Bild 1

Ledare
Jonebergs magasinet
JA! Joneberg har äntligen fått
en skoltidning.
Inför starten av tidningen så
skickade tidningen ut en enkät
och ställde frågan: Vad är
elevdemokrati, egentligen?
Svaren på enkäten ska hjälpa
Jonebergmagasinet att inse vad
Jonebergselever tycker om
elevdemokrati.
Resultatet kan man minst säga
vara blandat. Fråga nr 4 var lite
svårt formulerad, men att mer
än 50% av varje klass inte kan
uttrycka vad elevdemokreti är
för dem, kunde man inte
föreställa sig innan.
Vem ska man lägga detta ansvar
på?
Att eleverna riktigt kan
uttrycka vad elevdemokrati är.
Det är kanske lärarnas och
ledningens fel, men det behöver
inte vara det.
I Lpo 94 (läroplanen) så står det
”Att alla elever ska kunna
påverka, ta ansvar och vara
delaktiga för elevdemokrati”.
”Elevernas sociala och
kunskapsmässiga utveckling
ska göra så att de tar större
ansvar
för det egna arbetet, för
skolmiljön och att de får ett
stort inflytande på
utbildningens utformning”.
”Enligt skollagen så ska alla
som arbetar inom skolan verka
för demokratiska
arbetsformer”.
Om man tittar på första
punkten så står det att eleverna
ska ta ansvar för
elevdemokrati. Så det är inte
bara lärarna som ska arbeta för
elevdemokrati, utan det är
eleverna som också ska arbeta
för elevdemokratin på skolan
och det är upp till en själv att
kunna påverka och vara
delaktig.
Under min tid här på Joneberg
så har klassråden varit det enda
sättet man kan påverka vad
som händer på skolan, men
detta har varit nästan omöjligt
då hälften av klassen bara sitter
och pustar och bara väntar på
att vi ska sluta.
Det är lärarnas ansvar att det
finns möjligheter till
elevdemokrati på skolan, men
det är elevernas ansvar att det
finns en levande elevdemokrati
på skolan.
Harald Helgesson

Jag är en sån som går runt och tänker på en massa knäppa saker hela
tiden. En av alla knäppa saker som jag har tänkt på är att jorden skulle
klara sig mycket bättre om människan inte fanns. Nu är det säkert
många som ruskar på huvudet och tycker att det jag skriver är
idiotiskt. Men tänk efter! Människan har förstört betydligt mer än vi
har skapat! Dessutom har de mesta som människan gjort, lett till det
krympande ozonlagret. Människan har kapat skogar, sprängt berg,
utrotat växt- och djurarter, förorenat haven och nu håller vi på att
förstöra miljön också. Vi har hållit på att säga att vi ska rädda miljön,
använda mindre ström och sopsortera. Samtidigt är det de som lämnar
datorn på när de är i skolan eller på jobbet och när de sover. Vissa
lämnar lamporna tända när de ska ut och handla. Det finns flera saker.
Folk som MÅSTE blåsa håret innan de ska sova om de har duschat.
Hallå! Har ni aldrig hört talas om fenomenet ”Handduk”? Jag menar
inte att klaga på alla som råkar slarva ibland eller som kanske blåser
håret någon gång. De jag säger är att vi måste spara ström! Alla säger:
Asså.. jag vill rädda miljön. Men som sedan inte gör något för att hjälpa
till. Folk klagar i stället. Jag hörde bland annat på radio att det var
några som inte ville att det skulle byggas ett vindkraftverk på kanten
av deras mark, för att de var rädda att de skulle bli problem när de
skulle jaga. Alla ni som lämnar datorn på och använder en massa annan
onödig el, borde tänka på att ni förstör allt de som andra gör för att
rädda miljön. Ni som åker bil till skolan när det finns bussar som går
till EXAKT samma ställa vill jag ge en örfil och skrika dem rätt i örat:
Ta dig i kragen och gå upp en kvart tidigare och åk buss. För Guds
skull Människa vill du inte bo här när du är 60? För så som du håller på
så kommer jorden att gå under om 50 år och om du inte har någon
allvarlig sjukdom eller begår självmord så kommer du att få leva den
soptipp som du själv har varit med på att skapa.
Det jag säger är: Allihopa! Ryck upp er! Stäng av datorn, hoppa på
bussen och åk och köp miljövänliga glödlampor!

