Göteborgsandan in i biomedicin Göteborgsandan in i ... - Vinnova

Nässpray kan
reparera hjärnan
VINNOVA kvar
i Stockholm
Människan motor
i innovationssystem
#1 · 2005
Göteborgsandan
in i biomedicin
nytt

”Innovationssystemen befolkas av männi skor.
Det går aldrig att tänka bort dem”, säger
professor Jan Forslin. PORTRÄTT SID 11
innehåll
Göteborgsandan tar steget in i 2000-talet. TEMA SID 4
NYHETER 3
TEMA 4
Ny teknik, gamla samarbetsformer
INNOVATION 8
Ljuset från Sverige
FOKUS 9
Nässpray räddar hjärnan?
AKTUELL BOK 10
IT! Vad hände? Vad händer?
PORTRÄTT 11
”Tänk aldrig bort människan”
VINNOVA LEDNING 14
#1 · 2005
Nanoteknik för ny belysning. INNOVATION SID 8
REDAKTION
ANSVARIG UTGIVARE: PER ERIKSSON
REDAKTÖR: KRYSTYNA NILSSON
SKRIBENTER: TOMAS ERIKSSON, KRYSTYNA NILSSON,
HENRIK BRÅNSTAD, YLVA SJÖNELL
UTKOMMER: SEX NUMMER PER ÅR
PRENUMERATION: VINNOVANYTT@VINNOVA.SE
GRAFISK FORM: ETC PRODUKTION AB
LAYOUT & REPRO: ETC PRODUKTION AB
TRYCK: ELANDERS BERLINGS AB, 2005
OMSLAGET: ELISABET LUNDQVIST OCH ANETTE STENSON VID
MÖLNLYCKE HEALTH CARE. FOTO: MELKER DAHLSTRAND

Design tar allt större plats
Designåret 2005 innebär inga
stora riktade satsningar från
VINNOVAs sida. Men design förekommer
som en integrerad del
i fl ertalet av VINNOVAs insatser.
I några kan dock designanknytningen
urskiljas tydligt.
Tillväxtområdet Trämanufaktur
är initiativtagare till en
konferens i maj med design
som tema. Där ska bland annat
industrialiserat byggande
diskuteras, liksom arkitektens
och designerns roll i byggproduktionen.
Därtill har VINNOVA
beviljat pengar till Föreningen
Stockholms Företagsminnen
för en förstudie kring ett natio-
Kanada går rakt på mål
nellt designarkiv.
Två projekt med koppling
till design ligger i kunskapsplattformen
Effektiv produktframtagning,
delområde Design
och innovationsprocessen. Det
ena berör spänningen mellan
de kreativa inslagen och de
formellt styrda strukturerna
vid formgivning och innovativ
produktutveckling.
I det andra ska Designhögskolans
forskningsavdelning
tillsammans med ABB och
Boliden AB tillämpa designmetodik
för att utforska
området mobila informationsmiljöer
inom högautomatiserad
industri.
Kanadas innovationspolitik är mera målorienterad och fokuserar
mera på konkreta, mätbara insatser än det svenska systemet. Dessutom
borde Sverige försöka uppnå mera ”technology pull”, något
som är vanligare i Kanada. (”Technology pull” är när man har ett
problem som söker en teknisk lösning. Motsatsen ”technology push”
är när man har en teknologi som söker problem att lösa.)
Det var några slutsatser som kom fram vid seminariet ”Vad kan
vi lära av Kanadas innovationspolitik”. Vid seminariet presenterades
och diskuterades en kommande rapport av
VINNOVAs Thomas Liljemark, som tillbringat
en tid i Kanada med att göra jämförande
studier av de båda ländernas innovationssystem.
Rapporten publiceras
inom kort.
Nordiskt samarbete om HIV-vaccin
Nordiska experter på HIV-vaccin har startat ett samarbete i ett nytt EUREKAprojekt.
Projektet stöds av VINNOVA och fi nska Tekes.
Syftet är att utveckla och göra kliniska försök med ett terapeutiskt vaccin
mot HIV. Normalt sett är vaccin förebyggande, men detta ska kunna ges till
patienter som redan är smittade. Projektet, som pågår till 2007, har fokus på
utvecklingsländerna.
Deltagare är företagen FIT Biotech, Finland, och SBL Vaccines, Sverige,
samt Vecura vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Smitt-
NYHETER
Universeum i Göteborg vann Träpriset 2004 bland annat för sin goda design.
FOTO: ÅKE E:SON LINDMAN
Mindre FoU i svenska företag
Enligt SCB uppgick företagens FoU-investeringar under 2003 till
71,2 miljarder. Det är en minskning med nära 7 miljarder kronor i
fast penningvärde jämfört med 2001. I relation till BNP innebär detta
en minskning från 3,32 till 2,92 procent.
Neddragningarna fi nns främst inom el/optikprodukter (inklusive
teleprodukter). FoU-satsningarna inom databehandling, post och
telekommunikation har mer än halverats. Transportmedel däremot
har ökat med 10 procent under perioden.
Företagen spenderar en allt mindre del av sina resurser på
forskning. År 2003 lades 12 procent på forskning och 88 procent
på utveckling. 1997 och 1999 stod forskningen för 17 procent av
FoU-investeringarna.
FOTO: LARS FORSSTEDT/ETC BILD
skyddsinstitutet. Professor Britta Wahren från Smittskyddsinstitutet-KI är
från svensk sida den ledande forskaren i projektet.
Inom EU:s 6:e ramprogram drivs ett stort AIDS-vaccinprojekt under italiensk
ledning. I detta ingår fl era av det nya EUREKA-projektets medlemmar
som nu kan använda sina kunskaper parallellt för att ta fram HIV-vaccinet.
Detta är ett belysande exempel på hur EUREKAs mer industri- och produktnära
FoU-verksamhet kan komplettera EU:s mer grundläggande forskningsfi
nansiering.
3
VINNOVANYTT
1 · 2005

