Planprogram för Säby kyrkby - Landskrona kommun
Planprogram för Säby kyrkby - Landskrona kommun
Planprogram för Säby kyrkby - Landskrona kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Planprogram</strong> <strong>för</strong> <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong><br />
<strong>Landskrona</strong> stad<br />
2010-04-13 - Samrådshandling<br />
DNR 548/003.313-09<br />
<strong>Landskrona</strong><br />
stad
2<br />
BAKGRUND OCH SYFTE 3<br />
HISTORIK 4<br />
FÖRUTSÄTTNINGAR 5<br />
Tidigare ställningstaganden 5<br />
Områdesavgränsning 5<br />
Markägo<strong>för</strong>hållanden 5<br />
Riksintressen 7<br />
Kulturmiljö 7<br />
Kustzon 7<br />
Transporter 7<br />
Bebyggelse, service och verksamheter 8<br />
Landskap, naturmiljö och geoteknik 8<br />
Kulturmiljö i <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> 12<br />
Bebyggelse 13<br />
Strukturer 14<br />
Riksintresse <strong>för</strong> kulturmiljövården 14<br />
Trafik 15<br />
Biltrafik 15<br />
Gång- och cykeltrafik 15<br />
Kollektivtrafik 15<br />
Teknisk <strong>för</strong>sörjning 16<br />
Vatten- Avlopp 16<br />
El- Tele- Data 16<br />
<strong>Planprogram</strong> <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> 2010-04-13<br />
PLANFÖRSLAG 17<br />
Bakgrund och ställningstaganden 17<br />
Bebyggelse och utformning 17<br />
Trafik och <strong>kommun</strong>ikationer 17<br />
Placering, utformning och ut<strong>för</strong>ande 19<br />
Rekommendationer <strong>för</strong> anpassning av ny<br />
bebyggelse ur kulturmiljöhänseende 20<br />
KONSEKVENSER 21<br />
Avvägning enligt PBL och miljöbalken 21<br />
Nationella miljömål 21<br />
Sociala frågor 21<br />
Buller 22<br />
Luft<strong>för</strong>oreningar 22<br />
Hästar 23<br />
Ledningar 23<br />
Nollalternativ 23<br />
FORTSATT ARBETE 24<br />
Medverkande 24
DNR 548/003.313-09<br />
Bakgrund och syfte<br />
Ägaren till fastigheten <strong>Säby</strong> 8:6, i <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> i norra<br />
<strong>Landskrona</strong> önskar planlägga <strong>för</strong> bostadsändamål.<br />
<strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> finns omnämnt i <strong>Landskrona</strong>s översiktsplan<br />
Översiktsplan 2000+ som ett område lämpligt <strong>för</strong> prövning<br />
av kompletteringsbebyggelse.<br />
En planutredning upprättades 2005 som låg till grund <strong>för</strong><br />
7 st byggrätter i norra delen av orten. Planutredningen<br />
inleddes som planprogram men omvandlades till en mindre<br />
planutredning efter samrådsskedet.<br />
Ett planprogram behöver ligga till grund <strong>för</strong> fortsatt<br />
detaljplanering i orten. <strong>Planprogram</strong>met utgör <strong>för</strong>sta fasen i<br />
plan<strong>för</strong>farandet och syftar till att tidigt belysa de viktigaste<br />
planeringsfrågorna, dess konsekvenser samt få ett tidigt<br />
ställningstagande rörande ortens utveckling. Eftersom många<br />
av de potentiella problem som presenterades i det tidiga<br />
programarbetet från 2004/2005 anses överkomliga har nu<br />
arbetet påbörjats igen.<br />
Syftet med detta planprogram är att analysera orten <strong>Säby</strong><br />
<strong>kyrkby</strong> ur ett helhetspersepktiv, och granska möjligheterna<br />
<strong>för</strong> <strong>för</strong>tätande åtgärder i form av nybyggnation.<br />
3
4<br />
Historik<br />
<strong>Säby</strong> omtalas i kung Valdemars jordebok från 1231. Det ursprungliga <strong>Säby</strong><br />
som <strong>för</strong>st låg vid vattnet kom så småningom genom landhöjningen att ligga<br />
en bit in i landet. De som <strong>för</strong>sörjde sig på det vid den tiden rika fisket,<br />
flyttade då till en plats vid den nya stranden. Detta fiskeläge kallades Södra<br />
<strong>Säby</strong> och fick 1413 stadsprivilegier av Erik av Pommern och fick namnet<br />
<strong>Landskrona</strong>. Vikingarna som seglade <strong>för</strong>bi lär ha kallat platsen Landör och<br />
den danske historieskrivaren Saxo som beskrev Norden fram till 1185 gav<br />
platsen namnet Landora.<br />
<strong>Säby</strong> var den näst minsta socknen i Rönneberga härad, 6,15 km2. Byn hade<br />
enligt urkunder egen kyrka redan så tidigt som på 1000-talet. Den <strong>för</strong>sta<br />
var sannolikt en träbyggnad. Den ombyggdes i slutet på 1100-talet med<br />
väggar av tegel.<br />
Kyrkan blev illa åtgången under skånska kriget på 1670-talet. Då<br />
revs också det vapenhus som fanns på södra långsidan. De nuvarande<br />
huvuddragen tillkom på 1870-talet. Kyrkan har restaurerats ett flertal<br />
gånger, senast 1978. På kyrkogården finns Tranchells familjegrav.<br />
Sockrets historia i Sverige är intimt <strong>för</strong>knippat med <strong>Säby</strong>. När kaffe, te<br />
och kakao började importeras i början på 1700-talet började man också<br />
importera socker. Det socker man <strong>för</strong>st köpte var rörsocker. I Tyskland<br />
började man dock 1747 experiment med att framställa socker ur betor.<br />
Efter flera lyckade <strong>för</strong>sök började man liknande tillverkning även i<br />
Sverige. General Cederström på <strong>Säby</strong>holms gård var en av det <strong>för</strong>sta<br />
som började odla betor industriellt. Fabriksmässig produktion var dock<br />
inte utan svårigheter vare sig tekniskt eller ekonomiskt. Sockerbrukets<br />
historia är spännande och innehåller många turer, om vilka det har skrivits<br />
böcker. Så småningom övertogs både <strong>Säby</strong>holms gård, betodlingen och<br />
sockertillverkningen av Justus Tranchell. Han var en sällsynt framsynt<br />
och driftig person. Även om han var en ekonomisk affärsman hade han ett<br />
<strong>för</strong> att vara stor<strong>för</strong>etagare på den tiden ett ovanligt gott hjärta och idkade<br />
<strong>Planprogram</strong> <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> 2010-04-13<br />
Skånska rekognosceringskartan från 1812. <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> är markerat<br />
välgörenhet samt bidrog till många ideella verksamheter.<br />
År 1750 bodde i <strong>Säby</strong> 160 personer. 1850 hade antalet ökat till 312 <strong>för</strong> att<br />
sedan minska till 282 år 1950. Idag bor det omkring 40 personer i <strong>Säby</strong><br />
<strong>kyrkby</strong>.<br />
Skånska rekognosceringskartan visar hur <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> var beläget i<br />
landskapet omkring 1815-20.
