Dokumentation Arvidsjaur.indd - Swedbank

Under en tre års period satsar
Sparbanken Nord 700 000 kr
per år i utvecklingsprojektet
”Sam tal för Framtiden” i
kommunerna Arvidsjaur,
Arjeplog, Jokkmokk, Piteå och
Älvsbyn. Kommunerna går in
med 250 000 kr tillsammans per
år i projektet som syftar till att
skapa för utsättningar för ett
långsiktigt utvecklingsarbete.
I varje kommun fi nns lokala
arbetsgrupper.
Styrgruppen för Samtal för
Framtiden består av Anders
Sundström, Gusten Granström,
Erik Hägglöv, Eva Quist och
projektledaren Kjell-Åke
Nilsson.
Dokumentation från
ARVIDSJAUR
8 maj 2003
Samtal Samtal Samtal Samtal om om om om
Det nya
upplevelsesamhället
Den 8 maj var det åter dags för en regional träff anordnad av projekt Samtal
för Framtiden. Dagens tema var upplevelsenäringen och deltagarna fi ck
många tänkvärda insikter som förhoppningsvis redan gett impulser till nya
djärva grepp för att utveckla näringen i länet.
– Det är en fascinerande företeelse, plötsligt har det uppfunnits en ny näring som alla
talar om trots att ingen kunnat definiera vad det är. En sak verkar säker, den har kommit
för att stanna, konstaterade Gusten Granström, ordförande i Samtal för Framtiden, som
ser goda utvecklingsmöjligheter för näringen i Norrbotten.
– Bara vi inte inbillar oss att den ska frälsa oss från allt elände. Upplevelsenäringen
måste utvecklas i samverkan med traditionella näringar, något annat är nog inte
möjligt.
Det avgörande är vad som händer efteråt
Ett av projektets syften är att starta processer, något som av samtalen under pauser och
tvärs över bänkraderna att döma uppfyllts med råge – det var många tankegångar som
luftades.
– Det är de små stegens utveckling som skapar förutsättningar för att nå långsiktigt
bra mål, menade Robert Bergman, som var dagens moderator.
– Tanken är att vi gemensamt ska göra en omvärldsanalys och därför har vi tagit
hit människor som kan berätta men det avgörande är vad som händer i era huvuden
efteråt. Utvecklingsprocesser tar lång tid. Det har visat sig att det är regioner där man
har en gemensam historia, kultur och vana att samarbeta, är de som kan explodera av
utvecklingskraft. Jag tror Norrbotten har alla förutsättningar att göra det.
1
Text/foto/grafi sk form: Iréne Lundström, ByaTryck AB.

Bengt Wahlström har nyligen gett ut boken
”En guide för upplevelsesamhället” och har
i arbetet med den studerat företeelserna
som påverkar trender och tendenser såväl
inom- som utomlands.
Analysera och skaffa ett försprång
Informationsbruset är bedövande.
Varje dygn nås vi av tretusen masskommunikativa
budskap som pockar
på uppmärksamhet. Framtidsbilden
förändras ständigt, nya signaler,
händelser och insikter ritar hela
tiden om kartan och det blir allt
svårare att förutsäga ens det
närmaste året. Det krävs strategier
för att hantera och skapa möjligheter
ur förändringarna som kommer
menar omvärldsanalytikern Bengt
Wahlström.
Bengt Wahlström inleder med att visa ett
kort bildspel till klassisk musik. Under
36 sekunder strömmar 30 tydliga signaler
med högst konkreta omvärldsfenomen
som påverkar det dagliga livet här och
nu.
– Vi formligen dränks av vardagsinformation
varje dag. Låt er dränkas. Ta
ett steg tillbaka och försök strukturera er
omvärldsanalys, det är på det sättet ni kan
få ett försprång, råder han.
– Hur ser de nya frågeställningarna ut i
ett Piteälvdalsperspektiv? Satsa 5 procent
av er arbetstid, två timmar i veckan, och
låt annan information än den vanliga
skölja över er. Ni kommer att få signaler
som skapar en mängd frågeställningar.
Två paradexempel på oväntade händelser
som starkt påverkat en hel värld är
flygplanskraschen i World Trade Center
och Sarsepidemin.
– Det som hände den 11 september
ändrade turist strömmen och sänkte ekonomin
med ett ökat fokus på trygghet
och säkerhet som följd. Nu dyker Sars
upp och effekterna syns redan, ändå är
vi fortfarande bara i början av epidemin.
