ni inte gått ut 

bland allmänheten och visat hur det ser ut när tackor springer omkring med bortslitna 

ljuver därför det är det vargen sliter bort och äter på grund av den höga fetthalten, tro 

inte att han dödar dem efter han ätit sig mätt, den vandrar obekymrat därifrån. 

Efterarbetet med avlivning av de rivna tackorna och ensamma lammen blir bondens 

uppgift och detta innanför vargsäkert staket! 2. Jag har tröttnat på att kämpa i 

uppförsbacke mot detta maktmissbruk från politiker som blivit indoktrinerade av en liten 

grupp fanatiker på naturvårdsverket. Jag har slaktat hela fårbesättningen och försöker 

sälja gården men priserna har sjunkit så jag kommer att gå med stora förluster, men jag 

är ju bara en dum landsortsmänniska så det gör väl inget. Som jag ser det finns det ingen 

annan utväg än att flytta in till stan och ansluta sig exempelvis fältbiologerna och ställa 

sig i Brunnsparken och yla för att visa sin sympati för vargen, hur som helst det måste ju 

vara mindre riskfritt och säkrare inkomst att vara bidragstagare än att försöka försörja sig 

av ett hederligt arbete med dessa totalt vettlösa beslut. Vargens bevarandestatus som ni 

bockar och niger för när EU beslutar borde ju även sättas ut i England därför där har det 

ochså funnits varg och tro mig där får vargen det jättebra för där finns det enorma 

mängder med får. 

Svara 

187. Patrick Nilsson skriver: 


Människor som känner oro måste få rättvisande och samtlig information om 

konsekvenserna av vargettablering. Hur människor sedan hanterar informationen kan 

ingen påverka. Men de som drabbas av varg måste hanteras med förtur och få hjälp med 

att hantera den enormt stora oron som infinner sig vid en vargettablering samt den 

frustration som framkommer när hela ens liv blir förstört. Att omedelbart få eliminera 

vargar som är närgångna och som kommer in i bland djur och bebyggelse utan att bli 

misstänkt för tjuvjakt och hamna i en polisutredning för att ha försvarat sina djur och för 

att slippa vara konstant orolig för vad vargen ska utsätta en för. 

103(155)

Svara 

188. U.Nordin skriver: 


Hur gör andra länder? Tex hur lyckas våra baltiska grannar på en mycket mindre yta än 

Sverige ha en mångdubbelt större vargstam? Hur gör de? Det finns säkert massor att lära 

där både praktiskt och teoretiskt. Det är ett fattigdomstecken för den svenska 

naturvårdspolitken att de stora rovdjuren inte tillåts uppnå livskraftiga stammar. 

Svara 

189. Ulf Pettersson skriver: 


Grunden för allt i Sverige är skolan. Information och utbildning runt beteende och hur 

vargen beter sig, risker etc allt detta skall grundläggas i skolan till att börja med i alla 

nivåer. När man startar måste det ske i många åldersgrupper från låg mellan högstadiet, 

gymnasiet och vissa högskolelinjer, efter uppstarten borde det finnas en utbildning eller 

upplysningsplan som ger en långsiktig förankring och säkerhet i människors tänkande om 

vargen. Kampanjer att förändra vuxnas åsikter eller gruppers åsikter i Sverige är mycket 

svårare men är ändå viktigt att kanske ha flera olika långsiktiga kampanjer i olika steg för 

att skapa tilltro till en ökande vargstam. Lantbruk och jaktintressen är två stora 

motståndare till varg och säkerligen två utsatta grupper i samhället. Lantbruket 

problematik med att se om sina djur är ett stort problem och vargstaket är kanske en 

lösning, mindre djurenheter med vaktande hund skulle kanske fungera på vissa ställen. 

Jägarna däremot vill ständigt ha en ökande stam av älg och rådjur, som i stora mängder 

även ställer till med skogsskador och olyckor i trafiken, där skulle ju en ökad vargstam 

fungera som en reglering, med påföljd att jägarna måste dra ner på jakten och kanske 

göra som många fiskare, skjuta djuren visuellt och vara glad över det. 

Svara 

190. Ingrid Björkman-Brole´n skriver: 


Hej! 

Vi bodde 6 år på prärien i Colorado. Där fanns mkt Coyote och mkt fårfarmare. 

Fårfarmarna hade 3-5 herdehundar i fårflockarna och det fungerar mkt bra. Hundarna 

måste dock vara flera. En hund klarar inte att hålla undan vargar. De måste också växa 

upp och leva i sin flock så de knyter an mer till djurflocken än till människor. Frågan är om 

svensk djurskyddslagstiftning skulle godta att hundarna helt lever med en djurflock. 

Men jag rekommenderar verkligen detta. 

Hälsningar Ingrid. 

104(155)

Svara 

191. Lars Oskarsson skriver: 


Ta dom på allvar. 

Svara 



landsbygdboende måste ha rådighet över sin situation med friare skyddsjakt, myndigheter 

och allmänhet måste få bättre insikt i hur det är att leva nära varg med oro för skador på 

tamdjur och hundar, att inte veta vad man möts av när man går till djuren på morgonen, 

om hunden kan få gå lös i trädgården, att leva med denna oro 24 timmar/dygn är oerhört 

påfrestande. Visst har vi alla ett val om vi vill bo och verka på landsbygden eller flytta till 

tätort, men kulturarvet, bevarande av odlingslandskap, levande landsbygd borde vara 

värdefull även för stadsbefolkningen? 

Svara 

193. Micke P skriver: 


Jag bor och verkar utanför Falun ,där det gått varg ( 3-5 st, varav ett par) omkring byn 

och inne i byn hela hösten och vintern , och dom slinger runt här fortfarande. Det är en 

väldigt konstig syn som NVV och Länsstyrelsen har, att låta dessa avarter etablera sej i 

byarna, med vetskapen att dom givetvis nedärver sitt beteende, vilket gör i förlängningen 

att dom kommer att vistas mer och mer oblygt i samhällena i ett allt större numerär. Det 

är ingen fara säger självutnämda ”experter” det har inte hänt nåt än !!!!!??? vaddå inte 

hänt nå´t ??vargar som inte låter sej skrämmas av något och uppträder hotfullt och 

förföljer folk och fä , är inte det tillräckligt??? har det varit en pedofil som uppträtt på 

samma vis har den förpassats ur samhället utan några funderingar .Detta scenario är det 

mestadels dom medvetna drabbade som reagerar emot , det handlar inte om vad som 

hänt eller inte hänt , det handlar om den otrygghet det skapar, inskränkning i vårt 

naturliga förhållningssätt, hur vi vill ha det ”ute på landet” vi vill kunna släppa ut barnen 

på gården å leka själva, dom måste få kunna bygga sina kojor själva innanför 

skogsranden ,vi vill kunna släppa ut hunden på tomten för en kvällspink , vi ska inte 

behöva vara oroliga för att leva normalt i vardagen , och då kommer denna horribla idé 

bygg in oss i staket och stängsel !!!!! hallååå skall vi människor börja leva i stora burar 

och hägn bara för några vilsna själar prompt ska ha dessa avarter till varg springande 

ibland oss inne i samhällena!!!???? VAKNA !! NVV, Det finns inte ett annat land i världen 

där dom låter rovdjur ströva fritt och ohotat inne i samhällena, detta pga en helt galen 

105(155)

handlingsförlamning och några ”experter” som hela tiden mässar: dom är inte farliga, 

inget har hänt , eller att dom inte kan veta vilket specifikt djur som uppträtt si eller så . 

Sådan skit måste upphöra !! gör en gräns , om dom kommer inom 100 meter från 

människoboning så är dom lovliga att skjutas , då blir det bara naturligt skygga vargar 

kvar, alltså ett sorts naturligt urval ,Skjuter man konsekvent bort dessa ”tama”vargar är 

jag helt säker på att det skapas en mycket större acceptans för att vargen existerar , Ett 

mycket större förtroende också för NNV och länsstyrelsen som idag , liknar nån sorts 

lekstuga för ”själutnämda experter” , några vargexperter existerar inte i detta land , bara 

massa ”duktiga” teoretiker , lyssna på folk från Finland, Rysslan, och baltstaterna där har 

vi folk som VET och kan detta ,och ingenstan där tillåts vargarna dra runt inne i byarna 

utan åtgärd! laglig eller annan. 

Vakna nu inne på NVV och ge ett lagförslag till regeringen att agera i frågan NU , för till 

hösten kommer våra tamvargar in i byarna på allvar igen och nu med sina avkommor i 

slåptåg, helt oacceptabelt !! Tvinga inte folk att agera på egen hand, utan freda 

bebyggelsen, folket och vårt naturliga levnadssätt från dessa avarter till vargar !! 

Svara 

CG skriver: 


Bra!! 

NVV ta nu in detta som ett värdefullt tips! Micke P. beskriver ofantligt mångas situation i 

både tätort och på landsbyggd. 

Svara 

194. Tekniklösning skriver: 


Kan man inte sätta på alla vargar en RFID tag, och lägga ut på webben var alla vargar är 

– transparent och öppet så att jägare vet om man kan jaga med löshund eller inte. 

Samtidigt kunde man t.ex. lägga in någon form vargdressyr, så att vargarna undviker 

bebyggelse och vägar, och därigenom kvalitetssäkra ett vildmarksbeteende. Något för 

vargen obehagligt triggas, om den kommer närmare, än säg 1 km. Om vargen ändå inte 

beter sig vildmarksmässigt kan skjutas. 

Samexistensmöjligheterna skulle förbättras, liksom forskningsmöjligheterna. Dressyr 

dosen anpassas till om önskat beteende balanserat mot det genetiska värder osv.. 

Visst skulle tjuvjakten underlättas, med öppenhet och transparensen, men det är ofta 

felaktigt att utgå från att människor vill vara eller bli lagbrytare bara för att den möjlighet 

finns. Sådana möjligheter finns överallt utan att brotten ökar. 

Svara 

106(155)

195. Torsten Carlsson Furugatan 6 815 38 TIERP skriver: 


Att vargar skjuts bort när de är för närgångna och oron blir för stak för personerna i 

området.De skall inte behöva vänta flera månader på beslut.Skall skjutas så fort det 

går.Beslutet skall kunna tas lokalt och utan påföljd.Ex.att polisen kommer och tar vapnen 

för den som utför avlivningen av vargen. 

Minska antalet vargar i de områden där det finns för många revir. 

Svara 

196. Gråben skriver: 


Svar: 

Oro och rädsla för rovdjur är en kunskapsfråga! Detta är grunden utifrån vilken arbetet 

måste bedrivas. 

Myndigheterna bör stödja natur- och bevarandeorganisationernas informationskampanjer 

om rovdjur. 

Länsstyrelser (lst) bör ha infopatruller i samarbete med bevarandeorganisationerna, som 

besöker skolor mm och informerar om rovdjur och om hur man lever tillsammans med 

dessa. Information till barn och ungdomar i skolorna är ett av de viktigaste medlen att 

lyckas med samexistens med rovdjur. 

Lst infomöten i samarbete med bevarandeorganisationerna kan genomföras på lämpliga 

platser i samhällena på enklaste sätt. 

Jägarorganisationerna erhåller varje år över 60 miljoner kronor för viltvård, information 

mm. Svenska Jägareförbundet (SJF) har dessutom det s k ”allmänna uppdraget”. SJF 

borde med dessa pengar och detta uppdrag kunna göra en oerhört mycket större insats 

ute i samhällen och byar. 

Dessvärre har människors oro och rädsla blivit ett psykologiskt vapen för vargnegativa 

grupperingar – här finns alltså mycket att göra och ovan angivna pengar och allmänna 

uppdrag skulle kunna råda viss bot på problemet ifråga. 

Dessa pengar bör istället fördelas på alla organisationer med intresse av fauna och flora. 

Allmänna uppdraget bör ligga på naturvårdsverket för att säkerställa att rätt och saklig 

information ges till människor i områden med rovdjur. 

Naturvårdsverket/Länsstyrelser bör inbjuda pressrepresentanter till infomöten om rovdjur 

till fromma för seriös bevakning av rovdjursfrågor. Fortfarande kan man läsa i tidningar 

artiklar som endast gräver skyttegravarna djupare. Det är ingen sensation att ”Varg rev 

älgkalv” – det är helt naturligt 

Svara 

197. Carlén skriver: 


107(155)

Människor och varg har aldrig funkat och inte kommer det att göra det nu heller!!! Var är 

konsekvensanalysen som visar hur hårt det drabbar alla som lever med vargen vid sin 

sida? 

Svara 

198. Bo Holgersson skriver: 


Jag måste göra er besvikna människor kan aldrig leva ett normalt liv i nära relation med 

varg. Till att börja med borde det gjorts en grundlig undersökning varför vargen utrotades 

en gång i tiden. Hade man gjort detta så hade denna infekterade debatt med 

landsbygdens folk inte varit aktuell idag. Våra förfäder som byggde upp det samhälle vi 

har i dag var så inteligenta så de förstod att varg och människor inte kan leva ihop. På 

den tiden fanns inga bytesdjur kvar i skogarn så vargarna var tvungna att söka sig till 

människorna för att hitta mat. Sedan vargarna utrotades har viltstammarna återhämtat 

sig och nu är vi på väg att föra tillbaka vargen. Vi borde 2012 var tillräckligt kloka för att 

begripa detta. 

Ni borde tänka på att det är lika synd om vargen som om människorna i denna situation. 

Nej lägg ner hela vargprojektet och satsa pengarna på att utveckla landsbygden istället 

för att som nu avveckla den. Det här resonomanget om att hägna in all betesmark är ren 

utopi. Att det är helt omöjligt borde ju alla vettiga begripa. Hur skulle det påverka 

människors möjligheter att röra sig fritt i naturen. Eller tänker man begränsa 

allemansrätten. 

Vidare vad det gäller kommande skyddsjakt som enligt förslaget enbart skall skötas av 

jägare som länsstyrelsen beslutar om. Har de då tänkt sig att ta över jakträtten från 

markägarna annars är det ju helt omöjligt. 

Vad händer om tio till tjugo år när jägarkåren endast består av ett fåtal som inte gett upp. 

Skall man då importera jägare från utlandet. 

Nej nu är det dags att de som bestämmer tänker längre än näsan räcker och lysna på de 

som berörs. 

För vargens bästa är det att fixa reservat med rätt antal så att bytesdjuren räcker. 

Den dagen då det bildas vargrevir på Djurgården och Djursholm kommer förtroendet att 

öka från landsbygden gentemot beslutande på naturvårdsverket. 

Svara 

A skriver: 


Intressanta reflektioner! Håller med! 

Svara 



108(155)

Du bör läsa på lite historia! Anledningen till att vargen utrotades var pga religösa skäl! 

Svara 

199. Dan skriver: 


Var vargen inhägnad skulle ingen behöva vara orolig och rädd i vår natur. 

Snart blir en människa dödad. 

Svara 

David Wahlund skriver: 


Björnen har dödat två människor på relativt kort tid och attackerat flera. Varför vill du inte 

stängsla in den? Varför är du inte rädd för den? 

Svara 

Clara skriver: 


Bra skrivet David! Många människor fokuserar väldigt mycket på vargen av någon 

anledning. Vad som behövs är tydlig fakta som visar hur ofarlig vargen faktiskt är för oss 

människor! 

Svara 

200. A skriver: 


Min oro för varg består inte i att vargen kommer att sitta utanför skolor/dagis och vakta 

på bytet ”barn” eller att jakthunden inte kan släppas för jakt. 

Min oro består av frustrationen att inte kunna hålla djur (i vårt fall får och lamm) på ett 

rimligt sätt, att alltid vara orolig för att mina djur är bytet när jag vänder ryggen till. 

Min oro består också av att 25 års avelsarbete går till spillo. Vem ersätter det? Ska jag 

själv stå för den kostnaden? 