DNR 548/003.313-09<br />
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Tidigare ställningstaganden<br />
I <strong>Landskrona</strong>s översiktsplan Översiktsplan 2000+ pekas <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong><br />
ut som lämplig <strong>för</strong> kompletteringsbebyggelse.<br />
Arbetet med ett planprogram inleddes 2004. Efter samrådsskedet<br />
omformades planprogrammet till en planutredning som <strong>för</strong>eslog 5st<br />
byggrätter i norra <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong>. Arbetet med planprogrammet avbröts<br />
efter yttrande rörande brist på gång- och cykelväg, avsaknad av<br />
<strong>kommun</strong>alt vatten och avlopp, att närheten till hästar var oklar samt<br />
bullersituationen i området var ej löst.<br />
Teknik-och stadsbyggnads<strong>för</strong>valtningen anser nu att arbetet med<br />
ett planprogram <strong>för</strong> <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> kan påbörjas igen då närheten till<br />
hästar har <strong>för</strong>tydligats av Länsstyrelsen i Skånes rekommendationer.<br />
Kommunalt vatten och avlopp har byggts ut i orten. Det finns gångoch<br />
cykelvägsmöjligheter in till centrala <strong>Landskrona</strong> via en väg under<br />
Västkustbanan. Dock kommer arbetet att gå varsamt fram med stor<br />
respekt <strong>för</strong> den kulturmiljö, historia och de boende som finns i <strong>Säby</strong><br />
<strong>kyrkby</strong> idag.<br />
<strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> bedöms fortfarande vara lämplig <strong>för</strong><br />
kompletteringsbebyggelse och planeringssituation bör klargöras i ett<br />
färdigställt planprogram.<br />
Byggnadsnämnden beslutade 2009-11-10 § 235 att ge planenheten i<br />
uppdrag att påbörja planarbete.<br />
Områdesavgränsning<br />
<strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> är belägen strax norr om <strong>Landskrona</strong> stad. Orten ligger<br />
mellan Västkustbanan och E6 men har fortfarande goda <strong>kommun</strong>ikationer<br />
via Tullstorpsvägen och andra markvägar.<br />
Även om <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> är en begränsad bebyggelse ingår orten i ett mycket<br />
gammalt kulturlandskap. Det är där<strong>för</strong> viktigt att i planprogrammet ta ett<br />
helhetsgrepp och analyserar även hur en utveckling kan ske <strong>för</strong> landskapet<br />
runt om. Avgränsningen i öster faller där<strong>för</strong> ganska naturligt intill E6.<br />
I väst är det bra att även se över hur gång- och cykeltrafik kan fungera<br />
under Västkustbanan.<br />
Markägo<strong>för</strong>hållanden<br />
Marken i <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> ägs till största delen av privata markägare medan<br />
Härslövs <strong>för</strong>samling äger två fastigheter i anslutning till <strong>Säby</strong> kyrka.<br />
<strong>Säby</strong> kyrkväg är allmän väg med Vägverket som väghållare medan <strong>Säby</strong><br />
skolväg är gemensamhetsanläggning och Hemmansvägen samfälld väg.<br />
5
6<br />
<strong>Planprogram</strong>mets avgränsning<br />
Västkustbanan<br />
Kopparhögarna<br />
E6<br />
<strong>Planprogram</strong> <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> 2010-04-13
DNR 548/003.313-09<br />
Riksintressen<br />
Enligt miljöbalken har utpekade riksintresseområden en så speciell<br />
karaktär och värden att de är av vikt <strong>för</strong> hela landet. I planeringen<br />
skall där<strong>för</strong> dessa värden ges <strong>för</strong>eträde fram<strong>för</strong> motstående<br />
intressen, <strong>för</strong>utsatt att inte även dessa är av riksintresse.<br />
Kulturmiljö<br />
Planområdet tangerar i sin norra spets ett område utpekat som<br />
riksintresse <strong>för</strong> kulturmiljö. Detta riksintresse avser det omfattande<br />
och landskapsdominerande fornlämningsbeståndet som<br />
vittnar om lång bosättningskontinuitet. Även 1800-talets<br />
skiftesreformer som präglat landskapet med rätvinkligt vägsystem,<br />
alléer och trädrader samt de medeltida <strong>kyrkby</strong>arna Vadensjö,<br />
<strong>Säby</strong> och Härslöv anges som viktiga uttryck <strong>för</strong> riksintresset.<br />
Riksintresset syftar till att bevara det öppna odlingslandskapet med<br />
sitt rika fornlämningsbestånd, bevarade väg- och hägnadssystem,<br />
alléer samt spridda bebyggelsemönster.<br />
Kustzon<br />
Längs Skånes kust ligger ett 3-5 km brett bälte som är av<br />
riksintresse <strong>för</strong> kustzonen. Planområdet ingår i sin helhet i<br />
detta riksintresse, som sträcker sig fram till E6. Området har<br />
pekats ut som riksintresse <strong>för</strong> att bevara den skånska kusten<br />
tillgänglig <strong>för</strong> allmänheten och skydda den mot ytterligare<br />
exploatering. Kustzonen är också av riksintresse ur häcknings- och<br />
rastningssynpunkt <strong>för</strong> fågel. Enligt Miljöbalken ska <strong>kommun</strong>erna<br />
