DS (pdf 3 020 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING 

# 4 12 april 2006 tidningen för dig i försäkringskassan 

BrOTTSOFFEr 

OFFEr rEDaN 

FÖrE BrOTT 

Försäkringsläkaren: 

HÅllEr 

STriKT 

liNJE 

DEN NYa 

SVENSKa 

MODEllEN 

Dalarna 

GiCK MOT 

FriSKarE liV

Korta väntetider ... 

... till 

kvalitetssäkrad 

rehab 

Rygginstituet 

har kvalitetsäkrat 

sin 

verksamhet 

enligt ISO 

9001:2000 

sedan flera år. 

Rygginstitutet - Luleå 

Håkan Blom 

Tel: 0920-26 85 50, Fax: 0920-26 76 35 

E-mail: lulea@rygginstitutet.se 

Rygginstitutet - Sundsvall 

Helmut Kerschbaumer 

Tel: 060-64 73 00, Fax: 060-64 73 01 

E-mail: sundsvall@rygginstitutet.se 

Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS) 

Rygginstitutet - Stockholm 

Kjell Hedenus 

Tel: 08-54 43 11 10, Fax: 08-54 43 11 11 

E-mail: vaxholm@rygginstitutet.se 

Rygginstitutet - Växjö 

Kerstin Karlsson 

Tel: 0470-70 74 40, Fax: 0470-70 74 30 

E-mail: vaxjo@rygginstitutet.se 

Försäkringskassan i Sverige 

har avtal med oss – så väl mött på 

alla Rygginstituten... 

Här är våra produkter med koder: 

• 4 veckors ryggrehabilitering, Sverige 

Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2a 

• 4 veckors ryggrehabilitering, Spanien 

Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2d 

• 2 veckors ryggrehabilitering, Sverige 

Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2b 

• 2 veckors ryggrehabilitering, Spanien 

Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2e 

• 4 veckors whiplashsrehab, Sverige 

Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2a 

• 8 veckors stressrelaterad rehab, Sverige 

Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2c 

• 2 veckors stressrelaterad rehab, Spanien 

Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2f 

• Försäkringsmedicinsk utredning (FMU) 

Avtalskod: FG 00121/2002-30a 

• Arbetslivsinriktad utredning (ARU) 

Avtalskod: FG 00114/2003-4007-1a 

Rygginstitutet/CFS - Marbella, Spanien 

Inga-Lill Åström 

Tel: 060-64 73 13, Fax: 060-64 73 01 

E-mail: inga-lill.astrom@rygginstitutet.se 

Apartado 192, ES-29600 Marbella 

Tel: 0034-952 77 05 83 

Fax: 0034-952 82 75 40 

E-mail: centroforestal@telefonica.net. 

www rygginstitutet se 

www.norrlandsreklam.se

catharina 

byström, 

chefredaktör 

dagens socialförsäkring • april 2006 

# 4 

Jag har Jobbat en del i danmark. 

Säga vad man vill om Danmark men 

så gemytligt som ryktet säger är det 

inte. Inte mer än i Robertsfors, Virserum 

eller Laholm om jag får säga vad 

jag tycker. Något de är bra på däremot 

i Danmark är att säga vad de tycker. 

Och då menar jag inte leva ut hela sitt 

gnäll efter ett möte när ingen hör på, 

slänga beska kommentarer i det tysta, 

föra ändlöst bittra diskussioner vid fikat. 

För en koncensus-skolad svensk 

är det förstås en chock. Att komma 

överens har inget egenvärde i sig eller 

att hålla med för att upprätthålla stämningen 

är inget 

Att säga vad 

man tycker kan 

bli en chock 

för en dansk på 

jobbet (nej, man 

ska inte generalisera, 

ja det finns 

undantag). Alltså: 

om man inte 

genast säger vad 

man tycker blir man överkörd. Det kan 

man visserligen bli ändå men då har 

man ändå försökt. Och det är klart, det 

finns ju ingen vidare anställningstrygghet 

så håller man inte med kan man 

förstås bli ”fyred” redan dagen därpå. 

Jag är ingen förespråkare av den danska 

hållningen, särskilt inte i dessa dagar. 

Men någonting frisk finns det över 

deras sätt att gå i konfrontation. 

Min franske man tar sig ofta för pannan 

för den svenska flatheten. Han kan 

inte förstå varför folk inte säger ifrån, 

protesterar, demonstrerar och häller ut 

10 ton frysta köttbullar utanför Rosenbad. 

Men jag å min sida kan 

inte förstå att fast de gör alla 

de där protesterna i Frankrike 

så ser det ändå ut 

som det gör. Men den 

inre frustrationen blir 

mindre och det finns 

färre bittra människor 

i ett sådant 

klimat, säger han. 

Fan tro’t. 

4 

24 

12 

18 

AKTUELLT 

hallå där: Ulrik Lidwall. Varför är handläggarna mindre 

aktiva idag i rehabilitering? 4 

Gävleborg provar nytt sätt att lösa vardagproblem 6 

Lokalvården ska upphandlas gemensamt 9 

SÅ GJORDE VI 

Dalarna fick ned sina interna sjuktal genom konsekvent 

och träget arbete. 12–16 

Nu har försäkringsdelegationerna varit igång i 16 månader 

– läs vad de gjort. 18–21 

PROBLEMLÖSARNA 

Effektiva möten – så kan man göra 22 

INTERVJU 

Margaretha Larsson är både sjukskrivande läkare och 

försäkringsläkare – det kan vara en utmaning. 24-26 

FOKUS 

Brottsoffer mer sjukskrivna än andra redan innan 

brottstillfället. 28-29 

Bättre samverkan minskade sjukdagarna. 28 

ÅSIKTER 

"Vi ska fortsätta ta hand om förbättringsförslag" 31 

Arbetslivsministern: "Prövningen måste blir bättre" 31 

Het debatt om pisksnärtskador i Västra Götaland 32 

NÄST SIST 

Språkspalten: Förstår kunderna orden vi använder? 35 

PS 

Generaldirektör Curt Malmborg får sista ordet 36

hallå där . . . 

Ulrik lidwall 

utvärderingsavdelningen vid försäkringskassans 

huvudkontor, vars rapport 

”försäkringskassan och arbetslivsinriktad 

rehabilitering – regelverket 

i praktiken” har presenterats i 

dagarna. 

”Allt är 

inte svart 

eller vitt” 

Rapporten visar att handläggarna var 

mindre aktiva i rehabiliteringsarbetet 

2003 än 1999? Hur kan det komma sig? 

– Jag tror att det beror på att de 

långa sjukfallen blev så många fler att 

handläggarna inte hann med. Dessutom 

hade man börjat jobba lite annorlunda, 

till exempel med tidig bedömning 

och tidiga insatser. Det har tagit 

resurser från det traditionella rehabjobbet. 

Vilket jag tycker att man borde 

klargöra tydligare. 

Berätta lite om resultatet! 

– 2003 tog det mycket längre tid för 

Försäkringskassan att ta ställning till 

om den sjukskrivne behövde rehabilitering. 

Rehabiliteringsplaner gjordes 

sällan och sent. Avstämningsmötena 

var få och det tog alldeles för lång tid 

innan den sjukskrivne fick besked om 

kontaktperson. Knappt 25 procent fick 

en aktiv åtgärd under första sjukskrivningsåret. 

Uppskattningsvis skulle 40 

procent behöva det. 

– Men man måste också tänka på 

att en del av reglerna, till exempel om 

avstämningsmöte och kontaktperson, 

infördes först 2003. På så sätt kan man 

se den här rapporten som en nollmätning. 

Var det något som överraskade dig? 

– Det är nog just att Försäkringskassans 

aktivitet har minskat över tid, 

i vissa fall rejält. Det är oroväckande, 

även om det som sagt finns vissa förklaringar. 

Perioden ni undersökt är alltså 2003. 

Måste det ta så lång tid att få en rapport 

färdig? 

– Nej, absolut inte och den var faktiskt 

klar redan i julas. Dessutom har vi 

haft mycket på gång i samma projekt. 

Generellt gäller att vi har lite för lite 

resurser till alla de intressanta analyser 

som bör göras. 

Det blev en del skriverier i media, inte 

alltid korrekta. Hur känns det? 

– Man kan inte förvänta sig att allt 

ska bli rätt, media vill gärna överdriva. 

Är det ganska rätt får man vara nöjd, 

och det tycker jag det blev den här gången. 

Viktigast var kanske att Försäkringskassan 

inte pekades ut som en ensam 

bov. Det handlar ju mer om hur hela rehabiliteringen 

är organiserad i samhället. 

Och här är det onekligen lite av rehabröra. 

Vad gör du nu? 

– En fördjupad analys av samma data, 

till exempel vilka som får åtgärder och 

vilka effekterna blivit. Den visar faktiskt 

att resultaten inte är så dåliga som det 

sägs ibland. Jag hoppas bli klar i maj. 

– Vi kommer också att göra en ny utvärdering 

av samma typ som den här, 

baserad på material från 2005. Som inte 

ska ta lika lång tid. Och som förhoppningsvis 

visar på bättre resultat. Annars 

är det ju lite dystert för organisationen. 

Samtidigt är det ju viktigt att vi kan nyansera 

bilden och också visa på det som 

görs i sjukskrivningsprocessen och inte 

bara det som inte görs. 

Du skriver på en avhandling också? 

– Ja, det stämmer. Jag är tjänstledig 

en dag i veckan för det. Ämnet är – kanske 

inte precis förvånande – långvarig 

sjukskrivning på individ- och samhällsnivå. 

Blir du som utvärderare gladare över bra 

resultat? 

– Det som är roligt är när man kan 

nyansera bilden litet. I debatten är allt 

ofta svart eller vitt, men så enkelt är det 

sällan i verkligheten. 

eva lindén 

dagens socialförsäkring • april 2006

FriSkvårDSpengen 

Stora skillnader i landet 

idag är det stora skillnader på hur friskvård subventioneras runt om i landet. 

delvis beror det på att kostnaderna är olika i sverige. Men nya riktlinjer är på 

gång till nästa år då skillnaderna kommer att jämnas ut. 

Försäkringskassan har en uttalad ambition 

att medarbetarna ska syssla med 

friskvård. För att ”underhålla och bygga 

upp” Försäkringskassans medarbetare 

har arbetgivarbeslut tagits i alla län 

utom ett som ger de anställda rätt till 

en friskvårdstimme varje vecka med bibehållen 

lön. Vidare finns i alla län någon 

form av friskvårdssubvention och 

en riksgemensam förmånsrabatt på årskort 

vid S.A.T.S motionsanläggningar 

(som dock bara är etablerad på några 

orter i landet). 

Även om friskvårdsmålet är detsamma 

i hela landet är sättet att bedriva och 

stötta friskvårdsarbetet i övrigt mycket 

varierande. 

Synen varierar 

Jämtland, Västerbotten och huvudkontoret 

har den mest generösa friskvårdssubventionen 

med maximalt 2 000 kronor 

per anställd och år. Jönköping, Örebro 

och Östergötland bidrar med minst 

– där får en anställd högst 500 kronor 

per år som friskvårdssubvention. 

Synen på hur motion och friskvård 

ska bedrivas är också varierande, om än 

Rättvisare friskvård 2007 

med nya nationella riktlinjer kommer 

friskvårdssubventionerna att jämnas ut 

i landet. Men det betyder inte att de 

ska vara lika. 

Jeanette Rubertson, ansvarig för arbetsmiljö- 

och hälsofrågor, ska ta fram 

nya, enhetliga regler och riktlinjer för 

Försäkringskassans friskvårdsarbete till 

nästa år. 

– Friskvårdstimmen ska finnas kvar, 

om jag får bestämma. De som får låg 

subvention i dag kommer troligen att 

få en förbättring, men en del kan få en 

försämring. 

Med Försäkringskassans nya styrdokument 

för friskvård och förebyggande 

hälsoinsatser får de 16 000 anställda enhetliga 

och likvärdiga regler för friskvårdssubventionerna. 

– Stödet för friskvård kommer att fin- 


ganska likartad i de flesta länen. Sticker 

ut gör egentligen bara två län – Västmanland, 

där man inte har någon generell 

friskvårdstimme och Kronobergs 

län, där man har en egen tolkning av 

hur medarbetarna själva ska ta ansvar 

för sin hälsa. 

Den innebär bland annat att friskvård 

helst inte ska ske på arbetstid. Friskvårdsaktiviteter 

subventioneras – när 

friskvården sker på fritiden. Friskvård på 

betald arbetstid – på friskvårdstimmen – 

berättigar inte till någon subvention. 

Chefen tillsammans med medarbetarna 

I Kronobergs län ska därtill chefen ”i 

samtal med sina medarbetare komma 

överens om vilken aktivitet eller åtgärd 

de anställda ska vidtaga under året 

för att hålla sig i god fysisk eller psykisk 

form. Medarbetarens önskemål 

bör vara tungt vägande för ställningstagande 

av aktivitet.” Men arbetet får 

inte påverkas alls; ”En rekommendation 

är […] att man i början av varje termin 

planerar för aktiviteterna.” 

ivan MarkoWicZ 

nas kvar, men jag tror att arbetsgivaren 

tydligare måste uttala vad som är ambitionen 

med friskvårdstimmen. 

Idag är det stora skillnader i hur man 

kan nyttja friskvårdstimmen. Inom flera 

län kan man dela upp den under veckan 

medan man i andra län kan ackumulera 

flera timmar och ta ut en halv dag. 

Hon vill inte uttala sig om de skillnader 

som finns i dag är rimliga, eller var 

nivån bör ligga. Men det är inte, menar 

hon, självklart att subventionen ska 

vara densamma i hela landet. 

– I Stockholm är taket, där subventionen 

blir skattepliktig, 6 000 konor 

per år. På andra håll är beloppet lägre. 

Och det beror bland annat på att kostnaderna 

för att motionera varierar över 

landet. 

ivan MarkoWicZ 

Maxtak gör 

jämförelsen 

svår 

det är inte bara 

möjlig storlek på 

subventionen som 

skiljer sig mellan 

länen idag. en del 

län har ett ”tak” 

på en viss procent. 

i exempelvis 

stockholm har 

de 1 000 kr/år och 

på huvudkontoret 

2 000 kr/år men 

max 50 procent 

av kostnaden. köper 

du ett kort 

för 1 000 kr när du 

arbetar i stockholms 

län får du 

då 1 000 kr i subvention 

men jobbar 

du på huvudkontoret 

får du 

500 kr. 

Kronor 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

Medel: 1 055 kronor 

akTUEllT 

på gång... 

Riksdag och 

depaRtement 

18/4 ekonomiska 

vårpropositionen. 

FöRsäkRingskassans uppdRag 

20/4 rapport om tandvård för 

äldre. 

2/5 att utforma en mer kvalitetssäkrad, 

enhetlig och rättssäker 

sjukskrivningsprocess. 

Delrapport. 

2/5 Utgiftsprognos 2006-2009. 

15/5 remissvar på betänkande om 

socialförsäkringsbalk. 

15/5 Utvärdering av arbetet med 

att integrera ett könsperspektiv 

i tillämpningen av socialförsäkringen. 

i FöRsäkRingskassan 

19/4 försäkringskassans styrelse 

sammanträder. 

i omväRlden 

19/5 rehabilitering – så funkar 

det. 

Seminarium om utvärdering av rehabiliteringsgarantin 

i Stockholms län. 

Stora variationer i 

subventionerna runt 

om i landet. 

Östergötland 

Örebro 

Jönköping 

Västmanland 

Södermanland 

Skåne 

Dalarna 

Gävleborg 

Västa Götaland 

Västernorrland 

Stockholm 

Norrbotten 

Kronoberg 

Gotland 

Uppsala 

Halland 

Värmland 

Blekinge 

Kalmar 

Jämtland 

Västerbotten 

Huvudkontoret

AKTUELLT 

Nytt sätt att lösa problem 

försäkringskassan i gävleborgs län har tillsammans med en 

projektgrupp från huvudkontoret gått igenom vilka problem 

handläggarna brottas med i sin vardag och hur de kan 

åtgärdas. 

– Det gav oss en väldigt bra ingång till 

huvudkontoret för våra problem och 

har gett oss en bra plattform för att gå 

vidare, säger Michael Sahlin, controller 

vid länskontoret i Gävle och deltagare 

från länet i projektgruppen. 

– Responsen hos handläggarna var 

väldigt positiv när de upplevde att vardagsproblemen 

togs på allvar. 

Workshop 

Projektgruppen, eller fokusteamet för 

vardagsförbättringar som man kallar 

sig, genomförde i november förra året 

två workshops i Gävle med handläggare 

från Gävleborg. 

– Man diskuterade problem i det dagliga 

arbetet och funderade över tänkbara 

lösningar, säger Michael Sahlin. 