Min oro består av funderingar kring vårt lantbruks naturvårdande åtgärder.Vad händer 

med de hagar som vi under åren restaurerat och får ersättning för? Miljöåtagandet är 

flerårigt och rovdjursstängselstödet en begränsad resurs. Vi väljer att sätta stängsel 

närmare gårdscentrum för att ha uppsikt på djuren. Naturvårdsbetena ligger 3-4 km från 

gårdscentrum. 

Min oro består av hur vi som lever med våra produktionsdjur ska kunna göra vårt jobb: 

avelsarbete,inhemsk livsmedelsförsörjning, naturvård osv. 

109(155)

En annan fundering är hur man från myndigheterna tänker lösa problemet med att ex. ge 

stöd till utrotningshotade raser (ex. Gutefåret, Dala Pälsfår,Värmlandsfår mfl.) för att 

sedan ”ge stöd till varg” i samma område. Hur löser man det? Kommer vi att hamna i det 

läget att vissa områden helt enkelt blir ”tamdjursfria” pga av rovdjur? Är det ett bra mål 

för vårt land? Är det vad riksdag, regering, EU och ”naturkramare” vill? Var är då 

mångfalden? 

Svara 

Göte Lövgren skriver: 


Mycket bra uttryckt. Frustation. 

Göte, han med taxen, Djurås. 

Svara 

201. David Wahlund skriver: 


Rädsla måste alltid ställas i relation till risk. Det ena är en subjektiv bedömning av vad 

man tror ska hända, det andra är i normalfallet en uppskattning av vad som kommer att 

hända baserat på studier av utfallet av olika händelser. Hur pass rädd man är för en viss 

risk får väl anses individuellt, dock är det rimligt att förvänta sig att man bör vara lika 

rädd för hot med samma risk. Om man exempelvis är så pass rädd för att dödas av varg 

att man vill att de ska stängslas in väldigt långt borta från där man bor. Bör man i 

rimlighetens namn vara fullständigt handlingsförlamad i närheten av alla trafikerade 

vägar. Där risken att dödas är skyhögt mycket större. 

En myndighet bör ta subjektiv rädsla på allvar. Dock bör man alltid ställa den i relation till 

den faktiska risken. Råder för stor diskreptans måste man i högre grad bortse från rädslan 

och utgå från den faktiska risken. Annars löper man risken att lägga stora resurser på att 

undanröja upplevda hot som i verkligeheten är mindre, som att dödas av varg. 

Svara 

Karl-Olof skriver: 


Jag kunde inte sagt det bättre själv David!!!! 

Svara 



110(155)

Du är en som inte lever i ett eller 2 vargrevir. Jag bor mitt emellan 2 revir, och hela min 

vardag har förändrats. Jag är inte rädd för min egen del, utan för min bästa kamrats skull. 

Göte, han med taxen. 

Svara 



Det är som vi i varglänen uppfattar, myndigheternas totala saknad av förståelse, som 

rädslan för och skadorna beroende på vargangrepp vi har. 

Vi upplever oss som någon sorts försökskaniner som storstadsbor och Naturvårdsverket 

struntar i med den nuvarande rovdjurspolitiken. 

Med den politik som nu förs mot oss glesbygdsbor kommer det aldrig att bli en aceptans 

för att hysa varg,utan nu har det blivit lansbygd mot städerna, förut var Naturvårdsverket 

en i stort sett bra och vettig myndighet enligt oss,men nu är det nästan ett hånat 

skällsord på lansbygden,synd. 

Man läser också om hur andra EU länder som Finnland, Estland , Lettland och Littauien 

sköter son vargpolitik fast man är medlem i EU, man förstår då inget allt av den Svenska 

EU rädslan. 

Enda möjligheten att försöka ändra på problemen med det vi utsätts för p.g.a den 

rådande vargpolitiken är att införa licensjakt, total lokal beslutsrätt för skyddsjakt och 

starkt redusera vargpopulationen i de mest drabbade länen coh lyssna på de drabbade 

och ta lärdom av oss som vet istället för att som nu bli sedda över axeln.. 

Svara 



Jag är 27 år, bor i Dalarna mitt i ett vargrevir. Mina stora intressen är jakt, fiske och 

friluftsliv. Jag har två jakthundar (stövare) som jag lägger ner mycket tid och ork på. Som 

situationen är nu här i Dalarna och stora delar av svealands skogs och jordbruksbygder 

håller glädjen för att leva ett aktivt liv i naturen med jakt, fiske och hundsport toltalt på 

att försvinna. Ska vi jägare som vill syssla med hundjakt tvingas bort från skogarna, är 

det tanken? Att sitta vid en tjärvedsbrasa i skogen och känna denna ORO för att hitta sin 

jaktkamrat hunden lemlästad är vedervärdigt. I mina ögon handlar det om detta: De 

starkaste vargförespråkarna=ingen som lever nära varg och vars yrke, fititdsaktiviteter, 

intressen och naturbrukande påverkas av varg. Att leva i ett vargrevir som 

naturintresserad = sänkt livskvalitet. Punkt slut. Mina förslag är 1. Snälla nvv, jobba för 

en SPRIDNING av vargen över Sverige så att trycket minskar drastiskt i de idag värst 

drabbade länen. Framförallt jobba för att sprida vargen söderut. Enligt en del 

vargförespråkare är ju vargen hel ofarlig för allt och alla och det är oerhört lätt att leva 

sida vid sida med dem. I så fall är det bar att ta fram en karta och ser hur stor areal det 

111(155)

finns för vargrevir i götaland. Sen kan vargivrarna få hjälpa till att arbeta för acceptans, 

hjälpa till med stängsling, spåra av jaktområdena efter vargspår och trösta familjer när de 

mist tamdjur till vargen. Det måste bli en sänkning av vargstammen i svealand för att ens 

ha en chans till acceptans. 

2. Inför en vettigt stor licensjakt på varg så att vargen blir skygg för människan, fort! Att 

leva i ett vargrevir där vargarna börjar tappa skyggheten för människan och dess 

aktiviteter är INTE roligt! 

Vi som lever på landsbyygden vill leva med och i naturen, inte bara beskåda den utifrån. 

Svara 



Precis min åsikt. Göte, Han med taxen 

Svara 

204. Bengt Bixo skriver: 


Man måste från myndighetshåll ta berörda människors oro på allvar. Det är trots allt inte 

så många av Sveriges invånare som är direkt berörda av Varg så man kan inte använda 

sig av majoritetsprinsipen i Vargfrågan, det bör (skall) vara berörda personers oro som 

skall ligga till grund för de beslut som tas i respektive område. 

Svara 

205. Per Arne Andersson skriver: 


Jag utövar löshundsjakt på i första hand älg. För att minska oron och osäkerheten i vilket 

område vargarna 

kan befinna sig, bör informationen via sk vargtelefoner förbättras! Tyder info på att varg 

observerats i närheten släpps inga hundar! 

Svara 

206. kulturarbetare skriver: 


112(155)

Det är mycket tråkigt att vissa människor vill bussa vargen på oss. Det är märkligt att det 

finns så elaka och otäcka personer. 

Varför vill dessa människor se andra fara illa och drabbas av problem och extraarbete. 

Svara 

207. Lasse skriver: 


Vi gör som vi gjort med björnen tar bort individer med felaktigt beteende, gör vi inget åt 

beteendet 

ärver valparna det av föräldrarna och en cykel insedenter är i rullning. 

Samtidigt låter vi vargstammen växa långamt med just den skyddsjakt som jag beskrivit. 

Det vore på sin plats att även studera järven kanske är den nästa rovdjur som kommer 

med andra problem speciellt då djurägare. 

Svara 

kulturarbetare skriver: 


Alla vargar ä lika. 

Det går inte att dem i kulturlandskapet. 

Så länge det finns en varg kvar har vi problem ! 

Svara 

208. Sture Nilsson skriver: 


Vargförvaltning. 

Det som krävs är att få till en vargförvaltning som är sanktionerad av de som bor i 

vargområdena. 

a. Självklart ska vi ha kvar varg i landet. 

b. Målsättningen med antalet i förvaltningsplanen ska vara rimlig. 

c. För att få med jägarna måste jägarna ges uppdraget att minska antalet till planens 

numerär genom jakt. Både skyddsjakt och licensjakt. Se när vildsvinen kom då tog de 

fyra drevrar i ett litet område i Småland. Varför blev det inget ramaskri för det. Jo man 

hade full tillgång på jaktmöjligheter. Det är högst dramatiskt att bli av med sin hund, och 

om det är som nu med vargarna så är det inte konstigt om det blir rama skri som på vissa 

håll urarta. Jag vill inte jämföra med trafiken i södra Sverige. 

d. Jag bor inte själv i ett vargrevir, men har full förståelse för de som bor där, att de inte 

vill ha varg som stryker kring husen och letar efter tamkatter och hundgårdar är fullt 

förståeligt. Skyddsjakten måste bli så generös att de boende kan hantera den så att 

vargen lär sig att inte besöka boende i en utsträckning som det är i dag. Detta är det helt 

113(155)

överlägsna problem som det är i dag. Vi kan ju inte ha en rovdjurspolitik som gör att alla 

boende i vissa områden i Sverige konstant är otrygga. Vi måste mota i grind så att vi inte 

snart står där med en insident där ett rovdjur biter ett barn som är på väg till skolan, bara 

för att någon fått nej till skyddsjakt på en oskygg varg. 

e. Sammanfattning: Accepterad förvaltningsplan. Läger antal. Jägarna måste få rimliga 

bestämmelser att hantera vargar utöver bestämda mål. Åtgärder för att boende i 

rovdjursområden kan känna trygghet. 

Svara 

209. Jan-Ola Karlsson skriver: 


Det verkar som vargens vänner använder en konstig taktik att vända folks ”oro” i att oron 

skulle vara att barn och gamla blir uppätna av vargen. Det är då ingen på landsbygden 

som är orolig för det. 

NEJ oron är att livsbetingelserna ska raseras. En person som har hundjakt som sitt största 

intresse har ju inget att leva för om det inte går jaga med hund längre. De som har får uti 

skogsbygderna kanske inte vill ha betesmarken inhängnat så det liknar ett fångläger från 

2:världskriget. De som har köpt en skogsmark för att jaga rådjur vill väl inte upplåta 

jakten till vargen. 

Med andra ord: Många har valt en livsstil för livet- Dessa människor lever under inte bara 

i oro utan en väldig frustation en de ska få leva resten av sina liv i stor bitterhet. 

Om inte berörda myndigheter begriper folks riktiga oro kommer detta problem stå olöst. 

Och hatet mellan grupperingarna kommer bara att växa. 

Svara 



Naturligtvis är vi inte rädda för vår egen säkerhet. Jag är rädd om min 4-benta bästa vän 

jag har. Ska inte gå omkring med bössa laddad hela tiden. Har alltid vovven kopplad sen 

1 år tillbaka. 

Svara 

210. Claes Gustafsson skriver: 


Vargen skall vara ett jagat djur, för att hålla respekten för människan. Det är inte 

naturligt att den strövar runt i samhällen eller bland hus. Dessa individer skall skjutas, 

tror att acceptansen ökar om det är så. 

Svara 

114(155)

211. Rick van Malssen skriver: 


==Informationsförmedling 

Vi går ut ifrån faktumet att det ska finnas varg i livskraftiga bestånd enligt 

Habitatdirektivet och Bernkonventionen som Sverige undertecknade. 

Även om skadorna orsakade av vargen är mycket begränsade jämfört med andra risker vi 

och våra tamdjur utsätts för är det framför allt en del sensationella artiklar i media och 

upphetsad debatt som styr känslorna heller än egen erfarenhet. 

Det kan behövas sakliga lektioner om ekosystemet och de rovdjur, bytesdjur och växter 

som har sin plats i det. Detta ska vara en självklar del av utbildningen på skolor, 

gymnasier, Naturbruksskolor och t ex jägareutbildningar. 

Intressant blir det med föreläsningar av folk som användar förebyggande åtgärder som 

boskapsvaktande hund och rovdjursavvisande staket samt jägare som använder 

skyddsväster på jakthundar. Konkreta fakta ska förmedlas. Det är bra att låta drabbade 

berätta sina erfarenheter och fundera på möjligheter att lösa problem. 

Det ska sättas fokus på problemlösningar i stället för problemen. 

Svara 

212. PG skriver: 


Låt vargarna vara i våra nationalparker. Vargpopulationer utanför Nationalparkerna skall 

hanteras lokalt. Varför är vargars liv mera värdefullt än andra djur? Har NI sett och 

upplevt hur vargar äter av sitt byte fast det fortfarande är i vid liv? Varför skapa ett 

problem som inte fanns? Finns många andra arter som vi borde värna om i vår natur. Vi 

har hela miljöer som håller på att förstöras och kommer att få stor konsekvenser för 

kommande generationer ex. Östersjön, andra sjöar och hav. Roligt att uttern har kommit 

tillbaka (människan spridning av PCB) men det finns fortfarande många arter som är 

viktigare att satsa på än varg. 

Svara 

213. Christer skriver: 


Tro inte för en sekund att oro för varg är ett informationsproblem. Vem ställs till svars för 

den informationen om ett barn varit på fel plats vid fel tillfälle? Jag kan se feta löpsedlar 

från de största kvällstidningarna, 

” Johan 8 år slets i stycken på väg hem från skolan”. Detta är inga sagor utan kan läsas 

från andra länder som har problem med varg. 

Vi är ”än så länge” människor som kan tänka själva och söka egen information. Vi 

115(155)

ehöver absolut ingen lärdom från rovdjurs-lakejer. Sådan information får snarare 

motsatt effekt. 

Svara 

214. Lennart S skriver: 


Det som slår mig i debatten och informationen från Naturvårdsverket är intrycket att NVV 

anser att oron är obefogad och att om man bara informerar (läs indoktrinerar) kritikerna 

tillräckligt mycket så kan man fortsätta på den inslagna vägen med en okontrollerad 

vargexplosion. Så är inte fallet. Folks oro bottnar dels i en historisk erfarenhet av vargens 

påverkan på människors liv och tillvaro, dels i nuvarande situation och hur den påverkar 

människors möjligheter till en utkomst och en meningsfull fritid. Varg (speciellt den stam 

som vi har i norra Eurasien som inte kan jämföras med de sydligare, väsentligt mindre 

vargen) i närkontakt med människor har alltid inneburit massiva konflikter! De områden i 

världen där vargen kan husera utan konflikt med människan är i ren vildmark. Oron som 

folk i vargområden känner är dels en oro för sin utkomst (de tusentals människor som 

helt eller till del får sin utkomst av de ”gröna näringarna” t ex renskötsel, fåravel, jakt och 

fisketurism etc) dels en oro för förlorad livskvalité. Många människor söker sig till 

glesbygden för att de där kan utveckla sitt stora naturintresse i form av jakt och viltvård, 

fiske och samlande av bär och svamp. En kulturhistorisk tradition som i tid överträffar all 

annan kulturyttring i Sverige! Den livsstilen hotas eller till och med omöjliggörs av den 

förda rovdjurspolitiken! Till sist oron för personers liv och hälsa. Det är nog den oro som 

har minst relevans sett till risken (sannolikhet multiplicerat med konsekvens) men icke 

desto mindre, har man fått sitt barn på ridturen förföljt av vargar, så känner man en i 

högsta grad relevant rädsla för deras säkerhet. Likaså om man bevittnat sin hund bli 

tagen av varg. 

Alla dessa i högsta grad relevanta känslor av oro och ångest, tror NVV att man bara 

genom lite ”information” om vargarnas otroliga snällhet och fantastiska bidrag till den 

biologiska mångfalden (genom att utradera älg, rådjurs och andra viltstammar) kan 

komma till rätta med. 