Källa: www.humorbrevet.se
Alla barnen hade
fallskärm utom Britt
hon föll fritt
Alla barnen svänger i
kurvan utom Matt
han har ingen ratt
9 1 7 2
3 2 9 1
4 7 3 5
2 4
5 7 9
8 1
2 1 8 5
8 6 2 3
7 4 8 6
Alla barnen klarade
provet utom Jenna
hon hade ingen penna
Alla barnen sparkar
flitigt
utom Sten
det är mot hans ben
Alla barnen leker på
vägen utom Tord
han sitter i fronten på en
Ford
Av: Emil Bengtsson och Sebastian Berglund

Andrea Nilsson är 13 år gammal. Hon dansar Line Dance på
tisdagar och torsdagar, sjunger på fredagar och spelar piano på
torsdagar. Andrea har dansat sedan hon var fyra år gammal. Och
sen har hon tyckt det var roligt och fortsatt. Andrea är med i
luciatåget
Julia Arvidsson är 14 år gammal. Just nu har hon ingen aktivitet
på fritiden. Men hon gillar att spela fotboll, dansa och sjunga.
Även Julia är med i luciatåget
Elin stridsberg är 15 år gammal. På fritiden spelar hon fotboll.
Hon gör det söndagar och onsdagar. Hon började för hon tyckte
om att spela fotboll. Hon spelar också gitarr. När hon inte spelar
fotboll tycker hon om att vara med Clara. Elin är med i
luciatåget
Emma Persson är 15 år gammal. På hennes fritid rider hon i
Hoby det kostar 120 kronor. Hon spelar också fotboll. Också
Emma är med i luciatåget.
Clara Brandt är 15 år gammal. Hon spelar fotboll och sjunger.
Clara är med i luciatåget, hon fick frågan:
Vad tycker du om luciatåget?
Det blir nog bra! Vi har det så roligt tillsammans.
När hon inte spelar fotboll eller sjunger gillar hon att vara med
Elin!
Ellen Hansson Henne är 15 år gammal. Hon spelar ofta fotboll. Då
spelar hon i Gärsnäs AIS. Hon tycker det är kul att vara med i
luciatåget. Hon tror också det kommer att bli väldigt fint.
Joanna Stålring är 14 år gammal. På hennes fritid gillar hon att
sköta om djur. Framförallt hästar och kaniner. Hon gör det
hemma på sin gård, varje dag. Det började med att hennes
kompisar gjorde det och sen tyckte hon det verkade roligt och så
började hon med det.
Brendona Zogaj är 14 år gammal Hon spelar fotboll i Ifk
Simrishamn. Hon spelar måndagar,
onsdagar, fredagar 17.00-18.00

A: Den var sådär.
K: Eftersmaken var äcklig
S: Den smakar bittert!
Betyg:3
A: Den var god,men smakar
alkohol!
K: Den var inte så god
S: Den är god om man gillar
nougat,den smakar konstigt
Betyg:2
Av: Albina, Karolin och Sebastian
Albina: Den var jätte god!
Karolin: Den var rätt god!!
Sebastian: Helt okej! Smakar
Coca-cola Betyg: 8
A: Den var godast
K: Den var godast
S: Väldigt god
Betyg:10

Vad tänker folk ha för yrke när dom går ut gymnasiet?
Tobias 13 år tänker bli målare!
Så jag ställer honom frågan: vilken utbildning krävs för det
jobbet?
”Gymnasieutbildning räcker egentligen.”
Tobias, varför vill du bli målare?
”Jag tycker måla är kul, och min Pappa är mäster-målare
(Ganska hög rank inom måleriet) på Ernst målerifirma… så
det går i generationer” säger en glad Tobias Hansson 7G.
Sebastian i 7G funderar på om han ska bli IT-tekniker eller
starta en verkstad. IT-tekniker är när man installerar
datorer, lagar dom och uppdaterar dom.
”Jag är intresserad av datorer och har byggt en riktigt bra
dator själv, så därför tycker jag det är kul, men jag har inte
bestämt mig än…” Sebastian Berglund 7G.
Patricia 7K vill arbeta inom Foto linjen. ”Jag tycker det är
ganska kul att ta foto och sånt och det kan inte bli så tråkigt
i längden.” Patricia Hillergård 7K.
Harald Helgesson 9G har inte riktigt bestämt sig. Antingen
tänker han jobba inom grafisk design, eller inom miljön.
Grafisk design innebär designing av posters, exempelvis.
”Jag har alltid velat jobba inom design” o.s.v.

