Fritids- och kulturförvaltningen - Landskrona kommun

Kulturnämnden kallas till sammanträde
Landskrona stad
Stadshuset
261 80 Landskrona
Besöksadress Drottninggatan 7
Fritids- och kulturförvaltningen
Datum Er Referens
2011-10-24
Referens Vår referens
Göran Nyström
Kulturnämndens ledamöter
och ersättare
Dag Måndagen den 7:e november 2011
Tid 17:30
Plats Stadshuset, rum 601 på 6.e våningen
OBSERVERA PLATS, DAG OCH TIDPUNKT!!!!!
Dagordning
Upprop
1) Mötets öppnande
2) Upprop och val av justeringsman
3) Förslag till utformning av Kulturhus för digital teknik – bilaga
Protokoll från sammanträde 2011-10-19 finns tillgängligt på
www.landskrona.se
Förhinder att deltaga vid sammanträdet anmäls till Carita Hermansson senast 2011-11-
04 på 0418-473123 eller carita.hermansson@landskrona.se
Gunlög Stenfelt
Ordförande
Tfn 0418-47 05 90
Fax 0418-47 31 10
fritidochkultur@landskrona.se
www.landskrona.se
Bankgiro 868-6123
Postgiro 12345-5
Org.nr 212000-1140
1(1)

Landskrona stad
Stadshuset
261 80 Landskrona
Besöksadress Drottninggatan 7
Fritids- och kulturförvaltningen
Datum Er Referens
2011-09-29
Handläggare Vår Referens
Göran Nyström
Kulturnämnden
Förslag till utformning av Kulturhus för digital
visualiseringsteknik.
Ärendebeskrivning
Kommunfullmäktige tillstyrkte den motion om byggande av ett Kulturhus för
digital visualiseringsteknik, som Leif Olin och Niklas Karlsson inlämnat.
Kommunfullmäktige biföll motionen och Kommunstyrelsen fick i uppdrag att
skyndsamt utreda byggande av ett hus för denna verksamhet och att återkomma
med förslag under våren 2011. Utredningsuppdraget delegerades vidare till
fritids- och kulturförvaltningen i samverkan med stadsbyggnadskontoret.
Förvaltningarna beslöt att ta fram ett förslag genom att lämna ut ett sk.
parallellt uppdrag till tre arkitektkontor – Johan Celsing Arkitektkontor AB,
Claesson Koivisto Rune och Wilhelmson arkitekter.
De tre arkitektkontorens förslag presenterades för en bedömningsgrupp under
maj månad. Bedömningsgruppen har bestått av stadsbyggnadschef Per-Fredrik
von Platen, planchef Åsa Lindborg, planarkitekt Harald Klein,
landskapsarkitekt Siv Degerman, avdelningschef Håkan Persson, fritids- och
kulturchef Göran Nyström samt representanter för Kultur Skåne, Filminstitutet
och Landskrona teaterförening.
Bedömningsgruppens förslag är att en fortsatt projektering bör ske utifrån
arkitekt Johan Celsings förslag.
Bakgrund
Under det senaste decenniet har biograffrågan varit diskuterad i Landskrona.
Från Kulturnämnden och kulturförvaltningen togs tidigt upp tanken på att en ny
biograf också skulle förses med utrustning för digital teknik. Digital utrustning
började introduceras på svenska biografer under perioden 2003-2007.
Banbrytande för detta var Folkets Hus & Parker och tekniken sågs som en bra
möjlighet att kunna bibehålla biografer på mindre orter och att komplettera
verksamheten med direktsända föreställningar på kultur och
evenemangsområdet. Mest känt har blivit de direktsända föreställningarna från
The Metropolitan Opera i New York. Från 2007 har utbudet av direktsända
föreställningar blivit så stort att verksamheten kan sägas blivit fast etablerad.
En utredning om byggandet av ett Kulturhus för digital teknik bedrevs av
Kulturnämnden mellan 2007-2008. Utredningsgruppen hade ett möte med
Tfn 0418-47 00 00
Fax 0418-47 30 17
fritidochkultur@landskrona.se
www.landskrona.se
Bankgiro 868-6123
Postgiro 12345-5
Org.nr 212000-1140
1(7)

kommunledningen 2009-01-13 vilket rapporterades i Kulturnämnden 2009-02-
03 §4. Som resultat av överläggningen angavs:
Deltagarna redovisade en gemensam positiv syn till att vidare undersöka
möjligheten till en etablering av ett Kulturhus för Landskrona inför jubileet och
att dess lokalisering bör utredas förutsättningslöst. Placeringen vid teatern bör
vara ett alternativ. Frågan skall lyftas på ett kommande sammanträde med
Jubileumskommittén.
Genombrottet för digital teknik på biografer
Redan år 2002 träffades en överenskommelse mellan de stora filmbolagen om
en gemensam digital standard kallad 2K. Detta skedde inom ramen för
nätverket Digital Cinema Initiative. Nu får denna standard ett brett genomslag.
Filmbolagen har redan gått över till att producera filmerna digitalt och för
distributörer blir det i längden en kostsam omväg att transformera de digitala
filmerna till 35 millimeters filmrullar av traditionellt snitt.
Allt fler filmer kommer nu också med 3D – alltså tredimensionell återgivning.
Detta gäller särskilt de stora barnfilmsproduktionerna från Hollywood.
När sedan även ljudet i filmerna blir digitalt fullt ut kan marknaden för
traditionell filmteknik snabbt försvinna. När brytpunkten väl nås kan
utvecklingen antas gå väldigt fort och det finns idag bedömare som tror att små
biografer inom ett år kommer att få svårt att få de stora filmtitlarna till sig i 35
mm film eftersom Svensk Filmindustri kommer att reservera de fåtaliga kopior
man i framtiden kopierar till 35 mm, till de egna biografer de ännu inte
digitaliserat.
Kostnaden för att byta ut projektorer och ljudanläggning till digital teknik kan
antas ligga på minst en miljon kronor per salong.
Mer än biograf
Ett hus för digital teknik kan dock vara så mycket mer än biograf, vilket också
konstaterades av Kulturnämndens utredningsgrupp.
Då en modern biografsalong kan användas till mycket mer än bara filmvisning
samt att en black box lades till i programmet för att täcka Teaterns
repetitionsbehov och möjliggöra annan scenkonst så öppnas stora möjligheter
för olika kulturella och kommersiella verksamheter. I programmet till
arkitektuppdraget specificerades tillbyggnadens huvudfunktioner till
filmvisningar, konferenser, utbildning, servering, repetitioner och scenkonst
som tillsammans ska fungera som en mångsidig mötesplats för människor i
olika åldrar – både som åskådare och som utövare. Tillsammans med den
befintliga Teatern skapas ett dynamiskt kulturhus.
Direktsända kultur- och idrottsevenemang kan förväntas växa starkt.
Spjutspetsen i den här utvecklingen har varit operaföreställningarna från The
Metropolitan Opera, men utbudet kan förväntas växa med såväl teater som
konserter med stora världsartister. Även vissa stora idrottsevenemang kan
förväntas visas digitalt i direktsändning där biografdukens storlek och ljudets
2(7)

