råd vid planering och utförande (P105) - Svenskt Vatten

Vattenstämman 2012
Så skapas en hållbar
dagvattenhantering
Ulf Thysell, NSVA
Göran Lundgren, SWECO

”De områden som väljas för bebyggelse böra först och främst ligga så högt,
att marken icke kan tänkas komma att översvämmas.
Mot denna självklara regel felas icke så sällan.”
(Alfred Jerdén, 1927)

Samhällenas avvattning
”kläms från två håll”
Mer intensiva regn och ändrade regnmönster
Stigande nivåer i sjöar, hav och vattendrag

Svenskt Vatten har
samlat
mer än 30 års
erfarenheter om
hållbar dagvattenhantering
i P105!
Utgavs 2011

Framgångsfaktorer för hållbar dagvattenhantering
Samverkan över kompetensgränserna (Plan, park, gata, VA m.fl.)!
Brett förankrad dagvattenstrategi!
Brett förankrad lägsta byggnivå mot stigande recipienter!
Följ upp och kontrollera genomförande av exploateringen!
Glöm inte bort drift underhåll av öppna dagvattenlösningar
OBS:
Dagvattenfrågan är ingen smal ”teknisk rörfråga” som kan fixas i efter
planprocessen – utan ”Dagvatten” är en samhällsplaneringsfråga!
5

Översiktsplan
Håll bebyggelsen borta från översvämningsområden
Håll bebyggelsen borta från instängda områden där
dagvattenhanteringen blir svårhanterlig
Markera övergripande grönstråk som krävs för
dagvattenhantering
Beskriv den generella hanteringen av dagvatten
Markera skyddsområden för grundvattentäkter
Markera recipienter för dagvatten

Så skapas en hållbar dagvattenhantering.
Dag- och dränvatten frågan med från början i planprocessen!
Ex Gullbrandstorp, Halmstad, fig 5.2, P105

Håll undan bebyggelsen från låglänta områden!
Ge plats åt avrinningsstråken!
Ex Geoteknisk undersökning, Gullbrandstorp, Halmstad, fig 5.7,
P105

Detaljplan

Exempel på planområde då dagvattnet
styr utformningen av planen
Viktiga faktorer som styr utformningen
• Höjdsättning
• Dagvattnets kvalité
• Dagvattenflöde
• Se fler exempel i P105!

Planläggning av Södra Åsum
Område som skall planläggas.
Ligger inom Kävlingeåns avrinningsområde.
Recipienten Åsumsån hyser Natura 2000-arten,
tjockskalig målarmussla.
Verksamhet som kan påverka musslan och
dess livsmiljö bör undvikas.
Rekreationsområde för fiske
och friluftsliv utmed Åsumsån

• Området som skall
planläggas för
industrimark är ca 70 ha
stort.
• Markmaterialet består bl a
av sand, grus och
lermorän.
• Grundvattennivån ligger
ca 1-1,5 meter under
markytan.
• Området lutar från norr
mot söder från +45 till +38
meter (7 meters
nivåskillnad).

Vid exploateringen av området är målsättningen att
• avrinningen från området inte skall vara större än
naturmarksavrinningen
• vattnet som avleds skall ha en sådan kvalité att detta inte
förorenar yt- och grundvattnet.
• vattnet från hårdgjorda ytor ges möjlighet att rinna av på
markytan ut över lägre liggande infiltrationsytor.
• om det finns risk för utsläpp av förorenat vatten skall ytorna
där det förorenade vattnet hanteras, göras täta så att vattnet
inte förorenar dag- och grundvattnet.

Höjdsättning
• Viktigt att högsta vattennivån i recipienten bestäms och med
ledning av detta höjdsätts området.
Miljösynpunkt
• Recipienten är känslig för att ett förorenat dagvatten
avleds till denna. Detta med hänsyn till, Målarmusslan
Dagvattenbelastning
• Recipienten är känslig för ett ökat dagvattenflöde
och en grumling av vattnet är inte acceptabel för Målarmusslan

• Bestäm högsta framtida vattennivå i recipienten (Åsumsån).
• Placera översilningsytor och öppna fördröjningsmagasin högre än
den högsta vattennivån i recipienten så en fördröjning och rening
av dagvattnet kan erhållas.

• Viktigt att fastigheter, gator, grönytor och allmän mark höjdsätts
samtidigt så att avvattningen av området säkerställs.
• Utnyttja befintliga lågstråk för att rena och fördröja dagvattnet.

För att säkerställa den föreslagna
dagvattenhanteringen befästes detta i
en plankarta med tillhörande
bestämmelser.
• Krav ut från området: max 100 l/s
vid 20 års-regn (jr 5 m 3 /s utan
fördröjning vid 20-årsregn).
• Begränsa största byggnadsarea till
50 % av fastigheten samt 15 % skall
vara infiltrationsvänlig.
Genom att utföra den föreslagna
hanteringen av dagvattnet och med
tillhörande bestämmelser så
godkändes och fastställdes planen.

Dagvattnet från
hårdgjorda ytor inom
fastighetsmark leds ut
över gräsförsedda
infiltrations-
/dräneringsstråk som
anläggs inom
fastigheternas
förgårdsmark utmed
fastighetsgränserna.

Tips och tricks

Markplanering ”upp med husen – ned med gatan”
Möjliggör avledning av dagvattnet på gatuytan utan att skada fastigheter
vid kraftig nederbörd då dagvattenledningarna går fulla.
Krävs inte
anskaffning av
fyllnadsmassor !!!
Kräver anskaffning av
fyllnadsmassor !!!

Säker höjdsättning kan leda till stor
nivåskillnad gata – färdigt golv.
Lös tillgängligheten med en ramp.
Läs mer om höjdsättning för anslutning av dag-
och dränvatten från privat mark i kap 9.2, P105.

Min bild ramp insidan

Den stora utmaningen är de befintliga områden
- ta vara på tillfällena till förbättringar!

Ombyggnad av befintliga gator
Minskning av hårdgjorda ytor, infiltrationsstråk skapas,
träden mår bättre.
Exempel från Lysingsvägen, Västervik, fig 11.16,
P105

En bra start!
En enkel dagvattenstrategi kan innehålla
följande grundläggande delar
– Mål för dagvattenhanteringen
– En gemensam ståndpunkt om att dag- och dränvatten är
viktigt att arbeta med både inom planerad och befintlig
bebyggelse.
– Strategier för integrering av dagvattnet i stadsplaneringen
och för att ta tillvara dagvattnet som en resurs i nya och
befintliga områden.
– Reglering av ansvaret inom kommunen för olika delar av
dagvattenhanteringen.
– Se mer i P105
29

Och ett gott slut …
… när alla kommuner har en dagvattenstrategi och
har gjort en sårbarhetsutredning
… när dagvatten är en naturlig del av
planeringsprocessen varje gång
… när fler aktörer kan se möjligheterna när de dyker
upp

Och ett gott slut …
… när Svenskt Vatten tagit fram enkla
handledningar till icke-va-kunniga
… när Boverket tagit fram en modern
version av ”Vatten i detaljplan”