Att börja i en ny skola är inte alltid så lätt. Men för mig började
det faktiskt ganska bra. Läraren presenterade mig och jag fick
en bänk bredvid en rödhårig flicka som såg väldigt snäll ut. Hon
hade nötbruna ögon och verkade vara glad dygnet runt. När jag
satt mig ner böjde hon sig fram och viskade:
”Hej, Jag heter Amanda. Vad heter du” Jag log mot henne. Glad
att jag redan var omtyckt.
Jag heter Samira och jag kommer från Turkiet. Jag har gått i
minst sju skolor på 13 år. Varje gång i varje ny skola blir jag
retad, utstött eller helt enkelt ett stort skämt. Men nu verkade
det som om allt till slut skulle bli bra. Jag var så upptagen av att
det gick bra för mig att jag knappt såg Elvira. Elvira var en
väldigt söt brunhårig flicka som gick i min klass. Hon var en helt
vanlig tjej som inte var annorlunda på något sätt. Ändå var hon
offret. Mobbing är ett starkt ord. Men det var en rejäl
underdrift att kalla henne mobbad. Månaderna gick. När jag
först kom hit var det kanske inte så farligt. Hon satt ensam och
såg alltid ledsen ut. Hon höll sig alltid undan på rasterna men
man kan ju inte alltid vara osynlig. Så då gick de på henne
direkt. Dom var på henne med förolämpningar och skitsnack
dygnet runt. Det blev bara värre och värre. I samma takt som
Elviras självförtroende och mod sjönk ökade elakheten och
stridsviljan hos resten av klassen. Jag var inte bland dom som
mobbade henne. Men jag gjorde inte heller någonting åt det och
det är precis samma sak. Men det förstod jag inte förrän långt
senare.
Nu gick det från förolämpningar till stenkast. Dom spottade på
hennes skor, kastade lera i ansiktet på henne och förföljde henne
på väg hem från skolan. Det konstiga var att ingen vuxen lade
märke till det. Det verkade som om dom hade en blind fläck på
ögat varje gång det hände. Inte förrän det var för sent började
jag lägga märke till vad som höll på att hända henne. Jag kunde
känna skuldkänslorna smyga på mig bakifrån. Jag undvek att
möta Elviras blick, För jag visste inte vad jag skulle se. Sorg?

Ilska? Eller bara ett tomt skal? Jag och Amanda hade blivit bästa
kompisar. Vi gjorde allt tillsammans. En gång frågade jag henne om
Elvira. Jag undrade om vi inte borde göra något. Amanda svarade
bara att hon inte visste. Och att det ändå inte var något vi kunde
göra. Sen viftade hon bort det och jag har inte frågat sen dess. Jag
höll tyst och fortsatte mitt liv som vanligt. Men hela tiden tänkte
jag på henne. Anledningen till att jag hade blivit retad var
självklar. Men varför Elvira? En helt vanlig tjej som inte stack ut
på något sätt. Det kunde jag helt enkelt inte förstå. Jag kanske var
dum som inte berättade om Elvira för någon. En förälder eller
någon vuxen som jag litade på. Men jag fick aldrig ur mig orden. Så
tiden gick utan att jag gjorde något. Även om jag inte låtsades om
det så visste jag nog att det började närma sig gränsen för henne.
Snart skulle hon inte stå ut mer. Det var några veckor innan jul då
jag inte stod ut med att låtsas som om det inte fanns längre. Det var
när Elvira åkt till sjukhuset. Det hade varit värre än vanligt. Nu
kunde inte ens lärarna låta bli att se det. Snön hade färgats röd på
stället där det hände. Dom hade varit fler än vanligt, värre än
vanligt. Efter vad jag hörde så hade Elvira försökt stå emot dom.
Sagt till dom att hon inte stod ut längre. Det hade hon fått skit för.
Då gick jag till rektorns kontor och knackade på. Jag hade aldrig
varit därinne förut. I andra änden av rummet stod ett stort
skrivbord med papper spridda över det utan någon ordning alls.
Väggarna var fyllda med tavlor på natur och där fanns minst tre
bokhyllor. På en stol bakom skrivbordet satt rektorn, En gammal
men snäll man som hade skrattrynkor runt ögonen. Jag satte mig
på stolen mittemot honom och tittade honom i ögonen, Fast
besluten att få igenom min vilja. ”Vad kan jag göra för dig lilla
vän?” frågade han och såg vänligt på mig. Jag tog ett djupt andetag
och berättade allt. Från början till slut. När jag var färdig såg han
väldigt förvånad ut. Det var tyst en stund, sedan blev han allvarlig.
Han lyfte telefonluren som stod bredvid honom och slog snabbt ett
nummer. När jag hörde hur han frågade efter Elvira Dawson
förstod jag att han hade ringt till sjukhuset. Plötsligt förlorade
hans ansikte all färg och han lade på luren. ”Elvira är inte där
längre.” Sa han långsamt. ”Hon har försvunnit”. Det är nu
berättelsen tar slut. Nu vet ni allt ni behöver veta. Jag kanske ska
nämna en sak till. Polisen hittade Elvira en vecka senare. I ett
dike… Hon var död.