kvalitet kan ge en fördel. Attraktionen för den här typen av direktsända
evenemang förstärks av att det samtidigt blir ett socialt evenemang – det är en
upplevelse man samtidigt delar med andra människor. Organisationen kring
evenemanget med servering och en vacker miljö blir då viktigt.
Seriekopplade digitala salonger på olika orter för interaktiva evenemang av
spel- eller konferenskaraktär är också en verksamhet, som man tror kommer att
få användning på de digitala biograferna.
En digital biografsalong erbjuder en väldigt bra miljö för konferenser. Bra
sittplatser, god överblick, stor bildskärm och bra miljö är teknik som höjer
värdet på ett föredrag och bidrar till att skapa ett starkt fokus på
föredragshållaren. I Landskronas centrum finns idag få riktigt bra
konferenslokaler förutom teatersalongen. I ett digitalt hus med flera salonger
kan detta erbjudas för grupper av varierad storlek. En allt viktigare del i dagens
konferenser är kontakterna och diskussionerna mellan deltagarna i pauser
mellan programpunkter. En kontakt- och serveringsmiljö i anslutning till
salongerna blir därför av samma vikt för konferenserna som för de direktsända
evenemangen.
Landskrona saknar idag en bra scen för vissa musikstilar och för dans. Detta
skulle också kunna skapas genom att utrusta en av salongerna till en sk.
blackbox salong genom att sittplatserna blir möjliga att fälla ihop och föras in
till sidorna. Denna salong skulle också under dagtid kunna användas för
repetitioner inför de föreställningar som visas på teatern. Repetitionslokaler är
idag en flaskhals för verksamheten på teatern.
Erfarenheter från andra orter
Digitaliseringen av biografer på små orter var varit vitaliserande på deras
kulturliv. Bra exempel på detta är Båstad, Svalöv och Skurup.
I Norrköping har i år invigts ett visualiseringscenter där digital filmvisning,
konferenser och studios för skolornas bild/filmundervisning samordnats.
I Kungsbacka byggdes på kommunens initiativ ett varuhus om till
flersalongsbiograf 2006. En privat entreprenör driver verksamheten och
installerade tidigt digitalteknik i de tre salongerna (två med 150 sittplatser och
en med 40). Man har idag 100.000 biobesökare årligen och en omfattande
konferensverksamhet. För att tillfredsställa efterfrågan på konferenser och
filmvisning planerar man nu en utbyggnad med fler salonger. Rörelsen
omsätter 12 miljoner. Kungsbacka har 70.000 invånare men enbart 23.000 bor i
själva stadskärnan.
Kulturhuset Vingen i stadsdelen Torslanda i Göteborg invigdes 2008. Där
samkörs digital filmvisning med teater, konserter och konferenser i en lokal för
208 besökare. Gradängerna med sittplatser kan skjutas in till den bakre delen av
salongen. Deras erfarenhet är dock att en kombinationslösning av det här slaget
innebär problem genom stark förslitning av gradängerna, att stolarna inte kan
vara lika bekväma samt att multifunktionen ger en sämre teknisk standard än
vad som kan åstadkommas i en fast salong. Multifunktionen är det här slaget
bör därför inte göras i mer än en salong om man projekterar en anläggning med
fler salonger.
3(7)

Lokalisering
Kulturnämndens förslog vid tidigare behandling en lokalisering av ett
Kulturhus för digital teknik som en tillbyggnad till Landskrona teater.
Placeringen i staden gör att kulturhuset kan bli en resurs i utvecklingen av
Landskronas stadskärna som en attraktiv entré till stadens centrum och en stark
målpunkt som genererar folkliv i centrum. Platsen har även ett strategiskt läge
som mötesplats för olika människor i Landskrona genom dess direkta närhet till
en dynamisk del av staden med en ung och internationell befolkning.
Med lokalisering till teaterparken uppnås samordningsfördelar med
teaterverksamheten för drift och personalbemanning. En restaurang kan betjäna
båda anläggningarna och kan få ett bärkraftigt underlag. Teatersalongen kan
användas för visning av större digitala föreställningar såsom direktsänd opera.
En stor parkering finns i direkt anslutning i kvarteret Jäntan.
I den motion, som var Kommunfullmäktiges ärende när beslutet fattades om att
ett förslag till Kulturhus skulle tas fram, var utgångspunkten också en
tillbyggnad till teatern.
Verksamheter i ett Kulturhus
Möjliga verksamheter i ett digitalt hus i anslutning till teaterbyggnaden skulle
kunna vara:
Flersalongsbiograf med digital teknik
Konferenser
Musikscen
Konserter för stående publik – Black box-lokalen
Direktsända kultur- och idrottsevenemang
Interaktiva spelevenemang
Repetitionslokal
Resaturang
Events
Skolornas medieundervisning
Utomhusscen i anslutning till byggnaden
Tjänstemän från utbildningsförvaltningen och näringslivsenheten har uttryckt
att behovet av de lokaler som ett Kulturhus är tänkt för är stort i Landskrona.
Driftsformer
Ett digitalt hus med så stor spridning på verksamhetsformer innebär krav på
effektiv lokalsamordning. En fördel är antagligen om den offentliga
organisationen kan fungera som uthyrare till olika företag som vill driva
biograf, arrangera konferenser etc. Möjligheten att hyra konferensfunktionen
bör vara öppen för såväl den verksamhet/företag som vill arrangera en
konferens, som för de professionella konferensanordnarna i staden såsom
4(7)