Det kunde röra stora eller små saker, 

lokala eller centrala, IT-relaterade eller 

inte. Det fanns inga restriktioner för vad 

handläggarna kunde ta upp. 

– Vi frågade vad de upplevde för problem 

i vardagen och vad som hindrade 

dem att göra ett så effektivt handläggningsjobb 

som de ville, säger projektledare 

Catharina Nilsson, Internkundenhet 

produktion inom Utvecklingsdivisionen. 

För varje problem identifierade fokusteamet 

var ansvaret för problemet 

ligger i Försäkringskassans organisation. 

Problemägaren fick ta ställning till 

om, hur och när det skulle åtgärdas. 

Totalt listades 43 olika vardagsproblem. 

Av dem var 14 av lokal karaktär 

(se faktaruta) som Försäkringskassan i 

Gävleborg hanterade. 

– Det handlade i några fall om problem 

som vi hade missat eller som skulle 

ha tagit längre tid innan de hade nått 

ledningsnivå, säger Michael Sahlin. 

Omorganisationströtthet 

Några saker är redan genomförda. Ledningsgruppen 

i Gävleborg har fått information 

om att det finns en omorganisationströtthet 

bland handläggarna. Posthämtningen 

har senarelagts. Och landstinget 

har kopplats in för att komma tillrätta 

med svårtydda läkarintyg. 

– Med tanke på att en fjärdedel av 

problemen rörde lokala förhållanden 

finns det anledning för oss att gå vidare 

för att se om det finns fler, säger Michael 

Sahlin. 

I maj ska han lägga fram ett förslag 

inför länsledningen om hur arbetet med 

vardagsförbättringar kan integreras i 

Rehabilitering Reh på Mösseberg 

Rehabilitering bil ger resultat! 

Våra program ogr - med kompletta 

utredningar nga och fullständig 

dokumentation ment - ger bästa tänkbara 

förutsättningar sätt för goda resultat. 

Vi följe följer 7-stegsmodellen 7-stegsmo och 

SASSAM. SASS Våra resultat esult visar att vi ger 

individen i förbättrad d aarbetsförmåga. 

Michael Sahlin 

14 problem var 

av lokal natur. 

Till exempel: 

• svårtydda 

handskrivna 

medicinska 

underlag 

• avgående post 

hämtas för tidigt 

• samtal om 

sjukpenning 

kopplas fel 

• blanketter via 

kundmottagningarna 

inte 

rätt ifyllda 

• olika bokningsrutiner 

till försäkringsläkarna 

• möjlighet till 

telefonfri tid 

• arkivfrågor 

Försäkringskassans kvalitetsarbete. 

Bland problem på nationell nivå pekar 

Michael Sahlin bland annat på att 

föräldrar inte kan överlåta dagar mellan 

varandra via Internettjänsten. 

– Det är ett problem att inte kunden 

kan göra allt där, framförallt när vi nu 

marknadsför tjänsten. 

En annan sak är den långa inloggningstiden 

för att komma åt ärenden i 

datasystemet. En mätning i Hudiksvall 

visade att det tog fyra minuter. Den tiden 

har redan halverats och ska kortas 

ännu mer. 

Förslagsverksamhet 

I slutrapporten från projektet föreslås 

att ytterligare ett par län får pröva arbetsmetoden 

med vardagsförbättringar. 

– Men initiativet måste komma från 

länen, säger projektledare Catharina 

Nilsson. Det är viktigt att vi får en inbjudan. 

En specialfråga för projektet var att 

jämföra vardagsproblemen med dem 

som kommer upp i traditionell förslagsverksamhet. 

– Fokusteam får enbart fram problem 

relaterade till handläggarnas arbetssituation, 

säger Catharina Nilsson. 

– Arbetssättet gör också att det blir 

mer tryck på att åstadkomma lösningar. 

Hon vill också lyfta fram att projektet 

byggt på samarbete både mellan länet 

och huvudkontoret och mellan Försäkringskassans 

divisioner. 

sven-erik Johansson 

• FMU 

• ARU med neuropsykologisk testning 

• Arbetslivsinriktad rehabilitering – stress, smärta 

• Onkologisk rehabilitering och 

lymfödemterapi (ackrediterat enligt carf) - www.carf.org 

• Rehabilitering för neurologiska & reumatologiska 

sjukdomar 

• Njursjukdomar – rehabilitering i kursform 

• Astma/KOL 

• Förebyggande & kompletterande företagshälsovård 

• Undervisning & konferens 

• Psykosomatisk analys 

Mösseberg RehabCenter Box 733, 521 22 Falköping • Telefon 0515-856 05 • www.mosseberg.se • sskfm@mosseberg.se 


Kort och tydligt i nya brev 

nu pågår arbetet för fullt med att förnya försäkrings- 

kassans cirka 600 manuella brev. syftet är att förenkla och 

förtydliga för kunderna. näst på tur står alla maskinella 

beslut och därefter blanketterna. 

– Breven är väldigt viktiga. En stor del 

av vår kommunikation med kunderna 

sker via våra brev. Det betyder mycket 

för vår image, säger Titti Emtefall, verksamhetsledare 

på enheten för kundbemötande. 

Största problemen först 

Den nya enheten ser nu över arbetsrutinerna 

för brev och blanketter. Enheten 

ska jobba med kundfrågor och se till att 

kunderna möts av begripliga och tydliga 

texter. Hittills har ansvaret för textframställning 

vilat hos försäkringsavdelningarna. 

De har tagit initiativ till att 

skriva om texter exempelvis vid lagförändringar. 

Första steget är att ta tag i de allra 

En del av de personer som nekas sjukpenning 

av Försäkringskassan vänder sig 

till socialtjänsten för att få försörjningsstöd 

(tidigare socialbidrag). Detta har i 

den allmänna debatten, bland annat av 

företrädare för kommunerna, beskrivits 

så som att kostnader ”vältras över” från 

socialförsäkringen till kommunerna. En 


mest problematiska fallen bland brev 

och blanketter; de som orsakar mest 

merarbete både för kunden och Försäkringskassan. 

Men redan nu går man igenom 

alla manuella brev. Idag används 

cirka 600 olika malltexter. 

– Det är ett gigantiskt arbete med 

väldigt många människor inblandade, 

säger Titti Emtefall. 

All textframställning bygger på ett 

samarbete med de sakkunniga: försäkring, 

språk och juridik. 

Den stora skillnaden i de nya breven 

är att de skrivs utifrån det enskilda ärendet, 

att motiveringen är skriven i du-tilltal 

och att alla lagtexter är borta. Efter 

den 1 juni ska det i princip aldrig skickas 

ut lagtexter i brev till kunderna. Varje 

Titti Emtefall 

Under ett år 

skickar försäkringskassan 

ut 

cirka 30 miljoner 

brev och beslut. 

brev ska också individanpassas. Dessutom 

blir de väsentligt mycket kortare än 

dagens brev. 

Framåt sommaren ska de nya brevmallarna 

vara klara. 

Nästa steg blir att ta sig an de maskinella 

besluten. Det är ett stort detektivarbete 

att kamma igenom hela organisationen 

och sammanställa. Det är varje 

försäkringsavdelning för respektive 

ärendeslag som ”äger” sina beslut och 

de finns inte samlade på ett ställe. 

Blanketterna förnyas 

När kartläggningen är klar är det dags 

att utveckla texterna och språkgranska 

tillsammans med juristerna och försäkringsexperter. 

Sedan är det blanketteras tur att förnyas. 

I dag genererar vissa av blanketterna 

i 90 procent av fallen kompletteringar. 

– Förutom imagefrågan finns det 

mycket pengar att spara genom att göra 

enklare blanketter, säger Titti Emtefall. 

catharina Byström 

Ökade socialbidrag inte Försäkringskassans fel 

sveriges kommuner och landsting håller inte med om beskrivningen att 

kostnader felaktigt ”vältras över” från socialförsäkringen till kommunerna. 

i stället tycker man att det är bra att försäkringskassan gör en mer 

försäkringsmässig tillämpning av sjukförsäkringen. 

del har uttryckt det så att Försäkringskassan 

tvingar människor till beroende 

av försörjningsstöd, andra har sagt att 

kostnaderna bara flyttas runt och att det 

därför inte skulle vara rätt. 

Inte något felaktigt 

I rapporten från Sveriges kommuner 

och landsting ”Ett år med medfinansiering 

av sjukpenningen” sägs att förändringarna 

inom Försäkringskassan 

”sannolikt har effekter på kommunens 

budget”. Detta beskrivs dock inte som 

något felaktigt. I stället konstateras att 

”Försäkringskassan på ett tydligare sätt 

har börjat tillämpa de gällande reglerna 

i sjukförsäkringen. Detta upplevs ofta 

som en skärpning av tillämpningen och 

har inneburit att allt fler nekas sjukpen- 

I bland annat tidningen 

Dagens 

Samhälle, som är 

kommunernas och 

landstingens tidning, 

har flera artiklar 

handlat om 

socialtjänsten som 

anser att Försäkrigskassan 

”vältrar 

över kostnader” när 

Försäkringskassan 

nekar till sjukpenning. 

ning… Skärpningen är inget problem 

i sig. En mer försäkringsmässig tilllämpning 

av sjukförsäkringen är snarare 

önskvärd från förhoppningsvis alla 

aktörer…”. 

En annan sak är att det får konsekvenser 

för arbetsgivarna i kommuner 

och landsting. Exempelvis anser arbetsgivarna 

ibland att en person som 

fått sin sjukpenning indragen fortfarande 

är för sjuk för att arbeta. Enligt 

rapporten uppger 13 procent att detta 

problem uppstår ofta eller mycket 

ofta. 

Hur mycket pengar som kommunen 

får stå för i stället för staten finns 

inga samlade uppgifter om. 

eva lindén

AKTUELLT 

Rättssäkerheten måste prioriteras högre 

försäkringskassan tycks mer inriktad på snabb produktion än på att stödja 

den faktiska regeltillämpningen. det anser statskontoret i sin första 

granskning av nya försäkringskassan. 

Statskontoret tycker att det saknas en 

samsyn inom Försäkringskassan om vad 

rättssäkerhet egentligen är. Den minsta 

gemensamma nämnaren tycks vara att 

det handlar om enhetlig rättstilllämpning. 

Därutöver har Statskontoret funnit, 

både inom huvudkontoret och länen, 

olika uppfattningar om huruvida 

sådant som handläggningstider, service 

och bemötande ska räknas dit. 

Stöd behövs 

Hur det egentligen står till med rättssäkerheten 

inom socialförsäkringen är 

också litet oklart, enligt rapporten. En 

vanlig uppfattning inom Försäkringskassan 

och regeringskansliet är att det 

finns stora variationer i hur reglerna 

tillämpas och människor blir bemötta i 

olika delar av landet. Några studier som 

visar detta har dock inte Statskontoret 

kunna finna, endast indikationer av olika 

slag. 

För att handläggarna ska kunna tilllämpa 

och tolka reglerna riktigt behöver 

de stöd från huvudkontoret på olika 

sätt. De får de också, men Statskontorets 

slutsats är att det i stort sett fungerar 

som på gamla organisationens tid. 

Med undantag för att arbetet med gemensamma 

processer/metoder samt 

ärendekoncentration fortsatte under 

statskontorets rapport i korthet 

Nya organisationen innebär bättre 

förutsättningar att åstadkomma en 

tydlig ledning, nationell samsyn och 

likformighet, anser Statskontoret. Under 

det första året har fokus på mål 

och resultat varit tydligare. Länsmål, 

tätare resultatdialoger m m innebär 

en genomgripande kulturförändring 

i styrningen av länen. Processer 

för ärendehandläggningen och ären- 

2005 anser inte Statskontoret att huvudkontoret 

har vidtagit några utökade 

åtgärder. Försäkringskassan tycks 

mer inriktad på handläggningsprocesser 

och handläggningstider än på att stödja 

den faktiska regeltillämpningen, hävdar 

Statskontoret. Något man ser som en 

obalans. 

Statskontorets recept är en analys av 

regeltillämpningen och varför den eventuellt 

varierar mellan grupper och mellan 

regioner, en handlingsplan för hur 

rättssäkerheten ska stärkas samt ett enhetligt 

stöd för handläggarna i att tolka 

och tillämpa lagarna. 

Håller inte med 

Stig Orustfjord, försäkringsdirektör, har 

inte riktigt förståelse för Statskontorets 

kritik. Han håller inte med om att Försäkringskassan 

inte prioriterar rättssäkerhet 

och lika tillämpning. Första året 

ägnades åt att införa enhetliga processer 

och metoder för hur handläggarna 

ska komma fram till rätt beslut. Dessutom 

görs löpande kontroller, kvalitetsmätningar 

och rättsfallsanalyser för 

att tillämpningen ska bli lika. Nya är de 

så kallade rättsliga ställningstagandena 

som vägledning för handläggarna. 

– Men det är möjligt att vi har varit 

dåliga på att marknadsföra att det vi 

dekoncentration liksom integreringen 

av IT i produktionen och nya Kompetensforum 

ger bättre möjligheter att 

styra resultaten och utveckla verksamheten. 

Rapporten heter ”Den nya Försäkringskassan” 

(2006:1) och är den första 

delrapporten. . Nästa kommer om 

ett år och slutrapporten om två år. 

– Vi måste bli bättre 

på att relatera 

delar av vårt förbättringsarbete 

till 

rättssäkerhet, säger 

Stig Orustfjord, försäkringsdirektör. 

gör inte bara handlar om produktion 

utan lika mycket är en fråga om likhet i 

landet. Det ska märkas att vi är en och 

samma försäkringskassa. Ta till exempel 

det så kallade Trepunktsprogrammet 

inom sjukförsäkringen, som bland 

annat innebär att människor inom tre 

dagar ska få besked om att deras rätt 

till ersättning är ifrågasatt. Det handlar 

verkligen om rättssäkerhet. 

En handlingsplan 

Men en handlingsplan, som Statskontoret 

föreslår, kanske vore rätt, menar 

han. Det vill säga att göra upp en plan 

som koordinerar de åtgärder som handlar 

om rätt och enhetlig tillämpning. 

– Att handläggarna behöver bättre 

stöd är också helt riktigt. Med vårt nya 

Kompetensforum får vi enhetliga utbildningar 

i hela landet och det vi kalllar 

Försäkringssupporten ska vidareutvecklas 

för att bättre motsvara handläggarnas 

behov. 

Några problem med bristande samsyn 

ser han inte. 

– Visst kan det finnas lite olika definitioner 

av rättssäkerhet. Det gäller både 

hos oss, regeringen och till exempel 

granskande myndigheter. Men i stort 

menar vi samma sak. Kärnan är regeltillämpningen 

men handläggningstiden 

spelar också en roll. Dessutom finns ett 

samband mellan snabb handläggning 

och kvalitet eftersom man vid snabb 

handläggning oftare fattar beslut på aktuell 

information. 

eva lindén 

statskontoret delar också ut pekpinnar: 

till regeringen 

• Sluta detaljstyra Försäkringskassan i regleringsbrevet. 

• Relatera till Försäkringskassans styrelse som den styrelse 

det är, det vill säga med fullt ansvar. 

till försäkringskassans styrelse 

• Agera som en styrelse med fullt ansvar och delegera 

inte de strategiska frågorna till generaldirektören. 

till försäkringskassans ledning 

• Se över målen på olika nivåer så att hela målstrukturen blir 

tydligare. 

• Prioritera rättssäker/enhetlig handläggning högre. 

• Kom till rätta med medarbetarnas löneutveckling 


Lokalvård test för ny inköpsmodell 

ett förslag till ny inköpsprocess för 

försäkringskassan testas nu i en 

gemensam upphandling av lokalvård. 

Förslaget till inköpsprocess har tagits 

fram inom ramen för projektet Genomförande 

av ny inköpsorganisation. 

Det kommer nu att utvecklas vidare 

vid upphandlingen av lokalvård, som 

är ett pilotprojekt. Någon gång i början 

av nästa år beräknas upphandlingen 

vara klar. 

– Det är ett tacksamt projekt, säger 

projektledare Selene Samuelsson vid 

ekonomistabens inköpsenhet vid huvudkontoret. 

– Länen vill verkligen ha stöd i upphandlingen 

av den här typen av tjänster. 

Tidigare har varje län skött sin egen 

upphandling av städtjänster. Kraven har 

varierat från län till län. Det har varit 

väldigt olika. Ibland har lokalvårdarens 

uppgifter fallit utanför de rena städtjänsterna. 

Undvika svartjobb 

Därför har projektteamet, där medarbetare 

från fyra län ingår, lagt mycket tid 

i den inledande analysfasen på att definiera 

vad lokalvården ska omfatta. Teamet 

har träffat en lång rad leverantörer 

och talat med branschråd. 