arbeta <strong>för</strong> att säkerställa riksintressenas värden. I Miljöbalken<br />
framgår också att riksintresset <strong>för</strong> kustzonen inte innebär något<br />
hinder <strong>för</strong> tätortsutveckling.<br />
Riksintresse kulturmiljö<br />
Riksintresse kustzon<br />
Riksintresse väg<br />
Riksintresse järnväg<br />
Transporter<br />
Både E6 och Västkustbanan är utpekade riksintressen. E6 är av riksintresse<br />
<strong>för</strong> väg och Västkustbanan är av riksintresse <strong>för</strong> järnväg. Hänsyn ska således<br />
tas till dessa trafikleder med avseende till framtida utbyggnadsmöjligheter<br />
och tillgänglighet.<br />
7
8<br />
Bebyggelse, service och verksamheter<br />
Orten är liten till sitt omfång och har en småskalig karaktär<br />
med sina cirka 20 bostäder. Bebyggelsen består av gårdar och<br />
enfamiljshus som ligger utspritt kring <strong>Säby</strong> kyrkväg, <strong>Säby</strong> skolväg<br />
och <strong>Säby</strong> byväg. Landskapet runt orten består av åkermark och<br />
jordbruk. En inventering av bostäderna och kulturmiljön kommer i<br />
ett senare stycke.<br />
Mitt i <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> ligger en gård som har hästhållning och som<br />
även arrenderar grannfastigheten <strong>för</strong> hästhage. Det finns även en<br />
mindre hästgård i östra <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong>.<br />
Skolbarn i <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> hänvisas i <strong>för</strong>sta hand till Härslöv skola,<br />
årskurs F-6. Ungdomar i årskurs 7-9 hänvisas främst till Gustav<br />
Adolfskolan och gymnasieungdomar hänvisas till någon av<br />
skolorna inne i <strong>Landskrona</strong>.<br />
I Härslövs skola bedöms finnas utrymme i grundskoleklasserna <strong>för</strong><br />
ytterligare några platser. I <strong>för</strong>skolan har det flaggats <strong>för</strong> platsbrist<br />
i Härslöv. De barn som går i den skola de automatiskt tillhör har<br />
rätt till skolskjuts t o m årskurs 6. Från årskurs 7 och uppåt är de<br />
däremot hänvisade att åka med de allmänna färdmedlen.<br />
Det <strong>för</strong>ekommer ingen service i byn, varken privat eller offentlig.<br />
Invånarna hänvisas därav till serviceinrättningar inne i <strong>Landskrona</strong>.<br />
Landskap, naturmiljö och geoteknik<br />
<strong>Planprogram</strong> <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> 2010-04-13<br />
Runtom <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> är landskapet ett öppet jordbrukslandskap.<br />
Åkermarken är av klass 10, vilket är den högsta klassen i<br />
Sverige.<br />
<strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> ligger solitärt i landskapet vilket gör att kyrkan och<br />
strukturen syns bra från håll över åkrarna. Kyrkan är belägen på<br />
en höjdrygg som sluttar väster- och söderut. I den västra delen<br />
av programområdet går västkustbanan. Sluttningen ner mot<br />
järnvägen och även upp mot den kan uppgå till cirka 4 meters<br />
höjd.<br />
Byn har en viss grönstruktur runt gårdslägen och inne i<br />
trädgårdarna.<br />
<strong>Säby</strong>bäcken som <strong>för</strong> övrigt är kulverterad i stora delar, ligger<br />
uppe i dagen när den rinner genom byn. Bäcken är synlig över en<br />
sträcka på cirka 25 meter. Centralt i byn <strong>för</strong>ekommer en hästhage<br />
till den hästgård som är belägen på <strong>Säby</strong> 9:3.<br />
Detta skapar ett öppet grönrum som är påtagligt i orten, dock ej<br />
tillgängligt <strong>för</strong> rekreation.<br />
Områdets grund utgörs av sedimentära lager av kalksten.<br />
Tillgång till grundvatten bedöms som låg i området som även är<br />
ett lågriskområde <strong>för</strong> radon.<br />
Hela området runt <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> sluttar från norr till söder. Detta<br />
ger generellt goda <strong>för</strong>hållande <strong>för</strong> utsikt från <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> in mot<br />
<strong>Landskrona</strong> stad vars siluett blir uppenbar över fälten.
DNR 548/003.313-09<br />
västkustbanan<br />
jordbruksmark<br />
Tullstorpsvägen<br />
jordbruksmark<br />
Markanvändning och karaktär<br />
markväg mot<br />
<strong>Landskrona</strong><br />
trädgårdarna i<br />
byn innehåller<br />
ofta rikligt med<br />
grönska.<br />
hage<br />
<strong>Säby</strong> skolväg<br />
jordbruksmark<br />
gård med<br />
hästhållning<br />
<strong>Säby</strong> byväg<br />
<strong>Säby</strong> kyrkväg<br />
jordbruksmark<br />
<strong>Säby</strong> kyrka<br />
Solitär gård<br />
Tullstorpsvägen<br />
gård med<br />
hästhållning<br />
9
10<br />
Området sett från sydväst längs Tullstorpsvägen.<br />
<strong>Planprogram</strong> <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> 2010-04-13<br />
Området sett söderifrån längs Tullstorpsvägen. Kyrkan som syns i bildens vänsterkant är belägen längs <strong>Säby</strong> kyrkväg. I <strong>för</strong>grunden är den jordbruksmark som är belägen ända fram till<br />
Tullstorpsvägen.