TEMA: BIOMEDICIN
4
VINNOVANYTT
1 · 2005
Göteborgsandan
tar tekniksprång
Det har alltid funnits en Göteborgsanda,
där näringsliv, förvaltning och
akademi samarbetat.
Nu tar den steget in i 2000-talet.
Samarbetet ska göra regionen lika
ledande inom biomedicin som den en
gång varit inom varvs- och bilindustri.
Biomedicinsk utveckling i Västsverige
är en av vinnarna i
VINNVÄXT 2004.
TEXT: TOMAS ERIKSSON
FOTO: MELKER DAHLSTRAND
när det gäller biomedicin så fi nns
alltid problemet att ta sig över The death
valley, dödens dal. Det är där, i spannet
från att forskarna tagit fram en bra idé
fram till att den förädlas till en innovation
och närmat sig riskkapital, som allt för
många goda uppslag dör.
För åtta år sedan startade ett klusterarbete
i västra Sverige för att bygga en
bro över den dalen, bland annat genom
att locka till sig investerare. 2003 organiserades
arbetet till en grupp kallad
Biomedicinsk utveckling i Västsverige
med deltagare från Göteborgs kommun,
Västra Götalandsregionen, akademierna i
Västsverige och näringslivet.
Just samarbete i näringslivsfrågor är en
gren där Göteborg alltid utmärkt sig. Så
var det på varvens tid, liksom inom bil-
och verkstadsindustrin. Det började långt
innan ord som innovationssystem och
kluster fanns.
– Vi kallar det Göteborgsandan. Här har
det alltid funnits en tradition av samarbete
mellan kommun, näringsliv och akademi,
säger Christer Hedman, chef för biomedicin
inom kommunala BRG, Business
Region Göteborg.
Sex miljoner i tio år
Biomedicinsk utveckling i Västsverige
utsågs till en av fem vinnare i VINNVÄXT
2004 och tilldelas därmed sex miljoner
kronor årligen i tio år. Regionen måste
dessutom enligt reglerna bidra med minst
lika mycket.
Biomedicinsk utveckling i Västsverige
har en hög målsättning. Biomedicin, som
i dag sysselsätter 6 000 personer i västra
Sverige, ska om tio år ge 15 000 människor
jobb. Och Västsverige ska bli en av världens
ledande regioner inom biomedicin.
Men det krävs hårt arbete för att komma
dit. För problemen är i grunden desamma
som för åtta år sedan.
– Vi har för ont om såddkapital i Sverige.
De svenska riskkapitalisterna satsar
hellre på återfi nansiering än på att gå in
i nya projekt. Det gör att vi tappar mot
omvärlden, säger Christer Hedman.
– Ett annat problem är utvecklingen av
småföretagen. Det är fortfarande en dominans
av projektorienterade företag med
för få anställda. Vi är inte tillräckligt bra på
management-sidan när det gäller att leda
entreprenörsföretag.
Biomedicinsk inriktning
Därför är han extra entusiastisk när han
berättar om den planerade akademiska
utbildningen Göteborgs International
Bioscience Business School (GIBBS),
vilket motsvarar en MBA med biomedicinsk
inriktning. Utbildningen planeras
starta i höst.
– Alla har sett behovet av den, industri,
sjukvård och akademi. Det kommer
att bli den första utbildningen med den
inriktningen i Sverige och en av de första i
Europa, berättar Christer Hedman.
Mölnlycke Health Care är ett av de
stora företagen med biomedicinsk inriktning
i regionen. Där sätter man stort hopp
till den nya akademiska utbildningen.
– Skolan ger oss en ingång till universitetet
där vi direkt kan vända oss och få
hjälp. I dag tvingas vi ofta springa runt
på institutionerna och fråga vem som
kan hjälpa oss, säger Elisabet Lundqvist,
forsknings- och utvecklingsdirektör på
företagets sårdivision.
– Där kommer också att bildas grupper
och nätverk som vi inte har i dag. Det gör
att kompetensen i regionen synliggörs. Vi

Labingenjören Sofi a Martinsson
är en av medarbetarna vid Arexis
som jobbar med att hitta nya
läkemedel mot infl ammatoriska
sjukdomar och sådana som har
med ämnesomsättningen att göra.
5
VINNOVANYTT
1 · 2005

TEMA: BIOMEDICIN
6
VINNOVANYTT
1 · 2005
Artimplant arbetar med ett nedbrytbart
biomaterial. Materialet bildar
en klätterställning för kroppens
celler vilket medför att ny vävnad
tillförs. Företaget startade efter att
den kände ortopeden Lasse Peterson
berättade om ett önskemål att få
fram ett material för rekonstruktion
av främre korsbandet i knät.
behöver kompetenta medarbetare, det tar
ett par år att lära upp folk.
Mölnlycke Health Care är ett av
världens ledande företag inom sårvård, ett
område som genom den biomedicinska
utvecklingen fått högre status. Den största
produkten är ett silikonbelagt nät som
inte fastnar i såret och inte skadar den
omkringliggande huden.
– Det är produkter för professionell vård
av kroniska sår som trycksår och bensår,
eller akuta sår som exempelvis brännskador
och strålningsskador vid strålning av
cancerpatienter, säger Anette Stenson, chef
för forskning och konceptutveckling.
Med sina 70 medarbetare på huvudkontoret
i Göteborg är sårvårdsdivisionen
vid Mölnlycke Health Care en jätte inom
” Man sätter stort hopp
till den nya akademiska
utbildningen.”
biomedicinen i Västsverige. Men man fi nner
det fruktsamt att samarbeta med sina
mindre kollegor.
– De mindre företagen är duktigare på
att spruta ur sig idéer. Vi är mer målfokuserade
och har kanske för lite fri tid, säger
Elisabet Lundqvist.
Men storleken gör att samarbetet kan
halta, enligt Anette Stenson.
– Ibland känner vi oss lite ensamma. Vi
tvingas ofta själva ta fram utvärderingsmetoder.
Om vi tillsammans med andra
kunde arbeta fram gemensamma metoder
skulle vi få fram produkter snabbare. Det
skulle inte bara vara bra för regionen utan
för hela Sverige, säger hon.
Arexis, ett företag som arbetar med att
hitta nya läkemedel mot infl ammatoriska
sjukdomar och sådana som rör ämnesomsättningen,
startades 1999. I dag har Arexis
ett 30-tal anställda och med forskargrupper
i Lund, Uppsala, Malmö, Stockholm, Umeå
och Göteborg knutna till företaget. Där
lovordar forskningschefen Björn Löwenadler
sambetet inom innovationssystemen i
regionen – och Sverige.
– För oss som ett litet företag är det
otroligt viktigt att kunna jobba i nätverk
med universiteten och andra företag. Tillsammans
kan vi driva projekt som ingen av
oss klarar av ensamma. Jag hoppas förstås
att vinsten i VINNVÄXT 2004 ska stärka
samarbetet, säger han.
– VINNOVA har ett fantastiskt system
där det under hela vägen funnits utlysningar
som vi kunnat söka stöd från. Det har
hjälpt oss att testa tidiga idéer som vi annars
inte haft resurser att göra själva. Bland
annat har vi fått hjälp i ett arbete som vi
håller på med just nu. Det handlar om
att skapa en syntetisk inhibitor som kan
ersätta dagens steroider vid behandling av
svåra hudsjukdomar som atopiskt eksem.
Arexis arbetar också för att så snabbt
som möjligt låta forskningen bli produktfi
nansierad.
– Det är inte vettigt att i längden vara
riskkapitalfi nansierade. Det tar lång tid att
få ut produkterna och vi måste ständigt be
om pengar, säger Björn Löwenadler.
Spjälkar fettet
Vägen mot produktfi nansiering går via en
bred portfölj av produkter i olika mognadsfas.
Björn Löwenadler tar arbetet med
ett enzym som hjälper kroppen att ta upp
fett som exempel på en mogen produkt.
– Enzymet spjälkar fettet så att kroppen
lättare kan ta upp beståndsdelarna, vilket
bland annat hjälper patienter med cystisk
fi bros. Genom de positiva resultat vi fått
på patienter med cystisk fi bros, ser vi en
ganska snar marknadslansering som vi delvis
kan hantera själva eftersom sjukdomen
behandlas vid ett fåtal center i varje land.

