Skilda världar. En kartläggning av särlevande föräldrar ombildade

ANALYSERAR 2004:4 

Skilda världar 

– en kartläggning av särlevande föräldrar 

ombildade familjer och deras barn 

inom bidragssystemen

I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av 

resultat av 

utrednings- och utvärderingsarbete 

I huvudsak är det frågan om mera omfattande studier av olika försäkringsområden som 

genomförts på RFV:s initiativ. 

Publikationerna i denna serie utarbetas av olika enheter inom Riksförsäkringsverket. 

I vissa slag av rapporter i denna serie kan det förekomma uttalanden som pekar på behovet 

av nya eller ändrade författningsbestämmelser eller rekommendationer på något område. 

Med anledning av sådana uttalanden tar Riksförsäkringsverket sedan i särskild ordning upp 

frågan om att ge ut nya eller ändrade författningar och allmänna råd på området. Uttalanden i 

rapporterna har således ingen självständig ställning som går utöver innehållet i gällande 

författningar och allmänna råd. 

Utgivare: Enheten för barn och familj 

Författare: Petter Grönwall 

tel.786 93 66 

Per Ransed Hellström 

tel. 786 91 08 

Skriftserier som ges ut av Riksförsäkringsverket: 

RFV Föreskriver (RFFS) Författningar med bindande föreskrifter 

RFV Allmänna råd (RAR) Allmänna råd om tillämpningen av författningar 

RFV Vägledning Beskrivning av författningsbestämmelser, allmänna 

råd, förarbeten, rättspraxis, exempel och kommentarer 

RFV Analyserar Resultat av utrednings- och utvärderingsarbete 

RFV Anser Tolkningar av rättsläget, uttalande om verkets åsikt i 

olika frågor och framställningar till regeringen 

RFV Informerar Redovisning av statistik, upplysningar om regler, rutiner 

och praxis. 

RFV Redovisar Försäkringsanalyser och rapporter av mer begränsad 

omfattning. 

Beställ hos: Riksförsäkringsverkets Kundtjänst Tfn 08-556 799 29 

Fax 08-718 29 90 

E-post: rfv@ontime.se eller på Internet www.rfv.se 

Tryck: Elanders GOTAB 2004. Illustrationer omslag och inlaga: Jonas Engholm, RFV.

Förord 

En fjärdedel av alla barn har föräldrar som inte bor tillsammans. I denna rapport 

har för första gången särlevande föräldrar, som har både bostadsbidrag 

och underhållsstöd eller som återbetalar underhållsstöd, kartlagts. Vi får en 

inblick i familjernas sammansättning, inkomster, skulder och bidrag. Studien 

speglar endast en liten del av de särlevande föräldrarna men är unik i sitt slag. 

I kartläggningen får vi möta Lisa, Anna, Leif, Jelena, Pia och Hans som alla 

symboliserar de olika familjetyper som finns inom bidragssystemen. Vi möter 

också deras barn, och deras skilda världar. Rapporten har skrivits av Petter 

Grönwall och Per Ransed Hellström på enheten för barn och familj. 

Ann Eva Askensten 

Chef för enheten för barn och familj

Innehåll 

Sammanfattning .............................................................................................7 

Inledning .......................................................................................................10 

Faktaruta ......................................................................................................12 

Bakgrund ......................................................................................................13 

Särlevande föräldrar och ombildade familjer ................................................... 13 

Separationer och skilsmässor............................................................................ 14 

Underhållsskyldighet......................................................................................... 16 

Familjestödens tillkomst och ändamål .............................................................. 16 

Bostadsbidragets tillkomst och ändamål......................................................................... 17 

Reglerna för bostadsbidrag ............................................................................................. 18 

Hushåll med bostadsbidrag............................................................................................. 19 

Underhållsstödets tillkomst och ändamål........................................................................ 19 

Reglerna för underhållsstöd ............................................................................................ 21 

Hushåll i underhållsstödssystemet .................................................................................. 22 

Resultat och analys.......................................................................................23 

Framtagning av typhushåll ............................................................................... 23 

Begrepp i kartläggningen.................................................................................. 24 

Ensamståendehushåll ........................................................................................ 25 

Ensamstående boföräldrar............................................................................................... 27 

Ensamstående boföräldrar som är bidragsskyldiga......................................................... 30 

Ensamstående bidragsskyldiga föräldrar......................................................................... 34 

Sambohushåll .................................................................................................... 38 

Hushåll med växelvis boende barn.................................................................... 42 

Diskussion och slutsatser .............................................................................46 

Ensamstående boföräldrar klarar sig i allmänhet relativt bra.......................... 49 

Bidragsskyldiga föräldrar har ofta ekonomiska problem.................................. 49 

Ombildade familjer med familjestöd har svag ekonomi .................................... 50 

Hushåll med växelvis boende barn har det relativt gott ställt........................... 52 

Familjestöden spelar en viktig roll för barn med särlevande föräldrar............ 53 

Bilaga 1 Tabeller – antal barn per hushåll .............................................55 

Bilaga 2 Typhushåll ..................................................................................58 

Bilaga 3 Schabloner och riksnorm för försörjningsstöd .......................62

Sammanfattning 


Det finns ungefär 340 000 hushåll med särlevande föräldrar som har hemmavarande 

barn. Hushållen är antingen ensamstående eller en ombildad familj. 

Cirka 180 000 hushåll består av en ensamstående förälder med hemmavarande 

barn. Familjestöden spelar en viktig roll för många hushåll med särlevande 

föräldrar. 

I den här kartläggningen av hushåll som har bostadsbidrag och får och/eller 

återbetalar underhållsstöd finns 104 600 hushåll. Av dessa är 86 500 ensamstående 

med hemmavarande barn. Det innebär att nästan hälften av alla hushåll 

med en ensamstående förälder med hemmavarande barn i Sverige har 

både bostadsbidrag och underhållsstöd. Dessa hushåll har totalt 175 000 

hemmavarande barn. 

Uppgifterna i kartläggningen kommer från en samkörning av RFV:s register 

för bostadsbidrag och underhållsstöd. Vi har analyserat hushållen utifrån 

sådant som kön, inkomst, skulder och antal barn. Utifrån resultaten har vi 

tagit fram ett antal typhushåll, som visar den ekonomiska situationen för de 

genomsnittliga hushållen i olika hushållsgrupper. Typhushållen som finns för 

varje hushållsgrupp är inte direkt jämförbara med varandra. Det beror framför 

allt på att vi använt oss av den faktiska bostadskostnaden i exemplen. Personerna 

i undersökningen tjänar mindre än genomsnittet i Sverige. Den genomsnittliga 

inkomsten år 2002 var 196 600 kronor. Det går att jämföra med 

135 200 kronor, som är medelinkomsten för de ensamstående boföräldrarna i 

undersökningen. 

Kartläggningen ger inte en heltäckande bild av alla särlevande föräldrar och 

deras barn. Den omfattar bara hushåll med bostadsbidrag som får och/eller 

återbetalar underhållsstöd, det vill säga de hushåll som har det sämst ekonomiskt. 

Vi har identifierat fem olika hushållsgrupper: ensamstående boföräldrar, ensamstående 

bidragsskyldiga föräldrar, ensamstående boföräldrar som också 

är bidragsskyldiga, sambohushåll och hushåll med växelvis boende barn. Den 

största gruppen är de ensamstående boföräldrarna, som utgör 70 procent av 

de 104 600 hushållen i kartläggningen. 

Undersökningen visar att ensamstående boföräldrar i allmänhet klarar sig 

relativt bra ekonomiskt, mycket tack vare familjestöden. De bidragsskyldiga 

föräldrarna i undersökningen är relativt få men har ofta ekonomiska problem. 

7


Många har stora skulder eftersom de fått för mycket bostadsbidrag utbetalt 

eller för att de inte klarar återbetalningen av underhållsstöd eller både och. 

Det genomsnittliga hushållet med en bidragsskyldig förälder är beroende av 

försörjningsstöd från kommunen för att kunna ha en dräglig levnadsstandard. 

Kartläggningen visar också att de ombildade familjerna har snäva ekonomiska 

ramar. De står dock för en liten andel av det totala antalet hushåll i undersökningen. 

Det beror till stor del på att inkomstgränserna är lågt satta för 

sambohushåll när de ansöker om bostadsbidrag. Typhushållen i rapporten 

visar att det genomsnittliga sambohushållet är beroende av försörjningsstöd. 

Dessa hushåll har både låg inkomst och hög försörjningsbörda då de är två 

vuxna i hushållet. Dessutom har de ofta många barn. 

Ett sätt att stärka en ombildad familjs ekonomiska situation skulle kunna vara 

att betala ut flerbarnstillägg baserat på antalet folkbokförda barn i hushållet. 

I dag kan detta bara göras om föräldrarna är eller har varit gifta, eller har eller 

har haft gemensamma barn. Ett annat sätt är att göra det lättare för sambohushåll 

att få bostadsbidrag. Det kan till exempel göras genom att höja de 

individuella inkomstgränserna från 58 500 kronor om året. 

Hushåll med växelvis boende barn och de ensamstående boföräldrarna har 

det i allmänhet relativt bra enligt undersökningen. De får i regel ett relativt 

stort månatligt överskott. Utifrån de framtagna typhushållen ställer vi oss 

frågan om det är motiverat med ett bidrag för växelvis boende barn. Uppenbarligen 

finns det andra typer av hushåll med större behov av ekonomiskt 

stöd. 

För hushåll med växelvis boende barn blir det tydligt att bostadsbidraget och 

underhållsstödet inte harmoniserar. För att ett hushåll ska få underhållsstöd 

för växelvis boende krävs att barnen bor ungefär halva tiden hos var och en 

av föräldrarna oavsett folkbokföringsadress. Båda föräldrarna skulle därför 

kunna vara berättigade till det särskilda bidraget inom bostadsbidraget. Men 

eftersom det särskilda bidraget styrs av var barnet är folkbokfört är det bara 

den ena föräldern som kan få det. Det vanligaste är att mamman har barnen 

folkbokförda hos sig och därmed är det oftast pappan som missgynnas av 

regelsystemet. 

Även när det gäller utbetalningen av barnbidraget finns problem när barnen 

bor växelvis. Oftast får mamman barnbidraget utbetalt till sig när barnen bor 

växelvis eftersom barnen vanligtvis är folkbokförda hos mamman. Det finns 

i dag ingen möjlighet för Försäkringskassan att dela barnbidraget mellan 

mamman och pappan. Däremot kan föräldrarna själva komma överens om att 

dela bidraget. Om föräldrarna inte kommit överens sinsemellan riskerar pap- 

8


pan att missgynnas ekonomiskt. I förlängningen kan det finnas en risk att det 

går ut över barnets umgänge med den förälder som går miste om bidrag. 

Det finns många barn till särlevande föräldrar som lever under knappa ekonomiska 

förhållanden. Knappt 60 000 barn i undersökningen lever i hushåll 

med en inkomst under 117 000 kronor om året. Det är inkomstgränsen när 

bostadsbidrag börjar reduceras för ensamståendehushåll. Flertalet av dessa 

barn lever med en ensamstående mamma. 

9


Inledning 

Extramamma, plastpappa, bonussyster och halvbror. De senaste decennierna 

har dessa och liknande begrepp blivit en naturlig del av det svenska språket. I 

takt med att separationer och skilsmässor ökat har nya familjekonstellationer 

uppstått och familjebegreppet vidgats. 

I dag finns det närmare två miljoner barn och cirka en miljon barnfamiljer i 

Sverige. Ungefär en fjärdedel eller cirka 500 000 barn har föräldrar som inte 

lever tillsammans. Föräldrarna till dessa barn har separerat eller har aldrig 

levt tillsammans. Efter föräldrarnas separation lever den allra största delen 

barn tillsammans med en ensamstående mamma. Omkring 80 000 barn bor 

växelvis, det vill säga ungefär halva tiden var, hos båda sina föräldrar. Det 

betyder att cirka 50 000 föräldrapar har sina barn boende växelvis. 1 

Att ett barns föräldrar inte lever ihop innebär inte att barnet inte har en familj. 

Många barn lever i en eller ibland till och med två ombildade familjer. Frågan 

är om de ekonomiska familjestöden i tillräcklig utsträckning är anpassade till 

dessa nya familjekonstellationer. Reglerna för bostadsbidrag ger möjligheter 

till bidrag för såväl umgängesföräldrar som föräldrar med hemmavarande barn. 

Inom underhållsstödet kan en och samma förälder vara både boförälder och 

bidragsskyldig och båda föräldrarna kan vara bidragsmottagare för samma 

barn (växelvis boende). 

Kunskapen om i vilken utsträckning barn bor i hushåll med särlevande föräldrar 

som både får bostadsbidrag och har eller återbetalar underhållsstöd 

behöver förbättras. Vidare behöver kunskapen om i vilken utsträckning ombildade 

familjer har behov av bidrag öka. Syftet med denna rapport är att öka 

kunskapen om särlevande föräldrar och deras barn. Kanske lever barn till 

särlevande föräldrar även ekonomiskt i skilda världar? 

Metoden i rapporten är kvantitativ. För att hitta de individer/hushåll som har 

både bostadsbidrag och underhållsstöd har vi gjort en samkörning av de administrativa 

registren för bostadsbidrag och underhållsstöd. En analys av 

dessa hushåll presenteras i rapporten utifrån ett antal olika variabler. Uppgifter 

om hushållens skulder har vi hämtat ur RFV:s register för fordringshantering 

av socialförsäkringsskulder. Uppgifter om underhållsstödsskulder har vi 

hämtat ur det administrativa systemet för underhållsstöd. 