– Vi har lärt oss mycket av det, säger 

Selene Samuelsson. 

Det har betydelse för de krav som 

kan ställas i upphandlingen. Till exempel 

krav på ordentliga anställningsförhållanden 

för att undvika svartjobb och 

ta hänsyn till miljökrav. 

– Vi ska också försöka se till att de 

som kommer och städar hos oss mår 

bra och har goda villkor hos sina arbets- 

VISSTE DU . . . 

. . . att socialförsäkringens utgifter var 435 miljarder 

kronor 2005. 

. . . att 306 miljarder var nettoutbetalningar till hushållen. 

. . . att hälften av utgifterna är utbetalningar till ålderspensionärer. 

. . . att en tredjedel är ersättningar vid sjukdom och 

handikapp. 


Lokalvården ska 

upphandlas gemensamt. 

Selene Samuelsson 

givare. I första hand måste vi se till att vi 

följer lagen om offentlig upphandling, i 

andra hand vill vi göra en så bra affär 

som möjligt. 

Hon betonar hur viktigt det är att 

göra en ordentlig analys innan man går 

ut i upphandling. 

– Många områden förändras snabbt, 

mobiltelefonin är ett bra exempel, och 

därför gäller det att noga överväga riskerna 

med korta respektive långa avtal. 

Det är också viktigt att analysfasen 

får ta tid eftersom det är då besparingarna 

kommer fram. Upphandlingen av 

lokalvården ska spara in 8 miljoner kronor 

på årsbasis. 

Det övergripande besparingsmålet 

för Försäkringskassans inköpsverksamhet 

är att sänka kostnaderna med 300 

miljoner kronor till 2011 jämfört med 

2004. Ett delmål på 200 miljoner ska ha 

uppnåtts 2008. 

. . . att 14 procent går till barnfamiljer. 


. . . att administrationen kostade 2,5 procent av de 

totala utgifterna. 

. . . att socialförsäkringen står för 80 procent av de 

offentliga transfereringarna till hushållen. 

. . . att av 100 kronor som används för privat konsumtion 

kommer nästan 25 från socialförsäkringen. 

Källa: Socialförsäkringens omfattning och finansiering 

2004-2007 (Analyserar 2006:8). 

Tryggheten för företagare ska 

bli bättre 

REgERIngEn haR TIllSaTT en utredning 

för att rätta till bristerna i trygghetssystemen 

för företagare. Bland annat vill 

regeringen underlätta övergången från 

anställning till eget företagande. En utgångspunkt 

för utredningen är att skapa 

större likhet i villkoren i trygghetssystemen 

mellan företagare och anställda. 

Utredaren ska se över villkoren i 

sjukförsäkringen, reglerna för tillfällig 

föräldrapenning och havandeskapspenningen. 

Utredaren ska även titta på 

villkoren i arbetslöshetsförsäkringen. 

Vem som får uppdraget var ännu 

inte klart vid DS pressläggning. 

Förslag om kommunalt bilstöd 

REgERIngEn föRESlåR I en proposition 

att en kommun, som alternativ till färdtjänst, 

ska kunna ge ekonomiskt stöd 

till en person med funktionshinder för 

att denne ska kunna skaffa eller anpassa 

ett motorfordon. En försöksverksamhet 

ska bedrivas under tiden 1 juli 2007 – 30 

juni 2010 av de kommuner som får regeringens 

tillstånd. 

För att komma i fråga för stödet måste 

personen ha tillstånd till färdtjänst 

och får inte vara berättigad till statligt 

bilstöd. 

Film om sällsynta diagnoser 

SnaRT blIR En informationsfilm om sällsynta 

diagnoser klar. Den produceras av 

Riksförbundet Sällsynta diagnoser och 

är avsedd bland annat för Försäkringskassan. 

Allmänna Arvsfonden är finansiär. 

Filmen belyser sällsyntheten som ett 

extra funktionshinder, vilket ofta leder 

till missförstånd i kontakten med myndigheter. 

En sällsynt diagnos innebär att som 

mest 100 personer per miljon invånare 

har den, vilket i Sverige betyder högst 

900. Oftast är det dock färre än så som 

har en viss diagnos. 

Mer att läsa finns 

på www.sallsyntadiagnoser.nu.

AKTUELLT 

Ny start för arbetsskador 

den första april var länskoncentrationen genomförd i hela landet. nu 

slipper handläggarna den så kallade ryggsäcken med gamla ärenden. 

– de har väntat på det här. nu får de en rejäl chans att arbeta med bra rutiner 

och ny teknik, säger Thomas falk i projektet med länskoncentrationen. 

Nu används den nya ensade processen 

för arbetet med arbetsskador och det 

nya ärendehanteringsstödet (ÄHS) har 

introducerats. 

Under tre veckor i februari och mars 

testades en pilot för en ensad process 

för arbetsskadeärenden (LAF) och ÄHS 

i Uppsala län. Tiden för piloten var kort 

men tekniken fungerade och inga systemproblem 

dök upp. 

– Vi fick goda erfarenheter inför de 

utbildningar som startade i V 12 och 

som pågår till slutet av maj, säger Thomas 

Falk, ordförande i styrgruppen för 

projektet Länskoncentration av arbetsskador. 

Hur och var arbetsskadorna ska hanteras 

inom Försäkringskassan har diskuterats 

under flera år. Den senaste i raden 

av utredningar av arbetsskadeförsäkringen 

(SOU 2002:82) föreslog koncentration 

till fem platser i landet. Förslaget 

lades på is i avvaktan på förstatligandet 

av försäkringskassorna. Den nya myndigheten 

beslöt sedan att, under de nya 

förutsättningarna, koncentration till en 

plats i varje län var tillräckligt för att effektivisera 

och nå enhetligt. Länskon- 

centrationen var, som planerat, genomförd 

över hela landet den sista mars. 

Just nu håller projektet på att ta reda 

på hur många som arbetar med arbetsskadorna 

i länen. I några län tycker projektet 

att grundbemanningen ser aningen 

tunn ut men de har, säger Thomas 

Falk, förklarat att de har beredskap att 

sätta in fler handläggare om det krävs 

för att nå målet. 

I maj kommer statistik för en första 

prognos om målet, en genomströmningstid 

på 120 dagar, kommer att nås. 

Med tanke på att det förekommit genomströmningstider 

på över 500 dagar 

så är det ett tufft mål. 

– Men med något undantag så ser 

det bra ut enligt de indikationer vi än så 

länge har, säger Thomas Falk. 

Positiv inställning 

Målet, 120 dagar, gäller nya ärenden. 

Det vill säga de som inkommit i år. 

Från de hittills genomförda utbildningarna 

rapporterar han om en positiv 

inställning till den nya arbetsprocessen 

och teknikstödet. 

– Handläggarna har väntat på det 

Företagshälsovården har 

dåliga underlag vid sjukskrivning 

SocialStyrelSen har, inom ramen 

för ett regeringsuppdrag om bättre 

kvalitet i sjukskrivningsprocessen, besökt 

81 företagshälsovårdsenheter under 

2005. 

Socialstyrelsen är i vissa delar förvånad 

över resultatet. Patientjournalerna 

saknar ofta uppgifter som är viktiga 

för ställningstagande om sjukskrivning. 

Det kan sällan utläsas varför patienten 

sjukskrevs för just den diagnosen, i just 

den omfattningen och vid just detta 

tillfälle. Inte heller framgår vilket syfte 

sjukskrivningen har. 

De medicinska underlagen till Försäkringskassan 

innehåller sällan all information 

som Försäkringskassan behöver, 

till exempel uppgift om patientens 

arbetsförmåga. 

Socialstyrelsen anser att sjukskrivningsprocessen 

bör omfattas av företagshälsovårdens 

kvalitetsarbete. Här 

bör ingå att säkerställa bra dokumentation 

i patientjournaler och utlåtanden 

till Försäkringskassan. Samverkan med 

andra aktörer behöver utvecklas och ansvar 

förtydligas. 

eva lindén 

Thomas Falk 

fem särskilda enheter 

i landet arbetar 

med avarbetning 

av arbetsskador:stockholms 

län, västra 

götaland, skåne, 

uppsala län och 

södermanland. 

rapporten ”sjukskrivningsprocessen 

i företagshälsovården” 

finns 

att läsa på www. 

socialstyrelsen.se. 

här, säger han. Dessutom slipper de nu 

dras med den tunga ryggsäcken med 

gamla ärenden. 

Den ryggsäcken håller nu som bäst 

på att avarbetas på fem särskilda enheter. 

Stämmer av med länen 

Här handläggs de arbetsskadeärenden 

som kommit in innan årsskiftet och 

som fortfarande pågick den sista mars 

i år. Målet är att de ska vara klara till 

sista december 2007. Det målet kan 

mycket väl komma att justeras. 

Inom projektet håller man just 

nu på att stämma av med länen hur 

många ärenden länen lämnat ifrån sig. 

Den ursprungliga kalkylen byggde på 

att 20 000 ärenden skulle lämnas till 

avarbetningsenheterna. Under hand 

sjönk siffran till 18 000 för att i januari 

vara nere i 14 000. 

– Troligen kommer det visa sig att 

det blev ännu färre vilket ju innebär 

att arbetet kan bli klart tidigare. 

Hur kommer det sig att beräkningen 

blev så fel? 

– Jag tror det beror på att länsorganisationen 

satsade hårt under hösten 

och mobiliserade de resurser de hade 

för att klara så mycket som möjligt 

själva. 

anders ljungberg 

Sverigeresan besöker Kalmar 

MiSSa inte SverigereSan på Fia som nu 

har kommit till Kalmar län. Redaktionen 

träffar Anders Koskinen, en av de 

många yngre akademiker som strömmar 

till Försäkringskassan. Christina 

Bergström-Jonsson som sett är med 

och utvecklar arbetet mot försäkringsbedrägerier 

i Kalmar och snart ska 

vara med och utbilda nyanställda fuskbekämpare. 

Och så vi får veta hur det 

går med koncentrationen av bilstödet 

till Västervik. Bland annat. 

Har du missat någon Sverigeresa? 

Gå in på Fias förstasida och klicka på 

”Om Försäkringskassan” i vänsterspalten. 

Där ligger alla hittills avverkade 

län samlade. 

10 dagens socialförsäkring • april 2006

ett + ett = ett 

Den 1 januari i år bildades Arbetslivsresurs. 

Vårt mål är att göra det lättare för alla 

långtidssjukskrivna att komma tillbaka och 

varslade att hitta nya jobb. Inom det nya 

bolaget har vi fler tjänster och en bredare 

kompetens, med psykologer och beteendevetare, 

karriärcoacher och arbetsterapeuter. 

Med vår hjälp kommer åtta av tio att hitta 

tillbaka till arbetslivet. 

Vi har erfarenhet och det ger resultat. 

Arbetslivsresurs är en sammanslagning av 

Samhall Resurs AB och ALT, Arbetslivstjänster. 

Vi är ledande i Sverige inom arbetslivsinriktad 

rehabilitering. 

Arbetslivsresurs. Ett bolag. Ett mål. Jobb. 

www.arbetslivsresurs.se 

Arbetslivsinriktad rehabilitering 

och försäkringsmedicinska 

utredningar på Varbergs Kurort! 

Arbetsinriktad 

rehabilitering 

Ditt Steg – Kursstart 4/6. 

Info och anmälan 0340-62 97 23 

Vi har gällande avtal med Försäkringskassan 

för arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. 

Tel. 0340-62 98 00 

info.varbergskurort@comwell.com 

www.varbergskurort.se 

Ramavtal med försäkringskassan fi nns fr.o.m 1 jan 2004 gällande 

arbetsinriktad rehabilitering. Vi är certifi kerade i SASSAM. 

Behandlingsprogram omfattande totalt 3–5 veckor. Team med läkare, 

sjuksköterska, företagssköterska, sjukgymnast, kostterapeut, kurator, 

psykolog m fl . Bedömning sker av individens totala arbetsförmåga. 

Hälsohemmet medverkar vid behov vid stödsamtal, krisbearbetning och 

rehabiliteringsmöten. Hälso-och Arbetsprofi lbedömning kan utföras. 

Här fi nns varm bassäng, styrketräningslokal, ljusrum, gymnastikhall, 

undervisningskök samt tillgång till massage och sjukgymnastik. 

Kontakta oss för mer information. 

Tel 0620-573 00 • Fax 0620-573 01 • www.osterasen.com 

E-post: osterasen.halsohem@lvn.se

Så jobbar 

Dalarna 

med sjukfrånvaron 

på fyra år har försäkringskassan i dalarna 

lyckats minska sjukfrånvaron bland de egna 

medarbetarna från 8 till 4,5 procent. Bakom 

nedgången döljer sig ett systematiskt 

arbete för att på olika sätt befrämja hälsan 

bland personalen. 

te xt: sven-erik johansson foto: thomas fahl ander 

12 



Personalchef Marianne 

Åström och PA-konsulent 

Ann-Marie Bromée i samtal 

om hälsa. 

Tydliga roller och rutiner 

är tillsammans med 

regelbunden uppföljning och 

satsning på förebyggande 

arbete receptet för att hålla 

den interna sjukfrånvaron på 

en låg nivå. 

När sjukfrånvaron var 

som högst samlade 

personalenheten 

samtliga berörda i 

sjukskrivningskedjan 

till ett gemensamt 

möte för att gå igenom läget och komma 

överens om hur man i sina olika roller 

kunde bidra till att sänka sjukfrånvaron. 

– Vi gick systematiskt till väga, inget 

fick lämnas åt slumpen, säger personalchef 

Marianne Åström. 

– Framför allt var det viktigt att cheferna 

blev aktiva och gick in tidigt när 

en medarbetare blev sjuk. 

Viktigast var att förebygga att fler 

medarbetare blev sjuka. Samtidigt skulle 

de långtidssjuka följas upp. Cheferna 

skulle undersöka möjligheterna till rehabilitering 

och anpassning. 

– Nyckeln är hur man stöder och 

ordnar arbetssituationen, att man hittar 

lösningar för varje individ, säger Marianne 

Åström. 

– Man kan nästan alltid utgå från att 

medarbetaren kan vara kvar och kanske 

göra något annat. 

För att hålla isär rollerna som arbetsgivare 

respektive myndighet slöts tidigt 

ett avtal med Försäkringskassan i Västmanland 

om att handlägga varandras 

sjukfrånvaro. 

– Det gav en annan respekt för ar- 

betsgivarrollen, både bland chefer och 

medarbetare, säger PA-konsult Ann- 

Marie Bromée. 

– Handläggningen blev effektivare 

och det blev lättare att ställa krav på 

cheferna. 

Med hjälp av försäkringsspecialisterna 

i länet utarbetades tydliga rutiner för 

både medarbetare och chefer om vad 

som gäller när man blir sjuk och vem 

som har ansvar för vad. 

I samarbete med facken togs det fram 

en vägledning om att alla, både medarbetare 

och chefer, har ansvar för att bidra 

till hälsa och undvika onödiga sjukskrivningar. 

Där redovisas också vilket 

stöd som finns att tillgå. 

En satsning som särskilt stödjer den 

enskilde medarbetarens egenansvar är 

de hälsosamtal som alla medarbetare 

får efter två års anställning. De sker vid 

företagshälsovården och har som underlag 

skriften Min bok om hälsa, som 

utarbetats i primärvården. Den är tänkt 

att fungera som medarbetarens egen 

hälsojournal. En uppföljning har visat 

att det lett till att ungefär 20 procent av 

medarbetarna ändrat sitt beteende när 

det gäller kost och motion. 

För mycket övertid inte bra 

Ann-Marie Bromée berättar att hon 

i höstas reste runt i länet tillsammans 

med företagshälsovården för att följa 

upp hälsosamtalen. 

– Vårt budskap då var att för mycket 

övertid, flex och sparad semester kan 

leda till ohälsa. Och att man kan bli sjuk 

om man inte sköter sin kropp. 

Det finns också ett avtal med S:t Lukasstiftelsen 

som ger alla medarbetare 

möjlighet till anonyma stödsamtal vid 

kriser, oavsett om de uppstått på jobbet 

eller hemma. 

Dessutom finns det en gemensam 

pott pengar för rehabiliteringsinsatfortsättning 

på nästa sida ➜ 

systematiskt arbete bakom sänkningen 

En lång rad insatser ligger bakom de 

låga sjuktalen inom Försäkringskassan i 

Dalarna: 

• tidig kontakt med medarbetaren vid 

alla sjukskrivningar 

• tydliga rutiner för både medarbetare 

och chefer om vad som gäller när 

man blir sjuk 

• en vägledning om att alla har ett ansvar 

för att bidra till hälsa 

• gemensam pott för rehabiliteringsinsatser 

som kostar litet extra 

• avtal med Försäkringskassan i Västmanland 

om att handlägga sjukfallen 

bland medarbetarna i Dalarna 

• aktivt samarbete med företagshälsovården 

• hälsosamtal efter två års anställning 

• avtal med S:t Lukasstiftelsen om 

stödsamtal 

• satsning på friskvård 

• återkommande uppföljning av längre 

sjukskrivningar och upprepad korttidsfrånvaro 

13

fortsättning från föregående sida 

ser som kostar litet extra. Varje åtgärd 

kräver en skriftlig plan från chefen och 

medarbetaren. 