Vi måste inse att vi måste börja utforma
Sars-strategier. Folk kommer att tycka
att det är medium kul att flyga. Kineser
får sina affärsbesök inställda – ingen
vill träffa dem, och ryssarna funderar på
att stänga gränserna. Underskatta inte
kraften i det som händer runt omkring
oss, uppmanar Bengt Wahlström som
samtidigt konstaterar att proportionen
mellan orsak och verkan sällan följs åt i
dessa sammanhang.
– Det talas om 5 procents dödlighet
i Sars men medialt är epidemin oerhört
intressant. Det finns all anledning att
stanna upp och fundera över hur det här
påverkar oss. Här är det rent och friskt
och inte trångt, det är plusfaktorer som vi
kan dra fördelar av.
Varumärkesstrategi
Medan var och varannan kommun vårdar
och förfinar sitt varumärke finns exempel
på totala helomvändningar.
Kantrineholms nya hemsida, med Nils
Holgersson svävande över en färgglad
teckning, signalerar om en trevande
nyorientering från den trygga identiteten
som industristad till något helt annat.
– Idag har tre av fyra industriföretag
2
i Katrineholm lagts ner och 1.500 jobb
försvunnit. Det ställer frågan på sin
spets: Vad är Katrineholm om man inte
längre är en industristad i Sörmland?
Några har bevisligen läst Selma Lagerlöf
och nu lanseras Katrineholm som
Sveriges lustgård, ett embryo till en helt
ny identitet. Idag innehåller varumärket
Katrineholm absolut ingenting. Kanske
lyckas man, facit på det ser vi om tio år,
konstaterar Bengt Wahlström.
– Ni som har varumärkesstrategier
att förmedla, hoppas att ni gör det
långsiktigt och målmedvetenhet och
fyller varumärket sakta men säkert. Det
här är långsiktiga processer där en av de
mest vitala frågorna är ”hur ser vi på oss
själva?”.
Kändisars påverkan
Det behöver inte alltid vara dramatiska
händelser som påverkar omvärlden, många
andra faktorer är nog så anspråkslösa. Inte
sällan är det kändisar som skapar och
förstärker trender.
– E-type är en duktig artist och
hängiven vikingaälskare som bland
annat gett ut dataspel som blivit enormt
populära. Han ville köpa Birka men fick
inte och köpte därför ön bredvid. Man
kan undra vad som hänt om han fått köpa
Birka. Även om det handlar om strikt
kommersiella företeelser måste vi ha
förståelse för att kändisars engagemang
har en kraftfull påverkan.

Även shopping är en upplevelse
Till synes banala företeelser kan också
vara upplevelser, shopping är fortfarande
väldigt starkt. Ullared är ett lysande
exempel på vad folk vill ha. TV-kocken
Tina är ett annat exempel.
– Tina är en symbol för det svårfångade
upplevelsesamhället. Hon har haft en
otrolig genomslagskraft. Hennes kokböcker
har sålt i 400.000 och 200.000
exemplar. Folk köper kök och kokböcker
som aldrig förr. Dra därmed inte slutsatsen
att folk älskar att laga mat i sina kök. Hur
många köper inte kokböcker men läser
dem aldrig, eller läser dem i sängen.
Det vi köper är drömmen om ett kök där
all den goda maten ska lagas. Vi köper
utrustningen men tar fram en djupfryst
pizza, slänger den i mikron och äter
framför teven. Det handlar om drömmen,
vi kanske inte har tid eller ens lust men
vi vill ha möjligheten, konstaterar Bengt
Wahlström.
Sälj rätten till förtur
”Dalhallas vänner” har lyckats med
konststycket att sälja sittplatser som folk
inte använder.
– Många av sittplatserna i Dalhalla har
en namngiven plakett där till exempel
familjen Lindqvist från Djursholm markerar
sin närvaro – i sin frånvaro. De
garanteras inte någon plats men de har
förtur. Man kan sälja platser till något som
folk inte ska använda, det är drömmen
man säljer. Jag kan tänka mig att det vore
kul att ha förtur någonstans här i fjällen.
Det handlar om att servera och skapa
möjligheter för drömmar. Även om man
inte besöker stället ”in real life” så kan
man ta sig dit digitalt. Tekniken skapar
nya möjligheter så nyttja den.
Jukkasjärvi
Upplevelsesamhället exemplifieras ofta
med fenomenet Jukkasjärvi. Inte heller
Bengt Wahlström kan undgå att komma
in på Icehotel.
– Jag skulle skriva en bok och fick en
inbjudan att besöka Kiruna i februari.
Redan på Arlanda insåg jag kraften i
upplevelsesamhället. Dagligen går ett
antal Bowing 737 knökfulla till Kiruna.
