Hur påverkar internationell handel klimatet genom transporter?

Handel och hållbar utveckling 2008-08-27
Ingrid Jegou
Hur påverkar internationell handel klimatet
genom transporter?
Transporter, såväl kommersiella som privata, står för ca 14 procent
av utsläppen av växthusgaser globalt. Av dessa står vägtransporter
för tre fjärdedelar, flygtransporter en åttondel och tåg och sjöfart en
åttondel.
Olika transporter har olika stor påverkan på klimatet. Sjöfart och
tåg anses generellt ha en liten påverkan, medan flyg- och vägtransporter
har en stor påverkan.
Handel leder till transporter. Då 90 procent av världens varuhandel
transporteras via sjöfart, som totalt står för mindre än två procent
av utsläppen av växthusgaser, är handelns klimatpåverkan genom
transporter dock sannolikt relativt liten. Denna kompenseras dessutom
i viss utsträckning av att handel bidrar till en effektivare resursanvändning,
med minskade utsläpp som följd.
Det bästa sättet vi känner till för att skilja två produkters klimatpåverkan
ifrån varandra, och där transporten är inkluderad, är livscykelanalys,
LCA. Den slutsats som kan dras av befintliga sådana studier
är att det är mycket svårt att generalisera om produkters klimatpåverkan;
man måste göra en bedömning från fall till fall.
Klimatpåverkan orsakad av handel genom transporter minimeras
mest effektivt genom att ett pris sätts på att påverka klimatet.
Handel leder till transporter
Handel har bidragit till att skapa förutsättningar för det välfärdssamhälle
vi lever i.
B OX 6803, 113 86 STOCKHOLM
B ESÖKSADRESS: DROTTNINGGATAN 89
TELEFON: 08-690 48 00, FAX 08-30 67 59
E - POST: REGISTRATOR@ KOMMERS. SE
WWW. KOMMERS. SE

2008-08-27
Tack vare handel har vi varje dag tillgång till färsk frukt och grönsaker
från Afrika, fisk från Nya Zeeland, textilier från Asien och vin från Kalifornien.
Produkterna skeppas, flygs eller körs med lastbil till Sverige. På
semestern tar vi flyget till Thailand eller båten till Tallinn. Allt detta är
exempel på att handel med både varor och tjänster direkt ger upphov till
transporter.
Det finns även en indirekt koppling mellan handel och transporter. Handel
leder till ökat välstånd, som i sin tur medger ökad konsumtion av varor
och tjänster och därmed ökade handelsflöden och transporter.
Effekter av ökad handel
Handelsliberaliseringar leder generellt till en ökad handel, vilket påverkar
transporter genom volymen transporterat gods samt längden på transporterna.
Regional liberalisering kan exempelvis leda till handelsomfördelning,
så att varor som tidigare importerades från ett avlägset land istället
importeras från ett grannland. Samtidigt kan givetvis liberalisering också
leda till att större volymer gods handlas och att gods transporteras längre
sträckor. Den slutliga effekten blir därför en empirisk fråga. En OECDstudie
(1996) som simulerar hur liberaliseringar efter Uruguayrundan
påverkar tranporter pekar på att den totala effekten blir att transporterna
ökar något mer än volymen handlade varor.
Olika typer av handelsliberaliseringar får vidare olika effekter på transporter
och klimatet eftersom vissa varor/tjänster är mer transportintensiva
än andra. Handel med transportintensiva produkter samt produkter som
huvudsakligen transporteras med lastbil eller flyg får exempelvis en relativt
stor påverkan på klimatet.
Transporter påverkar klimatet
Så här mycket påverkar transporter klimatet
Transporter påverkar klimatet genom att de leder till utsläpp av växthusgas.
Olika transporter orsakar olika stora mängder utsläpp, dels i absoluta
tal, dels i förhållande till hur stor mängd gods som transporteras per enhet
utsläppt koldioxidekvivalent.
2(9)