&denim
jeans från
H&M, 398 kr
Kuvertväska från
H&M, 98 kr.
Kofta från
H&M, 198 kr
Väska från
H&M, 98 kr.
Ballerinasko
från H&M, 98
kr.
Blus från H&M,
249 kr
Klänning från
TopShop, 400
kr.
Basker
från
TopShop,
150 kr.
Kjol från
H&M, 249 kr
Diadem från
H&M, 29,50 kr.
Cardigan
från H&M,
198 kr
Halsduk från
H&M, 79,50 kr

Drifting är när man drar handbromsen när man svänger och
sen ska man släppa den och gasa, växla ner, och så glider
bilen, men en sak måste man veta att man sliter på bakaxeln
på bilen om man står still och gör burnout.
Det finns två typer av tävlingsdrifting, showdrifting och
racedrifting. I showdrifting bedöms varje tävlande av en
jury, som tar hänsyn till ett antal olika moment. Först och
främst gäller det att bilen går så brett som möjligt utan att
föraren tappar kontrollen, helst med kraftig rökutveckling
från däcken. Dessutom får man poäng för publikens
reaktioner. I racedrifting kör två bilar efter varandra på
banan. Den som kör först ska försöka köra ifrån sin
motståndare men måste samtidigt drifta genom kurvorna.
Vill du läsa mer om vad drifting går ut på kan du besöka
www.drifting.se.
Samuel – proffesionell driftare
Norrlänningen Samuel Hübinette
började köra bil och sladda på
isarna utanför Jokkmokk redan när han var åtta år
gammal. Bilen var en Mercedes 300 turbodiesel. Som
sextonåring skaffade Samuel folkracelicens. Via en
yrkeskarriär som testförare åt Volvo kan Samuel idag
titulera sig proffsdriftare. Första gången som Samuel hörde
talas om drifting var på våren 2003. 2004 vann han den
amerikanska driftserien Formula D för Moppar. 2005 kom
han tvåa i samma serie. Samuel körde då en Dodge Viper
SRT, idag tävlingskör han med en Dodge Charger. 2006
vann Samuel Formula Drift serien igen. Han har dessutom
hunnit med att vara huvudstuntförare i den tredje Fast and
Furious-filmen, Tokyo Drift.