DNR 548/003.313-09<br />
<strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> ligger solitärt i landskapet och omgärdas av jordbruksmark<br />
Området är beläget uppe på en höjdrygg som har en sluttning från norr till söder.<br />
Områdets gröna karaktär med trevliga alléer, trädgårdar och utblickar är<br />
viktigt att bygga vidare på.<br />
11
12<br />
En mindre bäck flyter genom orten, men är<br />
mestadels kulverterad.<br />
Kulturmiljö i <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong><br />
<strong>Planprogram</strong> <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> 2010-04-13<br />
<strong>Säby</strong> är den minsta socknen i Rönneberga härad. Den gamla byn, som<br />
utgör den enda bybildningen inom socknen, ligger väster om kyrkan. <strong>Säby</strong><br />
kyrka upp<strong>för</strong>des i slutet av 1100-talet, början av 1200-talet. Kyrkan är av<br />
senromansk typ med kor, långhus och vapenhus. I samband med enskiftet<br />
1826 uttogs en tomt utan<strong>för</strong> kyrkogårdsporten där det byggdes skola<br />
och fattighus under samma tak. Idag ligger här <strong>för</strong>samlingshemmet där<br />
halva byggnaden är ett f.d. bårhus från 1850-talet och den andra halvan är<br />
tillbyggd 1975.<br />
Större delen av <strong>Säby</strong> by utgör en<br />
medeltida bytomt, fornlämning nr 5 i<br />
<strong>Säby</strong> socken. Bytomtens utbredning<br />
är markerad utifrån 1746 års karta.<br />
Socknen bestod av två byar, Norra<br />
<strong>Säby</strong> som motsvarar nuvarande <strong>Säby</strong><br />
socken samt Södra <strong>Säby</strong> som låg på<br />
platsen <strong>för</strong> nuvarande <strong>Landskrona</strong>.<br />
Namnet Sebu nämns skriftligen<br />
<strong>för</strong>sta gången 1145.<br />
<strong>Säby</strong> kyrka<br />
I byn finns även kulturhistoriska lämningar i form två stenar med<br />
inskription inom fastigheten <strong>Säby</strong> 3:4. Inom samma fastighet har man<br />
även påträffat en flintdolk. Inom fastigheten <strong>Säby</strong> 3:22 påträffade man på<br />
1930-talet ett skelett som <strong>för</strong>modligen inte är äldre än medeltid. Norr och<br />
sydost om <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> finns också ett antal stenåldersboplatser.<br />
Enskiftet påbörjades 1826 i <strong>Säby</strong>. Syftet med skiftesreformerna var att<br />
effektivisera jordbruket genom att begränsa antalet åker- och ängstegar <strong>för</strong><br />
varje gård och istället samla de enskilda brukningsenheternas ägor i större<br />
skiften. En <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att enskiftet skulle vara framgångsrikt var att<br />
de skiftade markerna var jämna och bördiga och att nästan all mark var<br />
möjlig att uppodla. Enskiftet lämnade <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> i relativt orubbat skick.
DNR 548/003.313-09<br />
Enskifteskarta 1828<br />
Bebyggelse<br />
Den äldre bebyggelsen, mer än 100 år, har till stora delar <strong>för</strong>svunnit<br />
från <strong>Säby</strong>. På enskifteskartan från 1828 finns sju gårdar markerade. Idag<br />
återfinns bebyggelse på tre av dessa äldre gårdslägen. Vissa gårdar har<br />
brunnit ned, andra har rivits. I byns nordvästra hörn ligger en välbevarad<br />
gård från 1860, <strong>Säby</strong> 3:33. Boningshuset är en vitputsad vinkelbyggnad<br />
med gavelrösten i blåmålad träpanel. Även fönsterbågarna är blåmålade.<br />
Taket är ett sadeltak klätt med eternitplattor. Ekonomibyggnaden är från<br />
1923.<br />
<strong>Säby</strong> 3:33<br />
Bebyggelsen i <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> är mycket varierad. Bebyggelse finns<br />
representerad från i stort sett alla decennier under 1900-talet. Trots detta<br />
finns det i byn endast ett tjugotal villor och tre gårdar, vilket visar att<br />
utbyggnadstakten varit låg.<br />
I den västra delen av byn finns sju avstyckade tomter som nyligen<br />
bebyggts med hus i varierande fasadmaterial, takformer och kulörer.<br />
Denna nya bebyggelse är en ganska omfattande exploatering i<br />
<strong>för</strong>hållande till den utbyggnadstakt som tidigare skett i <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong>.<br />
Exempel på bebyggelse i den västra delen av byn.<br />
Längs Hemmansvägen i den sydöstra delen av byn har två hus från 1978<br />
respektive 1982 tillkommit på två lucktomter. Övrig bebyggelse längs<br />
denna väg är från bl.a. 1908, 1932 samt 1953.<br />
Bebyggelse längs Hemmansvägen<br />
13
14<br />
Strukturer<br />
Genom byn rinner <strong>Säby</strong>bäcken, som beskrivs i <strong>för</strong>egående kapitel.<br />
Längs vattendraget finns riklig vegetation. I motsats till den mer<br />
inbäddade bebyggelsen i byns västra del ligger <strong>Säby</strong> kyrka fritt i<br />
det öppna landskapet i öster. Denna bystruktur kan <strong>för</strong>modligen<br />
härledas till tiden <strong>för</strong>e skiftesreformerna.<br />
Vägstrukturen i byn är i stort sett densamma som vid enskiftet.<br />
Bebyggelsen ligger i huvudsak längs med <strong>Säby</strong> byväg och <strong>Säby</strong><br />
skolväg. Vägnamnet <strong>Säby</strong> skolväg berättar om den skola som låg<br />
mellan <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> och Smörhålan. Skolan revs i samband med att<br />
Västkustbanan anlades. <strong>Säby</strong> kyrkväg går vidare till Härslöv.<br />
Häradskartan 1910-1915<br />
<strong>Planprogram</strong> <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> 2010-04-13<br />
På Häradskartan syns järnvägsträckningen <strong>Landskrona</strong> - Billeberga.<br />
Järnvägen gick via <strong>Säby</strong> stationssamhälle, där en gren anslöt från <strong>Säby</strong>holm,<br />
och vidare genom <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong>. Järnvägen påbörjades 1865 och lades ned<br />
1981. I <strong>Säby</strong> gick järnvägen gick mellan <strong>Säby</strong> kyrka och <strong>Säby</strong> kyrkväg. Idag<br />
syns inga tydliga spår efter järnvägen.<br />
Riksintresse <strong>för</strong> kulturmiljövården<br />
Det är något oklart om <strong>Säby</strong> ingår i riksintresset <strong>för</strong> kulturmiljövården, Råååns<br />
dalgång. <strong>Säby</strong> kyrka finns omnämnd i riksintressebeskrivningen men<br />
<strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> omfattas inte av riksintressets geografiska avgränsning.<br />
Ett varsamt tillskott som tar utgår från de befintliga <strong>för</strong>utsättningarna i byn<br />
bedöms inte ha en negativ påverkan på riksintresset. Rekommendationer <strong>för</strong><br />
anpassning av ny bebyggelse till orten ges under kapitlet Plan<strong>för</strong>slag sid 18.
