e.r.i.c. TEKNIKAVSNITT 2006 - Swegon

e.r.i.c. TEKNIKAVSNITT 2006

INNEHÅLL TEKNIKAVSNITT 

INTRODUKTION TILL SYSTEM E.R.I.C. 

TRADITIONELL INDELNING AV VENTILATIONSSYSTEM 

NYA SYSTEMLÖSNINGAR 

SYSTEM e.r.i.c. ENERGIOPTIMERING 

AKTIVA LUFTDON 

SYSTEM ERIMIX 

PROJEKTERING AGGREGAT 

PROJEKTERING KANALYSTEM 

PROJEKTERING EL- OCH STYRINSTALLATION 

BINDNINGAR FÖR DATAKOMMUNIKATION 

INJUSTERING 

APPLIKATIONER 

1

INTRODUKTION TILL e.r.i.c. 

Den obligatoriska ventilationskontrollen OVK, som lagenligt 

skall utföras på Svenska ventilationssystem med 

regelbundna intervaller, har under det senaste decenniet gett 

oss en bra bild över statusen på våra ventilationsanläggningar. 

Resultatet är i många fall uppseendeväckande och ger oss anledning 

till eftertanke. Man kan konstatera att de flesta ventilationsanläggningarna 

inte uppfyller de krav som man en 

gång ställde på dem, se figur 1. 

Figur 1. Sammanställning av 5000 olika OVK-system. 

S = Självdragssystem 

F = Frånluftssystem 

FT = Till- och frånluftssystem 

FTX = Till- och frånluftssystem med återvinning 

1 Flerfamiljshus 

2 Kontor 

3 Skolor 

Av diagrammet framgår att de enklaste systemen (S) visade 

sämst resultat och att de mer komplicerade (FTX) visade bäst 

resultat. En förklaring till detta kan vara att FTX-systemen är 

nyare än övriga system och framför allt i kontor är försedda 

med någon form av kylfunktion. Fungerar inte kylfunktionen 

får säkert driftpersonalen reda på det omgående. Men trots 

detta kan man utläsa ur diagrammet att endast ca 50% av 

FTX-anläggningarna är godkända. 

Orsaker till problem 

Orsakerna till bristerna varierar, men de viktigaste anledningarna 

till försämrad funktion är: 

Obalanser har uppstått i systemet p.g.a. att det är känsligt 

för störningar av olika slag. Man skulle kunna säga att systemet 

inte är ”förlåtande” utan påverkas av störningar 

istället för att korrigera. Otillräckliga luftflöden kan därför 

lätt uppstå i delar av systemet medan det i andra delar blir 

för stora luftflöden med besvärande buller och drag som 

följd. 

Underhåll av systemet har varit eftersatt, vilket påverkar 

driftsäkerheten. 

Verksamheten har förändrats och de ursprungliga luftflödena 

räcker inte till för den nya verksamheten. 

Injusteringen är bristfälligt utförd eller ej utförd efter 

genomförda förändringar i verksamheten. Ofta är även 

systemen utförda med konstanta luftflöden vilket inte alltid 

medger förändring av luftflöden. 

SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari 2006 

www.swegon.se 

Otillräckliga luftflöden 

Människan konsumerar ca 350 000 kg luft under sitt liv. Det 

kan jämföras med intaget av fast föda som ligger på en bråkdel 

av mängden luft. 

Folkhälsoinstitutet i Sverige har i en undersökning kommit 

fram till att vi har fått en fördubbling av allergiproblemen var 

10:e år sedan 1960 och idag lider 40% av våra barn i grundskolan 

av någon form av allergi. Att detta faktum endast är 

beroende av ventilation och luftflöden torde inte vara sant, 

men att det finns en koppling mellan för små luftflöden och 

allergier torde stå klart. För att transportera bort de föroreningar 

som finns i rumsluften krävs minst att korrekt, projekterade 

luftflöden innehålls. 

Figur 2.Fördelningen av ett totalt intag på 350 000 kg luft. 6 

o. 7 inlagt i diagrammet för jämförelse. 

1. Luft i bostaden 5. Luft på resor 

2. Luft i allmänna lokaler 6. Vätska 

3. Luft i Industri 7. Fast föda 

4. Luft ute 

Buller och obalans 

Buller är ett av de vanligaste problemen i våra ventilationsanläggningar. 

En orsak är att man tillåter alltför stora tryckfall i 

slutdon och injusteringsspjäll. Idag finns både produkter och 

kunskap som möjliggör att man kan undvika dessa problem. 

Trots detta är det inte ovanligt att brukare löser problemen på 

egen hand. Att manipulera ventilationsanläggningen genom 

att sätta igen ett don som ger upphov till buller eller drag är 

inte en helt ovanlig lösning. Problemet löses i det aktuella 

rummet, men flyttar till övriga delar i anläggningen. Sker detta 

på fler ställen i systemet kan i värsta fall en kedjereaktion 

starta som får hela anläggningen i obalans. 

Energi 

Undersökningar visar att ca 40% av all producerad energi i 

Sverige går åt för att förse våra byggnader med erforderlig 

ventilation, kyla och värme. Många ventilationsanläggningar 

går idag på konstanta flöden, trots att belastningen varierar. 

Kravet på behovsstyrda lösningar kommer med all säkerhet 

att accelerera med ökade energikostnader. 

Behovsstyrning av luftflöden 

Många ventilationsanläggningar är traditionellt utförda med 

konstanta luftflöden som styrs av givna drifttider. Oavsett belastning 

i lokaler levereras en konstant luftmängd. Under de 

senare åren har intresset för att styra luftflöden efter aktuellt 

3 

Teknikavsnitt

Teknikavsnitt --------------------------------------------------------- 

behov i lokaler ökat, vilket öppnar dörren för nya lösningar 

inom detta område. Traditionella lösningar med s.k VAV-system 

har kritiserats för att de kräver omfattande service och 

underhåll, då de ofta är utförda med dynamiska tryckgivare 

som kan bli igensatta av föroreningar och därmed mista sin 

funktion. För kommande lösningar inom detta område krävs 

produkter och system med hög tillförlitlighet och minimalt behov 

av service och underhåll. 

Framtida krav och lösningar 

Visionen om ett framtida ventilationssystem som uppfyller 

människors krav, både uttalade och underförstådda, är ett 

system som kan anpassa sig till individens behov vid olika tillfällen. 

Dessutom bör följande krav ställas: 

4 

Ljudproblem som orsakas av ventilationssystemet elimineras. 

Obalans skall inte skapas vid förändringar eller vid påverkan 

av yttre faktorer. 

Enkel injustering underlättas i både nybyggnad och 

ombyggnad. 

Flexibilitet att förändra för olika verksamheter och krav. 

Driftkostnader minimeras genom behovsstyrning av luftflöden. 


www.swegon.se

SYSTEM e.r.i.c. 

System e.r.i.c. är en förkortning för Enkel Reglering av InomhusClimatet 

eller på engelska Easy and Reliable Indoor Climate. 

Utgångspunkter vid utveckling av systemet har varit 

tillförlitlighet, driftsäkerhet och ekonomi, samt att systemet 

skall präglas av ett helhetstänkande. Systemet skiljer sig inte 

dramatiskt från ett konventionellt system utan möjlighet till 

individuell reglering. En förutsättning som dock skiljer system 

e.r.i.c. från ett konventionellt system är att systemet är utformat 

för att hålla trycket konstant i grenkanaler via grenkanalspjäll. 

Grundfilosofi 

Grundtanken med e.r.i.c.-systemet är att flödesbehovet ska 

regleras ute i rummen och att systemet ska anpassa sig efter 

detta med så låg energianvändning som möjligt. Detta gör att 

varje rum kan leva sitt liv och t ex direkt styrning (t ex halva 

flödet vid helg och annan tidsstyrning) av flödet i aggregatet 

blir överflödig. Det finns tre anledningar till att variera flödena 

till de olika rummen: 

Figur 3.Typiskt e.r.i.c.-system.1. Systemmanager KSM2. 

Tryckgivare för aggregatets tryckstyrning3. Zonmanager KZP / 

KZM4. Slavregulator KSA5. Rumsmanager KCD / KCW 


www.swegon.se 

• Komfort. Används undertempererad luft för att skapa önskad 

rumstemperatur, varieras flödet beroende på värmelasterna. 

Varierar personbelastningen i rummet, kan flödet 

varieras, för att säkerställa luftkvaliteten. 

Energi. Är endast halva klassen i klassrummet eller hälften 

av kontoren bemannade, räcker det att ventilera för halva 

personbelastningen. Genom att endast ventilera när det 

finns behov av det, sparas energi till fläktar, värme och 

kyla. 

Ljud. Ju högre lufthastigheter desto mer ljud genereras 

från fläktarna och kanalsystemet. Genom att inte köra 

maxflöde till samtliga rum, minskar lufthastigheterna och 

tryckuppsättningen i systemet, vilket ger en lägre ljudalstring. 

Figur 3 visar ett e.r.i.c.-system där aggregatet transporterar 

luften till grenkanalerna vilka har ett konstant statiskt tryck. 

Det konstanta trycket gör att flödet kan varieras till de olika 

rummen utan flödesmätning och utan att flödesvariationen i 

ett rum påverkar ett annat. I rummet kan flödet styras utifrån 

kylbehov, koldioxidhalt (CO 2) eller närvaro. Kombinationer 

med styrning av belysning, kyl och värmeventiler är också möjligt. 

5 

Teknikavsnitt


TRADITIONELL INDELNING AV VENTILATIONSSYSTEM 

Valet av lämplig teknisk lösning är ett viktigt steg i projekteringen. 

Systemvalet bör göras med beaktande av följande huvudfaktorer: 

Ändamålsenlighet. Den tekniska lösningens förmåga att 

uppfylla de ställda kvalitetskraven. 