Det dessa människor dock nogsamt noterat är att NVV:s personal (till och med den allra 

högsta ledningen) under många år rekryterats ur jakthatarnas skara i form av 

Naturvårdsföreningen och Rovdjursföreningen mfl föreningar vars slutgiltiga mål (som 

man dock aldrig offentligt erkänner) är att förbjuda all jakt och göra landsbygden till 

naturbetraktarnas egen lekstuga som utan människors inblandning kan återgå till något 

utopiskt Edens lustgård. Det man då glömmer är att det omöjliggör allt det som gör att 

människor väljer att bosätta sig på landsbygden. 

Så tyvärr NVV, det som kan minska människors oro, är frånvaron av varg! Vargen är inget 

utrotningshotat djur. Det finns en mycket livskraftig vargstam i hela norra halvklotets 

vildmarksbälte och där kan vargen frodas utan att konflikter med människor behöver 

inträffa. 

Så den oro jag känner är inte för vargen som sådan (jag har sett varg vid flera tillfällen 

och beundrar den som den effektiva men hänsynslösa jägare den är). Det jag känner oro 

för är de konsekvenser en stor vargstam i Sverige har på jakt (vår äldsta kulturyttring) 

116(155)

och de gröna näringarna och framför allt en stor oro för de tjänstemän på NVV och andra 

myndigheter som får sin utkomst av en växande vargstam och den enorma byråkrati man 

byggt upp kring denna, tjänstemännens förakt för småbrukare, samer, fårfarmare, 

fäbodbrukare, gamla lantrasers bevarande och jägares tillvaro. Samtidigt som man lägger 

miljoner och åter miljoner på att flyga helikopter, åka skoter och ta fram 

informationskampanjer för att övertyga folk om vargens förträfflighet. 

Svara 

215. Peter skriver: 


Den största oron handlar om hur framtiden kommer att se ut med vargen fullt etablerad i 

hela sverige. Jakten upphör för att inte klövviltet skall utrotas helt, hundar hålls i koppel 

och boskapen måste stängslas in med el och övervakas. För att oron skall lägga sig måste 

det vara glasklart att värden kring jakt, boskap och klövvilt som resurs värderas högre än 

olika forskares åsikter om de antal vargar som behövs för att inavel skall undvikas lokalt i 

sverige. 

Svara 



Så du menar att länder som har mindre yta än sverige, och har tvåtusen vargar inte har 

några tamboskap eller hundar? 

Svara 

216. Sarah Karlsson skriver: 


Om människor är oroliga för sin egen säkerhet så bör de titta på hur statistiken för 

vargangrepp på människor ser ut. Det finns inget att oroa sig för. Siffrorna talar för sig 

själv. När det gäller angrepp på lösa hundar i skogen så bör varje hundägare ta sitt 

ansvar. Om de älskar och vill skydda sin hund så bör de hålla dem kopplade. Den rätta 

lösningen är inte att utrota en djurart bara för att det är bekvämare för oss själva. 

Svara 

Jonas Johansson skriver: 


117(155)

Det stämmer att vi i Sverige inte har haft problem med vargangrepp på människor på 

länge och det beror på att vargen i princip varit helt utrotad under en relativt lång period. 

Med den takt återhämtningen nu sker så kommer det inte att dröja så länge innan det 

inträffar en vargattack på människa. 

Jag låter inte mina barn leka i en skog som innehåller varg och jag låter dem heller inte 

leka nära en motorväg eller bland alkoholisterna i parken – gör du det? 

Svara 

Sarah Karlsson skriver: 


Jonas, 

Jag skulle mycket hellre låta mina barn leka i skogen än nära motorvägen. Rädslan för 

vargen är obefogad för människans del. Vargen är extremt rädd av sig, och att hävda att 

den skulle börja attackera människor bara för att den blir fler i antal är befängt. Du 

skriver att det inte kommer dröja länge innan en vargattack inträffar. Vad vet du om det? 

Vad som behövs i denna debatt är konkreta fakta, inte spekulationer. 

Svara 

Leif skriver: 


Enligt min erfarenhet är inte vargen extremt rädd, snarare tvärt om. Går man i fjällen om 

natten så är det bästa sättet att hålla undan björn att gå småsjungande. Då håller sig 

björnen borta. Vargen däremot är ett nyfiket djur och kommer och tittar. Vargen är som 

jägare en opportunistisk Aspergare; dvs vill verkligen lära sig att jaga nya bytesdjur – 

människan är ett djur bland andra; sug på den karamellen. Men Aspergaren i vargen gör 

att den jagar bara det den har lärt sig att jaga. Det är därför man snabbt skjuter ut hela 

flocken av varg om någon i flocken har dödat en människa. Så gjorde man i Alaska för 

något år sedan när varg hade dödat en joggande lärarinna. Ingen varg får ha kunskap att 

människor är ett möjligt byte. Det är inte lätta att ha varg på skogen. 

Svara 

217. Jämte skriver: 


Enkäten gäller hur dämpar man folks oro? 

Enklast genom att föregå med gott exempel. 

Nu strävar man efter att ha vargen i sitt ursprungliga utbredningsområde. Vilket? Där det 

är glesbefolkat. Varför? När så få får tillfälle att njuta av den. Oro, den är ju ofarlig! 

Minns jag rätt jagade Karl XII björn på Djurgården. Då fanns där också varg. 

Stockholmstrakten är ursrungllgt utbredningsområde. Varför då inte ordna med soft- 

realese på Ekerö Värmdö Ingarö mfl dit SL når. Så många skulle få njuta och skadorna 

118(155)

från rådjur älg hare i rabatter skulle minska liksom mängden av lösspringande kattor. 

Ingen behöver att oroa sig.Den, Vargen är ju ofarlig! 

Tyvärr vågar inte Naturvårdsverket att ens undersöka denna möjlighet av någon orsak 

som logiskt borde vara möjlig med det uttjatade begreppet ”ursprungligt 

utbredningsområde”. 

Att man historiskt kan visa att en art har funnits på en plats betyder inte att den platsen, 

habitatet, finns kvar vare sig biologiskt eller socialt eller ekonomiskt inte i Värmland ej 

heller i Stockolmstrakten. Under vargens frånvaro >100 år har skogen människors sätt att 

leva lantbruk skogsbruk fauna etc etc förändrats och anpassats att fungera utan att ta 

hänsyn till varg. 

Vargen är lika främmande som mink mårdhund wapitihjort bisamråtta coloradoskalbagge 

mm. 

Att tvinga människor till förändring skapar oro. 

Att med religiös övertygelse tvinga en människa att tro att hens uppoffringar har ett 

högre mål prövades under inkvisationen och benäms idag repression. 

Att sockra budskapet med tjusiga erbjudanden kan vara en väg men att påstå att vargen 

berikar den oroliges naturupplevelse och liv räcker inte. 

Visst kan det få finnas varg i Sverige men den måste begränsas. Skadorna minimeras. 

Se hur Norge hanterar frågan: litet antal, begränsat område. 

(Vilket grannen saboterar med okontrollerat årligt inflöde.) 

Svara 

218. Leif skriver: 


Människan har inte rätt att utrota en djurart bara för att den ställer till med ”visst besvär”. 

Lösningen är att anpassa oss och kompromissa istället för att bara köra vår egen väg. 

Med tanke på hur många djurarter som får anpassa sig efter allt som människan gör så är 

det inte mer än rätt. Jakt på annat vilt går att bedriva utan hundar som springa lösa i 

skogen, så att använda argument som att ”folk inte bör tvingas avstå sitt största intresse, 

jakten” är meningslösa. 

Svara 

219. Ola skriver: 


Det måste bli lagligt att omedelbart få avliva vargar som rör sig i samhällen, på och i 

anslutning till bebyggelse. De vargarna befinner sig där bara för att leta mat och sådanna 

individer vill vi inte ha. Det är bara en tidsfråga innan det blir ett allvarligt angrepp på 

119(155)

människor. Det är naturligt att det inte har hänt något människoangrepp i Sverige 

eftersom vi inte haft några vargar i modern tid men kolla hur det ser ut i länder där de har 

vargar av den storleken vi har (ej italien, Spanien). 

Svara 

220. Britt skriver: 


Vargen är ett rovdjur, som behöver vildmark att leva i. Den finns inte i Sverige. Det fanns 

naturligtvis en anledning till att vargen utrotades i sluet av 1800-talet i så många länder i 

Europa. Det visade sig att det inte gick att leva med den. Den tog barn och även vuxna. I 

Finland dödades 22 barn, 1880 – 1881, trots att landets befolkning då bara var ca en 

femtedel av vad den är idag och man tycker att det borde ha funnits skog tillräckligt. 

Även i Ryssland, där det finns stora områden vildmark, så söker sig vargen till bebodda 

trakter. Där får i alla fall allmänheten hjälp och skydd. Det är även skottpeng på vargen. I 

USA får man vara beväpnad och skydda sig mot vargen. Inte för att jag tycker att alla 

skall gå och bära vapen. Det är ingen lösning, utan det är vargen som måste bort. 

Här i Sverige får vi inte ens skydda oss. Jag har upprepade gånger ringt till flera olika 

länsstyrelser och försökt få svar på hur jag som rörelehindrad skall kunna gå ut med min 

hund. Jag kan inte vifta med armarna eller göra mig stor och farlig. Jag kan inte heller ha 

hunden kopplad, vilket jag, enligt lag inte behöver, eftersom den är lydig. Hur den 

reagerar på en varg vet jag dock inte. Ingen länsstyrelse har kunnat ge mig något svar, 

utan jag har bara fått veta att ”jag hör vad du säger” och att ”du måste lita på oss”. Men 

hur skall man kunna lita på en myndighet som inte har några andra svar än att ”vargen 

tar inte människor”, när historien bevisar motsatsen. En myndighet, som ljuger folket rätt 

upp i ansiktet får aldrig någon trovärdighet. 

Det är märkligt att vargen får springa lös bland bostadhus och på folks gårdsplaner, när 

hundar inte får göra det. Vi hundägare har ett strikt hundägaransvar och det är helt rätt. 

Men en människa, som är hundrädd är garanterat 100 % säkert också rädd för vargen. 

Att då få höra av Länsstyrelsen att ”rädslan är bara psykologisk” är ett rent hån. 

Röreslehindrade, barn, äldre människor med eller utan hund, hur skall vi våga vara 

utomhus, när vi aldrig vet när vargen dyker upp? Den har ingen ägare i släptåg, som vi 

kan ropa till ”koppla upp din varg, jag är rädd”. 

Hunden, som lever med människan den får inte springa lös, medan vargen , som är ett 

vilt levande köttätande rovdjur, får springa omkring utanför förskolor och dagis osv hur 

som helst. Var finns logiken och det sunda förnuftet? Det borde sig sig självt att detta är 

fel. 

Vargen skall inte vara här, utan den måste bort, så att landsbygdens befolkning kan få 

tillbaka sina liv. Vargen kan bevaras i något hägn på något lämplgt ställe. Det är den som 

skall vara instängslad, inte vi och våra sällskapsdjur. Utrotningshotad är den inte heller. 

Det finns så gott om varg i vildmarken i Ryssland att den inte går att utrota ens. 

120(155)

Det är inte stadsborna som skall sitta och bestämma att vi skall ha varg ute på 

landsbygden, utan det skall vi som bor där få avgöra. 

I jämlikhetens namn borde vi kanske återinplantera svartråttan i städerna. vargen på 

landet och svartåttan i städerna. Men, ni vill nog knappast ha den där, precis lika lite, som 

vi vill ha vargen runt husknuten ute på landet 

Återinför skottpeng på vargen! 

Svara 

J-O Bergfors skriver: 


Det kanske beror på att vargen inte angriper människor,men det gör däremot vissa 

hundar 

Svara 

Jan-Erik Bergström skriver: 


Naturligtvis kan varg döda människa 

Svara 

Lasse skriver: 


”Återinplantera svartråttan i städerna…” Snälla Britt, du måste väl ändå förstå att vargen 

inte är ett skadedjur som kan jämföras med en råtta. Vargen har en mycket viktig 

funktion för den naturliga balansen i naturen. Genom att främst jaga skadade och sjuka 

djur bidrar bl.a. vargen till en livskraftigare älgstam, där vi människor istället helst skjuter 

de största och ståtligaste djuren. Vargen behövs i de svenska skogarna. Och 

myndigheterna behöva sprida fakta om vargen, så att folk inte blir missleda av diverse 

åsikter och spekulationer. 

Svara 



Ett stort rovdjur som varg är den enklaste länken i ett ekosystem att ersätta vilket 

bevisas med att vi har livskraftiga stammar av klövvilt i skandinavien trots att varg inte 

funnits i nämnvärd omfattning sedan slutet av 1800-talet. Med moderna metoder för 

förvaltning av klövviltstammarna sker detta på ett utmärkt sätt. 

det kan ju ses som en åsikt och spekulation att vargen främst tar sjuka och skadade djur, 

min åsikt är däremot att vargen främst tar klövviltets kalvar och kid och även jagar och 

121(155)

skadar friska djur som efter några dagar får sårfeber och blir så försvagat att det blir lätt 

för vagflocken att döda, effektiv jaktmetod men inte så trevlig 

Svara 

Helen skriver: 


Faktum är att vargen äter mest älgkalv. De är sällan gamla och sjuka. Det vore lämpligt 

om de som lägger in inlägg här hade kunskap om basfakta. Se exempelvis denna video på 

vargar som dödar en älgkalv (inte svensk men det är likadant här). 

Svara 

Karl-Olof skriver: 


Eftersom du går ut med hund är ju faran väldigt stor att du blir attackerad av andra 

lösspringande hundar. Mig veterligen har fler människor skadats av hund än varg i 

Sverige. Hur skyddar du dig mot en dobberman? 

Svara 

flus skriver: 


håller helt och hållet med dig Britt det kunde inte ha sagts bättre. 

Svara 

221. Freddy Kjellström skriver: 


Det går inte att med felriktad information reducera de kräfter de stora rovdjuren de facto 

besitter, utan det är viktigt att människor får klart för sig vilka reella krafter dessa rovdjur 

har och att de i förhållande till detta blir medvetna om de påföljande risker det kan 

medföra. Jag anser inte att rovdjurens handlingslogik ska underskattas, vilket den gör i 

den offentliga diskursen idag p.g.a. flera decennier frånvaro av rovdjur i många områden. 

Svara 

222. Jessie skriver: 


Till alla självutnämnda experter inom området livsbeständig vargstam och inavel: Jag litar 

självklart mer på seriösa forskare som studerar vargar och andra djurarter dagligen. 

122(155)

Säger de att vi behöver fler vargar för att förhindra inavel så är det fakta. Detta är något 

som bör belysas. Människor överlag behöver mer konkret fakta om vargen för att känna 

mindre oro. Många är tyvärr missledda av diverse åsikter och kommentarer från personer 

som egentligen inte bör uttala sig, eftersom de inte grundar sina uttalanden på fakta. 

Myndigheterna bör fokusera på att belysa korrekt information angående vargen. 

Svara 



Vem i ett demokratiskt samhälle ska avgöra vem som ska få uttala sig, bara dom som har 

samma åsikt som du kanske. Myndigheter och forskare har ofta förfäktat en uppfattning 

som senare visat sig vara helt fel. 

Svara 

223. J-O Bergfors skriver: 


Sök förklara genom statstik tex hur ofta en varg angripit människor i Sverige jämfört med 

hur ofta hundar angripit människor. 

Sök förklara genom statistik hur ofta jakthundar dödas av bilar & trafik ,gentemot hur 

många jakthundar som dödats av vargar. 

Då får dom flesta lite mer fakta att ta in,än dessa evinnerliga ”jaktvårdskonsulenter” ifrån 

”jägar”-förbundet och andra rena intresseorganisationer,som alltid får stå oemotsagda i 

press,tv etc. 