Inse att Kiruna har en infrastruktur som
den kommunen inte kunnat drömma om.
Väl i Kiruna hämtades Bengt av en
av de 2 000 draghundarna och anlände
till Jukkasjärvi, ikläddes skoteroverall,
skoterskor och silverfärgad poncho.
– Vi var 200 pingviner som anslöt från
alla håll för att se Hamlet brutalt förkortat
som ingen förstod någonting av eftersom
det var på samiska. Det spelar ingen roll,
folk njuter och betalar hur mycket som
helst, säger Bengt Wahlström som lite
generat konstaterar att han egentligen var
med då idén om isteatern föddes.
– Jag var med då Rolf Degerlund
visade några stora akvareller av sin vision
– han ville skapa Londons Globe Theater
i is. Jag längtade hem men bredvid mig
satt Yngve Bergqvist och började hoppa
i stolen. Jag var med då det skapades och
förstod absolut ingenting.
Signalerna kan vara svårtydda
Hur tolkar man då signalerna från
omvärlden och vänder dem till sin fördel?
Att den 11 september, Irak och Sars
inneburit färre utländska besökare kan
både konstateras och förstås. Men det
är inte alltid så självklart. Vad EMUomröstningen
får för effekter är mer
ovisst.
– Det kan innebära både färre eller fler
EU-besökare oavsett om det blir ja eller
nej. Det finns inga enkla samband, anser
Bengt Wahlström.
Arbetskraftsinvandringens möjligheter
– Upplevelsenäringen behöver duktiga
medarbetare, men hur kan vi konkurrera
i tider då vård, skola och omsorg växer så
det knakar, undrar Bengt Wahlström och
reflekterar en stund kring en framtida
arbetskraftsinvandring och de möjligheter
till nya upplevelser och attraktioner som
det skulle medföra.
– De människor som kommer hit om
det blir aktuellt är inte européer och de
kommer att söka sin hembygd i sitt nya
hemland. Jag tror att vi kommer att få
se mer liknande Ragunda paviljongen i
framtiden.
Nutidsfenomen att beakta
Bengt Wahlström pekar på en rad
nutidsfenomen som man bör beakta då
man jobbar med sin framtidsstrategi ute i
de norrbottniska kommunerna.
Kampen mot ohälsa och stress
växer och det finns en allt större längtan
efter balans.
– Det här skapar möjligheter. Om det
är någonstans man kan komma i balans så
är det väl här. Paketera det – det spelar
ingen roll att det är långa avstånd.
Ökad ekologisk medvetenhet, ökad
3
rörlighet och urbanisering fortsätter.
Även det skapar både utmaningar och
möjligheter.
– Tätortsnära glesbygder blir alltmer
attraktiva.
Förändrad familjebildning med
ökad individualisering har medfört att
folk blir allt ensammare. I Stockholm är
sex av tio hus ensamhushåll, i Norrbotten
fyra av tio.
– Målbilden är en ensam 60-åring,
konstaterar Bengt Wahlström.
Livsstilsprofilering Рatt ӊga en
region som sin livsstil”.
– Jag vill ha min Piteälvdal, inte
samma som du. Hitta den individuella
upplevelsen och förstärk den med ökad
digital vardagsteknik.
Strategier
Fokusera – det går inte att satsa på allt
Analysera upplevelsernas potential
Paketera (bekvämt, tillgängligt och
tydligt)
Skapa mediala fokuseringspunkter
(medeltidsveckan – media vill ha ett par,
högst tre grejer att skriva om)
Samarbeta! Konkurrensen finns inte på
hemmaplan.
Använd ny teknik (e-post, SMS, MMS,
databaser)
– E-posten är banne mig gratis, se till
att varje person lämnar efter sig sin epostadress.
Ge information, bygg databaser.
Identifiera eldsjälar och entreprenörer.
Eldsjälen är kanske inte alltid så
duktig att driva sin idé.
Engagera ambassadörer
Förankra upplevelsestrategin även om
den anses lite ”knapsu”.
Följ tidsandan
Arbeta långsiktigt!
– Problemet är att upplevelsestrategi låter
lite fjolligt, kan man verkligen göra det? I
Norrbotten finns en näringslivsstrategi
som Länsstyrelsen försökt addera med ett
regionalt tillväxtprogram. Det är precis i
början, de som nu vågar gå in och lägga
lite tid och energi för att få ett försprång.
Försitt inte den chansen, uppmanar
Bengt Wahlström.

Det goda värdskapet
Om värdskapets betydelse talade
Monica Wall, knuten till Sveriges
Rese- & Turistråd.
