17. Kollektiva varor och kollektivt beslutsfattande Innehåll (i stora ...
17. Kollektiva varor och kollektivt beslutsfattande Innehåll (i stora ...
17. Kollektiva varor och kollektivt beslutsfattande Innehåll (i stora ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kapitel 17 i Frank. <strong>Kollektiva</strong> <strong>varor</strong> <strong>och</strong> <strong>kollektivt</strong> <strong>beslutsfattande</strong><br />
Fredrik Gallo<br />
<strong>17.</strong> <strong>Kollektiva</strong> <strong>varor</strong> <strong>och</strong> <strong>kollektivt</strong> <strong>beslutsfattande</strong><br />
<strong>Innehåll</strong> (i <strong>stora</strong> drag):<br />
<strong>Kollektiva</strong> <strong>varor</strong> – definition <strong>och</strong> generella exempel<br />
Marknadsefterfrågan för kollektiva <strong>varor</strong> – vertikal<br />
summering<br />
<strong>Kollektiva</strong> <strong>varor</strong> – jämviktskvantitet <strong>och</strong> jämviktspris<br />
Free rider - problemet<br />
Kollektivt <strong>beslutsfattande</strong><br />
o Majoritetsval<br />
Manipulation av agendan<br />
Medianväljarteoremet<br />
Inkomstomfördelning<br />
o Varför?<br />
Entoppighet hos preferenser<br />
Rawls kritik<br />
Rättvisa <strong>och</strong> effektivitet<br />
o Hur (metoder)?<br />
1
Kapitel 17 i Frank. <strong>Kollektiva</strong> <strong>varor</strong> <strong>och</strong> <strong>kollektivt</strong> <strong>beslutsfattande</strong><br />
Fredrik Gallo<br />
Kollektiv vara (definition): En (ren) kollektiv vara är en<br />
vara vars konsumtion karakteriseras av icke-rivalitet samt<br />
icke-exkluderbarhet<br />
Icke-rivalitet (Frank: ”nondiminishability”): en individs<br />
konsumtion av varan minskar inte<br />
konsumtionsmöjligheterna för andra individer (ekvivalent<br />
uttryckt: fler enheter av varan kan konsumeras till ingen<br />
marginalkostnad för samhället)<br />
Icke-exkluderbarhet: Ej möjligt att (till rimlig kostnad)<br />
exkludera (utesluta) individer från konsumtion av varan<br />
(Klassiska) exempel: nationellt försvar, ljusfyrar<br />
Exempel (blandformer):<br />
kabel- TV (icke-rivalitet, men exkluderbarhet)<br />
ren luft <strong>och</strong> yrkesfiske (icke-exkluderbarhet, men<br />
rivalitet)<br />
2
Kapitel 17 i Frank. <strong>Kollektiva</strong> <strong>varor</strong> <strong>och</strong> <strong>kollektivt</strong> <strong>beslutsfattande</strong><br />
Fredrik Gallo<br />
Översikt<br />
Exkluderbarhet Icke-exkluderbarhet<br />
Rivalitet Privat vara: Kollektiv vara<br />
(blandform):<br />
Frisyrer, mat Ren luft<br />
Icke- Kollektiv vara Ren kollektiv vara:<br />
rivalitet (blandform):<br />
Kabel-TV<br />
Försvar<br />
Marknadsefterfrågan för en kollektiv vara<br />
Tidigare (om privat vara):<br />
Horisontell summering, d v s vi summerar alla individers<br />
efterfrågade kvantitet för ett givet pris (samma pris, men<br />
individer kan konsumera olika kvantiteter)<br />
Nu (om kollektiv vara):<br />
Vertikal summering, d v s vi summerar alla individers<br />
betalningsvilja för en given kvantitet (samma kvantitet, men<br />
varje individ kan vilja betala olika mycket för den<br />
kvantiteten)<br />
[Exempel med 2 individer på tavlan]<br />
3
Kapitel 17 i Frank. <strong>Kollektiva</strong> <strong>varor</strong> <strong>och</strong> <strong>kollektivt</strong> <strong>beslutsfattande</strong><br />