Svara 

224. Jenny skriver: 


Kunskap och Åter mera kunskap. Viktigt är att förstå att det är hundens närmaste 

släktingar, och mig veterligen så har var fjärde hushåll hund! 

Och tyvärr så händer det betydligt värre skador mot människor utav hund! Vi vill inte 

utrota hunden! 

Acceptans krävs utav storstadsbor att vi ska vara ett intrigerat samhälle med många olika 

kulturer. Vilket givetvis inte kan jämföras rakt över. 

Vi väljer vart vi vill bo och får ta konsekvenserna därefter. 

Grunden till en fredlig framtid på alla områden är kunskap och inte hörsägen! 

Svara 

123(155)

225. Tony Rick skriver: 


Det är bara att lyssna på dom som är berörda av varg. Där vargen finns, vill dom flesta 

inte ha varg. 

Svara 

226. Per-Yngve Bengtsson skriver: 


Den oro som kläs i vargens tecken har många bottnar, det visar de många åsikterna i 

detta forum. Ett historiskt varghat – sprunget ur en tid då det var glesare mellan 

mänskliga boningar än i dag och då tamboskapen ofta gick i skogen – paras med seriös 

oro från får- och hundägare, men framför allt ett brett spektrum av allmänna 

upprorskänslor mot politiker, stadsbefolkningar, myndigheter och EU/Bryssel. Den lilla 

goda, utsatta människan kontrasteras mot en oförstående, okunnig, makthungrig elit som 

klappar vargen, denna blodtörstiga niding blott värd en kula! 

Så ser det ut, i alla fall i stort. Man kan få en känsla av att världen snabbt skulle bli 

mycket bättre – i alla fall för alla människor på landet, där också jag har mina rötter – om 

bara alla vargar försvann. Men faktum är att livet för de flesta av oss skulle vara lika svårt 

då som nu. Samhället skulle ha samma brister; för hög arbetslöshet, bristande demokrati, 

avfolkningsbygder, utanförskap, sjukdomar, nedlagda vårdcentraler, för få 

hyreslägenheter, bristande myndighetsresurser och en massa andra ofullkomligheter. 

Glädjeämnena skulle också vara desamma. 

Den här insikten tycks innefattas i de flesta människors förhållande till andra djur i vår 

natur; älgarna, rådjuren, hararna, örnarna, hasselmössen, bofinkarna, daggmaskarna och 

andra. Inte ens den växande vildsvinsstammen förmår rubba vår existensiella jämvikt ens 

i närheten av vad vargen gör. Trots att människors och djurs lidande, de materiella 

skadorna och de samhällsekonomiska konsekvenserna är mångdubbelt större genom 

bland annat de tusentals viltolyckorna på våra vägar varje dag året runt. 

Det är faktiskt betydligt större risk att bli dödad av en älg än en varg. Men ingen, i stort 

sett, kräver färre älgar med hänvisning till sin personliga säkerhet eller sätt att vilja leva. 

En och annan skogsägare klagar över betningsskador på ungskogen, det är allt. 

Men, och detta är viktigt, vargen är inget kramdjur utan ett rovdjur som man ska ha 

respekt för. Men respekten ska innefatta att vargen har rätt till våra skogar och marker 

precis som älgen och bofinken, och även sitt byte så länge detta inte upprepat handlar om 

tamdjur. Enstaka, definierade vargindivider som gör upprepad skada på tamdjur, trots 

genomförda skyddsåtgärder med hägn etcetera, kan till och med jag tänka mig att låta 

avliva. 

Det känns som en from förhoppning, men om vi alla kunde respektera hela naturen – 

alltså även vargen – skulle diskussionen om hur vi förvaltar det finaste vi har, vår natur, 

bli mer fruktbärande. Kunde vi dessutom låta bli att använda vargen som slagträ för att 

nå andra mål, eller bara slentrianmässig kverulans vid köksbordet, skulle skörden bli än 

ymnigare. Ordet ”vi” är viktigt eftersom vargen och allt annat levande i naturen i min 

värld tillhör stadsbon i lika hög grad som bybon och landsbygdsbon. Viltstammen tillhör 

124(155)

heller inte bara jägarkåren. I detta ligger också en tro att vi alla tjänar på att vara 

demokrater, och inte hota med egna åtgärder och lösningar så fort vi inte får precis som 

vi vill. Och det finns demokratiskt fattade beslut om att vi ska ha en vargstam. Så ”skjut 

alla vargar”-argumentet är dessbättre förbrukat för länge sedan. Och när jägare med 

hänvisning till vargfrågan vägrar att delta i sök efter trafikskadat vilt, underkänner de det 

demokratiska samhället och sina organisationer. De ställer också jägaretiken i samma 

skamvrå som de ställt vargen. 

Vad göra: 

- mer pengar till forskning och fakta om vargen och dess plats och roll i vår natur 

- bättre informationsmaterial om vargen tillgängligt i skolor, för medier, beslutsfattare, 

opinionsbildare 

- ”vargjour”, med kontakjtman/kvinna, i vargtäta områden där allmänheten kan hämta/få 

information. Länsstyrelsen huvudman? 

- seminarier för journalister så att vi kommer längre från vargmyterna i mediernas 

rapportering om vargen 

Svara 

227. Jocke skriver: 


Jag hade stora förhoppningar kring Naturvårdsverkets webbkonsultation. 

Men jag är väldigt indignerad över hur man utformat förslagsmodellen. 

Det hela är ju inget annat än ett av alla dessa forum där folk ventilerar ilska och avsky 

blandat med en del idéer – och det är ett sammelsurium som jag inte begriper vad 

naturvårdsverket ska göra med. 

Personligen så har jag idéer kring hur man skulle kunna arbeta för att motverka oro och 

otrygghet i frågan. 

Detta låter sig inte göras på ett seriöst sätt i detta forum. 

Jag efterlyser att Naturvårdsverket gör en seriös insamling av idéer utan någon 

forummodell. 

Från mig till Naturvårdsverket alltså. Ej för publicering eller kommentering. 

m v h 

Jocke 

Svara 



Jag håller med helt 

Svara 

228. Skydda husdjuren skriver: 

125(155)


Börja med att respektera drabbade människor. 

Se till att den rätt vi har enligt §28 att skydda våra husdjur får ett reellt innehåll. En 

problemvarg ska kunna skjutas utan automatisk anmälan om jaktbrott och beslagtagna 

vapen. Närgångna individer som stryker kring husknutarna och på våra tomter är 

definitivt problemvargar. vargar som dödar våra får, hundar och river våra hästar är 

problemindivider som måste tas bort. En ”halvtam” varg som förföljer folk på 

hundpromenad är en problemvarg. Genom att tillåta att sådana individer tas bort så ökas 

acceptansen övriga vargar och oron för våra husdjur och barn kan minska. 

Svara 

229. Karl-Olof skriver: 


Den oro som sägs finnas är inte riktig. Det finns saker som oroar folk ännu mer än 

vargen. Spindlar, fästingar, tjurar, ormar, mörka gator, spöken, människor, cancer, 

vildsvin och älg. Det påstås att folk är rädda för varg, men det är en grupp som har valt 

att skriva med olika synonymer på debattsidor för att skrämma upp folk. Detta är välkänt 

av oss i värnargrupperna. Den värld som några få människor vill ha skulle bli hemsk om 

allt som skrämmer människor skulle utrotas eller helt plockas bort från naturen. Vargen 

gillas inte av jägarkåren och anledningen känner NVV till. Det finns en viss förståelse för 

att lantbrukare skyr vargen på grund av djurhållningen, men den rädslan botas genom 

fullgodgod stängsling. Lodjursjakten ingår i samma problematik som vargen. En mycket 

liten grupp känner konkurens om bytesdjuren och det är kanske den rädsla man pratar 

om? Om vargens framtid kommer att bero på en lögn om en påstådd rädsla kommer NVV 

att få mycket att göra med jakten andra djur som folk påstår sig vara rädda för! 

Svara 



Naturligtvis är hotet verkligt, det är inte den största faran som finns förståss men att 

påstå att vargen är ofarlig för människan är respektlöst och rovdjursavvisande stängsel 

och boskapsvaktande hundar kommer aldrig att vara ett 100%-igt skydd för oss 

djurägare. 

Svara 

Gaute Häreid skriver: 


En frisk varg skyr människor. Välj rett hundras för boskapsvakt. 

Svara 

126(155)



Du begriper inte hur det går till på landsbygden!!! 

Svara 

230. Erik Lundin skriver: 


Den djupa oro som är fast rotad hos stora delar av landsbygdsbefolkningen är självklar. 

Landsbygden lever sedan länge och är kulturellt anpassad till ett liv utan vargar. Hela 

Sverige skall leva! Det innebär att fäbodbruk och människor i hela Sverige ska kunna leva 

sitt liv utan att det ska inskränkas av en snabbt växande vargstam. Jakt är en kulturell 

företeelse son håller ihop byar och gemenskap. Den skapar en fin brygga mellan olika 

jaktgenerationer och många kommer att tycka att det blir meningslöst att bo kvar i 

glesbygd om t.ex älgjakten snabbt minskar och löshundsjakten försvinner. 

Svara 

231. Hans Betulander skriver: 


Ibland känns det som ni inte alls möter människor som har oro och rädsla. I vart fall inte 

när det gäller konsekvens i myndighetens beteende. Det upplevs som en oförmåga att 

hantera denna oro hos Naturvårdsverk och andra myndigheter. 

Oro finns hos många. Kvinnor vågar inte gå ut och plocka bär och svamp som de är vana 

vid. Orsaken är främst björn och varg. 

Ni tillämpar ett ovanifrånperspektiv. Det innebär att ”utsikten är insikten från toppen 

medan insikten är utsikten från botten” enligt min mening. Ta vara på insikten hos de som 

verkar och bor i rovdjurstäta områden. Vi har drabbats av rovdjur där utbredningen av 

varg, björn, lo och i viss mån järv har samma geografiska täckning i stort. Det samlade 

trycket blir oerhört. 

Oron finns för framtiden. Ska jag kunna bo kvar, kommer min gård att bli mindre värd, 

kommer jaktvärdet att minska? Går det att bedriva någon jakt? Kan jag ha djurhållning? 

Matlandet Sverige, som lanseras, både som turistnäring och exportnäring, kan jag 

överhuvudtaget tänka på det? Jaktlagstiftningen ålägger markägare och 

jakträttsinnehavare att bedriva viltvård. Hur ska jag klara det? Vem är intresserad av att 

bedriva viltvård för att det bara ska bli rovdjursmat? I viltvården ingår att hålla efter 

predatorer. Men de stora rovdjuren får vi inte röra. Hur går det ihop? 

Oron över att bli av med boskap; uppäten, skadad eller skingrad. Allt merarbete, sorg, 

ekonomiska avbräck. Kommer jag att få full ersättning för alla,obs alla, kostnader så jag 

har råd att fortsätta? 

Att då bli mött av ett storebrorsperspektiv supportat av Rovdjursföreningen med ett fåtal 

medlemmar och Naturskyddsföreningen, som dessutom har en annan agenda och sprider 

127(155)

felaktiga påståenden, botar inte oron. Förstå att det människor upplever är det viktiga. 

Visst går det att med utbildning och information bemöta oro, men har man ett tappat 

förtroende så är det ingen bra grund att stå på. 

Vad ska ni säga till den kvinna i Malung, stabil med yrke bland människor, som en morgon 

innan älgjaktens början gick ut med hunden mitt i Malung, 200 m från rödljusen, och två 

gånger blev antastad av en varg. Hon skrek, motade och försökte freda hunden. Trots 

detta skulle vargen ta hunden. Dessförinnan hade 25 får i Vallerås, strax norr om Malung, 

blivit rivna intill bostäder, hemtagna från fäboden Nyselen på grund av djurens oro, 

innanför stängsel gränsande till riksväg 71. Av 31 djur dog 25. Längre norrut hade 

tidigare en kviga rivits. I fäbodarna Kvilselen och Ladkölen hade oro uppstått bland djuren 

så de hade tagits hem i förtid. Ytterligare andra djur runt om hade tagits hem, det blev 

oro och oordning. Trots detta tilläts ingen skyddsjakt. Först när varg fanns mitt i Malung 

tilläts det. Då hade många observationer gjorts och man anade att det var flera vargar. 

Den här skyddsjakten kom att vilt kritiseras av vargkramare och naturbetraktare. 

Rovdjursföreningen och andra spred ryktet att det var en valp som blivit ensam därför att 

alfaparet hade tjuvjagats. Efter mycket besvär och flera veckor senare sköts en varg vid 

Orrskogen och Räddningstjänststationen. Den skickades för obduktion och visade sig vara 

en vuxen tik, inte en vilsen stackars valp som pressen hjälpt till att sprida uppgifter om. 

Vid Orrskogen samlades förra året 40.000 ,personer under dansbandsveckan. Vilken oro 

kommer en del av dessa besökare att känna i år? Vad betyder det för turismen? 

Inte nog med det: Bara timmar efter att tiken skjutits observerades ytterligare en varg i 

närheten av skottplatsen. 

Senare var det dags för Torsby med liknande händelser och sedan öster om Siljan. 

Skyddsjakt har flera gånger avvisats av länsstyrelse och Naturvårdsverk därför att det 

inte är säkerställt att det är samma djur och då får inget skjutas för säkerhets skull. Detta 

stillar inte människors oro. 

Vissa områden i Dalarna och Gävleborg är tomma på älg och rådjur. Att släppa en hund i 

skogen är så riskfyllt att det är med oro och vånda man avvaktar att hunden återkommer 

oskadd. Om man . överhuvudtaget vågar släppa den. För många har jakten upphört. Oron 

är för stor. Jag vet inte vad jag ska ge för råd till naturvårdsverket. 

Oro finns även för att Naturvårdsverk och länsstyrelser är myndigheter som man tappat 

förtroendet för. Det är därför en lång väg att gå för att hitta tillbaka till förtroendet för 

varandra. Detta har inte gjorts bättre av att några tjänstemän i Dalarna och Gävleborg 

gått ut med påståenden om tjuvjakt tvärs emot forskare, Brå och Viltskadecenter, 

påståenden som senare fått dementerats av högre chefer. 

Själv har jag råkat ut för att vid en diskussion med en länsstyrelsetjänsteman för några år 

sedan om inrättande av naturreservat, en diskussion uppstod mellan den sakkunnige jag 

hade med mig och tjänstemannen från länsstyrelsen där den senare påstod att man kan 

göra hundar vargrena. Det florerade ju en del försök med bandspelare med hundljud och 

liknande ett tag där det påstods att vargen inte bryr sig. Då jag ingrep i diskussion ville 

inte tjänstemannen ge sig trots att vi var två som visste bättre. Det är inte så att hunden 

söker vargen, det är vargen som söker hunden. Vid drevjakt eller jakt med trädskällare är 

det särskilt farligt. Vargen tar hunden, inte bytesdjuret. I enstaka fall kan hundar av 

nyfikenhet eller felaktig dådkraft söka upp varg. Men nästan alltid är hunden så upptagen 

av drevet eller fågeln att den inte märker vargen förrän det är försent. Nåväl, ”straffet” 

för den här diskussionen blev att i stället för att ta undan en skärm vid en myr så tog 

länsstyrelsen och Naturvårdsverket skog för 800.000:- för mig utan ersättningsskog, för 

det fanns ingen att få. Värdet fick vi sedan kriga om. Både om volymer, arealer och pris 

där staten satte till olika konsulter. Det enda goda av den matchen är att senare statliga 

intrång har fört med sig högre ersättningar för andra skogsägare än den jag fick. Men allt 

detta för, vad jag vill kalla, vårdslös tjänsteutövning. Vad hade en vargdiskussion att göra 

128(155)

med min skog och ett naturreservat? Kopplingen är klar: bestraffning. De är därför än 

viktigare att Naturvårdsverk och länsstyrelser uppträder med den oväld man kan förvänta 

sig av er. Vet ni inte vad oväld är så får ni slå upp det. 