Fredagen den 23/11 åkte
Andrarum-Brösarps
skytteförening till Vimmerby
som ligger i höjd med
Göteborg vid Astrid
Lindgrens värd. Kom hem
söndagen den 25/11.
Vi var 9 personer som åkte
upp tillsammans från
Andrarum-Brösarp
skytteförening.
Vi bodde i samma stuga åkte i
samma bil och var
tillsammans nästan hela
tiden vi var rätt trötta på
varandra efter det kan jag
lova.
Fredag: 23/11 åkte vi upp till
Vimmerby vi visiterade våra
bössor
Och handlade tacos och
frukost (godis).
Lördagen: 24/11 tävling!!
Jag vaknar att en person
kallar på mig
Jag flyger upp ur sängen och
bäddar den och klär på mig
borstar håret och går upp och
äter frukost.
Vi packar ut grejorna i bilen
och åker till tävlingen.
Först har vi 3 killar som ska
tävla.
Det gick ganska bra för dom
men ingen gick vidare i RM.
SM Sen ska vi andra att tävla
det gick lite SM.
Sen åt vi middag.
Sist vara vi 4 stycken som
skulle tävla en gång till i JSM
det gick ännu bättre men ingen
vidare här heller.
Men för att muntra upp oss så
gick vi och bowlade då blev
alla lite gladare vi åt pizza
innan vi åkte hem till stugan.
Hemma tittade en del på film
andra spelade spel eller tog det
lugnt
Söndagen 25/11 hem
Även denna dag vaknade jag av
att någon kallade på mig jag
klädde på mig snabbt och
packade ner alla mina saker i
väskan.
Idag skulle vi hem men först
ska vi in om på tävlingen och
titta en liten stund och äta
middag där.
Där var en tjej i final som sköt
75 träff på rad.
Det var imponerande men hon
satt med stöd och det är lättare
än om man står upp men men.
Så här var vår tävlingshelg lite
stretig men kul som alltid.

Pris till det stökigast klassrum går till: Träslöjden!! (Såklart)
Pris till tystaste klassrum går till: Sal 32! (vi fruktar att det kan pågå ett
hemligt sällskap för tysta elever här inne!)
Pris till argaste klassrum går till: Sal 12! (Det ska vara tyst här inne!)
Pris till mysigaste klassrum går till: Syslöjden! (Pepparkakor? Vad fuskigt!!!)
Pris till mörkaste klassrum går till: Aulan (Levande ljus och brännande stearin)
Pris till märkligaste klassrum går till: Sal 43( man ska väl inte stå och hålla för
näsan?)
Pris till klassrum med de bästa, snyggaste, starkaste, smartaste och
knepigaste människorna (och Hannah) går till: Mediateket!!! (Was there
really any doubt about that?? No I did not think so!)
Alla andra klassrum var ganska normala.
Av: Rebecca Karlsjö och Maja Cronvall

(Ca 60st)
3 dl grädde
3 dl socker
1.½ dl ljus sirap
50 g smör
1 msk vaniljsocker
Blanda alla ingredienser i en
tjockbottnad kastrull.
Smält på hög värme och rör om
ordentligt.
Koka kolasmeten (häftigt)
tills den börjar tjockna, 15-
30 minuter.
Kontrollera om kolan är klar
genom att göra kulprovet.
Häll några droppar av smeten i
ett glas med kallt vatten
och rulla till en kula som
ska vara ganska seg och
fast.
Häll upp smeten på en smord
plåt.
Låt den svalna och stelna något
i rumstemperatur.
Skär eller klipp kolan i bitar.
Linda in dem i plastfolie eller
smörpapper.
Förvara kolan svalt.
Ca 30st
250 g mjuk nougat
250 g mandelmassa
200 g mörk blockchoklad (fin
kvalitet)
3 dl florsocker
2 msk vit sirap
Dela nougaten i 30 bitar och
forma dem till kulor.
Arbeta samman
mandelmassan, florsockret
och sirapen, gärna i en
matberedare.
Kavla ut massan mellan
plastfolie.
Skär i 30 bitar.
Rulla in nougatkulorna i
mandelmassan.
Smält blockchokladen i
vattenbad eller micro.
Håll kulorna med en
provsticka eller
tandpetare och doppa dem
i den smälta chokladen.
Låt stelna på smörpapper.
Förvara svalt.
*tips* Du kan ”ringla” på lite
smält choklad på
mozartkulorna.