Trafik<br />
DNR 548/003.313-09<br />
Biltrafik<br />
Vägen som leder genom orten i nord- sydlig riktning är <strong>Säby</strong><br />
kyrkväg.<br />
Från <strong>Säby</strong> kyrkväg ansluter <strong>Säby</strong> skolväg och <strong>Säby</strong> byväg<br />
västerut. Österut ansluter den samfällda vägen Hemmansvägen.<br />
Vägarna är relativt smala, ofta cirka 5 meter. Hemmansvägen<br />
håller ännu mindre dimensionering och är grusad. <strong>Säby</strong> kyrkväg<br />
ansluter ner till den högre trafikerade Tullstorpsvägen 1156.<br />
I samband med Västkustbanans anläggning stängdes <strong>Säby</strong><br />
skolväg <strong>för</strong> genomfartstrafik och är idag en återvändsgata.<br />
Trafiken till och från byn i dagsläget är minimal och beräknas<br />
innefatta cirka 70 fordon per dygn.<br />
Förbindelserna från <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> till <strong>Landskrona</strong> stad är goda.<br />
Via Tullstorpsvägen - Stenorsvägen nås <strong>Landskrona</strong> på några<br />
minuter.<br />
Gång- och cykeltrafik<br />
Vid anläggningen av Västkustbanan anlades en väg som<br />
leder under spåren söder ut in mot <strong>Landskrona</strong>. Denna gång-<br />
och cykel<strong>för</strong>bindelse anses vara av god kvalitet. Avståndet<br />
till <strong>Landskrona</strong>s norra delar med service utbud, skolor och<br />
rekreationsområden är avståndet cirka 1.5 - 2.5 km och avståndet<br />
in till centrum är cirka 4 km.<br />
I gällande cykelplan finns en länk mellan <strong>Landskrona</strong> och<br />
Härslöv inritad som följer <strong>Säby</strong> kyrkväg.<br />
Kollektivtrafik<br />
<strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> omfattas inte av någon kollektivtrafik. Närmsta<br />
kollektivtrafik<strong>för</strong>bindelse finns vid <strong>Säby</strong> stationsamhälle<br />
Egnahemsvägen, vilket är drygt 1 km från <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong>.<br />
Mellan <strong>kyrkby</strong>n och Egnahemsvägen finns ingen gångoch<br />
cykel<strong>för</strong>bindelse. <strong>Säby</strong> Egnahemsvägen trafikeras av<br />
Befintlig gång och cykel<br />
väg<br />
Trafikstruktur kring <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong><br />
Inplanerad cykellänk till<br />
Härslöv<br />
15
16<br />
regionbusslinje 217 som <strong>för</strong>binder <strong>Landskrona</strong> och Svalöv. Turerna<br />
är glesa med avgångar på vardagar ungefär en gång i timmen morgon<br />
och eftermiddag/kväll. På lördagar trafikeras hållplatsen endast av fyra<br />
turer, två på morgonen och två på kvällen.<br />
Närmsta hållplats <strong>för</strong> stadsbuss är Kopparhögsvägen som trafikeras av<br />
linje 1. Hållplatsen ligger drygt 1,5 km från <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> och mellan<br />
byn och hållplatsen finns gång- och cykelbanor med god standard.<br />
Turtätheten <strong>för</strong> linje 1 är hög med avgångar varje kvart under vardagar<br />
och lördagar samt halvtimmestrafik under eftermiddag/kväll. På<br />
söndagar avgår bussen varje timme på <strong>för</strong>middagen <strong>för</strong> att därefter<br />
fortsätta med halvtimmestrafik under resten av dagen och kvällen.<br />
Kontakten till <strong>Landskrona</strong> station är väl utbyggd både <strong>för</strong> cyklister<br />
och <strong>för</strong> bilpendlare. Från stationen går regelbundna avgångar norrut<br />
mot Helsingborg och söderut mot Lund, Malmö och Köpenhamn.<br />
Teknisk <strong>för</strong>sörjning<br />
Vatten- Avlopp<br />
<strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> omfattas idag av vatten och avlopps<strong>för</strong>sörjning från<br />
<strong>Landskrona</strong> stad.<br />
Söder om Hemmansvägen går Ringsjöledningen (Ø800) i öst-västlig<br />
riktning. Ringsjöledningen <strong>för</strong>ser flera Skånska <strong>kommun</strong>er med<br />
vatten, däribland <strong>Landskrona</strong>.<br />
Söder om <strong>Säby</strong> 3:25 finns anslutningen till <strong>Landskrona</strong>s<br />
vatten<strong>för</strong>sörjningsnät (Ø500). Ringsjöledningen fordrar ett<br />
säkerhetsavstånd om minst 5 m på ömse sidor om ledningen.<br />
El- Tele- Data<br />
Planområdet innefattas i ett <strong>för</strong>eslaget koncessionsområde <strong>för</strong><br />
el<strong>för</strong>sörjning från <strong>Landskrona</strong> stad TSB EL-IT distribution.<br />
Fibernät <strong>för</strong> data<strong>kommun</strong>ikation finns ej utbyggt i anslutning till<br />
planområdet, men alternativt kan bredband <strong>för</strong>sörjas via telefonlinjer.<br />
Busshållplatser i närmiljön<br />
Ringsjöledningen<br />
Vattenledningar<br />
<strong>Säby</strong><br />
<strong>kyrkby</strong><br />
<strong>Planprogram</strong> <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> 2010-04-13<br />
<strong>Säby</strong><br />
stationsamhälle<br />
Vatten/Avlopp
DNR 548/003.313-09<br />
PLANFÖRSLAG<br />
Bakgrund och ställningstaganden<br />
Tidigare planprogramarbete som omvandlades till planutredning<br />
<strong>för</strong>espråkade en <strong>för</strong>tätning av <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong>. Den del som ansågs<br />
lämpligast var den nordvästra delen som idag är bebyggd.<br />
Vid tillfället då det tidigare materialet upprättades rådde viss oklarhet<br />
rörande skyddsavstånd till hästgårdar. Vidare var det <strong>kommun</strong>ala<br />
vatten- och avloppssystemet inte utbyggt, vilket det nu är (byggdes<br />
ut 2007). Det tidiga planprogramarbetet från 2004 antogs aldrig som<br />
ett planprogram utan resulterade endast i en planutredning <strong>för</strong> att<br />
möjliggöra avstyckningar av tomter i den norra delen av <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong>.<br />
Syftet med detta planprogram är att analysera <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> och<br />
studera möjligheterna att <strong>för</strong>täta och <strong>för</strong>stärka bykaraktären,<br />
bevara de kulturmiljöer som anses karaktärsdefinierande, se över<br />