Svara 

232. per inge persson skriver: 


jag bor i en komun där vi har varg, jag har själv stött på tre vargar med min hund och 

dessa bara flydde ifrån oss. I stället för den ensidiga debatten ifrån många jägare, så vore 

det mycket bättre med en saklig! Vargen tillhör vårt viltbestånd och bör därför få finnas i 

vår 

natur, sedan i vilken form & omfattning bör diskuteras med sunt förnuft. 

Svara 

233. Eva skriver: 


Mitt förslag är att ta folks oro på största allvar. 

Jag föreslår också att se över det ekonomiska beroendet gällande dem som arbetar med 

(för) vargfrågor. Det ligger mycket pengar och prestige i den skålen. Kan man arbeta med 

detta och samtidigt se till hela sveriges väl? Jag tror många är så uppslukade av idén om 

att rädda vargen att de inte ser vidden av problemet. 

Svara 

234. Anders Fredriksson skriver: 


Det påstås att vi lever i demokratiskt samhälle,men det gör vi inte när befolkningen som 

lever i vargnära byar inte får bestämma över sina egna områden.Besluten måste ner på 

kommunal nivå i den här frågan,ut till de berörda, i städerna är det knappast vargproblem 

och vargen är inget ”kramdjur”! Dessutom har ju kostnaden blivit vansinnigt hög,satsa 

pengarna på behövande människor istället! 

Svara 

235. Micke skriver: 

129(155)


Hej. 

Jag förstår inte att dagens politiker och tjänstemän raserar den nollvision på frilevande 

varg som tidigare stat genomförde. Staten betalade UT skottpengar på varg för att utrota 

dem tidigare, har dagens politiker ingen aning om detta. 

DET FUNKAR INTE ATT HA DJURUPPFÖDNING I SVERIGE OM DET SKA SPRINGA RUNT 

MASSA VARG RUNT KNUTARNA. 

Måste vargen döda en människa för att ni ska få upp ögonen. 

Myndigheterna har redan tappat greppet om vargstammens storlek eller så mörkar ni 

siffrorna. 

Varför redovisas det inte hur mycket pengar vargen kostar årligen? Törs inte 

myndigheterna visa sveriges befolkning att det är en miljardkostnad. 

Satsa de pengar på att rädda den svenska Svartråttan istället. 

Varför är det mest bara storstadsbor som vill ha varg i Sverige? De bor ju inte där vargen 

finns. 

Vetorätt till landsbygdsbefolkningen i vargfågan. 

Svara 

236. Jan-Erik Bergström skriver: 


Vår oro måste behandlas med respekt, våra får och lamm skall snart ut på bete och ett 

angrepp kan vara ett faktum vilken dag som helst. Även oro för angrepp på andra djur 

och även människor måste tas på allvar. Vargen är ett stort, effektivt, intelligent och 

nyfiket rovdjur mycket kompetent att anfalla en människa, vi som lever i vargtrakter kan 

vara förvissade om att vargen ser och studerar oss fast vi inte ser den. 

Min uppfattning är att en stor majoritet av oss som bor på landsbygden där varg finns är 

oroliga för skador av varg på olika sätt och ser vårt sätt att leva hotat. 

Frågan handlar till sist faktiskt om demokrati och om svensk landsbygd och om produktion 

av kött från betesdjur i vårt land är värd att bevara. 

Demokrati för man måste fråga sig om det är rätt att ett litet symboliskt särintresse som 

utökningen av den skandinaviska vargstammen på det sätt som önskas och planeras från 

”varglobbyns” sida ska få ske på en så pass stor minoretet som svensk 

landsbygdsbefolknings bekostnad. 

Informationen om problemen med varg i Sverige måste fram till de som inte är direkt 

berörda utan bara får betala med skattepengar och minskad möjlighet att få tag på 

svenska livsmedel i framtiden och minskad möjlighet till rekreation på en levande svensk 

landsbygd. Att den informationen skulle komma från svenska myndigheter och 

makthavare är nog för mycket att hoppas på. 

Oftare och oftare får man den uppfattningen att det finns inflytelserika krafter i vårt 

samhälle som helst vill se en i stort sett avfolkad landsbygd (med småsamhällen) utan 

möjlighet till försörjning annat än med naturturism i reservat och i stort sett ingen svensk 

livsmedelsproduktion, men det blir över iaf min döda kropp. 

Svara 

130(155)



Vargen är ett otyg för landsbygdsbefolkningen! 

Flytta vargarna där mupparna som vill ha söta vargar bor. 

Kanske Lidingö, Djursholm och helt givet bland MP-gänget på Södermalm i Stockholm. 

Svara 

238. Jouko Virta skriver: 


Hej Vargförvaltare. 

Helt allmänt tycker jag som bor i södra Sverige att vargen skall finnas i hela landet . Den 

rädsla som ofta beskrivs i media är uppblåst av inneliggande hat och har inte 

verklighetsförankring. Naturligtvis blir en hundförare angripen om hunden angriper hans 

hund. Det är bara vargens instinkt. Eftersom vargen tillhör vår naturliga fauna är det bra 

att naturskyddsverket återställer dess utbredning till hela landet. 

Dessutom är det min uppfattning att älgbeståndet stärks med vargen i närheten. Svaga 

djur blir första bytet. Jägarna har inte lyckats reglera älgstammen därför ser jag vargarna 

som hjälp att skapa balans för skogsintressena. 

Svara 

Uppman skriver: 


Om någon saknar verklighetsförankring är det nog du, Jouko. Jag har aldrig hört att 

någon hundförare blivit anfallen av varg och det är absolut inte där problemet ligger. 

Många hundförare och fäbobrukare skulle tveklöst ställa sig emellan en angripare och sitt 

djur. Resten av ditt inlägg är så oigenomtänkt att det inte ens är värt någon kommentar. 

Hela debatten blir infekterad och oseriös pga opålästa och oberörda människor som du. 

Svara 

239. Marie och Arne skriver: 


Sluta med forskning, webb och halsband , sluta att informera media om allt som rör 

vargen. Låt djuren leva i fred iskogen där de hör hemma. Vi bor i glesbygden där det finns 

varg och vi har inga som helst problem med vare sig varg eller björn eller andra vilda 

djur. Vi människor måste lära oss att respektera djuren som finns i våra skogar och som 

har rättighet att finnas där. 

131(155)

Svara 

240. Leif skriver: 


Jag går oftast ensam i ödsliga skogar. Vargen är en rovdjur med människor som möjlig på 

matsedeln. Följaktligen så har funderat på vad att göra i ett krismöte med varg. Jo, jag 

har redan träffat en varg en gång. Vi var båda ensamma… Numera är jag alltid beväpnad 

med medeltida vapen; vandrarstav och dolk. Förmodligen är det en tidsfråga innan folk 

börjar ha skjutvapen i skogen för självförsvar; för det hade man på 1800-talet när vargen 

var mer allmän. Mest praktiska vargkunskaper har jag fått från ryska och kinesiska 

vänner. I Sverige har naturvårdarna mycket blåögda. Men det lär ta snabbt slut när första 

dödsfallet med varg inblad kommer ske som det har gjort i Alaska och Kanada. 

Svara 

241. Marie och Arne skriver: 


Informera i skolorna m.m. Alla förnuftiga människor vet att djuren som finns i skogen inte 

är farliga om vi behandlar dem med respekt. Vi vanliga fredliga människor som befinner 

oss i skogen med eller utan hundar blir aldrig attackerade av något djur. Det måste väl 

betyda något.. 

Svara 

242. DagL skriver: 


Det finns många uppgifter om hur många vargar det finns idag och hur många som 

kommer att finnas om några år om inget tak för finnas eller vargjakt tillåts. Jag föreslår 

en officiell sida där man kan utläsa aktuellast möjliga information om den bästa 

skattningen av dagens antal och hur många som kommer att finnas de närmaste åren om 

nuvarande regler upprätthålls. Sidan underhålls. Av sidan framgår hur man räknar ut 

antalet vargar. Av sidan framgår osäkerheten i skattningen. Mostsvarande information ges 

om föryngringar. Den information som man nu får tag i är för svårtolkad. Det skulle i 

någon mån stilla folks oro om de kunde följa hur vargantalet faktiskt utvecklas sitället för 

att lyssna på skattningar från olika källor. 

Det skulle också stilla oron om det sattes en övre gräns för antalet vargar och deras 

tillväxt de närmaste åren typ att regeringen redan i sommar uttalade att härmed 

befullmäktigas NVV att se till att det blir HÖGST 29 föryngringringar 2013 och detta gäller 

oavsett vad EU kan tänkas säga eller göra och vad riksdagen kommer fram till i övrigt. 

132(155)

Svara 

243. Håkan Stensson skriver: 


När vargen kommer hit ska jag sälja mina hundra tackor så kommer jag att slippa min 

oro. 

Svara 

244. Håkan Johansson skriver: 


Som jägare så anser jag att allmänhetens diffusa oro för varg kan vara sund eftersom den 

matchar jägarens konkreta oro för att den egna jakthunden skall bli ihjälbiten. Då kan det 

för debattens skull vara bra om vargar förföljer ett ridande ekipage ibland. Vill man 

däremot att allmänheten skall ha ett mer avslappnat förhållande till varg så skall man se 

till att vargen är räddare för oss än den är idag. Den rädslan eller respekten för 

människan skapar man genom jakt. För att förtydliga vad jag menar så vill jag vill göra en 

liknelse med sjöfågeljakt. Om du har ett antal sjöfåglar framför dig på vattnet inklusive 

ett antal svanar när du skjuter ett skott, då lyfter alla sjöfåglar utom svanarna. Varför är 

det så? Jo, jaktbara sjöfåglar vet att skott är livsfarliga men svanarna har aldrig fått lära 

sig det eftersom de inte jagas. Om vi har vargjakt så kommer den att bli räddare för alla 

människor. Däremot tror jag inte att den blir räddare för jakthundar men jägarens 

närvaro kanske spelar en viss roll, om vargen känner till den. Det verkar som 

rovdjursutredningens betänkande föreslår att vargjakt skall återinföras nästa vinter och 

det kommer att förenkla världen för alla parter. Dessutom kanske jag kan börja att läsa 

jaktidningar igen framöver som i nuläget är helt förlamade av några hundra vargar i vårt 

land. 

Vi får hoppas att vargjakten återinförs till vintern så kan en massa människor släppa 

vargdebatten som nu har fått enorma proportioner. 

Svara 



Tyvärr tror jag att debatten blivit onyanserad. Det känns som om det är ett sätt för 

”myndigheter att bevisa sin styrka” och vara korrekta gentemot eu direktiv. Man tar bort 

”skyddsjakten”. En möjlighet för folk att känna sig delaktiga. Jag tror att rådande politik 

främjar brottlighet. Människor som inte berörs direkt, eller icke insatta, får sin information 

via media. Dålig debatt! Det raljeras gärna över folk som är rädda! Det är tämligen liten 

risk att något allvarligt skall hända men. Det får inte hända något innan det ageras. 

Orädda vargar lär sig inte fara. Rädda människor vågar inte ens gå ut i skogen och stöta 

133(155)

ort vargen. Jag tror att de vargar som finns i glesbyggden måste var lättare att få 

skyddjakt på. Varg som finns där det är väldigt få människor kanske får lov att stanna 

där. Som sagt, ni måste lyssna mer på de som är rädda, ofta inte folk med talets och 

skriftens gåva. Betänk att det är lättare att höra i från unga, välutbildade storstadsbor! 

Svara 

246. Micke H skriver: 


Jag var på ett möte som ni hade i Åkersberga, det var ett mycket bra möte med saklig 

information. Ta kontakt med varje lantbruk och informera och fråga vad dom har för 

farhågor. Jag tror att man vill bli lyssnad till och få känna att man blir hörd. Samt att ni 

kommer med saklig information om tex. bidrag för att skydda sina djur. 

Svara 

247. Göte Lövgren skriver: 


Jag tycker att det är nväldigtb trist, att när jag åker upp till min fäbod,vid Mockfjärd vi 

sjön Tansen måste hålla min tax inne i stugan för att inte riskera att den blir tagen. Jag 

kan säga att om jag är ute och jobbar med ngt och har Pajas på linan , har jag bössan 

laddad stående i knuten. Ska det vara så? 

Svara 



Jag kan väl oxo berätta att jag har min stuga mitt inne i ett revir. 

Svara 

248. Uppman skriver: 


Oron bottnar främst i oförmågan att kunna påverka sin egen situation. Berörda människor 

får ej själva fatta beslut om ett djur som angriper ens intressen. Fattades besluten på 

lokal instans eller av utsatt individ – och inte av en tjänsteman ett par hundra mil bort – 

skulle folk känna sig mer självsäkra och förmodligen mer accepterande av vargen. 

Föreställ er att behöva be om lov för slå en mygga på er arm, gillra en råttfälla eller helt 

134(155)

enkelt plocka bort en fästing från ert barn. Bristen på kontroll över sin egen säkerhet 

skapar oron. 

Svara 

249. Jens skriver: 


Undrar om ni blev något klokare nu skrivbordsnissar, för vad jag kan förstå har vi bara 

gått ett varv till i den här cirkusen. Konstigt för 50 år sedan var det skottpengar på 

ohyran och nu vill man bura in jägarna. Men som vanligt i det här landet, dit det bär bär 

det. Alla borde flytta till stan,käka skräp mat och leka med mobilen då blir världen bra. 

Svara 

250. Charlotte Swanstein skriver: 


Oro för varg bottnar främst i tradition, för hundra och hundratals år sedan kunde varg 

inpå ”knuten” orsaka svält för folket om tamdjuret togs, idag råder inte detta scenario. 

Idag råder folks ”jag skall ha”mentalitet och den utan eftertanke och kunskap om vad som 

påverkar vad och betydelsen av dagens faktiska kunskap ignoreras, något som hade 

bejublats för hundra år sedan att få inneha. Rödluvan & Vargen är en saga som är mer 

känd än någon annan saga och den tycks sprida sig som en löpeld hos jägare av sorten 

”inga rovdjur inpå mitt liv”. Att dessa människor som är en klar minoritet skall få påverka 

hela vårt ekosystem är inte korrekt, därför bör äkta oro för varg behandlas med respekt 

och information skall finns tillgänglig för dessa människor att få, så att vi kan lära ut 

vikten av en frisk och mångfaldsrik natur, något som vargen är starkt bidragende till att 

hjälpa till med. För fakta läs Andre’s Ordiz ”De stora Rovdjurens ekologiska roll”, för i 

denna debatt måste fakta läggas fram för att bevara och stärka vår natur. Om jägarkåren 

vill framstå som ”skogens kännare och riddare” måste ni börja agera sakligt och stävja 

oro och inte underblåsa den, vilket sker från era led. För att minska på faktisk oro för 

rovdjur skall arbetet verka på alla plan i samhället där informationen når flest så som vid; 

skolor, verksamheter, arbetsplatser, TV och Radio -en frisk natur är en nationell 

angelägenhet och är varje svensk rätt att få känna till. I hopp om att Naturvårdsverket 

inser att ni inte av en slump bär ert namn, det förpliktar också att vara en myndighet som 

skall verka för NATURVÅRD, hälsar Charlotte! 

Svara 



Charlotte, traditionen och oron lever! Själv har jag ingen aning om hur folk kände och 

hanterade sin oro för 100 år sedan. Förr gick vargen i samma skog som får och kor. Idag 

135(155)

är vargen åter i skogen medan våra får, kor och hästar går i hagen. Och jag går med oro i 

magen. Varje kväll undrar jag om det sker en attack. Varje morgon är det brått att 

kontrollera. Mycket energi och pengar går till helt fel saker. I alla fall i min prioritering. 