Jag är en helt vanlig tjej som bor i centrala Malmö. Jag är 12 år och
jag heter Matilda Hansson. Jag var på väg till skolan en vanlig dag.
Jag hade fått ett brev med mig till skolan som jag fått igår och hade
ännu inte hunnit läsa. Jag tänkte att jag skulle läsa det i skolan för
nu hann jag inte för jag var redan sen. Jag störtade in i klassrummet
och märkte att dom andra inte var där. Det knackade på dörren
bakom mig och min lärare kom in. Hon är i 30 till 40 årsåldern och
har brunt tjockt hår
Hon har mörka stora glasögon, en stor vass näsa och heter Stella
Ericsson.
- Vad gör du här? Sa Stella.
- Jag är ju sen ser du väl? Sa Matilda.
- Vaddå sen? Vi har precis börjat. sa Stella.
- Va! Skrek Matilda.
-Ja vi börjar om tio minuter och exakt trettiotvå sekunder Sa Stella
och tittade på klockan.
Jag gick och satte mig med tunga steg vid bänken. Jag funderade på
att läsa brevet men ångrade mig snabbt för fjorton elever
strömmade in i klassrummet. Första lektionen gick bra för att jag
är bra på matte så jag fick alla rätt på provet. Med stolt min och
humöret på topp gick jag ut på skolgården. Jenny och Maria kom
springande emot mig med var sin blomma i handen. Dom hade som
vanligt sina halsband på sig. Själv hade jag bara mitt med en häst på.
Jag blev arg varför hade jag ingen bästis vad har jag gjort mot alla
andra? Jag vände mig om och sprang därifrån medan jag höll mitt
brev i handen. Jag stannade bakom den stora eken i parken. Jag
tittade mig omkring innan jag satte mig ner i gräset. När jag hade
suttit en stund så märkte jag att gräset var vått, jag for upp.
- Fan! Skrek jag.
Då hände det! jag fick en känsla av att någon tittade på mig, det var
en obehaglig känsla jag vågade inte titta runt trädet. Jag började
springa jag sprang rätt fram ut på gatan. Där stod en gubbe med en
hund mitt på vägen. Jag stannade till framför mannen med hunden.
- Godmorgon! Sa Mannen.
- God morgon sa jag.

- Varför har du så bråttom? Brinner det? Sa Mannen med ett skratt.
Skrattet var hånfullt och jag bestämde mig för att springa därifrån
så fort som möjligt. Jag började springa vägen hem medan mannen
ropade efter mig. Folk måste tro att jag är dum i huvudet tänkte
jag. Jag stannade inte förrän jag såg mitt hus mellan träden. Jag
saktade in och jag var tvungen att pusta ut efter att jag hade
sprungit hela vägen hem. Jag gick fort upp på mitt rum för att inte
verka konstig. Mamma kom in i rummet med en bekymrad min.
- Varför är du hemma? Frågade mamma.
- Min sista lektion blev inställd så vi fick sluta tidigare.
Mamma vände tvärt och gick ut ifrån rummet. Jag tyckte att hon
verkade bekymrad men jag sa ingenting för jag är glad över att vara
hemma igen. Jag satte på Darin och slängde mig i sängen med brevet
i handen. Det fanns ingen avsändare på brevet men jag öppnade. Det
ändå det skulle bli spännande. Jag trodde att det var en kompis som
hade skickat ett brev till min födelsedag som var nästa vecka.
Hej!
Jag hoppas att du har det bekvämt för snart kommer du inte att ha
det längre.
Du kommer inte undan längre och du ska få ett paket av mig med en
liten hälsning.
Du ska göra det jag säger till dig och du ska lyda och inte tala om det
för någon annars kommer någon att drabbas som står dig nära.
Vi ses snart lita på det.
Men det var det inte! Det var någon som jag inte kände eller visste
vem det var någon främmande människa. Jag blev rädd när jag läste
brevet. Jag kände hur gråten kom upp i halsen, jag ville börja gråta
men ändå inte. Jag gick ner till min mamma som satt i köket och
drack kaffe. Jag kände doften av mat när jag gick nerför trappan.
Jag tänkte att jag skulle berätta för henne om brevet men hon
skulle bli jätterädd om jag sa att där inte stod någon avsändare på
det och gick in köket.
- Hej mamma! Vad gör du? Sa jag.
- Hej Matilda! Jag satt just och tänkte på dig om du var ledsen där
uppe på ditt rum.
- Nej, jag satt och tänkte på allt som jag varit med om.
- Som vaddå?
- Ja det är en Hemlis det kan jag inte säga.
- Är det vem du är kär i?
- Nej tyvärr är det inte så väl.