– Värdskap är jätteenkelt. Alla
bjuder hem sina vänner på middag
då och då – man fixar käket, dukar
vackert, byter om och spenderar
tiden med att ta väl hand om sina
gäster. Svårare än så är det inte.
Man kan fråga sig varför det då inte
fungerar i praktiken.
Med ett förflutet som skidlärare, lillvärdinna,
pressansvarig och gästansvarig
i Årefjällen vet hon ganska väl vad som
egentligen händer i mötet mellan gäst
och värd.
– Det finns möten man minns och
möten man helst vill glömma. Har man
haft en riktigt positiv upplevelse så är det
ofta förknippat med trevliga människor
man mött. Har upplevelsen varit negativ
så får nio personer veta det som i sin tur
berättar det för fyra andra...
Personlig service
Det är en konst att få människor att
känna sig välkomna. Personlig service
är honnörsord, inte minst på hotell, men
innebörden är det lite si och så med.
– Saken ställs på sin spets om man
behöver äta frukost klockan 6.30 när
den egentligen inte börjar serveras före
klockan 7.00. Det är när gästens behov
faller utanför ramen, eller om något
händer som man inte kunnat förutse,
värdskapet ställs på prov, konstaterar
Monica Wall och berättar om mötet med
tågvärdinnan som vägrade sälja frukost
för att hon hade ”gjort kassan”.
Hjälpsamhet börjar med ödmjukhet
Att vara en god värd är att vara god pedagog.
– Som värd måste man ställa sig frågan
”vem har jag framför mig?”. All äkta
hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför
den jag vill hjälpa, menar Monica Wall
och räknar upp en rad nyckelord som
utgör värdskapets hemligheter.
– Det ska vara lätt att vara gäst och jag
ska få den information jag behöver utan
att känna mig dum.
Att ha en genomtänkt design som visar
att man tänkt till känns som ett konkret
råd. Att däremot tala om renhet känns
malplacerat – ska man verkligen behöva
påpeka sådant.
– Ja visst, menar Monica Wall. Dear
Valley har som en av tio punkter inskrivet
”hela och rena kläder på personalen”.
Uppmärksamhet är kanske ett av de
mest centrala mänskliga behoven som
måste tillfredsställas.
– Uppmärksamhet är viktigare än
näring. Får ett spädbarn enbart mat
men ingen uppmärksamhet så dör
det. Det handlar också om hastighet.
Ibland undrar jag som ensam kvinna på
restaurang om jag verkligen finns. Beställa
kan gå, men att sedan få betala…
Vänlighet, det lilla leendet som ofta
smittar av sig och sätter endorfiner och
andra gladhormoner i rörelse tillsammans
med lyssnandet ska inte underskattas.
Andra aspekter som säkerhet, som visar
att någon har tänkt, och inte minst priset
– att få valuta för pengarna – spelar också
stor roll för om upplevelse känns negativ
eller positiv för gästen.
– Frågar man kunden om han har fått
valuta för pengarna får man antingen
ett ja – och då gäller det att inte bli för
4
kaxig – eller ett nej – och då måste man
undersöka varför. Frågar man om kunden
tycker det var dyrt eller billigt så blir
svaret alltid ”för dyrt”.
Värdskap kräver energi
Ett gott värdskap är en attraktion i sig
men det är som sagt inte lätt, speciellt
inte då många personer är inblandade och
personalstyrkan är stor.
– Det krävs stor emotionell energi.
Att arbeta inom besöksnäringen innebär
ofta ett enformigt, lågavlönat arbete med
resursbrist och få karriärmöjligheter.
Det är viktigt att göra de här arbetena
så attraktiva och lönsamma som
det går, hur ska vi annars få folk till
näringen? Drivs verksamheten med
många säsongsanställda – glöm inte de
helårsanställda, ofta satsas allt krut på de
korttidsanställda, säger Monica Wall som
är mycket bestämd på en punkt:
– Avveckla den som inte passar! Först
då kan man få en hel produkt.
Samspel med ortsbefolkningen
Samspelet mellan personal, kollegor,
gäster och framförallt med grannar har
större betydelse än vi kanske vill tro.
– Ortsbefolkningen är allra viktigast
då man ska marknadsföra en anläggning
eller aktivitet. Är inte de positiva
kommer det att bli tungt. Bjud in dem,
låt dem uppleva aktiviteterna eller äta
på restaurangen. Har man god kontakt
med sina grannar, eller ännu hellre, sina
kommuninnevånare är en stor del av
jobbet redan gjort.