Du lever i en annan värld där ekologin får gå före folks möjlighet till försörjning. Även om 

man valt att bo utanför storstadsområdena. Och där man av tradition, där håller jag med 

dig, ägnar fritid åt jakt och fiske vilket även det inskränks av en vargflock som dessutom 

inte hör till vår fauna. Den är inflyttad i modern tid från länder öster om oss. 

Svara 

251. Gaute Häreid skriver: 


Sagan om rödluvan och vargen verkar fortfarande ha stor inverkan på folks dagliga liv. 

Många säjer de fruktar för att låta barnen gå till skolen eller skolbussen. Det är nu mer än 

200 år sen människor blev angripna av varger i Sverige, och då under helt speciella 

omständigheter. En naturfotograf som i flera 10-tals år har följd vargar på nära håll, sa 

att han aldri hade sett vare sig gamle tanter eller småflickor bli upäten av varg. All 

statistik visar att man heller ska skydda seg mot tamdjur och även insekter. Myndigheter 

bör informera om hur man ska förhålla sig till vilda djur om man träffer dom. Vargar med 

fel beteende och sjuka vargar bör tas bort. Tjuvjägare måste informeras om 

beteendeforstörning de kan orsaka om ex alfapar skjuts och ungvargflockär därigenom 

splittras. Saklig information är viktig. 

Svara 

252. Andy skriver: 


Skapa en attraktiv rovdjursturism. Det finns en stor attraktion i att uppleva skandinavisk 

natur med dess fauna. Att även lyfta fram de rovdjur som finns här när man marknadsför 

Sverige är nog ett tillfälle man inte bör missa. Det skulle kunna skapa arbetstillfällen, 

inkomster och positivism för många samhällen. 

Svara 

Skydda husdjuren skriver: 


Stora rovdjursstammar skapar ingen attraktion, snarast tomma och trista 

naturupplevelser. 

De djur du oftast ser; rådjur, harar, älg tenderar att ”försvinna” så snart det finns rovdjur 

i närheten och rovdjuren ( läs lo och varg ) ser du sällan ( i alla fall inte under en 

”rovdjurssafari” ) 

136(155)

Svara 



Hur mycket pengar lägger du på rovdjursturism? 

Själv har jag utvecklat paket inom jakt, natur och fiske. Älgjakt och älgsafari är 

överbokat. Rovdjursaktiviter med bra innehåll och duktiga guider får ställas in. Prova själv 

för skogen ”ligger” där, vargarna blir allt fler och då kan det ju inte vara svårt för dig att 

förverkliga dina idéer. För de som ser med oro på vargen kan omöjligen vara de du tänkt 

dig vara entreprenörerna. Eller? 

Svara 

Lars skriver: 


Vill man se ett rovdjur så kan man åka till Nordens Ark, dock får man inte se att de tar 

levande byten, det är inget för den känsliga moderna människan 

Svara 

Andy skriver: 


Jag tänkte konstruktivt. Om det nu är så att antalet rovdjur skall öka så kan man kanske 

försöka att tänka i andra banor. Ett exempel: Jag vet nog mer om vargarna i Yellowstone 

(jag vet att det är en nationalpark) än jag vet om vargarna i Sverige. Detta eftersom de 

visas i många dokumentärer. Jag blir nyfiken och kan mycket väl tänka mig att besöka 

Yellowstone. Jag behöver nödvändigtvis inte se vargar, men det har lockat mig att resa dit 

och bo bo på något bra ställe. Jag kanske får se bison, wapiti och höra vargyl. Det räcker. 

Jag äter något i hotellrestaurangen, vandrar runt och kopplar av. Jag öppnar plånboken. 

Jag tror att sådant går hem om det marknadsförs på rätt sätt. 

Svara 

253. Skydda husdjuren skriver: 


Förslag: Inför samma jakttid för varg som för räv. Dessutom ska §28 få tillämpas som 

avsett. 

Staten kan bestämma att varg inte ska jagas på deras egna marker och dessutom träffa 

överenskommelser med andra stora markägare som skogsbolagen och kyrkan. Härigenom 

skulle vargen bli fredad på mycket stora områden, företrädesvis mycket glest befolkade. 

Denna lösning skulle definitivt öka acceptansen för att det finns varg. 

Svara 

137(155)

254. Ola R skriver: 


När jag läser ovanstående kommentarer får jag intrycket att vissa människor tycker om 

att hetsa upp varandra och riktigt frossa i sin upplevda eländiga situation. Ungefär som att 

vissa religiösa förutspår, och till och med gläder sig åt världens kommande undergång. 

Kan man bortse från dessa högljudda men antalsmässigt få personer så tror jag att det 

blir lättare för resten att samleva enligt de få kreativa förslag som kommit in. För att visa 

vad allmänheten tycker om de oförsonliga nollvisionärerna som inte har någon majoritet 

vare sig på landet eller i staden bör resurser att utreda jaktbrott prioriteras. Gärna sätta 

strålkastaren på hur denna tjuvjakt verkligen försigår, så att dessa som ser sig som 

handlingskraftiga hjältar visas som vad de verkligen är: empatilösa djurplågare. Eftersom 

snöskoter tycks vara ett populärt verktyg för att köra ifatt och köra över rovdjur borde 

man införa märkta drivband ”registreringsskylt”, vilket finns i andra länder, och det vore 

väl inte konstigare än att man har skylt på bilen/båten? 

Att jägarorganisationerna mer eller mindre uppmanar till tjuvjakt ”the italian way” är 

djupt beklagligt och bidrar knappast till problemets lösning. Skall myndigheterna verkligen 

umgås med och ge bidrag till organisationer som avsiktligt torpederar regeringsbesluten 

kring rovdjuren? Jägarorganisationerna företräder inte majoriteten någonstans, och deras 

ylande om hur hemskt allt är lugnar inte ner stämningen, vilket de väl vet. Majoriteten 

som bor på landet delar alls inte denna inställning, de flesta har inga problem med 

rovdjuren, och problemen med avfolkningen av landsbygden/ekonomi/jobb är beklaglig 

men dessa problem löses inte genom att man skyller allt elände på vargen. Av 

ovanstående skäl tycker jag att ytterligare professionella opinionsundersökningar av vad 

folk verlkigen tycker är brådskande. En skrålande minoritet måste förmås att inse att de 

är en minoritet som skall acceptera demokratiskt tagna beslut. 

Svara 



Demokratisk förankring är viktig, men se till att föra ner frågan och besluten på lokal nivå. 

idag tas besluten högt över huvudet på de som berörs och de senares talan fäster man 

ytterst marginell hänsyn till. 

Svara 

255. Krister Persson skriver: 


Oro är det område inom den pågående rovdjursdebatten där rovdjursmotståndarna nått 

mest framgång och följaktligen gör mest skada. Klart att vi skall respektera folks oro men 

att överdriva och skrämma i onödan gör enbart skada. Förra året tvingades närmare 300 

138(155)

personer uppsöka sjukhus för vård efter angrepp av hund. Det är tydligt att vi skall ta 

vissa människors hundrädsla på allvar men frågan får liten uppmärksamhet. En annan 

sorts oro är djurägares rädsla för angrepp på sina djur. Här finns en reell risk men 

samtidigt också sätt att minska riskerna. Beträffande rennäringen är åtgärder för att 

minska risken svårare, dyrare och ibland omöjliga att genomföra. Varg i 

renskötselområdet har ibland försetts med GPS-sändare och berörda på olika sätt hållits 

informerade om vargens position. Detta har varit synnerligen ”orosskapande” och t o m 

föranlett skyddsjaktsansökning på varg utanför året-runt-marker under sommaren. Att 

inte kontinuerligt informera om sändarpositioner kan på goda grunder förväntas minska 

oro. Positionerna bör däremot användas i försök att förebygga skador samt samla och 

sammanställa information som gör att vi bättre förstår vargars effekt på renskötseln. Den 

information som redan finns från 1977 och framåt om varg i renskötselområdet bör också 

publiceras. Kunskapen kan på sikt bidra att minska oron för vargförekomst i 

renskötselområdet. 

Svara 

256. Daniel skriver: 


Återinför licensjakten,samt gör det smidigare att få tillstånd för skyddsjakt. Dagens 

situation leder enbart till politiker och myndighetsförakt! För att ha en levande landsbygd 

krävs det att våra folkvalda börjar lyssna på HELA befolkningen, även glesbyggdsbor. En 

återinförd jakt skulle ge tillbaka en känsla av att landsbygdens problem tas på allvar. 

Svara 

257. Arne skriver: 


Förvaltningsplanen för rovdjuren bör skrivas på ” lätt svenska” för det är alldelens för 

mycket svåra ord att förstå.Mer saklig information och människor måste få säga sin 

mening .Nu fungerar det så att den som skriker högst anses ha rätt .Sänk 

jaktkortsavgiften i områden med stort rovdjurstryck.Politiska partierierna måste ta sitt 

ansvar och stödja det forskare och vetenskapen kommer fram till.Ersätt bygden med 

vargrevir med exempelvis bättre vägar . Viltvårdsområdena kan kanske sälja 

”vargturism”.Alla disskutioner ska byggas på fakta.mm.mm. 

Svara 

258. Karin skriver: 


139(155)

Jag är alldeles övertygad om att man måste tänka långsiktigt och satsa mer på barnen. 

Jag har arbetat med naturinformation i närmare tjugo år och sett barns upptäckarglädje 

och fascination när de kommer ut i naturen. Det okända skrämmer – oavsett om det 

handlar om rovdjur eller främlingsfientlighet. 

Där man känner sig hemma är man inte rädd, eller hur? 

Risken att du ska bli skadad i naturen är absolut inte större än någon annanstans. 

Jag skulle vilja att mer resurser satsas på naturum och rovdjurscenter, så att de kan 

utveckla sina verksamheter gentemot skolor. Både genom att ordna aktiviteter för 

skolklasser och genom att vidareutbilda lärare. 

Svara 



Vi som dagligen berörs av problemen med varg får alltför ofta höra av de som bor tryggt 

och säkert långt borta från den reella faran att ”vi/jag förstår men..” och så hänvisas det 

till saker utan vår kontroll som bestämmelser på europeisk och internationell nivå etc. 

Vår oro kommer att bestå till den dag vi själva kan kontrollera problemet. Det måste till 

ett lokalt medbestämmande. Inga andra åtgärder kommer någonsin att fungera. 

Som alla med faktakunskap vet finns det ingen svensk vargstam i den mening att den är 

unik med speciella gener och egenskaper. Det är en invandrare från öst och om vi börjar 

att se detta som en helhet behöver vi inte upp i den numerär som det idag spekuleras i 

för den del av stammen som finns i Norge och Sverige. Färre, inte fler vargindivider, är 

ytterligare ett sätt att dämpa människors oro för sig själva, för sina barn, och för sitt 

fritidsintresse eller näringsintresse runt jordbruk, jakt och fiske. 

Svara 

260. Småviltjägar'n skriver: 


Människors oro är inte något som kan behandlas kollektivt, den är som vilken annan oro 

somhelst eller smärta t.ex, den är högst individuell så någon ”patentlösning” där man kan 

komma med en enda lösning som ska lösa samtliga oroliga människors oro är omöjligt. 

Därför är det av yttersta vikt att beslutsfattandet förs ner på så låg nivå det bara går, 

Naturvårdsverket är på tok för långt borta, t.o.m länsstyrelsen är för långt borta, besluten 

rörande rovdjuren för att hantera oron måste ner på något man skulle kunna kalla 

byalagsnivå eller som allra högst kommundelsnivå, först då kan man komma i närheten 

av att verka för att ta vars och ens oro på allvar. Var besluten än tas så ska de som direkt 

berörs alltid ha vetorätt! 

Svara 

261. PerA skriver: 

140(155)


Jag förstår landsbygdens frustration över vargsituationen. 

Ett sätt att öka landsbygdens förtroende för förvaltningen är att stärka vargstammen i 

trakterna runt Stockholm. Det finns fler områden än Norrtälje som lämpar sig för varg. 

Flytta flera par vargar från Dalarna och Värmland till Stockholms län. 

Svara 

262. johan skriver: 


Jag tror att fakta är enda vägen! 

Att försöka hjärntvätta människor och försköna verkligheten slår bara tillbaka. 

Låt vargen vara varg!! 

Med fakta och kunskap som inte förlöjligar människors liv och oro kan man bygga upp ett 

förtroende. 

Svara 

263. Roland A skriver: 


Vi som bor och har våra verksamheter ute i glesbygden har i vart fall i västra Dalarna haft 

vargar med föryngringar allt sedan början av 90-talet. Har själv en stor släkt och ävenså 

en stor bekantskapskrets ute i glesbygderna, men ingen av dessa har vid något tillfälle 

tillfrågats om deras syn på rovdjur i sitt närområde. Skulle välkomna om ansvariga 

myndigheter ”drar i nödbromsen” , helt enkelt tar ett omtag. Att detta föregås av strikt 

neutrala undersökningar där de direkt berörda ute i landsbygden också har ett direkt 

avgörande inflytande över besluten. I daxläget saknar riksdagen relevant beslutsunderlag. 

De socioekonomiska konsekvenserna av rovdjuren saknas i princip i rovdjursutredningen. 

Vi har ju alltid hyllat demokrati i vårat land, men när det gäller framförallt vargen så har 

det mesta gått snett. Vi som av olika anledningar valt att bo ute på landet har i grunden 

fått vår vardag förändrad genom det totala rovdjurstrycket. Det som tidigare var 

”naturligt” är inte så idag. Många i min närkrets ställer frågor över vad de törs eller inte 

törs göra. Det kan vara aktiviteter i naturen av olika slag. De flesta jag känner tycker om 

sin natur och det vilda som finns där, men det måste väl för guds skull finnas ett tak? 

Förslag: Frys tillväxten av varg, tillåt en föryngring/år i vissa län. Tillåt en etablering av 

varg i våra stora nationalparker i norra Sverige. Få människor berörs, vi skapar en närhet 

till Finland och Ryssland som undanröjer inavelsproblematiken. Tillsammans med Norge 

och Finland så skapas en numerär som borde leva upp till åtganden som vi har. (Vid en 

studieresa till Italien och besök vid deras nationalparker som hyste varg, så var deras 

största dragplåster vargen). 

Vargens oblygsel i människonäras miljöer möter vi med störning av grupperna, 

(naturligtvis under strikt kontrollerade former ), beskattning görs av vissa individer. 

141(155)

Återkommande störningar medför sannolikt att vargen snart viker undan från 

människonära miljöer. Övertygad om att människors oro över vargen också klingar av om 

de här otrevliga närgånga mötena avtar. 

Hyser själv en förhoppning om att även i framtiden utan oro kunna bruka mina marker 

med djuhållning utan femtrådigt stängsel, att även barn och barnbarn kan vårda detta 

utan daglig oro ! 

Slutligen en stilla förhoppning om att denna möjlighet till dialog med berörda komer att 

beaktas från Naturvårdsverkets sida ?? 

Våran framtid ute i glesbygderna får inte vila på beslut enbart från högljudda 

bevarndeivrare utan vi glesbygdsbor måste få var med och forma den. 

Svara 

264. Lars skriver: 


Genom att besluten flyttas från Bryssel och Stockholm till de berörda länen eller 

kommunerna, så får de som drabbas av vargen vara med och bestämma om skyddsjakt 

och andra åtgärder. Genom att jaga varg som närmar sig gårdar och hus skapar man en 

skyggare vargstam. 

Svara 



De människor som har varg in på knuten måste ha ett veto kring rovdjursfrågorna. Det är 

ju dom som får stå för notan. En mer ödmjuk inställning från myndigheterns får 

människor att inte känna sin situation så hopplös. Projekt som detta är bra. 