- Nä, jag ska i väg jag har inte tid att stå här och prata med dig nu
gumman.
När mamma hade gått ut så kom den läskiga känslan tillbaka. Tänk
om den som hade skrivit brevet stod utanför hennes dörr just nu.
Tänk om det plötsligt skulle knacka på dörren, vad skulle hon då
göra? Matilda sprang uppför trappan, in på sitt rum och låste
dörren bakom sig. När hon precis hade vridet om nyckeln hörde
hon ytterdörren låsas upp. Hjärtat hoppade dubbelt i bröstet på
henne, vad skulle nu hända. Hennes kropp ville inte springa, men
det ville hon, hon kunde inte röra benen. Vem kunde det vara?
Kunde det vara den där äckliga gubben? Jag stod kvar som om
någon hade klistrat fast benen på mig. Dörren gick upp och in kom
den äckliga gubben som jag hade sett under veckan. Han hade stått
under mitt fönster. Jag fick panik men vågade inte göra något. Jag
stod helt stilla i mitt rum och såg på gubben tills han sa
- Vad tittar du på?
- Jag tittar inte på dig i alla fall. Jag tittar på en polisbil som håller
där på andra sidan vägen.
Gubben sprang ut genom dörren utan att titta sig om det i fall det
stämde. Det gjorde det ju inte såklart, jag ville bara skrämma
honom.
Jag sprang upp på mitt rum och stängde dörren bakom mig. Jag
kände mig rätt modig, men innerst inne var jag jätterädd. Jag satte
mig på min säng för att lugna ner mig efter det som hade hänt. Jag
hörde klockan därnere ticka så tyst här var men, var det en klocka
som ticka eller ringde telefonen? Jag hörde efter, nej det ringde! Jag
rusa nerför trappan och hann precis lyfta luren och säga
- Hej det är Matilda
- Hej det är Mormor sa en röst i andra ändan av luren.
- Hej vad vill du? Sa Matilda.
- Jag skulle bara höra hur det var med er alla?
- Jo det är bra med oss hur är det själv?
- Jo bara bra tack.
- Nej du mormor nu måste jag lägga på nu för snart kommer min
kompis.
- Okej vi hörs sa mormor.
Jag hann precis lägga på luren sen ringde det på dörren jag sprang
och öppna och utanför stod Jan, Vad vill han mig tro?
- Hej vad gör du här?
- Jag tänkte lämna ett paket till dig.
- Okej tack ska du ha jag kan ta det nu!

-HejdåMatilda
- Hejdå Jan, tack så mycket.
Jag tog paketet och stängde dörren bakom mig. Jag öppnade sakta
paketet för det var så fint inslaget. Jag tog ett djupt andetag och
slet upp paketet. Jag blev förskräckt när jag fick se vad som låg i
paketet. I paketet låg en död mus. Musen var dränkt av blod och den
hade uppspärrade ögon. Helt plötsligt ringer det på dörren jag blev
så rädd att jag kissade på mig. Jag sprang till dörren i hopp om att
det var min mamma som hade slutat tidigare. Men när jag öppnade
dörren stod den gamle mannen där och bara stirrade på mig. Han
tog upp en kniv och stack den rakt in i mitt hjärta. Jag föll till
golvet och såg allt bli svart. Jag hade sett världen för sista gången i
mitt liv.
Tre år senare blev mannen tillfångatagen för mordet på Matilda
Hansson 12 år.
Matilda föddes 1992 och dog 2004 i sitt hem i centrala Malmö.
AV: Erika Nilsson 9g och Cornelia Jönsson 9k.

Stöten är något som nästan alla 9: or har gjort nu i några år,
man samlar ihop pengar i sin klass genom att till exempel
sälja kakor och vykort och sådant, man brukar också ha en
loppis som niorna och lärarna ordnar. Genom att också gå på
skol if så får man en viss summa pengar som går till stöten
resan. I stöten så åker man först och främst skidor, fast man
kan även göra massa andra roliga saker. I stöten bor man i en
stuga som ser ungefär ut som en lägenhet, i stugan har man
också en ledare som bor med en.
De som är nior detta år ska åka
till stöten i mars vecka 11.
Vi har intervjuat
idrottslärarna och några lärare.
Peter Glimberg
Hur många gånger har du varit med i stöten?
Peter: Detta är femte gången nu till våren.
Tycker du att det har varit lika kul när du har åkt till stöten?
Peter: Det har varit nästan roligare nu de två senaste gångerna
har vi haft tur med vädret.
Vad brukar stöten ge för omdöme om Jonebergs elever?
Peter: Deras omdöme har varit mycket positivt
Är det många ledare som har anmält sig frivilligt att åka till
stöten?
Peter: Jo det är nog många, vissa ledare har varit med de flesta
gångerna
Vad brukar man få göra mer än att åka skidor?
Peter: Man kan gå på Friskis och svettis, man kan gå på pizzeria,
gå och bowla, man kan bada, och man kan ta en morgontur upp
till fjälltoppen och se soluppgången.