2008-08-27
Enligt den s.k. ”Stern-rapporten” (2007) representerar transportsektorn
14 procent av de totala globala utsläppen av växthusgaser. Detta omfattar
alla typer av transporter, dvs varutransporter såväl som persontransporter.
Transporter utgör därmed den tredje största källan till utsläpp av växthusgaser,
tillsammans med jordbruk och industri. Detta bör sättas i relation
till de utsläpp som uppstår i produktionsled, dvs jordbruk, skogsbruk,
industri, energi mm sammantaget.
Globala utsläpp av växthusgaser uppdelat på sektorer, 2000
Landuse
18%
Agriculture
14%
Other energy-related
5%
Waste
3%
Industry
14%
Power
24%
Buildings
8%
Transports
14%
Av transportsektorns 14 procent står enbart vägtransporter för hela tre
fjärdedelar (10,5 procent). Flygtransporter står för en åttondel och tåg-
och sjötransporter representerar den resterande åttondelen.
Olika transportsektorers bidrag till de globala klimatutsläppen, 2000
Tåg/sjötransporter
1,75 %
Flygtransporter
1,75 %
Vägtransporter
10,5 %
Transportsektorn förutspås att öka utsläppen av växthusgaser näst snabbast
efter elkraft enligt Stern-rapporten. Utsläppen från flygsektorn förutspår
Stern-rapporten kommer att tredubblas till år 2050, vilket skulle innebära
den högsta ökningen av alla sektorer inom alla områden. Efter att
ha tagit denna ökning med i beräkningen skulle enbart flygtransporter
representera fem procent av den förväntade totala globala uppvärmningen
år 2050.
3(9)

2008-08-27
Olika transportsätt har olika stor klimatpåverkan
Flygtransporter är de transporter som har störst klimatpåverkan i förhållande
till volymen transporterat gods. Därifrån är glappet till det transportsätt
med näst störst påverkan, små lastbilstransporter, stort. Dessa
följs i sin tur av, i tät följd, personbilar och stora lastbilstransporter. Flygfrakt
inom Europa ger störst klimatpåverkan följt av internationell flygfrakt
enligt SIK (2007). Tåg och fraktfartyg anses generellt ge väldigt
liten klimatpåverkan och internationella fraktfartyg påverkar klimatet i
liten utsträckning eftersom de ofta är transporteffektiva, dvs de bär en
stor last per utsläpp växthusgas. Även OECD (1997) har visat att tåg och
sjötransporter är bättre för klimatet än väg- och flygtransporter.
På senare tid har det dock kommit uppgifter om att sjötransporter bidrar i
mycket högre utsträckning än vad som tidigare varit känt till utsläpp av
växthusgaser. FN-organet för sjöfart, International Maritime Organization,
har enligt skriverier i diverse media 1 i en ännu inte offentliggjord
rapport visat att världens totala handelsflotta, som transporterar 90 procent
av världens varor, årligen släpper ut 1,12 miljarder ton växthusgas.
Detta motsvarar närmare 4,5 procent av totala globala utsläpp, att jämföra
med de 1,76 procent som anges av Stern för tåg och sjöfart tillsammans.
Transporter orsakade av internationell handel bidrar sannolikt i
relativt liten utsträckning till att påverka klimatet
Då 90 procent av världens varuhandel transporteras via sjöfart, samtidigt
som vägtransporter är de som i högst grad bidrar till växthuseffekten,
tycks det inte som att internationell handel spelar någon huvudsaklig roll
i utsläppen av växthusgaser från transporter. 2 De 14 procent av den totala
mängden utsläppta mängden växthusgaser som kan kopplas till transporter
kan därmed inte rakt av kopplas till internationell handel, utan delar
därav orsakas av andra transporter såsom privata transporter, inklusive
persontransporter, eller inrikes varutranporter mm.
Handel kan dessutom bidra till en effektivare energianvändning med en
reducerad klimatpåverkan som följd. Detta sker då produktion tack vare
handel kan ske där de bästa förutsättningarna finns. Energiintensiv produktion
kan på så sätt förläggas till platser där det finns riklig tillgång till
billig energi, såsom vattenkraft. På samma sätt kan jordbruksproduktion
ske där klimatet är gynnsamt, istället för i kalla länder där det är nödvändigt
att använda uppvärmda stallar och växthus. 3
1
Se till exempel The Guardian, 13 februari 2008.
2
http://www.wto.org/english/tratop_e/envir_e/climate_impact_e.htm
3
En sådan omlokalisering kan dock ge upphov till andra miljöeffekter. Dessa inkluderas
inte i denna pm.
4(9)