Driftssäkerhet. Den tekniska lösningens förmåga att långsiktigt 

ge tillfredsställande funktion. 

Resurssnålhet. Den tekniska lösningens energieffektivitet, 

kostnadseffektivitet m m. Vid val av teknisk lösning bör man 

alltid sträva efter enkelhet, begriplighet och tolerans mot avvikelser 

i driftbetingelser. Undvik tekniska lösningar som inte 

medger att lokalens användning förändras, fönster öppnas eller 

som på annat sätt är känsliga för yttre störningar. 

Grundprinciper och karaktäristiska egenskaper 

Det finns olika ventilationstekniska lösningar som kan tillgodose 

kraven på rätt luftflöde till alla delar i ett system. De huvudkategorier 

man talar om är: 

6 

CAV-system (Constant Air Volume), system med konstanta 

luftflöden. Det enklaste och i allmänhet "prisbilligaste" 

alternativet. 

VAV-system (Variable Air Volume), system med variabelt 

luftflöde, som i regel är styrt via en rumstermostat. Fläkten 

är försedd med någon form av tryckreglering. 

DCV-system (Demand Controlled Ventilation), behovsstyrning 

av luftflödet, som i regel är styrt via en luftkvalitets- 

eller närvarogivare. 

Samtliga systemlösningar kan naturligtvis utföras med 

antingen omblandande eller termiskt styrd ventilation 

(deplacerande ventilation). 

Såväl CAV- som DCV-systemen kan kombineras med alternativa 

värme- och kylutrustningar för styrning av rumstemperaturen. 


www.swegon.se 

Figur 4.Princip för CAV-System.1. Frånluft2. Tilluft3. Ventilationsaggregat 

(FTX)

CAV-system 

CAV-system används där såväl värmealstring som föroreningsproduktion 

är låg och någorlunda konstant. Tilluftsflödet 

bestäms i huvudsak av luftkvalitetskraven. Räcker inte det 

hygieniska luftflödet till för att föra bort den alstrade värmen, 

kan man komplettera med produkter för vattenburen kyla. 

Nackdelar CAV-systemen byggs oftast upp efter avgreningsprincipen 

med injusteringsspjäll i varje avgrening. Tryckfallen 

över donen väljs så att de tillsammans med tryckfallen över injusteringsspjällen 

ger rätt flödesfördelning. 

Nackdelen med principen är att systemet lätt kan komma i 

obalans p g a störningar från termiska stigkrafter, förändringar 

av spjällägen m m. 

Ytterligare en nackdel är de relativt höga tryckfall över spjäll 

och don som erfordras för säkerställande att flödesvariationerna 

inte ska bli för stora. Detta i sin tur medför att ljudproblemen 

kan bli besvärande samtidigt som 

energiförbrukningen blir onödigt hög. 

En sänkning av fläktvarvtalet, för att minska energiförbrukningen 

under vissa perioder, medför att flödesfördelningen ej 

kan upprätthållas, beroende på att tryckfallen över don och 

spjäll minskar. 

VAV/DCV-system 

Används när personbelastningen varierar. Uppvärmning sker 

lämpligen med radiatorer. Rummets kylbehov regleras med 

ett varierat luftflöde. 

Nackdelar VAV/DCV-systemen skiljer sig från CAV-systemen 

bl a genom att det finns en tryckreglering i huvudkanalerna 

för till och frånluft. Detta är nödvändigt ur såväl energi- som 

ljudsynpunkt. 

En annan skillnad är att i omedelbar anslutning till tilluftsdonen 

finns reglerenheter som styr luftflödena genom donen. 

Ett grundläggande problem med detta är att då flödena minskas 

ökar tryckfallen. Detta kan få allvarliga konsekvenser. 

Ökade tryckfall skapar generellt högre ljudnivåer. Trycken i 

huvudkanalerna måste hela tiden garantera att den sämst belägna 

grenkanalen får tillräckligt med luft. 

Om flödesfördelningen i systemet skulle medge ett tillfälligt 

lägre tryck, måste ändå det inställda börvärdet upprätthållas. 

Detta påverkar naturligtvis driftskostnaderna negativt. 


www.swegon.se 

Figur 5.Princip av VAV-System.1. Frånluft2. Tilluft3. 

Ventilationsaggregat4. VAV-enhet 

7 

Teknikavsnitt


NYA SYSTEMLÖSNINGAR 

Man börjar alltmer intressera sig för nya sätt att bygga upp 

ventilationssystem. Orsakerna till detta är flera: 

1. Systemlösningarna har ej medgivit enkel injustering. Följden 

har blivit obalans i systemen med påföljande höga 

tryckfall i vissa delar och därmed alltför höga ljudnivåer. I 

andra delar av systemet har luftflödena blivit för låga med 

därmed försämrad luftkvalitet som följd. 

2. Vid projekteringen av aggregaten blir ofta låg installationskostnad 

prioriterad. Följden har blivit allt för små 

aggregat med höga ljudnivåer och bullerproblem som 

följd. 

3. Obalans uppstår ofta mellan tilloch frånluft. I aggregatet 

orsakar detta läckflöden av frånluft in i tilluftssystemet, 

med dålig luftkvalitet som följd. I byggnaden orsakar 

obalansen tryckskillnader mot omgivningen vilket kan 

resultera i ökade energikostnader och skador i fasaden. 

4. Hänsyn till användarnas önskemål. Som brukare vill man 

kunna påverka sitt klimat. 

5. En viktig aspekt idag är också att få ner energiförbrukningen. 

I Svenska byggnader förbrukas ca 40% av all producerad 

energi enbart till att förse dem med erforderlig 

ventilation, värme och kyla. Det är därför nödvändigt att 

åstadkomma systemlösningar som kan minimera energiåtgången 

utan att göra avkall på komforten. Mot bakgrund 

av de erfarenheter som finns, inte minst från den 

obligatoriska ventilationskontrollen, kan vi ganska enkelt 

beskriva de krav som vi bör ställa på moderna klimatsystem. 

Krav på nya systemlösningar: 

1. Utformning av systemen så att dessa accepterar de normala 

störningar som alltid finns i vår omgivning, s k förlåtande 

systemlösningar. 

2. Utformning av systemen så att det traditionella injusteringsarbetet 

elimineras och garantier ges för att projekterade 

flöden alltid kan innehållas. 

3. Utformning av systemen så att energiförbrukningen kan 

minimeras. 

4. Utformning av systemen så att risken för bullerstörningar 

minimeras. 

5. Utformning av systemen på ett så flexibelt sätt att de 

enkelt kan anpassas till en föränderlig verksamhet. 

6. Utformning av systemen så att alltid balans mellan till- 

och frånluftsflöden råder. 

7. Utformning av systemen så att individuell reglering av 

såväl temperatur som luftkvalitet prioriteras. 

8. Utformning av systemen så att dragproblem elimineras 

då luftflöden behovsstyrs. En viktig del i vår nya systemlösning 

- e.r.i.c.- för att uppfylla dessa krav, är att vi håller 

de statiska trycken konstanta på lämplig plats i grenkanalerna. 

Trycken sätts inte högre än nödvändigt för att 

kunna få ut de projekterade luftflödena. 

Kan man tillgodose alla dessa krav? Ja, genom att använda ett 

system som konstanthåller trycken ända ute i grenkanalerna! 

8 


www.swegon.se 

Varför tryckstyrning? 

Genom att konstanthålla trycken i grenkanalerna skapas förutsättningar 

för: 

1. Flexibel installation. Individuella, variabla luftflöden kan 

åstadkommas utan att balansen i systemet äventyras. 

Don för konstanta och variabla flöden kan blandas utan 

problem på samma grenkanal. 

2. Tyst installation tack vare optimalt låga tryckfall i såväl 

stammar som grenkanaler. 

3. Energieffektiv installation eftersom inga extra tryckfall 

uppstår för att garantera luftflödena. 

Figur 6.Relativ energiförbrukning beroende på typ av system.1. 

Relativ energiförbrukning fläkt %2. Relativt luftlödesbehov 

%

LCC ANALYS 

Livscykelkostnad (LCC) 

Ett ventilationssystem för med sig olika kostnader, som inträffar 

vid olika tidpunkter under systemets livslängd. Alla dessa 

kostnader tillsammans kallas livscykelkostnaden. Då installationskostnaden 

endast utgör en del av livscykelkostnaden är 

det oftast bättre att välja och dimensionera ett system efter 

LCC:n istället för enbart efter installationskostnaden. 

De kostnader som förknippas med ett ventilationssystem är 

installationskostnaden, som består av material och arbete, energikostnader 

varje år, drift- och underhållskostnader varje år, 

eventuell renovering eller ombyggnad och skrotning. 

I LCC-analyser räknas alla kostnader om till dagens värde enligt 

nuvärdesmetoden. 

Teori 

För att kunna räkna om framtida kostnader till nuvärde används 

följande formel, där C inst är installationskostnaden, C årligen 

den kostnad som inträffar varje år i n år, exempelvis 

energi och underhållskostnader och C i är en eller flera enstaka 

kostnader som inträffar efter i år. r är diskonteringsräntan. 

Bilden till höger visar ett exempel på hur LCC:n kan fördela sig 

för ett modernt kontorshus mitt i Sverige med kylbafflar och 

CAV-system. Totalt kan klimatiseringen kosta ungerfär 2200:- 

SEK/m 2 över livsperioden. Livslängden har då antagits vara 20 

år. 

e.r.i.c. 

Ett av syftena med e.r.i.c.-systemet är att minska det årliga energibehovet 

och därigenom minska en stor del av LCC:n. På 

grund av att systemet har fler elektroniska komponenter än 

konventionella system kan underhållskostnaden öka, men 

detta motverkas av enklare injustering och större flexibilitet. 

Forskningsprojekt 

Swegon AB är med och stödjer ett forskningsprojekt som undersöker 

LCC-analyser för olika klimat- och ventilationssystem. 