Gästen ser till helheten
Monica Wall talar om värdskapets fem
scener: person, funktion, organisation,
destination och nation. Medan värden ser
sig som en person som gör ett jobb i ett
företag någonstans i Sverige så uppfattar
gästen scenerna i motsatt ordning.
– Arlanda är gästens första kontakt med
Sverige. Resan fram till destinationen
kommer därefter. Men sedan uppfattar
gästen de tre sista scenerna – organisation,
funktion och person – som ett enda
företag. Det här ställer till bekymmer
på många håll där man har olika
entreprenörer med olika funktioner på
samma anläggning där ingen egentligen
vet vad och hur den andra gör.
Monica Wall fick en rejäl lektion
om detta då hon och maken besökte
en golfanläggning över en weekend.
En mängd entreprenörer av skiftande
kvalitet och servicekänsla bidrog med
sin del i servicen och allt skulle, enligt en
glad och trevlig receptionist, sättas upp på
sluträkningen.
– Deras rutiner att ta betalt visade
sig inte alls fungera. När vi åkt därifrån

insåg vi att ingenting stämde och att
vi antagligen inte betalat bland annat
för maten. Det kommer väl en räkning
tänkte vi, men än har ingen kommit.
Våra sinnen skapar upplevelsen
Vad är en upplevelse? Kan man sälja en
upplevelse?
– Upplevelsen uppstår i våra sinnen.
Det är hörsel, känsel, syn, lukt och smak
som skapar upplevelsen och hur säljer
man sånt. Det är svårt. Vill man sälja
hundslädssafaris så måste gästen ha en
uppfattning om det redan innan. Att sälja
islandshästridning i vinterskog till japaner
går antagligen jättedåligt. Japaner vet
ingenting om islandshästar eller hur det
är i en snöig skog. Men om det får prova
blir de antagligen helsålda. Problemet är
att de kommer bara en gång.
Monica Wall understryker vikten av
ett långsiktigt uthålligt tänkande då man
börjar skapa nya upplevelser.
– Det går inte att lägga av efter tre
månader om det inte blev någon succé
direkt. Man måste hålla på minst tre år,
helst fem, innan människor uppfattat vad
man hittat på.
Svenskar är ovana att hjälpa andra
De svenska karaktärsdragen, att vi är
jämlika, att vi lägger stor vikt vid att vara
lagom, ärliga och raka och att vi klarar
oss själva får som konsekvens att vi inte
tjänar andra, uppvisar låg entusiasm,
upplevs sakna takt och är ovana att hjälpa
andra.
– Det här blir ett problem då vi
jobbar med andra kulturer där det är en
självklarhet att få väskan uppburen på
rummet.
Älskar missnöjda gäster
Monica Wall skiljer på begreppen reklam
och marknadsföring på ett tänkvärt sätt.
Reklam är allt du inbillar gästerna
att de ska uppleva då de kommer.
Marknadsföring är det du gör då
gästen kommer.
Själv älskar hon missnöjda kunder.
– Det är mycket billigare att få tillbaka
en missnöjd kund genom att lyssna, fixa
lite extra och ställa tillrätta, än att jobba
för att hitta en ny gäst. Se bara till att den
missnöjda gästen sitter ner, då skäller han
inte så mycket, säger Monica Wall med
glimten i ögat och ger några anslutande
mycket konkreta råd.
– Behandla andra som de vill bli behandlade,
fundera vem ni har framför er.
Vad är det för behov och problem de har.
Läs dem!
Bjud hit 600 säljare
så är vi igång!
Det är roligare med två lätta femtilappar än en seg hundralapp, tycker
Hilding Holmqvist, som aldrig ödslat en minut åt att läsa böcker om
entreprenörskap. Han gör det andra skriver om, helst i högt tempo, och
skulle hellre se en rejäl satsning på visningsresor än glassiga broschyrer om
Norrbotten.
Själv tycker han att allt han gör handlar
om försäljningsteknik.
– Man måste gå någon sorts kurs
i säljteknik om hur man umgås med
människor, oavsett om det är med gäster
eller med personal. Det är viktigt att få
människor med sig för att kunna utvecklas
som småentreprenör. Och man ska aldrig
glömma att personalen är viktigare än
vad läget, lokalen, utsikten, lyxen och
silverbesticken är tillsammans. En tydlig
vision och målsättning som genomsyrar
allt, och som hela personalen är delaktiga
i, är det bästa framgångsreceptet.
Ta vara på tiden
Som relativt nybliven ägare av Hotel
Laponia har han återigen börjat om,
kanske inte från början men närapå. Det
är kanske så han motiverar sig själv.