hotellen. Ett företag som hyr och driver teaterrestaurangen kan vara en annan
konferensanordnare.
Byggkostnader
De tre arkitektkontorens förslag har kostnadsbedömts av en extern konsult –
Byggadministration Harald Olsson AB. Konsultens slutsats är att förslagen från
Johan Celsing Arkitekter AB och CKR är investeringsmässigt likvärdiga.
CKR:s förslag är ytmässigt mindre men byggnadstekniskt mer komplicerat.
Byggkostnaden beräknas för båda förslagen till 50 miljoner kronor. Förslagen
har utgått ifrån att byggnaden innehåller tre salonger för digital visning och en
Black Box arena. Om förslaget skulle anpassas till enbart två salonger för
digitala visningar i enlighet med den etappbyggnation som finns inneboende i
Celsings förslag, kan byggkostnaden uppskattas till cirka 43 miljoner.
I byggkostnadsberäkningen har inte ingått kostnader för arkeologisk
undersökning eller flyttning av servicecentral för eldistribution.
Om kostnader för inventarier och teknisk utrustning skall finansieras av
kommunen eller av entreprenör som hyr anläggningen är en fråga för
förhandling vid kontraktsskrivningen. Kostnaden har beräknats till cirka 5
miljoner.
Driftskostnader
Driftskostnaderna har beräknats av Servicekontorets fastighetsavdelning till
692 tkr för Celsings förslag och till 607 tkr till ovan beskrivna
etappbyggnation. För CKR:s förslag är driftskostnaden beräknad till 575 tkr.
I driftskostnaden finns avsättning för planerat underhåll med 130 till 150 tkr.
Kapitaltjänstkostnaden för en investering på 50 miljoner är beräknad till 4,1
miljon vid en internränta på 5,5%. Avskrivningen är uppdelad med att 70% av
byggnadskostnaden skrivs av på 50 år och 30% (tekniska installationer som
ventilation, el ..) skrivs av på 15 år.
Med avsättning för underhåll har naturligtvis byggnaden ett värde efter
avskrivningstiden varför kapitaltjänstkostnaden aven innebär en form av
sparande för kommunen. Internräntan är beräknad att ge 3% i avkastning på
kommunens kapital vilket innebär att en intäkt uppenbarar sig på annan plats i
resultaträkningen.
Hyresintäkter
Förslaget till Kulturhus bygger på tanken att olika verksamheter samutnyttjar
lokalerna. Hyressättningen blir därför beroende av om det blir frågan om
uthyrning till olika entreprenörer för olika verksamheter eller om en hyresgäst
själv driver de olika verksamheter i salongerna – alltså om
biografentreprenören även driver konferensverksamheten.
Exempel
Konferensverksamheten beräknas kunna ge en intäkt på 525 tkr.
Hyresintäkterna från en biografverksamhet i mindre städer brukar
5(7)

schablonmässigt anges till 10% av en biografs omsättning. Om vi förutsätter att
Landskrona med flera salonger kan nå en volym motsvarande 1,2 besök per
invånare (Ängelholm 1,8 som jmfr.) så ger det en intäkt på 450 tkr.
Rimlig intäkt från en restaurang kan vara med detta läge och med intäkter från
anknytningen till teater- och konferensverksamhet bör kunna vara 500 tkr.
Intäkten från en Black box arena är mer vansklig att beräkna, men kan
uppskattas till 100 tkr. I detta exempel blir då den samlade hyresintäkten drygt
1,5 miljoner.
Som referens kan anges att entreprenören till Filmhuset Facklan i Kungsbacka
med tre salonger betalar en hyra till Kungsbacka kommun på 1,3 miljoner. På
facklan kommer intäkterna från biograf- och konferensverksamhet i tre
salonger med en storlek motsvarande salongerna i Celsings förslag 1.
En annan referens kan vara Kulturhuset i Hässleholm som har tre salonger för
biograf och tre salonger för konferens och möten. Deras intäkter för biografen
ligger på 530 tkr och för externa konferenser (kommuninterna ej inräknade) på
600 tkr. Där är Eurostar entreprenör på biografsidan och Hotell Statt på
konferenssidan.
Betydelsen av ett Kulturhus
Ett Kulturhus med de verksamhetsformer som beskrivits i denna skrivelse
skapar aktiviteter i huset under i stort sett årets alla dagar. Den möjliga
biopubliken går upp mot 90.000 besökare. Övriga verksamheter kanske lika
mycket. Kulturhuset innebär en väsentlig stimulans av centrumlivet och
påverkar både upplevelsen av trygghet och handeln i positiv riktning.
Kultur är idag en viktig framgångsfaktor för en stads attraktionskraft och för en
stark tillväxt av det kunskapsbaserade näringslivet. Det här sambandet mellan
kulturutbud, attraktionskraft på högutbildad och kreativ arbetskraft och
dynamiskt näringsliv påvisades först av den amerikanske forskaren Richard
Florida i standardverket Den kreativa klassen, I Skåne har detta samband blivit
väldigt tydligt genom transformeringen av Malmös näringsliv och varumärke
genom kombinationen av satsningar på högre utbildningar, profilskapande
byggnationer, kollektivtrafik och nyskapande kultur och underhållning.
I en utredning beställd av Region Skåne 2008 gjordes en uppskattning av de
skånska kommunernas innovationskraft genom beräkningen av ett
innovationsindex. Landskrona hamnar där på en 22:a plats av 33 kommuner
tillsammans med huvudsakligen mindre landsbygdskommuner. Bilden av
Landskrona behöver onekligen kompletteras av att här finns ett spännande och
dynamiskt underhållnings- och kulturliv om staden skall kunna bli en attraktiv
inflyttningsort.
6(7)