Det satsas även på friskvård, både i 

tid och pengar och med särskilda friskvårdsombud. 

Sist men inte minst görs regelbundna 

uppföljningar och återkopplingar 

av hälsoläget på kontors- och länsnivå. 

Inte bara av längre sjukskrivningar utan 

även vid upprepad korttidsfrånvaro. 

– Vi håller koll på att det görs rehabplaner 

för dem också, säger Ann-Marie 

Bromée. 

– Vi tar reda på anledningen till att 

de är borta så ofta och försöker klara ut 

vilket stöd de kan behöva för att bryta 

mönstret. 

Hög prioritet 

Marianne Åström tycker att hälsofrågorna 

har hög prioritet inom organisationen. 

Från ledning ned till kontor och 

arbetslag. 

– Medarbetarperspektivet finns med 

på varenda dagordning, säger hon. 

Samtidigt är hon medveten om att 

produktionskraven och förändringstakten 

lätt kan överskugga de hälsoinsatser 

som görs. Att inte produktionsmålen 

nås ser hon som det kanske viktigaste 

hindret för en bättre hälsa. 

– Om inte arbetsvillkoren är drägliga 

räcker inte våra insatser till. 

Som verksamhetschef för område 

Öst (Falun, Avesta och Hedemora) har 

Pia Larshans-Bodare ansvar för tio arbetslag 

med sammanlagt 95 medarbetare. 

14 

– Jag tycker att jag har 

bra kontroll över hälsoläget, 

säger Pia Larshans-Bodare. 

Trea 

bland 

länen 

sjukfrånvaron 

bland medarbetarna 

i dalarna var 

som högst 2002 

med 8 procent. i 

april 2004 hade 

den minskat till 

7 och i februari 

2005 till 4,8. i februari 

i år hade 

den minskat ytterligare 

till 4,5 

vilket ger en tredjeplats 

efter gotlands 

och Jönköpings 

län. 

– Jag tycker att jag har bra kontroll 

över hälsoläget, säger hon. 

– Jag får besked så fort någon blir sjuk 

och brukar vara snabb med att ta kontakt. 

Jag vill resonera med medarbetaren 

om det är något jag kan bistå med 

eller om det kan fungera med en deltidssjukskrivning. 

Det är väldigt sällan som 

det inte finns någon arbetsförmåga alls. 

Hon har stort stöd av sina två administratörer 

och sin PA-konsult. Och 

ännu bättre blir det nu när hon precis 

fått rekrytera tre arbetslagschefer (en 

fjärde är på gång) som hon kan dela ansvaret 

med. 

Lätt att anpassa 

Pia Larshans-Bodare tycker att det har 

varit ganska lätt att anpassa arbetsuppgifterna 

på Försäkringskassan. Framförallt 

vid stressrelaterade besvär. Det går 

att lyfta bort arbetsuppgifter, stänga av 

telefonen eller smalna av arbetsområdet. 

– Jag försöker göra klart för medarbetaren 

att hon kan vara kvar på jobbet 

utan att prestera fullt. I många fall kan 

det fungera. 

Hon försöker också förebygga genom 

att föra en diskussion om ett vet- 

Stockholm 

Uppsala 

Södermanland 

Östergötland 

Jönköping 

Kronoberg 

Kalmar 

Gotland 

Blekinge 

Skåne 

Halland 

Västra Götaland 

Värmland 

Örebro 

Västmanland 

Dalarna 

Gävleborg 

Västernorrland 

sjukfrånvaron bland försäkringskassans 

anställda län för län 2004–2006 

Jämtland 

Västerbotten 

tigt förhållningssätt till stora arbetsbelastningar. 

– Man kan bara göra sitt bästa. Det 

ska man vara nöjd med och samtidigt 

förvissad om att även jag som chef är 

nöjd. 

Hon har sett till att vissa grupper 

inom ohälsoområdet fått handledning. 

Inte bara i ärendehantering utan även 

hur man kan hantera en stor arbetsbelastning. 

Hon har också tagit hjälp av 

företagshälsovården för utbildning av 

all personal både i ergonomi och stresshantering. 

– Sammantaget har det gjort att vi 

har kunnat hålla sjukskrivningarna borta. 

Pia Larshans-Bodare tycker att hon 

har tillräckliga resurser för ohälsoarbetet. 

– Visst finns det begräsningar i budgeten 

men jag har haft utrymme att 

göra förbättringar efter hand. 

Hon tycker att det är viktigt att få 

med medarbetarna i hälsoarbetet. Att 

de känner att de kan påverka arbetsmiljön. 

De regelbundna samråden med 

personalen, liksom de lokala träffarna 

med de fackliga ombuden, är viktiga för 

att fånga upp signaler om ohälsa.• 

2004 

2005 

2006 

Norrbotten 

0,0% 2,0% 4,0% 6,0% 8,0% 10,0% 12,0% 


Ulla var totalt tömd på energi 


en dag för snart ett år sedan sade Ulla Wargs 

kropp ifrån. Hon var totalt tömd på energi 

och blev sjukskriven, först på heltid och så 

småningom på deltid. när ds träffar henne 

i slutet av mars är hon inne på sin andra 

arbetsdag på heltid. 

– Det var en torsdagseftermiddag som 

jag gick hem, säger Ulla Warg, handläggare 

vid Försäkringskassan i Dalarna. 

– Jag tänkte att jag nog var tvungen att 

stanna hemma även på fredagen, men på 

måndagen skulle jag vara tillbaka! 

Men det gick inte. Hon beställde tid 

hos en läkare som konstaterade att hennes 

problem berodde på stress. Hon 

uppmanades därför att kontakta företagshälsovården. 

Där fick hon regelbundet 

träffa en beteendevetare för samtal 

om sin situation. 

– Jag förstod att jag inte längre kunde 

fortsätta att gasa för fullt i alla lägen. 

Kanske skulle hon tagit tidigare varningssignaler 

på mer allvar, det förstår 

hon så här i efterhand. 

Ulla Warg började på Försäkringskassan 

i december 2003 och lade mycket 

kraft på att lära sig det nya jobbet. I 

samma veva blev hennes pappa sjuk och 

hon fick pussla med närståendepenning 

för att ta hand om honom. En dag här 

och en dag där. 

I oktober 2004 fick hon en ordentlig 

yrselattack men var ändå inställd på att 

gå till arbetet. 

Jag är inte den som blir sjuk 

– Jag tänkte som vanligt att jag är inte 

den som blir sjuk – det här ska jag fixa. 

Men det gick inte, allt var ett enda töcken, 

och jag fick stanna hemma den dagen. 

I slutet av november avled hennes 

pappa och hon tog två veckors semester. 

Hon kom tillbaka lagom till julutbetalningarna 

av sjukpenning. 

– Arbetet gick i rasande fart och jag 

har alltid varit en person som ska göra 

allt i 150 knyck. 

Hon fick kraftig huvudvärk, värktabletter 

hjälpte inte, men hon gick till 

jobbet ändå. 

I sina värsta stunder fruktade hon en 

tumör och beställde därför tid hos lä- 

kare. Hon blev sjukskriven fyra veckor 

på heltid och fyra på halvtid. Det gick 

fort åt rätt håll och snart gasade hon på 

för fullt igen. Hon fick en ny yrselattack 

men gick ändå till jobbet den där avgörande 

torsdagsmorgonen i april. 

Ulla Warg blev hemma ett halvår på 

heltid. Hon började arbetsträna på 25 

procent i oktober och arbetade sedan på 

samma nivå. Hon började jobba halvtid 

under andra halvan av november och 

gick upp till 75 procent i januari i år. 

Till saken hör att hon efter en omorganisation 

placerats i sjukförsäkringsgruppen 

medan hon själv ville arbeta i 

den så kallade primogruppen, som gör 

den första bedömningen om den försäkrade 

har rätt till sjukpenning eller inte. 

Ryckvis stress 

Hon hade insett att i sjukförsäkringsgruppen 

förekom stressen periodvis. 

Hon trodde inte att hon skulle klara sådana 

stresstoppar. I primogruppen låg 

stressen på en mer konstant, om än 

hög, nivå. 

När hon kom tillbaka hade det ordnats 

så att hon kunde börja i primogruppen. 

Hon berättar att hon först 

hade tänkt gå upp till heltid redan i början 

av februari, men att tidpunkten flyttades 

fram till 29 mars vid ett avstämningsmöte. 

Ulla Warg tycker att hon i dag har en 

mycket stabilare grund att stå på. 

– Med facit i hand förstår jag att jag 

länge gått på en konstant yrselnivå. Men 

nu har jag lovat mig själv, och framför 

allt min familj, att inte vara så kaxig. Jag 

ska lyssna på dem som vet bättre. 

Ulla Warg ser positivt på stödet från 

arbetsgivaren. Framförallt att hon fick 

bli placerad där hon ville. 

– Annars hade nog min återkomst 

dröjt ännu längre. Jag har inte känt någon 

press utan har fått komma igång 

igen i min egen takt. • 

15

”Försäkringskassan 

ska vara en förebild” 

försäkringskassan är i full färd med 

att ta fram olika styrdokument 

för hanteringen av den egna 

arbetsmiljön och sjukfrånvaron. Med 

gemensamma rutiner ska arbetet ute i 

länsorganisationerna bli mer lika. 

Det interna arbetet med att utveckla 

och bibehålla en god arbetsmiljö och 

hälsa har pågått, och pågår, hela tiden 

ute i länen. 

– Men det har gjorts på olika sätt, säger 

Jeanette Rubertson, personalstrateg 

vid personalstaben vid Försäkringskassans 

huvudkontor. 

– Därför tar vi nu fram gemensamma 

styrdokument så att vi kan göra lika 

framöver. 

Under perioden 2006–2008 kommer 

ett antal gemensamma styrdokument att 

tas fram. Grunden är den handlingsplan 

för arbetsmiljö och hälsa som nyligen beslutades 

av Försäkringskassans ledning. 

Hälsa avgörande 

Den bärande tanken är att arbetsmiljön 

och medarbetarnas hälsa har en avgörande 

betydelse för att verksamheten blir 

effektiv och av god kvalitet. Därför ska 

arbetsmiljö- och hälsoarbetet bedrivas 

som en integrerad del i verksamheten 

och ingå i all ledning och styrning. 

Jeanette Rubertson filar som bäst på 

ett dokument med gemensamma rutiner 

för rehabilitering. Det ska, tillsammans 

med riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete, 

presenteras för länen 

vid en konferens i slutet av april. 

Samtidigt behöver sjukfrånvarostatistiken 

utvecklas så att länen kan 

följa upp ordentligt. I framtiden 

kommer frånvaron att följas med 

flera mått än i dag och på fler nivåer 

i organisationen. 

Senare under våren följer 

bland annat ett styrdokument 

om kränkande särbehandling 

och trakasserier 

och en utvärdering av länens 

nuvarande samarbete med 

företagshälsovården. 

Det ska också säkerställas 

att arbetsmiljö- och hälsofrågor 

kontinuerligt ingår i samverkan, 

utvecklingssamtal och 

kompetens- och ledarförsörjning. 

16 

Även förslag till utbildningsinsatser ska 

tas fram. 

– Det är också viktigt att se över organisationen 

för arbetsmiljöarbetet – 

den behöver ensas, säger Jeanette Rubertson. 

Under 2007 kommer styrdokument 

för arbetsanpassning, mot drogmissbruk, 

och för friskvård och förebyggande 

hälsoinsatser. Dessutom rutiner för 

rapportering och uppföljning av arbetsskador. 

– Vi ska också se till att arbetsmiljö- 

och hälsoaspekten alltid kommer med 

i utveckling och uppdatering av IT-system, 

säger Jeanette Rubertson. 

Under 2008 kommer ett styrdokument 

för hur stödresurser ska användas 

i hälsoarbetet. Det handlar om sådant 

som inköp av samtal, massage eller kiropraktisk 

behandling. 

Webbaserad idébank 

För att ta till vara och sprida goda exempel 

planeras också för en webbaserad 

idébank inom personalområdet. 

I den stora förändringsprocess som 

Försäkringskassan nu står mitt uppe i 

är det extra viktigt att arbetsmiljö- och 

hälsoarbetet fungerar bra. 

– Det finns en risk att sjukfrånvaron 

ökar igen när organisationen slimmas 

och fokus ligger så starkt på produktion, 

tror Jeanette Rubertson. 

– Försäkringskassan ska vara en förebild 

i arbetsmiljö- och hälsoarbete och 

därför måste vi bygga in de aspekterna 

ansvars- 

fördelning 

enligt handlingsplanen för 

arbetsmiljö och hälsa ansvarar 

• personaldirektören för det myndighetsgemensamma 

arbetsmiljö- och hälsoarbetet 

• länsdirektören för motsvarande arbete på länsnivå 

• cheferna för att integrera arbetsmiljö- och hälsoarbetet 

i verksamheten 

• medarbetarna för att bidra till en bra arbetsmiljö 

• personalfunktionen i länen för att handlingspla- 

nen förverkligas och efterlevs 

• personalstaben vid huvudkontoret för att 

följa upp, utvärdera och vidareutveckla 

handlingsplanen 

Jeanette Rubertson, 

personalstrateg på 

huvudkontoret. 

Målet är 

mycket låg 

frånvaro 

enligt försäkringskassansövergripande 

målbild 

ska sjukfrånvaron 

bland de egna 

medarbetarna 

vara mycket låg 

och ha minskat 

från 6,2 procent i 

början av 2005 till 

4,5 procent i slutet 

av 2007. 

enligt verksamhetsplan 

och styrkort 

för 2006 får 

den egna sjukfrånvaron 

inte överstiga 

5 procent. 

i organisationen i mycket högre grad 

än i dag. 

I dag lägger Försäkringskassan mycket 

kraft på att återfå de medarbetare 

som är sjuka i arbete. Men samtidigt 

ska fokus förskjutas mot att arbeta förebyggande 

och främja hälsa. 

En god hjälp är de sex miljoner kronor 

som Försäkringskassan fått från Utvecklingsrådets 

Satsa friskt-projekt för att under 

två år utveckla en hälsofrämjande arbetsplats. 

Merparten av pengarna går till 

en fortsättning av det hälsofrämjande arbete 

som länsorganisationen i Östergötland 

inledde 2003 (se DS 4/05). 

– På central nivå ska vi ta till vara vad 

som görs i länen och på huvudkontoret 

för att främja hälsa och sprida de erfarenheterna 

genom att utveckla arenor 

och forum, säger Jeanette Rubertson. • 

Procent 

6,5 

6,0 

5,5 

5,0 

sjukfrånvaron sjunker 

Målnivå 2006 

4,5 

Jan 05 juli 05 

feb 06 

Den totala sjukfrånvaron inom Försäkringskassan 

sjunker. 


Foto: sven-erik johansson

Folksam Hälsa erbjuder arbetslivsinriktad 

rehabilitering för personer med stressrelaterade 

problem, utbrändhet, hjärt- och kärlsjukdomar 

samt för personer i krissituationer. Målet är att 

individen ska återgå i arbete. 

Vårt samhälle har mycket att vinna på att rehabilitering 

sätts in tidigt. Det kan vi på Folksam Hälsa hjälpa till 

med. 

Folksam har en lång tradition av att ta ett stort 

socialt ansvar och arbetar aktivt för att skapa ett 

långsiktigt hållbart samhälle, där individen känner 

trygghet. Det kan handla om allt från att utveckla skydd 

mot pisksnärtskador till att medverka till att färre dör 

i hjärtinfarkt. 

Två kliniker 

Arbetslivsinriktad rehabilitering erbjuds vid två kliniker. 

Båda med fortlöpande kvalitetsutvärderingar och med 

forskningstraditioner, samt med målet att individen ska 

återgå i arbete i stället för att bli sjukskriven. 

FolksamHälsa 

Framgångsrik rehabilitering 

som halverar sjuktalen 

Ser till hela livssituationen 

På klinikerna står ett helt team bestående av läkare, 

sjuksköterskor, sjukgymnaster, dietister och psykologer 

till deltagarnas förfogande. 

Rehabiliteringen utgår därför alltid från deltagarens 

totala situation. 