– Om det rullar på för bra så sitter man
där på möten och är less i halvtid. Då får
man fara åt Arvidsjaur och göra något
annat…
Hilding Holmqvist är knappast känd
för att låta gräset gro under fötterna.
– Det handlar om att ha bråttom, hålla
tempo och ta vara på tiden – gårdagen
går inte att påverka, nej det är högre
effektivitet och framåt som gäller. Fatta
beslut, kör i diket ibland men stanna
aldrig upp. Och se till att ha tomma
skrivbord – jobba med en sak i taget,
5
manar han men konstaterar samtidigt att
det som kan dränera energin är bristen på
pengar.
– Om all energi i entreprenörsskallen
går åt till att fundera på pengar är man
inte kreativ...
Ju fler projekt desto bättre
Det är inga märkvärdigheter han för fram
om entreprenörskapets väg till framgång.
Han talar om mätbara mål, om att vilja
och våga och ständigt korrigera kursen.
Ändå har han lyckats exceptionellt väl,
inte minst med utvecklingen av Pite
Havsbad där även vinterturismen tagit
fart och man integrerat allt från fyren och
hamnen till skoter, hundar, hästar, renar
och lappkåta i verksamheten. Till och
med kommunen har involverats i arbetet.
Det senaste tillskottet är en isbrytare som
kommer att ta upp till 120 konferensgäster
per tur under den kallaste vinterperioden.
Idéer råder det ingen brist på och även om
det gått trögt ibland så tycker Hilding att
det är halvhjärtat att ge upp.
– Som entreprenör är det också viktigt
att engagera sig i alla dessa projekt som
finns, om inte annat så för att se hur det
går och vad används pengarna till. Vi
måste engagera oss, ju fler projekt desto
bättre.

Forts.
Bjud hit 600 säljare...
Kunderna nås inte med broschyrer
Att tala om besöksnäring utan att
komma in på infrastruktur och
kommunikationer är ofrånkomligt.
Norrbotten kämpar med långa avstånd
till marknaden och bearbetningen
av kunder blir därför extra svår och
kostsam. Att broschyrer skulle vara
rätt sätt att sälja länet avfärdar Hilding
Holmqvist direkt. Hans käpphäst är
visningsresor.
– Vi kan aldrig nå kunderna genom
att skicka broschyrer, åtminstone har vi
aldrig lyckats. Under min tid på Hotell
Lappland hade vi visningsresor då vi
bjöd upp femton företag i månaden
året runt. Ska vi lyckas marknadsföra
Norrbotten måste vi få människor
att komma hit. Därför måste vi ta hit
säljarna och låta dem köra skoter och
ge dem en säng och mat gratis. Man
måste kanske satsa en tusenlapp per
företag men jag tror att det skulle
vara en revolution för Norrbotten om
Jokkmokk, Arvidsjaur och Älvsbyn
satsade 600 000 kronor och tog upp
600 köpare från Mälardalen, då vore vi
igång. Det är ungefär vad en helsida i
Dagens Nyheter kostar. Vi får ge bort
en massa mat och pilsner, men okey då,
då är vi ju igång och det kommer att
stänka åt alla håll. Det blir succé, jag
lovar, hävdar Hilding Holmqvist och
avslutar med några kloka ord.
– Omge dig aldrig med folk som tar
energi, välj dem som ger dig energi
istället. Skaffa mentor, ha förebilder
och kom ihåg att stående möten blir
aldrig gamla. Tänk nytt, tänk om, tänk
själv!
Akva Pite älvdal marknadsför festspelscharter
i Pite älvdal 29 juni – 5 juli, ett sju
dagars späckat program med konserter,
sevärdheter och upplevelser.
Pris: 9.980:– från Arlanda, 8 280:– från Luleå.
Mer info: www.akva.net. Tel 0911-641 00
Kjell Sundvall sätter
Norrbotten på kartan
Nämn publiksuccéer som Vi hade i alla fall tur med vädret, Jägarna eller
Grabben i graven bredvid och alla vet vad du talar om. Det är exempel på
regissören och filmmakaren Kjell Sundvalls enorma spännvidd i fiktionens
förunderliga värld. Själv kallar han sig manipulatör som ofta och gärna
återvänder till Norrbotten där han tillbringade barndomsåren.
– Film handlar om att skapa illusioner,
bilder och förväntningar, menar Kjell
Sundvall som under några år fick
stämpeln våldsregissör. Efter en rad
mjukare filmer är det nu dags för en riktig
action igen. Just nu spelas ”Hotet” in i
trakterna kring Älvsbyn.