Efterhand som detta projekt framskrider kommer 

resultat att presenteras på vår hemsida på Internet. 


www.swegon.se 

Figur 7.Fördelning av kostnader i ett typiskt kontorshus med 

ett CAV-System kompletterat med kylbafflar.1. Vattenburen 

klimatinstallation2. Luftbehandlingsinstallation3. Underhåll4. 

Energi 

9 

Teknikavsnitt


SYSTEM e.r.i.c. 

Systemet kan delas in i följande tre nivåer. 

Systemnivå 

Med systemnivå avses systemmanagern vilken kommunicerar 

med grenspjällen och aggregatet för optimering av trycket efter 

fläkten så att fläkten alltid går på lägsta möjliga varvtal för 

så låg energiförbrukning och ljudalstring som möjligt. 

Zonnivå 

Med zonnivå avses konstanttrycksregleringen i grenkanalerna. 

I zonnivån ingår även slavstyrning av frånluften. 

Rumsnivå 

Med rumsnivå avses regleringen av rumsklimatet. Denna reglering 

görs med aktivt don, rumsregulator och en rumsenhet. 

Även vattenburna produkter, radiatorer och förvärmningsbatteri 

kan styras med hjälp av rumsregulatorn. Regleringen kan 

ske med avseende på temperatur, närvaro och CO 2-koncentration. 

ENERGIOPTIMERING MED e.r.i.c. 

Systemnivå 

System e.r.i.c. bygger på tryckreglering i grenkanaler där 

trycket konstanthålles i tryckgivarpunkterna exempelvis vid ca 

35 Pa. Reglerspjällen i början på grenkanalerna sköter tryckregleringen. 

Systemmanagern är en regulator som kommunicerar 

(LONTALK ® ) med grenspjället och aggregatet. 

Optimeringen går till så att systemmanagern håller reda på 

spjällägena och minimerar aggregatets tryckuppsättning så 

att minst ett av spjällen på till- respektive frånluftssidan alltid 

är nästan helt öppet oavsett driftsfall. Systemet medger att 

även mycket små anläggningar kan energioptimeras till rimliga 

kostnader. Systemmanagern och aggregatet kan även 

kommunicera med andra centraler i byggnaden så att exempelvis 

pumpar och framledningstemperaturer i värme/kylsystem 

kan justeras för minimal energiförbrukning. På så sätt 

sparas energi och ljudstörningar elimineras genom att aggregatet 

alltid går på så lågt varvtal som möjligt. 

Nattkyla 

För att spara kylenergi kan man nattetid utnyttja den lägre 

utetemperaturen för att kyla byggnadsstommen. Funktionen 

nattkyla åstadkommes enkelt genom att en reglerenhet eller 

ett överordnat system skickar ett meddelande till lokalerna om 

nattkyla. Donen öppnas då till sina maxpositioner och maxflöde 

erhålles tills signal om normal drift sänds från det överordnade 

systemet. 

10 


www.swegon.se 

Dygnet runt drift 

Ingen styrning av aggregatet för natt- eller dagdrift behövs, 

eftersom flödesstyrningen sköts ute i rummen. Är ingen närvarande 

så är det automatiskt minflöden i samtliga rum och 

hela systemet går på lågfart. Vid icke närvaro reduceras flödena 

till minflöde och SFP-värdet reduceras med 88%. Fläktenergin 

är alltså i princip försumbar i detta driftsfall. Under 

natten bör fläktarna, av hygiensjäl, inte stängas av. Motiven 

för detta är ganska självklara: 

1. Man bör p g a byggnadens emissioner ha ett renande 

luftflöde även under natten. 

2. Fläktarna måste vara igång för att undvika att föroreningar 

kommer in i kanalsystemet på grund av bakdrag. 

Figur 8.e.r.i.c.-systemet.1. Frånluft2. Tilluft3. 

Systemmanager4. Zonmanager, grenspjäll

Värmebatteri 

Vintertid styrs luftflödet inte i lika hög grad av kylbehovet och 

kan därför ofta styras ner till minflöde, vilket med e.r.i.c.-systemet 

kan vara så lågt som 20% av maxflödet. När aktiva don 

används är det inga problem att tillföra minflöden med undertemperatur 

på upp till 12K. Vid så här låga flöden har en roterande 

värmeväxlare en temperaturverkningsgrad på över 

80% (uppåt 85%). Det innebär att tilluftstemperaturen skulle 

kunna vara 14°C vid –22°C ute (23°C i frånluften). Man bör 

alltså överväga kostnaden av att installera och underhålla ett 

värmebatteri. 

Aggregat 

Till system e.r.i.c. skall väljas aggregat med stort flödesområde. 

Aggregatet skall vara utrustat med tryckreglering av fläktarna. 

När systemmanager KSM används skall aggregatets 

tryckstyrning ha LON-kommunikation till KSM. I system e.r.i.c. 

rekommenderas att använda utetemperaturkompenserad tillluftstemperatur. 

Tilluftstemperatur 

Eftersom samtliga rumsregulatorer är kommunicerbara finns 

det i systemet tillgänglig information om storleken på kyl- eller 

värmebehovet i samtliga rum. Detta ger möjlighet att välja 

den mest optimala tilluftstemperaturen så att: 

värmeväxlaren utnyttjas fullt ut i värmefallet 

frikyla alltid utnyttjas istället för ökade flöden i kylfallet 

tilluftstemperaturen inte är lägre än nödvändigt i sommarfallet. 

Zonnivå 

Systemets uppbyggnad med konstant statiskt tryck i grenkanalerna 

bidrar till låg ljudnivå och energiförbrukning. Eftersom 

systemet alltid är balanserat minimeras infiltrationen. Se figur 

9. 

Rumsnivå 

Genom att bara ventilera när och där det för ögonblicket föreligger 

behov, sparas energi och ljudnivån från kanalsystem 

och fläkt minskas. Behovet styrs direkt från rummet. Är ingen 

där tillförs bara det inställda minflödet. Närvarogivaren går 

även att koppla via rumsregulatorn till belysningen. Se figur 

10. 

Radiatorer 

Genom att både styra luften och radiatorerna med rumsregulatorn 

elimineras risken för att värmning och kylning sker samtidigt. 

Fönsterkontakt 

Ansluts en fönsterkontakt till rumsregulatorn stängs ventilationen 

till rummet när ett fönster öppnas. Har brukaren valt 

att vädra via fönstret kan energi sparas genom att inte tillföra 

luft via ventilationssystemet. 


www.swegon.se 

Figur 9.Zon/grennivå. Separat konstant tryck på till- resp. frånluft.1 

o. 2. Tryckgivare KSP3. Grenspjäll 

Figur 10.Rumsnivå. Med aktivt tilloch frånluftsdon styrs balansen 

mellan tilloch frånluft på rumsnivå. Grenarna på tilloch 

frånluft behöver endast hålla konstant statiskt tryck. Ingen 

flödesmätning erfordras.1. Frånluftsdon2. Tilluftsdon3. 

Regulator4. Rumsenhet KST 

11 

Teknikavsnitt


AKTIVA TILLUFTDON 

Flödesstyrning på tilluften 

Genom att konstanthålla trycken i grenkanalerna skapas flexibilitet 

vad avser flödesförändringen i donen. Donen kan ändras 

individuellt utan att detta får negativa konsekvenser på 

balansen i systemet eller anläggningens injustering. Till skillnad 

från VAV-enheter behövs ingen flödesmätning i donet vilket 

ger minskat underhåll och ett stabilt system. Flödet 

bestäms utifrån donets öppning (mellan 0 till 100%) och det 

bakomliggande konstanta statiska trycket. Konstant tryckhållning 

är därför motiverad även om installationen är projekterad 

för att fungera som ett CAV-system. Installationen 

kompenserar automatiskt för de “störningar“ som alltid uppträder 

i systemen. Konstanttryckhållningen medger därför att 

don med konstanta respektive varierande flöden kan kombineras 

på en och samma gren. Se figur 11. Figur 11.Karaktäristik för tilluftsdon i gren med konstant statiskt 

tryck. Till skillnad från system med varierande tryck minskar 

här ljudnivån vid minskande flöde. 

12 


www.swegon.se

Konstant utloppshastighet - inga dragproblem 

En förutsättning för att spridningsbilden i ett rum skall bli bra, 

då tempererad luft tillförs, samt då luftflödet varierar inom ett 

stort flödesområde, är att tilluftens hastighet då den lämnar 

donet är konstant. Det kan åstadkommas enkelt genom att 

flödesregleringen sker i donets utlopp istället för i dess inlopp. 

En förutsättning för detta är att trycket är konstant i grenkanalen. 

De “störningar“ som uppträder i form av varierande 

luftflöde kompenseras automatiskt genom konstanttryckhållningen 

i grenkanalen. Produkter som är speciellt lämpade att 

användas för konstant utloppshastighet är cirkulära eller kvadratiska 

enkonspridare. Dysdon har normalt bra egenskaper 

vid varierande luftflöde. Det lägsta tillåtna luftflödet vid en undertemperatur 

på ca 5°C begränsas normalt emellertid till ca 

30% av det maximala luftflödet. Vill man minska luftflödet ytterligare 

krävs don med konstant utloppshastighet. 

Med tanke på att man vill upprätthålla en likformig spridningsbild 

i rummet, måste utloppshastigheten vara någorlunda 

konstant då luftflödet varieras. En minskad 

utloppshastighet gör att luften har lättare att släppa taket och 

gå ner i vistelsezonen med förhöjd hastighet som följd. Man 

skiljer mellan två typer av tilluftsdon: 

1. Passiva don som har samma inställning oberoende av 

luftflödet. 

2. Aktiva don som har flödesregleringen i donets utlopp, vilket 

ger konstant utloppshastighet oberoende av luftflödet. 