1 SCB:s ULF-undersökning 2002, avseende 2000/2001. 

10


Kartläggningen ger inte en heltäckande bild av alla särlevande föräldrar och 

deras barn. Den omfattar bara hushåll med bostadsbidrag som får och/eller 

återbetalar underhållsstöd, det vill säga de hushåll som har det sämst ekonomiskt. 

Bild 1 De hushåll som kartläggningen omfattar (markerade områden, 1–3) 

1 

3 

2 

Hushåll med bostadsbidrag 

Boföräldrar med underhållsstöd 

Bidragsskyldiga inom underhållsstödet 

1 = Boföräldrar med underhållsstöd och bostadsbidrag 

2 = Bidragsskyldiga av underhållsstöd med bostadsbidrag 

3 = Boföräldrar med underhållsstöd och bostadsbidrag som också är bidragsskyldiga 

av underhållsstöd 

I rapporten används typhushåll för att beskriva de olika hushållstyperna. 

Typhushållen bygger på verkliga hushåll som vi har avidentifierat. 

Resultatet speglar förhållandet i juni 2003. 

11


Faktaruta 

Boförälder = en förälder som får underhållsstöd för ett barn. 

Bidragsskyldig = en förälder som betalar underhåll till sina barn, 

antingen direkt till den andra föräldern (utfyllnadsbidrag), 

eller genom att återbetala underhållsstöd. 

Särlevande föräldrar = föräldrar som inte bor ihop. 

Hemmavarande barn = barnet är folkbokfört på adressen där föräldern med 

bostadsbidrag är bosatt. 

Umgängesbarn = barn som bara bor i hushållet ibland men är folkbokfört 

på annan adress. För att ett barn ska kallas 

umgängesbarn vid beräkningen av bostadsbidrag 

måste det bo i hushållet i minst 30 dagar per år. 

12

Bakgrund 

Särlevande föräldrar och ombildade familjer 


I Sverige finns drygt en miljon barnfamiljer med hemmaboende barn i åldern 

0–17 år. Många ungdomar bor hemma även sedan de fyllt 18 år. Om man 

räknar in familjer med hemmaboende ungdomar upp till och med 21 år blir 

antalet barnfamiljer 1,2 miljoner. Småbarnsfamiljerna, det vill säga familjer 

med 0–5 åringar, är 425 000 stycken 2 . De flesta familjer, tre fjärdelar, är familjer 

där föräldrarna är samboende, antingen som gifta eller som sambo med 

gemensamma barn. Näst vanligast, drygt 20 procent, är familjer med en ensamstående 

mamma och det minst vanliga är familjer med en ensamstående 

pappa 3 . 

Många av de familjer som klassas som ensamstående med barn i SCB:s statistik 

är i själva verket sambofamiljer. I den officiella statistiken, som utgår 

ifrån folkbokföringen, klassas en familj som sambor först när de får gemensamma 

barn. SCB har med hjälp av en urvalsundersökning skattat andelen 

samboende föräldrar utan gemensamma barn 4 . 

2 SCB, Barn och deras familjer 2001, 2003. 

3 

I ensamståendefamiljerna ingår här sambor med enbart särbarn, dvs. barn som 

endast antingen kvinnan eller mannen är biologisk förälder till. 

4 

Benämns i bilden ombildade familjer. 

13


Bild 2 Familjer med hemmaboende barn 0–17 år efter familjetyp 2001 

14 

Ensamstående 

mor 

12% 

Ombildade 

familjer 

15% 


far 

4% 

Källa: SCB, Barn och deras familjer 2001, 2003 

Traditionella 

kärnfamiljer 

69% 

Den traditionella kärnfamiljen är den vanligaste familjetypen. Drygt två tredjedelar 

av alla barnfamiljer har enbart gemensamma barn. I gruppen ombildade 

familjer ingår ombildade gifta respektive ombildade sambofamiljer. Av 

sambofamiljerna saknar åtta procent gemensamma barn. Bilden visar att andelen 

familjer med ensamstående mödrar i verkligheten kan vara betydligt 

lägre än de dryga 20 procent som statistiken från folkbokföringen visar. 

Knappt hälften av de familjer som i den officiella statistiken är ensamstående 

mödrar är enligt SCB:s skattning sambor med särbarn 5 . 

Separationer och skilsmässor 

Antalet barn som upplever en separation mellan föräldrarna någon gång under 

barndomen ökade kraftigt under 1900-talet. I början av seklet var dödsfall 

eller att barnet tidigt flyttat hemifrån den vanligaste orsaken till att barn levde 

skilda från någon av sina föräldrar. I dag har drygt en fjärdedel av alla 17åringar 

upplevt en separation mellan föräldrarna. Under perioden 1976–1985 

hade cirka 15 procent av 16-åringarna upplevt en separation mellan föräldrarna 

och ännu längre tillbaka i tiden, 1916–1925, var motsvarande siffra 

knappt en procent. 

5 Särbarn är barn som inte är gemensamma i ett sambohushåll.


År 2001 berördes knappt 55 000 barn i Sverige av en separation, vilket motsvarar 

cirka 3,2 separationer per 100 barn i åldern 0–21 år. 

Bild 3 Föräldraseparationer år 2001 bland hemmaboende barn 0–21 år. 

Antal separationer per 100 barn 

Separationer/100 barn 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112131415161718192021 

Barnets ålder 

Gifta föräldrar Samboföräldrar Samtliga 

Källa: SCB, Barn och deras familjer 2001, 2003 

Bilden visar att risken för separation mellan samboföräldrar ofta är mer än 

dubbelt så stor som mellan gifta föräldrar. Allra störst är risken för separation 

om föräldrarna är sambo och barnet är 15–16 år. Då sker runt sex separationer 

per 100 barn. Antalet separationer för samtliga föräldrar är högst när 

barnet är 1–5 år. Då sker cirka fyra separationer per 100 barn. Antalet separationer 

minskar sedan ju äldre barnet blir. I de yngre tonåren sker cirka tre 

separationer per 100 barn och i de äldre tonåren minskar antalet separationer 

till under två per 100 barn. 

Risken för separation är högst när mannen och kvinnan nyligen flyttat ihop, 

när mamman är ung och om familjen är ombildad. Risken för separation är 

lägst om ett nytt barn tillkommit under det senaste året, om mannen och 

kvinnan bott tillsammans i många år och om familjen är en traditionell kärnfamilj 

där alla barn är gemensamma. 

15


Underhållsskyldighet 

De grundläggande bestämmelserna om underhållsskyldighet finns i 7 kap. 

föräldrabalken. Där står att föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter 

vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade 

ekonomiska förmåga. Föräldrarna är underhållsskyldiga för sina barn fram 

till barnets 18-årsdag. I praktiken varar underhållsskyldigheten oftast längre 

än så eftersom föräldrarna är underhållsskyldiga för barnet under den tid som 

barnet går i skolan, dock längst till dess han eller hon fyller 21 år. Till skolgång 

räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig 

grundutbildning. 

Om föräldrarna separerar ska den förälder som inte bor varaktigt med barnet 

fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag. Underhållsbidraget 

fastställs antingen genom dom eller avtal mellan föräldrarna och 

betalas i förskott varje månad. I många fall behövs en mellanhand för att 

administrera betalningarna mellan separerade föräldrar. Det kan bero på att 

den bidragsskyldige föräldern inte har tillräckligt hög inkomst för att fullgöra 

sin underhållsskyldighet, eller att föräldrarnas relation är så dålig att de inte 

kan komma överens om försörjningen av barnet. Rollen som mellanhand har 

Försäkringskassan fått. Genom underhållsstödssystemet administrerar Försäkringskassan 

ett stort antal transaktioner mellan separerade föräldrar. 

Familjestödens tillkomst och ändamål 

Det huvudsakliga målet för svensk familjepolitik är att värna om barnen och 

ge dem trygga uppväxtvillkor. Målet är dessutom att ge föräldrarna möjlighet 

att förena föräldraskap och arbete. Familjepolitiken kan delas upp i tre huvudområden: 

de ekonomiska familjestöden, barnomsorgen och mödra- och barnhälsovården. 

De ekonomiska familjestöden har ett antal syften: 

• att utjämna de ekonomiska villkoren mellan barnfamiljer och personer 

utan barn 

• att utjämna människors ekonomi över livscykeln 

• att stödja föräldrars möjlighet att kombinera arbete och föräldraskap 

• att ge stöd till människor med speciella behov, t.ex. ensamföräldrar och 

föräldrar till funktionshindrade barn. 

Som ekonomiskt stöd från staten till särlevande- och ensamföräldrar finns i 

första hand underhållsstöd. Även bostadsbidraget har, efter regelförändringarna 

1997, alltmer kommit att bli ett stöd för ensamstående föräldrar. 

16

Bostadsbidragets tillkomst och ändamål 


Bostadsbidragets ursprungliga motiv var främst produktionspolitiskt. Det var 

till för att stödja efterfrågan och hålla aktiviteten uppe inom byggsektorn 

under den djupa lågkonjunkturen på 1930-talet. Bidraget var med andra ord 

till för att stimulera ökad bostadskonsumtion. De bostadspolitiska åtgärderna 

skulle i första hand stimulera byggandet av stora och välutrustade lägenheter 

för att få ordning på den utbredda trångboddheten. En sanering av befintliga 

bostäder med undermålig standard skulle ske. Orsakerna till att flerbarnsfamiljerna 

i så hög grad bodde i trånga och bristfälliga lägenheter var framför 

allt ekonomiska, bedömde man. 

Under efterkrigstiden har det produktionspolitiska målet tonats ned till förmån 

för ett fördelningspolitiskt/familjepolitiskt mål. Syftet med det fördelningspolitiska 

målet var att stärka de ekonomiskt svaga hushållen för att dessa 

skulle kunna konkurrera om de goda lägenheter som finns. Stödet gjordes 

inte bara beroende av hushållets storlek utan blev också mer knutet till inkomsten. 

Länge var bostadsbidraget till för enbart barnfamiljer men byggdes senare ut 

till att även omfatta vissa hushåll utan barn. Under 1990-talet stärktes karaktären 

av familjepolitiskt stöd ytterligare. Inkomstskattesystemet reformerades 

vilket fick bostadskostnaderna att stiga. För att motverka de negativa fördelningspolitiska 

effekterna av detta beslöt riksdagen att satsa resurser på att 

bygga ut bostadsbidragssystemet. Resurserna satsades främst på hushåll med 

tre barn eller fler. Genom att höja både den nedre och den övre gränsen för 

den del av bostadskostnaden som ligger till grund för bidraget skedde en 

förskjutning till att ersätta toppen av bostadskostnaden. Det innebar att bidraget 

stärktes mest för hushåll med tre eller fler barn. 6 

Den senaste stora förändringen av bostadsbidraget var lagändringen 1996/97. 

De nya bestämmelserna innebar framför allt ett nytt inkomstprövningssystem. 

Men man ändrade inte de övergripande målen för bostadsbidragen. 

Regeringen uttalade i propositionen att bostadsbidraget har såväl bostadspolitiska 

som familjepolitiska syften. Den viktigaste orsaken till att systemet 

förändrades var den kraftiga kostnadsökningen för bostadsbidraget under 

1990-talet. 

Ett nytt inkomstprövningssystem infördes, den bidragsgrundande bostadsytan 

begränsades, förmögenhetsprövning återinfördes i dess ursprungliga form 

6 SOU 2001:24, Ur fattigdomsfällan, s. 136. 

17


med mera, vilket sammantaget skulle bidra till minskade kostnader. 7 Detta i 

kombination med den samhällsekonomiska utvecklingen med bl.a. ökade 

bruttolöner och minskad arbetslöshet har också minskat bostadsbidragskostnaderna 

år 2002 med 5,7 miljarder, eller 62 procent jämfört med år 1995. År 

2002 fanns det i genomsnitt 215 000 mottagare av bostadsbidrag per månad. 

Dessa fick bostadsbidrag till ett värde av 3,5 miljarder kronor. Som mest var 

det under mitten av 1990-talet 555 000 hushåll som fick bostadsbidrag. 

Reglerna för bostadsbidrag 

Barnfamiljer och ungdomar som fyllt 18 men inte 29 år kan få bostadsbidrag. 

Från och med bidragsår 1996/97 lämnas inte längre bostadsbidrag till hushåll 

utan barn där någon av familjemedlemmarna är 29 år eller äldre. 

Storleken på bidraget beror bland annat på hur många som bor i hushållet, 

hushållets inkomst, bostadskostnaden och bostadsytan. Bidraget består av två 

delar, dels ett bidrag för bostadskostnaden, dels ett särskilt bidrag för hemmavarande 

barn. Barnfamiljer med enbart umgängesbarn kan bara få bidrag för 

bostadskostnaden. Detsamma gäller ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn. 

Antalet barn styr storleken på det särskilda bidraget för hemmavarande barn. 

Med ett barn är bidraget 600 kronor/mån, med två barn är bidraget 900 kronor/mån 

och med tre barn eller fler är bidraget 1 200 kronor/mån. Det särskilda 

bidraget läggs ihop med bidraget för bostadskostnaden och därefter 

görs avdrag beroende på hushållets inkomst. 