Koncentration gav vinst
I VINNVÄXT 2003 blev storstadsregionerna utan
pengar. Anledningen var att de ville för mycket.
– Storstadsregionerna hade en massa idéer,
men de hade svårt att koncentrera sig, säger
Kaj Klarin, vice avdelningschef vid VINNOVA.
Biomedicinsk utveckling i Västsverige fi ck
nöja sig med att vara med och dela på de fem
miljoner som delades ut till storstadsregionerna.
Och med de pengarna kom ett gott råd.
– Vi uppmanade storstadsregionerna att
koncentrera sig kring några få områden. Västra
Götalandregionen gjorde det och kom bara med
två förslag till VINNVÄXT 2004. Det var Biomedicinsk
utveckling i Västsverige och ett arbete
kring Fordons-IT kallat AutoCom Region. Och ett
av förslagen blev vinnare, säger Kaj Klarin.
– Men ett större område är för tidigt
födda barn. I Sverige ammas för tidigt
födda barn och de får då i sig BSSL-enzymet
som fi nns i den feta bröstmjölken.
Men i resten av världen får de fl esta barn
näringsrika lösningar men inte tillräckligt
med fett för att bygga upp viktiga funktioner
i hjärnan och kroppen, säger Björn
Löwenadler.
Artimplant är ett börsnoterat företag
som startades i mitten av 1980-talet kring
ett kliniskt behov från Lasse Peterson, professor
i ortopedi, att få fram ett material
för rekonstruktion av främre korsbandet.
Nedbrytbart biomaterial
Företaget har i dag utvecklat ett nedbrytbart
biomaterial. Av materialet tillverkas
fi brer, porösa matriser (s.k. scaffolds) och
fi lmer. Det gör materialet användbart i en
rad olika ortopediska och andra medicinska
områden.
– Materialet fungerar som en klätterställning
för kroppens celler vilket med
tiden medför att kroppen nybildar vävnad,
berättar Katrin Gisselfält, produktutvecklingsansvarig
vid Artimplant.
Bolagets affärsmodell är att licensiera ut
produkter och teknologi till globala part-
Biomedicinsk utveckling i Västsverige blev
en av vinnarna i VINNVÄXT 2004.
ners. I december skrev företaget ett första
större avtal om licens- och distributionsavtal
med amerikanska Avanta Orthopedics
för en spacer mot tumbasartros som fästs
direkt på benet vid bakre tumleden.
Ett väl utvecklat samarbete med
Chalmers och Göteborgs universitet är
ett viktigt komplement för ett litet företag
som Artimplant med 25 anställda, varav
15 produktutvecklare. Katrin Gisselfält
hoppas att samarbetet inom Biomedicin i
FAKTA
Biomedicinsk utveckling i Västsverige kommer
att låta pengarna från VINNVÄXT 2004 gå in i
sex delprojekt:
1. Uppbyggnad av institutet för biomaterial och
cellterapi. Ska arbeta med nya projekt och
uppdragsforska för industrin.
2. Ett centrum för kardiovaskulär och metabol
produktutveckling. Ska skapa nya plattformar
och terapier för läkemedelsutveckling.
3. Start av Göteborgs International Bioscience
Business School (GIBBS). Utbildningen är på
” Tillsammans kan vi driva
projekt som ingen av oss
klarar av ensamma.”
Västsverige ska skapa nya möjligheter.
– Tiden är vår största fi ende, vi måste
vara lyhörda för nya behov och snabbt
få fram produkter. Och både vi och våra
partners ser en stor potential i samarbetet,
säger hon. ■
80 poäng och motsvarar en MBA i biomedicin.
4. Start av en inkubatorverksamhet för biomedicinska
företag och projekt. Ska stödja tidig
projektutveckling och start av nya företag.
5. En kommunikationsplattform kallad Göteborg
Bio. Finns i dag webbaserad. Ska tydliggöra
vad som pågår inom innovationssystemen
lokalt, nationellt och internationellt.
6. Följeforskning runt innovationssystemen. Ska
mäta nytta och kommer med rekommendationer
kring innovationssystemen.
7
VINNOVANYTT
1 · 2005