Om man med passiva don reducerar luftflödet från 100% till 

30%, förkortas även kastlängden till 30%. Om man på samma 

sätt reducerar flödet med ett aktivt tilluftsdon, d v s ett 

don där utloppshastigheten konstanthålles genom att utloppsarean 

förändras, blir kastlängden 55% av den ursprungliga. 

Minskningen utgör inte något som helst problem för 

någon donvariant eftersom luften tack vare den höga utlopps-hastigheten 

inte släpper kontakten med taket. Luftflödena 

blir ju också lägre. Strömningsbilden i rummet blir 

likformig med strömningsbilden vid det större luftflödet, dock 

med ett mindre inträngningsdjup. 

Den stora skillnaden mellan passiva och aktiva don är alltså 

att: 

1. med passiva don ökar dragrisken då luftflödet minskar. 

2. med aktiva don minskar dragrisken då luftflödet minskar. 

Bristerna med passiva don, i samband med flödesreglerade installationer, 

är en av orsakerna till att VAV/DCV-system ej har 

fått någon positiv utveckling. Se figur 12, 13 och 14. 


www.swegon.se 

Figur 12. Strålutbredning med aktivt luftdon vid nominellt 

luftflöde. 

Figur 13.Ett aktivt luftdon vars fria inblåsningsarea minskar för 

att sänka luftflödet. Strålens hastighet och bärighet blir oförändrad. 

Ingen risk för dragproblem. 

Figur 14.Ett passivt luftdon vars fria inblåsningsarea är konstant. 

Om flödet stryps, exempelvis med ett spjäll, kommer 

lufthastigheten att avta och strålen kommer att vika av ner i 

vistelsezonen. Stor risk för drag. 

13 

Teknikavsnitt


AKTIVA FRÅNLUFTSDON 

Flödesstyrning på frånluften 

Då frånluftsdonen inte har samma problem med varierande 

luftflöden som tilluftsdonen, kan man välja enklare lösningar. 

Kriterierna för ett frånluftsdon blir: 

1. Det bör ha samma reglerkaraktäristik och strypområde 

som motsvarande aktivt tilluftsdon. 

2. Utseendet skall passa tilluftsdonen för att ge en estetiskt 

tilltalande installation. Flödesstyrningen av frånluftsdonen 

hanteras av samma regulator som för tilluftsdonen. I den 

nya serien regulatorer kan separata min/max inställningar 

programmeras för till- respektive frånluftsdon. Detta gör 

att man kan ha olika tryckregleringsvärden för till/frånluft 

kanalerna. 

ÖVERLUFTSDON 

Öppen/Stängd dörr 

Vid val av system med överluft och gemensam frånluft i korridor 

gäller att överluftsdonet ska ha ett tryckfall

TÄTA RUM 

Det är ett känt problem att reglera luftflöden på till- respektive 

frånluft i täta rum. Problemet som kan uppstå yttrar sig i obalans 

som ger upphov till stora tryckskillnader mellan rum och 

korridor. För att undvika problemet är det viktigt att båda regulatorerna 

(till/frånluft) reglerar mot samma börvärde och att 

produkternas flödesområden respekteras. 


www.swegon.se 

Figur 17.Tätt rum med aktiva tilloch frånluftsdon. Viktigt att 

konstanttrycksgivarna är placerade i rummet. 

Figur 18.Tätt rum med flödesreglering på tilloch frånluft. 

Viktigt att frånluften "slavas" med tilluftsenhetens börvärde. 

15 

Teknikavsnitt


SYSTEM ERIMIX 

System erimix är ett optimeringssystem för blandning av varm/ 

kall luft i tvåkanalsystem med målsättning att minimera driftskostnaderna 

och öka flexibiliteten. Huvudprincipen bygger på 

ett antal rumsregulatorer (max 9 st) som rapporterar rumssituationen 

till en blandningsregulator som utifrån rumsdata 

optimerar blandningstemperaturen på tilluften. Rumsregleringens 

intelligens förhindrar nerkylning av rummet om det 

finns värmebehov och tilluften samtidigt är kallare än rumsluften 

och vise versa vid kylbehov. Systemet är helt integrerat 

med övriga e.r.i.c.-komponenter och kan därigenom hantera 

både konstanttryckshållning, slavflödesreglering samt aktiva 

till/frånluftsdon. Reglering av luftflödet till rummet kan ske 

med flera olika styrparametrar såsom temperatur, CO 2 och/eller 

närvaro, för ytterligare information se produktblad för 

rumsregulator KCD. Till systemet kan, i likhet med övriga 

e.r.i.c.-lösningar, aggregatstyrning med systemmanager KSM 

användas för optimering av fläktdriften. 

Informationen om önskade zontemperaturer kan ett överordnat 

system hämtas från zonregulatorerna och användas för 

optimering av temperaturen i den varma och den kalla kanalen. 

Den varma kanalens temperatur kan t ex styras av temperaturbehovet 

i den zon som kräver högst temperatur och den 

kalla kanalen av den zon som kräver lägst temperatur. På detta 

sätt kan kapaciteten i de bägge kanalerna utnyttjas bättre 

samtidigt som energibehovet minimeras. 

Beskrivning erimix system E1 

Helt utvecklat system med aktiva till/frånluftsdon och balanserat 

luftflöde i varje rum. Rumsregulatorerna RC3 reglerar luftflödet 

till rummet samt rapporterar kyl- eller värmefall och 

don/spjälläge till zonregulatorn SP1. SP1 hanterar konstanttryckshållningen 

i grenkanalen samtidigt med blandningsregleringen 

av varm/kall luft i SPO. SP1 är försedd med 

temperaturgivare för kanaltemperaturen som rapporteras vidare 

till respektive rumsregulator. I frånluftssystemet används 

aktiva frånluftsdon samt konstanttryckshållning med zonregulator 

SP2. 

Komponentförteckning: 

SP0 Blandningsbox BLB 

SP1 Zonregulator KZP med RC1 och temperaturgivare 

GT1 

GP1 Tryckgivare KSP 

TD1 Aktiva tilluftsdon t.ex. ACK 

GT3 Rumsenhet KST 

RC3 Rumsregulator KCD 

SP2 Zonregulator KZP med RC2 och temperaturgivare 

GT2 

FD1 Aktiva frånluftsdon t ex AFK 

16 


www.swegon.se 

Figur 19.Flödesschema för erimix system E1.


System med full kontroll på tilluften i likhet med system E1 

men med överluft till gemensamt kontrollerat frånluftsflöde. 

Frånluftflödet styrs med zonregulator SP2 som erhåller börvärdet 

från SP1 i tilluftsgrenen. I detta system kan man även 

välja att styra tilluftstemperaturen mot den gemensamma 

frånluftens temperatur. 



SP1 Zonregulator KZM med RC1 och temperaturgivare 

GT1 


TD1 Aktiva tilluftsdon t.ex. ACK 


RC3 Rumsregulator KCD 

SP2 Slavregulator KSA med RC2 och temperaturgivare 

GT2 


System för konstanta luftflöden, eller behovsstyrda med andra 

regulatorer än RC3. Blandningstemperaturen på tilluften styrs 

av den gemensamma frånluftens temperatur. På tilluftsgrenen 

finns fortfarande konstanttrycksreglering med flödesmätning. 

På frånluftsgrenen finns zonregulator SP2 för 

slavkontroll av luftflödet och temperaturmätning. 



SP1 Zonregulator KZM med RC1 och temperaturgivare 

GT1 


SP2 Slavregulator KSA med RC2 och temperaturgivare 

GT2 


System för variabelt luftflöde i kombination med blandning till 

rätt tillufttemperatur. Slavstyrning av frånluften är möjlig via 

slavregulator SP2. 

Funktion: Vid kylbehov i rummet blandas kallare luft samtidigt 

som luftflödet ökas för att bära in kylan i rummet. Omvänt 

förhållande vid värmning. 



SP1 Zonregulator KRF med RC1 


SP2 Slavregulator KSA med RC2 


www.swegon.se 

Figur 20.Flödesschema för erimix system E2. 



17 

Teknikavsnitt


PROJEKTERING 

AGGREGAT 

Några punkter att tänka på vid dimensionering av aggregatet. 

Aggregatet skall väljas så att det klarar hela systemets 

arbetsområde. Arbetsområdet bestäms utifrån summan av 

alla minflöden och en förväntad andel av summan av maxflödena. 

Vid användande av systemmanager (KSM) ska aggregatstyrningen 

vara utrustad med LON-kommunikation. Kontrollera 

att in- och ut-variabler från aggregatet stämmer 

överens med systemmanagerns. 

Aggregatet ska vara tryckstyrt på både tilloch frånluftssida. 

Eftersom flödet varierar i systemet, varierar också tryckfallen 

över filterna. Det är alltså inte lämpligt med en differenstrycksmätare 

för indikering av filterbyte. Det 

rekommenderas att filterna istället byts ut t ex en gång per 

år (beroende på belastning och krav). 

Temperaturstyrningen av tilluften kan ha en avgörande 

inverkan på fläktens och kylmaskinens energianvändning. 

Temperaturstyrningen ska väljas utifrån geografiskt läge 

och förväntade värmelaster. Används så kallad direkt 

expanderande kyla (DX-kyla), bör det kontrolleras att kylan 

(kompressorerna) även fungerar vid systemets minflöden. 

Tilluftstemperaturen bör också vara utetemperaturkompenserad. 

Uteluftintaget bör ej placeras i söderläge, nära papptak 

eller andra värmekällor (resulterar i onödig energiförbrukning 

sommartid). 

Placering av aggregatets tryckgivare. Tryckgivaren för tilluft 

placeras lämpligen vid sista avgreningen i stamkanalen och 

frånluftstryckgivaren vid den gren som kräver högst undertryck. 