Fredrik Gallo<br />
Jämviktskvantitet <strong>och</strong> jämviktspris<br />
Optimal nivå av kollektiva varan fås då:<br />
1. Marginalkostnaden för att tillhandahålla den<br />
kollektiva varan är lika med den aggregerade<br />
betalningsviljan för ytterligare en enhet av den<br />
2. Den totala betalningsviljan (arean under<br />
marknadsefterfrågan upp till optimal kvantitet) den<br />
totala kostnaden (arean under marginalkostnadskurvan<br />
+ fasta kostnader)<br />
[Figur à la <strong>17.</strong>3 på tavlan]<br />
Om stat eller kommun tillhandahåller den kollektiva varan<br />
→ finansiering via skatter<br />
Dock: även privata aktörer kan tillhandahålla kollektiva<br />
<strong>varor</strong>… Hur?<br />
4
Kapitel 17 i Frank. <strong>Kollektiva</strong> <strong>varor</strong> <strong>och</strong> <strong>kollektivt</strong> <strong>beslutsfattande</strong><br />
Fredrik Gallo<br />
Frivilliga donationer<br />
Om exkluderbarhet möjligt (t ex<br />
betalningsstationer för broar, motorvägar)<br />
Omvandla icke-exkluderbarhet till<br />
exkluderbarhet (”vanlig” TV → kabel-TV)<br />
Free riding (”åka snålskjuts”; ”friåkning”): att få ut<br />
någonting positivt på andras bekostnad, utan att bidra själv<br />
Exempel: grupparbete NEKA11; TV-licens; skattesmitare<br />
Varför ett problem i samband med kollektiva <strong>varor</strong>?<br />
Icke-exkluderbara till sin natur<br />
→ individen incitament att uppge en låg betalningsvilja<br />
(noll)<br />
→ behöver inte betala någonting, men kan inte exkluderas<br />
från att använda varan (vanlig TV; försvar; kommunal<br />
rengöring av strandparti)…<br />
5
Kapitel 17 i Frank. <strong>Kollektiva</strong> <strong>varor</strong> <strong>och</strong> <strong>kollektivt</strong> <strong>beslutsfattande</strong><br />
Fredrik Gallo<br />
Kollektivt <strong>beslutsfattande</strong><br />
Hur omvandla individers preferenser (exempelvis angående<br />
över vilken <strong>och</strong> hur mycket av en kollektiv vara som ska<br />
tillhandahållas) till ett samhälleligt val?<br />
Ett (enkelt) sätt:<br />
Majoritetsval: det alternativ som erhåller en majoritet<br />
(antingen i ett direkt val eller indirekt via politiska<br />
representanters omröstning) genomförs<br />
Problem 1 med majoritetsval<br />
Om upprepade omröstningar genomförs med två alternativ<br />
→ intransitivitet kan uppstå på aggregerad (social) nivå<br />
[Exempel med Tabell <strong>17.</strong>1]<br />
risk för agendamanipulation när intransitivitet existerar<br />
på aggregerad nivå (vem som bestämmer agendan<br />
avgörande för utfallet)<br />
[Tabell <strong>17.</strong>1; återbesök]<br />
6
Kapitel 17 i Frank. <strong>Kollektiva</strong> <strong>varor</strong> <strong>och</strong> <strong>kollektivt</strong> <strong>beslutsfattande</strong><br />
Fredrik Gallo<br />
Medianväljarteoremet: När alternativen kan rangordnas<br />
utifrån hur nära de är väljarnas favoritutfall, kommer<br />
majoritetsval att resultera i att medianväljarens val vinner<br />
Medianväljaren: den väljare vars favoritutfall är precis mitt<br />
i fördelningen av utfallen<br />
Om varje väljare har entoppiga preferenser så elimineras<br />
möjligheten för intransitiva preferenser på aggregerad nivå<br />
Entoppiga preferenser: Varje väljare har ett favoritutfall<br />