Rehabiliteringen sker i nära samarbete med 

arbetsgivare, företagshälsovård och försäkringskassa 

På Föllingekliniken får deltagarna lära sig att ändra 

livsstil. – Vi undervisar, diskuterar och tränar deltagarna 

i att ändra sitt beteende i vardagen, att börja 

motionera, sluta röka, stressa mindre och äta bättre, 

säger Jan Lisspers, professor vid Mittuniversitetet och 

knuten till Föllingekliniken. 

På Kris- och Traumacentrum arbetar ett specialistteam 

med bred erfarenhet, som hjälper personer som 

upplevt hot, rån, våld och andra traumatiska händelser 

över hela landet inom 24 timmar. 

Folksam Hälsa har många års erfarenhet av vår 

framgångsrika rehabilitering. Både andras och egna 

forskningsresultat stödjer att det är bra. 

Vi Erbjuder 

& 

Försäkringsmedicin 

Arbetslivsinriktad rehabilitering 

I mer än 10 år har vi målmedvetet byggt upp 

ett unikt resurs- och kompetenscentrum med 

specialitet på rörelseorgan och stressrelaterade 

besvär. 

En framgångsfaktor är våra multidisciplinära 

team som utgår ifrån människans helhetsbild. 

Verksamheten rymmer kreativa arbetsplatser. 

Rikstäckande ramavtal för försäkringsmedicinska 

utredningar. 

Ramavtal för arbetslivsinriktade utredningar/ 

rehabilitering med Försäkringskassorna. 

För mer information kontakta: 

Bertil Larsson VD, tel. 0155-22 22 90 eller 

verksamhetschef Marianne Gröntoft tel 016-10 32 43 

E-mail: info.eskilstuna@ec.dll.se 

Folksam hälsa har lång 

erFarenhet av rehabilitering 

och prevention som stödjer 

arbetslinjen 

Föllingekliniken 

Tel: 0645-71 50 00 

www.follingekliniken.se 

Ledande inom livsstilsförändring, 

stresshantering, 

utbrändhet, hjärtinfarkt 

och 


kris- och traumacentrum 

Tel: 08-655 79 30 

www.krisochtraumacentrum.se 

Ledande inom 

kris- och traumahantering. 

ADRess: Folksam Hälsa,106 60 stockholm 

MARKnADscHeF: Gerd sjöberg-Granlund 

TeL: 08-772 49 58, 0708-31 67 58 

FAx: 08-772 49 94 

e-PosT: gerd.sjoberg-granlund@folksam.se 

HeMsiDA: www.folksam.se 

FolksamHälsa 

Vi fi nns i Eskilstuna och Nyköping! 

Goda kommunikationer och 

möjligheter till övernattning.

? 

Vad gör de 

egentligen i 

försäkringsdelegationerna 

en helt ny modell för att fånga upp vanliga människors uppfattning 

om försäkringskassan. det är försäkringsdelegationerna som 

nu har nosat runt i varje län i 16 månader. ds har träffat två 

förtroendevalda från Västra götaland och gävleborg som arbetar 

på helt olika sätt för att nå samma mål. 

te xt: anders ljungberg 

foto: lena garnold s 18, PernIll a WaHlMan s 20 

Försäkringsdelegationen i Västra Götaland. 

Ordförande Ulla Gustafsson klubbar beslutet 

att godkänna den första rapporten till 

regeringen. 


Ulla Gustafsson är en av 

våra mest rutinerade 

försäkringskassepolitiker. 

Tidigare var hon 

ordförande för Försäkringskassornasförbund. 

Idag är hon ordförande för Försäkringsdelegationen 

i Västra Götaland. 

Ett län som satsat hårt på samordningsförbund 

och på att möta besökarna i 

kundtjänsterna för få deras bild av Försäkringskassan. 

Hon är också ledamot 

av fyra av länets samordningsförbund 

(där ordförandeskapet roterar) och andre 

vice ordförande i regionfullmäktige, 

Västra Götalands eget parlament. Kontaktnätet 

är stort, både i länet och på 

riksnivå. 

Ulla Gustafsson var emot förstatligandet. 

Men det är historia idag och 

hon tycker att uppdraget i delegationen 

är intressant och att det kan utvecklas 

till något bra, både för medborgarna 

och för Försäkringskassan. 

Fulltecknad 

Almanackan är ofta fulltecknad. Vårt 

samtal sker på centralen i Göteborg. 

Hon kommer från ett möte med Kommunal. 

Denna gång inte i egenskap av 

kassapolitiker men, säger hon, Försäkringskassan 

kommer ofta på tal i olika 

sammanhang. Just nu blir det mycket 

kritiska röster om den striktare tillämpningen 

av reglerna för sjukpenning. 

Ska man sitta med i Försäkringsdelegationen 

i Västra Götaland måste man 

vara beredd på att jobba. Medborgarkontakterna 

är en viktig del. Ska man 

få reda på vad de försäkrade tycker om 

Försäkringskassan är det enklast att 

fråga. Så i Västra Götaland har alla ledamöter 

tillbringat en halvdag i kundtjänsterna 

på respektive ”hemmakontor” 

och intervjuat besökare. Sammanlagt 

har delegaterna pratat försäkrings 


kassa med närmare 300 personer. Vid 

ett besök träffade en ledamot en förtidspensionerad 

kvinna utrustad med en 

hel kasse pärmar och en mängd gamla 

räkningar, för ”annars är det alltid ett 

papper som saknas när man ska söka 

bostadstillägg”. Svårtillgänglig information 

och krångliga blanketter var vanliga 

klagomål i intervjuerna. 

Kunderna uppskattade samtalen och 

i år blir det minst två motsvarande besök 

per ledamot. 

– Roligt och givande och som förtroendevalda 

kan vi få fram andra synpunkter 

än vad Försäkringskassans personal 

får, säger Ulla Gustafsson. 

Utöver besöken i kundtjänsterna så ska 

alla ledamöter i år ringa eller besöka fem 

arbetsgivare för att ta del av deras erfarenheter 

av Försäkringskassan. Med elva 

ledamöter blir det 55 företagskontakter. 

Traditionellt politiskt arbete 

I länet tar också arbetet med samordningsförbunden 

stort utrymme. Idag 

finns verksamhet i 13 förbund, inklusive 

de gamla Socsamförsöken i Stenungssund 

och Grästorp. Beslut är fattade 

om ytterligare tre och fler är på gång. I 

ledningarna för samordningsförbunden 

ska minst en komma från försäkringsdelegationen. 

Och det är mycket jobb, 

som påminner om traditionellt politiskt 

styrelsearbete. 

– Men vi räcker inte till. Att uppdraget 

i delegationen är krävande är något 

som de politiska partierna måste vara 

medvetna om när det blir dags att nominera 

ledamöter efter valet i höst. 

Den första rapporten till regeringen 

är hon påtagligt nöjd med, till exempel 

förslaget om att införa en form av ”rehabiliteringsersättning” 

när sjukpenningen 

försvinner men när man inte klarar av 

att gå tillbaka till det gamla jobbet. Hon 

är också nöjd med att delegationens le 

Detta är försäkringsdelegationerna 

• Försäkringsdelegationerna infördes 

2005 i samband med förstatligandet av 

Försäkringskassorna och är en helt ny 

modell för svensk förvaltning. 

• Det finns en delegation med förtroendevalda 

politiker i varje län. 

• Försäkringsdelegationer granskar på 

regeringens uppdrag Försäkringskassans 

verksamhet ur ett medborgarperspektiv. 

En granskning som ska resultera i en 

årlig rapport till regeringen. 

• Försäkringsdelegationerna ska också 

besluta om Försäkringskassans deltagande 

i finansiell samordning av rehabi- 

literingsinsatser med kommun, landsting 

och länsarbetsnämnd samt om hur Försäkringskassan 

ska vara representerad i 

samverkansförbund. 

• Försäkringsdelegationen utser ledamöterna 

i socialförsäkringsnämnderna. 

• Delegationerna har som särskilt Bevakningsuppdrag 

2006 att ”särskilt bevaka 

bemötandet vid prövning av handikappersättning 

respektive vårdbidrag.” 

• Försäkringsdelegationerna har fått 

mer resurser i år än under 2005. Förra 

året avsattes 11,5 miljoner, i år finns 13,6 

miljoner. 

påsocialdepartementet analyseras nu försäkringsdelegationernasrapporter. 

de inbördes skillnaderna 

är stora. från 

detaljerade rapporter 

från ett stort antal medborgarkontakter 

till ganska 

enkla genomgångar 

av resultaten i det egna 

länet. några innehåller 

konkreta förslag. 

damöter själva genererat mycket av den 

kunskap som rapporten rymmer. 

– Vi har jobbat mycket med att få alla 

delaktiga i arbetet och jag tycker att vi 

lyckats med det. 

Ulla Gustafsson, som aldrig varit någon 

anhängare av tanken på en stor 

samlad statlig myndighet, tycker att 

Försäkringsdelegationerna är en spännande 

idé. 

– Vi kan lyssna på medborgarna utan 

att behöva inta en försvarsposition. Syftet 

är att det som är grundbulten i vårt 

välfärdssystem, socialförsäkringarna, 

ska bli ännu bättre. 

– Det kan bli väldigt bra och spännande, 

kanske stilbildande för den övriga 

förvaltningen, om vi får utvecklas. Men 

det måste få ta tid. Dels för att vi ska hitta 

våra former, dels för att medborgarna 

ska bli medvetna om den möjlighet 

som delegationerna innebär. • 

några synpunkter 

ur rapporterna 

• ”Medicinsk rådgivare” är 

en bättre benämning än försäkringsläkare. 

Rollen i beslutsprocessen 

blir tydligare 

och det klargörs att det är 

Försäkringskassan som fattar 

besluten. (gotland) 

• Sättet på vilket ÄHS infördes är ”oacceptabelt”, personalen 

utsattes ”för extrem hög belastning med störningar i arbetsmiljön 

som följd”. (östergötland) 

• Koncentration av bilstöd till en plats, Västervik, 

är sårbart och innebär sämre service för kunderna. 

(Västra götaland) 

• En steglös sjukpenning behövs för att underlätta 

återgång i arbete. (flera delegationer) 

• Inrätta en funktion som tar emot 

synpunkter från enskilda och som ger 

stöd till dessa. (kalmar) 

• Arbetsgivare och fackliga företrädare är nöjda med kontakterna 

med Försäkringskassan även om de har kritiska synpunkter 

på långa handläggningstider och för få och för sena 

avstämningsmöten. Dessutom finns en känsla av att Försäkringskassan 

i samband med den striktare tillämpningen tagit 

ett steg tillbaka i rehabiliteringsarbetet. Slutsatsen blir att rollfördelningen 

kring rehabiliteringen måste tydliggöras. (flera 

delegationer) 

19

Frida Persson, här 

på det traditionella 

fiket vid Rådhuset i 

i Söderhamn, föredrar 

lokala initiativ 

framför stora, centrala 

apparater. 

Frida vill jobba lokalt 

i gävleborgs län har man valt en annan väg än Västra 

götaland. Här finns inga samordningsförbund kring 


– Vi tror på lokala initiativ i stället för att bygga upp 

stora apparater, säger frida persson (c), vice ordförande i 

försäkringsdelegationen i länet. 

Frida Persson är 28 år, bor i Segersta i 

Bollnäs kommun i södra Hälsingland 

och pluggar till arbetsterapeut. Hon 

är landets yngsta delegationsledamot. 

Men hon är inte ny i politiken. I sex år 

var hon partiombudsman för centerpartiet 

i Gävleborgs län. Arbetsplatsen var 

placerad i Söderhamn och det är där, på 

ett gammalt infikat konditori invid Rådhuset, 

som vi träffas för att prata försäkringsdelegationer. 

Hon är inte heller ny inom försäkringskassepolitiken, 

hon var vice ordförande 

i styrelsen i länets försäkringskassa 

innan förstatligandet. Hon var 

emot av ideologiska skäl. Som centerpartist 

tror hon inte på storskaliga lösningar. 

Men det var då och idag erkänner 

hon gärna att visst finns det fördelar 

med den nya ordningen, inte minst samordningsvinster. 

I Gävleborg finns inga samordningsförbund. 

– Vi tror inte på att bygga upp stora 

apparater, säger Frida Persson. 

Argumenten är flera. Dels är det 

svårt att ta långsiktigt ansvar när besluten 

om vilka pengar som satsas tas år 

för år. Dels har Frida Persson ett demokratiargument. 

– Samordningsförbundens ledamöter 

är inte valda. De är utsedda av delegationerna 

som i sin tur också är utsedda. 

Det är mer vitaliserande för demokratin 

om vi går direkt till kommunledningarna 

med våra förslag, menar hon. 

Det bristande intresset för att bilda 

samordningsförbund betyder dock inte 

att intresset för frågorna som förbunden 

ska arbeta med är litet. Hans Wahlström, 

delegationens ordförande, och 

länsdirektören Bengt Stjärnsten, har besökt 

alla kommuner och fört diskussioner. 

– I hälften av de tio kommunerna har 

vi slutit samverkansavtal och i de övriga 

är vi på gång. 

Att sitta i försäkringsdelegationen är 

intressantare än det tidigare styrelseuppdraget, 

menar Frida Persson. I styrelsen 

hade man ansvaret för verksamheten 

men svårt att utkräva ansvar eftersom 

man, som förtroendevald, inte 

kunde ha tillräckliga kunskaper. 

– Försäkringsdelegationen känns mer 

som ett uppdrag för politiker. Vi kan tit 


ta på en fråga i taget, se hur det fungerar 

för medborgaren. Och vi får större 

möjlighet än tidigare att uttrycka politiska 

åsiktsskillnader. Tidigare gömdes 

de undan. 

Delegationen i Gävleborg har, förstås, 

som alla andra skrivit och skickat 

in sin rapport till regeringen. När vi 

träffas har Frida Persson just fått slutmanuset 

för en sista koll. Den årliga 

rapporten är en central uppgift för delegationen 

men hon vill ändå tona ned 

dess vikt en aning. 

Inte 110 procent på jobbet 

– Vi kan inte lägga 110 procent på rapporten. 

Att jobba lokalt i länet är viktigare. 

Regeringen, i form av arbetslivsminister 

Hans Karlsson, har för övrigt 

redan fått en skrivelse från delegationen 

i Gävleborg med ett önskemål om att få 

använda pengar för sjuk och aktivitetsersättning 

(SA) till arbetsträning. 

– Men vi fick nej. Det är synd, för det 

är svårt att få ut människor i arbete, arbetstillfällena 

är få i vårt län. 

Försäkringsdelegationens kontakter 

med det omkringliggande samhället 

borde utvecklas, tycker Frida Persson. 

Någon plan för sådana kontakter har de 

ännu inte. 

Ordförande och länsdirektören har 

varit runt i kommunerna och ska besöka 

ett antal företag för att tala sjukskrivningar. 

Själv har hon kontaktat några 

företag och presenterat sig. Det är viktigt 

med kontakter utanför det egna 

partiet och organisationer där man själv 

är medlen. 

Partierna speglar inte samhället 

– Partierna idag speglar inte samhället. 

Jag är inte säker på att vi partipolitiker 

företräder länets medelsvensson. Det är 

ett systemfel i dagens demokrati som vi 

måste vara medvetna om. 

Hennes arbetsinsats i delegationen 

är inte särskilt betungande. Uppdraget 

som vice ordförande tar några dagar i 

månaden. Och hon skulle kunna göra 

mer. För uppdraget är intressant och utvecklingsbart. 

Försäkringsdelegationen 

skulle kunna vara en ingång till Försäkringskassan 

för handikapporganisationer 

och andra. 

– Vi skulle kunna utgöra en viktig 

länk. Men då krävs att vi tar tag i de frågor 

som dyker upp och gör något. Och 

det är ett arbete som är viktigare än att 

skriva rapporter till regeringen. 

– Så delegationerna är bra, säger Frida 

Persson. Det skulle bara vara ännu 

fler personer som har till uppgift att bevaka 

ur medborgarnas perspektiv. • 


Hans Goine och Inger Lindholm, samordnare 

”Det här är början på något bra” 

Hans Goine, FoUansvarig 

i Västernorrland. 

Inger Lindholm, har 

varit sekreterare i 

styrelsen i Västra 

Götaland. 

FOTO: inger landberg 

det finns stora möjligheter att 

utveckla försäkringsdelegationerna till 

något bra för försäkringskassan. det 

menar de samordnare som ds talat 

med. 

Samordnarna är de tjänstemän i länsorganisationerna 

som fungerar som 

kansliresurs åt försäkringsdelegationerna. 

Att de, liksom delegationerna, är något 

nytt märks inte minst på deras brokiga 

bakgrund. Här finns bland annat 

en före detta revisor, en informatör, en 

tidigare försäkringschef och en föredragande. 

I Västernorrland var det Hans 

Goine som fick frågan om han var intresserad 

av uppdraget. Han är FoUansvarig 

i länet och dessutom aktiv socialförsäkringsforskare 

vid Mittuniversitetet. 