Används en systemmanager, är det ur energisynpunkt 

oväsentligt var i stamkanalen givarna placeras, men 

för att minska kabeldragning rekommenderas placering 

nära aggregatet. 

Kontrollera risken för att frysskyddet löser vid låga utetemperaturer 

och minflöden. 

SYSTEMMANAGER (KSM) 

Systemmanagern är en LON-baserad regulator vilken kommunicerar 

med aggregatet och samtliga grenspjäll (KZP, KZM, 

KRF och KSA). Från grenkanalspjällen skickas respektive spjällvinkel 

(0–100%) till systemmanagern som väljer ut det spjäll 

som är mest öppet. Är det mest öppna helt öppet skickar systemmanagern 

ett nytt tryckbörvärde som är högre än det aktuella 

ärvärdet till fläkten. Fläkten varvar nu upp till det nya 

börvärdet och det mest öppna spjället stänger något och 

trycket på denna gren kan säkerställas. Minskar flödena i systemet 

(tryckfallen minskar) t ex vid lunch, kommer det mest 

öppna spjället att vara mindre öppet än i det tidigare fallet. 

Systemmanagern gör nu omvänt mot i det tidigare fallet, och 

skickar ett lägre tryckbörvärde till fläkten tills det att det mest 

öppna spjället är nästan helt öppet (90%). Till systemmanagern 

går det att koppla 50, varav 35 tilluft- och 15 frånluftsspjäll. 

Specialvarianter kan förekomma. 

Fördelarna med en systemmanager (KSM) är att man minskar 

systemets ljudalstring både i fläkt och kanalsystem 

och dessutom minskar energiförbrukningen vid lägre flöden 

än maxflödet. Systemmanagern underlättar också injusteringen 

och idrifttagningen eftersom tryckbörvärdena till fläkten 

inte behöver "letas" upp. 

18 


www.swegon.se 

Det är mycket viktigt att kanalsystemets olika zoner är lika dimensionerade 

(lika tryckfall). Om en zon kräver högre tryck så 

blir denna dominerande över aggregattrycket. 

STAMKANALER 

Stamkanalerna dimensioneras framför allt utifrån ljudsynpunkt, 

normalt maximalt ca 7 m/s. Förväntas inte systemet leverera 

maxflöde till samtliga rum samtidigt, antar man ofta en 

samtidighetsfaktor (70–90 %) och dimensionerar systemet 

för samtidighetsfaktorn multiplicerat med maxflödet. Mindre 

stamkanaler ökar givetvis energiförbrukningen eftersom detta 

kommer att kräva att fläkten arbetar upp ett högre statiskt 

tryck. Används en systemmanager så kommer detta höga 

tryck endast att vara ett börvärde för fläkten då belastningen 

på systemet är hög.

GRENKANALER/AVSTICK 

Grenkanalerna dimensioneras utifrån maxflödet på grenen 

och 5 m/s. Denna diameter hålls konstant på hela grenen. Högre 

hastigheter kan tillåtas under förutsättning att ljudalstringen 

vid maxflöde beaktas. Lämpligen placeras 

ljuddämpare efter spjället (KZP eller KZM) som sköter konstanttryckshållningen. 

Avsticken dimensioneras för 3 m/s vid 

maxflöde eller ett maximalt tryckfall på 10% av det konstanta 

trycket i grenkanalen. 

TILLUFT 

I e.r.i.c.-systemet placeras en tryckgivare i grenkanalen (se figur). 

Tryckgivarens placering skall vara sådan att tryckfallet till 

samtliga don med variabelflöde är det samma vid fullflöde 

(tumregel: mitten på grenen). 

Varför ska diametern på grenkanalen vara konstant? 

Placeras tryckgivaren i mitten på grenen och trycket hålls konstant, 

kommer trycket i början av grenen att vara högre än 

trycket vid tryckgivaren. 

Figur 23.Exempel fullflöde. 

Det dynamiska trycket är ca 5 Pa i kanalen från avgreningen 

till donet. Följande förhållande råder i punkterna 1 till 4. 

1. 5 m/s och ca 45 Pa statiskt tryck och 15 Pa dynamiskt 

tryck. 

2. "Hög" hastighet ger högt tryckfall ca 7 Pa. Tryckfallet efter 

avsticket är ytterligare 3 Pa. 

3. Här är det statiska trycket konstant 40 Pa. 

4. Hastigheten är nu halverad och tryckfallet i avgreningen 

endast ca 2 Pa. 


www.swegon.se 

Är diametern konstant, kommer hastigheten att vara som 

högst i början av grenen och en hög hastighet gör att 

tryckfallet i avgreningen är större än för de kommande avgreningarna 

där hastigheten är lägre. 

Vad händer om tryckfallet inte är detsamma? 

Aktiva don används för att erhålla en konstant utloppshastighet 

vilket eliminerar risken för drag i hela donets flödesintervall. 

Då aktiva don används, tas strypningen i en del fall (ej 

bakkant) i utloppet på donen. Är det då stora variationer i 

tryckfallen från grenen till donen kommer detta att kräva ett 

högre tryck än önskvärt för don med gynnsam placering vilket 

innebär att det måste strypas bort. När nu strypningen tas i utloppet, 

kommer det att påverka kastlängderna och även ljudalstringen 

blir högre. Används inte aktiva don utan i stället 

spjäll vilka arbetar med positioner, spelar skillnaderna i tryck 

endast in på ljudalstringen från spjällen. Lämpligen görs en 

tryckfallsberäkning. 

19 

Teknikavsnitt


Varför ska man eftersträva låga hastigheter (

Figur 25. Kanaldimensionering enligt system e.r.i.c. med konstant kanaldiameter. 

1. Traditionellt system 

2. System e.r.i.c. 


www.swegon.se 

21 

Teknikavsnitt


Figur 26.Eftersträva symmetri.1. Traditionellt system.2. System 

e.r.ic.3. OK men högre tryck vid minflöde. 

22 


www.swegon.se

Figur 27. Eftersträva lika tryckfall från grenkanal till don, genom att öka kanaldiametern till det sämst belägna donet. 

1. Traditionellt system. 

2. Bättre, större kanal till sämst belägna donet. 


www.swegon.se 

23 

Teknikavsnitt


FRÅNLUFT 

I frånluftssystemet placeras tryckgivaren i grenkanalens bortre 

del för att ge ett så likvärdigt tryckfall över alla frånluftsdon i 

grenen. Tumregel: I bortre delen av grenen. 

Figur 28.Placering av tryckgivare i en frånluftsgren.1. Här är 

det statiska trycket 27 Pa.2. Här är trycket konstant. 

Möjlighet att säkerställa låga flöden 

För att säkerställa ett flöde i en kanal krävs ofta ett mättryck 

på minst 3 Pa. 3 Pa motsvarar en hastighet på 1.5 m/s (varierar 

beroende på mätteknik) vilket i många fall är över 20% av 

maxflödet. I e.r.i.c.-systemet finns de aktiva donen vilka är 

uppmätta i laboratorium. Ett tryck i fördelningslådan mäts 

och utifrån öppningen bestäms flödet. 

Det är alltså i princip möjligt att med god noggrannhet mäta 

flöden ner till 10 % av maxflödet och vid helt stängt don erhåller 

man endast läckflödet vid det aktuella trycket. 

Låg ljudalstring 

Genom att trycket hålles konstant på grennivå, minskar 

ljudalstringen med minskat flöde. 

Minskad materialkostnad 

Det behövs endast en tryckgivare per gren och inga tryckgivare 

till rummen med variabelt flöde. Man kan kombinera 

traditionella don med konstant flöde med aktiva don 

och variabelt flöde. I traditionella VAV system behövs här 

en VAV reglering för att hålla flödet konstant. 

Till rum med konstanta flöden installeras ingen styrutrustning 

utan endast ett traditionellt don, detta eftersom trycket i 

24 


www.swegon.se 

För frånluftsgrenarna gäller samma dimensioneringsregler 

som för tilluft. Några enkla punkter att tänka på: 

Konstant kanaldiameter 

Regelbundna grenlösningar 

grenkanalen är konstant. Donet dimensioneras så att det kan 

ge dimensionerat flöde vid så öppet spjäll som möjligt och tillgängligt 

tryck i grenkanalen.

DON 

Vid ett konstant tryck bestäms flödet utifrån öppningsarean. 

Är trycket konstant och vi vet donets eller spjällets öppning, 

vet vi också flödet. 

Varför ska man arbeta med positioner och tryck istället 

för traditionell flödesmätning (VAV)? 

Det finns flera anledningar till detta: 

Stabilare system 

Om trycket temporärt skulle öka kommer inte donen att 

stänga för att bibehålla flödet (här sker ju ej någon mätning 

vid donen) utan de kommer att stå kvar i samma 

position vilket minskar risken för svängningar i systemet. 

Längre livstid/minskade underhållskostnader 

Eftersom donen står kvar i samma position, även om 

trycket temporärt skulle förändras, minskar också antalet 

cykler på donen och därmed förlängs livslängden. Den 

tryckgivare som finns på grenen är en statisk tryckgivare 

(membran) vilket innebär att ingen luft passerar givaren 

och den behöver därmed inte rengöras. 

Figur 29.Vid delning av grenkanal åt varsitt håll skall 

två tryckregleringsenheter användas. 

BALANSERING 

I e.r.i.c.-systemet finns det i princip två sätt att balansera tilloch 

frånluft. 

Balanserad tilloch frånluft i samtliga rum 

I det här fallet sker balanseringen i rummet. Både till och frånluftsgren 

är tryckstyrda. En regulator (KCD) styr tilluftsdonet 

(eller spjället) mellan en maxposition och en minposition vilka 

motsvaras av flöden. Frånluftsdonet (eller spjället) styrs av 

samma regulator och regleras även detta mellan två positioner. 

