pdf 513 kB - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

Vid en förbränningstillämpning kan den överförda bilden analyseras med avseende på parametrar såsom ljusintensitet, vilket kan översättas till värme, eller avstånd till förbränningen. Därefter måste den information som bilden ger överföras till ett styrsystem som vidtar åtgärder. 4.3.1 Intensitetsmätning Den tillämpning som har störst potential är den där bilden analyseras med avseende på intensiteten av infrarött ljus (IR-intensitet). IR-intensiteten kan översättas med hur hög temperaturen är i förbränningen. Med hjälp av en kamera som är känslig för IRljus kan man få en bild av hur mycket IR-ljus som strålar ut från olika regioner i förbränningen. Eftersom höga och låga förbränningstemperatur gynnar uppkomsten av emissioner skulle en sådan analys kombinerad med förfinad styrning av lufttillförsel, lufttemperatur, bränsletillförsel och bränslefördelning kunna minska emissionerna väsentligt. Svårigheten med en sådan lösning är att placera kameran så att hela förbränningszonen är synlig för kameran och inte skyms av lågor från andra delar av förbränningszonen. Det andra och mer svårlösta problemet är att IR-ljus även strålar ut från annat än förbränningen. Exempelvis så ligger absorbtionsbanden från CO2, CO och H2O nära det från förbränningen, dessa måste filtreras bort innan man får en användbar bild. Den enda installation vi funnit på en dylik förbrännings- anläggning är en installation gjord av MARTIN GMBH vid en sopförbrännings-anläggning vid Coburg, Tyskland. Resultaten visar på de problem som redogjorts för ovan, men också på potentialen. Vid anläggningen lyckades man stabilisera och styra förbränningstemperaturen samt att styra förbränningshastigheten. Resultaten blev lägre emissioner samt bättre lastreglering. 4.3.2 Avståndsmätning De svenska installationer vi närmare har studerat använder bildanalys för att analysera bilden med avseende på avstånd mellan kameran och ljusintensiteten (d.v.s. bäddens front). Resultatet från analysen används för att styra rosterhastigheten, höjden på bränslebädden samt lufttillförseln. Detta är en enklare reglering som inte har lika stor potential för att minska emissionerna. Det man kan göra med en sådan lösning är att avgöra hur långt bort förbränningen slutar. På en roster har bränslet en viss sträcka på sig för att torka, antändas och brinna upp. Går rostern för fort kommer bränslet inte att hinna brinna ut innan det når slutet på rostern. Går rostern för sakta kommer bränslet att brinna ut tidigt på rostern med påföljd att den senare delen av rostern kommer att ha en dålig täckning, vilket får till följd att primärluften går rakt igenom rostern. För att åtgärda problemet behövs ett styrsystem som ser till att rostern är täckt med bränslebädd. Bränslebäddens tjocklek varierar med pannans last och bränslets 12
värmeinnehåll. En förutsättning för ett sådant system är att man vet var flammfronten är. Det är den informationen som bildanalysen ger till styrsystemet 13
Page 1: Förbränning av biobränslen -bild
Page 4 and 5: Beställningsadress: Naturvårdsver
Page 7: Innehållsförteckning 1 SAMMANFATT
Page 10 and 11: 2 Inledning Förbränning av våta
Page 12 and 13: 3.2 Rosterpannornas förluster. Gen
Page 16 and 17: Nedanstående skiss visar hur kamer
Page 18 and 19: Under sommaren och hösten 1995 gen
Page 20 and 21: NOX-emissionerna i mg/MJ uppvisar e
Page 22 and 23: Förändringen i Hedin Karbennings
Page 24 and 25: 7 Resultat Den typ av installatione
Page 26: RAPPORT 5056 Förbränning av biobr

pdf 513 kB - Naturvårdsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?