Efter en viss tvekan tackade han ja. 

– Inledningsvis har det varit lite trevande 

men det visar på ett nytänkande och 

jag tror att det med tiden kan bli något 

bra. Och det är en intressant uppgift. 

Nöjd med rapporten 

Drygt en dag i veckan lägger han ner på 

uppdraget. Den senaste tiden, vid rapportskrivandet, 

har det blivit mer. 

Rapporten är han rätt nöjd med. 

– Vi sätter fingret på de inomregionala 

skillnader som finns. Det är inget nytt 

men det kan skapa uppmärksamhet när 

frågan lyfts av länets förtroendevalda. 

Räcker resurserna? 

– Ja, svarar Hans Goine, men det beror 

förstås på ambitionsnivån, på vad 

man vill göra. 

I Västra Götaland är Inger Lindholm 

samordnare. Hon har tidigare erfaren 

het som sekreterare i styrelsen. Nu arbetar 

hon med de förtroendevalda på 

heltid, vilket dock inte innebär att delegationen 

får all hennes tid. Länet har 34 

socialförsäkringsnämnder som kräver 

mycket administration. 

Delegationen i Västra Götaland är 

mycket aktiv. 

– Men det är stimulerande med en 

krävande delegation, säger hon. 

Välinformerade och uppdaterade 

För att de ska kunna fungera i sin roll 

krävs att de är välinformerade och uppdaterade. 

En gång i veckan får de ”en 

bunt” med resultat, analyser och annat 

från Försäkringskassan från henne. 

Hur är då Inger Lindholms bild av 

försäkringsdelegationen? 

I början var det lite trögt, berättar 

hon. Dels tog arbetet med samordningsförbunden 

mycket tid, dels var det 

inledningsvis en hämmande oklarhet 

kring ekonomin. 

– På hösten tog det fart. Jag tror att 

det var i samband med att ledamöterna 

gjorde sina besök i kundtjänsterna som 

delegationen fick något av ett lyft och 

började finna sina former. 

Inger Lindholm och Hans Goine är 

överens om att Försäkringsdelegationerna 

är ett bra uppdrag för förtroendevalda. 

– Det ger större möjlighet för de förtroendevalda 

att föra en dialog med 

medborgarna. Bevakningsuppdraget 

från regeringen ger legitimitet, säger 

Inger Lindholm. 

– Utvecklingspotentialen är stor, menar 

Hans Goine. Nu är det upp till bevis. 

• 

21

Under 

vinjetten 

proBleMlösarna 

publicerar vi 

varje månad 

frågor som vi 

fått från personal 

i Försäkringskassan. 

Frågorna kan 

komma från 

en person 

men de kan 

också vara 

flera personersberättelser 

som vävts 

samman till 

en frågeställning. 

Oavsett 

bakgrunden 

så ändrar redaktionenalltid 

detaljer 

för att det 

inte ska vara 

möjligt att 

identifiera de 

inblandade 

personerna. 

Skriv 

till 

oSS 

om ditt 

problem! 

Ta kontakt 

med oss på 

redaktionen 

om du har ett 

problem du 

tycker vi ska 

ta upp. 

Redaktionen 

Dagens 

Socialförsäkring 

103 51 

Stockholm 

ds@forsakringskassan.se 

PROBLEMLÖSARNA 

Vi behöver en bättre mötesk 

anna sitter i flera möten varje vecka. ibland undrar hon om 

det är värt den tid det tar. 

Många möten borde kunna ge betydligt mer, tycker hon. 

SAMMANStäLLt Av EvA LiNdéN 

Anna sneglar diskret på klockan. Halv 

elva redan. Hon känner hur frustrationen 

kommer krypande. Mötet har pågått 

sedan nio, och hur långt har de 

egentligen kommit? Som vanligt blir 

det en massa sidospår i diskussionen. Sidospår 

som kanske inte är oviktiga, men 

inte nödvändiga just idag. Tycker Anna, 

och funderar över om det är hon som är 

för inriktad på resultat. Man måste väl 

kanske få prata lite hit och dit för att så 

småningom komma fram till något mer 

konkret. Så hon säger ingenting. 

En del av det som kommer upp har 

de pratat om flera gånger tidigare men 

vad kom de egentligen fram till då? Be- 

stämde de något? Anna kommer inte 

riktigt ihåg. Jonas och Kicki pratar mest 

som vanligt. 

Nu har diskussionen kommit in på 

något där uppfattningarna går isär om 

hur det egentligen ser ut. Har det hänt 

något sedan sist? Hur ser resultaten ut? 

Någon säger att det kanske inte är någon 

idé att vi pratar mer om det idag. Vi 

får kolla upp det till nästa möte. 

Anna sneglar på klockan en gång till, 

och suckar inom sig. De kommer inte 

att bli klara till lunch som var meningen. 

Hon har svårt att låta bli att tänka på 

allt annat hon borde hinna med innan 

dagen är slut. 

Konsulten: Ta ett helhetsgrepp 

enskilda chefer och medarbetare kan 

göra mycket för att få ut mer av sina 

möten. Men om en hel organisation 

vill förändra sina möten måste man ta 

ett större grepp. 

Det är märkligt att något som alla tycker 

är viktigt och som kostar mycket pengar 

inte ägnas större uppmärksamhet. Det 

menar Bengt Eric Herrman i det relativt 

nya företaget MQM (Meeting Quality Management). 

– Ingen har riktigt beskrivit det man kan 

kalla för den interna mötesverksamheten, 

det är en vit fläck på processkartan. 

I de flesta företag och organisationer 

går mellan 15 och 20 procent av arbetstiden 

åt till interna möten, hävdar han. Det 

innebär att möten i ett företag med 500 

anställda kostar någonstans uppåt 100 miljoner 

kronor på ett år. Trots det vet man 

inte hur effektiva mötena är. Enligt de undersökningar 

Bengt Eric Herrman och hans 

kollegor gjort hittills är många missnöjda, 

både med hur mötena förbereds och hur 

de genomförs. 

– Alla tycker det här är viktigt, och alla 

undrar varför ingen gör något. 

Bengt Eric Herrman vill se det han kal 

lar för mötesverksamheten som en egen 

process och införa den i organisationens 

vanliga rutiner för styrnings och förbättringsarbete. 

På frågan om inte möten ingår 

som en naturlig del i andra processer 

svarar han att så är det förstås. Men – och 

det är det som är poängen – dessutom 

bör det ses som en egen process eftersom 

möten är rätt lika. 

– Och förutom att den interna mötesprocessen 

i sig är mycket generell mellan 

företag och organisationer är ofta den interna 

möteskulturen mellan olika avdel 

 

Bla bla bla 

ningar och hierarkiska nivåer inom en organisation 

mer lika än vi trodde. Här finns 

alltså mycket gemensamt att jobba med. 

Det Bengt Eric Herrman och hans kollegor 

gör är att mäta hur effektiva möten 

är, eller egentligen hur effektiva medarbetarna 

anser att de är. Genom detaljerade 

frågor om hur nöjda/missnöjda medarbetarna 

är med förberedelser, genomförande 

och efterarbete får de fram svaga områden. 

Därefter stöttar de vid planering och 

genomförande av förbättringar. Det kan 

Bengt eric 

Herrman 

Meeting Quality Management 

(MQM) 

22 dagens socialförsäkring • april 2006 

…det här ha 

…typiskt 

…det där låter

ultur 

r vi redan pratat om… 

att vi måste forcera viktiga frågor… 

bra, men hur ska det gå till?… 

Bla bla bla 

till exempel handla om att ge kunskap om 

bra mötesteknik och bra teknikstöd. Att 

såväl ledningen som policies med mera 

måste stödja är självklart. 

Finns det en fara i att göra möten för 

effektiva, det vill säga att man stryper 

kreativiteten? 

– Nej tvärtom. Man kan till exempel 

komma fram till att man bör renodla möten 

genom att kanske inte ha så många informationspunkter, 

eller man kanske inte 

behöver träffas fysiskt. Då kan man i stället 

ge större utrymme för mer kreativa 

möten. 

Avsikten med att mäta effektiviteten i 

möten är inte att minska mötestiden utan 

att göra dem mer effektiva, att få ut det 

man vill få ut. Sedan kanske det leder till 

att den totala mötestiden minskar. Men 

det är en annan sak. 


Ill: helena halvarsson 

Personalspecialisten: 

Bra möten kräver bra dialog 

Bra möten kommer inte till stånd av 

sig själv. grunden är en bra dialog där 

deltagarna inte bara lyfter fram egna 

ståndpunkter utan arbetar för att 

tillsammans hitta bra lösningar. 

Det finns mycket att tänka på när det gäller 

att få till stånd bra möten – möten 

som ger resultat och som känns tillfredsställande 

för dem som deltar. Det konstaterar 

Jessica Thorén som har arbetat med 

frågan på olika sätt. 

Till en början är det viktigt att tänka på 

hur själva mötesmiljön ser ut, menar hon. 

Främjar den samverkan genom att vara utformad 

så att deltagarna ser och hör varandra 

tydligt? Eller motverkar den, genom 

till exempel ”elevsittning” eller stora bord? 

Att vi kan diskutera olika frågor under 

våra möten ser vi som självklart. Men att 

ha en dialog är något mer. Dialog handlar 

om att tänka tillsammans, det vill säga att 

inte se den egna ståndpunkten som slutgiltig 

utan som ett steg på vägen. Man använder 

den gemensamma intelligensen 

och kan komma fram till något bättre än 

vad var och en skulle göra var för sig. 

Jessica Thorén talar om olika ”mötesfärdigheter” 

– färdigheter som vi är olika 

bra på att använda, men som går att träna 

upp om man verkligen vill. Grunden är 

att lyssna aktivt. Det innebär inte bara att 

höra orden utan också att anstränga sig 

att förstå vad den andre vill ha sagt. Besläktat 

med att lyssna är att avvakta. Det 

innebär att vara nyfiken på vilka perspektiv 

som finns att upptäcka, att släppa på 

kontrollen och stanna upp. Kanske ta ett 

• Ha ett tydligt syfte med mötet 

• Håll er till ämnet 

• Använd den gemensamma intelligensen 

• Fokusera på vad ni vill uppnå och 

vad som fungerar bra redan i dag – 

inte bara på problem. 

• Håll tiden 

• Bra att tänka igenom innan: 

– Är du klar över syftet med mötet? 

– Är du förberedd? 

steg tillbaka och våga se saker och ting 

med nya ögon. 

– Det kan handla om att ställa bra frågor. 

En bra fråga kan vara värd mer än 

många snabba eller ofullständiga svar. 

Att ha respekt för varandra är till exempel 

att inse och acceptera att vi kan lära 

av andra även om vi inte delar en ståndpunkt. 

När många åsikter uttrycks samtidigt 

hamnar man lätt i något som är motsatsen 

till respekt. Det blir attack och försvar, 

och människor tenderar att ”rösta på” 

den vars åsikt de tycker är den rätta. Att 

be någon förklara sin ståndpunkt lite tydligare 

kan ge betydligt mer än att bara avbryta 

eller säga nej. 

Den fjärde punkten kallar Jessica Thorén 

för att vara autentisk. Med det menar 

hon att försöka säga det man verkligen 

tycker eller, annorlunda uttryckt, förmedla 

sin egen bild. Vilket förstås kan vara lättare 

sagt än gjort. I många situationer påverkas 

vi av olika signaler om vad vi bör säga. Att 

vara autentisk betyder dock inte att säga 

allt som dyker upp inom en, menar hon. 

– En del kanske vi ska avstå från. Det 

kan vara viktigt att förstå sin egen drivkraft 

bakom vad jag väljer att säga eller 

inte säga. Frågor som kan vara nyttigt att 

ställa sig själv är: Vad vill jag bidra med genom 

att säga detta? 

Jessica Thorén 

Personalavdelningen 

Försäkringskassan i 

Stockholms län 

Jessica Thoréns råd för effektiva möten 

– Är du nyfiken på hur andra har 

funderat kring det som mötet ska 

handla om? 

Fallgropar för effektiva möten 

• Dolda agendor 

• Prestige 

• Kollegor som upplever varandra 

som hot 

• Revirtänkande 

23

Margaretha Larsson är både 

försäkringsläkare och familjeläkare 

i Gävle. 

24 

Margaretha 

Amb 

den 


Larsson, försäkringsläkare 

assadör för 

striktare linjen 

Margaretha larsson, familjeläkare och försäkringsläkare, 

får i dessa dagar ofta försvara försäkringskassans strikta 

tillämpning. 

– Jag gillar att diskutera, så det är inga problem. Men ibland 

tycker jag att kritiken är befogad. 

F 

ör tre år sedan fick Margaretha 

Larsson, familjeläkare 

i Gävle, frågan om hon 

kunde tänka sig att bli försäkringsläkare. 

Hon behövde 

ingen längre betänketid 

för att svara ja. 

– Sjukskrivningar tog allt större del 

av min arbetstid. Många patienter hade 

oklara besvär, läkarutlåtandena till Försäkringskassan 

var jobbiga och det var 

lätt att känna frustration. Jag visste att 

många kolleger upplevde samma sak. 

– Jag ville lära mig mer och jag tyckte 

att sjukskrivningar borde hanteras bättre 

och samtidigt mer restriktivt. 

te xt: eva lindén foto: pernill a wahlman 

Ovan roll 

I början kändes rollen ovan. Plötsligt 

var hon en del av Försäkringskassan 

och skulle bedöma kollegers utlåtanden. 

Men efter introduktion och utbildning 

tyckte hon ändå att det gick ganska 

snabbt att komma in i jobbet. 

Två eller två och en halv dagar i 

veckan jobbar hon på Försäkringskassan 

i Gävle. Hon har ett eget arbetsrum 

dit handläggarna kommer med de 

ärenden de vill ha hjälp med. De har 

bokat tid och har ofta flera ärenden 

med sig. 


– Jag tycker det är viktigt att alltid 

träffa handläggarna. Det räcker inte att 

läsa handlingar. 

Tolka och bedöma 

Margaretha Larssons uppgift är att tolka 

och bedöma vad som står i de medicinska 

underlagen. Kan det anses styrkt 

att personen är sjuk? Vad är det som gör 

att personen inte kan arbeta? Behöver 

något utredas ytterligare? Sitt yttrande 

skriver hon in direkt in i en mall i datorn. 

– Mallen är bra. Förutom att det blir 

lättare att strukturera sina egna synpunkter 

lär man sig se vad som saknas i 

de medicinska underlagen. 

Mellan sex och åtta timmar i veckan 

går åt till bedömningar i nya sjukfall. 

I genomsnitt hinner hon med ungefär 

fem ärenden per timme. Lite längre tid 

tar det när hon träffar rehabiliteringshandläggare. 

Då räknar hon med 20 

minuter per ärende, men ibland behövs 

den dubbla tiden. 

Margaretha Larsson tycker att läkarutlåtandena 

har blivit klart bättre bara 

på de år hon har varit försäkringsläkare. 

– Men det är ändå lång väg kvar. En 

del skriver så dåliga intyg så man tror 

inte det är sant. 

– Så att det behövs mer kunskap är 

helt klart. Många läkare är intresserade 

och vill veta mer. Hur ska jag svara? Vad 

kan jag göra? Vilket stöd har jag? Det är 

sådana frågor de ställer sig. 

Jobbet har utvecklats 

Hon tycker också att försäkringsläkarjobbet 

har utvecklats sedan hon 

började. Inte minst därför att försäkringsläkarna 

kommer in tidigare i sjukfallen 

nu, till exempel när en handläggare 

överväger att säga nej till sjukpenning. 

Medvetenheten om reglerna i 

sjukförsäkringen har ökat och hon känner 

att ledningen tycker att försäkringsläkarna 

har en viktig uppgift. 

Om Margaretha Larsson tycker annorlunda 

än den sjukskrivande läkaren 

händer det att hon får irriterade brev eller 

samtal från läkaren. 

– Ibland kan vi nå fram till varandra, 

ibland inte. En läkare hotade med att ta 

med mitt brev till ett utbildningsmöte 

hos Försäkringskassan vilket han också 

gjorde. Men det slutade med att vi hade 

en jättebra diskussion! 

Hon får också försvara Försäkringskassans 

mer strikta tillämpning rent generellt. 

– Det gör jag gärna. Jag känner mig 

helt trygg med att Försäkringskassan är 

på rätt spår, och känner mig lite som en 

ambassadör. Jag tycker att det är roligt 

att diskutera. 

Ibland har hon dock full förståelse för 

kritiken. Det är när Försäkringskassan 

drar in ersättning som betalats ut under 

lång tid trots att varken personens situation 

eller reglerna har ändrats. 