Vill man ha ett undertryck i rummet, ökar man max- och 

minpositionerna för frånluften. Det går bra att koppla in don 

med konstanta flöden på både tilloch frånluftsgrenen. Fördel: 

Möjligt att sänka till låga minflöden med god noggrannhet. 

Nackdel: Dyrare installation på frånluftssidan än i figur 

31. 


www.swegon.se 

Figur 30.Balanserad tilloch frånluft i samtliga rum. 

Tilluft i rummen och central frånluft (överluft) 

I det här fallet är tilluftsgrenen tryckstyrd och tilluftsflödet i 

grenen mäts (KZM) för att sedan skickas som börvärde till 

(KSAa) frånluftsgrenen. Tilluften styrs efter behov i de olika 

rummen och frånluften tas i andra utrymmen. Vill man ha ett 

undertryck, går börvärdet att förskjutas antingen i ett fast flöde 

(l/s) eller en procentuell förskjutning på det uppmätta tillluftsflödet. 

Det går inte att koppla på don med konstanta 

flöden på frånluftssidan. Lämpligen förläggs separata frånluftskanaler 

till toalettgrupper och våtrum till antingen frånluftsstammen 

eller till separat fläkt. 

Zonens (grenens) frånluft tas lämpligen från utrymmen som 

korridor eller kopieringsrum. Projekterar man med fler tilluftsgrenar 

än frånluftsgrenar, är det möjligt att skicka dessa tillluftsflöden 

till en frånluftsgren (KSA), vilken summerar dessa 

tilluftsflöden till ett frånluftsflöde (maximalt 5 st fr o m produktrevision 

KSAb). Fördel: Enklare och billigare installation 

på frånluftssystemet. Nackdel: Vid projektering är det viktigt 

att kontrollera att valda grenspjäll klarar av minflödena (pga 

flödesmätning istället för tryckstyrning). Separata kanaler till 

frånluftsdon med konstanta flöden. Se figur 31. 

Figur 31.Tilluft i rummen och central frånluft (överluft). 

ISOLERING 

Då undertemperarad luft transporteras i kanalsystemet bör 

tilluftskanalerna isoleras utifrån risk för kondens och uppvärmning 

av tilluften. För detta hänvisas till isoleringstillverkarnas 

beräkningsprogram. För att minska värmeupptagningen 

kan det bli aktuellt att reducera kanaldimensionen i slutet på 

grenkanalen. Detta görs då hastigheten understiger 1.5 m/s. 

25 

Teknikavsnitt


PROJEKTERING EL- OCH STYR-INSTALLATION 

INLEDNING 

System e.r.i.c. kräver el- och styrinstallation som är utförd på 

ett professionellt sätt för att fungera utan störningar. 

Installationen kan delas in i tre grupper: 

Strömförsörjning 

Styrsignaler 

Datakommunikation 

Alla dokument för system eric finns som nedladdningsbara filer 

på vår hemsida. 

SYSTEMÖVERSIKT 

1. Strömförsörjningen 

Det är viktigt att transformatorerna dimensioneras så att 

spänningen håller sig inom toleransen 24 V AC ±10%. Max 

avsäkring i tranformatorn får vara 6 A, detta för att kretskorten 

inte ska brinna upp vid kortslutning längre ut i systemet. 

Rekommenderad ledningsarea mellan transformator och regulatorerna 

är 1,5 mm 2 . Vid mindre transformatorstorlekar 

kan ledningsarean minskas, spänningstoleransen får aldrig 

överskridas. För att enkelt dimensionera tranformatorerna 

finns ett program (ericTrafoDim.xls) att ladda ner från vår 

hemsida på internet, sök under programvaror. 

2. Styrsignaler 

I detta fall talar vi om ledningar som inte ska spänningsförsörja 

regulatorer eller aktiva don. Ledningar kan vara av enklare 

typ med mindre area. Det är frågan om ledare mellan rumsregulatorer 

och rumstillbehören KST, KSO och KSC. Rekomenderad 

ledare är EKKX 0,5 mm vid ledningslängder under 10 

m. Använd EKKR 1,0 mm för ledningslängder mellan 10-30 

m. Till aktiva don av typen ACK, AFK och AKY får ledningslängden 

uppgå till max 50 m. I fall med längre ledningar kontakta 

Swegon för rådgivning. 

3. Datakommunikation 

All datakommunikation mellan regulatorer sker via LonTalk 

enligt LonWorks protokoll. För system e.r.i.c. finns tre nivåer 

för kommunikation: 

Stand alone med master/slav-kopplingar 

Stand alone med uppkoppling mot systemmanager 

Fastighetsnätverk uppkopplat till överordnat system 

Alla uppkopplingar mellan produkterna ska ske med datakabel 

godkänd av LonMark organisationen. Vi rekommenderar 

att alltid använda Beldenkabel typ 8471. Nätverksbyggandet 

måste ske enligt de regler som gäller för att kommunikationen 

ska bli störningsfri. Se Echelons hemsida www.echelon.com 

HJÄLPMEDEL 

Dataprogram med kopplingsschemor finns att hämta på vår 

hemsida på Internet. Med detta kan detaljerat schema skapas 

som bara visar de komponenter som är aktuella. 

Transformatordimensionering kan utföras med ett MS Excel 

kalkylark som finns att hämta på vår hemsida på Internet. 

26 


www.swegon.se

RUMSREGLERING MED KCD OCH AKTIVA LUFTDON 

Figur 32. 

Kabeltyper 

Matningsspänning till KCD utförs med 2-ledare min 0,75 

mm 2 . 

Signal- och matningskabel till aktiva don utförs med 3-ledare 

min 0,75 mm 2 . lämplig kabel är EKKR 3×1,0 mm max 50 m 

ledningslängd från KCD till det längst bort belägna donet, 

(kopplingspunkterna A-F) Den maximala längden 50 m kan 

endast uppnås om samtliga kopplingspunkter och skarvar är 

utförda utan spänningsfall. Vid fler än 4 luftdon ska dessa delas 

upp i två grupper där varje grupp har egen kabel direkt till 

regulatorns kopplingspunkt. 

Övriga signalkablar kan vara EKKX 0,5 mm vid längder under 

10 m däröver rekommenderas EKKR 1,0 mm upp till 30 m. 

LON-kabel (streckad i figuren) ska utföras med Beldenkabel 

typ 8471. 


www.swegon.se 

Rumsregulator KCD 

Rumsregulator KCD (detalj A) finns i kapslat eller okapslat utförande. 

Upp till 8 st aktiva luftdon kan anslutas till samma utgång 

på regulatorn. Donen måste delas upp i grupper som 

har separat ledare direkt till regulatorn, max 4 aktiva don i varje 

grupp. Detta gäller ej ARP eller ARE där max 10 enheter kan 

anslutas utan gruppering. 

Figur 33.Detalj A. 

27 

Teknikavsnitt


Rumsenhet KST 

Rumsenhet KST (detalj B) för rumstemperaturinställning av 

börvärde mm finns i flera varianter som kräver olika antal ledare. 

KST 4 kopplas med signalkabel 7 ledare och LON-kabel 

2 ledare. KST 2 kopplas med signalkabel 6 ledare och LONkabel 

2 ledare. KST 0 som endast har temperaturmätning kräver 

bara 2-ledare. 

Figur 34.Detalj B. 

Närvarogivare KSO 

Närvarogivare KSO (detalj C) för indikering av närvaro, ej 

lämplig till larmfunktioner. Kopplas med signalkabel 3 × 

1mm. 

Figur 35.Detalj C. 

Radiatorställdon 

Till KCD -regulatorn kan två typer av ställdon (detalj E) för radiatorventiler 

anslutas. Det är ej tillåtet att kombinera typerna 

på samma regulator. 

Radiatorventilställdon för 24 AC med 0-10 V DC styrning. 

Kopplas med signalkabel 3 × 1,0 mm. Max 10 st kan kopplas 

mot samma utgång (Y1). 

Radiatorventilställdon för 24 AC ON/OFF styrning s.k. termoställdon. 

Kopplas med signalkabel 2 × 1,0 mm. Kopplas mot 

utgång (V1) max 0,8 A (20 VA) belastning. Denna ventiltyp 

har normalt högre strömförbrukning, typvärde är max 4 st per 

regulator. 

Figur 36.Detalj E. 

28 


www.swegon.se 

Koldioxidgivare KSC 

Koldioxidgivare KSC (detalj D) för indikering av luftkvalitet. 

Kopplas med signalkabel 3 × 1,0 mm. KSC finns i tre varianter 

där typen KSC 0 har annan inkoppling än vad som visas här. 

Figur 37.Detalj D. 

Kopplingsdosa 

Kopplingsbox (detalj F) för förgrening till flera luftdon. Använd 

denna för all typ av förgrening av kablar även till LONkabeln. 

Denna ingår ej i Swegons leverans. 

Figur 38.Detalj F. 

Kopplingsschema finns på respektive produktblad.

RUMSREGLERING MED KCW OCH TAKBAFFLAR 

Figur 39. 

Kabeltyper 

Matningsspänning till KCW utförs med 2-ledare min 0,75 

mm 2 . 

Signal- och matningskablel till aktiva don utförs med 3-ledare 

min 0,75 mm 2 lämplig kabel är EKKR 3×1.0 mm max 50 m 

ledningslängd från KCD till det längst bort belägna donet, 

(kopplingspunkterna A-J) Den maximala längden 50 m kan 

endast uppnås om samtliga kopplingspunkter och skarvar är 

utförda utan spänningsfall. Vid fler än 4 luftdon eller 

spjällmotorer, skall dessa delas upp i två grupper där varje 

grupp har egen kabel direkt till regulatorns kopplingspunkt. 

Övriga signalkablar kan vara EKKX 0,5 mm vid längder under 

10 m däröver rekommenderas EKKR 1,0 mm upp till 30 m. 