Tillsammans med andra förslag som nu är aktuella för Landskrona såsom
bostadsbyggnadsprojekten, Link, projektet för stimulans av kreativa- och
kulturella näringar och Saluhallsprojektet skulle Kulturhuset kraftigt bidraga till
en utveckling av staden i en sådan riktning.
600-års jubileet 2013
Ett önskemål som uttryckts har varit att Kulturhuset skulle kunna invigas under
jubileumsåret 2013. Detta är genom den fördröjning som projektet haft inte
längre möjligt med tanke på detaljplanarbete mm. Däremot borde en del av
byggnaden kunna stå färdig, såsom t.ex. den ombyggda restaurangen.
Förslag till beslut
Kulturnämnden föreslås
att godkänna bedömningsgruppens förslag till huvudalternativ för ett Kulturhus
att förorda att byggnationen ges hög prioritet
samt att överlämna utredningens och bedömningsgruppens utlåtande till
Kommunstyrelsen
Göran Nyström Håkan Persson
Förvaltningschef Avdelningschef
7(7)

Utlåtande av bedömningsgruppen till förslagen om Kulturhus
för digital visualiseringsteknik.
Uppdraget
Uppgiftens huvudsyfte var att utifrån en välgrundad analys och värdering av platsens förutsättningar
gestalta ett mångfunktionellt kulturhus med väl fungerande kopplingar till den befintliga
teaterbyggnaden. Landskrona behöver ett vackert och spännande kulturhus som utöver att bli ett
tillskott till kulturlivet även bidrar till Landskronas profilering som kulturstad.
Programmet till arkitektuppdraget specificerar byggnadens huvudfunktioner till filmvisningar,
konferenser, utbildning, servering, repetitioner och scenkonst som tillsammans ska fungera som en
mångsidig mötesplats för människor i olika åldrar ‐ både som åskådare och som utövare.
Placeringen i staden gör att kulturhuset kan bli en resurs i utvecklingen av Landskronas stadskärna
som en attraktiv entré till stadens centrum och en stark målpunkt som genererar folkliv i centrum.
Platsen har även ett strategiskt läge som mötesplats för olika människor i Landskrona genom dess
direkta närhet till en dynamisk del av staden med en ung och internationell befolkning.
Lokaliseringen, i anslutning till den befintliga teatern, är dock främst vald för de stora samordnings‐
vinster en samlokalisering skulle kunna innebära. Vinsterna skulle vara en effektiv bemanning och
samutnyttjande av funktioner som servering. Lokalerna skulle också kunna utnyttjas effektivt med
exempelvis konferenser, repetitioner och undervisning på dagtid och föreställningar på kvällstid. Det
finns även en kulturell och gränsöverskridande potential i mötet mellan den etablerade teatern och
ett progressivt kulturhus.
Läget i Teaterparken möjliggör kulturella utomhusaktiviteter. Men att bygga i detta läge är känsligt
på grund av att den befintliga teatern är en karaktärsfull och uppskattad byggnad samt att parken är
en populär rekreationsplats med många ståtliga träd. Parken hyser även historiska och arkeologiska
värden. Kulturhuset måste innebära ett positivt tillskott till staden och teatern, och dess intrång i
parkens yta och grönska behöver kompenseras med nya värden.
Den viktigaste och svåraste frågan är förstås vad det är för slags byggnad som Landskrona behöver
nu och i framtiden. Självfallet blir innehållet, i form av vilka aktiviteter som äger rum, avgörande men
vi tror att ett attraktivt kulturhus uppkommer i samspelet mellan arkitektur och innehåll. Alltså
behöver vi en vital byggnad som underlättar för aktivitet och inspirerar människor till att besöka det
och fylla det med innehåll. Det enda vi vet om framtiden är att den är osäker, men det är framtidstro
och inte osäkerhet som behöver manifesteras i dagens Landskrona.
Resultatet av det parallella uppdraget