8
VINNOVANYTT
1 · 2005
INNOVATION
Nanoteknik för
ny belysning
I dag fi nns high brightness lysdioder i
din mobiltelefon eller handdator. Men
om ett par år kan de fi nnas i ditt vardagsrum.
Northern Lightning Systems i
Göteborg leder utvecklingen.
TEXT: TOMAS ERIKSSON
BILD: BO REINERDAHL
att skapa ett mycket energieffektivt så
kallat high brightness-ljus från ljusdioder
med hjälp av ”dopade” halvledarsystem är
en känd teknik. Den används i mobiltelefoner,
bilar, laptop-datorer och LCDskärmar.
Tekniken är dock för dyr för
hemmabelysning. Men med nya material
och nanoteknik är Northern Lightning
Systems en god bit på väg att låta lysdioder
ersätta glödlampor och lysrör.
– Vi räknar med att ha en kommersiell
produkt på marknaden inom två år. I första
hand lampor för befi ntliga socklar. De
kommer att kosta ungefär som lågen-
ergilampor, mot 500–1 000 kronor som
lysdioder skulle kosta med dagens teknik,
säger VD Jesper Echardt.
– Men i framtiden så kommer dagens
infrastruktur för ljus att försvinna. Det ger
helt nya designmöjligheter på lampor.
Företaget är, vad man vet världsledande.
– Ingen av de stora företagen inom high
brightness är så långt framme i alla fall.
Det största hotet för oss är att vi inte skulle
få ett tillräckligt starkt patent som skyddar
vår produkt, säger Jesper Echardt.
I potten ligger en enorm marknad. I dag
omsätter high brightnessmarknaden 4 miljarder
dollar och växer i våldsam takt.
Northern Lightning Systems fi ck förra
året 300 000 kronor i VINNOVAS VINN
NU-tävling. De pengarna används till affärsutveckling.
– Vi har bland annat beställt en professionell
marknadsrapport och besökte den
ledande mässan för high brightness i San
Fransisco, berättar Jesper Echardt. ■
FOKUS:
HIGH BRIGHTNESS
1 Lysdioden (Light Emitting Diode
- LED) så som den har sett ut sedan
fl era årtionden tillbaka. Under 90talet
kom blå LED som i kombination
med fosfor kunde ge vitt ljus.
2 High Brightness LED (HB-LED) är en
mycket mer ljusstark LED. Tekniken
bygger på galliumnitrid (GaN) som
halvledarmaterial. I de fl esta fall
används en tunnfi lmsteknologi.
3 Den nya HB-LED använder zinkoxid
(ZnO) som halvledarmaterial samt
nanowires istället för thin-fi lm. Det
ger betydligt bättre ljusegenskaper
till en lägre produktionskostnad.
4 Thin-fi lm-teknologin bygger på att
ett negativt och ett positivt dopat
skikt integrerar med ett underliggande
substrat. Tillverkningsprocessen
i galliumnitrid kräver oftast
safi r som substrat.
5 Nanowire-teknologin bygger på
tunna pelare, eller wires, av zinkoxid
som ”odlas” fram på ett substrat.
När elektrisk spänning tillförs,
kanaliseras fotoner (ljus) längs med
pelarna. Till nanoteknologin kan
man använda billigare material
som substrat, som glas eller plast.

Svenska NeuroNova är världsledande
i arbetet med att stimulera nyproduktion
av nervceller till hjärnan. Nu arbetar
företaget med en nässpray som
kan hjälpa människor med Parkinsons
sjukdom. Projektet stöds av VINNOVA.
TEXT: TOMAS ERIKSSON
BILD: NEURONOVA
1993 gjordes upptäckten att hjärnan
hos vuxna innehåller omogna stamceller.
1998 gjordes vid Karolinska Institutet den
sensationella upptäckten att nya omogna
celler fi nns i ett cellager som kläder hjärnans
hålrum. Det blev startskottet för en
jakt på att fi nna preparat som kan hjälpa
till att skapa nya nervceller. Det som hägrar
är bot mot sjukdomar som Alzheimer,
Parkinson och ALS, orsakade av att för
många nervceller i hjärnan dör för fort.
Längst fram ligger svenska NeuroNova.
– I våra djurmodeller har vi sett hur
stamcellerna stimuleras att bilda nya
nervceller med hjälp av olika preparat.
Vi hoppas kunna testa det på människor
i slutet av 2005, säger Ulf Ljungberg vid
NeuroNova.
Bygger nya nervtrådar
När en nervcell i hjärnan ska återbildas
ger sig en stamcell ut på en vandring och
försöker hitta en tom ”parkeringsplats”
efter en död nervcell.
Där stannar den och
bygger nya nervtrådar
för att ”koppla in”
sig i systemet. I en
åldrande hjärna är
de omogna cellerna
mycket mindre aktiva
än i ett fosters eller
en ung kropps hjärna.
Genom att stimulera produktionen så att
fl er omogna celler är ute på vandring, ökar
möjligheterna att tomrummen fylls.
Men ett problem som forskarna brottas
med är att få läkemedel att nå hjärnan. En
så kallad blood brain barrier skyddar den
mot främmande medel. Därför arbetar
nu NeuroNova med en nässpray som via
näsans slemhinnor ska få preparatet som
kan tänkas bota eller lindra Parkinson, att
nå hjärnans stamceller. VINNOVA har
stöttat projektet med 700 000 kronor inom
utlysningen ”Idéprövning av nya koncept”
inom bioteknikplattformen.
Drygar ut försprånget
– Vi har sett bildning av nya nervceller
från stamceller med denna metod. Nu är
studierna på väg in i djurmodeller för olika
sjukdomstillstånd. Går allt som vi hoppats
kan vi prova på människor under 2007. Då
kan preparatet fi nnas på marknaden 4–5 år
senare, berättar Ulf Ljungberg.
NeuroNova hoppas att ha sina första
FOKUS:NEURONOVA
Nya nervceller via näsan
Ulf Ljungberg, VD
NeuroNova.
färdiga preparat på marknaden 2009-
2010. Att komma så långt från bolagsstarten
1998 är att jobba blixtsnabbt
– eller långsamt. Det beror på vem
man frågar.
– Pratar vi med forskare och universitet
tycker de att det är makalöst
att vi kommit så långt på så kort tid.
Däremot tycker säkert våra investerare
att det redan tagit för lång tid, säger
Ulf Ljungberg. ■
NEURONOVA
FINNS I: Stockholm
INRIKTNING: Läkemedelsbaserad
stamcellsforskning.
AKTUELLT PROJEKT: Ett läkemedel
som stimulerar hjärnans nyproduktion
av nervceller i syfte att lindra
Parkinson. Intas nasalt. Projektet
har fått stöd med 700 000 kronor
från VINNOVA.
FRAMTIDSPLAN: Att fortsätta vara
världsledande och bli först med att
ta fram läkemedel för stora obehandlade
sjukdomar som Alzheimer,
Parkinson och ALS.
9
VINNOVANYTT
1 · 2005