Christel Jönsson
Hur många gånger har du varit med i stöten?
C: Jag har varit med två gånger
Har du varit där med din klass ?
C: Ja jag var där med min klass.
Hade du roligt när du var uppe i stöten?
C: Ja det hade jag, nu den
sista gången så hade vi
verkligen tur med vädret
så det var roligt.
Bengt Andersson
Hur många gånger har du varit med i stöten?
Det blir sjunde gången som vi åker till Stöten om jag nu har
räknat rätt.
Tycker du att det har varit lika kul när du har åkt till stöten?
Självklart är det lika kul varje gång att åka dit. Lite speciellt
är det i år eftersom Skolverket har godkänt vår Skol IF resa.
Förr om åren har vi fått lägga ner oerhört mycket tid innan vi
har fått klartecken att åka. Nu kan vi istället koncentrera oss
på att samla in pengar, aktivera oss i Skol IF och på att
organisera resan.
Tycker du att det har varit lika kul när du har åkt till stöten?
Stötenledningen säger att vi har den bäst organiserade
fjällresan av alla. Det här med en ledare i varje stuga är det
ingen annan som har. För mig som överledare och för Er och
för föräldrarna måste det kännas väldigt tryggt.
Vad brukar stöten ge för omdöme om Jonebergs elever?
Ledarna är det inte några problem att få tag på eftersom vi har
varit iväg flera gånger. Ett lite problem kan vara att många av
ledarna är unga och kan ha svårt att planera in resan pga.
studier, arbete eller annat. Exempelvis ringde en kvinnlig
ledare och lämnade återbud häromdagen pga. att hon skulle
följa med en handikappad flicka till Thailand. Roligt för
henne men tråkigt för oss.
Vad brukar man få göra mer än att åka skidor?
I Stöten kan man göra fler aktiviteter mer än att åka skidor
såsom simning i en mycket fin simhall. Spela bowling i
angränsande lokaler till simhallen. Styrketräna, deltaga i ett
Friskis Svettis pass med Gärsnäsfrisören Sofie Tilly. Gå på
disco en av kvällarna. Mula varandra, bädda säck till någon
kompis med mera med mera.

1. En snigel ska krypa upp för en flaggstång som är 10 meter hög.
Varje dag kryper snigeln 3 meter och varje natt glider den ner 2
meter igen. Hur många dagar tar det innan den når toppen?
2. Varför är bladlöss så små?
3. Vet du varför mammutar dog ut?
4. Vad är det för likhet mellan en fiskare och en bebis?
Hitta Jonebergs läraren.
I dessa ord blandningarna finns namnet på en av lärarna som
finns på Joneberg. Det är både efternamn och förnamn.
Ullards
Betligpermerg
Nannaöjserj
Inboilnssbib
Tissonntlröjch
Ostmafaviucmujk
Rianatnoamm
Genusnakssimhano
VINN PRESENTKORT!
Nu har du chansen att vinna ett presentkort på 10kr i
elevrummet, det enda du behöver göra är att svara rätt på
frågan:
Vilket år beräknas den nya skolan i centrum vara färdig?
1. 2009
2. 2008
3. 2010
Skicka svaret, och namn, klass till
skoltidningen.jbg@utb.simrishamn.se
Av: Johanna Nordh, Emelie
Stenkilsson
Hitta Jonebergs läraren svar:
Lars Lund
Peter Glimberg
Anna Jernsjö
Bibbi Nilsson
Christel Jönsson
Mustafa Mujkovic
Maria Montan
Magnus Henriksson
Knep och kluringar svar:
10 dagar.
För de har stannat i växten.
För det fanns inga papputar.
Båda vill ha napp.