Avsikten med att bjuda in de tre arkitektkontoren Johan Celsing Arkitektkontor AB, Claesson Koivisto
Rune och Wilhelmson arkitekter till det parallella uppdraget var att få in förslag som väsentligt skiljde
sig åt från varandra, vilket också blev resultatet. Landskrona stad har fått in förslag som på olika sätt
visar möjligheterna att uppföra ett kulturhus i anslutning till Landskrona Teater. Det är tre mycket
vitala förslag som sinsemellan skiljer sig avsevärt i placering, disposition och uttryck.
Placering
Förslagen spänner i sitt förhållande till teaterbyggnaden mellan symbios och avståndstagande, där
Wilhelmson arkitekter står för det tydligaste avståndstagandet och Johan Celsing Arkitektkontor AB
bedöms ha den största graden av integrering.
Genom olika argumentationer har två av förslagen sin huvudentré mot Östergatan och betonar
denna gata som ett entréstråk till staden som man vill stärka. Wilhelmson arkitekter ville lämna den
befintliga teatern i fred och lade entrén mot Järnvägsgatan och hamnar då i fonden från Nygatan
som är en gågata i skymundan som kan behöva fler attraktioner.
Den kanske mest kritiska frågan att ta ställning till angående byggnadernas utformning är hur stort
intrång som görs i parken. Förutom den minskade ytan och hur parken kommer att upplevas så avgör
utbredningen och placeringen hur många träd som behöver fällas och hur omfattande de
arkeologiska utgrävningarna blir. Att jämföra här är förhållandet mellan byggnadsarea (fotavtryck),
bruttoarea (total yta) och tillgängligheten (som kan öka med en större byggnadsarea). Delvis på
grund av programmets omfattning tar alla förslagen upp stor plats i parken. Men volymerna varierar
och disponeras på olika vis vilket innebär att de skiljer sig åt i hur mycket yta respektive höjd som tas
i anspråk. Materialval och disposition påverkar även upplevelsen av dess storlek. En jämförande bild
över byggnadernas utbredning bifogas.
Inget av alternativen har någon uttalad samverkan med parken eller övertygande lösning för
utomhusarrangemang, men detta skulle förmodligen kunna modifieras så att parken aktiveras bättre.
Disposition
I princip har alla förslagen funktionsmässigt uppfyllt programmet men arkitekterna har lagt vikt vid
olika funktioner och gett vissa delar extra yta. Två av förslagen är mycket väl integrerade med den
befintliga teatern men markerar gränsen mellan nytt och gammalt på olika sätt. Gemensamt för alla
tre är betoning på bra sociala miljöer och mötesplatser.
Uttryck
Fasadmaterialen varierar mellan traditionellt gult tegel, exklusivt guld samt digital teknik.
Sammantaget har byggnaderna väldigt olika ikonografiska budskap. Vad som förenar dem är att alla
förslagen är eleganta, spännande, realistiska och genomarbetade.
Kostnadseffektivitet
En annan viktig parameter i bedömningen av förslagen kommer givetvis bli kostnaden för att uppföra
byggnaden. En extern konsult har utfört en kostnadsberäkning av förslagen (bifogas) som baseras på
yta och kostnadsindex. Driftskostnader har inte beräknats.

Kommentarer till de enskilda förslagen
Johan Celsing Arkitektkontor
Förslaget presenterar en stilren och mogen tegelbyggnad med en tydlig disposition som är mycket
väl integrerat med den befintliga teaterns struktur och utformning. Tillbyggnaden blir en del av den
befintliga byggnaden vilket, trots deras likheter, innebär en stor förändring av teaterns arkitektur.
Förslaget har en liknande placering, entré och upplägg som Claesson Koivisto Runes förslag men tar
trots större totalarea mindre markyta i anspråk då funktionerna ligger i olika plan. Arkitekterna har
arbetat mycket med sektionerna och salongerna är delvis nedgrävda vilket bidrar till att detta förslag
upplevs mest kompakt av de tre. Blackbox ligger direkt bakom och i nivå med teaterscenen vilket
öppnar för intressanta artistiska uttryck. Det är dock tveksamt hur ofta detta skulle utnyttjas i
föreställningssammanhang. Blackboxens volym skulle utgöra en fond mot Östergatan och gör att
kulturhuset skulle utgöra en kraftfull och vacker entré till stadskärnan.
Salongerna är slutna utåt men det löper fina siktlinjer genom de publika delarna av byggnaden och
den öppnar sig mot parken i södra delen där restaurangdelen som får Skånes längst bar finns. Längs
baren sker även biljettförsäljning vilket möjliggör en effektiv bemanning.
Förslagsställarna öppnar för en möjlighet till etappindelning där utvidgningen av den befintliga
restaurangen skulle kunna ske tämligen snabbt, sedan skulle entré och alla öppna ytor tillkomma
samtidigt som de båda mindre salongerna och blackbox. Sist skulle den stora salongen byggas. Det
fullt utbyggda förslaget har stora inbjudande terrasser som är otillgängliga från parken. Fullt utbyggt
sträcker sig byggnaden långt ut i parken och förslaget upplevs då slutet mot parken då den stora
salen skapar en ogästvänlig baksida åt öster.
Trots att förslaget kan upplevas konservativt i sin utformning är det kaxigt att i så hög utsträckning
integrera kulturhuset med Teatern och förslaget utstrålar självsäkerhet.
Claesson Koivisto Rune
Förslaget kan liknas vid en samling av‐ och påslagna tv‐apparater som är grupperade runt ett atrium.
Strukturellt är förslaget väl integrerat med Teatern men uttrycksmässigt är det ett elegant och tydligt
tillägg som skiljer sig från den befintliga byggnaden i både form och material.
Integrationen med teatern gör att byggnaderna blir en funktionell enhet. Från det samlande atriumet
får både besökare och personal en bra översikt vilket ger en tydlig mötesplats som även är bra ur
bemanningssynpunkt. I anslutning till den befintliga restaurangen adderas en box vilket gör
restaurangkapaciteten stor.
Tillgänglighetsmässigt är det fördelaktigt att alla funktioner ligger i markplan. Ytmässigt innebär
utnyttjandet av markplanet att byggnaden sträcker sig långt ut i parken och lämnar störst fotavtryck
av de tre förslagen.