10
VINNOVANYTT
1 · 2005
AKTUELL BOK
IT i backspegeln
och kristallkulan
” VINNOVA kan fylla en
viktig roll genom egna
initiativ som denna bok.”
En ny VINNOVA-antologi tar upp vad
som hänt inom IT de senaste tio åren
och IT:s framtidsutsikter. Skriften är en
uppföljare till en antologi som fi ck stor
uppmärksamhet i mitten av 1990-talet.
TEXT: HENRIK BRÅNSTAD
för tio år sedan kom den uppmärksammade
antologin ”Infrastruktur för informationssamhället”.
Den beskrev trender inom
det som då nyligen döpts till IT. Intresset
för IT-frågorna har svalnat sedan dess,
men fortfarande fascinerar informationssamhället
många människor som teknisk
och social företeelse. VINNOVA ger nu
därför ut en ny antologi, med delvis samma
författare, kallad ”Informationssamhället
– åter till framtiden”. Några utvalda experter
refl ekterar över vad som hänt inom IT
de senaste tio åren och vad som väntar i
framtiden.
– Eftersom vi hade kontakt med fl era av
författarna till den tidigare antologin ville
vi få dem att ge sin syn på vad som hänt
inom IT, men samtidigt blicka framåt. För
tio år sedan rådde en anda av eufori som
kulminerade och försvann med IT-bubblan.
Vi ville veta vad som hände, fi nna
förklaringar och se om vi kan förvänta oss
en återkomst av det stora intresset, säger
Anders Hedin vid VINNOVA. Han är tillsammans
med redaktören Barbro Atlestam
en av initiativtagarna till boken och har
skrivit inledningskapitlet.
IT-politikens död
I ett kapitel kallat ”De galna åren – en
efterskrift” beskriver Sten Henriksson,
Lunds universitet, de senaste tio årens
svenska IT-politik. Tidigare förutspådde
han IT-politikens död, eftersom IT skulle
bli så allmänt utbrett att det inte fanns
anledning att skilja ut den som ett eget
område. Även om Henriksson nu ser spådomen
som lite förhastad, hoppas han att
IT-politiken kan övergå från det visionära
till det mer vardagsnära.
Philippe Charas, tidigare på Ericsson
och teknisk attaché i San Fransisco, beskriver
öppenheten i framtidens IT-infrastruktur
som en demokratifråga. Charas
menar att det fi nns risk för att manipulativa
politiker eller stora globala företag kan
forma en framtida nätstruktur som är sluten,
hierarkisk och resursbegränsad.
Ökat besökarantal
Teknikskribenten Bertil Håkansson beskriver
de stora möjligheter som bredbandet
inneburit för kulturlivet i glesbygden,
hur Folkets hus i Smedjebacken levt upp
tack vare investeringar i bredbandteknik
och digital utrustning. Genom nya fi lmer,
teaterföreställningar och konserter har både
utbudet och besökarantalet ökat markant i
en kommun som räknas som en av Sveriges
fem fattigaste.
– Det är viktigt att inte se för snävt på
IT och begränsa diskussionen till enbart
tekniken, utan att vi sätter in den i sitt
sociala och kulturella sammanhang. Den
allt snabbare kommunikationen bäddar
till exempel för globaliseringen med både
positiva och negativa effekter för tillväxt
och för människor. Allt detta behöver
diskuteras öppet. VINNOVA kan fylla en
viktig roll genom egna initiativ som denna
bok, menar Anders Hedin. ■

Tänk aldrig
bort människan
Människan borde bli piggare av att
gå till arbetet än att inte göra det! Det
påståendet stämmer på Jan Forslin,
professor i industriell arbetsvetenskap
på KTH i Stockholm. Han sprudlar
av intresse för att lära sig förstå
hur människor fungerar i arbetslivet
och hur deras potential kan tas till
vara maximalt.
– Människan är en outnyttjad resurs,
samtidigt en missbrukad sådan, säger
han.
TEXT: YLVA SJÖNELL
BILD: MAGNUS FOND
jan forslin sitter tryggt nersjunken i
en av fåtöljerna i en lagom sliten lädergrupp.
Här har människor suttit tidigare
och diskuterat arbetslivets utmaningar.
Professorn verkar trivas i miljön, de pigga
ögonen spelar när han börjar tala om sin
forskning.
Det mänskliga perspektivet av innovationssystemet
intresserar honom mycket.
Med innovationssystem menas den
samverkan av olika aktörer i samhället
som leder till tillväxt bland annat genom
att forskning och utveckling effektivt tas
till vara.
– Innovationssystemet befolkas av människor,
det går aldrig att tänka bort dem,
betonar han.
Då gäller det att förstå de innovations-
PORTRÄTT
NAMN: JAN FORSLIN
POSITION: PROFESSOR I INDUSTRIELL
ARBETSVETENSKAP PÅ KTH
FAMILJ: FRU OCH TVÅ SÖNER.
INTRESSEN: SEGLING, HISTORISKA BÖCKER.
AKTUELL: PROJEKTLEDARE PÅ VINNOVA
FÖR ATT UTARBETA ETT PROGRAM INOM
ARBETSLIVSOMRÅDET.
processer där människorna ingår och deras
beteende i de processerna. Grundantagandet
i hans forskning är att människan är
produktiv.
– Vi gillar att arbeta, att ta ansvar och
att förverkliga oss själva genom arbete.
Trodde jag inte på det skulle mycket av
min forskning vara onödig.
Uthålliga arbetssystem
Jan Forslins plattform i yrkeslivet är psykologin.
Men största delen av yrkeslivet har
ägnats åt organisation och ledarskapsfrågor
i privata forskningsstiftelser.
Den stora utmaningen inför framtiden
anser han vara att skapa uthålliga arbetssystem
som både är konkurrenskraftiga
och som bildar det goda systemet där den
11
VINNOVANYTT
1 · 2005