<strong>kommun</strong>ikationer och trafiklösningar samt erbjuda attraktiva<br />
bostadsmöjligheter i nära anslutning till <strong>Landskrona</strong>.<br />
Bebyggelse och utformning<br />
Runtom i <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> finns en rad olika bebyggelsekaraktärer. Den<br />
gamla bytomten <strong>för</strong> <strong>Säby</strong> går främst väster om <strong>Säby</strong> kyrkväg, men<br />
sträcker sig även in på den östra sidan och inkluderar kyrkan. Många<br />
av de friliggande villorna härstammar från 1930 - 1950 tal. Det<br />
<strong>för</strong>ekommer även bostäder från <strong>för</strong>ra sekelskiftet och ännu äldre.<br />
Eftersom <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> både har byggts ut och avvecklats genom åren<br />
finns ingen tydlig bykärna, eller ett specifikt centrum i orten. Snarare<br />
återfinns något mer sporadiska byggnadsmönster kring de <strong>för</strong>sörjande<br />
vägarna i området. Runt ett befintligt gatunät kan vissa kompletteringar<br />
av bostäder göras utan större intrång.<br />
Områden <strong>för</strong> kompletterande bebyggelse<br />
De nya bostäder som <strong>för</strong>eslås i plan<strong>för</strong>slaget ska ses som kompletterande<br />
element till den befintliga strukturen som råder i byn.<br />
Bebyggelsen ska representera en skånsk byggtradition och inte <strong>för</strong>ändra<br />
helhetskaraktären som råder i <strong>kyrkby</strong>n. Friliggande villor i 1 - 1 1/2 plan<br />
med tydliga taklutningar <strong>för</strong>eslås. Fasadmaterial bör vara i tegel eller puts<br />
med ljusa nyanser.<br />
Trafik och <strong>kommun</strong>ikationer<br />
Trafikmatning till nya bostäder <strong>för</strong>eslås främst ske via de befintliga<br />
vägarna i området. Infartsvägarna kan med lämplighet få en fastare<br />
markbeläggning än grus, och en tydligare belysning <strong>för</strong> att öka komfort<br />
och trafiksäkerhet.<br />
17
18<br />
Diverse grönstruktur<br />
Gång- och cykelväg<br />
<strong>Säby</strong> skolväg<br />
Markanvändningskarta med möjliga områden <strong>för</strong> ny bostadsbebygglse.<br />
<strong>Säby</strong> byväg<br />
Öppna siktlinjer<br />
Möjliga lägen <strong>för</strong> ny bostadsbebyggelse Tullstorpsvägen<br />
Befintlig bebyggelsestruktur<br />
Tomtmark<br />
<strong>Planprogram</strong> <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> 2010-04-13
DNR 548/003.313-09<br />
Placering utformning och ut<strong>för</strong>ande<br />
Byggnadsstilen som är önskvärd bör efterspegla lokala<br />
byggtraditioner med proportioner, takvinklar, färgsättning,<br />
material och placering.<br />
Byggnadskropparna bör placeras nära de <strong>för</strong>sörjande gatorna<br />
och erbjuda trädgårdssida på baksidan om huskroppen.<br />
Vidare är det önskvärt med smala huskroppar som medger<br />
goda ljus<strong>för</strong>hållanden inomhus.<br />
Om byggnaderna vänds med långsidan och entréer mot<br />
<strong>för</strong>sörjande gata bildas ett trevligare gaturum och husen får en<br />
karaktär av gatuhus. Det kan diskuteras om det är angeläget i<br />
<strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong>, där utsikt på många håll kanske ska prioriteras<br />
högre.<br />
Hushöjderna bör begränsas till maximal 1 ½ våning <strong>för</strong> att<br />
följa den rytm och höjd som övriga <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> innehar.<br />
Sadeltak är att <strong>för</strong>edra med takvinklar 35 - 45 grader.<br />
Vid breda huskroppar kan lämpligen en flackare takvinkel<br />
användas likaså vid smalare huskroppar gäller brantare<br />
takvinkel.<br />
Ett lokalt använt material <strong>för</strong> fasader är tegel som finns i<br />
många färger och former, och passar väl in i kulturmiljön.<br />
Husen bör ha ett minskat takutsprång på gavlarna.<br />
45 o<br />
Förespråkad takvinkel <strong>för</strong> smal huskropp<br />
Byggnadskroppar nära gaturummet med långsidorna utåt ger ett tydligt gaturum, men kan på<br />
samma gång begränsa sikten genom området.<br />
Tegeltyper som kan lämpas väl <strong>för</strong> <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong><br />
19
Rekommendationer <strong>för</strong> anpassning av ny bebyggelse ur<br />
kulturmiljöhänseende<br />
<strong>Planprogram</strong>mets syfte är att hitta lämplig lokalisering <strong>för</strong> ny<br />
bebyggelse. Vid ny sammanhängande bebyggelse bör placering,<br />
materialval och takform regleras i detaljplan.<br />
Längs <strong>Säby</strong> byväg kan ny bebyggelse vara möjlig. Denna placering<br />
är känslig och bryter till viss del mot den historiska strukturen i byn.<br />
Kyrkan ska även fortsättningsvis ligga fritt i landskapet som byns<br />
östra utpost. Med en låg exploateringsgrad på ett mindre antal hus som<br />
ansluter till befintlig bebyggelse i den västra delen i byn, kan nytillskott<br />
i denna del av byn accepteras ur kulturmiljösynpunkt. Den ensidiga<br />
De <strong>för</strong>eslagna utbyggnadsområdena inskissade på flygfoto<br />
20<br />
<strong>Planprogram</strong> <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> 2010-04-13<br />
allén på byvägens norra sida skall bevaras. Den grusade byvägen är ett<br />
viktigt karaktärsdrag och gruset bör inte ersättas med asfalt. Asfalterade<br />
infarter till tomterna är inte heller lämpligt.<br />
Längs den södra sidan om Hemmansvägen kan ny bebyggelse vara möjlig.<br />
Ur landskapssynpunkt bör denna bebyggelse placeras så att den inte bildar<br />
”mur”, utan möjliggör utblickar i landskapet respektive inblickar i byn.<br />
Planeras <strong>för</strong> ny bebyggelse längs <strong>Säby</strong> skolväg bör även denna ansluta till<br />
bebyggelsen i väster. Även här bör det finnas en luftighet i bebyggelsen.<br />
Stora tomter (cirka 1000 m2) motverkar <strong>för</strong> tät bebyggelse och ger<br />
måttliga byggrätter.<br />
Den planerade bebyggelsen berör <strong>Säby</strong> medeltida bytomt. För<br />
markingrepp krävs tillstånd enligt kulturminneslagen (KML).
