Göteborgsandan in i biomedicin Göteborgsandan in i ... - Vinnova

TEMA: BIOMEDICIN
4
VINNOVANYTT
1 · 2005
Göteborgsandan
tar tekniksprång
Det har alltid funnits en Göteborgsanda,
där näringsliv, förvaltning och
akademi samarbetat.
Nu tar den steget in i 2000-talet.
Samarbetet ska göra regionen lika
ledande inom biomedicin som den en
gång varit inom varvs- och bilindustri.
Biomedicinsk utveckling i Västsverige
är en av vinnarna i
VINNVÄXT 2004.
TEXT: TOMAS ERIKSSON
FOTO: MELKER DAHLSTRAND
när det gäller biomedicin så fi nns
alltid problemet att ta sig över The death
valley, dödens dal. Det är där, i spannet
från att forskarna tagit fram en bra idé
fram till att den förädlas till en innovation
och närmat sig riskkapital, som allt för
många goda uppslag dör.
För åtta år sedan startade ett klusterarbete
i västra Sverige för att bygga en
bro över den dalen, bland annat genom
att locka till sig investerare. 2003 organiserades
arbetet till en grupp kallad
Biomedicinsk utveckling i Västsverige
med deltagare från Göteborgs kommun,
Västra Götalandsregionen, akademierna i
Västsverige och näringslivet.
Just samarbete i näringslivsfrågor är en
gren där Göteborg alltid utmärkt sig. Så
var det på varvens tid, liksom inom bil-
och verkstadsindustrin. Det började långt
innan ord som innovationssystem och
kluster fanns.
– Vi kallar det Göteborgsandan. Här har
det alltid funnits en tradition av samarbete
mellan kommun, näringsliv och akademi,
säger Christer Hedman, chef för biomedicin
inom kommunala BRG, Business
Region Göteborg.
Sex miljoner i tio år
Biomedicinsk utveckling i Västsverige
utsågs till en av fem vinnare i VINNVÄXT
2004 och tilldelas därmed sex miljoner
kronor årligen i tio år. Regionen måste
dessutom enligt reglerna bidra med minst
lika mycket.
Biomedicinsk utveckling i Västsverige
har en hög målsättning. Biomedicin, som
i dag sysselsätter 6 000 personer i västra
Sverige, ska om tio år ge 15 000 människor
jobb. Och Västsverige ska bli en av världens
ledande regioner inom biomedicin.
Men det krävs hårt arbete för att komma
dit. För problemen är i grunden desamma
som för åtta år sedan.
– Vi har för ont om såddkapital i Sverige.
De svenska riskkapitalisterna satsar
hellre på återfi nansiering än på att gå in
i nya projekt. Det gör att vi tappar mot
omvärlden, säger Christer Hedman.
– Ett annat problem är utvecklingen av
småföretagen. Det är fortfarande en dominans
av projektorienterade företag med
för få anställda. Vi är inte tillräckligt bra på
management-sidan när det gäller att leda
entreprenörsföretag.
Biomedicinsk inriktning
Därför är han extra entusiastisk när han
berättar om den planerade akademiska
utbildningen Göteborgs International
Bioscience Business School (GIBBS),
vilket motsvarar en MBA med biomedicinsk
inriktning. Utbildningen planeras
starta i höst.
– Alla har sett behovet av den, industri,
sjukvård och akademi. Det kommer
att bli den första utbildningen med den
inriktningen i Sverige och en av de första i
Europa, berättar Christer Hedman.
Mölnlycke Health Care är ett av de
stora företagen med biomedicinsk inriktning
i regionen. Där sätter man stort hopp
till den nya akademiska utbildningen.
– Skolan ger oss en ingång till universitetet
där vi direkt kan vända oss och få
hjälp. I dag tvingas vi ofta springa runt
på institutionerna och fråga vem som
kan hjälpa oss, säger Elisabet Lundqvist,
forsknings- och utvecklingsdirektör på
företagets sårdivision.
– Där kommer också att bildas grupper
och nätverk som vi inte har i dag. Det gör
att kompetensen i regionen synliggörs. Vi