e.r.i.c. TEKNIKAVSNITT 2006 - Swegon

DON
Vid ett konstant tryck bestäms flödet utifrån öppningsarean.
Är trycket konstant och vi vet donets eller spjällets öppning,
vet vi också flödet.
Varför ska man arbeta med positioner och tryck istället
för traditionell flödesmätning (VAV)?
Det finns flera anledningar till detta:
Stabilare system
Om trycket temporärt skulle öka kommer inte donen att
stänga för att bibehålla flödet (här sker ju ej någon mätning
vid donen) utan de kommer att stå kvar i samma
position vilket minskar risken för svängningar i systemet.
Längre livstid/minskade underhållskostnader
Eftersom donen står kvar i samma position, även om
trycket temporärt skulle förändras, minskar också antalet
cykler på donen och därmed förlängs livslängden. Den
tryckgivare som finns på grenen är en statisk tryckgivare
(membran) vilket innebär att ingen luft passerar givaren
och den behöver därmed inte rengöras.
Figur 29.Vid delning av grenkanal åt varsitt håll skall
två tryckregleringsenheter användas.
BALANSERING
I e.r.i.c.-systemet finns det i princip två sätt att balansera tilloch
frånluft.
Balanserad till- och frånluft i samtliga rum
I det här fallet sker balanseringen i rummet. Både till och frånluftsgren
är tryckstyrda. En regulator (KCD) styr tilluftsdonet
(eller spjället) mellan en maxposition och en minposition vilka
motsvaras av flöden. Frånluftsdonet (eller spjället) styrs av
samma regulator och regleras även detta mellan två positioner.
Vill man ha ett undertryck i rummet, ökar man max- och
minpositionerna för frånluften. Det går bra att koppla in don
med konstanta flöden på både till- och frånluftsgrenen. Fördel:
Möjligt att sänka till låga minflöden med god noggrannhet.
Nackdel: Dyrare installation på frånluftssidan än i figur
31.
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari 2006
www.swegon.se
Figur 30.Balanserad till- och frånluft i samtliga rum.
Tilluft i rummen och central frånluft (överluft)
I det här fallet är tilluftsgrenen tryckstyrd och tilluftsflödet i
grenen mäts (KZM) för att sedan skickas som börvärde till
(KSAa) frånluftsgrenen. Tilluften styrs efter behov i de olika
rummen och frånluften tas i andra utrymmen. Vill man ha ett
undertryck, går börvärdet att förskjutas antingen i ett fast flöde
(l/s) eller en procentuell förskjutning på det uppmätta tillluftsflödet.
Det går inte att koppla på don med konstanta
flöden på frånluftssidan. Lämpligen förläggs separata frånluftskanaler
till toalettgrupper och våtrum till antingen frånluftsstammen
eller till separat fläkt.
Zonens (grenens) frånluft tas lämpligen från utrymmen som
korridor eller kopieringsrum. Projekterar man med fler tilluftsgrenar
än frånluftsgrenar, är det möjligt att skicka dessa tillluftsflöden
till en frånluftsgren (KSA), vilken summerar dessa
tilluftsflöden till ett frånluftsflöde (maximalt 5 st fr o m produktrevision
KSAb). Fördel: Enklare och billigare installation
på frånluftssystemet. Nackdel: Vid projektering är det viktigt
att kontrollera att valda grenspjäll klarar av minflödena (pga
flödesmätning istället för tryckstyrning). Separata kanaler till
frånluftsdon med konstanta flöden. Se figur 31.
Figur 31.Tilluft i rummen och central frånluft (överluft).
ISOLERING
Då undertemperarad luft transporteras i kanalsystemet bör
tilluftskanalerna isoleras utifrån risk för kondens och uppvärmning
av tilluften. För detta hänvisas till isoleringstillverkarnas
beräkningsprogram. För att minska värmeupptagningen
kan det bli aktuellt att reducera kanaldimensionen i slutet på
grenkanalen. Detta görs då hastigheten understiger 1.5 m/s.
25
Teknikavsnitt