DNR 548/003.313-09<br />
KONSEKVENSER<br />
Avvägning enligt PBL och miljöbalken<br />
Från den 1 maj 2005 in<strong>för</strong>des ändringar i Plan- och bygglagens 5 kap<br />
§ 18 om miljökonsekvensbeskrivningar <strong>för</strong> detaljplaner. Ändringarna<br />
innebär att en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas om<br />
genom<strong>för</strong>andet av planen kan antas med<strong>för</strong>a en betydande<br />
miljöpåverkan på grund av att planområdet tas i anspråk <strong>för</strong><br />
vissa utpekade ändamål.<br />
Teknik- och stadsbyggnads<strong>för</strong>valtningen bedömer att programmets<br />
genom<strong>för</strong>ande inte med<strong>för</strong> sådan betydande miljöpåverkan som<br />
avses i Miljöbalkens 6 kap 11 §.<br />
Planområdet berörs <strong>för</strong>visso av riksintresse <strong>för</strong> kustzon men <strong>för</strong>slaget<br />
bedöms inte äventyra värdegrunden i riksintresset, vilket är allmänhetens<br />
tillgänglighet till kusten.<br />
Planområdet tangerar även riksintresse <strong>för</strong> kulturmiljövården, som<br />
geografiskt inte innefattar <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong>, men omnämner att kyrkans<br />
position i landskapet är en värdegrund i riksintresset. Detta anser Teknik-<br />
och stadsbyggnadskontoret ej kommer att äventyras då det <strong>för</strong>espråkas en<br />
lugn och måttlig <strong>för</strong>tätning av orten med kyrkans friliggande position som<br />
framtida önskemål.<br />
Planen strider inte mot andra planer/projekt (Översiktsplaner, detaljplaner,<br />
övriga projekt).<br />
Nationella miljökvalitetsmål<br />
Sveriges riksdag har antagit 15 nationella miljökvalitetsmål <strong>för</strong> att<br />
åstadkomma en hållbar samhällsutveckling.<br />
Följande mål kan anses påverkas av planprogrammets <strong>för</strong>eslagna<br />
utveckling:<br />
• Begränsad klimatpåverkan<br />
• Frisk luft<br />
• En god bebyggd miljö<br />
• Ett rikt odlingslandskap<br />
”Begränsad klimatpåverkan” och ”Frisk luft”<br />
Den bristande tillgången på kollektivtrafik <strong>för</strong>väntas göra planområdet<br />
relativt bilberoende, vilket kan anses påverka frisk luft och klimatet.<br />
”En god bebyggd miljö” har som ett delmål även buller som<br />
påverkar den bebyggda miljön. Det <strong>för</strong>ekommer en viss<br />
bullerstörning från Västkustbanan, <strong>Säby</strong> kyrkväg och Tullstorpsvägen.<br />
Miljömålet kan även påverkas positivt om byns karaktär kan stärkas och<br />
bebyggelse anpassas på ett propert sätt till den kulturhistoriska miljö.<br />
”Ett rikt odlingslandskap”<br />
Målet påverkas på så vis att jordbruksmark av klass 10 tas i anspråk <strong>för</strong><br />
bebyggelse. Det rör sig dock om små arealer i sammanhanget.<br />
Sociala frågor<br />
Förslaget resonerar kring upp<strong>för</strong>ande av cirka 15 friliggande bostäder<br />
i anknytning till <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong>. Förutsatt att vissa nuvarande hinder<br />
kan lösas, exempelvis närhet till hästar och bullerfrågor.Vid nybyggda<br />
områden av den karaktär som <strong>för</strong>eslås brukar antalet barnfamiljer, ofta<br />
vara relativt hög. Förslaget innebär således en befolkningsökning i <strong>Säby</strong><br />
<strong>kyrkby</strong> med cirka 45 personer. I byn finns ingen kollektivtrafik i nuläget,<br />
och även om kollektivtrafik är tillgänglig via en gångpromenad på cirka<br />
15 minuter, <strong>för</strong>väntas en stor andel av hushållen vara mer eller mindre<br />
bilberoende. Dock är avståndet till skolor, rekreation och övrig service<br />
relativt närbeläget på cirka 2 km avstånd, vilket sammanbinds med gång-<br />
och cykelvägar.<br />
21
22<br />
Buller<br />
Det finns fastställda riktvärden <strong>för</strong> hur mycket buller olika miljöer får<br />
utsättas <strong>för</strong>. Ljudvolymerna mäts i decibel och några aktuella riktlinjer<br />
anges nedan. Väg E6 är belägen på cirka 500 meters avstånd till<br />
<strong>för</strong>eslagen bebyggelse. Detta avstånd i kombination med topologin i<br />
området gör att buller från motorvägen inte är gränsöverskridande i <strong>Säby</strong><br />
<strong>kyrkby</strong>. Västkustbanan kan beskrivas ha en tangerande dragning intill<br />
<strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> där järnvägen ligger på en upphöjd bank <strong>för</strong> att kunna ge<br />
Tullstorpsvägen utrymme att passera under. Detta gör att vissa sträckor<br />
saknas bullerdämpande åtgärder.<br />
Eftersom Västkustbanan inte tillåter, eller har vidare kapacitet, <strong>för</strong><br />
godstrafik hålls både ljudvolym och vibrationer nere, men kan ändå<br />
beräknas vara gränsöverskridande i närhet till banan. Ett problem med<br />
detta läge är att Västkustbanan ligger något upphöjt vilket <strong>för</strong>svårar vissa<br />
bullerskyddsåtgärder. Det kan även <strong>för</strong>ekomma gränsöverskridande<br />
buller i direkt närhet till <strong>Säby</strong> kyrkväg och Tullstorpsvägen, varav ett<br />
visst respektavstånd bör hållas till dessa leder.<br />
<strong>Planprogram</strong> <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> 2010-04-13<br />
Buller kan ofta hanteras genom arkitektoniska och byggnadstekniska<br />
lösningar. Uteplatser kan anordnas med bullerdämpande skydd,<br />
sovrum kan <strong>för</strong>läggas till husets ”tysta sida” och ventilation mm. kan<br />
bullerdämpas. Byggnadskropparna kan även få en speciell placering<br />
<strong>för</strong> att minska bullerpåverkan. De svåraste kriterierna att upprätthålla<br />