Bostadsbidraget är preliminärt och bygger på en uppskattning av inkomsten 

för hela kalenderåret, där inkomsten anses som lika fördelad på varje månad 

under året. Det slutliga bidraget bestäms då bidragsmottagaren fått sin inkomsttaxering 

för det aktuella bidragsåret. Då jämförs bland annat taxeringsuppgifter 

med det preliminära bidraget. Om bidragstagaren fått för mycket 

preliminärt bidrag utbetalt måste överskjutande del betalas tillbaka till Försäkringskassan. 

Är återbetalningsbeloppet högre än 2 500 kronor så tillkommer 

dessutom en avgift. Har bidragstagaren däremot fått för lite pengar utbetalt 

får den personen en tilläggsutbetalning med ränta. 

Den uppskattade bidragsgrundade inkomsten (BGI) stämmer inte alltid överens 

med taxeringsuppgifterna. Om skillnaden mellan utbetalt och slutligt 

7 Prop. 1995/96:186. 

18


bostadsbidrag är mer än 1 200 kronor 8 ska bidragstagaren antingen betala 

tillbaka eller få det överskjutande beloppet utbetalt till sig. Vid avstämningen 

av 2002 års bostadsbidrag var det 58 procent av bidragsmottagarna som uppskattat 

sin inkomst så bra att de varken blev återbetalningsskyldiga eller fick 

överskjutande belopp utbetalt till sig. Drygt en fjärdedel hade underskattat sin 

inkomst och fick återkrav, medan 15 procent uppgett en högre inkomst än 

vad de i själva verket hade under året. 

Hushåll med bostadsbidrag 

Den vanligaste bostadsbidragstagaren är ensamstående och bor i hyresrätt. 

Drygt två tredjedelar av bostadsbidragshushållen passar in på den beskrivningen. 

Av de totalt 168 700 ensamstående är 134 900 kvinnor. 

Tabell 1 Antal hushåll med bostadsbidrag i juni 2003 

Ensamstående Sammanboende Total 

Hyresrätt 142 300 33 800 176 100 

Annan bostad 26 400 4 000 30 400 

Totalt: 168 700 37 800 206 500 

I juni 2003 var det totalt 206 500 hushåll som fick bostadsbidrag. Av dessa 

var 37 500 studerande. Av de 168 700 ensamståendehushållen hade 142 700 

hushåll ett eller fler barn. Det innebär att ungefär 85 procent av alla ensamståendehushåll 

med bostadsbidrag har barn. Huvuddelen av de ensamstående 

utan barn är studerande. 

Underhållsstödets tillkomst och ändamål 

Statens mål med underhållsstödet (före 1997 hette det bidragsförskott) är att 

garantera barn till särlevande föräldrar en rimlig ekonomisk standard. Systemet 

ska också bidra till att föräldrar tar sitt ekonomiska ansvar för de barn 

som de inte bor tillsammans med. 

Bidragsförskott infördes i slutet på 1930-talet för att lindra de ofta svåra förhållanden 

som barn till ensamstående mödrar levde under. Det allmänna 

8 Fr.o.m. avstämningen 2004, avseende bidragsår 2002, prop. 2003/04:01. 

19


trädde in i en försumlig faders ställe och betalade ett belopp motsvarande det 

underhållsbidrag som fastställts genom dom eller avtal. Det ansågs stötande 

för det allmänna rättsmedvetandet, och även skadligt utifrån samhällets synpunkt, 

att barn på grund av försummelser från de bidragsskyldiga fädernas 

sida skulle tvingas lita till fattigvården för sitt uppehälle. Det allmänna tog 

ansvaret för att driva in bidraget från den bidragsskyldige fadern och risken 

för att detta inte blev betalt. Till en början behovsprövades rätten till bidragsförskott 

mot moderns ekonomi. 

Vid mitten av 1960-talet ändrades stödet och barn till särlevande föräldrar 

garanterades ett generellt stöd upp till en viss nivå. Treårsregeln för barn där 

faderskapet inte blivit fastställt slopades. Bidragsförskottets storlek knöts till 

basbeloppet och värdesäkrades på det sättet. 

I samband med saneringen av statens finanser i mitten på 1990-talet beslöt 

riksdagen att bidragsförskottet inte skulle räknas upp enligt tidigare regler 

utan fastställas på samma nivå som år 1994, det ville säga 1 173 kronor per 

månad och barn. För att spara pengar och samtidigt få ett bättre fungerande 

bidragssystem utarbetades ett förslag till nytt system. Riksdagen antog propositionen 

(1995/96:208) Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, 

m.m. och reglerna började tillämpas från och med den 1 februari 1997. 

Intentionerna med det nya systemet var att öka föräldrarnas ansvar för sina 

barns underhåll vid en separation och att minska statens kostnader för underhåll. 

Det skulle ske genom att försörjningsförmågan hos den förälder som 

barnet inte bor hos togs i anspråk i större omfattning. Underhållsstödet är 

frikopplat från underhållsbidraget och reglerna i föräldrabalken i motsats till 

bidragsförskottet. Beloppet på underhållsstödet är tänkt att täcka hälften av 

ett barns normalbehov sedan hänsyn tagits till barnbidraget. Den andra hälften 

förväntas boföräldern stå för. Här skiljer sig underhållsstödet från föräldrabalkens 

regler om underhållsbidrag. Föräldrabalkens regler bygger inte på 

någon hälftendelning. I stället ska varje förälder utifrån sin ekonomiska förmåga 

bidra till kostnaderna för barnets behov. 

Underhållsstödsutredningen (SOU 2003:42) bedömer att beloppet på underhållsstödet 

varken ska höjas eller sänkas. Utredningen kommer fram till att 

dagens belopp täcker ett barns normalbehov. 

20


När man införde underhållsstödet gjorde man det också möjligt för särlevande 

föräldrar som har barnet boende hos sig växelvis 9 att få stöd. Syftet var att 

underlätta för särlevande föräldrar att ta ett stort gemensamt ansvar för sina 

barn. Stödet är från och med april 2001 maximalt ett halvt underhållsstödsbelopp 

och reduceras med förälderns inkomst. Föräldrarna behöver inte betala 

tillbaka denna typ av underhållsstöd. 

Reglerna för underhållsstöd 

Underhållsstöd kan betalas ut om: 

• den förälder som ska betala underhåll inte gör det 

• föräldern betalar ett underhåll som är lägre än 1 173 kronor per barn och 

månad 

• faderskapet inte är fastställt 

• barnet bor växelvis hos båda föräldrarna 

• barnet är adopterat av endast en person. 

Underhållsstöd betalas ut till den förälder som barnet bor och är folkbokfört 

hos. Föräldern måste också vara vårdnadshavare för barnet, antingen tillsammans 

med den andre föräldern eller ensam. Om barnet bor växelvis hos 

föräldrarna kan båda få underhållsstöd. Endast en av dem behöver vara vårdnadshavare 

för barnet. 

Storleken på underhållsstödet är maximalt 1 173 kronor per månad och barn, 

eller 586 kronor per förälder om barnet bor hos föräldrarna växelvis. Bidraget 

vid växelvis boende är inkomstprövat och skiljer sig alltså från övriga typer 

av underhållsstöd. Inkomstgränsen för att få bidraget ligger på cirka 170 000 

kronor per år för en förälder med ett barn. 

Om barnet fyllt 18 år och går i skolan kan barnet ha rätt till förlängt underhållstöd, 

dock längst till juni månad det år då barnet fyller 20 år. Underhållsstödet 

betalas ut direkt till barnet vid förlängt underhållsstöd. 

9 

För att bli betraktat som växelvis boende krävs att barnet bor ungefär halva tiden 

var hos föräldrarna. 

21


Bidragsskyldig förälder 

Den förälder som barnet inte bor hos är bidragsskyldig. Om den bidragsskyldige 

av någon anledning inte betalar direkt till boföräldern betalar Försäkringskassan 

det fulla underhållsstödet till boföräldern. Den bidragsskyldige 

blir då återbetalningsskyldig till Försäkringskassan. En bidragsskyldig förälder 

ska inte betala tillbaka mer än vad Försäkringskassan har betalat ut. Hur 

mycket som ska betalas tillbaka fastställs av Försäkringskassan med ledning 

av bl.a. inkomster och förmögenhet från den senaste taxeringen och antal 

barn den bidragsskyldige ska försörja. Vid beräkningen av återbetalningsbeloppet 

får den bidragsskyldige förbehålla sig 72 000 kronor som räknas 

bort från den sammanräknade årsinkomsten. 

Det bästa för barnets relation med den bidragsskyldige föräldern är om denne 

betalar återbetalningsbeloppet direkt till boföräldern. Försäkringskassan betalar 

då ut mellanskillnaden mellan det fulla underhållsstödet och återbetalningsbeloppet 

till boföräldern som ett utfyllnadsbidrag. 

Hushåll i underhållsstödssystemet 

De allra flesta barn som har underhållsstöd får fullt underhållsstöd. Ungefär 

90 procent av barnen i tabellen nedan tillhör den kategorin. Resterande barn 

får bidrag vid växelvis boende och utfyllnadsbidrag. 

Tabell 2 Barn, boföräldrar och bidragsskyldiga som får eller betalar 

underhållsstöd – juni 2003 

Kvinnor Män Totalt 

Barn – – 323 400 

Boföräldrar 169 000 25 400 194 400 

Bidragsskyldiga* 19 700 141 000 160 700 

* Bidragsskyldiga med ett pågående ärende. 

Det vanligaste är att barnen bor varaktigt hos mamman efter en separation 

mellan föräldrarna. Det syns i statistiken för underhållsstöd. Av boföräldrarna 

i systemet är 87 procent kvinnor, medan endast 12 procent av de bidragsskyldiga 

är kvinnor. 

22

Resultat och analys 


De hushåll som har bostadsbidrag och barn med underhållsstöd kan delas upp 

i ett antal olika undergrupper. Sökande av bostadsbidrag söker antingen som 

sambo- eller ensamståendehushåll. Vi inleder vår kartläggning med resultaten 

för ensamståendehushållen. Vi har delat upp hushållen i grupper, beroende på 

om de är boföräldrar, bidragsskyldiga eller både och. Därefter har vi gjort en 

analys av dessa hushåll. På samma sätt redovisar vi sedan sambohushållen 

och hushåll med växelvis boende barn. 

I tabellerna har vi delat upp hushållen med hemmavarande respektive umgängesbarn. 

Vissa hushåll har både hemmavarande barn och umgängesbarn. 

Resultaten i kartläggningen speglar förhållandet i juni 2003. 

Den här undersökningen gör inte anspråk på att klassificera hushållen som 

fattiga eller rika. Det går dock att konstatera att hushåll med en inkomst under 

117 000 kronor per år har mycket snäva ekonomiska ramar. I resultatet 

presenteras antalet barn i hushåll som tjänar under 117 000 kronor. 

Framtagning av typhushåll 

Typhushållen i rapporten har tagits fram utifrån de vanligast förekommande 

hushålltyperna 10 i respektive grupp 11 . Typhushållen är framtagna efter kön 

och antal barn. Från den gruppen har vi sedan tagit fram en genomsnittlig 

ålder och inkomst. Vi har använt oss av ett verkligt hushåll som stämmer in 

på de genomsnittliga uppgifterna och det hushållets verkliga bostadskostnad, 

bostadsbidrag, underhållsstöd, barns ålder, bostadsyta och antal rum. Efter de 

uppgifterna har vi sedan beräknat hushållets disponibla inkomst. 

De typhushåll som finns för varje hushållgrupp är inte direkt jämförbara med 

varandra. Det beror framför allt på att vi använt oss av den faktiska bostadskostnaden 

i exemplen. Det gör att bostadskostnad och bostadsbidrag varierar 

mellan typhushållen. 

10 

Hushåll med hemmavarande barn, umgängesbarn eller både och. Se Begrepp i 

kartläggningen. 

11 

Grupperna är: ensamstående (boföräldrar, bidragsskyldiga, boföräldrar som är 

bidragsskyldiga), sambohushåll och hushåll med växelvis boende barn. 

23


I bilaga 2 återfinns ytterligare typhushåll. De typhushållen är framtagna utifrån 

i första hand medianinkomsten i stället för kön och antal barn. 

För att kunna beräkna typhushållets överskott eller underskott har vi använt 

Konsumentverkets schabloner för vuxna och barns behov år 2003. De typhushåll 

som får en negativ disponibel inkomst kan ansöka om försörjningsstöd 

(socialbidrag). I beräkningarna av försörjningsstödets storlek har vi i 

typfallen använt socialtjänstförordningens riksnorm för levnadskostnader år 

2003. Riksnormen baseras på Konsumentverkets schabloner för levnadskostnader 

men är lägre. 12 Det gör att vissa av typhushållen i rapporten har ett 

underskott trots försörjningsstödet. Det beror på att vi har använt Konsumentverkets 

mer generösa schablon för levnadskostnader i den totala beräkningen 

av hushållets budget. 

Kommunerna har möjlighet att bevilja ekonomiskt bistånd för umgänge med 

umgängesbarn. Hushållen i typfallen har dock inte fått stöd för detta. 

Begrepp i kartläggningen 

En förälder som får underhållsstöd för ett barn är boförälder. Bidragsskyldig i 

den här kartläggningen är en förälder som återbetalar underhållsstöd eller 

som betalar underhåll till ett barn som får underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag. 

