Modell med teknologispridning Antaganden i produktionsfunktionen ...
Modell med teknologispridning Antaganden i produktionsfunktionen ...
Modell med teknologispridning Antaganden i produktionsfunktionen ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Modell</strong> <strong>med</strong> <strong>teknologispridning</strong><br />
Kapitel 6<br />
<strong>Antaganden</strong> i<br />
<strong>produktionsfunktionen</strong><br />
• Ju skickligare arbetskraft (d.v.s. ju större<br />
humankapital), desto mer avancerad<br />
teknologi kan användas.<br />
• Att använda mer avancerad teknologi är i<br />
modellen detsamma som att använda ett<br />
större antal olika kapitalvaror.<br />
Total mängd realkapital<br />
• I varje period finns en viss total mängd<br />
realkapital.<br />
• En enhet av en viss kapitalvara kan<br />
kostnadsfritt konstrueras av en enhet av det<br />
totala beståndet av realkapital.<br />
• I den neoklassiska tillväxtmodellen är<br />
teknologisk utveckling och sparande<br />
exogena faktorer.<br />
• I Romer-modellen analyseras hur den<br />
teknologiska utvecklingen beror på<br />
mängden innovationer.<br />
innovationer<br />
• I följande modell <strong>med</strong> <strong>teknologispridning</strong><br />
studeras:<br />
– överföring av teknologi mellan länder<br />
– frågan om varför olika teknologi används i<br />
olika länder<br />
Egenskaper hos<br />
<strong>produktionsfunktionen</strong><br />
• konstant skalavkastning i arbetskraft och<br />
mängden av samtliga kapitalvaror<br />
• tilltagande skalavkastning i arbetskraft,<br />
mängden av samtliga kapitalvaror och<br />
mängden humankapital<br />
Egenskaper hos den modifierade<br />
<strong>produktionsfunktionen</strong><br />
• vanlig Cobb–Douglas-form<br />
• Humankapitalet ingår precis som vanlig<br />
”labour-augmenting” teknologi.
Kapitalackumulation<br />
• Kapitalackumulation sker precis som i<br />
tidigare modeller.<br />
– En viss andel av produktionen sparas och<br />
används till investeringar i nytt realkapital.<br />
Ökning av humankapital<br />
• ökat humankapital = förmåga att använda<br />
fler kapitalvaror (mer avancerad teknologi)<br />
Teknologisk utveckling<br />
• Den tillgängliga teknologin antas växa <strong>med</strong><br />
den konstanta takten g.<br />
• <strong>Modell</strong>en antar att det finns en mängd<br />
innovationer i världen som är fritt<br />
tillgängliga för alla länder som kan lära sig<br />
använda dem.<br />
Jämförelse mellan Romermodellen<br />
och denna modell<br />
• I Romer-modellen står innovationer, d.v.s.<br />
skapandet av ny teknologi, i fokus.<br />
• I denna modell står förmågan att lära sig att<br />
använda befintliga innovationer i fokus.<br />
• Romer-modellen: lämplig för OECD-länder<br />
• Denna modell: lämplig för länder som inte själv<br />
utvecklar ny teknologi<br />
Implikationer av uttrycket för<br />
humankapitalökning<br />
• En viss tid som ägnas åt inlärning ger<br />
upphov till en ökning i individens<br />
skicklighet g som är pproportionell p mot tiden.<br />
• Mängden humankapital som förvärvas<br />
under en viss tid beror på hur nära<br />
teknologifronten arbetskraften är.<br />
Befolkningstillväxt<br />
• Befolkningen (och där<strong>med</strong> arbetskraften)<br />
antas växa <strong>med</strong> den konstanta tillväxttakten<br />
n.
Tillväxttakten i steady state<br />
• Grundförutsättning för balanserad tillväxt:<br />
– Tillväxttakten i h är konstant. konstant<br />
Bestämningsfaktorer till<br />
inkomstnivån per capita<br />
• sparande<br />
– ju större andel av produktionen som sparas,<br />
desto större inkomst<br />
• förvärvande av humankapital<br />
– ju mer tid som anslås till förvärvande av<br />
humankapital, desto större inkomst<br />
• tillgänglig teknologi<br />
– ju mer avancerad teknologi som finns att lära<br />
sig, desto större inkomst<br />
• Förklaringen till att olika länder använder<br />
olika teknologi är att mängden<br />
humankapital p skiljer j sig gåt<br />
mellan länder.<br />
• Ett land behöver inte inom sina egna<br />
gränser skapa all ny teknologi – de flesta<br />
länder utvecklas genom att tillämpa<br />
teknologi som har utvecklats i andra länder.<br />
• Konsekvenser av grundförutsättningen:<br />
– Tillväxttakten i produktion per capita och<br />
tillväxttakten i realkapital per capita är<br />
densamma som tillväxttakten i h<br />
– A och h uppvisar samma tillväxttakt.<br />
– Slutsats: g y = g k = g h = g A = g<br />
Slutsatser om tillväxt<br />
• Tillväxttakten bestäms av den teknologiska<br />
utvecklingen i världen.<br />
• Ett lands ekonomi växer därför att<br />
arbetskraften lär sig använda mer och mer<br />
avancerad teknologi.<br />
Problem som inte löses<br />
av modellen<br />
• Skillnader mellan länder i fråga om total<br />
faktorproduktivitet förklaras inte.<br />
• <strong>Modell</strong>ens slutsats är att alla länder borde<br />
ha samma totala faktorproduktivitet om man<br />
tar hänsyn till både realkapital och<br />
humankapital.
Kan teknologi överföras<br />
kostnadsfritt mellan länder?<br />
• anpassningskostnader<br />
– Teknologiska innovationer kan behöva<br />
anpassas för att kunna användas i andra länder. länder<br />
• internationellt patentskydd<br />
– Det kan krävas licensavgifter till innovationens<br />
upphovsman innan man får använda teknologin.<br />
Skillnader i tillväxttakt mellan<br />
länder<br />
• <strong>Modell</strong>en förutspår samma tillväxttakt i alla<br />
länder i ”steady y state”.<br />
• Långvariga perioder av anpassning till nya<br />
”steady state” förklarar varför olika länder<br />
trots allt uppvisar olika tillväxttakt.
Change language