e.r.i.c. TEKNIKAVSNITT 2006 - Swegon

Teknikavsnitt ---------------------------------------------------------
PROJEKTERING
AGGREGAT
Några punkter att tänka på vid dimensionering av aggregatet.
Aggregatet skall väljas så att det klarar hela systemets
arbetsområde. Arbetsområdet bestäms utifrån summan av
alla minflöden och en förväntad andel av summan av maxflödena.
Vid användande av systemmanager (KSM) ska aggregatstyrningen
vara utrustad med LON-kommunikation. Kontrollera
att in- och ut-variabler från aggregatet stämmer
överens med systemmanagerns.
Aggregatet ska vara tryckstyrt på både till- och frånluftssida.
Eftersom flödet varierar i systemet, varierar också tryckfallen
över filterna. Det är alltså inte lämpligt med en differenstrycksmätare
för indikering av filterbyte. Det
rekommenderas att filterna istället byts ut t ex en gång per
år (beroende på belastning och krav).
Temperaturstyrningen av tilluften kan ha en avgörande
inverkan på fläktens och kylmaskinens energianvändning.
Temperaturstyrningen ska väljas utifrån geografiskt läge
och förväntade värmelaster. Används så kallad direkt
expanderande kyla (DX-kyla), bör det kontrolleras att kylan
(kompressorerna) även fungerar vid systemets minflöden.
Tilluftstemperaturen bör också vara utetemperaturkompenserad.
Uteluftintaget bör ej placeras i söderläge, nära papptak
eller andra värmekällor (resulterar i onödig energiförbrukning
sommartid).
Placering av aggregatets tryckgivare. Tryckgivaren för tilluft
placeras lämpligen vid sista avgreningen i stamkanalen och
frånluftstryckgivaren vid den gren som kräver högst undertryck.
Används en systemmanager, är det ur energisynpunkt
oväsentligt var i stamkanalen givarna placeras, men
för att minska kabeldragning rekommenderas placering
nära aggregatet.
Kontrollera risken för att frysskyddet löser vid låga utetemperaturer
och minflöden.
SYSTEMMANAGER (KSM)
Systemmanagern är en LON-baserad regulator vilken kommunicerar
med aggregatet och samtliga grenspjäll (KZP, KZM,
KRF och KSA). Från grenkanalspjällen skickas respektive spjällvinkel
(0–100%) till systemmanagern som väljer ut det spjäll
som är mest öppet. Är det mest öppna helt öppet skickar systemmanagern
ett nytt tryckbörvärde som är högre än det aktuella
ärvärdet till fläkten. Fläkten varvar nu upp till det nya
börvärdet och det mest öppna spjället stänger något och
trycket på denna gren kan säkerställas. Minskar flödena i systemet
(tryckfallen minskar) t ex vid lunch, kommer det mest
öppna spjället att vara mindre öppet än i det tidigare fallet.
Systemmanagern gör nu omvänt mot i det tidigare fallet, och
skickar ett lägre tryckbörvärde till fläkten tills det att det mest
öppna spjället är nästan helt öppet (90%). Till systemmanagern
går det att koppla 50, varav 35 tilluft- och 15 frånluftsspjäll.
Specialvarianter kan förekomma.
Fördelarna med en systemmanager (KSM) är att man minskar
systemets ljudalstring både i fläkt och kanalsystem
och dessutom minskar energiförbrukningen vid lägre flöden
än maxflödet. Systemmanagern underlättar också injusteringen
och idrifttagningen eftersom tryckbörvärdena till fläkten
inte behöver "letas" upp.
18
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari 2006
www.swegon.se
Det är mycket viktigt att kanalsystemets olika zoner är lika dimensionerade
(lika tryckfall). Om en zon kräver högre tryck så
blir denna dominerande över aggregattrycket.
STAMKANALER
Stamkanalerna dimensioneras framför allt utifrån ljudsynpunkt,
normalt maximalt ca 7 m/s. Förväntas inte systemet leverera
maxflöde till samtliga rum samtidigt, antar man ofta en
samtidighetsfaktor (70–90 %) och dimensionerar systemet
för samtidighetsfaktorn multiplicerat med maxflödet. Mindre
stamkanaler ökar givetvis energiförbrukningen eftersom detta
kommer att kräva att fläkten arbetar upp ett högre statiskt
tryck. Används en systemmanager så kommer detta höga
tryck endast att vara ett börvärde för fläkten då belastningen
på systemet är hög.