– Jag tycker att jag har ett perfekt alibi
att få börja panga på igen och frossa med
JAS-plan, helikoptrar och snöskotrar,
skämtar han.
Starkt personligt initiativ
”Hotet” blir den tredje filmen som spelas
in i Norrbotten. Den första, Jägarna, var
egentligen tänkt att filmas i Överkalix
men älvsbyborna hade andra planer.
– De gav sig inte. Då vi kom för att
rekognosera blev vi nästintill tvingade
att titta på Älvsbyn först. Väl där hade de
beställt helikopter för att vi skulle få se
den bondgård vi sökte från ovan. Det var
ett eget initiativ så starkt så vi kom inte ur
det greppet. Den kontakten fick oss att
komma dit med 18 miljoner kronor varav
5–6 stannade i kommunen.
Att producera film i Norrbotten var
dock 3 miljoner dyrare än i Stockholm
och producenterna knorrade och ville
inte skjuta till pengar.
6
– Turligt nog hade Filmpool Nord
bildats som kunde täcka kostnaderna
och därmed föll producentens argument,
berättar Kjell Sundvall som menar att
är Filmpool Nords roll i länet är oerhört
viktig.
Lokal kompetens byggs upp
Vid den första filminspelningen i Älvsbyn
fanns ing erfarenheter av detta lokalt,
däremot fanns oerhört öppna armar och
folk i bygden lärde sig snabbt.
– Inför den här filmen blev vi
kontaktade av bland annat skoterklubben
redan i ett tidigt skede. Älvsbyborna har
vant sig och kan räkna ut vad vi kommer
att behöva. Producenten är mäkta
förvånad över initiativförmågan. Det här
gör ju att allt går mycket lättare och att
vi inte behöver ta upp all personal från
Stockholm längre. Det är en fantastiskt
positiv utveckling, konstaterar Kjell
Sundvall.
Kulturen viktig för självkänslan
Att filmen genomgått en sagolik
utveckling i Norrbotten står helt
klart, det som nu händer hade varit
fullständigt otänkbart under sjuttiotalet.
Filmproduktionen genererar inte enbart

pengar till länet utan bidrar i högsta
grad till att sätta Norrbotten på kartan.
Samtidigt surar en del och tycker att
filmer som Jägarna förmedlar rena
nidporträttet av den norrbottniske
mannen. Kjell Sundvall håller inte med.
– Vi förvränger och koncentrerar.
Jägarna är i första hand en spännande
otäck fiktion – ingen tror väl att stockholmare
i allmänhet är som Jönssonligan.
Jag gör min bild av Norrbotten men
det är viktigt att fler filmer görs som
ger andra bilder så att det skapas en
helhetsbild. Kulturen är viktig för den
egna självkänslan och i Norrbotten finns
en oerhört stark lokalpatriotism. Vi har
historier att berätta som intresserar andra.
Det är dags att vi reser oss och berättar
– och inte ber om ursäkt för att vi finns
till.
Spektakulär exponering av Norrbotten
Den nya filmen kommer sannerligen att
visa en annan sida av Norrbotten. Det
blir en minst sagt spektakulär exponering
av det norrbottniska landskapet med
flygscener så realistiska att spypåse
kommer att behövs i salongen enligt Kjell
Sundvall.
– För mig har det varit fantastiskt att
få släppa loss resurserna i Norrbotten. Nu
gäller det att vi lyckas även med dramat,
annars blir allt bara ett onödigt fyrverkeri.
Man måste kunna skildra individuella
öden och hitta människorna som publiken
kan lida och hoppas med.
Hur matchar vi uppmärksamheten?
Vi kan med andra ord se fram emot
ytterligare en norrbottensproducerad
kvalitetsfilm som kommer att rulla
på biodukarna och väcka människors
nyfikenhet och kanske också längtan
till norrbottniska vidder och häftiga
skoterupplevelser.
Frågan är på vilket sätt länet kan
möta den uppmärksamhet som riktas
mot regionen tack vare de filmer som nu
produceras i den norrbottniska miljön.
– Kjell gör film i Norrbotten – nu är det
upp till oss andra att hitta vad vi kan göra
runtomkring för att förstärka den bild
av länet som nu kablas ut över världen,
uppmanar Robert Bergman och riktar en
direkt fråga till åhörarna.
– Vad ska vi göra?
7
Eftermiddagens
grupparbete
skulle ge svar på frågorna:
Hur ser en gemensam
upplevelsestrategi ut för vår
region?
Hur ska vi inventera, paketera och
marknadsföra våra gemensamma
starka sidor?