Svara 

266. Ulla skriver: 


För att hålla ihop hela Sverige måste synpunkter från landsbygdens befolkning tas på 

stort allvar. Om majoriteten av landsbygdens folk vill ha varg måste det resultera i att 

någon i kommun eller länsstyrelse regelbundet informerar landsbygdens folk om antalet 

vargar som finns inom området och när och vad som görs för att hålla stammen 

nere/uppe. Om jag/min familj möter en varg i skogen i samband med bär- eller 

svampplockning/fikapaus hur ska jag bete mig då? Här krävs upplysning. 

Svara 

142(155)

267. Rolf Karlsson skriver: 


Verket måste förså den oro som vi känner som bor i ”vargland”. Ni får inte bara tänka 

storstad. Att inte våga släppa sin hund är onaturligt för både hund och hundägare. 

Svara 

268. Bengt Antonsson skriver: 


Massmedia domineras helt av problem i mötet människor – varg. Denna inriktning skulle 

kunna ändras genom seminarier med allsidig belysning av vargfrågan, information vid 

journalistutbildning och över huvud taget där möjligheter finns att påverka 

opinionsbildare. 

Jag bor i utkanten av vargrevir, har med lösgående hund varit mindre än 100 meter från 

varg, ingen reagerade mer än jag som tyckte det var en fin naturupplevelse. 

Svara 

269. Alex skriver: 


Utbildning och fakta! Folk tror på fullaste allvar att deras barn kommer att bli uppätna av 

vargar när de går till lekplatsen, eller att de själv skall bli det när de är ute i 

svampskogen. Inget djur har någonsin varit så kringgärdat av skräck-myter som vargen! 

Jämför med björnen som de facto dödar och skadar människor – den betraktas ändå som 

en gosig nalle. Ingen människa har sedan tidiga 1800-talet dödats av varg, ändå 

betraktas detta arma djur som hin håle själv. Så, ja: flera kalla fakta och utbildning, färre 

gråtmilda utbrott från okunniga och/eller beräknande: när ett gäng jägare står och snyftar 

över en av varg riven älg-kalv (som de så gärna önskat fälla själva) blir vargmotståndet 

en ganska motbjudande bild av hyckleri och skenhelighet..! 

Svara 



Vad i ditt anförande skulle dämpa människors faktiska oro? För sig själva, för sina barn 

eller för sina betesdjur? Men jämför gärna med björnen. Mot den får man försvara liv och 

egendom och det är även tillåtet med licensjakt. Sk. slagbjörnar får skjutas utan utdragen 

process alá skyddsjakt på varg. Och du, din 1800-tals historik tål att uppdatera. I länder 

143(155)

där det finns en vargstam sker det i nutid attacker på människor. Även med dödlig 

utgång. Det finns källfakta för dig att hitta så att du kan fylla på din kunskapsbank. 

Svara 

270. Mazze skriver: 


Beträffande rovdjur med ”oskyggt beteende” som uppträder i omedelbar närhet till 

människans boning eller tamdjur, då ska den enskilde ha rätt att på eget initiativ avliva 

oskygga rovdjur utan att automatiskt behöva misstänkas för grovt jaktbrott. 

Svara 

271. M-Kalle skriver: 


Har läst en hel del av ovanstånde men saknar något som är mycket väsentligt för 

vargstammens vidare utveckling.Har närmare 70-års erfarenhet av djur,natur och jakt 

och har ställt mig frågande inför några verkligt viktiga frågor som: Vart tog den ”svenska” 

vargen vägen? Vart tog de jämtlänska hybriderna vägen som rymde? Mig verterligt så 

avlivades högst två stycken av hela kullen.Hur stora är egentligen de genetiska problemen 

i den nuvarande vargstammen? Då Bjärvall startade vargprojektet så fanns det bara 

knappt en handfull vargar i landet.I Dalarna fanns en trebent tik och någon enstaka 

strövarg vandrade igenom landskapet. Starten av projektet var illa genomtäkt och 

planerat trots Bjärvalls studiebesök i USA, där han tog del av deras tillvägagångsätt att 

återinföra vargen. Man kan idag ställa sig frågan då avelsarbetet inte skiljer sig nämnvärt 

från avel med hundar:Hur många generationer tar det att avla bord de genetiska 

problemen och hybridinslaget som idag finns? 

Med dagens aktuella avelsförslag krävs allt för mång individer för att få en lvskraftig 

stam,och de gentiska och hybridinslaget kommer att uppstå även framtiden. 

Hybridvargen är ju den mest hotfulla och mest skrämmande inslaget i vargstammen. 

Det bästa för vargen är ju att starta om vargprojektet från början och ta bort den 

nuvarande stammen och sätta in renrasiga vargar från Rysslands vildmarker. 

Då kan man plantera ut den på spridda platser i hela landet och det med en mer 

kontrollerad reglering av de olika reviren. 

Det skulle skapa en bättre tilltro och acceptans av vargprojektet. 

Samtidig behöver man inte så många vargar totalt i Sverige, det kanske skulle räcka med 

ca. 150 individer, 

där skadorna skulle bli mindre och framförallt jämt fördelade över landet. 

Börja om från början!!!! 

Svara 

272. Karin skriver: 

144(155)


De som är myndigheternas ”ansikte” utåt, och som möter människorna som till exempel 

har råkat ut för rovdjursangrepp på sina tamdjur – det vill säga besiktningsmän, 

naturbevakare och andra – behöver utbildas i konflikthantering och i hur man bemöter 

människor som kanske är i chock eller i varje fall någon form av känslomässigt påverkad 

situation. När jag är ute och träffar människor som på något sätt anser sig ha blivit 

”drabbade” av rovdjur så är det många gånger inte rovdjuren som är ”problemet” utan 

hur man har blivit bemött av ”myndigheterna”. Alltså – relevant utbildning till personal 

OCH så behövs också resurs i form av tid. Tid att lyssna, tid att förklara, tid att diskutera 

och tid att rapportera. Jag vet att det är besparingstider på många länsstyrelser, vilket är 

oroande – det kommer inte göra den här situationen bättre. 

Svara 

273. M-Kalle skriver: 


Har läst en hel del av ovanstånde men saknar något som är mycket väsentligt för 

vargstammens vidare utveckling.Har närmare 70-års erfarenhet av djur,natur och jakt 

och har ställt mig frågande inför några verkligt viktiga frågor som: Vart tog den ”svenska” 

vargen vägen? Vart tog de jämtlänska hybriderna vägen som rymde? Mig verterligt så 

avlivades högst två stycken av hela kullen.Hur stora är egentligen de genetiska problemen 

i den nuvarande vargstammen? Då Bjärvall startade vargprojektet så fanns det bara 

knappt en handfull vargar i landet.I Dalarna fanns en trebent tik och någon enstaka 

strövarg vandrade igenom landskapet. Starten av projektet var illa genomtänkt och 

planerat trots Bjärvalls studiebesök i USA, där han tog del av deras tillvägagångsätt att 

återinföra vargen. Man kan idag ställa sig frågan då avelsarbetet inte skiljer sig nämnvärt 

från avel med hundar:Hur många generationer tar det att avla bort de genetiska 

problemen och hybridinslaget som idag finns? 

Med dagens aktuella avelsförslag krävs allt för många individer för att få en livskraftig 

stam,och de gentiska och hybridinslaget kommer att uppstå även framtiden. 

Hybridvargen är ju den mest hotfulla och mest skrämmande inslaget i vargstammen. 

Det bästa för vargen är ju att starta om vargprojektet från början och ta bort den 

nuvarande stammen och sätta in renrasiga vargar från Rysslands vildmarker. 

Då kan man plantera ut den på spridda platser i hela landet och det med en mer 

kontrollerad reglering av de olika reviren. 

Det skulle skapa en bättre tilltro och acceptans av vargprojektet. 

Samtidig behöver man inte så många vargar totalt i Sverige, det kanske skulle räcka med 

ca. 150 individer, 

där skadorna skulle bli mindre och framförallt jämt fördelade över landet. 

Börja om från början!!!! 

Svara 

274. Birgit Svensson skriver: 

145(155)


Jag bor i vargrevir med både lo och björn inpå knuten och har hund. Men jag har inga 

problem med detta, tvärtom. Jag tycker det är fantastiskt att vi i vår utarmade natur ändå 

kan härbärgera flera olika rovdjursarter. Jag är inte rädd, varför skulle jag vara det? Det 

handlar om överdrivna och uppskruvade hotbilder. Det finns mycket annat mer befogat 

att vara rädd för. Många kvinnor, också på landet, lever under ständigt hot om misshandel 

från sina män. Vi har bilar som skördar många offer varje år etc etc. Har man en 

obefogad rädsla eller fobi måste man ju få behandling för detta. Eller ännu bättre: 

kunskap om hur rovdjuren fungerar, det är viktigt. Rovdjuren är mer rädda för oss än vi 

för dem. Det är däremot en befogad rädsla. Vi måste lära oss att respektera och leva med 

alla andra medresenärer på vår planet. Alla arter behövs i en levande natur! Och 

människan är det värsta rovdjuret av alla. Mitt förslag är mer info och mer kunskaper om 

djur och natur i skolorna. Ämnet biologi är klart underdimensionerat. 

Svara 

275. Hans Ring skriver: 


Oro och rädsla beror nästan alltid på okunskap. Rädslan för varg, spindlar, ormar mm står 

inte i proportion till verkligheten. Då skulle rädslan för trafik, andra människor(våld inom 

familjen t.ex.) och miljögiftspridning för att ta några exempel, vara mer befogad. Ändå 

måste rädslor tas på allvar. Och det bästa sättet att bli av med rädslan är att få ökade 

kunskaper och förståelse och gärna direkt erfarenhet. 

Mitt förslag är att länsstyrelsernas rovdjursspårare och ansvariga, aktuella skolor och de 

som sysslar med seriös viltsafari/rovdjursturism får ekonomiska medel att kunna inbjuda 

människor med rädsla för varg och andra rovdjur att gratis följa med ut i terrängen för 

spårning och information om hur dessa djur lever. 

Där jag arbetat har vi årligen haft spårkurser och rovdjurssymposier där också 

allmänheten varit inbjudna och fått ta del av spårningarna. I stort sett har samtliga som 

varit med uttrycks sig på ett sådant sätt att de inte längre har den otäcka känslan av 

rädsla kvar. 

Det är den egna erfarenheten i skog och mark som ger tryggheten. 

När jag bodde på Sri Lanka ansåg man där att älgen var betydligt farligare för människan 

än deras leoparder ! Man visste mer om leoparder är om älgar. Kunskap är alltså nyckeln! 

Svara 

Christina liljeberg skriver: 


Jag har sett vad vargen kan ställa till med i verkligheten. Är inte själv rädd för den men är 

rädd om och tar ansvar för mina hundar = försämrad livskvalité. 

Svara 

146(155)

276. Kjell skriver: 


Vargen är ett stort rovdjur skapat för att döda och livnära sig på rått kött. Hur ska ett 

sådant djur förväntas kunna leva bland människor utan att skapa otrygghet och rädsla? 

Att tro att detta ska uppnås är otroligt naivt. Efter många år som hundägare har jag 

upplevt många människors hundrädsla och lärt mig hantera och respektera det, genom 

att hålla dem kopplade och se till att de inte får närma sig okända människor. 

Vem släpper ut sina småbarn att leka om det springer två okända större hundar utanför? 

Och vem gör det om det finns vargar i grannskapet? 

Kan rädslan och obehaget anses som obefogat? 

Svara 

277. Allan Jacobsen skriver: 


Verklig rädsla, fobi kan bara kureras genom psykologhjälp. 

Den vanliga oron går det däremot att göra något åt. 

Det som är viktigt är att de åsikter och påståenden som sprids av vargmotståndare på 

olika forum bemöts med korrekt information av personer som allmänheten hyser respekt 

och förtroende för. 

Oftast kan man spåra mycket av rädslan för vargen tillbaka till skrämselpropaganda som 

dessa spridit. 

Det är åsikter och påståenden som oftast handlar om angrepp på människor förr i tiden 

eller i andra länder, angrepp som skett i tid och rum där förhållanden är helt annorlunda 

än dom vi har i Sverige i dag. 

Man ska INTE sticka under stolen att vargen kan, har och och även i framtiden kommer 

att angripa människor men man måste poängtera att risken är extrem liten i jämförelse 

med så många andra risker, även såna risker vi utsätts för av andra vilda djur. 

Viltolyckor med älg är ett bra exempel, där vi accepterar ett vist antal olyckor, även såna 

med dödlig utgång utan att för den delen kräva att älgstammen decimeras eller utrotas. 

En webbplats där ett panel av radio/TV profiler, journalister, forskare och andra 

NEUTRALA och i allmänhetens ögon PÅLITLIGA personer kan bemöta dagens ”sanningar” 

som extrema vargmotståndare sprider. 

Panelen tipsas om ”dagens ämne” som är aktuellt på de olika debattforum som finns på 

nätet, svarar snabbt och dessa och svaren kan sedan användas för att begränsa den 

skada dessa halva sanningar och direkta lögner ställer till med. 

Även bra om några av de värste lögner då och då plockas isär i lokaltidningarna och inte 

minst jakttidningarna, genom artiklar, debattinlägg eller betalt utrymme. 

Exempel på såna halva sanningar är att hundar inte är säkra ens i hundgården, att hundar 

attackerats när ägarna gått med dessa i koppel, att stängsel måste vare 5 meter högt för 

att utgöra något skydd för tamdjuren, att man som bär eller svampplockare inte går 

147(155)

säkert, att barnen utsätts för en enorm risk om dessa vistas ensamma ute och så vidare 

och så vidare. 

Det är viktigt att såna dumheter och överdrifter plockas ner så fort som möjligt innan 

dessa sprids, då det är dessa som är grogrund för mycket av den oro som vanligt folk 

känner. 

Svara 

PerA skriver: 


Antalet älgar är väl mellan 300 och 400 000 i Sverige och kan helt klart minskas i antal 

via jakt men antalet vargar är i nuläget dryga 300 och orsakar redan stora problem, var 

vänlig se skillnaden. 

Att jämföra älgen med vargen känns lite tveksamt, om älgen vore ett rovdjur kan jag lova 

dig att acceptansen för älg försvann snabbt. 

Om man använder vargförespråkarnas argumentation så får väl de som räds älgar i 

trafiken åka buss eller tåg i stället 

Att få tag på journalister (se nyligen genomförd undersökning på journalisternas 

partisympatier) och forskare (som får sin inkomst via vargforskning) som accepteras av 

båda parter i debatten blir nog ganska svårt. 

Du hävdar att det är dumhet att tro att barnen utsätts för en risk om de vistas i en skog 

med varg och antar därmed att du låter dina egna barn göra det. 

Det enda sättet att få en balans i debatten är nog tyvärr att se till att vargtätheten i 

Stockholms län är densamma som i Värmland och Dalarna, om man inte vet vad man 

pratar om är det lätt att delta i men svårt att tillföra något till debatten. 

Svara 

278. Christina liljeberg skriver: 


Utflykter i skogen med mina hundar har tidigare varit min bästa friskvård och även 

rehabilitering. Jagar inte och inte heller tävlar jag med mina hundar. Däremot har jag 

tränat apportering, uppletande av föremål, inkallning mm. Allt detta är nu slut, finner 

ingen glädje av att vara med hund i naturen, bara oro. 

Kan bara se två alternativ till att jag ska kunna vistas med lös hund i naturen. Ett är 

naturligtvis att det inte finns några vargar där jag bor (norraVärmland). 

Andra alternativet är att man bygger stora inhägnade, vargsäkra träningsområden. 

Förstår att så kommer inte att ske och kan bara konstatera att min livskvalité kraftigt har 

försämrats. Även hundarnas livskvalité har försämrats, de får inte längre utlopp för det de 

är avlade för, nämligen apportering. 