2008-08-27
Att alldeles sluta handla internationellt skulle visserligen betyda att klimatpåverkan
av handel genom transporter skulle begränsas till den som
orsakas av inhemska transporter. Emellertid skulle utsläppen i produktionsled,
som ju är avsevärt större än de som orsakas av transporter, sannolikt
öka istället.
Detta är något som måste beaktas även när man diskuterar närproducerat.
Tanken bakom närproducerat är att man genom att handla varor som producerats
i det egna närområdet minimerar transporterna och därmed utsläppen
av växthusgas. Av samma skäl som ovan är det dock svårt att
säga generellt att detta är en bra lösning för klimatet. Dessutom måste
man ta hänsyn till att olika transportsätt medför olika mycket växthusgasutsläpp.
Mot bakgrund av att vägtransporter är sämre än sjötransporter
ur klimatsynpunkt är det med andra ord inte säkert att en kortare transport
är bättre för klimatet än en längre.
Det bästa sättet vi känner till för att skilja två produkters klimatpåverkan
ifrån varandra är livscykelanalys, LCA. I en sådan analys tas all klimatpåverkan
med i beräkningen, dvs produktion av råvaran, bearbetning,
transporter mm. SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik AB, har gjort
livscykelanalyser för ett antal livsmedel. Några av dessa presenteras i
bilaga 1. Den slutsats som kan dras av dessa är att det är mycket svårt att
generalisera; man måste göra en bedömning från fall till fall.
Klimatpåverkan av transporter orsakade av handel minimeras genom
att sätta ett pris på klimatet
Den bästa lösningen enligt ekonomisk teori för att minimera klimatpåverkan
av transporter orsakade av handel är att sätta ett pris på klimatet,
som inkluderas bland annat i priset för transporter. På så sätt skulle transporter
bli dyrare och därmed minska i omfattning, där de transportsätt
som är sämst för klimatet skulle minska mest till förmån för dem som har
en mindre klimatpåverkan. Produktionen skulle lokaliseras där den är
som mest fördelaktig, givet dessa nya förutsättningar. Hur detta ska gå
till är ännu en öppen fråga. 2009 kommer ett stort klimatmöte att äga rum
i Köpenhamn, vid vilket ambitionen är att man ska enas om hur världens
länder ska hantera klimathotet. Länder förväntas göra åtaganden om att
minska sina utsläpp. Därefter gäller det att inom respektive land fördela
åtagandena om utsläppsminskningar på olika sektorer. I EU diskuteras
till exempel om flyget ska inkluderas i det europeiska utsläppshandelssystemet.
Sjöfart har än så länge inte diskuterats.
För att komma till rätta med klimatproblematiken och samtidigt upprätthålla
vår levnadsstandard räcker det emellertid inte att minska användningen
av energi. Energieffektiviteten behöver också öka. För att detta
ska ske är det nödvändigt med teknologiutveckling, så att mer bränslesnåla
fordon utvecklas. Genom att prissätta växthusgasutsläpp kommer
ett ökat tryck att uppstå även vad gäller teknologiutveckling. En fri handel
är en bidragande faktor till att ny teknologi utvecklas samt sprids över
hela världen, inklusive till fattiga utvecklingsländer.
5(9)

2008-08-27
Sammanfattning
Handel ger upphov till transporter. Transporter i sin tur påverkar klimatet
genom utsläpp av växthusgaser, och beräknas orsaka 14 procent av den
globala uppvärmningen. Emellertid förklarar handel bara en del av dessa
14 procent, resten utgörs av andra typer av transporter, inklusive privata
persontransporter. Faktum är att den absoluta merparten, 90 procent, av
all varutransport sker till sjöss, ett transportsätt som totalt sett bidrar med
mindre än två procent till den globala uppvärmningen.
Huvuddelen av utsläppen sker istället i produktionsled. Internationell
handel kan bidra till en effektivare resursanvändning som kan minimera
utsläppen i produktionsled, samtidigt som det kan bidra till spridning av
klimatfrämjande teknologi.
För att minimera klimatpåverkan av transporter, alla kategorier, bör ett
pris sättas på klimatet, ett pris som även skulle påverka relativpriserna
mellan de olika transportsätten.
6(9)