LON-kabel (streckad i figuren) skall utföras med Beldenkabel 

typ 8471. 


www.swegon.se 

Rumsregulator KCW 

Rumsregulator KCW (detalj A) finns i kapslat eller okapslat utförande. 

Upp till 8 st aktiva luftdon kan anslutas till samma utgång 

på regulatorn. Donen måste delas upp i grupper som 

har separat ledare direkt till regulatorn, max 4 aktiva don i varje 

grupp. Detta gäller ej ARP eller ARE där max 10 don kan anslutas 

utangruppering. 

Figur 40.Detalj A. 

29 

Teknikavsnitt


Rumsenhet KST 


börvärde m m finns i flera varianter som kräver olika antal ledare. 


2 ledare. KST 2 kopplas med signalkabel 6 ledare och LON-kabel 






lämplig till larmfunktioner. Kopplas med signalkabel 3 × 1,0 

mm. 



Till KCW regulatorn kan två typer av ställdon (detalj E) för ventilreglering 

av kylbaffel eller radiator anslutas, det är ej tillåtet 

att kombinera typerna på samma regulator. 

Ventilställdon för 24 AC för öka/minska styrning. Kopplas 

med signalkabel 3 × 1,0 mm. Utgång V1-V4 och G0 på regulator 

KCW får belastas med max 0,8 A. Vi rekomenderar max 

10 st ställdon på samma utgång. 

Ventilställdon för 24 AC ON/OFF styrning s.k. termoställdon. 

Kopplas med signalkabel 2 × 1,0 mm. Kopplas mot utgång 

(V1 eller V3) max 0,8 A (20 VA) belastning. Denna ventiltyp 


regulator. Se kopplingsschema. 


30 


www.swegon.se 






Spjällenhet ARE 

Spjällenhet för luftflödesreglering (detalj J), 24 AC med 0-10V 

DC styrning. Kopplas med signalkabel 3 × 1,0 mm. Max 10 st 

kan kopplas mot samma utgång (Y1). 

Figur 45.Detalj J. 


RUMSREGLERING MED KRF OCH LUFTDON 

Figur 46. 

Kabeltyper 

Matningsspänning till KRF utförs med 2-ledare min 0,75 mm 2 . 

Signalkablar kan vara EKKX 0,5 mm vid längder under 10 m 

däröver rekommenderas EKKR 1,0 mm upp till 30 m. 


typ 8471. 

KRF kan även slavstyra en motsvarande frånluftsregulator, och 

kräver då förbindning till denna. Förbindningen kan vara analog 

eller digital överföring av luftflödet. Detta val bör göras 

innan tillverkning av KRF. Det framgår av medlevererade konfigureringsdokument 

vilket system som valts. 


www.swegon.se 

Detalj A KRF 

Rumsregulatorn är här monterad på kanaldelen som hanterar 

luftflödesregleringen. Till regulatorn ansluts kablar med det 

antal ledare som figuren visar. 

Figur 47. Detalj A. 

31 

Teknikavsnitt


Rumsenhet KST 


börvärde m m finns i flera varianter som kräver olika antal ledare. 


2 ledare. KST 2 kopplas med signalkabel 6 ledare och LON-kabel 






lämplig till larmfunktioner. Kopplas med signalkabel 3 × 1,0 

mm. 



Till KCD regulatorn kan två typer av ställdon (detalj E) för radiatorventiler 

anslutas. Det är ej tillåtet att kombinera typerna 

på samma regulator. 

Radiatorventilställdon för 24 AC med 0-10 V DC styrning. 

Kopplas med signalkabel 3 × 1,0 mm. Max 10 st kan kopplas 

mot samma utgång (Y1). 

Radiatorventilställdon för 24 AC ON/OFF styrning s.k. termoställdon. 

Kopplas med signalkabel 2 × 1,0 mm. Kopplas mot 

utgång (V1) max 0,8 A (20 VA) belastning. Denna ventiltyp 


regulator. 


32 


www.swegon.se 






Kopplingsdosa 






KONSTANTTRYCKSREGLERING AV TILL- OCH FRÅNLUFTSKANALER MED KZP OCH KSP 

Figur 53. 

Kabeltyper 

Matningsspänning till KZP utförs med 2-ledare min 0,75 mm 2 . 

Signalkablar rekommenderas EKKR 1,0 mm upp till 30 m. 

Spjällenhet KZP 

Tryckreglerande spjällenhet (detalj K). Till regulatorn (KZP) ansluts 

kablar för spänningsmatning samt tryckgivaren och 

eventuell LON-kabel. Spjällenheterna monteras ofta med fästsvep 

FSR (detalj J) 

Figur 54.Detalj K. 


www.swegon.se 

Tryckgivare KSP 

Tryckgivare KSP (detalj G) sitter monterad på kanalsystemet. 

Kopplas med signalkabel 3 × 1,0 mm. 

Figur 55.Detalj G. 

Kopplingsdosa 





33 

Teknikavsnitt


KONSTANTTRYCKSREGLERING AV TILLUFTSKANAL MED KZM SAMT SLAVFLÖDESREGLERING AV FRÅNLUFTSKANALEN 

MED KSA 

Figur 57. 

Kabeltyper 

Matningsspänning till KZM och KSA utförs med 2-ledare min 

0,75 mm 2 . 

Signalkablar rekommenderas EKKR 1,0 mm upp till 50 m. 


typ 8471. 

KZM kan även slavstyra en motsvarande frånluftsregulator 

KSA, och kräver då förbindning till denna. Förbindningen kan 

väljas mellan analog eller digital överföring av luftflödet. Det 

framgår av medlevererade konfigureringsdokument vilket system 

som valts. Vid digital överföring, sker detta genom LONkabel, 

vid analog överföring används signalkabel mellan enheterna. 

Spjällenhet KZM och KSA 

Tryckreglerande spjällenhet KZM och flödesreglerande spjälllenhet 

KSA (detalj K). Till regulatorn ansluts kablar för spänningsmatning 

samt tryckgivaren och eventuell LON-kabel. 

Mellan KZM-KSA ansluts kabel för slavflödesöverföring. 

Spjällenheterna monteras ofta med fästsvep FSR (detalj J). 

Figur 58.Detalj H. 

34 


www.swegon.se 

Tryckgivare KSP 

Tryckgivare KSP (detalj G) sitter monterad på kanalsystemet. 

Kopplas med signalkabel 3 × 1,0 mm. 

Figur 59.Detalj G. 

Kopplingsdosa 






BINDNINGAR FÖR DATAKOMMUNIKATION 

INLEDNING 

Denna anvisning förklarar bara vilka variabeler som normal 

binds för att e.r.i.c. systemet ska fungera i sitt enklaste utförande. 

Utöver vad som förklaras i detta avsnitt, finns mycket 

utförlig dokumentation om regulatorernas olika datavariabler 

i Handboken som nu finns i en "Tredje utgåva", kan hämtas 

på vår hemsida på Internet. 

Förutsättningen för bindningar enligt denna skrift är LonMaker 

för Windows, och att brukaren har nödvändig kunskap 

om programmet. Det finns även andra verktyg som kan skapa 

datakommunikation mellan nätverksnoderna, dock är variabelnamnen 

dom samma då dessa är knutna till LonTalk systmet. 

Vid uppläggning av "Device" är det lämpligt att använda sig 

av xif-filer för respektive regulatortyp, dessa finns att hämta 

på vår hemsida på Internet. Vid "Comissioning" av regulatorerna 

är det viktigt att välja funktionen "current values in device" 

eftersom alla regulatorer är fabrikkonfigurerade för sin 

funktion. Med leveransen av regulatorer följer ett konfigureringsdokument, 

detta kan även rekvireras via det försäljningskontor 

som sålt objektet. Konfigureringsdokumenten finns 

bara som pdf-filer. 

Plugins, tyvärr kan vi inte tillhandahålla dessa för närvarande. 

Bindningsnivåer 

I system e.r.i.c. kan man välja att bara ha nätverkskabel mellan 

master och slavenheter. Dessa bindningar mellan 2 enheter (1 

master + 1 slav) eller 6 enheter (5 mastrar + 1 slav) kan vara 

utförda på fabrik före leverans. I detta läge är det viktigt att 

bara dom enheter som är bundna till varandra får nätverkskabel 

som är lokal till dessa enheter, nätverkskabeln får ej dras 

vidare till andra enheter. 

I system med hel nätverksslinga mellan alla e.r.i.c.-regulatorer, 

måste bindningar utfäras av en entreprenör på plats. För att 

underlätta detta arbete kan Swegon leverera konfigureringsblanketter 

försedda med streckkodsetikett med NeuronIDnummret 

på. Kontakta närmaste säljkontor för info om beställning 

av e.r.i.c.-regulatorer med så kallad NID etikett. 

Tekniska data för regulatorerna 

Generellt gäller att alla KC_ regulatorer är LonMark godkända 

enligt LonMark_Guidelines 3.2 och profiler som redovisas i tabellen. 

LonTalk Kanaltyp TP/FT-10, 78 kbs 

Neurontyp 3150, 10 Mhz 

Regulator KCP Functional profile 8010 

Regulator KCF Functional profile 8010 

Regulator KCD Functional profile 8010 

Regulator KCW Functional profile 8070 

Tekniska data för LonMaker for Windows 

LonMaker krav ver. 3.00 eller senare 


www.swegon.se 

Regulatorvarianter 

Till system e.r.i.c. används fyra olika regulatorer, själva regulatorn 

benämns alltid med de två inledande bokstäverna KC_. I 

kanalprodukterna som finns i fyra olika varianter används två 

regulatormodeller. När produkten installeras i LonaMakern är 

det regulatorbenämningen som syns och ej produktbenämningen. 

I nedanstående lista redovisas produktnamn mot regulatornamn. 