En del föräldrar är både bidragsskyldiga och boföräldrar men för 

olika barn. 

Barnfamiljer med bostadsbidrag kan ha två typer av barn, hemmavarande- 

och umgängesbarn. 13 Hemmavarande barn innebär att barnet är folkbokfört 

på adressen där föräldern med bostadsbidrag är bosatt. Umgängesbarn är 

barn som bara bor i hushållet ibland men är folkbokfört på annan adress. För 

att ett barn ska kallas för umgängesbarn vid beräkning av bostadsbidrag måste 

det bo i hushållet i minst 30 dagar per år. 

I kartläggningen används inkomstbegreppet BGI – bidragsgrundande inkomst. 

Det är den inkomst den bostadsbidragssökande själv uppskattar att 

hon/han kommer att ha under året. Valet att använda BGI som inkomst i stället 

för taxeringsuppgifterna i kartläggningen är inte självklart eftersom BGI 

inte alltid stämmer med de verkliga förhållandena. Vi använder BGI som 

12 

Socialtjänstförordningens riksnorm exkluderar bl.a. kostnader för möbler, 

husgeråd m.m. 

13 

I tabellerna kallade H-barn och U-barn. 

24


inkomstmått för att den ger en betydligt mer aktuell inkomst än vad taxeringsuppgifterna 

gör. 

De skulder som redovisas i tabellerna består i huvudsak av för mycket utbetalt 

bostadsbidrag. 14 En avstämning sker varje år mellan bostadsbidragstagarens 

inkomst och det utbetalda bostadsbidraget. Om Försäkringskassan betalat 

ut för mycket bidrag under året blir bidragstagaren återbetalningsskyldig. 

Skulderna kan också vara för någon annan socialförsäkring som utbetalats 

felaktigt. 

Om det finns två gäldenärer för samma skuld så svarar var och en för halva 

skulden i kartläggningen. Detta sätt att redovisa skulder används i skattelagstiftningen 

och uppges årligen i kontrolluppgifterna. Skulderna som redovisas 

i kartläggningen ger inte en heltäckande bild av hushållens totala skulder. 

Hushållen kan naturligtvis ha skulder för annat än socialförsäkring. Det syns 

dock inte i denna undersökning. 

De föräldrar som är bidragsskyldiga kan även ha skulder för sin återbetalning 

av underhållsstöd. Denna eventuella skuld har summerats med eventuell 

skuld för återbetalning av socialförsäkringsförmån etc. 15 

Ensamståendehushåll 

Nästan hälften av alla ensamståendehushåll med hemmavarande barn i Sverige 

fick i juni 2003 både bostadsbidrag och underhållsstöd. 

SCB uppskattar antalet ensamståendehushåll med hemmavarande barn till 

knappt 179 000, varav 133 000 är kvinnor 16 . Denna studie visar att det är 

86 500 17 ensamståendehushåll med hemmavarande barn som har både bostadsbidrag 

och underhållsstöd. Av dem är det 7 500 hushåll som har växelvis 

boende barn. I hushållen med hemmavarande barn kan det dock även 

finnas umgängesbarn. Hushåll med både hemmavarande barn och umgängesbarn 

utgör drygt 9 300 av de 86 500 hushåll som har hemmavarande barn. 

14 

Cirka 67 procent av skulderna i RFV:s register för fordringshantering består av 

bostadsbidragsskulder. 

15 

I redovisningen av typhushållen är dock skulderna särredovisade. 

16 SCB, Barn och deras familjer 2001, del 2, 2003, s. 13. 

17 Summa av bild 4, 5, 6 och 8. 

25


Det finns 142 700 ensamståendehushåll med barn som har bostadsbidrag. 

Drygt två tredjedelar av dessa hushåll har även barn med underhållsstöd. 

Totalt är det 98 000 18 som är antingen boförälder eller bidragsskyldig. 

I redovisningen av de hushåll som både får bostadsbidrag och har barn med 

underhållsstöd har ensamståendehushållen delats upp i fyra hushållsgrupper. 

Bild 4 visar de ensamstående som är boföräldrar, bild 5 visar de som är både 

boföräldrar och bidragsskyldiga, bild 5 visar de som är bidragsskyldiga och 

bild 8 visar ensamstående med växelvis boende barn. 

Vi beskriver hushållen mer utförligt i de tabeller som visar hushållens inkomst 

och skulder. I bilaga finns även tabeller som visar hur många barn 

hushållen har. 

18 Summa av bild 4, 5, 6 och 8. 

26

Ensamstående boföräldrar 


Den vanligaste hushållstypen av ensamstående boföräldrar som har bostadsbidrag 

och får underhållsstöd är en kvinna med ett hemmavarande barn. 

Lisa är 38 år och bor i Västerås. Hon har ett barn som är 10 år. De bor i en 

hyresrätt om tre rum och kök på 83 kvadratmeter. Hon arbetar deltid och har en 

inkomst på 127 000 kronor om året, vilket ger 10 580 kronor i månaden före 

skatt. Bostadsbidraget är 1 700 kronor per månad. Dessutom får hon 1 173 

kronor i månaden i underhållsstöd. Lisas hushållsbudget per månad: 

Hushållsbudget Kronor 

Lön 10 580 

Skatt (32 %) –3 386 

Bostadskostnad –4 205 

Bostadsbidrag 1 700 

Underhållsstöd 1 173 

Barnbidrag 950 

Barns behov –2 573 

Förälders behov –3 092 

Summa 1 147 

Lisas har ett överskott på 1 147 kronor varje månad. 

27


Totalt finns det 72 700 ensamstående boföräldrar med både bostadsbidrag 

och underhållsstöd. Det stora flertalet av hushållen är kvinnor som bara har 

hemmavarande barn. Det är alltså kvinnor som separerat och har barnen varaktigt 

boende hos sig efter separationen. De lever inte i någon relation med 

annan vuxen och hushållet har därför bara en inkomst. 

Bild 4 Ensamstående boföräldrar som får både bostadsbidrag och 

underhållsstöd. Fördelade efter typ av barn i bostadsbidragssystemet 

28 

Antal hushåll 

80 000 

70 000 

60 000 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

Hushåll med H-barn Hushåll med både H-barn 

och U-barn 

Män 

Kvinnor 

Knappt 1 800 av hushållen i tabellen har både hemmavarande barn och umgängesbarn, 

varav 259 är män. Här har antingen föräldrarna delat barnen 

mellan sig efter separationen, eller så har boföräldern umgängesbarn i ett 

annat förhållande. Eftersom föräldern bara är boförälder för barn med underhållsstöd 

och inte bidragsskyldig för några barn, har barnen som bor hemma 

underhållsstöd. Men för umgängesbarnen betalas det inte ut något underhållsstöd. 

Om föräldrarna betalar underhåll för umgängesbarnen så löser de underhållet 

utan Försäkringskassans inblandning, eller så fullgör de sin underhållsskyldighet 

genom att ha barnen boende hos sig ungefär halva tiden. Det är 

intressant eftersom samma typ av hushåll kan antas lösa underhållet för barnen 

på olika sätt. 

De 72 700 ensamståendehushållen har totalt 138 700 barn varav drygt 

123 700 är barn som de får underhållsstöd för. Underhållet för de 15 000 barn


som utgör skillnaden regleras förmodligen mellan föräldrarna genom underhållsbidrag. 

Det vanligaste är att ensamståendehushållet har ett eller två barn. Så är det i 

nästan fyra femtedelar av hushållen. För hushåll som har både hemmavarande 

och umgängesbarn är det vanligast med ett barn som bor hemma och ett barn 

som bor i annat hushåll. Hushåll med fem barn eller fler är mycket ovanligt 

(knappt två procent). Procentuellt är det vanligare med många barn för de 

hushåll som även har umgängesbarn. 

Tabell 3 Ensamstående boförälder som får både bostadsbidrag och 

underhållsstöd i olika inkomstintervaller och antal med skuld. 

Fördelade efter typ av barn i bostadsbidragssystemet 

Inkomst 

(BGI) 

Hushåll med H-barn Hushåll med både 

H-barn och U-barn 

Intervall tkr Antal Andel 

med skuld 

Antal Andel 

med skuld 

Totalt 

Antal Andel 

med skuld 

0–58,5 12 890 15 % 207 37 % 13 097 15 % 

58,5–117 11 008 19 % 251 32 % 11 259 20 % 

117–150 11 344 26 % 285 45 % 11 629 27 % 

150–200 22 539 29 % 594 35 % 23 133 29 % 

200–250 11 354 30 % 373 35 % 11 727 30 % 

250– 1 795 33 % 56 41 % 1 851 33 % 

Totalt 70 930 25 % 1 766 37 % 72 696 25 % 

Knappt en tredjedel av de ensamstående boföräldrarna tjänar 150 000– 

200 000 kronor. Hälften av boföräldrarna i tabellen har en inkomst som understiger 

150 000 kronor. Den genomsnittliga inkomsten är 135 200 kronor. 

För de fåtaliga männen är dock medelinkomsten betydligt högre, 153 800 

kronor. Knappt 24 400 hushåll har en inkomst som är mindre än 117 000 

kronor per år. Dessa hushåll har drygt 47 200 hemmavarande barn. 

En fjärdedel av hushållen har skuld för bostadsbidrag. Storleken på skulden 

är i genomsnitt 7 119 kronor. För hushåll med både hemmavarande barn och 

umgängesbarn är andelen med skuld högre, 37 procent. Snittskulden för dem 

är 8 500 kronor. 

För att få en mer komplett bild av ensamståendehushållens ekonomi måste 

bostadsbidraget och underhållsstödet läggas till. Det genomsnittliga bostads- 

29


bidraget för hushåll med enbart hemmavarande barn är 1 804 kronor per månad. 

Eftersom bidraget blir större ju lägre BGI den sökande har, så är det 

genomsnittliga bidraget högre för de lägre inkomstintervallen. Hushållen i det 

lägsta intervallet har ett bostadsbidrag på 2 411 kronor i genomsnitt och hushållen 

i det högsta inkomstintervallet har ett bidrag på 557 kronor i genomsnitt. 

Bostadsbidraget för hushåll som även har umgängesbarn är i genomsnitt något 

högre. Det kan förklaras med att dessa hushåll har fler barn. I det lägsta 

inkomstintervallet är bidraget 2 658 kronor och i det högsta intervallet 559 

kronor per månad. 

Underhållsstödsbeloppet är 1 173 kronor per barn och månad. Hur mycket 

stöd föräldern får beror alltså på hur många barn som bor i hushållet. 

Ensamstående boföräldrar som är bidragsskyldiga 

Den vanligaste hushållstypen där boföräldern också är bidragsskyldig är en 

kvinna med två hemmavarande barn och ett umgängesbarn. 

30

Anna är 39 år gammal och bor i Örebro. Hon har tre barn som är 15, 13 och 8 

år gamla. Två av barnen, 13-åringen och 8-åringen, bor hos Anna och det 

tredje barnet bor hos den andra föräldern. Anna och de två barnen bor i en 

hyresrätt på 97 kvadratmeter fördelade på fyra rum och kök. Hon har en 

årsinkomst på 140 000 kronor, vilket ger cirka 11 700 kronor i månaden före 

skatt. Hennes bostadsbidrag är 2 400 kronor per månad. Underhållsstödet för 

två barn är 2 346 kronor per månad och hon betalar 761 kronor i återbetalningsbelopp 

varje månad för det tredje barnet. Anna har en bostadsbidragsskuld 

på 2 700 kronor som hon har en avbetalningsplan för. Hon betalar av 

skulden med 225 kronor i månaden. 


Lön 11 700 

Skatt (32 %) –3 744 



Återbetalning, bostadsbidrag –225 


Återbetalningsbelopp –761 

Barnbidrag 1 900 



Summa –45 

Anna har ett underskott på 45 kronor varje månad enligt Konsumentverkets 

schablon för levnadskostnader. Enligt socialtjänstens riksnorm för levnadskostnader 

har Anna ett överskott varje månad, varför hon inte har rätt till 

försörjningsstöd. 


Det finns ungefär 4 700 ensamståendehushåll där föräldern är både boförälder 

och bidragsskyldig. Föräldern får underhållsstöd för ett eller flera barn 

och är samtidigt återbetalningsskyldig för ett eller flera barn som får underhållsstöd. 

Här kan föräldrarna vid en separation ha delat barnen mellan sig, 

eller så har boföräldern umgängesbarn i en annan relation. 

31


Bild 5 Ensamstående boförälder och bidragsskyldig i underhållsstödssystemet 

som får bostadsbidrag. Fördelade på typ av barn i 

bostadsbidragssystemet 

32 


5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

Hushåll med H-barn Hushåll med både H-barn 

och U-barn 

Män 

Kvinnor 

Andelen män i den här typen av ensamståendehushåll är knappt en tredjedel. 

Därmed är andelen betydligt större än i de hushåll som består av ensamstående 

boföräldrar (bild 4). Den ensamstående föräldern med både hemmavarande 

barn och umgängesbarn är den vanligaste hushållstypen i bild 5. Föräldern 

får underhållsstöd för de hemmavarande barnen och betalar återbetalningsbelopp 

för umgängesbarnen. Barnen kan antingen vara helsyskon eller halvsyskon 

om föräldern har barn i olika förhållanden. 