– Det skulle vara konstigt om det 

inte blev kritik här. Man får bara hoppas 

att övergången mellan olika sätt att tilllämpa 

blir mänsklig. Det handlar ju om 

människors försörjning. 

Utåtriktat arbete 

Försäkringsläkarjobbet innebär inte 

bara att vara medicinsk rådgivare i enskilda 

ärenden. Det är också ett utåtriktat 

arbete. Bland annat är hon ute på 

vårdcentralerna och träffar kolleger för 

att informera och diskutera sjukförsäkringen. 

Hon har hållit i AT–utbildning 

för läkare och hon har träffat arbetsgivare 

och fackliga företrädare. Det här 

är en arbetsuppgift som hon gillar. Och 

det stämmer bra med det intryck hon 

ger – litet av pedagog och samtidigt intresserad 

av den debatt som pågår. Under 

DS besök rotar hon flera gånger 

fram debattskrifter och artiklar. 

Det speciella med att vara försäkringsläkare 

är att man ena dagen bedömer 

andras läkarutlåtanden och nästa 

25

Ibland inser jag – när 

jag har egna patienter – 

att jag i stället för att vara doktor 

sitter och förklarar försäkringen 

på ett sätt som snarare hör hemma 

inom Försäkringskassan. 

dag kan vara den som själv ska skriva 

ett. När jag frågar hur det går att förena 

de båda rollerna skrattar Margaretha 

Larsson. 

– Ja, det är en bra fråga. Jag tycker att 

jag lyckas hyfsat, men inte till hundra 

procent. Ibland inser jag – när jag har 

egna patienter – att jag i stället för att 

vara doktor sitter och förklarar försäkringen 

på ett sätt som snarare hör hemma 

inom Försäkringskassan. 

– Det kanske inte är till nackdel för 

patienten, men det tar ju tid. 

Två roller 

Samtidigt är försäkringsläkeriet en förening 

av två roller – den praktiserande 

läkaren och tjänstemannen på Försäkringskassan. 

Det är det som gör att försäkringsläkaren 

kan vara en bra medicinsk 

rådgivare. Margaretha Larsson 

har lång erfarenhet. Först som sjuksköterska, 

därefter som vårdlärare och sedan 

17 år som allmänläkare. Just nu jobbar 

hon två dagar i veckan som familjeläkare 

på en vårdcentral i Skinnskatteberg 

i Västmanland. 

– Det är ett roligt jobb, inte minst när 

det handlar om att stödja människor tillbaka 

till arbete. 

– Det skulle inte vara lika spännande 

om alla hade brutit armen eller hade 

luftvägsinfektion. Samtidigt känner jag 

mig sig ofta frustrerad när det gäller patienter 

med oklara besvär. Det är ofta 

svårt att veta vad man ska göra. Patienten 

tycks behöva så mycket mer än sjukvård, 

men vart ska man hänvisa henne? 

I genomsnitt kanske jag har en sådan 

patient per dag. 

– Det är också lätt att känna sig otillräcklig. 

Hur mycket man än jobbar så 

räcker man inte till. 

Nytt sätt att arbeta 

Jobbet som försäkringsläkare har dock 

gjort att hon förändrat sitt sätt att arbeta 

som familjeläkare. 

– Jag är tydligare och ärligare mot patienten 

nu. Om jag inte tycker att sjukskrivning 

verkar bra så säger jag det. Jag 

26 

Hinner 

du med 

annat 

än 

jobb? 

– Jodå, förutom 

att vara 

tillsammans 

med min familj 

gillar jag 

att spela golf. 

Jag reser också 

mycket. 

Om några dagar 

åker jag 

till Paris och i 

april blir det 

Amazonas. 

Där ska jag gå 

en kurs i tropikmedicin. 

säger oftare nej nu än förr. Och är jag 

osäker så talar jag om det, och är noga 

med att informera om att det är Försäkringskassan 

som bestämmer. 

Frågorna i läkarutlåtandet om hinder 

och möjligheter vad gäller arbetsförmåga 

brukar hon fylla i tillsammans 

med patienten. Något som kan ge upphov 

till bra och klargörande samtal. 

Hon försöker också att redan vid första 

sjukskrivningstillfället göra upp en 

plan. 

– Jag kan säga att OK, nu blir du sjukskriven 

på heltid i tre veckor, därefter på 

Margaretha larsson om.. 

… riktlinjer för sjukskrivning 

– Självklart måste man göra individuella 

bedömningar, men riktlinjer för vad som 

kan anses som normala eller rimliga tider 

skulle vara ett stöd. Visst finns det en risk 

att de skulle användas alltför fyrkantigt 

men det får man försöka motverka med 

information, både till läkare och patienter. 

… teamarbete 

– Det är bra. Alla bidrar med sitt och alla 

vet vad som har sagts. Man delar det som 

är tungt. 

halvtid i ytterligare tre. Sedan räknar vi 

med att du kan börja jobba. Men vi träffas 

efter fem veckor och ser hur läget är. 

Skriverierna i media har också medfört 

något bra, tycker Margaretha Larsson. 

– Det har blivit lättare att få gehör 

hos patienterna för sådant som deltidssjukskrivning 

eller behov av att förändra 

arbetssituationen. En del säger visserligen 

att deras arbetsuppgifter eller 

arbetstider inte går att förändra. Men då 

brukar jag säga att det är bättre att låta 

din arbetsgivare avgöra det.• 

… avstämningsmöten 

– Jättebra, men när tiden inte räcker till 

för patienterna är det svårt att få den att 

räcka till för möten. Men vinsten med avstämningsmöten 

är stor. 

… att bedöma arbetsförmåga 

– Det kan vara svårt. Ibland skulle man behöva 

skriftliga uppgifter från arbetsgivaren 

om arbetsuppgifter och möjligheter till 

förändringar – för att kunna göra en bedömning 

i förhållande till det. 


Då kan 

distans vara 

lösningen. 

Ny situation 

i livet? 

Distansutbildning är ett alternativ 

för den som behöver förändra 

sin livssituation. Tillsammans 

med 35 universitet och högskolor 

sprider vi kunskap om de möjligheter 

som finns med ny teknik. 

Totalt finns det 2 600 kurser 

och program att välja mellan. 

Läs mer på 

www.netuniversity.se 

Kvalitet Kompetens Objektivitet 

www.fmc-sverige.com 

Göteborg 

Tel: 031-705 15 00 

P&P 

VI GER DIG STÖD I VÄGVALET 

FMC är Sveriges största leverantör av 

försäkringsmedicinska utredningar. 

VI HAR 

lång erfarenhet, bred kompetens och en helhetssyn på 

människan. 

VI ERBJUDER 

strukturerade utredningar med en välutvecklad metodik. 

Norrköping 

Tel: 011-23 08 90 

Nynäshamn 

Tel: 08-520 661 00 

Tranås 

Tel: 0140-38 53 00 

Västerås 

Tel: 021-83 12 80 

helikopter.nu

FOrSKning på gång 

FOKUS 

Jenny Kärrholm är doktorand 

i rehabiliteringsvetenskap 

vid Mittuniversitet 

och Karolinska 

institutet och för tillfället 

tjänstledig från Försäkringskassan 

i stockholms län. 

systematiskt jobb 

minskade sjukdagarna 

Jenny Kärrholm har tillsammans 

med flera forskare vid Centrum 

för rehabiliteringsforskning (CRF) 

utvärderat, ett samverkansprojekt 

kring långtidssjuka mellan Stockholms 

stad, företagshälsovården 

och Försäkringskassan. En del av 

utvärderingen har publicerats i 

aprilnumret av tidskriften Disability 

and Rehabilition. 

Vad har man gjort inom Stockholmsprojektet? 

– Genom att arbeta på ett medvetet 

sätt – systematiskt, multiprofessionellt, 

klient-centrerat och 

lösningsinriktat – med de resurser 

man har till förfogande har man 

nått mycket goda resultatet med en 

hårt belastad grupp. De sjukskrivna 

i projektet har blivit mer utredda 

av företagshälsovården än vanligt. 

Samverkansgruppen kring dem har 

präglats av kontinuitet, samma personer 

hela tiden, och de har arbetat 

på ett mer systematiskt sätt än vad 

som är brukligt. Även uppföljningen 

har varit bättre än vanligt. 

Vad visar din utvärdering? 

– De sjukskrivna delades i två 

grupper där den ena haft fler än 8,5 

sjukersatta dagar per månad. För 

dem i den mest sjukersatta gruppen 

minskade medianen av antalet 

sjukersatta dagar från 13,3 dagar per 

månad till 2 dagar per månad 6 till 

12 månader efter interventionen i 

jämförelse med året före. För gruppen 

som hade mindre än 8,5 dagar 

per månad går det inte att se några 

signifikanta förändringar i antalet 

ersatta dagar. 

– I jämförelsegruppen som 

matchats fram ökade medianen 

från 16 till 29 dagar per månad. De 

fick en mer traditionell hantering. 

Vad blev vinsten? 

– 1200 euro per person och månad 

baserat på hela gruppen enligt 

en nationalekonomisk analys. 

anders lJungberg 

Brott och hälsA 

Brottsoffren riskerar 

personer som utsätts för brott är sjukskrivna i betydligt 

högre utsträckning än andra redan innan brottstillfället. det 

visar en studie om brottsoffers ohälsa. 

Undersökningen ”Brottsoffers ohälsa” 

är gjord av Karin Améen, FoU-samordnare 

vid Försäkringskassan i Stockholms 

län. Idén fick hon från en medarbetare 

inom Försäkringskassan som 

jobbat inom kriminalvården. 

– Han hade märkt att vi inte visste 

om det finns brottsoffer bland de sjukskrivna. 

rappOrt 

Titel: Brottsoffers 

ohälsa – om hotade 

och våldsdrabbade ur 

ett socialförsäkringsperspektiv 

(Rapport 

nr 50 Grönabandserien). 

författare: Karin Andersson 

publicerad: Försäkringskassan i 

Stockholm 

Utvecklingsrådet har möjliggjort våra projekt 

inom arbetsmiljöområdet 

Att ohälsotalet för dem som drabbats 

av brott var 50 procent högre redan två 

år innan brottstillfället var det resultat 

som förvånade henne mest. 

– Det var jag inte beredd på. Men 

det viktigaste resultatet är insikten att 

så många i brottsoffergruppen går från 

sjukskrivning och arbetslivsinriktad rehabilitering 

innan brottet till mer eller 

mindre varaktig pensionsförmån efter 

brottet, säger hon. 

Registerstudie 

Karin Améen har med hjälp av en registerstudie 

undersökt drygt tusen boende 

i Stockholms län som anmält till polisen 

att de utsatts för brott som kan tänkas 

leda till sjukfrånvaro. Det innebär att till 

exempel inbrott i källaren och liknande 

inte ingår. Hon har studerat situationen 

två år före och två år efter brottstillfället. 

För att omfattas av studien krävs 

alltså att personen var inskriven i försäk- 


 

Karin Améen 

FoU-enheten, Frösäkringskassan i Stockholm 

Praktisk genomgång av handikappolitiken 

År 2010 ska varje myndighet ha levt upp 

till målen i den nationella handlingsplanen 

för handikappolitiken. I den här antologin 

pekar en lång rad författare på 

möjligheterna i handlingsplanen men 

också dess begränsningar. 

Till exempel tar ett bidrag upp vikten 

av ett bra bemötande och erfarenheterna 

från Sisus utvecklingsarbete. Andra 

bidrag belyser funktionshindrades situation 

utifrån kön respektive etnicitet. 

I ett avslutande resonerande kapitel 

tar antologins redaktörer, som båda arbetar 

på Socialstyrelsen, framtida utmaningar 

för handikappolitiken. Bland annat 

behöver myndighetsorganisationen 

när det gäller arbetsmarknad och rehabilitering 

ses över så att utvecklingen 

mot förtidspensionering kan brytas. 

Boken är första hand avsedd för hög- 

 

skolans sociala utbildningar och vårdutbildningar. 

Men den vänder sig även 

till yrkesverksamma, bland annat inom 

myndigheter, som kommer i kontakt 

med handikappfrågor. 

bOK 


Titel: Handikappolitiken 

i praktiken. Om 

den nationella handlingsplanen. 

författare: Peter Brusén 

och Anders Printz 

(red.) 

publicerad: Förlagshuset Gothia 

2006.

slås ut från arbetslivet 

Ill: maGdalena wewemmBeRG laveBRatt 

före efter 

Redan före det anmälda brottet har personerna i brottsoffergruppen 

fler sjukpenningdagar än genomsnittet. Två år efter brottstillfället 

har avståndet till arbetsmarknaden ökat markant. 


Antal dagar 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

År 

Sthlm:s län 

Brottsoffergruppen 

2000-2001 

2002-2004 

Genomsnittligt sjukpenningtal 

antal dagar per år 

ringen, det vill säga att de var 16 år, två 

år innan brottstillfället. 

Undersökningens resultat bekräftar 

att risken att utsättas för brott inte är 

jämnt spridd i samhället. Redan två år 

innan brottstillfället var ohälsotalet för 

de drabbade 50 procent större än genomsnittet 

i länet. Två år efter är siffran 

hela 80 procent större. Dessutom visar 

undersökningen att personerna kommer 

allt längre från arbetsmarknaden. 

De som innan brottet hade ersättning 

i form av sjukpenning eller rehabiliteringsersättning 

har efter brottet i stor 

utsträckning istället någon form av mer 

eller mindre varaktig pensionsförmån. 

Vad ska då Försäkringskassan göra 

med den nya kunskapen? Karin Améen 

har inget direkt svar. 

– Men det är viktigt att vi är medvetna 

om att det bakom en sjukskrivning 

rehabiliteringsersättning 

sjuk- och 

aktivitetsersättning 

två år före brott 11 413 52 345 

två år efter brott 3 707 86 918 

Procentuell 

förändring 

Antal dagar 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Sthlm:s län 

Brottsoffergruppen 

2000-2001 

Minskning med 

67 % 

2002-2004 

Genomsnittligt ohälsotal antal 

dagar per år 

Allt längre från arbete 

kan finnas ett brott även om inget står 

om detta på sjukintyget. 

Handläggare som hon diskuterat 

med menar att precis som till exempel 

dolt missbruk kan väl genomförda Sassam-utredningar 

visa på utsatthet för 

brott som bakgrund till sjukskrivning. 

Stort mörkertal 

Brottsoffer belastar socialförsäkringen 

med stora summor. Karin Améen har 

beräknat att de tusen personerna i undersökningen 

kostade cirka 30 miljoner 

över genomsnittet de två åren efter 

anmälan. Mörkertalet är dock stort, 

många brott anmäls aldrig. 

”Brottsoffers ohälsa” blev den sista 

rapporten vid FoU-enheten vid Försäkringskassan 

i Stockholm. Avdelningen 

lades ner vid årsskiftet. 


Ökning med 

66 % 

Antal utbetalda nettoersättningsdagar för brottsoffergruppen 

29

apporten kan laddas 

ner från www. 

sou.gov.se/socialforsakring/ 

rapporten kan laddas 

ner från www. 

sou.gov.se/socialforsakring/ 

FoKUs 

Riktlinjer för sjukskrivningstider 

underlättar återgång i arbete 

riktlinjer för förväntade sjukskrivningstider. det föreslår 

socialförsäkringsutredningen i rapporten ”sjuk eller ledsen”. 

Det finns flera fördelar med riktlinjer 

enligt utredningen. De kan fungera 

som signal när sjukfall inte utvecklas 

som förväntat givet diagnosen och de 

skapar tydliga förväntningar om när det 

är rimligt att återgå i arbete. Såväl hos 

den försäkrade som övriga inblandade. 

Riktlinjer blir också en hjälp för att få 

en tydligare, mer systematisk och professionell 

sjukskrivningsprocess. ”Det 

behövs något att hålla sig i, något att re- 

rappOrt 

Titel: sjuk eller ledsen. 

samtal om socialförsäkring 

nr 7 

författare: Petter 

odmark 

publicerad: socialförsäkringsutredningen 

Jämställd föräldraledighet bra för hälsan 

Ett mEr jämställt uttag av föräldraledighet 

och tillfällig vård av barn är bra 

för både kvinnors och mäns hälsa. Det 

visar Anna Månsdotter i en avhandling 

som lagts fram vid Umeå universitet. 

Slutsatsen grundar sig på två registerbaserade 

studier. I den ena har alla 

svenska par som fick sitt första gemensamma 

barn 1978 följts upp när det gäller 

sjukskrivning och dödlighet under 

följande två decennier. 

flektera kring och något att foga sig efter”, 

skriver utredningen. 

Rapporten tar sin utgångspunkt, 

som titeln antyder, i de symtombaserade 

diagnoserna som ofta saknar objektiva 

medicinska fynd och som spelat 

så stor roll i ökningen av sjukskrivningarna. 