Zonregulator KZP KCP 

Zonregulator KZM KCP 

Slavregulator KSA KCP 

Rumsregulator KRF KCF 

Rumsregulator KCD KCD 

Rumsregulator KCW KCW 

Systemmanager KSM KSM 

Regulatorerna har genomgått fortlöpande uppgraderingar, 

dessa markeras genom gernerationsbokstav efter produktnamnet. 

I dag gällande varianter är KCPb, KCFc, KCDb, 

KCWa och KSMb. IXF-filer till samtliga varianter och generationer 

finns att hämta på vår hemsida på Internet. 

35 

Teknikavsnitt


1. SLAVSTYRNING TILL- OCH FRÅNLUFT 

För slavstyrning krävs att mastern KZM eller KRF binds till slavenheten 

KSA, upp till 5 st masterflöden kan bindas till en slavenhet 

som summerar alla delluftflödena. 

Från Master Till Slavenhet 

nvoSetpFlowSlave nviSetpFlowSlave 

Figur 61. Bindning master slave. I figuren visas bindning av 3 st masters till en slavenhet. 

36 


www.swegon.se 

Eventuell förskjutning av slavvärdet görs i mastern genom att 

sätta nviOfsSlaveState till LOW för procentuell förskjutning 

och till HIGH för förskjutning i fasta l/s. Hur stor förskjutningen 

av börvärdet ska vara anges också i mastern genom nvi- 

OfsSlavePerc (-100% - +100%) för procentuell förskjutning 

och nviOfsSlaveFlow (-1000 - +1000 l/s) för förskjutning i l/ 

s. 

Not: Regulatorn som används i KZP, KZM och KSA har benämningen 

KCP. KRF:s regulator benämns KCF.

2. SYSTEMMANAGER KSM 

Från grenregulatorerna KZM, KZP, KSA och KRF, om denna 

är en separat gren, ska spjällpositionerna med variabeltypen 

SNVT_lev_percent bindas till systemmanagern enligt nedan: 

Tilluft 

Från KZM och KZP Till Systemmanagern 

nvoDampPressVal nviDampPos1Su 

Från KRF och KSA Till Systemmanagern 

nvoDampFlowVal nviDampPos1SU 

Första grenregulatorn binds till nviDampPos1Su, andra till 

nviDampPos2Su och så vidare. 

Regulatorerna måste bindas från Pos1 och uppåt, ingen position 

får ”hoppas över”. Maximal kan 35 st tilluftsspjäll bindas 

till systemmanager KSMb, den äldre KSMa hade begränsningen 

10 st. Specialvarianter kan förekomma. 


www.swegon.se 

Frånluft 

Från KZP Till Systemmanagern 

nvoDampPressVal nviDampPos1Ex 

Från KSA Till Systemmanagern 

nvoDampFlowVal nviDampPos1Ex 

Första grenregulatorn till nviDampPos1Ex andra till 

nviDampPos2Ex och så vidare. 

Regulatorerna måste bindas från Pos1 och uppåt, ingen position 

får ”hoppas över”. Maximal kan 15 st frånluftsspjäll bindas 

till systemmanager KSMb, den äldre KSMa hade 

begränsningen 10 st. Specialvarianter kan förekomma. 

Figur 62. Bindningar av zonspjäll till systemmanager. Master-slavbindningar mellan zonspjällen visas ej i denna figur. Notera skillnaden 

mellan KZP/KZM och KRF/KSA, för KRF/KSA gäller att binda variabel nvoDampFlowVal. 

37 

Teknikavsnitt


Luftbehandlingsaggregat 

Systemmanagern kräver att aggregatets till/frånluftsfläktar är 

försedda med tryckstyrningsutrustning som har LonTalk-kommunikation. 

Alla variabler för tryck, startkontroll och spjällpositioner 

måste bindas. Det går att utesluta ett helt system och 

som exempel enbart styra tilluftsdelen. 

Ärvärden och börvärden för trycken (till- respektive frånluft) 

efter aggregatet binds till systemmanagern med variabeltypen 

SNVT_lev_cont (0-100%) eller SNVT_press_f (0-xx Pa). Det 

går bara att binda en systemmanager per till- respektive frånluftsfläkt. 

Ärvärden för tilluft resp. frånluft 

Från Aggregat Gold C Till Systemmanagern 

nvoSF_pressure nviPressSupplyPr (1) 

(nviPressSupply (1) ) 

nvoEF_pressure nviPressExhustPr (2) 

(nviPressExhaust (2) ) 

Variabelnamnet i aggregatets Lonmodul kan variera, men typen 

måste vara densamma. 

Börvärden för tilluft resp. frånluft 

Från Systemmanagern Till Aggregat Gold C 

nvoSpPressSuPr (1) 

(nvoSpPressSu (1) ) 

nviSF_HSpressure 

nvoSpPressExPr (2) 

(nvoSpPressEx (2) ) 

Variabelnamnet i aggregatets Lonmodul kan variera, men typen 

måste vara densamma. 

Startkontroll 

Systemmanagern ska endast reglera trycken då aggregatet är 

i drift så därför krävs följande bindning med variabeltypen 

SNVT_state eller SNVT_switch från aggregatet: 

Ärvärden för tilluft resp. frånluft 

Från Aggregat Gold C Till Systemmanagern 

nvoUnitOPM2_12 nviStartControlSw (1) 

(nviStartControl (1) ) 

Om denna bindning utesluts så reglerar ej KSM. 

För variabeln nviStartControl (SNVT_state, består av 16 bitar) 

från aggregatdriften används Bit(0) för informationsöverföring. 

Värdet 0 = aggregatet avstängt, 1 = aggregatet är i drift 

För variabeln nviStartCntrlSw (SNVT_switch) gäller att värdet 

0 = aggregatet avstängt, 1 = aggregatet är i drift 

Not (1 och 2) Endast en av variablerna ska bindas. 

38 

nviEF_HSpressure 


www.swegon.se 

Figur 63.Bindningar mellan systemmanager och GOLD-aggregat, 

av äldre modell. 

Figur 64.Bindningar mellan systemmanager och GOLD-aggregat 

av modell serie C, försett ned LON-modul.

3. RUMSREGULATORER KCD, KCW OCH KRF 

Inga bindningar i system e.r.i.c. är nödvändiga till rumsregulatorerna, 

däremot krävs bindningar i erimix systemen E1-E3. 

Exempel på data som finna att hämta från rumsregulatorerna 

är ärvärde temperatur, inställt börvärde temperatur, värmeeller 

kylfall (-100% - +100%), CO 2-halt och donets öppning 

(0 – 100%). Utförligare data om rumsregulatorerna olika in/ut 

variabler finns i produktblad och regulatorhandboken. 


www.swegon.se 

4. SYSTEM ERIMIX E1-E3 

Systemet bygger på en kommunikation mellan rumsregulatorerna 

KCD och blandningsboxregulatorn som normalt är KZM 

(kan vara KZP). KCD regulatorerna rapporterar värme- eller 

kylbehovet samt nivån på denna via varaiabel nvoDampPos 

(SNVT_Switch), KZM rapporterar blandad tilluftstemperatur 

tillbaka till rumsregulatorn KCD så att denna inte försöker kyla 

när det är för hög tilluftstemperatur och vise versa. I erimixsystem 

med slavstyrd frånluft ska slavluftflödet bindas från KZM 

till KSA. Se figur 65. 

Figur 65. Bindningar mellan rumsregulatorerna KCD och blandningsregulatorn KZM med slavregulator KSA. Max 9 st rumsregulatorer 

kan bindas till en KZM (KZP). 

39 

Teknikavsnitt


INJUSTERING 

Nedan följer en kort beskrivning av tillvägagångssätt vid injustering: 

Den traditionella injusteringen av don och spjäll, som oftast är 

ganska tidsödande och dyrbar behöver ej genomföras i system 

e.r.i.c. Med konfigureringsverktyget KOP fabriksinställs 

respektive regulator för ett visst statiskt tryck i de olika grenkanalerna. 

Vid montering av regulatorerna krävs därför att 

dessa placeras på rätt plats i systemet. Ett märkningssystem 

finns för detta montagearbete. Den åtgärd som behöver vidtas 

på plats är att via operatörspanelen kontrollera att de inställda 

värdena är de rätta. Mer om injustering och kontroll 

finns att läsa i Injusteringshandboken för system e.r.i.c., som 

kan hämtas på vår hemsida på Interrnet. 

40 


www.swegon.se

APPLIKATIONER 

Kontor 

Figur 66. Kontor med balanserad tilloch frånluft i varje rum. Separat konstanttrycksstyrning i tilloch frånluftsgrenarna. 

1. Aktiva tilluftsdon 

2. Överluftsdon 

3. Aktiva frånluftsdon 

4. Frånluftsdon 

5. Radiatorventil 

6. Fönsterkontakt 


www.swegon.se 

41 

Teknikavsnitt


Kontor 

Figur 67. Kontor med tilluft i varje rum. Överluft till korridor och central frånluft. Till- och frånluftsflödena balanseras genom slavstyrning 

av frånluften. 



3. Gemensam frånluft 




42 


www.swegon.se

Kontor 

Figur 68. Kontor med tilluft i varje rum. Cellkontor med aktiva kylbafflar. Till- och frånluftsflödena balanseras i rummen. Separat 

konstanttrycksstyrning i tilloch frånluftsgren. 







7. Kylventil 

8. Takapparat 


www.swegon.se 

43 

Teknikavsnitt


Undervisningslokaler 

Figur 69. Lektionssalar med balanserad tilloch frånluft. Separat konstanttrycksstyrning i tilloch frånluftsgrenarna. 





44 


www.swegon.se

Hotell/vårdlokaler 

Figur 70. Hotell/vårdlokaler med balanserad tilloch frånluft i varje rum. Separat konstanttrycksstyrning i tilloch frånluftsgrenarna. 


2. - 





www.swegon.se 

45 

Teknikavsnitt

e.r.i.c. TEKNIKAVSNITT 2006 - Swegon

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?