Tabellen visar att 646 hushåll bara har hemmavarande barn. Eftersom föräldrarna 

i tabellen är bidragsskyldiga har de också barn som inte bor i hushållet. 

Det finns två anledningar till att dessa barn inte uppgivits som umgängesbarn 

vid ansökan av bostadsbidrag. 

För det första krävs att föräldern umgås minst 30 dagar på ett år med barnet 

för att få klassa det som umgängesbarn vid beräkning av bostadsbidrag. Det 

är med andra ord troligt att vissa av föräldrarna i gruppen hushåll med bara 

hemmavarande barn inte umgås i tillräcklig utsträckning med barnen de är 

bidragsskyldiga för, för att kunna uppge dem som umgängesbarn. Reglerna 

för bostadsbidrag säger dessutom att om ett hushåll har tre hemmavarande 

barn kan de inte få ett större bidrag för det fjärde barnet oavsett om det är ett 

umgängesbarn eller hemmavarande barn. Det särskilda bidraget ökar inte. I 

sådana familjer finns ingen anledning att uppge umgängesbarn vid ansökan.


Undantaget är hushåll med stor boyta, över 120 kvadratmeter. De kan få ett 

högre bidrag om de uppger umgängesbarn även om de har mer än två hemmavarande 

barn. 

De drygt 4 700 hushållen har totalt cirka 13 500 barn som de antingen får 

eller betalar underhållsstöd för. Av dem bor 7 100 barn varaktigt i hushållet 

och 6 400 barn bor varaktigt i annat hushåll. 

Det vanligaste för hushåll med både hemmavarande- och umgängesbarn är att 

de har två eller tre barn. Det gäller för tre fjärdedelar av hushållen. Det innebär 

att de har minst ett barn boende hemma och minst ett barn i annat hushåll. 

Tabell 4 Ensamstående boförälder och bidragsskyldig i underhållsstödssystemet 

som får bostadsbidrag i olika inkomstintervaller 

och antal med skuld. Fördelade efter typ av barn i bostadsbidragssystemet 

Inkomst 

(BGI) 




med skuld 

Antal Andel 

med skuld 

Totalt 

Antal Andel 

med skuld 

0–58,5 190 26 % 558 53 % 748 46 % 

58,5–117 105 34 % 695 63 % 800 60 % 

117–150 102 38 % 762 72 % 864 68 % 

150–200 169 34 % 1 402 64 % 1 740 55 % 

200–250 67 39 % 585 63 % 652 60 % 

250– 13 85 % 83 51 % 96 55 % 

Totalt 646 34 % 4 085 63 % 4 731 59 % 

Hela 37 procent av det totala antalet hushåll har en inkomst på 150 000– 

200 000 kronor. Drygt hälften av hushållen har en inkomst under 150 000. 

Av totalt 4 731 hushåll har 59 procent skuld antingen för bostadsbidrag eller 

för återbetalningsskyldigheten i underhållsstödet eller för båda. 

Storleken på skulden varierar men är i genomsnitt cirka 25 000 kronor för 

hushållen totalt (för de hushåll som har skuld). Hushållen i inkomstintervallet 

150 000–200 000 kronor har en genomsnittlig skuld på knappt 32 000 kronor, 

medan hushållen med de lägsta inkomsterna har en skuld på cirka 14 000 

kronor. Förklaringen kan vara att hushållen med låga inkomster i lägre ut- 

33


sträckning har ett fastställt återbetalningsbelopp och därmed ingen skuld i 

underhållsstödet. 

Hushållen i tabellen får ett genomsnittligt bostadsbidrag på 1 863 kronor per 

månad. Underhållsstödet de får beror på hur många barn de har boende hos 

sig. Eftersom dessa föräldrar även är bidragsskyldiga betalar de också för de 

barn som bor i annat hushåll, förutsatt att de har tillräcklig inkomst för att få 

ett återbetalningsbelopp fastställt. 

Det är 1 548 hushåll som har en inkomst under 117 000 kronor. De har sammanlagt 

drygt 2 600 hemmavarande barn. 

Ensamstående bidragsskyldiga föräldrar 

Den vanligaste ensamstående bidragsskyldige föräldern som har bostadsbidrag 

och återbetalar underhållsstöd är en man med ett umgängesbarn. 

34 

Leif är 43 år och har ett barn som är 11 år. Barnet bor hos den andra föräldern i 

Varberg. Leif har fått bostadsbidrag med umgängesbarn, vilket innebär att han 

har ett regelbundet umgänge med barnet. Han bor i en hyresrätt på tre rum och 

kök och 81 kvadratmeter i Kungsbacka. Hans inkomst är 105 000 kronor per år

vilket ger 8 750 kronor per månad. Han får bostadsbidrag på 1 700 kronor per 

månad. 

Leif har fått anstånd för sin underhållsstödsskuld som uppgår till 10 000 

kronor. Skulden växer varje månad med 200 kronor eftersom det är det 

återbetalningsbelopp Försäkringskassan fastställt. 

Eftersom Leif inte klarar sin försörjning på egen hand får han ett försörjningsstöd 

från socialtjänsten på 507 kronor varje månad. 

Leif betalar umgängesresor för sitt barn. Barnet åker buss till Leif varannan 

helg. 


Lön 8 750 

Skatt (32 %) –2 800 



Återbetalningsbelopp, underhållsstöd (–200) 


Försörjningsstöd 507 

Umgängesresor –132 

Summa –790 


Efter omkostnader och transfereringar har Leif ett underskott på 790 kronor per 

månad. Dessutom tillkommer kostnader för Leifs umgänge med sitt barn. 

35


Bild 6 Ensamstående som får bostadsbidrag och är återbetalningsskyldiga 

av underhållsstöd. Fördelade efter typ av barn i 


36 


12000 

10000 

8000 

6000 

4000 

2000 

0 

Hushåll med Hbarn 

Hushåll med 

både H-barn och 

U-barn 

Hushåll med Ubarn 

Män 

Kvinnor 

Totalt finns det cirka 11 800 ensamstående som är bidragsskyldiga inom underhållsstödet 

och som får bostadsbidrag. Av dem har 10 200 enbart umgängesbarn 

som de betalar underhållsstöd för. I de här hushållen finns inga 

barn som bor där varaktigt. Den ensamstående är i stället bidragsskyldig för 

ett eller flera barn som bor i annat hushåll. 

Den grupp bidragsskyldiga som inom ramen för bostadsbidraget bara har 

hemmavarande barn har drygt 500 hemmavarande barn som de inte får underhållsstöd 

för. Underhållet till dessa barn sköts utan Försäkringskassans 

försorg. Utöver det har dessa bidragsskyldiga knappt 500 barn som de betalar 

underhållsstöd för och som inte bor i hushållet. 

De 11 800 hushållen har uppgett totalt 22 200 barn vid ansökan om bostadsbidrag 

och de har drygt 20 200 barn som de betalar underhållsstöd för. 

Hushåll som saknar hemmavarande barn är den vanligaste typen av hushåll, 

där bostadsbidragstagaren återbetalar underhållsstöd. För hushåll med enbart 

umgängesbarn är det vanligast med ett eller två barn. Tillsammans utgör hushåll 

med ett eller två barn drygt 80 procent av hushållen med enbart umgängesbarn.

Inkomst 

(BGI) 


Tabell 5 Ensamstående som får bostadsbidrag och är återbetalningsskyldiga 

av underhållsstöd i olika inkomstintervaller och antal 

med skuld. Fördelade efter typ av barn i bostadsbidragssystemet 

Hushåll med 

H-barn 


med skuld 

Hushåll med både 

H-barn och 

U-barn 

Antal Andel 

med skuld 

Hushåll med 

U-barn 

Antal Andel 

med skuld 

Totalt 

Antal Andel 

med skuld 

0–58,5 79 42 % 102 59 % 2 267 49 % 2 448 49 % 

58,5–117 61 56 % 177 64 % 2 727 63 % 2 965 63 % 

117–150 67 76 % 219 62 % 2 203 75 % 2 489 74 % 

150–200 105 70 % 440 61 % 2 688 78 % 3 233 75 % 

200–250 37 62 % 230 61 % 337 73 % 604 68 % 

250– 6 50 % 22 55 % 10 60 % 38 55 % 

Totalt 355 61 % 1 190 61 % 10 232 67 % 11 777 66 % 

Två tredjedelar av alla hushåll i tabellen har skulder. Skulderna kan vara för 

bostadsbidrag, andra socialförsäkringsskulder eller återbetalning av underhållsstöd. 

Dessa hushåll har skuld i betydligt högre utsträckning jämfört med 

boföräldrarna i kartläggningen. En stor del av förklaringen är att de har skulder 

för underhållsstöd. Många bidragsskyldiga föräldrar fick skuld för sin återbetalning 

av underhållsstöd när lagstiftningen var ny i slutet av 1990-talet. 

Efter ändringen av grundavdraget år 2000 från 24 000 kronor till 72 000 kronor 

när man beräknar återbetalningsbeloppet, minskade inflödet av nya bidragsskyldiga 

till Kronofogdemyndigheten. Fortfarande är dock reglerna för 

återbetalningen relativt hårda och många bidragsskyldiga får skuld för sin 

återbetalningsskyldighet. 

Underhållsstödsskulderna är dessutom stora. Den genomsnittliga skulden för 

ett hushåll med inkomst mellan 117 000 kronor och 150 000 kronor är 38 000 

kronor. För ett hushåll i inkomstintervallet 150 000–200 000 kronor är skulden 

i genomsnitt 46 000 kronor. Här är även skulder för bostadsbidraget medräknat. 

De flesta hushåll i tabellen återfinns i inkomstintervallet 150 000–200 000 

kronor och i detta intervall har tre fjärdelar skuld. Andelen med skuld är lägre 

hos de med de lägsta inkomsterna. Det kan förklaras av att bidragsskyldiga 

med lägre inkomst får ett lågt eller inget återbetalningsbelopp fastställt. De 

får då skulder i lägre utsträckning. 

37


Sambohushåll 

Den vanligaste typen av ombildad familj som har bostadsbidrag och som får 

underhållsstöd har två hemmavarande barn. 

38 

Pia och Hans bor i en hyresrätt om fyra rum och kök på 97 kvadratmeter i 

Kristianstad. I hushållet bor även Pias två barn, 15 och 10 år gamla, från en 

tidigare relation. Hans är arbetslös och saknar inkomst medan Pia arbetar och 

tjänar 144 000 kronor per år. Den totala arbetsinkomsten för hushållet är 

12 000 kronor per månad före skatt. Bostadsbidraget för hushållet är 1 700 

kronor per månad. Pia får fullt underhållsstöd för båda barnen, det vill säga 

2 346 kronor per månad. 

Pias inkomst räcker inte för att försörja familjen. Hushållet får därför 

försörjningsstöd med 1 763 kronor per månad.


Lön 12 000 

Skatt (32 %) –3 840 






Föräldrars behov –5 869 

Försörjningsstöd 1 763 

Summa –1 743 

Hushållet har ett underskott på 1 743 kronor varje månad. 


Sambohushållen i den här kartläggningen är ombildade familjer. Det går att 

fastslå eftersom minst en av föräldrarna i hushållet har barn som får underhållsstöd. 

I de hushåll som har bostadsbidrag och som klassas som sambohushåll finns 

en rad olika undergrupper. Precis som för ensamståendehushållen kan sambohushållen 

antingen ha enbart hemmavarande barn, både hemmavarande barn 

och umgängesbarn eller enbart umgängesbarn. De vuxna i hushållet kan vara 

antingen boförälder, bidragsskyldig eller både och. I vissa sambohushåll har 

båda föräldrarna barn som de får underhållsstöd för. Det vanligaste är dock 

att endast en av föräldrarna har barn som de får eller betalar underhållsstöd 

för. 

39


Bild 7 Sambohushåll med bostadsbidrag där minst en av föräldrarna får 

och/eller återbetalar underhållsstöd. Fördelade efter typ av barn i 


40 


5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

Hushåll med H-barn Hushåll med både Hbarn 

och U-barn 

Hushåll med U-barn 

Totalt finns det 6 408 sambohushåll med bostadsbidrag som får och/eller 

återbetalar underhållsstöd. Den vanligaste typen av sambohushåll är hushåll 

med enbart hemmavarande barn. I dessa hushåll är det vanligast att en av 

föräldrarna är boförälder. Det innebär att den föräldern separerat från en tidigare 

partner, barnens andra förälder, och flyttat ihop med en ny partner. Det 

finns cirka 4 100 sambohushåll med enbart hemmavarande barn. Denna 

grupp får underhållsstöd för totalt 7 300 barn och bostadsbidrag för 10 500 

barn. De barn hushållen mottar bostadsbidrag för och som de inte får underhållsstöd 

för, cirka 3 200, kan antingen vara sambohushållets gemensamma 

barn eller barn som föräldrarna löser underhållet för direkt mellan varandra. 

I gruppen hushåll med både hemmavarande barn och umgängesbarn är det 

vanligaste att en av föräldrarna är bidragsskyldig. Av de 1 900 hushållen 

finns det en bidragsskyldig i 1 600. De är bidragsskyldiga för umgängesbarn 

och har hemmavarande barn i det nya samboförhållandet. De hemmavarande 

barnen kan vara gemensamma eller barn från tidigare förhållanden där föräldrarna 

löser underhållet direkt med den andre föräldern. Den här kategorin 

hushåll får bostadsbidrag för 7 400 barn och betalar eller får underhållsstöd 

för 4 700 barn.