Förslaget avviker i uttryck från den dynamiska snäckform som inspirerat till byggnadens disposition.
Boxarnas många hörn skapar obskyra vrår i parken. Fasaderna är spännande materialmässigt men
byggnaden är mindre övertygande formmässigt.
Som en glaspaviljong av konstnären Dan Graham reflekterar fasaderna omgivningen och parkens träd
vilket skapar en samverkan mellan det byggda och det gröna. Det svarta glaset skiftar karaktär
beroende på ljus och speglingar vilket gör det till ett poetiskt och dynamiskt, men skört, fasad‐
material. Restaurangdelen och öppningsbara delar i salongerna skapar in‐ och utblickar mellan
parken och byggnaden. Dock vänder sig byggnaden främst inåt, mot atriumet, vilket i kombination
med de svarta och blanka fasaderna gör att byggnaden riskerar att upplevas som avvisande från vissa
håll.
Med stora LED‐skärmar mot Östergatan betonas denna som entrésida och huvudgata i staden och
byggnaden kan bli en symbol för stadskärnans entré. Skärmarna blir en viktig del av byggnaden som
ger intrycket av ett ”digitalt hus”, men vad händer med arkitekturen när tekniken blir omodern?
Wilhelmson arkitekter
Förslaget är ett starkt utropstecken, och uttrycksmässigt det mest framträdande bidraget till det
parallella uppdraget, med sin tredimensionella korsform och sina guldfasader. Exteriören
tillsammans med det intensiva centrala rummet framkallar bilder om ett gyllene flipperspel.
Arkitekten betonar att det inte är oproblematiskt med en samlokalisering mellan en ny och en
gammal byggnad och har skapat en solitär som något motvilligt placerats i anslutning till Teatern.
Resultatet blir två framträdande byggnader som kanske inte tjänar på varandras närhet. Förslaget är
det enda som har en tydlig entré mot Järnvägsgatan och hamnar i blickfånget från Nygatan. Åt de
andra väderstrecken bildas baksidor med olika rumsligheter under de utkragande salarna i parken.
Kulturhusets funktioner är arrangerade vertikalt runt ett centralt rum med plats för spontana sociala
aktiviteter. Utöver det specificerade programmet innehåller förslaget även en öppen bar på taket
med utsikt över sundet och i en källarvåning finns en konferensrestaurang/eventcenter.
Genom sin vertikala disposition gör förslaget avsevärt minst fotavtryck i parken men dess volym och
starka formspråk gör att byggnaden uppfattas som stor och dominant i omgivningen.
Kommunikationerna tar stort utrymme i anspråk i det centrala rummet, men för att lämna teatern så
fri som möjligt är kommunikationerna mellan byggnaderna mindre framträdande och sker via en
gångbro vilket lämnar Teaterbyggnaden intakt bortsett från att den en gång tillbyggda
restaurangdelen tas bort.
Plus Landskrona, som förslaget kallas, är det kulturhus som skulle väcka mest uppmärksamhet.
Bilagor: Ramkostnadsprognos, Utbredningsjämförelser

Bedömningsgruppens utlåtande:
Uppdraget till arkitekterna var att gestalta ett mångfunktionellt kulturhus med väl fungerande
kopplingar till den befintliga teatern. Ett kulturhus som kan bli en spännande mötesplats och en
attraktion som kan bidra till stadskärnans utveckling. Byggnaden ska vara inspirerande, underlätta för
en breddning av kulturutbudet i Landskrona samt medverka till Landskronas profilering som
kulturstad.
Programmet föreskrev att Kulturhuset ska innehålla tre salonger med digital ljud‐ och bildteknik med
plats för 200, 80 respektive 50 sittande besökare, en Black Box för scenkonst‐föreställningar och
repetitioner, teknik‐rum, toaletter samt utrymmen för försäljning, enklare servering och social
samvaro före och efter föreställning. Byggnaden skall vara kopplad till Landskrona teater bland annat
för effektiv bemanning, att kunna nyttja teaterns allmänna ytor och loger till konferenser och att den
befintliga teaterrestaurangen skall kunna samutnyttjas.
Det förslag som bäst har uppfyllt kraven som ställts upp i programmet och bäst kompenserar
intrånget i parken bedöms vara de två första etapperna i förslaget från Johan Celsing Arkitektkontor.
Förslaget är självklart i sin enkelhet, modernt men tidlöst vackert, yteffektivt och genialt logiskt i sin
disposition och koppling till den befintliga teatern.
Celsing presenterar en tilltalande etappindelning där en första etapp skulle kunna vara att bygga
restaurang‐ och bardelen vilket, med god vilja, skulle kunna ske till 600års jubileet och därmed
etablera Teaterns omvandling till ett kulturhus. I nästa skede skulle entré och alla öppna ytor
tillkomma samtidigt som de båda mindre salongerna och blackbox. Låter man de två mindre
salongerna växa något bör det täcka behovet för verksamheten och byggnaden gör avsevärt mindre
intrång i parken vilket innebär att inga stora träd går till spillo och lämnar resterna av den gamla
stadsvallen till största delen i fred. Den tredje etappen, att bygga den stora salongen skjuts således
på framtiden.
Det nära förhållandet till den befintliga teatern ger mycket bra kopplingar och flöden inom
byggnaden och med de digitala salongerna på markplan blir tillgängligheten god. Byggnaden öppnar
sig med en trevlig restaurang och bar mot parken som har potential att bli en mötesplats för hela
staden.
Uttrycksmässigt knyter förslaget väl an till den befintliga teaterbyggnaden. Tillägget är modernt men
har en skönhet och verkshöjd som är hållbar över tiden.
Förslaget har av extern konsult bedömts vara minst kostsamt och minst komplicerat att bygga.
Förslag till beslut:
Att Johan Celsing Arkitektkontor vidareutvecklar de två första etapperna av sitt förslag.

DMS: 2.10.02
Unr: 91-11020
Projekt: Landskrona kulturhus, teaterparken Unr: 91-11020 Pnr:
Objekt: Kv Teatern 1, Landskrona Upprättad: OR Granskad: GM
Beställare: Fastighetskontoret, Landskrona stad Datum: 2011-06-07 Rev:
RAMKOSTNADSPROGNOS BASERAT PÅ FÖRSLAG
FRÅN ARKITEKTER I PARALLELLA UPPDRAG
BYGGADMINISTRATION HARALD OLSSON AB
Oskar Ryberg
Östergatan 18, 211 25 MALMÖ Tel: 040-690 03 00 Fax: 040-12 31 71
www.byggadministration.com Säte: Malmö Org.nr: 556122-9278
1(4)