<strong>och</strong> alla alternativ värderas obönhörligen lägre <strong>och</strong> lägre än<br />
detta ju längre ifrån det de är<br />
[Illustration med hjälp av figur <strong>17.</strong>5]<br />
Problem 2 med majoritetsval<br />
Säger ingenting om intensiteten hos väljarnas preferenser<br />
Hur mäta skillnaden i intensitet?<br />
Betalningsvilja!<br />
7
Kapitel 17 i Frank. <strong>Kollektiva</strong> <strong>varor</strong> <strong>och</strong> <strong>kollektivt</strong> <strong>beslutsfattande</strong><br />
Fredrik Gallo<br />
Numeriskt exempel (rökning på offentliga platser: läs<br />
själva!)<br />
Inkomstomfördelning<br />
Faktormarknadernas funktionssätt i marknadsekonomier<br />
har (teoretiskt sett) två attraktiva egenskaper:<br />
1. Ersättningen till insats<strong>varor</strong>na överstiger inte värdet av<br />
det som produceras<br />
2. Initiativ, risktagande <strong>och</strong> ansträngning premieras<br />
En baksida (dock omtvistad): ojämlik inkomstfördelning<br />
som ej enbart beror på ansträngning <strong>och</strong> värdefulla<br />
personliga egenskaper utan också på tur <strong>och</strong> tillfälligheter<br />
(”en duktig idrottare tjänar mer än en duktig lärare i<br />
nationalekonomi”)<br />
8
Kapitel 17 i Frank. <strong>Kollektiva</strong> <strong>varor</strong> <strong>och</strong> <strong>kollektivt</strong> <strong>beslutsfattande</strong><br />
Fredrik Gallo<br />
Rawls kritik<br />
Tankeexperiment: låt alla i ett land mötas <strong>och</strong> antag att<br />
ingen känner till sina egna färdigheter (”slöja av<br />
okunskap”)<br />
→ vilken typ av inkomstfördelning skulle var <strong>och</strong> en rösta<br />
för?<br />
Antagligen en ”rättvis” fördelning (speciellt om individerna<br />
riskaversa), ty alla riskerar på förhand att tillhöra en sämre<br />
grupp…<br />
Problem<br />
Om alla får samma del av kakan → risk att kakan mindre,<br />
ty varför anstränga sig <strong>och</strong> ta risker om detta ändå inte ger<br />
mer för individen?<br />
viss ojämlikhet ”acceptabel”: enligt Rawls skulle<br />
individer under en ”slöja av okunskap” välja regler för<br />
inkomstomfördelning så att den fattigaste<br />
gruppens/individens inkomst maximeras<br />
9
Kapitel 17 i Frank. <strong>Kollektiva</strong> <strong>varor</strong> <strong>och</strong> <strong>kollektivt</strong> <strong>beslutsfattande</strong><br />
Fredrik Gallo<br />
Rättvisa <strong>och</strong> effektivitet<br />
De flesta marknadsekonomier omfördelar inkomst (dock i<br />
olika grad) utifrån olika aspekter på ”rättvisa”<br />
”Rättvisa”?<br />
Hur?<br />
Utjämna inkomster mellan individer (jämlik<br />
inkomstfördelning)<br />
”Lika möjligheter för alla”<br />
Genom skattesystemet <strong>och</strong> välfärdsstatens olika<br />
komponenter<br />
Från ”friska” till ”sjuka”<br />
Från ”de i arbete” till ”arbetslösa”<br />
Från ”yngre” till ”äldre”<br />
10
Kapitel 17 i Frank. <strong>Kollektiva</strong> <strong>varor</strong> <strong>och</strong> <strong>kollektivt</strong> <strong>beslutsfattande</strong><br />
Fredrik Gallo<br />
Proportionell skatt: samma procentsats oavsett<br />
skattebasens värde<br />
Progressiv skatt: skattesatsen ökar då skattebasens<br />
värde ökar<br />
Regressiv skatt: skattesatsen minskar då skattebasens<br />
värde ökar<br />
[Några figurer på tavlan?]<br />
11
Change language