Inkomst 

(BGI) 


Sambohushåll med bostadsbidrag har totalt 18 600 barn och betalar eller 

uppbär underhållsstöd för 12 700 barn. Här kan barn vara räknade två gånger 

om barnets båda föräldrar har bostadsbidrag. 

Tabell 6 Sambohushåll med bostadsbidrag där minst en förälder får 

och/eller återbetalar underhållsstöd. Olika inkomstintervall 

(gemensam hushållsinkomst) och antal hushåll med skuld. 


Hushåll med 

H-barn 


med skuld 


H-barn och 

U-barn 

Antal Andel 

med skuld 

Hushåll med 

U-barn 

Antal Andel 

med skuld 

Totalt 

Antal Andel 

med skuld 

0–58,5 856 27 % 260 55 % 115 50 % 1 231 35 % 

58,5–117 576 38 % 247 63 % 115 69 % 938 48 % 

117–150 512 44 % 210 75 % 57 67 % 779 54 % 

150–200 847 50 % 439 77 % 69 70 % 1 355 60 % 

200–250 712 48 % 391 77 % 18 89 % 1 121 59 % 

250– 592 53 % 388 77 % 4 75 % 984 63 % 

Totalt 4 095 43 % 1 935 72 % 378 64 % 6 408 53 % 

Vid beräkning av bostadsbidrag räknas inkomsten individuellt för de båda 

vuxna i sambohushållet. Det gör att inkomsten för var och en i hushållet inte 

kan vara hög. Tabellen visar att den gemensamma inkomsten är låg för sambohushållen. 

Drygt en tredjedel av hushållen har en gemensam inkomst som 

understiger 117 000 kronor per år. 

De hushåll som har umgängesbarn har skuld i högre utsträckning än de hushåll 

som enbart har hemmavarande barn. En förklaring till det kan vara att 

hushåll med umgängesbarn betalar underhållsstöd och har skulder för det. 

Snittskulden för hushåll med enbart hemmavarande barn är 21 800 kronor, 

vilket är betydligt lägre än snittskulden för hushåll med minst ett umgängesbarn, 

36 600 kronor. 

Bostadsbidraget för hushåll med hemmavarande barn uppgår till cirka 1 600 

kronor i genomsnitt. För hushåll i det lägsta inkomstintervallet är bidraget 

cirka 2 550 kronor i genomsnitt och i det högsta intervallet 600 kronor. För 

hushåll med enbart umgängesbarn är bostadsbidraget lägre då de inte kan få 

41


det särskilda bidraget för hemmavarande barn. Dessa hushåll har i genomsnitt 

1 100 kronor i bostadsbidrag. 

De knappt 1 700 hushåll som har en inkomst under 117 000 kronor har nästan 

4 300 hemmavarande barn. 

Hushåll med växelvis boende barn 

Det vanligaste hushållet där en förälder får bostadsbidrag och underhållsstöd 

för växelvis boende barn består av en ensamstående kvinna med två barn. 

42


Jelena är 37 år och bor med två barn, 11 och 9 år, i Söderhamn. De bor i en 

hyresrätt om två rum och kök på 80 kvadratmeter. Barnen bor ungefär halva 

tiden hos Jelena och den andra halvan hos hennes före detta man Boris. Hennes 

inkomst uppgår till ungefär 144 000 kronor per år, vilket ger en månadsinkomst 

på 12 000 kronor före skatt. Bostadsbidraget är 1 400 kronor per 

månad och bidraget för de barn som bor växelvis är på 399 kronor per barn. 


Lön 12 000 

Skatt (32 %) –3 840 



Underhållsstöd 798 

Barnbidrag* 950 

Barns behov** –2 573 


Summa 2 373 

* I exemplet antas att föräldrarna delar på barnbidraget. 

** Eftersom barnen bor halva tiden hos Jelena har kostnaderna för barnens 

behov halverats i tabellen. 

Jelena har efter omkostnader och transfereringar ett överskott på 2 373 kronor 

per månad. Om barnen varit folkbokförda hos Boris skulle Jelenas bostadsbidrag 

minska med 900 kronor eftersom hon då inte skulle få det särskilda 

bidraget. 

Dessa hushåll får underhållsstöd för växelvis boende barn. Det innebär att de 

har barn som bor ungefär halva tiden hos vardera föräldern. Därmed delar 

föräldrarna på kostnaderna för barnets försörjning. En del av hushållen har 

även andra barn, som antingen bor varaktigt i hushållet eller varaktigt i annat 

hushåll och med annan typ av underhållsstöd. De flesta är ensamståendehushåll, 

men det finns även ett mindre antal sambohushåll där den ena föräldern 

får bidrag för växelvis boende barn. 

43


Bild 8 Hushåll som får bostadsbidrag och bidrag för växelvis boende 

barn. Fördelade efter typ av barn i bostadsbidragssystemet 

44 


6 000 

5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0 



och U-barn 

Hushåll med Ubarn 

Sambo 

Män 

Kvinnor 

Totalt får nästan 9 000 hushåll med bostadsbidrag också bidrag för barn som 

bor växelvis. Vid samma tidpunkt finns det cirka 15 000 föräldrar som får 

bidrag för växelvis boende totalt, med eller utan bostadsbidrag. Det innebär 

att 60 procent av alla hushåll som får bidrag för växelvis boende också har 

bostadsbidrag eftersom underhållsstöd vid växelvis boende kräver låga inkomster. 

Gruppen ensamstående med enbart hemmavarande barn är den största gruppen 

i kategorin med växelvis boende barn. 92 procent av dessa hushåll är 

kvinnor. Anledningen till detta är att barnen ofta folkbokförs hos kvinnan vid 

en separation, vilket gör det möjligt för kvinnan att söka bostadsbidrag för 

hemmavarande barn i hushållet. Dessutom tjänar kvinnor generellt sämre än 

män och det är därför vanligare att underhållsstöd vid växelvis boende betalas 

till kvinnor. Eftersom föräldrarna har barnen ungefär lika mycket missgynnas 

den förälder som inte har barnen folkbokförda hos sig vid en ansökan av bostadsbidrag. 

Den föräldern kan då inte få det särskilda bidraget för hemmavarande 

barn. 

Antalet ensamstående män med umgängesbarn borde vara i paritet med antalet 

ensamstående kvinnor med hemmavarande barn. Men så är icke fallet. 

Förklaringen kan vara att männen har för hög inkomst för att kvalificera sig 

för bostadsbidrag och underhållsstöd vid växelvis boende. En annan förklaring 

kan vara att de inte känner till möjligheten att söka bostadsbidrag med 

umgängesbarn.

Inkomst 

(BGI) 


De totalt 9 000 hushållen har cirka 16 000 barn som bor växelvis. Hushållen 

har ytterligare cirka 2 700 barn med underhållsstöd som inte bor växelvis. 

Dessa barn har då andra typer av underhållsstöd. De barn som bor växelvis 

kan vara räknade två gånger i vissa fall eftersom båda föräldrarna kan ha 

både bostadsbidrag och bidrag vid växelvis boende. 

Hushåll med växelvis boende barn har oftast två barn. Av hushållen totalt är 

det 45 procent som har två barn. Det skiljer sig därmed från de ensamståendehushåll 

där boföräldern har barnen varaktigt hos sig (se tabell 1 i bilaga). I 

den typen av hushåll är ett barn vanligast. En ytterligare jämförelse mellan de 

två hushållstyperna visar att en större andel av hushållen med växelvis boende 

barn har tre barn eller fler. 

Tabell 7 Hushåll som får bostadsbidrag och bidrag för växelvis boende 

barn. Olika inkomstintervaller och antal med skuld. 


Hushåll med 

H-barn 


med skuld 


H-barn och 

U-barn 

Antal Andel 

med skuld 

Hushåll med 

U-barn 

Antal Andel 

med skuld 

Totalt 

Antal Andel 

med skuld 

0–58,5 705 21 % 202 35 % 182 30 % 1 089 25 % 

58,5–117 921 18 % 341 33 % 280 69 % 1 542 30 % 

117–150 989 24 % 440 35 % 252 39 % 1 681 29 % 

150–200 1 945 21 % 980 35 % 384 41 % 3 309 28 % 

200– 805 18 % 463 34 % 72 38 % 1 340 25 % 

Totalt 5 365 21 % 2 426 34 % 1 170 45 % 8 961 28 % 

Totalt 37 procent av alla hushåll tjänar mellan 150 000 och 200 000 kronor. 

Andelen hushåll med skuld är drygt en fjärdedel. Storleken på skuld varierar 

mellan inkomstintervallen från drygt 3 000 kronor till 6 000 kronor för hushåll 

med hemmavarande barn. Hushåll med umgängesbarn har skulder i större 

utsträckning och skulderna är betydligt högre. Det kan bero på att de varit 

bidragsskyldiga innan de fick bidrag för växelvis boende och har skulder som 

fortfarande finns kvar. 

De drygt 2 600 hushåll som har en inkomst under 117 000 kronor har 3 800 

hemmavarande barn. 

45


Diskussion och slutsatser 

Resultaten i den här kartläggningen visar vilka olika typer av hushåll med 

särlevande föräldrar som får bostadsbidrag och får och/eller återbetalar underhållsstöd. 

I kartläggningen beskiver vi hushållens sammansättning, ekonomiska 

situation och boende. Det är viktigt att komma ihåg att hushållen i 

undersökningen inte är representativa för alla hushåll med särlevande föräldrar. 

Undersökningen visar enbart de hushåll med bostadsbidrag och som får 

och/eller återbetalar underhållsstöd. Eftersom bostadsbidraget är ett inkomstprövat 

bidrag är det främst hushåll med relativt låga inkomster som återfinns 

i kartläggningen. Det gör att jämförelser mellan hushåll i och utanför undersökningen 

visar på stora inkomstskillnader 19 . 

Medelinkomsten i Sverige år 2002 var 196 600 kronor. För kvinnor var medelinkomsten 

162 100 kronor och för män 230 100 kronor. 20 Det kan jämföras 

med medelinkomsten för de ensamstående boföräldrarna i undersökningen – 

134 300 kronor för kvinnorna och 153 800 för männen. 

De familjer i samhället som har det sämst ekonomiskt är också de som finns 

med i den här undersökningen. Enligt tidigare undersökningar 21 är barnfamiljers 

ekonomiska standard lägre än den för familjer utan barn. Ensamstående 

med barn har det i allmänhet sämre ekonomiskt än andra barnfamiljer. 

Ensamstående barnfamiljer med två eller fler barn har det allra sämst. Den 

här undersökningen visar att det finns nästan 175 000 hemmavarande barn i 

86 500 ensamståendehushåll som har bostadsbidrag och får och/eller återbetalar 

underhållsstöd. 

Det finns uppskattningsvis cirka 179 000 ensamståendehushåll med hemmavarande 

barn i Sverige. Den här kartläggningen visar att ungefär hälften av 

dessa hushåll har bostadsbidrag och får och/eller återbetalar underhållsstöd, i 

antal cirka 86 500. Omfattningen av hushåll med både bostadsbidrag och 

19 Inkomstuppgifterna i den här undersökningen är inte direkt jämförbara med andra 

inkomstuppgifter. Det beror på att det inkomstmått som används här, den bidragsgrundande 

inkomsten (BGI), inte använts i andra undersökningar (se Begrepp i 

kartläggningen). 

20 

För personer i åldern 20–64 år. SCB:s tabell: Beskattningsbar förvärvsinkomst för 

inkomsttagare (medelvärde) efter region, kön och ålder. År 2001–2002. 

21 

Se till exempel Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken, RFV 

Analyserar 2003:11 och SOU 2001:24, Ur fattigdomsfällan. 

46


underhållsstöd visar vilken viktig roll bidragen har för de ensamstående och 

deras barn. 

Syftet med bostadsbidraget är dels att göra det möjligt för barnfamiljerna att 

efterfråga rymliga och goda bostäder, dels att vara ett stöd till barnfamiljer 

med låga inkomster. Undersökningen visar att mer än hälften av alla hushåll 

med bostadsbidrag också får och/eller återbetalar underhållsstöd. Bostadsbidraget 

kan därför sägas ha fått en prägel av familjepolitiskt stöd under senare 

år. I realiteten fungerar bidraget i första hand som utjämnande av ekonomiska 

skillnader mellan barnfamiljer i allmänhet och särlevande föräldrar med barn 

i synnerhet och andra typer av hushåll. 

Totalt finns det 104 600 hushåll i kartläggningen med bostadsbidrag som får 

och/eller återbetalar underhållsstöd. Det är ensamstående boföräldrar med 

underhållsstöd och bostadsbidrag som är den dominerande gruppen. Ungefär 

70 procent av hushållen är ensamstående boföräldrar. Av cirka 73 000 ensamstående 

boföräldrar i undersökningen är 69 000 kvinnor. 

Bild 9 Hushållstyper med bostadsbidrag som får och/eller återbetalar 

underhållsstöd. Antal hushåll 

6 408 

11 777 

4 731 

8 961 

72 696 


boföräldrar 


boföräldrar och 

bidragsskyldiga 



Sambohushåll 

Hushåll med växelvis 

boende barn 

Den näst största gruppen i kartläggningen, 11 procent, är ensamstående bidragsskyldiga 

föräldrar, varav 74 procent är män. Sambohushållen, det vill 

säga de ombildade familjerna, utgör endast sex procent av antalet hushåll i 

undersökningen. Nio procent av hushållen i kartläggningen har växelvis bo- 

47


ende barn. Knappt fem procent av hushållen är ensamstående boföräldrar som 

samtidigt är bidragsskyldiga. 