Hur förbättrar vi värdskapet, vår
servicekultur och kompetensen
för att kunna utveckla näringen?
Är vi mogna för ett gemensamt
incomingbolag för Pite älvdals
kommuner och Jokkmokk?
Hört under
gruppdiskussionerna:
”Vem skapar strategin? Vi kan inte
förlita oss på att kommunerna ska lägga
upp strategier, det måste näringen
göra. Hoppas att Kraftprocessen i
Norrbotten medför att varje kommun
hittar sin strategi.”
”Vi räknar aldrig in Jokkmokk i
området trots att de står för den största
delen av avrinningen till älven.”
”I dagsläget finns ett jättestort intresse
för Lappland. Hela EU förväntar sig att
det kommer konkreta produkter som
är anpassade till deras behov. Men har
vi alls service och standard som duger?
Ska vi ha incentiveresor duger det inte
att vi serverar bricklunch.”
”Boendet fixar sig, det är på aktivitetssidan
vi inte har tillräckligt.”
”Om vi inte haft turism hade vi inte
heller haft ens hälften av butikerna
längs Storgatan.”
”Hur många Hilding Holmqvist har vi
i länet?”

”Vi har en historia där vi arbetat
tillsammans längs älvdalen och det
ska vi fortsätta med,”
”Besöksnäringen kan göra mycket
gemensamt, framförallt paketera
tillsammans. ”
”Vi måste lära känna varandras
produkter.”
”Gör en inventering från hav till hav.
Vi har orörd vildmark, skog och fjäll,
kultur, snö, mörker och kyla, fiske
och jakt. Här finns det mesta.”
”Världsarvet Laponia är kommersiellt
bärkraftigt.”
”Anordna besöksresor i älvdalen.”
”Vi är inte mogna för något gemensamt
incomingbolag.”
”Vår region är tystnad och natur
fyllda med aktiviteter”.
”Det är viktigt att vi satsar på
utbildning och kvalitetssäkring för
att kunna utveckla näringen.”
Peter från Turistbyrån i Arvidsjaur
informerade om det nya företaget Flycar
som anordnar flygresor till Paris, Italien
och Frankfurt Hahn genom att nyttja
biltestarnas tomma flygplansstolar.
Priserna är mycket förmånliga och
dessutom finns det kapacitet för 6 000
turister per säsong att besöka regionen
på detta sätt.
Gusten Granström:
Fortsätt diskutera
– och gör något konkret
Avsikten med den här dagen har varit att sätta igång tankearbetet och bli
sprängfyllda med tankar och idéer. Det är enkelt att vara entusiastisk då man
nyss lyssnat på inspirerande föredragshållare. Det svåra är att omvända all
entusiasm till något konkret, konstaterade Gusten Granström vid dagens
slut.
I Norrbotten har vi traditionellt tillsatt utredningar och riggat organisationer. Nu
handlar det snarare om att fundera på vad som redan finns och använda det optimalt.
I Pite älvdal finns till exempel Akva som paketerar och marknadsför.
Projektet Samtal för Framtiden har till uppgift att invitera och föra samtal kring
olika framtidsfrågor. Vi är angelägna och villiga att sätta resurser till förfogande men
det bygger på de lokala gruppernas engagemang. Det är ute i de enskilda kommunerna
och företagen som kunskapen och driftkraften finns. Det är där vi ska kanalisera våra
resurser och medverkan.
Samtidigt ska vi fundera kritiskt på hur samarbetet ser ut på hemmaplan. Det är
ofta enklare att samarbeta med dem som finns långt borta, dem som vi inte ser som
konkurrenter. Därför behöver vi stärka regiontänkandet, formera oss lokalt och skapa
en plattform för ett vidare samarbete.
Som kustbo ser jag att vi är beroende av inlandet. Att ensidigt jobba med sol, bad och
handel håller inte idag. Folk kommer inte bara för det, de vill uppleva någonting och då
är Piteå för snävt i sitt utbud för att bli tillräckligt attraktivt.
Organisationer behövs och vi har ställt oss frågan idag om vi är mogna. Jag tror
definitivt det, frågan är om vi inte rentav är övermogna. Men det måste bygga på
naturliga och kommersiella förutsättningar, annars blir samarbete inte fruktbart. Det är
ett förträffligt utbud vi sammantaget har att erbjuda, bara vi inte gapar över ett alltför
jättestort geografiskt område.
Vi från Samtal för Framtiden vill se fortsatta diskussioner och det är viktigt att det
sker i de lokala grupperna. Vi ska bara ses som en av många aktörer i det här arbetet.
8