2008-08-27
Bilaga 1. Livscykelanalys för några olika livsmedel
Fisk:
En doktorsavhandling i marinekologi av Ziegler (Göteborgs universitet
och SIK, 2006) består av livscykelanalyser på miljöområdet med inriktning
på fiske. Ziegler visar att det inte är långväga transporter som är den
största klimatfaran. På transportsidan handlar det snarare om transporter
mellan hemmet och mataffären eftersom vägtransporter jämfört med båttransporter
släpper ut mer klimatfarliga utsläpp.
Studien undersökte det i media uppmärksammade fallet där fisk fångas
och fryses ner i Norge för att skickas till Kina som filear fisken och fryser
ner den igen för att sedan skicka den tillbaka till Europa. Ziegler jämför
i den aktuella studien energislag- och åtgång mellan manuell filetering
i Kina och båttransport till Sverige, med maskinell filetering i Norge
och lastbilstransport till Sverige. Slutsatsen var att från energieffektivitetssynpunkt
är energislag och energiåtgång under själva produktionsprocessen
viktigare för miljö/klimat än hur långt fisken transporteras. Detta
beror på att fisken processas nära transportplattformen och att energieffektiva
fiskemetoder används.
Apelsiner:
Vad gäller klimatpåverkan av odlade apelsiner visar livscykelanalys
(SIK, 2007) att det är mer klimatvänligt att importera apelsiner som kommer
från USA eller Brasilien med båt än spanska lastbilstransporterade
apelsiner. Båttransporter verkar påverka klimatet enbart motsvarande en
tredjedel av klimatpåverkan från lastbilstransporter i detta fall.
Kött:
Vad gäller köttproduktion gör livscykelanalyser det tydligt att transporter
enbart är en försvinnande liten del av den totala klimatpåverkan (SIK,
2007). Nästan all klimatpåverkan kommer från själva uppfödningen och
utfordringen av djur. Klimatpåverkan skiljer sig dock mellan olika typer
av kött. Svensk nötköttsuppfödning ger stora utsläpp medan grisuppfödning
ger betydligt mindre och produktion av kyckling minst utsläpp.
Mjölk:
SIK (2007) har även tittat på livscykelanalys av mellanmjölk. Deras studie
visar tydligt att det är själva primärproduktionen, med sina utsläpp av
koldioxid, lustgas och metan, som har den största klimatpåverkan.
Fryst broccoli:
7(9)

2008-08-27
Klimatpåverkan av fryst broccoli odlad i Ecuador, Spanien och Sverige
visar att Sveriges frysta broccoli påverkar klimatet hälften så mycket som
övriga länder. Om man jämför vilka steg i livscykeln som ger störst klimatpåverkan
så är transporterna 60 procent av klimatpåverkan för spansk
broccoli men enbart 25 procent i Ecuador. Svenskodlad broccoli för med
sig klimatpåverkan av transporter på nästan 35 procent. Det som gör att
svensk broccoli trots allt är mer klimatvänlig är framförallt mer klimatvänlig
el under odling och produktionsprocess.
8(9)

2008-08-27
Litteraturlista
The Guardian, 13 februari 2008 “True scale of CO2 emissions from shipping
revealed”.
OECD (1997) Synthesis report of the transport study
COM/TD/ENV(97)44/REV1
OECD (1996) Trade Liberalisation and changes in International Freight
Movements. COM/TD/ENV(96)73
SIK (2007) Ökar global handel med livsmedel klimatproblematiken?
Power Point-presentation av Friedrike Ziegler på Kommerskollegium den
19 november 2007.
Stern, Nicholas (2007) The Economics of Climate Change: The Stern
Review. Cambridge University Press
WTO: The impact of trade opening on climate change
http://www.wto.org/english/tratop_e/envir_e/climate_impact_e.htm
Ziegler, Friedrike (2006) Environmental life cycle assessment of seafood
products from capture fisheries. Doctoral Thesis, SIK Rapport 754.
9(9)