Hushållen i kartläggningen har totalt 211 800 barn. Av dem är 36 800 umgängesbarn. 

Bilden nedan visar hur antalet barn fördelar sig på de olika hushållstyperna. 

Bild 10 Antal barn i kartläggningens olika hushållstyper 

22 204 

48 

18 634 

13 487 

19 029 

138 446 



och bidragsskyldiga 



Sambohushåll 

Hushåll med växelvis 

boende barn 

Den största andelen (65 procent) är barn till ensamstående boföräldrar. Sambohushållen 

har relativt många barn, vilka utgör knappt nio procent av totalt 

antal barn i kartläggningen. Sambohushållen har knappt tre barn per hushåll. 

Även hushåll med en ensamstående boförälder som är bidragsskyldig är barnrika 

och har knappt tre barn per hushåll. Tio procent av barnen i undersökningen 

är barn till en bidragsskyldig förälder. De flesta av dessa barn är umgängesbarn. 

Hushåll med växelvis boende barn har nio procent av det totala 

antalet barn i kartläggningen. 

Ett stort antal barn till särlevande föräldrar lever i familjer där bidragsberoendet 

är stort. Många familjer har så låg inkomst att familjestöden, i många fall 

även försörjningsstöd, är nödvändiga för att de ska kunna klara sitt uppehälle. 

I undersökningen finns det knappt 58 500 hemmavarande barn i hushåll som 

har en inkomst under 117 000 kronor. Dessa barn utgör drygt 11 procent av 

alla barn till särlevande föräldrar i Sverige. Flertalet av dessa barn lever i 

familjer med en ensamstående mamma. Eftersom underhållsstödet enbart är 

avsett att täcka halva barnets behov blir det svårt för boföräldern i de här 

hushållen att täcka den andra halvan. Trots ovanstående resonemang visar


den här studien att det genomsnittliga hushållet med en ensamstående boförälder 

har ett överskott varje månad. 

Ensamstående boföräldrar klarar sig i allmänhet relativt 

bra 

Det finns knappt 73 000 ensamstående boföräldrar i undersökningen. Typfallet 

visar en situation där boföräldern har ett barn. I den situationen motsvarar 

familjestöden 35 procent av hushållets disponibla inkomst. Den största inkomstkategorin 

för boföräldrarna är 150 000–200 000 kronor. Hälften av 

hushållen har en inkomst över 150 000 kronor. Andelen hushåll med skuld 

ökar med inkomsten. Det kan bero på att det är svårare att uppskatta en högre 

inkomst för det preliminära bostadsbidraget, eftersom en högre inkomst tenderar 

att fluktuera i större utsträckning, än en lägre. En felaktig uppskattning 

av inkomsten får direkt effekt på bostadsbidraget, som är inkomstprövat. 

Medelinkomsten för de ensamstående boföräldrarna i undersökningen är 

135 200 kronor. 

En jämförelse kan göras med de ensamstående föräldrarna med barn som får 

bostadsbidrag men inte underhållsstöd. Dessa föräldrar kan antas sköta underhållet 

direkt med varandra, eller så bor barnen växelvis utan att underhållsstöd 

betalas ut. I juni 2003 fanns det cirka 48 000 sådana hushåll. Medelinkomsten 

för dem var 156 800 kronor. Det är uppenbart att de hushåll med 

särlevande föräldrar med barn som inte får underhållsstöd generellt har en 

betydligt bättre ekonomisk situation. En förklaring är att andelen män är betydligt 

högre för hushållen utan underhållsstöd, 13 procent jämfört med 5 

procent för hushåll med underhållsstöd. Eftersom män i regel har högre inkomster 

än kvinnor blir medelinkomsten för bostadsbidragstagarna utan underhållsstöd 

högre då andelen män är större i denna grupp. 

Bidragsskyldiga föräldrar har ofta ekonomiska problem 

Kartläggningen visar att det finns knappt 11 800 bidragsskyldiga föräldrar 

som får bostadsbidrag och återbetalar underhållsstöd. Det är en av de grupper 

i undersökningen som har det sämst ekonomiskt. De är till tre fjärdedelar män 

och har i allmänhet stora skulder. Inkomsterna är låga. Bara en tredjedel av 

hushållen har en inkomst över 150 000 kronor. Detta kan jämföras med övriga 

typer av hushåll där mer än hälften har en sådan inkomst. Bland dem som 

har en inkomst på 117 000–200 000 kronor har tre fjärdelar skuld för bostadsbidrag 

och/eller underhållsstöd. Storleken på skulderna är i denna grupp 

i genomsnitt cirka 40 000 kronor. Hushållen har i genomsnitt knappt två barn. 

49


De bidragsskyldiga föräldrarna i undersökningen har, jämfört med de andra 

hushållstyperna, låg lön. Det genomsnittliga hushållet är därför beroende av 

försörjningsstöd för att få en dräglig levnadsstandard. Jämfört med de andra 

hushållstyperna har dessa hushåll inga familjestöd förutom bostadsbidraget. 

Eftersom majoriteten av hushållen saknar hemmavarande barn får de heller 

inget särskilt bidrag utöver bostadsbidrag för boendekostnaden. I typfallet 

motsvarar bostadsbidraget 20 procent av den disponibla inkomsten och försörjningsstödet 

10 procent. 

Barns rätt till umgänge med båda sina föräldrar är en viktig princip som slås 

fast i barnkonventionen och föräldrabalken. Drygt 10 000 bidragsskyldiga 

föräldrar i undersökningen, de flesta män, har umgängesbarn. Många av dessa 

hushåll har en svårt ansträngd ekonomi. Reglerna för underhållsstöd ger dock 

en umgängesförälder rätt att göra avdrag på sitt återbetalningsbelopp, om 

umgänget med barnet är fem hela dygn i sträck eller sex hela dygn under en 

månad. Avdraget utgör 1/40 av återbetalningsbeloppet, vilket motsvarar 29 

kronor om dagen när återbetalningsbeloppet är 1 173 kronor. 

Umgängesavdraget gynnar dock bara de föräldrar som tjänar över 72 000 

kronor eftersom de får ett återbetalningsbelopp fastställt. De sämst ställda 

bidragsskyldiga får inget motsvarande bidrag för umgänget med barnen. Om 

inte kommunerna med försörjningsstödet går in och stöder umgänget med 

barnen i dessa hushåll riskerar även barnen att bli lidande av umgängesförälderns 

dåliga ekonomi. 22 

Ombildade familjer med familjestöd har svag ekonomi 

Sambohushållen i undersökningen är drygt 6 400 stycken. Eftersom dessa 

hushåll har underhållsstöd för ett eller flera barn vet vi att de är ombildade. 

Detta är en grupp med ekonomiska svårigheter. Det genomsnittliga sambohushållet 

i undersökningen får ett underskott varje månad, trots att hushållet 

erhåller försörjningsstöd. Hur klarar sig hushållen om de trots försörjningsstöd 

får ett underskott varje månad? Antingen måste föräldrarna spara in på 

utgifter för sina egna eller barnens behov, eller så får de del av privata bidrag 

från släkt eller vänner. 

Visserligen har drygt hälften av sambohushållen en gemensam inkomst över 

150 000 kronor, men det ska räcka till två vuxna och deras barn. Dessutom 

22 Socialnämnden kan bevilja ekonomiskt bistånd till umgänge och umgängesresor 

efter behovsbedömning i varje enskilt fall. 

50


har sambohushållen oftast fler barn än övriga hushållstyper. Genomsnittet är 

tre barn per hushåll, inräknat både hemmavarande barn och umgängesbarn. 

Dessa hushåll har ofta alltså såväl låga inkomster som hög försörjningsbörda. 

I gruppen hushåll med umgängesbarn är det vanligt att hushållen har skulder. 

Andelen med skuld är särskilt stor för den grupp som har både hemmavarande 

barn och umgängesbarn. Skulderna för sambohushåll med umgängesbarn 

ligger på i genomsnitt cirka 36 600 kronor. 

En orsak till att så få sambohushåll förekommer i undersökningen är att 

många sådana hushåll med bostadsbidrag är kärnfamiljer och då utbetalas 

aldrig något underhållsstöd. Långt ifrån alla sambohushåll med bostadsbidrag 

är ombildade familjer med underhållsstöd. 

Bostadsbidragets utformning är en annan viktig förklaring till att sambohushållen 

i undersökningen är få och har det relativt dåligt ekonomiskt. Reglerna 

säger att inkomsten ska räknas individuellt vid ansökan av bostadsbidrag men 

sambohushåll söker bidraget gemensamt. Det går att tjäna 58 500 kronor per 

person i ett sambohushåll innan bostadsbidraget reduceras. Då inkomstgränsen 

för ensamståendehushåll är 117 000 kronor är det inte svårt att förstå att 

det är svårare för sambohushållen att få fullt bostadsbidrag då deras inkomst 

lätt hamnar över 58 500 kronor och bidraget reduceras. Bostadsbidragets 

utformning är den viktigaste orsaken till att få sambohushåll har bostadsbidrag. 

23 Utformningen innebär att de sambohushåll som har bostadsbidrag har 

väldigt låga inkomster. 

Som en effekt av ändringen av inkomstgränserna (1996/97) för sambohushåll 

till 58 500 kronor per sökande minskade problemet med marginaleffekter. 

Lagstiftaren ville inte att det skulle premieras att självmant välja att stanna 

hemma. Den så kallade arbetslinjen skulle förstärkas. 

Bostadsbidragets utformning i dag tenderar i första hand göra bidraget till ett 

bidrag till ensamstående snarare än ett bidrag för sambohushållen. Ett sätt att 

göra bostadsbidraget mer tillgängligt för inkomstsvaga sambohushåll skulle 

kunna vara att höja de individuella inkomstgränserna. Då skulle fler sambohushåll 

få rätt till bidraget samtidigt som arbetslinjen skulle upprätthållas. 

Nivån på de individuella inkomstgränserna kan dock vara svår att fastställa 

med tanke på de marginaleffekter som kan uppkomma vid en ökad arbets- 

23 

Endast 18 procent av alla hushåll med bostadsbidrag är sambohushåll, (i juni 

2003). 

51


inkomst. För stora marginaleffekter skulle motverka tanken om att förstärka 

arbetslinjen. 

Ett annat sätt att stärka en ombildad familjs ekonomi skulle kunna vara att 

göra det möjligt för alla ombildade familjer att få flerbarnstillägg. I dag krävs 

att de sammanboende i en ombildad familj är eller har varit gifta med varandra, 

eller har eller har haft gemensamma barn för att flerbarnstillägg ska 

betalas ut. Flerbarnstillägget skulle i stället kunna vara baserat på antalet 

folkbokförda barn i hushållet. Flerbarnstillägget betalas då ut för det sammanlagda 

antalet barn i hushållet. Dagens regler, som är kopplade till äktenskap 

och gemensamma barn, slår ojämlikt på ombildade familjer med lika 

stor försörjningsbörda. 

Ett problem med en utvidgning av familjebegreppet är att det skulle göra det 

möjligt för exempelvis kollektivboenden att söka flerbarnstillägg. Att ta bort 

äktenskap och gemensamma barn som krav för att få flerbarnstillägg skulle 

kunna leda till svåra utredningar för Försäkringskassan. Dessutom skulle 

kostnaden för flerbarnstillägget öka om fler får rätt till bidraget. I vissa fall 

finns det också en risk för att ombildade familjer blir överkompenserade med 

bidrag. Så kan till exempel vara fallet för familjer där båda vuxna har en inkomst 

samtidigt som särbarnen i hushållet får underhållsstöd. Sådana hushåll 

finns dock inte i den här undersökningen. Frågan om att utvidga familjebegreppet 

i samband flerbarnstillägget är inte oproblematisk och behöver 

utredas vidare. 

Hushåll med växelvis boende barn har det relativt gott 

ställt 

I undersökningen finns nästan 9 000 hushåll som får bostadsbidrag och underhållsstöd 

för växelvis boende barn. Fyra femtedelar av de här hushållen är 

ensamstående kvinnor. Drygt hälften av hushållen har en inkomst över 

150 000 kronor. Den största gruppen, sett till antalet hushåll, har en inkomst 

på mellan 150 000 och 200 000 kronor. Jämfört med andra typer av hushåll 

har dessa skulder i relativt liten utsträckning. 

Typhushållet med växelvis boende barn i undersökningen har ett överskott 

varje månad. Familjestöden står för 28 procent av hushållets disponibla inkomst 

i det här typfallet. Även om föräldern inte hade fått bidraget för växelvis 

boende barn hade hon eller han haft ett betydande överskott varje månad. 

En förklaring till det kan vara att en förälder med växelvis boende barn har 

möjlighet att öka sitt arbetskraftsutbud den tid barnet inte är boende hos föräldern. 

Utifrån de framtagna typhushållen kan frågan ställas: Är det motiverat 

52


med ett bidrag för växelvis boende barn? Uppenbarligen finns andra typer av 

hushåll med större behov av ekonomiskt stöd. 

