e.r.i.c. TEKNIKAVSNITT 2006 - Swegon

More documents

Recommendations

Info

Teknikavsnitt --------------------------------------------------------- AKTIVA TILLUFTDON Flödesstyrning på tilluften Genom att konstanthålla trycken i grenkanalerna skapas flexibilitet vad avser flödesförändringen i donen. Donen kan ändras individuellt utan att detta får negativa konsekvenser på balansen i systemet eller anläggningens injustering. Till skillnad från VAV-enheter behövs ingen flödesmätning i donet vilket ger minskat underhåll och ett stabilt system. Flödet bestäms utifrån donets öppning (mellan 0 till 100%) och det bakomliggande konstanta statiska trycket. Konstant tryckhållning är därför motiverad även om installationen är projekterad för att fungera som ett CAV-system. Installationen kompenserar automatiskt för de “störningar“ som alltid uppträder i systemen. Konstanttryckhållningen medger därför att don med konstanta respektive varierande flöden kan kombineras på en och samma gren. Se figur 11. Figur 11.Karaktäristik för tilluftsdon i gren med konstant statiskt tryck. Till skillnad från system med varierande tryck minskar här ljudnivån vid minskande flöde. 12 SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong> www.swegon.se
Konstant utloppshastighet - inga dragproblem En förutsättning för att spridningsbilden i ett rum skall bli bra, då tempererad luft tillförs, samt då luftflödet varierar inom ett stort flödesområde, är att tilluftens hastighet då den lämnar donet är konstant. Det kan åstadkommas enkelt genom att flödesregleringen sker i donets utlopp istället för i dess inlopp. En förutsättning för detta är att trycket är konstant i grenkanalen. De “störningar“ som uppträder i form av varierande luftflöde kompenseras automatiskt genom konstanttryckhållningen i grenkanalen. Produkter som är speciellt lämpade att användas för konstant utloppshastighet är cirkulära eller kvadratiska enkonspridare. Dysdon har normalt bra egenskaper vid varierande luftflöde. Det lägsta tillåtna luftflödet vid en undertemperatur på ca 5°C begränsas normalt emellertid till ca 30% av det maximala luftflödet. Vill man minska luftflödet ytterligare krävs don med konstant utloppshastighet. Med tanke på att man vill upprätthålla en likformig spridningsbild i rummet, måste utloppshastigheten vara någorlunda konstant då luftflödet varieras. En minskad utloppshastighet gör att luften har lättare att släppa taket och gå ner i vistelsezonen med förhöjd hastighet som följd. Man skiljer mellan två typer av tilluftsdon: 1. Passiva don som har samma inställning oberoende av luftflödet. 2. Aktiva don som har flödesregleringen i donets utlopp, vilket ger konstant utloppshastighet oberoende av luftflödet. Om man med passiva don reducerar luftflödet från 100% till 30%, förkortas även kastlängden till 30%. Om man på samma sätt reducerar flödet med ett aktivt tilluftsdon, d v s ett don där utloppshastigheten konstanthålles genom att utloppsarean förändras, blir kastlängden 55% av den ursprungliga. Minskningen utgör inte något som helst problem för någon donvariant eftersom luften tack vare den höga utlopps-hastigheten inte släpper kontakten med taket. Luftflödena blir ju också lägre. Strömningsbilden i rummet blir likformig med strömningsbilden vid det större luftflödet, dock med ett mindre inträngningsdjup. Den stora skillnaden mellan passiva och aktiva don är alltså att: 1. med passiva don ökar dragrisken då luftflödet minskar. 2. med aktiva don minskar dragrisken då luftflödet minskar. Bristerna med passiva don, i samband med flödesreglerade installationer, är en av orsakerna till att VAV/DCV-system ej har fått någon positiv utveckling. Se figur 12, 13 och 14. SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong> www.swegon.se Figur 12. Strålutbredning med aktivt luftdon vid nominellt luftflöde. Figur 13.Ett aktivt luftdon vars fria inblåsningsarea minskar för att sänka luftflödet. Strålens hastighet och bärighet blir oförändrad. Ingen risk för dragproblem. Figur 14.Ett passivt luftdon vars fria inblåsningsarea är konstant. Om flödet stryps, exempelvis med ett spjäll, kommer lufthastigheten att avta och strålen kommer att vika av ner i vistelsezonen. Stor risk för drag. 13 Teknikavsnitt
Page 1 and 2: e.r.i.c. TEKNIKAVSNITT 2006
Page 3 and 4: INTRODUKTION TILL e.r.i.c. Den obli
Page 5 and 6: SYSTEM e.r.i.c. System e.r.i.c. är
Page 7 and 8: CAV-system CAV-system används där
Page 9 and 10: LCC ANALYS Livscykelkostnad (LCC) E
Page 11: Värmebatteri Vintertid styrs luftf
Page 15 and 16: TÄTA RUM Det är ett känt problem
Page 17 and 18: Beskrivning erimix system E2 System
Page 19 and 20: GRENKANALER/AVSTICK Grenkanalerna d
Page 21 and 22: Figur 25. Kanaldimensionering enlig
Page 23 and 24: Figur 27. Eftersträva lika tryckfa
Page 25 and 26: DON Vid ett konstant tryck bestäms
Page 27 and 28: RUMSREGLERING MED KCD OCH AKTIVA LU
Page 29 and 30: RUMSREGLERING MED KCW OCH TAKBAFFLA
Page 31 and 32: RUMSREGLERING MED KRF OCH LUFTDON F
Page 33 and 34: KONSTANTTRYCKSREGLERING AV TILL- OC
Page 35 and 36: BINDNINGAR FÖR DATAKOMMUNIKATION I
Page 37 and 38: 2. SYSTEMMANAGER KSM Från grenregu
Page 39 and 40: 3. RUMSREGULATORER KCD, KCW OCH KRF
Page 41 and 42: APPLIKATIONER Kontor Figur 66. Kont
Page 43 and 44: Kontor Figur 68. Kontor med tilluft
Page 45: Hotell/vårdlokaler Figur 70. Hotel

e.r.i.c. TEKNIKAVSNITT 2006 - Swegon

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?