12
VINNOVANYTT
1 · 2005
Innovationssystem befolkas av människor. Det går aldrig att tänka bort dem, säger Jan
Forslin, professor i industriell arbetsvetenskap och projektledare på VINNOVA.
mänskliga energin ständigt återskapas
istället för att förbrukas.
Han började sin yrkesverksamma bana
på det Personaladministrativa Rådet (PArådet)
inom SAF. PA-rådet bildades 1952
i samverkan med alla arbetsmarknadens
parter.
– Man kan kalla PA-rådet en social
innovation, säger han med ett leende.
Syftet med PA-rådets arbete var att
bygga den moderna mänskliga industrin,
att rationalisera industrin och samtidigt
ta hand om de mänskliga resurserna. Den
goda samverkansandan mellan parterna
hade bland annat sitt ursprung i Saltsjöbadsavtalet.
Den andan försvann, enligt
Jan Forslin, när MBL infördes i början av
1980-talet. Då blev man varandras motparter
i alla situationer och konfrontation blev
vanligare än samarbete.
I samband med det lades PA-rådet ner.
Parterna kunde inte samverka i styrelsen
längre, de hade ju blivit motparter. På SAF
såg man ett fortsatt behov av att förnya
industrin och startade istället Rådet för
företagslednings- och arbetslivsfrågor (FArådet).
Bara Saco ställde upp denna gång.
För Jan Forslins del tog livet en ny
vänding i och med nedläggningen av
PA-rådet. Dels disputerade han inom
psykologin och dels fl yttade han till östra
Afrika för ett par år. Han blev lärare på en
handelshögskola för högre företagsledare i
Tanzania. Nyttiga år, på många vis.
– Det viktigaste jag bar med mig tillbaka
från den vistelsen var att Sverige är ”trygghetsnojjigt”,
att vi söker ständig trygghet
via samhället. Istället gäller det att lita till
sig själv, inget trygghetssystem i världen
kan ersätta den inre, personliga tryggheten
i att kunna ta hand om sig själv!
Fri forskare i Afrika
Afrika blev också en bra omskolning till
en friare forskarroll. Han fi ck perspektiv
på sig själv som forskare. En forskare är
alltid en ”outsider”, det gäller att kunna
ompröva, förnya sig och kunna frigöra
sig från de axiom som ofta styr inom den
akademiska världen.
Han kallar sig själv en ”aktionsforskare”.
Men det menar han en som aktivt går
in i de organisationer han forskar på
och försöker påverka och förändra dem.
Motsatsen är en ”läktarforskare” som mer
teoretiskt tittar på organisationer utifrån
och drar slutsatser från ett yttre perspektiv.
Många år av Jan Forslins forskning
har ägnats åt Volvo.
– Det är ett intressant företag ur ett
arbetsorganisatoriskt perspektiv. PG Gyllenhammar
var mycket intresserad av de
frågorna.
Men han har även forskat en hel del på
mindre företag. Svenska företag är, enligt
Jan Forslin, mycket duktiga på att släppa
in forskare i sin organisation även vid lite
riskabla forskningsprojekt där slutresultatet
inte går att förutsäga. Denna öppenhet
anser han vara en resurs som inte utnyttjas
fullt ut.
När Jan Forslin kom tillbaka från Afrika
började han på FA-rådet som forskare. Det
var bland annat från den positionen han
arbetade med Volvo. FA-rådet lades i mal