DMS: 2.10.02
Unr: 91-11020
Ramkostnadsprognos baserat på förslag från Arkitekter i parallella uppdrag
Landskrona kulturhus, teaterparken
Uppdrag
På uppdrag av Landskrona stad genom fastighetskontoret, Benny Ahnelöv har vi
gjort en prognos av projektkostnaden för inlämnade 3 st arkitektförslag.
Prognosen skall utgöra underlag för bedömning av jury.
Utförande
Bedömningen är initierad för att ge juryn ett underlag i sin helhetsbedömning av de tre förslagen. Vi har tittat på
komplexiteten byggtekniskt. Installationer antages vara lika för samtliga förslag. För att göra bedömningen tydlig
har vi indexbedömt de tre förslagen. Index 1,0 är det mest kostnadseffektiva förslaget. Index 1,3 anses vara ca 30%
mer komplext och genererar en 30% högre kostnad. Index 1,5 anses vara ca 50% mer komplext och genererar en
50% högre kostnad.
För att generera en sammanfattad projektkostnad och inte bara en jämförelse mellan förslagen har vi uppskattat en
”normal” kostnad i kr/m 2 för biografanläggningar i allmänhet. Vi har också bedömt en ”normal” kostnad i kr/m 2 för
ombyggnad och renovering av befintliga lokaler i allmänhet.
Respektive arkitekt har på vår begäran lämnat tillkommande ytor och ombyggda/renoverade ytor angivna som
bruttototalarea (BTA).
De tre ovan angivna parametrarna sammanvägs och ger en jämförbar ramkostnad som skall ses som en prognos
baserad på erfarenhetskostnader och nyckeltal.
Förslagen varierar mycket i yta. Samtliga bidrag har också avvikelser utifrån ”Villkor för parallella uppdrag”
daterad 2011-03-14. Detta anmärks att förtydliga eftersom ytorna i samtliga förslag bör justeras och påverkar
således den jämförbara ramkostnaden mycket.
Underlag
Underlag för prognosen har utgjorts av:
Förslag från JOHAN CELSING ARKITEKTKONTOR AB
Förslag från WILHELMSSON ARKITEKTER
Förslag från CLAESSON KOIVISTO RUNE
Samtliga förslag är presenterade digitalt i format .pdf eller .ppt.
Omfattning
Tre förslag har bedömts utifrån följande bruttoareor. (Areorna är angivna av respektive förslagslämnare och inte
kontrollerade)
Förslag JOHAN CELSING WILHELMSSON CLAESSON KOIVISTO RUNE
ARKITEKTKONTOR AB ARKITEKTER
Bruttoarea (BTA)
Nybyggnadsarea 1618 m 2 2100 m 2 1350 m 2
Ombyggnadsarea 300 m 2
30 m 2 245 m 2
Summa 1918 m 2 2130 m 2 1595 m 2
2(4)

DMS: 2.10.02
Unr: 91-11020
Ramkostnadsprognos baserat på förslag från Arkitekter i parallella uppdrag
Landskrona kulturhus, teaterparken
Teknisk standard
Underlaget utgörs av tidiga idéskisser och har väldigt låg detaljeringsgrad. Bedömningen av teknisk standard, dvs
olika byggnadsmaterial mm har gjort utifrån vad de olika förslagen angett i sina presentationer. Om de inte angett
något har normal byggteknisk standard antagits, dvs en normal kostnad för respektive byggdel.
Dessa antaganden har också gjorts avseende tekniska installationer så som EL och VVS.
Förslag Från WILHELMSSON ARKITEKTER har angett delar av fasad med bladguld. Detta har inte tagits hänsyn
i bedömningen.
Kostnad för teknisk installation och visningsutrustning för biografer har konsulterats leverantör för utrustning.
Normal kostnad för bioutrustning har angett under separat post. Denna kostnad kan belasta hyresgästen.
Kostnader
Bedömning av en trolig anbudssumma för respektive entreprenader(bygg, el, styr, vvs mfl) baserad på
erfarenhetskostnader från andra liknande projekt.
Allmänna kostnader(utrednings-, myndighets-, byggherrekostnader mfl) varierar från projekt till projekt och är bl a
beroende av beställarens sätt att finansiera projektet, upphandlingsformer, administrationskostnader m m.
Erfarenhetsmässigt ligger de allmänna kostnaderna mellan 20 - 40% av entreprenadkostnaderna exklusive
mervärdeskatt.
Den så bedömda kostnaden (investeringsramen) anses motsvara en kostnadsram för projektet.
Bedömd normal kostnad i kr/m 2 och avser BTA för nyproducerad yta är ca 28.000 kr/m 2 .
Bedömd normal kostnad i kr/m 2 och avser BTA för ombyggd/renoverad yta är ca 15.000 kr/m 2 .
Samtliga kostnader är exklusive mervärdesskatt.
Förutsättningar
Angivna kostnader är baserade på vissa grundläggande förutsättningar för projektets genomförande. Kostnaderna
förutsätter att:
projektering fram till färdiga entreprenadhandlingar utförs genom beställarens försorg med hjälp av
upphandlade konsulter
mark-, byggnads- och installationsarbetena upphandlas på entreprenad under normala
konkurrensförhållanden och med en normal arbetskraftssituation
grundläggning kan ske på naturligt lagrad mark och att inga extraordinära grundläggningsarbeten typ mark-
och grundförstärkningar, pålning och dylikt erfordras
arkeologiska utgrävningar ej är nödvändiga
verksamhet i lokalerna ej pågår under byggtiden
byggnaden i sin helhet disponeras av entreprenörerna under entreprenadtiden
flyttning av lös inredning och utrustning ej ingår i entreprenaden
miljö- och hälsofarliga ämnen (ex. asbest, PCB) ej påträffas
3(4)