är riktvärden <strong>för</strong> utemiljö. Inomhus kan i regel byggnader isoleras<br />
väl. Föreslagen bebyggelse är belägen som närmast ca 120 meter från<br />
Västkustbanan<br />
Luft<strong>för</strong>oreningar<br />
Den ökade trafiken genom och till <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong>, beräknas inte bidra till<br />
några påtagligt ökade utsläpp. De utsläpp som kommer från biltrafik är<br />
fram<strong>för</strong>allt kolmonoxid, koldioxid, kvävedioxider, kolväten, partiklar<br />
och ozon. Generellt har hela Sverige få ställen där miljökvalitetsnormer<br />
<strong>för</strong> luftkvalitet överskrids. Undantagen finns nära större motorvägsleder<br />
och inne i storstäder. Ett undantag <strong>för</strong> detta är ozon, där Skåne generellt<br />
har höga ozonhalter. Dock beräknas inte den ökade trafikmängden i <strong>Säby</strong><br />
<strong>kyrkby</strong> bidra till en påtaglig ökning av ozonvärden.<br />
Bullerdrabbade zoner i planområdet
DNR 548/003.313-09<br />
Gårdar med registrerad hästhållning (2009 års uppgifter, antal<br />
hästars understiger 10 st per gård)<br />
Hästar<br />
Det <strong>för</strong>ekommer två häststall och anslutande hagar i <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong>. Den<br />
västra hagen är belägen centralt i orten vilket <strong>för</strong>visso ger en trevlig<br />
grönstruktur och närhet till lantlig karaktär, men även med<strong>för</strong> att vissa<br />
skyddsavstånd behöver hållas. Enligt Länsstyrelsen Skånes skrift<br />
”Hästar och bebyggelse” specificeras att ett generellt avstånd på 100<br />
meter till stall och 50 meter till hage <strong>för</strong>utsatt att hästverksamheten<br />
innefattar 1-10 hästar. Detta innebär att de centrala byggrätterna<br />
kan ifrågasättas sålänge hästverksamheten kvarstår och nuvarande<br />
rekommendationer fortfarande gäller. Det har även <strong>för</strong>ekommit<br />
hästverksamhet vid gårdsläget i slutet av Hemmansvägen.<br />
Ledningsdragningar i och omkring bebyggelsen<br />
Ledningar<br />
Den norra delen av planområdet genomkorsas av en luftledning<br />
(svart) och den södra delen tangerar till Ringsjöledingen (blått).<br />
Vidare går det <strong>kommun</strong>ala VA-systemet genom orten via<br />
gatunätet. Den norra luftledningen har ett mindre skyddsavstånd<br />
i dagsläget, flytt krävs vid byggande. Ringsjöledningen kräver<br />
ett visst avstånd <strong>för</strong> serviceåtgärder mm. Detta avstånd är cirka<br />
5 meter på var sida om ledningen.<br />
Nollalternativ<br />
Nollalternativet innebär att ingen bebyggelse möjliggörs eller<br />
upp<strong>för</strong>s i <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> i framtiden. Möjligheten att utveckla<br />
orten avstannar. Den öppnare bilden av <strong>kyrkby</strong>n bevaras i och<br />
med att nya byggnadskroppar ej upp<strong>för</strong>s, och kulturmiljön<br />
<strong>för</strong>ändras inte.<br />
23
24<br />
FORTSATT ARBETE<br />
<strong>Planprogram</strong>met är tänkt att fungera som en övergripande analys <strong>för</strong><br />
framtida detaljplanering i orten.<br />
I samråd med Länsstyrelsen får beslut fattas om det behövs en<br />
ny arkeologisk utgrävning av fastigheterna inom området. Eftersom<br />
<strong>Säby</strong> bytomt innefattar stort sett hela befintliga <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong>, finns<br />
möjlighet att påträffa betydande arkeologiska fynd i området i<br />
samband med exploatering.<br />
Järnvägsbullerfrågan kan behöva utredas noggrannare <strong>för</strong> att klargöra<br />
exakt hur fastigheterna kan lokaliseras i det södra området.<br />
Dagvattenhanteringen i området behöver studeras mer ingående in<strong>för</strong><br />
detaljplanering. Möjliga infiltrationsytor kan lokaliseras i området.<br />
Trafiksäkerheten <strong>för</strong> oskyddade trafikanter är mycket viktig att se<br />
över i ett detaljplaneskede med gatusektioner enligt <strong>kommun</strong>al<br />
standard.<br />
Program<strong>för</strong>fattare<br />
Christoffer Lindskov - Planarkitekt<br />
Övriga medverkande:<br />
Per Fredrik von Platen - Stadsarkitekt<br />
Lisa Lindekranz - Planarkitekt<br />
Emilia Löfgren - Trafikplanerare<br />
Lena Hector - Stadsantikvarie<br />
Olle Johannesson - TSB<br />
Tidigare underlagsmaterial framtagit av<br />
Mattias Bjellvi<br />
Camilla Abered<br />
Teknik- och stadsbyggnads<strong>för</strong>valtningen<br />
Plan- och bygglovsavdelningen<br />
<strong>Planprogram</strong> <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong> 2010-04-13<br />
Christoffer Lindskov Per Fredrik von Platen<br />
Planarkitek Stadsarkitekt
DNR 548/003.313-09<br />
Källor:<br />
Allt kartmaterial, fotografi och illustrationer är producerade av <strong>Landskrona</strong> stad,<br />
<strong>för</strong>utom de historiska kartorna som är hämtade från Lantmäteriet<br />
- Historien om en stad Del 1, 1993<br />
- Geotekniskutredning <strong>Landskrona</strong> <strong>kommun</strong>, 1994<br />
- Planutredning <strong>för</strong> <strong>Säby</strong> <strong>kyrkby</strong>, 2005<br />
- Edith Hemby. <strong>Säby</strong>- sockerarbetarnas socken. 1966<br />
- Bo Bondesson Hvid. Arkeologisk <strong>för</strong>undersökning <strong>Säby</strong> 8:20, RAÄ 5 <strong>Säby</strong> socken<br />
<strong>Landskrona</strong> <strong>kommun</strong> Skåne. Wallin kulturlandskap och arkeologi.<br />
- Skånes Regionala kulturmiljöprogram http://www.lansstyrelsen.se/skane/Kartor_<br />
och_planeringsunderlag/Kulturmiljoprogram<br />
25
Change language