PORTRÄTT
Arbetslivets plats i Innovationssystemet
Vad är egentligen ett effektivt innovationssystem,
vilka delar består det av?
Ofta hävdas att dels måste forskning på
hög vetenskaplig nivå fi nnas på plats
och dels måste ett system fi nnas som
ser till att den kommer till nytta genom
bland annat en aktiv aktörssamordning.
Men, är det då systemet självt och/eller
aktörerna som utför själva jobbet och ser
till att en idé/ett forskningsresultat skapas
och utvecklas till en innovation? Nej, det
åstadkoms inte av det lite abstrakta systemet
utan av människorna i systemet.
Det mänskliga perspektivet kommer
med i bilden om man till system och
aktörer lägger innovationsprocessen. Det
är den som är grunden enligt Jan Forslin,
professor på KTH.
– Ytterst handlar framgång om arbetande
människors förmåga, behov och
engagemang. En innovationsprocess utan
ett starkt engagemang hos de individer
som tror på idén blir inte framgångsrik.
påse vid mitten av 1990-talet. I den vevan
fi ck han ett erbjudande från Universitetet
i Bergen om en professur i organisations-
och arbetslivspsykologi. Stigarna ledde då
tillbaka till psykologin.
– Det var roligt att komma i kontakt
med den akademiska psykologin igen.
Människor fi nns med i alla processer och
deras beteende måste man förstå för att
kunna förstå processerna. Mitt perspektiv
på arbetsliv och organisation drog stor
nytta av de fördjupningarna i psykologi jag
kunde göra i Bergen.
Utflykt till Blekinge
Familjen hade dock problem med att följa
med till Bergen, så han fi ck bli en veckopendlare.
Det orkade han bara med ett par
år. Sedan fl yttade han tillbaka till Stockholm,
och blev forskare vid KTH.
Efter en utfl ykt ett par år till Blekinge
Tekniska Högskola som prorektor fi ck han
den professur i industriell arbetsvetenskap
på KTH han har idag. Eftersom Jan
Forslins bas är psykologin har fokus blivit
De måste känna att det ger ett mervärde
att delta i innovationsprocesser, annars
låter de helt enkelt bli.
Grunden för arbetslivsforskning är
arbete, ett begrepp med många defi nitioner.
Termen liv antyder just ett mänskligt
och socialt perspektiv på arbete. För att
en hållbar tillväxt ska nås krävs uthålliga
system såväl ekonomiskt som socialt och
ekologiskt. Basresursen i innovationssystemen
är enligt detta resonemang
människor. Kan inte den resursen förnyas
och stärkas utan i stället förbrukas så når
man aldrig en hållbar tillväxt.
– Det gäller att ta tillvara och utveckla
människors kreativitet, samverkans- och
utvecklingsförmåga inom arbetet för att
innovationsprocesserna och -systemen ska
kunna bli effektiva, framhåller Margareta
Norell Bergendahl, professor i Integrerad
produktutveckling på KTH.
Den kunskapsbaserade ekonomin
bygger i allt väsentligt på att ny kunskap
genereras genom och inom forskning.
Men det räcker inte med det. Kunskapen
måste omvandlas till innovationer som ger
forskning kring arbetsorganisation och
ledarskap. Där kan han se tre trender:
Flexibilisering av arbetet, en viktig
princip för arbetsorganisationsforskningen.
Integration av arbetslivet.
” Det goda systemet där den mänskliga energin ständigt
återskapas istället för att förbrukas!”
Uthålliga arbetssystem som återskapar
mänsklig energi – inte förbrukar den.
Jan Forslin kan nog sägas vara ett mycket
gott exempel på den första punkten. Hans
arbetsliv hittills har innehållit ett mycket
fl exibelt synsätt som gett honom en bred
och intressant bas för sin forskning. ■
nya eller förbättrade produkter, processer
och tjänster. Omvandlingen är själva
innovationsprocessen. Dessutom måste
det fi nnas behov av dessa innovationer på
marknaden, eller snarare så måste många
gånger behov styra utvecklingen av dem.
En annan central funktion i ett effektivt
innovationssystem är en fl exibel arbetsmarknad,
vilket är en del av arbetslivsforskningen.
Rörlighet hos arbetskraften
är en viktig mekanism för kunskapsöverföring
och lärande mellan organisationer
och företag. En förutsättning för
innovationsutveckling och hållbar tillväxt
är därför en arbetsmarknad med både
yrkesmässig och geografi sk rörlighet.
För att ett innovationssystem ska kunna
bli effektivt och avkastningen på investerade
FoU-resurser maximeras hävdar
därför många arbetslivsforskare att alla
resurser måste tas med i beräkningarna,
även de mänskliga. Det är skälet till varför
arbetslivsfrågor är en viktig del i utvecklingen
av effektiva innovationssystem.
13
VINNOVANYTT
1 · 2005

14
VINNOVANYTT
1 · 2005
VINNOVA kvar i
Stockholm
ALLA KANSKE INTE vet att VINNOVA har varit föremål för utredning om
utlokalisering med anledning av regeringens löften att kompensera de orter
som drabbas hårt av militära nedläggningar. Stort TACK till alla Er som
hörde talas om detta och gjorde olika insatser för att klargöra att VINNOVA
behöver de bästa förutsättningarna för att fortsätta att utvecklas till stöd för
Er aktörer och för det svenska forsknings- och innovationssystemet. VINNOVA
fungerar ofta som en knutpunkt och mötesplats för forskare, företag och
politik/offentlig verksamhet i landet. Hotet mot vår roll som central aktör i
nära samspel med samhällets alla aktörer i det nya framväxande svenska
forsknings- och innovationssystemet har fått ett lyckligt slut då regeringens
utredare, Jan Bergqvist, nu avfört VINNOVA från utredningen. Den lärdom vi
tar med oss är att det fortfarande fi nns ett behov av synlighet och tydlighet
för vår roll. Samtidigt fi nns många som ser och uppskattar vår roll och går
det extra steget för att hjälpa oss när det behövs. Vi skall göra vårt yttersta
för att leva upp till Ert förtroende. Här ser vi gärna att Ni som våra vänner får
en utvidgad roll.
EN KORT REFLEKTION är att VINNOVA behöver tydligare än tidigare betona sin
roll som FoU-fi nansiär och sitt samband med övriga forskningsfi nansiärer.
Hot om utlokalisering blir samtidigt plötsligt ett underordnat problem
VINNOVA SYNS – EN TURNÉ MED EN IDÉ
En vecka i november kan vara tämligen grå och
innehållslös, eller den kan vara intensiv och
tankeväckande. Det beror på vem man tillbringar
den med. När VINNOVA åkte på turné med tre
inbjudna forskare från Stanford glimmade det till i
novembermörkret.
De tre föreläsarna var professor Richard N.
Zare, Dr Ellen Levy och Dr Jon Guice alla från Bay
Area i Kalifornien. Resan började i Göteborg, fortsatte
till Lund och avslutades i Stockholm. Temat
ledning
för de många mötena under veckan var hur vi kan
förbättra innovationsprocessen i Sverige genom
att samarbeta med det legendariska Silicon
Valley. Mera om de spännande diskussionerna och
idéerna i nästa nummer av VINNOVA-nytt.
Karin Markides vice
generaldirektör för
VINNOVA och
Per Eriksson
generaldirektör
för VINNOVA
jämfört med de skoningslösa förändringar som naturen drabbar oss med
denna vinter med vågor och vindar. Man blir ödmjuk och vi frågar oss alla
vad vi kan bistå med framöver inom ramen för våra olika ansvarsområden.
Vi tror det är möjligt för VINNOVA att snabbt prioritera och rikta några projekt
mot akut behovsmotiverad FoU och inventerar nu vad som redan görs och
vilka ytterligare förslag som personalen vill framföra.
DET HOT OM förändringar som förra året drabbade fordonsindustrin har
glädjande nog omvandlats till en allt starkare känsla av möjligheter. Det
”Trollhättepaket” som regeringen beslutat om upplever vi som mycket
positivt och uppskattar det ansvar som VINNOVA fått för FoU-program på
totalt 560 Mkr. Till detta kommer nya medel och vi hoppas att de väsentligen
täcker programmen så att vi inte tvingas göra smärtsamma omprioriteringar.
Särskilt glädjande tycker vi att satsningen på produktionsområdet är. Ett
område som under många år varit kraftigt eftersatt.
Nu ser vi fram emot ett mycket spännande och intressant 2005. VINNOVA
är nu fyra år och redo för ytterligare FoU-ansvar och att förverkliga bättre
samspel mellan olika aktörer för Sveriges forsknings- och innovationssystem,
både inom landet och internationellt. Vi hoppas att detta mandat blir tydligt
och starkt i vårens forskningsproposition! ■
Lars Olsson (VINNOVA), Richard Zare
(Stanford), Roger Johansson (Chalmers),
Karin Markides (VINNOVA) och Ellen Levy
(Stanford) i början av resan.