DMS: 2.10.02
Unr: 91-11020
Ramkostnadsprognos baserat på förslag från Arkitekter i parallella uppdrag
Landskrona kulturhus, teaterparken
Sammanställning av kostnader
Till detta utlåtande har bilagts en indexbedömning av samtliga förslag. I denna bedömning har vi analyserat
respektive förslags komplexitet i tex byggnadsform, material, fasad yta m.fl.
Ombyggd/renoverad yta bedöms utan indextal.
För respektive förslags kostnad har vi använt oss av följande formel:
index (enligt bilaga) × kr/m 2 × BTA = jämförbar ramkostnad
jämförbar ramkostnad förslag
ca 50 000 000 JOHAN CELSING ARKITEKTKONTOR AB
(1,0 × 28 000 × 1618 +15 000 × 300)
ca 88 000 000 WILHELMSSON ARKITEKTER
(1,5 × 28 000 × 2100 + 15 000 × 30)
ca 53 000 000 CLAESSON KOIVISTO RUNE
(1,3 × 28 000 × 1350 + 15 000 × 245)
Utöver detta tillkommer kostnader för verksamhetsutrustning i form av teknisk biografutrustning. En bedömning är
gjord att kostnaden för ljud och bild utrustning är ca 5 000 000 kr. I denna kostnad ingår Digital bioutrustning,
ljudanläggning, biodukar, automatik, konferensanpassning. Bildövervakning är exkluderad.
TILLKOMMER:
Befintliga byggnaders ingångsvärden
Tomtkostnad
Evakueringskostnader
Saneringskostnader
Lös inredning och utrustning, typ bord, stolar etc
Verksamhetsinredning och -utrustning, typ datorer, televäxel etc
Indexkostnad fram till färdigställande
Mervärdesskatt
4(4)

DMS: 8.01.10
Unr: 91-11020
Projekt: Landskrona kulturhus, Teaterparken Unr: 91-11020 Pnr:
Objekt: Kv Teatern 1, Landskrona Upprättad: AS Granskad: OR
Beställare: Fastighetskontoret, Landskrona stad Datum: 2011-05-31 Rev: 2011-06-07
JÄMFÖRANDE KOSTNADSUPPSKATTNING
Gemensam sammanfattning för samtliga tre förslag:
Brandteknisk utvärdering har ej gjorts.
Hänsyn har ej tagits till akustik.
Inga tidsaspekter har värderats.
Kostnadsindex avser projektkostnad
Arkitektförslag
Nytt kulturhus i teaterparken
Landskrona
Östergatan 18, 211 25 MALMÖ Tel: 040-690 03 00 Fax: 040-12 31 71
www.byggadministration.com Säte: Malmö Org.nr: 556122-9278
1(4)

DMS:
Unr: 91-11020
Jämförande kostnadsuppskattning
Landskrona kulturhus, Teaterparken
WILHELMSSON
+ Raka former - Svävande kuber
+ Goda ljudförutsättningar
- Glasfasad åt söder
- Svårt att ta sig runt med barnvagn, rullstol etc
- Svår att bygga till
- Dyr fasad
- Mindre bra koppling med befintlig byggnad
Kostnadsindex 1,5
2(4)

DMS:
Unr: 91-11020
Jämförande kostnadsuppskattning
Landskrona kulturhus, Teaterparken
CLAESSON KOIVISTO RUNE ARKITEKTKONTOR
+ Raka former
+ Effektivt atrium
+ Bra koppling med befintlig byggnad
+ Naturligt ljusinsläpp i många delar
Kostnadsindex 1,3
- Dyr fasad
- Fördyrande ljudåtgärder
- Inget teknikutrymme
- Inga nya WC
3(4)

DMS:
Unr: 91-11020
Jämförande kostnadsuppskattning
Landskrona kulturhus, Teaterparken
JOHAN CELSING ARKITEKTKONTOR
+ Raka former
+ Stor terrass
+ Lätt att bygga till
+ God koppling med befintlig byggnad
+ Enkel konstruktion
Kostnadsindex 1,0
4(4)
- Tegel som skall likna det befintliga
- Fördyrande ljudåtgärder

Kulturhus, kv.Teatern 1, Landskrona
BERÄKNADE DRIFTSKOSTNADER
Johan Celsing Claesson Koivisto Johan Celsing alt 2
1618+300=1918 m2 1350+245=1595 m2 1683
Administrationskostnad
kr/m2
25 47 950 39 875 42 075
Fastighetsförsäkring 8 15 344 12 760 13 464
Uppvärmning/fjärrvärme 45 86 310 71 775 75 735
Elförbrukning fastighet 20 38 360 31 900 33 660
Elförbrukning kyla 35 67 130 55 825 58 905
Elförbrukning verksamhet 30 57 540 47 850 50 490
Vattenförbrukning 5 9 590 7 975 8 415
Fatighetsskötsel 35 67 130 55 825 58 905
Markskötsel 10 19 180 15 950 16 830
Reperationer 20 38 360 31 900 33 660
Bevakning o larm 5 9 590 7 975 8 415
Brand, sprinkler 5 9 590 7 975 8 415
Lokalvård, städning 35 67 130 55 825 58 905
Avfallshantering 3 5 754 4 785 5 049
delsumma 281 538 958 448 195 472 923
Serviceavtal verksamhetsteknik
Vaktmästartjänster del i teater
Planerat underhåll 80 153 440 127 600 134 640
summa drift o underhåll
Kapitalkostnader
Avskrivningar
Summa kostnader exkl kap.tjänst 692 398 575 795 607 563
Effekt av att samnyttja tänster med bef teater har inte beaktats. Hänsyn måste också
tass till gränsdragningar med verksamheter och dess driftsformer och därmed ansvar
för skötsel , underhåll och framtida investeringar

Intäktsuppskattning Möjlig uthyrning antal dagar 210
Celsing 2 Bokningsgrad 50%
Konferenslokal Antal pers á pris ex städ Tillf
Lilla lokalen 60 2000 105 210 000
Stora lokalen 130 3000 105 315 000
Yta pris per kvm
Biosalonger 365 2000 453 600
Restaurangen 500 000
Black Box 100 000
Summa intäkter 1 578 600
Genomsnittspris per biljett 90
Invånare 42000
Besök per inv Besökare Hyresintäkt
10% av omsättningen 0,5 21000 189000
1 42000 378000
1,2 50400 453600
1,5 63000 567000
1,8 75600 680400
2 84000 756000