e.r.i.c. TEKNIKAVSNITT 2006 - Swegon

More documents

Recommendations

Info

Teknikavsnitt --------------------------------------------------------- NYA SYSTEMLÖSNINGAR Man börjar alltmer intressera sig för nya sätt att bygga upp ventilationssystem. Orsakerna till detta är flera: 1. Systemlösningarna har ej medgivit enkel injustering. Följden har blivit obalans i systemen med påföljande höga tryckfall i vissa delar och därmed alltför höga ljudnivåer. I andra delar av systemet har luftflödena blivit för låga med därmed försämrad luftkvalitet som följd. 2. Vid projekteringen av aggregaten blir ofta låg installationskostnad prioriterad. Följden har blivit allt för små aggregat med höga ljudnivåer och bullerproblem som följd. 3. Obalans uppstår ofta mellan till- och frånluft. I aggregatet orsakar detta läckflöden av frånluft in i tilluftssystemet, med dålig luftkvalitet som följd. I byggnaden orsakar obalansen tryckskillnader mot omgivningen vilket kan resultera i ökade energikostnader och skador i fasaden. 4. Hänsyn till användarnas önskemål. Som brukare vill man kunna påverka sitt klimat. 5. En viktig aspekt idag är också att få ner energiförbrukningen. I Svenska byggnader förbrukas ca 40% av all producerad energi enbart till att förse dem med erforderlig ventilation, värme och kyla. Det är därför nödvändigt att åstadkomma systemlösningar som kan minimera energiåtgången utan att göra avkall på komforten. Mot bakgrund av de erfarenheter som finns, inte minst från den obligatoriska ventilationskontrollen, kan vi ganska enkelt beskriva de krav som vi bör ställa på moderna klimatsystem. Krav på nya systemlösningar: 1. Utformning av systemen så att dessa accepterar de normala störningar som alltid finns i vår omgivning, s k förlåtande systemlösningar. 2. Utformning av systemen så att det traditionella injusteringsarbetet elimineras och garantier ges för att projekterade flöden alltid kan innehållas. 3. Utformning av systemen så att energiförbrukningen kan minimeras. 4. Utformning av systemen så att risken för bullerstörningar minimeras. 5. Utformning av systemen på ett så flexibelt sätt att de enkelt kan anpassas till en föränderlig verksamhet. 6. Utformning av systemen så att alltid balans mellan till- och frånluftsflöden råder. 7. Utformning av systemen så att individuell reglering av såväl temperatur som luftkvalitet prioriteras. 8. Utformning av systemen så att dragproblem elimineras då luftflöden behovsstyrs. En viktig del i vår nya systemlösning - e.r.i.c.- för att uppfylla dessa krav, är att vi håller de statiska trycken konstanta på lämplig plats i grenkanalerna. Trycken sätts inte högre än nödvändigt för att kunna få ut de projekterade luftflödena. Kan man tillgodose alla dessa krav? Ja, genom att använda ett system som konstanthåller trycken ända ute i grenkanalerna! 8 SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari 2006 www.swegon.se Varför tryckstyrning? Genom att konstanthålla trycken i grenkanalerna skapas förutsättningar för: 1. Flexibel installation. Individuella, variabla luftflöden kan åstadkommas utan att balansen i systemet äventyras. Don för konstanta och variabla flöden kan blandas utan problem på samma grenkanal. 2. Tyst installation tack vare optimalt låga tryckfall i såväl stammar som grenkanaler. 3. Energieffektiv installation eftersom inga extra tryckfall uppstår för att garantera luftflödena. Figur 6.Relativ energiförbrukning beroende på typ av system.1. Relativ energiförbrukning fläkt %2. Relativt luftlödesbehov %
LCC ANALYS Livscykelkostnad (LCC) Ett ventilationssystem för med sig olika kostnader, som inträffar vid olika tidpunkter under systemets livslängd. Alla dessa kostnader tillsammans kallas livscykelkostnaden. Då installationskostnaden endast utgör en del av livscykelkostnaden är det oftast bättre att välja och dimensionera ett system efter LCC:n istället för enbart efter installationskostnaden. De kostnader som förknippas med ett ventilationssystem är installationskostnaden, som består av material och arbete, energikostnader varje år, drift- och underhållskostnader varje år, eventuell renovering eller ombyggnad och skrotning. I LCC-analyser räknas alla kostnader om till dagens värde enligt nuvärdesmetoden. Teori För att kunna räkna om framtida kostnader till nuvärde används följande formel, där C inst är installationskostnaden, C årligen den kostnad som inträffar varje år i n år, exempelvis energi och underhållskostnader och C i är en eller flera enstaka kostnader som inträffar efter i år. r är diskonteringsräntan. Bilden till höger visar ett exempel på hur LCC:n kan fördela sig för ett modernt kontorshus mitt i Sverige med kylbafflar och CAV-system. Totalt kan klimatiseringen kosta ungerfär 2200:- SEK/m 2 över livsperioden. Livslängden har då antagits vara 20 år. e.r.i.c. Ett av syftena med e.r.i.c.-systemet är att minska det årliga energibehovet och därigenom minska en stor del av LCC:n. På grund av att systemet har fler elektroniska komponenter än konventionella system kan underhållskostnaden öka, men detta motverkas av enklare injustering och större flexibilitet. Forskningsprojekt Swegon AB är med och stödjer ett forskningsprojekt som undersöker LCC-analyser för olika klimat- och ventilationssystem. Efterhand som detta projekt framskrider kommer resultat att presenteras på vår hemsida på Internet. SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari 2006 www.swegon.se Figur 7.Fördelning av kostnader i ett typiskt kontorshus med ett CAV-System kompletterat med kylbafflar.1. Vattenburen klimatinstallation2. Luftbehandlingsinstallation3. Underhåll4. Energi 9 Teknikavsnitt
Page 1 and 2: e.r.i.c. TEKNIKAVSNITT 2006
Page 3 and 4: INTRODUKTION TILL e.r.i.c. Den obli
Page 5 and 6: SYSTEM e.r.i.c. System e.r.i.c. är
Page 7: CAV-system CAV-system används där
Page 11 and 12: Värmebatteri Vintertid styrs luftf
Page 13 and 14: Konstant utloppshastighet - inga dr
Page 15 and 16: TÄTA RUM Det är ett känt problem
Page 17 and 18: Beskrivning erimix system E2 System
Page 19 and 20: GRENKANALER/AVSTICK Grenkanalerna d
Page 21 and 22: Figur 25. Kanaldimensionering enlig
Page 23 and 24: Figur 27. Eftersträva lika tryckfa
Page 25 and 26: DON Vid ett konstant tryck bestäms
Page 27 and 28: RUMSREGLERING MED KCD OCH AKTIVA LU
Page 29 and 30: RUMSREGLERING MED KCW OCH TAKBAFFLA
Page 31 and 32: RUMSREGLERING MED KRF OCH LUFTDON F
Page 33 and 34: KONSTANTTRYCKSREGLERING AV TILL- OC
Page 35 and 36: BINDNINGAR FÖR DATAKOMMUNIKATION I
Page 37 and 38: 2. SYSTEMMANAGER KSM Från grenregu
Page 39 and 40: 3. RUMSREGULATORER KCD, KCW OCH KRF
Page 41 and 42: APPLIKATIONER Kontor Figur 66. Kont
Page 43 and 44: Kontor Figur 68. Kontor med tilluft
Page 45: Hotell/vårdlokaler Figur 70. Hotel

e.r.i.c. TEKNIKAVSNITT 2006 - Swegon

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?