Här kan du läsa om kommande aktiviteter och tips på saker att kolla
in. Färskaste informationen fi nns förstås på nätet: www.VINNOVA.se.
Tips tas välkommet emot på vinnovanytt@VINNOVA.se.
EVENEMANG
MARS
VINNOVA visar upp ett antal av sina projekt med vårdanknytning på
konferensen Vitalis, en mötesplats 30 mars-1 april i Göteborg för
erfarenhetsutbyte, visioner, produktdemonstrationer och utvecklande
diskussioner kring IT i vård och omsorg.
Vård- och omsorgsminister Ylva Johansson deltar i programmet
tillsammans med fl era namnkunniga från departement, landsting,
kommun och näringsliv. Se www.vitalis.nu.
JUNI
8–9 Konferensen Offentlig@rummet hålls i år den 8-9
juni i Linköping. Då delas också Guldlänken ut för
sjunde gången. Det är ett pris som lyfter fram och
belönar offentlig förvaltning som kommit långt
i sin utveckling inom IT-området. Tävlingen är
uppdelad i kategorierna bästa e-demokrati, bästa
samverkan och bästa e-tjänst. Bakom priset
står Statskontoret tillsammans med Sveriges
Kommuner och Landsting, 24-timmarsdelegationen,
Regeringens IT-politiska strategigrupp,
IT-Företagen, II-stiftelsen, Centrum för Användarorienterad
IT-design, Handikappombudsmannen
och VINNOVA. Se www.offentligarummet.se
NOVEMBER
8–10 I år är VINNOVA medarrangör i Kvalitetsmässan
för första gången. Datum är 8-10 november.
Mässan arrangeras vartannat år i Göteborg.
Sedan starten 1989 har arrangemanget vuxit och
aktuellt
UTLYSNINGAR
samlade senast närmare 3 000 konferensdeltagare,
2 200 mässbesökare och 160 utställare.
VINNOVAs GD Per Eriksson sitter med i den jury
som ska utse Sveriges IT-kommun 2005, där syftet
bland annat är att uppmärksamma goda initiativ
och resultat inom e-demokrati och e-service.
Prisutdelningen sker i samband med invigningen.
Läs mer på www.kvalitetsmassan.se
Genusperspektiv på innovationssystem och jämställdhet
Den aktuella utlysningen syftar till att stärka VINNOVAs möjlighet att
både utveckla sin egen verksamhet när det gäller genusperspektiv på
innovationssystem och jämställdhetsaspekter i olika utlysningar samt
att verka för jämställdhet i samhället.
För dem som vill söka arrangerar VINNOVA en konferens den 23
februari i Münchenbryggeriet, Stockholm, där förre jämställdhetsministern
Bengt Westerberg är kommentator. Se www.VINNOVA.se
WEBBTIPS
Den 15 mars är det premiär för Arbetsmiljöupplysningen. Det är en
portal där Sveriges största och mest kunniga organisationer samlat all
sin kunskap om arbetsliv och hälsa. Ett 30-tal organisationer har gått
samman för att bygga upp portalen, bland andra Arbetslivsinstitutet,
Arbetsmiljöverket, FAS, LO, SACO, TCO, Svenskt Näringsliv och
VINNOVA. www.arbetsmiljoupplysningen.se.
LÄSVÄRT
Boken ”Svensk innovationskraft – Visionen måste vara starkare än
motståndet” vill ge Sveriges beslutsfattare en samlad bild av utmaningar
och förslag på förändringar för att Sverige ska få ett väl fungerande
innovationssystem. Den är baserad på personliga intervjuer och
inlägg av bland andra Anders Flodström, Gun Hellsvik, Håkan Lans och
Michael Treschow från Forum for Innovation Managements seminarier
och salongsdebatter under 2001-2003.
Beställ den på www.VINNOVA.se under fl iken Publikationer.
15
VINNOVANYTT
1 · 2005

SÅ RÄDDAS MEDICINEN
”Om stora läkemedelsföretag har problem med temperaturen vid
medicintransporter, hur svårt ska det då inte vara för hjälporganisationer?”
Projektledaren Nicklas Axell vid TFK (Institutet för transportforskning)
har funderat på hur det gått med medicintransporterna
till katastrofområdena i Asien. Han har arbetat med ett
VINNOVA-fi nansierat projekt som ska öka kvaliteten i fl ygtransporter
med läkemedel.
– Flygtransporter kan starta i Sverige i 20 minusgrader och
landa i Bangkok i 35-gradig värme. De extrema skillnaderna
gör att mediciner, exempelvis vaccin, riskerar att förstöras vid
lastning och lossning.
Lösningar fi nns, på fl era fronter.
– Dels bättre förpackningslösningar. Ett problem för läkemedelsföretag
i Norden är att de måste skydda innehållet mot både
kyla och värme, frysning är ofta värre än värme för medicin. Förpackningar
som klarar det fi nns, men är dyra, säger Nicklas Axell.
– Men också en bra fl ygfraktsprocess där någon tar ansvar
för att mediciner inte blir stående på plattan i fl era timmar.
Flygfraktsprocessen har många olika aktörer som speditörer, fl yg-,
vägtransport- och terminalhanteringsbolag och tullen. Vem tar
ansvar för temperaturen i en så komplex transportkedja?
I projektet har två workshops genomförts med läkemedelsföretag,
förpackningstillverkare och transportföretag.
– Projektet har blivit ett forum där problemet kan diskuteras.
Nu vill vi fortsätta och studera hur det gått i några större fall,
säger Nicklas Axell.