För hushåll med växelvis boende barn blir det tydligt att bostadsbidraget och 

underhållsstödet inte harmoniserar. För att ett hushåll ska få underhållsstöd 

för växelvis boende krävs att barnen bor ungefär halva tiden hos var och en 

av föräldrarna oavsett folkbokföringsadress. Båda föräldrarna skulle därför 

kunna vara berättigade till det särskilda bidraget inom bostadsbidraget. Men 

eftersom det särskilda bidraget styrs av var barnet är folkbokfört är det bara 

den ena föräldern som kan få det. Det vanligaste är att mamman har barnen 

folkbokförda hos sig och därmed är det oftast pappan som missgynnas av 

regelsystemet. 

Även när det gäller utbetalningen av barnbidraget finns problem när barnen 

bor växelvis. Oftast får mamman barnbidraget utbetalt till sig när barnen bor 

växelvis. Det finns i dag ingen möjlighet för Försäkringskassan att dela barnbidraget 

mellan mamman och pappan. Däremot kan föräldrarna själva komma 

överens om att dela bidraget. Om föräldrarna inte kommit överens sinsemellan 

riskerar pappan att missgynnas ekonomiskt. I förlängningen kan det 

finnas en risk att det går ut över barnets umgänge med den förälder som går 

miste om bidrag. 

Familjestöden spelar en viktig roll för barn med 

särlevande föräldrar 

Undersökningen visar att det i första hand är ensamståendehushållen som får 

de ekonomiska familjestöden bostadsbidrag och underhållsstöd. För de ombildade 

familjerna krävs mycket låga inkomster för att kunna ta del av bostadsbidraget. 

För många särlevande föräldrar med låg inkomst finns därmed 

ett ekonomiskt incitament att bo ensam och att inte flytta ihop med en ny 

partner med låg eller ingen inkomst. Ensamstående kan vid bildandet av ett 

sambohushåll förlora hela eller delar av bostadsbidraget. 

Studier om hur föräldrarnas ekonomi påverkar barns levnadssituation visar att 

en dålig ekonomi lättare leder till konflikter i familjen, vilket sannolikt påverkar 

barnen negativt. Svenska levnadsnivåundersökningar visar dessutom 

att ekonomiska problem under uppväxten har långsiktiga negativa konsekvenser 

såväl fysiskt som psykiskt. Enligt amerikanska studier ger låga in- 

53


komster vid en ålder mellan 0 och 5 år betydligt större problem med skolgången 

än motsvarande ekonomiska problem när barnen är äldre. 24 

För de flesta hushåll i undersökningen utgör familjestöden en avgörande 

skillnad för deras livssituation. De klarar sig på en relativt låg inkomst och 

bidrag, utan att behöva försörjningsstöd. För en del hushåll räcker inte familjestöden 

för att täcka familjens behov eftersom den egna inkomsten är alltför 

låg. Dessa hushåll tvingas därför söka försörjningsstöd från kommunen. 

Ekonomin och levnadssituationen för hushåll med familjestöd varierar mycket. 

Det är uppenbart att barn till särlevande föräldrar även ekonomiskt lever i 

skilda världar! 

24 Barn och ungdomars välfärd, SOU 2001:55. 

54


Bilaga 1 Tabeller – antal barn per hushåll 

Tabell 1 Ensamstående boföräldrar som får både bostadsbidrag och 

underhållsstöd. Fördelade efter antal barn i bostadsbidragssystemet 

Antal barn 

per hushåll 



Totalt 

Antal Andel Antal Andel Antal Andel 

1 29 425 42 % – – 29 425 40 % 

2 26 583 37 % 775 44 % 27 358 38 % 

3 10 532 15 % 692 39 % 11 224 15 % 

4 3 119 4 % 234 13 % 3 353 5 % 

5– 1 271 2 % 65 4 % 1 336 2 % 

Totalt 70 930 100 % 1 766 100 % 72 696 100 % 

Tabell 2 Ensamstående boförälder och bidragsskyldig i underhållsstödssystemet 

som får bostadsbidrag. Fördelade efter antal 

barn i bostadsbidragssystemet 

Antal barn 

per hushåll 



Totalt 

Antal Andel Antal Andel Antal Andel 

1 288 45 % – – 288 6 % 

2 201 31 % 1 478 36 % 1 679 36 % 

3 100 16 % 1 557 38 % 1 657 35 % 

4 42 6 % 730 18 % 772 16 % 

5– 15 2 % 320 8 % 335 7 % 

Totalt 646 100 % 4 085 100 % 4 731 100 % 

55


Tabell 3 Ensamstående som får bostadsbidrag och är återbetalningsskyldig 

av underhållsstöd. Fördelade efter antal barn i 


Antal barn 

per hushåll 

56 

Hushåll med 

H-barn 


H-barn och 

U-barn 

Hushåll med 

U-barn 

Totalt 

Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel 

1 223 63 % – – 4 576 45 % 4 799 41 % 

2 94 26 % 572 48 % 3 761 37 % 4 427 38 % 

3 28 8 % 451 38 % 1 383 13 % 1 862 16 % 

4 8 2 % 132 11 % 398 4 % 538 4 % 

5- 2 1 % 35 3 % 114 1 % 151 1 % 

Totalt 355 100 % 1 190 100 % 10 232 100 % 11 777 100 % 

Tabell 4 Sambohushåll med bostadsbidrag där minst en av föräldrarna 

får och/eller återbetalar underhållsstöd. Fördelade efter antal 

barn i bostadsbidragssystemet 

Antal barn 

per hushåll 

Hushåll med 

H-barn 


H-barn och 

U-barn 

Hushåll med 

U-barn 

Totalt 


1 859 21 % – – 172 46 % 1 031 16 % 

2 1 326 33 % 330 17 % 130 34 % 1 786 28 % 

3 1 075 26 % 554 29 % 54 14 % 1 683 26 % 

4 538 13 % 522 27 % 14 4 % 1 074 17 % 

5– 297 7 % 529 27 % 8 2 % 834 13 % 

Totalt 4 095 100 % 1 935 100 % 378 100 % 6 408 100 %


Tabell 5 Hushåll som får bostadsbidrag och bidrag för växelvis boende 

barn. Fördelade efter antal barn i bostadsbidragssystemet 

Antal barn 

per hushåll 

Hushåll med 

H-barn 


H-barn och 

U-barn 

Hushåll med 

U-barn 

Totalt 


1 1 449 27 % – – 511 44 % 1 960 22 % 

2 2 383 45 % 1 262 52 % 392 33 % 4 037 45 % 

3 1 199 22 % 726 30 % 217 19 % 2 142 24 % 

4 272 5 % 314 13 % 41 3 % 627 7 % 

5– 62 1 % 124 5 % 9 1 % 195 2 % 

Totalt 5 365 100 % 2 426 100 % 1 170 100 % 8 961 100 % 

57


Bilaga 2 Typhushåll 

De här typhushållen är framtagna efter medianinkomsten för varje grupp. De 

är framtagna som ett komplement till typhushållen i rapporten. 


Barbro är 39 år och har ett barn som är 7 år. De bor i Falun i en trerummare om 

74 kvadratmeter. Barbro jobbar på ett telemarketingföretag med provisionslön. 

58 


Lön 12 500 

Skatt (32 %) –4 000 




Barnbidrag 950 



Summa 2 042 

Barbros överskott är 2 042 kronor per månad. 

Ensamstående boföräldrar som är bidragsskyldiga 

Margareta är 35 år och har tre barn varav två bor hemma hos henne och det 

tredje barnet bor hos pappan. Barnen är 15, 13 och 9 år gamla. 13-åringen bor 

hos pappan i Göteborg. De bor i Uddevalla i ett hyresrätt på 124 kvadratmeter 

fördelade på fem rum och kök. Margareta har skuld för bostadsbidrag som hon 

betalar av på 12 månader, 194 kronor per månad. 

Barnet som inte bor hos Margareta kommer på besök varannan helg. Resorna 

sker med buss. Kostnaden för umgängesresorna står Margareta för.


Lön 12 900 

Skatt (32 %) –4 128 



Återbetalning, bostadsbidrag –194 


Återbetalningsbelopp, underhållsstöd –594 




Umgängesresor –132 

Summa –75 

Margareta har ett underskott på 75 kronor per månad. Enligt socialtjänstens 

riksnorm för levnadskostnader kvalificerar hon sig inte för försörjningsstöd. 

Ensamstående bidragsskyldiga föräldrar 


Björn är 50 år och bor i Liljeholmen i Stockholm. Han har en 15-åring som bor 

med sin mamma i Åkersberga. Björns hyresrätt har två rum och kök på 61 

kvadratmeter. Han arbetar tidvis som byggnadsarbetare och har uppskattat sin 

inkomst till 120 000 kronor för år 2003. Björn har barnet boende hos sig 

varannan helg. Eftersom barnet redan har månadskort i kollektivtrafiken har 

Björn inga extra kostnader för umgängesresor. 

Björn har beviljats helt anstånd med sin återbetalning av underhållsstöd för år 

2003. Därför betalar han inte det återbetalningsbelopp som fastställts. Beloppet 

ackumuleras varje månad till den skuld Björn har som nu är cirka 38 000 

kronor. 


Lön 10 000 

Skatt (32 %) –3 200 



Återbetalningsbelopp, underhållsstöd (–350) 



Summa –408 

Björns underskott blir 408 kronor varje månad. 

59


Sambohushåll 

60 

Margit och Lars hyr en trerummare på 80 kvadratmeter i Majorna i Göteborg. 

De har två hemmavarande barn som är 14 och 3 år. Det äldsta barnet har 

Margit ihop med en annan man och Margit får underhållsstöd via 

Försäkringskassan. Det yngsta barnet är Margit och Lars gemensamma barn. 

Lars arbetar och har en inkomst på 156 600 kronor per år och Margit saknar 

inkomst. Arbetsinkomsten för Lars blir drygt 13 000 kronor per månad. 

Hushållet behöver varje månad ett tillskott på 604 kronor i form av 

försörjningsstöd. 


Lön 13 050 

Skatt (32 %) –4 176 


Bostadsbidrag 600 




Föräldrars behov –5 894 


Summa –2 010 

Hushållets underskott är 2 010 kronor varje månad, trots att försörjningsstöd 

utgår med 1 182 kronor.

Hushåll med växelvis boende barn 

Hanna är 37 år och bor med två barn, 9 och 6 år, i Arlöv. De bor i en hyresrätt 

på tre rum och kök om 76 kvadratmeter. Barnen bor ungefär halva tiden hos 

Hanna och halva tiden hos pappan. Hannas inkomst är 150 000 kronor per år, 

det vill säga 12 500 kronor per månad. Bidraget för växelvis boende är 214 

kronor per barn. 


Lön 12 500 

Skatt (32 %) –4 000 



Underhållsstöd 428 

Barnbidrag* 950 

Barns behov** –2 332 


Summa 1 765 

* I exemplet antas att föräldrarna delar på barnbidraget. 

** I exemplet är barnens behov halverat. 

Hannas överskott är 1 765 kronor per månad. 


61


Bilaga 3 Schabloner och riksnorm för 

försörjningsstöd 

Konsumentverkets schabloner för barns behov 2003 

0–6 år 65 % av basbeloppet 2 091 kronor/mån 



Basbeloppet för 2003 var 38 600 kronor. 

I schablonbeloppet ingår följande poster: 

livsmedel, förbrukningsvaror, hälso- och hygienartiklar, kläder och skor, 

leksaker och fritidsartiklar, husgeråd och inventarier, TV och radio, reparationer 

m.m. hushållsel, försäkringar och fickpengar. 

Till schablonbeloppet läggs kostnader för barnomsorg, fritidshem, inackordering 

på studieorten etc. Reducering görs med 10 procent av basbeloppet om 

barnet får mat på dagis, fritids eller i familjedaghem. Denna summa får anses 

motsvara den kostnad för mat m.m. som barnet får utanför hemmet. Andra 

kostnader, t.ex. för sjukdom eller för någon speciell fritidsaktivitet, måste 

föräldrarna också komma överens om hur dem vill fördela. Därefter drar man 

ifrån barnets sociala förmåner, t ex. allmänt barnbidrag, 950 kronor/mån (år 

2001), studiebidrag samt eventuellt egen inkomst, dock inte mindre inkomst 

från feriearbete eller liknande. 

Konsumentverkets schabloner för vuxnas kostnader 2003 (ur Råd och 

Rön 2003) 

Kvinnor 31–49 år Män 31–49 år 

1 pers. i hushållet 3 580 kronor/mån 3 850 kronor/mån 




Kostnader för el tillkommer. Schablonen är beräknad för boende i lägenhet i 

storstad. För boende i mindre orter minskar kostnaden något. 

62


I schablonen ingår individuella kostnader: livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, 

matlåda till jobbet och gemensamma hushållskostnader: förbrukningsvaror, 

möbler, husgeråd, tidning, telefon, TV, hemförsäkring. 

Riksnorm för försörjningsstöd 2003 

Personliga kostnader vuxna: 

Ensamstående 2 575 kronor 

Samboende 4 685 kronor 

Personliga kostnader barn: 

3 år med lunch 1 305 kronor 

7–10 år 1 815 kronor 

11–14 år 2 090 kronor 

15–18 år 2 360 kronor 

Gemensamma hushållskostnader: 

1 person 680 kronor 

2 personer 770 kronor 



5 personer 1 050 kronor 

63

Skilda världar. En kartläggning av särlevande föräldrar ombildade

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?