148(155)

Svara 

279. Ingela skriver: 


Fakta lindrar ofta oron, tex varför vargen angriper hundar, är det för att hundarna 

angriper vargarna först så kanske man kan ordna kurser för att göra hundarna rädda för 

vargen. 

Den senaste händelsen när en hund smiter ut genom en bilruta och angriper vargarna 

tyder ju på att hundarna inte är några änglar precis. 

Svara 



De flesta hundar är rädda för varg. 

Svara 



Hund(rätt ras förstås, avarter finns) och andra tamdjur hör hemma i skogen. Inte vargen. 

Den är utplanterad. 

Svara 

280. Anders A skriver: 


Mitt förslag är att hägna in vargen. Jag ser så stora problem med varg för de människor 

som lever i områden där varg förekommer att detta verkar vara enda rimliga alternativet. 

Skall vi nu ha varg så måste det vara det optimala för att minska skador och att minska 

människors oro. Dessutom kan genproblematiken undvikas då man har lättöverskådlig 

kontroll över varje individ. Dessutom är det fullt genomförbart. Däremot ser jag det 

fullständigt omöjligt att hägna in våra tamdjur och jag är mycket förvånad över att vissa 

tycks tro att detta är genomförbart. 

Svara 

281. Tina skriver: 

149(155)


Angående människors oro så tror jag vi måste börja med att informera våra barn redan i 

skolan. Sluta att läsa barnböcker med stora stygga vargen, sånt ger ju griller i huvudet på 

folk. Informera om att vargar är skygga djur, de gör inget om inte man attackerar dem, 

eller skickar lösa hundar på dem. De ser ju hunden som en svag fiende. Bor man i ett 

vargområde, ha hunden i långt koppel. Tråkigt, men det är vi som ska anpassa oss efter 

naturen, inte tvärtom. Människan är inte gud, fastän många verkar tro det.. Men – 

INFORMATION – är mitt heta tips. Ut i skolor! 

Svara 



Informera om angripna, LEVANDE får med sönderrivna juver, foster hängande ut från 

kroppen, vargätna ända in till skelettet? 

Svara 



Vargen är ett stort och farligt djur, om än inte stygga. De är av naturen jägare och 

lustdödar mer än vad de behöver som föda. 

Tyvärr är de vargar vi ser idag långt ifrån skygga och söker sig snarast till våra husdjur 

eftersom detta är lättfångade byten. Erfarenheten visar dessutom att sk vargstängsel inte 

är till så stor nytta. 

Ska vi ha varg så måste denna återfå sin skygghet för människan och närheten till våra 

hus och gårdar. Enda sättet är intensiv jakt. Att påstå att man skrämma en varg genom 

att vifta med armarna och skrika är att lura folk. 

Att vargen inte skulle angripa människor är också en villfarelse, även om vi dessbättre 

ännu inte råkat ut för det i Sverige i nutid. Så var dock fallet i Sverige på 1800-talet då vi 

hade en vargstam och så sker idag på andra håll i Europa. 

Svara 



Ojoj du lever inte i verkligheten. Precis rätt som Christina skriver. Likväl som vi ska 

presentera hur djuren lever som de serverar i skolmaten. 

Svara 

282. Bertil Carlfors skriver: 


150(155)

Att dämpa oron hos de som bor, lever, har sin utkomst i områden där varg är uppenbart i 

revir görs bara genom att lyssna. Lyssna på de som på alldagligt och jordnära sätt kan 

beskriva den, i bakhuvudet, gnagande oron. Lyssna och försöka få de boende att berätta 

sakligt och så långt oron tillåter, så objektivt. Men,- så kommer kärnfrågan. Du får ingen 

att berätta och föra frågan framåt till någon från storstaden/extrema tätorten. 

Halvknepiga akademiker från den miljön har, som det upplevs, redan sin uppfattning klar 

innan lyssnandet börjar. 

I grunden har vi en trovärdighetskris mellan tätort och landsbygd/glesbygd. Den som inte 

upplever den och försöker förstå den ”sabbar” och bygger på trovärdighetskrisen. Så 

länge du har en uppenbar besservisser-stil från myndigheten och som hela tiden visar en 

typ av maktfullkomlighet så kan vi inte lösa frågan om oron som upplevs. Ta människorna 

som bor i täta vargrevir på större allvar. 

Gör vi sedan vargsafarin el. liknande då är lätt att det blir konflikt i st. f. 

trovärdighetsproblem mellan glesbygd – tätort. 

Tankar att komma till ett naturligt förhållningssätt i fråga om oro och rädsla. 

– Alla synpunkter inom alla frågeområdena delas upp så svar/synp. från glesbygd resp. 

tätort redovisas var för sig. – Då redovisas den skillnad som ev. kan finnas. Var ärliga i 

uppfattningsskillnaden. – Låt balanserade ”vanliga” människor med erfarenhet från 

landsbygd och att leva under de förhållandena komma ut och till tals att ge slutsatser av 

lyssnandet. – Ex.vis Olle Liberg har förtroende hos de med stot oro. Vet det av erfarenhet. 

– Låt den här frågan ha en lugn ”utveckling”. Inga unga akademiker som drar ut i fält 

med färdiga lösningar. – VVi måste alla hjälpas åt, jag vet att detta med oro och rädsla är 

den svåraste frågan att hantera men ett måste att klara av för att få bra lösning på hela 

vargfrågan. 

Jag har varit med, det är inte så himla enkelt att i två läger bli trovärdig när det samlats 

130 pers. i en bygdegård och där en tax och ett antal får rivits. Att skapa förståelse, det 

har respekt med sig och kräver mycket av ödmjukhet. Den har väl fattats då och då. 

Låt trovärdiga seniorer balanserat och ödmjukt bygga förtroende till de som bär på oro 

och rädsla. Ta vara på mycket bättre sätt än nu på den erfarenhet som ändå finns. Då är 

jag övertygad om att vi för frågeställningen framåt. 

/Bertil Carlfors 

Svara 

283. Per Mellström skriver: 


Hänvisning till vederhäftig information som faktiskt finns idag. En tydlig politik och ett 

regelverk som sätter människors hälsa, säkerhet, ekonomi, brukande och existens i fokus. 

Svara 

284. Linnea skriver: 


151(155)

Sluta flumma!! Vargen är ett rovdjur och det bör tas med största allvar. Vargen är inte 

värd mer än våra barn och medmänniskor. Vargen är inte värd mer än lodjur, vargen är 

inte värd mer än älg. Vargen i dagsläget är varken skygg eller har respekt för människor, 

det är bara en tidsfråga innan nåt händer. Jag lever själv med varg alldeles inpå 

stugknuten och har sett dem flera gånger på tomten. Vi har fört väsen men de har inte 

brytt sig. Våra katter har blivit tagna och det är ren tur att våra hundar inte har blivit 

vargmat. Går vargarna in på ens gård ska man ha rätt till att skjuta. 

Svara 

285. John-Erik Fridh skriver: 


Största problemet idag är vad jag kanförstå är att få beslutsfattande människor på 

länstyrelser och naturvårdsverk att förstå dom som bor i vargrevir. De ska leva av en 

näring som dom ska försörja sig på, samtidigt leva med ångest till nästa decimering av 

boskapen sker. 

Svara 

286. Tommy Westerlund skriver: 


Jag tycker att naturvårdsverket och andra myndigheter själva bör i högre grad informera 

allmänheten om fakta om varg och andra rovdjur. Denna information direkt från berörda 

myndigheter tror jag bör vara fristående från särintressen som jägarförbunden och 

rovdjursföreningar. 

Svara 

287. Naturvän skriver: 


Låt de vargrädda få ta del av en annan syn än den problemorienterade som de redan är 

välbekanta med: Ge utrymme för de naturvänner och landsbygdsbor som gläds åt 

vargens och rovdjurens återkomst i de svenska skogarna att få visa upp sin syn på 

rovdjuren som någonting spännande, vackert och berikande och att det fungerar att ha 

varg och hur. Rent praktiskt genom att t.ex. anordna guidade spårvandringar med t.ex. 

ekoturismutövare eller naturskyddsorganisationernas utmärkta fältverksamhet, samt 

turnerande föredrag och bildvisningar med personer som har självupplevd information att 

framföra om vargen och rovdjuren. Dagens utbud med enbart probleminriktade 

informationsinsatser jämte vissa särintressens arrangerade varghatarmöten där man 

skräms upp ordentligt, kan behöva få lite motvikt. 

Självklart hjälper saklig information mot både obefogad och befogad rädsla. Mycket rädsla 

152(155)

ottnar i osäkerhet och okunskap om vad som kan hända. Information framförd av en 

levande människa och närkontakt med naturen, gärna i rovdjurens närvaro i området, ger 

den överlägset starkaste effekten jämfört med trycksaker o.d. Satsa även resurser på 

vanliga informatörer som turnerar med rena artfaktainriktade informationsföredrag och 

arrangera samarbeten med t.ex. länens vargspårare med särskilda arrangemang riktade 

speciellt till vargrädda, där vargrädda medborgare erbjuds att följa med ut och samtidigt 

får inhämta artkunskaper. 

Svara 

288. Peter Borring skriver: 


• Drabbade tamdjursägare bör förutom ersättning för skadade och rivna djur, även på ett 

enklare sätt få ersättning för indirekta merkostnader, såsom extra arbetstid för hantering 

av skadade och skrämda djur, kastade foster mm. 

• Regeringen måste arbeta för Sverige ska få dispens i Bryssel att det åter ska få säljas de 

starkare elstängselaggregat som var tillåtna förut. 

• Sverige måste få dispens och liberalare tolkning av arealmätning av strandängar i 

områden med rovdjur. Om strandängarna måste hägnas mot vattnet är risken större att 

lantbrukaren får sanktion på avvikelse av arealuppgiften, då djuren inte kan beta hela 

strandängen vid lågvatten. 

• Skyddsjakt under betessäsongen och sommarhalvåret skulle underlättas om ett sedan 

tidigare rivet kadaver får ligga kvar som åtel. För att detta ska kunna ske måste 

jaktlagstiftningen ändras. 

• Av princip anser LRF att kostnader för förebyggande åtgärder såsom ex rovdjurssäkrade 

staket egentligen ska betalas ur en nationell pott för viltskador, inte 

landsbygdsprogrammet. En underfinansierad nationell rovdjurspolitik ska inte bekostas av 

pengar som bör användas till andra landsbygdsutvecklingsåtgärder. 

• Ett nationellt eller regionalt jaktlag som specialiserats på skyddsjakt varg borde 

upprättas. I idag bedrivs skyddsjakten av befintliga jägare på frivillig ideell basis. 

Ambitionerna om en större rovdjursstam kommer även öka behovet av skyddsjakt och då 

är det vanskligt att lita på att ideella krafter kan uppbringas tillräckligt snabbt. 

• Samtliga berörda myndigheter, alltifrån länsstyrelse till naturvårdsverket måste inrätta 

en betydligt effektivare hantering av rovdjursärenden med jourfunktion. Det är inte 

acceptabelt att handläggning försenas av helger och semestrar. Varken rovdjuren eller 

tamdjuren tar semester. 

• När § 28 tillämpas inleds nästan rutinmässigt en brottsmisstanke om grovt jaktbrott. 

Denna ”praxis” måste brytas då det riskerar att försvåra att hitta jägare som är beredda 

att hjälpa djurägare. 

• Vid skyddsjakt måste Naturvårdsverket ha rimliga regler som är likriktade mellan alla 

handläggare vad beträffar register över godkända skyddsjägare mm. 

• Det måste införas någon form av klasul som ger en lantbrukare rätt att backa ur ett 5- 

årigt åtagande av en naturbetesmark om förutsättningarna ändras kraftigt under 

åtagandeperioden. En sådan förändrad förutsättning skulle kunna vara ett kraftigt ökat 

tryck från rovdjur. 

Svara 

153(155)

289. Jonas Löfgren skriver: 


För att koppla ihop mina två inlägg – ett i vardera tråden. Det behövs förkämpar FÖR 

vargen bland de som är berörda av vargens effekter idag. ”Naturskyddsorganisationerna” 

kan inte bidra med något här, inte heller informationsinsatser, de informationsinsatser 

som behövs borde vara riktade år andra hållet, för att få de som tror sig kunna något om 

natuiren och vara ”naturvänner” om verkligheten i naturen och villkoren för människor 

som lever med och av naturen. 

De sista möjliga förkämparna håller man på att förlora just nu. För den berörda 

befolkningen; markägare, jägare, jordbrukare, tamdjursägare m fl – de som nu får bära 

huvuddelen av kostnaderna för vargen och som får intrånget i sina rättigheter och 

belastningen – måste det bli betydligt mer värdefullt att hålla varg. Om staten inte vill 

täcka detta så bör man se till ”naturskyddsorganisationerna”, de kan ju bedriva 

insamlingar för de drabbade som en ”rovdjurspeng” och inte för sina egna kassor etc. 

Sen bör man klargöra att det inte finns någon specifik ”vargrädsla”, folk är rädda om sina 

barn etc på precis samma sätt som vilket småbarnsförälder i stan som helst. Det finns 

numera tom inomhuslekhjälmar att köpa. Problematisera inte den berörda 

landsbygdsbefolkningen, det är inte den det är fel på, den är precis på samma sätt som 

stadsbefolkningen. 

Svara 

290. Jens Fogeus skriver: 


Man måste börja lyssna på folks oro och ta det på allvar.. När vargar stryker omkring nära 

boningshus och gårdar så vet ju varenda människa med sunt förnuft och lite 

naturkunskap att man vidtar åtgärder. 

Man kan inte tex släppa ut hundar att rasta sig på tomten , man tar in boskap och får 

man upprepade besök med oskygga vargar så är man tvingad att vidta extra skolskjutsar 

mm.. detta blir förutom oron en merkostnad för alla berörda tex extra passning och 

skjutsande in och utsläpp av djur mm listan kan göras lång. För att inte tala om förlorad 

arbetsinkomst för den tid man tar ledigt från jobb för att skjutsa barn, ta in och ut djur 

mm. Detta är kostnader som aldrig tas hänsyn till.. 

Det enda raka i detta är ett kraftfullt agerande från myndighetshåll i att försöka få bort 

dessa oskygga individer så snabbt som möjligt samt att ge folk samma skyddsjakts 

befogenheter på varg som man har på många andra djur så som tex räv.. Dvs om räv 

befinner sig inom 200 meter från gårdsamling eller anläggning där den kan orsaka skada 

eller olägenhet så äger man rätt att skjuta den på enskilds initiativ. 

Om man ger folk detta skyddsjaktsverktyg så får man många bonuseffekter. 

För det första man får bort oskygga individer som gynnar både vargstammen och 

människan genom att man får en slags selektiv avskjutning på oskygghet.. Kvar blir de 

skygga vargarna.. 

154(155)

För de andra får djurägare och folk på landsbyggden ett verktyg som avvärjer känslan av 

maktlöshet.. 

Svara 

291. Lorina Stenwall skriver: 


INFORMATION! Bjud in till stora öppna möten och tala om vargen, som ett djur som är 

rädd för oss, skygg och feg! Berätta om hur vargen är och lever! Att tex om man är med 

sin hund, finns ingen fara att vargen skulle anfalla din hund…osv. 

Svara 



Folk är rädd därför att vargen inte är naturlig i faunan. Den har varit utrotad av våra 

förfäder. De ville att folk skulle kunna leva på landsbygden. Nu ska det sägas ja till allt. 

Inkl. elände. 

Svara 



Bort med alla vargarna från landsbygden, vargarna ska vara i djurpark. Där tycker jag att 

ni på naturvårds- verket ska vara och pyssla om dom. Ni kan också ta med någon från 

riksdagen de också behöver något att kela med. Med Vänlig Hälsning Landsbygden. 

Svara 

155(155)

Förslag och kommentarer som rör människors oro - Naturvårdsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?