För den enskilde kan summan av 

medicinska och ekonomiska förhållanden, 

sociala faktorer och situationen på 

arbetsmarknaden vara det som skapar 

sjukdom. Men arbetsförmågan ska bedömas 

utan hänsyn till de tre sista faktorerna 

och för sjukförsäkringens portvakter 

återstår ”den smått omöjliga uppgiften 

… att plocka ut en del av individens 

liv – sjukdomen och arbetet – och ställa 

dem mot varandra”. 

Utredningen diskuterar fem punkter 

för framtidens sjukförsäkring. 

1. Riktlinjer för sjukskrivning. 

2. En ny, mer specialiserad besluts- 

I den andra har hälsomönster bland 

män som var, respektive inte var, pappalediga 

i slutet av 1970-talet analyserats. 

Ett resultat är att risken för sjukskrivning 

och dödlighet ökar för kvinnor när 

de är jämställda med männen i arbetslivet 

men har fortsatt större ansvar för 

barnen. Ett annat är att män som tog 

pappaledighet har bättre hälsa än dem 

som inte gjorde det. 

Självständighet ger bättre sjukförsäkring 

I ”sjukförsäkrIng pÅ egna ben” argumenterar 

Socialförsäkringsutredningen 

för en sjukförsäkring utanför statsbudgeten. 

Det är helt i linje med tanken 

om ökad försäkringsmässighet som är 

en röd tråd i utredningen. 

Sjukförsäkringen är väl lämpad för 

självständighet, menar utredningen. 

Fanns ingen sjukförsäkring skulle de all- 

ra flesta vara beredda att betala (utanför 

skatten) för en liknande försäkring. En 

försäkring på egna ben skulle öka trycket 

på fungerande rehabilitering och förebyggande 

insatser eftersom kopplingen 

mellan den egna avgiften och en bra 

försäkring blir tydligare, hävdar utredningen. 

process för långa sjukfall. Antingen ges 

företagshälsovården ansvaret för sjukfall 

över en viss gräns eller så införs krav på 

en ”second opinion” från speciellt certifierade 

läkare. 

3. Ny modell för bedömning av arbetsförmåga. 

Bedömningen bör stramas 

upp. När det gäller prövning mot 

hela arbetsmarknaden finns lärdomar 

att hämta i till exempel Storbritannien 

där den försäkrade får utföra ett antal 

aktiviteter som sedan bedöms. I rapporten 

diskuteras också om arbetsförmågebedömningen 

helt ska lyftas bort 

från läkarna. Det är uppenbart, menar 

utredningen, ”att den genomsnittlige 

läkaren inte besitter någon speciell 

professionell kunskap som kan vara till 

hjälp vid bedömningen.” 

4. Långa sjukskrivningstider hjälper 

ingen. Alltså behövs en tidsgräns. 

5. Det behövs realistiska vägar tillbaka 

till arbete. Utredningen föreslår permanenta 

lönebidrag som alternativ till 

förtidspension. 


rappOrt 

Titel: health, Economics 

and Feminism. 

författare: Anna 

Månsdotter 

publicerad: Institutionen för folkhälsa 

och klinisk medicin vid Umeå 

universitet, samt statens folkhälsoinstitut. 

rappOrt 

Titel: Sjukförsäkring 

på egna ben. Samtal 

om socialförsäkring 

nr 8 

författare: anders viklund 

publicerad: Socialförsäkringsutredningen 


ÅSIKTER 

Gör 

din 

röst 

hörd! 

Skriv till ds 

och delta i debatten. 

Vi tar 

gärna emot 

båda korta 

och långa inlägg 

(men inte 

längre än 3000 

tecken!). 

Du kan vara 

anonym som 

skribent men 

redaktionen 

måste veta 

ditt namn. 

För den som 

arbetar inom 


och 

kommer åt intranätet 

Fia 

går det också 

att kommentera 

de debattinlägg 

som 

finns här i tidningen. 

Skicka ditt 

debattinlägg 

eller din insändare 

till: 

debatt@ forsakringskassan.se 

eller med post 

till: 

dagens 

socialförsäkring 

Åsikter 

103 51 

stockholm 


Prövningen måste bli bättre 

en lång rad åtgärer har satts in som förbättrar sjukförsäkringens funktionssätt. 

Mycket av framgången beror på försäkringskassans arbete. Men vi kan bli ännu 

bättre, särskilt när det gäller prövningen av rätten till sjukpenning. 

Allt färre är sjukskrivna och tiden i sjukskrivning 

blir kortare. Om man jämför 

2005 med 2002 har nästan var tredje 

sjukpenningdag försvunnit. Vi har goda 

möjligheter att nå målet om en halverad 

sjukfrånvaro från år 2002 till 2008. 

Resultaten har inte kommit av sig 

självt. På arbetsplatser har arbetsgivare 

och fackliga representanter jobbat intensivt 

med frågor som rör hälsa och 

sjukfrånvaro. Inom hälso och sjukvården 

pågår ett omfattande arbete som 

ska förbättra sjukskrivningsprocessen 

och arbetsförmedlingens insatser kommer 

nu sjukskrivna till del. 

Mycket av framgången de senaste 

åren beror på ett gott arbete på 

Försäkringskassan – omdaningen 

av sjukförsäkringen har hanterats 

med stor professionalism. 

Medfinansieringen, nya läkarintyg, och 

mer utbildning för läkare i försäkringsmedicin 

har förbättrat arbetsförmågebedömningarna. 

Vi kan med tillförsikt se på alla insat 

De avtal som tidigare reglerade Försäkringskassornasförslagsverksamhet 

upphörde i och med att Försäkringskassan 

blev en myndighet 1 januari 

2005. Det innebär att den förslagsverksamhet 

som idag pågår inom vissa län 

är en frivillig, lokal hantering av utvecklings 

och förbättringsförslag i länet. 

Inom huvudkontoret ser vi nu över 

hur vi ska arbeta med förbättringsförslag 

i den nya myndigheten. Grundtanken 

är att de förslag som finns i den 

egna arbetsgruppen hanteras med närmaste 

kollegor och chef i det dagliga arbetet. 

Här kommer också arbetet med 

samverkan och arbetsplatsträffar att bli 

en del av vårt nya arbetssätt. 

Inom Utvecklingsdivisionen har man 

just avslutat pilotprojektet Vardagsför 

serna och utvecklingen i stort, men vi 

kan bli ännu bättre. 

Det gäller särskilt när rätten till 

sjukpenning ifrågasätts. Prövningen 

av rätten till sjukpenning är 

nödvändig för att upprätthålla en 

generös sjukförsäkring med hög 

legitimitet. Men prövningen är en 

svår uppgift för den som handlägger 

ärenden – bedömningen måste 

vara korrekt och den som inte 

längre har rätt till sjukpenning 

måste få meddelande om det i god 

tid. 

Sjukskrivna arbetslösa, sedan årsskiftet 

även sjukskrivna som inte kan återgå till 

sin arbetsgivare, kan få stöd tillbaka till 

arbetslivet genom arbetsförmedlingens 

insatser. Med särskilda rutiner och överlämningsmöten 

mellan Försäkringskassan 

och arbetsförmedlingen ska den enskilde 

hinna sätta sig in i vilka stöd som 

finns och bli delaktig i övergången från 

att vara sjukskriven till att bli arbetssökande. 

bättringar. (Läs mer på sid 6 i detta nummer) 

Inom detta har man fångat förslag 

till vardagsförbättringar genom samarbete 

med Försäkringskassan i Gävleborg och 

diskuterat sig fram till förbättringar på 

plats. En del förslag kan lösas i länet och 

en större del har tagits om hand och hanteras 

nu i linjen inom huvudkontoret. 

Vi vet också att vi får förbättringsförslag 

via vår Helpdesk, som lägger dessa 

förslag till linjen att hantera. Helpdesk 

hanterar frågor för hela landet inom IT 

och det pågår en översyn hos försäkringsdivisionen 

av hur supporten inom försäkring 

ska utvecklas. Idag finns ju frågesamordnare 

vid varje län. I den nya personalorganisation 

som är på väg att bildas 

kommer det att finnas en Helpdesk 

för stöd till medarbetare och chefer. 

Det är en utmaning att ordna dessa 

smidiga övergångar men när överlämnandet 

fungerar optimalt blir det till 

stöd för den enskilde och prövningen 

av rätten till sjukpenning blir lättare att 

genomföra. 

Tillsammans har Försäkringskassan 

och arbetsförmedlingen tillgång till en 

omfattande verktygslåda. De avtal som 

regeringen och Landstingsförbundet 

tecknat skapar dessutom ekonomiska 

drivkrafter för att sjukvårdens arbete 

ska ske i tätare samverkan med arbetsplatserna, 

Försäkringskassan och arbetsförmedlingen. 

Med gemensamma 

ansträngningar kan vi åstadkomma ett 

bra stöd tillbaka till arbetslivet för varje 

enskild sjukskriven. Om vi dessutom 

kan få arbetslösheten och sjukfrånvaron 

att minska samtidigt har vi åstadkommit 

ett historiskt trendbrott som stärker 

allas vår välfärd. 

hans 

karlsson 

Arbetslivsminister 

Svar på insändare om förslagsverksamheten i DS nr 3 

Ja, vi ska fortsätta ta hand om goda idéer 

Avslutningsvis vill jag säga att vi 

kommer att ta hand om och lyfta 

fram goda idéer från medarbetare 

i Försäkringskassan. Men kanske 

inte på det sätt som vi gjorde 

förr. När vi kommit längre inom 

huvudkontoret ska vi återkomma 

och informera. 

agnetha Jöhnk 

Personaldirektör 


31

ÅSIKTER 

Bluff och bedrägeri eller hederlig debatt? 

en debattskrift om pisksnärtskador utgiven i samarbete med försäkringskassan 

i Västra götaland har den senaste tiden vållat debatt i västra sverige. 

kritikerna menar att innehållet är oseriöst och inte borde användas vid försäkringsbedömningar. 

försäkringskassan menar att problematiken snarare är att trots 

att det finns stor okunskap kring pisksnärtskador måste myndigheten fatta beslut 

om ersättning. nu tar försäkringskassan initiativ till en konsensuskonferens i ämnet. 

Skriften, Besvär efter stukad halsrygg, 

handlar om pisksnärtskador och är författad 

av docent Jorma Styf, överläkare 

vid Sahlgrenskas ortopedklinik som 

även är försäkringsläkare i Västra Götaland 

samt av Artur Tenenbaum, företagsläkare, 

Hälsan och arbetslivet, Västra 

Götalandregionen. 

En stor grupp forskare och experter 

kräver i ett öppet brev till bland annat 

Försäkringskassan, Socialdepartementet 

och Whiplashkommissionen, att 

skriften stoppas men framförallt att den 

inte används som underlag för försäkringsbedömningar. 

Jorma Styf för bland annat fram 

tesen att pisksnärtskador läker 

inom ett par månader och att långvariga 

besvär ofta beror på psykosociala 

faktorer. 

Kritikerna menar dock att dokumentet 

inte har ett vitten med seriös forskning 

att göra. ”Om skriftens hållning till hela 

whiplashproblematiken skulle blir rådande 

i försäkringsmedicinska bedöm 

Klockan är 21.45. På torget utanför diskot 

står en grupp vuxna i gula vinterjackor. 

Klockan 3 på natten finns de 

fortfarande kvar ute på stan. Det är 

Helsingborgs Dagblad, 19 mars, som 

rapporterar om Nattvandrarna. En av 

dem som vandrar nätterna igenom är 

långtidssjukskriven… 

Att nattvandra är naturligtvis en behjärtansvärd 

aktivitet. Huruvida den 

är förenlig med sjukskrivning är tack 

och lov inte min uppgift att avgöra. 

Att sjukskriva sig därför att man 

ogillar delar av sitt jobb är däremot 

inte okey. Eric Erfors, ledarskribent 

på Expressen, skriver den 29 mars, 

om de brevbärare som stannar hemma 

därför att de inte vill dela ut broschyrer 

från skummisarna i nationaldemokraterna. 

Erfors är upprörd över 

ningar, innebär det en vetenskaplig vulgarisering 

av det egentliga kunskapsläge 

som uppnåtts inom whiplashområdet 

idag.” skriver experterna i brevet. 

Claes Tingwall, Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör 

och en av dem 

som undertecknat protestbrevet 

kallar skriften för ”vetenskapligt 

bedrägeri” i Göteborgs-Posten och 

menar att det skulle vara en ”rättsskandal” 

om Försäkringskassan 

förutom att använda den som riktlinje 

i försäkringsbedömningar, 

dessutom skulle anlita författaren 

Jorma Styf som försäkringsläkare. 

dEBAtt 

GöteborgsPosten refererar till flera läkare 

och ombud för försäkrade som 

hävdar att Försäkringskassan i västra 

Sverige i flera fall nekat ersättning med 

hänvisning till vad som står i skriften. 

Siwert Gårdestig, programdirektör i 

Försäkringskassan tillika ledamot i Whiplashkommissionen 

menar dock att skriften 

inte har status som riktlinje utan är 

just ett debattinlägg som ska stimulera till 

att ordföranden i Liberala ungdomsförbundet, 

Fredrik Malm, tycker att 

det är rätt att sjukskriva sig om man 

tar ”anstöt” av något i postväskan. Uppenbarligen 

har han ”lyckats missa de 

senaste årens sjukskrivningsdebatt”, 

skriver Erfors. Dessutom är det censur, 

fast det är en annan historia. 

I LO-tidningen nr 9 2006 får vi veta 

vem som är Försäkringskassans fiende 

nummer 1. Ekonomie doktor Paula 

Liukkonen. Hon gillar inte Försäkringskassans 

satsning mot fusk. ”Det 

glittrar farligt i de havsgröna ögonen, 

när vi kommer in på ´fusket´”, skriver 

LOtidningens beundrande reporter 

som tycker att ordet fusk ska förses 

med ironiska anföringstecken. Liukkonen 

har själv undersökt fusket. 

30 procent av dem som svarade på 

diskussion. Försäkringskassan har tagit 

ställning för den konsensusrapport som 

Whiplashkommissionen står bakom. 

– Det är den rapporten som är 

grundläggande och vägledande för de 

medicinska bedömningar som görs idag 

inom socialförsäkringen, säger han 

Men, poängterar Siwert Gårdestig, 

problemet idag är att det finns stora 

kunskapsbrister om hur pisksnärtskador 

påverkar både hälsan 

och arbetsförmågan hos en person. 

Trots att Whiplashkommissionen 

har en samsyn så kan de inte 

svara på dessa sambandsfrågor, 

varken inom arbetsskadeförsäkringen 

eller inom varaktighetsbedömningarna. 

– Vi måste alltså utöver Whiplashkommissionens 

rapport ta fram adekvat information 

i varje enskild ärende. 

Försäkringskassan tar nu initiativ till 

en så kallad konsensuskonferens om 

whiplashskador och dess påverkan på i 

första hand arbetsförmågan. Konferensen 

ska samla försäkringsläkare inom 

Försäkringskassan och experter i whiplashkommissionen 

bland annat. 

Konferensens syfte är att klarlägga 

kunskapsläget och skapa samsyn samt 

peka ut områden där ytterligare forskning 

behövs. catharina ByströM 

föRSäKRIngSKaSSan fRÅn uTSIdan 

”Försäkringskassans fiende nummer 1! 

hennes frågor uppgav att de stannade 

hemma av andra skäl än sjukdom. 

Några få erkände också att de stannade 

hemma för att passa barn eller för 

att uträtta ärenden. 

– Är det fusk det, att man tvingas ta 

ledigt på eget sätt när organisationen 

inte medger det? 

Det där är en så kallad retorisk fråga 

och det är meningen att man ska 

svara nej. Men svaret är förstås ja. 

Inom Försäkringskassan har arbetet 

med att ensa i titelfloran börjat ta 

fart. Falu-Kuriren lämnar ett bidrag. 

Vår kollega, Henriette Johansson, informatör 

i Dalarna, får den 4 april den 

nya spännande titeln ”pressmeddelare”. 

Inte så tokigt egentligen. 

anders lJungBerg 



ÅSIKTER 

Vad menar vi med rehabilitering? 

Begreppet rehabilitering är svårt att definera. sjukskrivna efterfrågar framförallt 

medicinsk rehabilitering. därför borde försäkringskassan vara tydligare 

med att berätta att vi inte har något ansvar för att ordna operationer eller 

samtalskontakter. 

I media, från vården, allmänheten och 

politikerna hörs ett ständigt mantra om 

att ingen får rehabilitering. Försäkringskassan 

står allt som oftast i skottgluggen, 

och om ledningen svarar görs det 

undvikande eller i intetsägande termer. 

Själv sitter man som bedömare och får 

kritik både uppifrån och från allmänheten, 

man gör få avslut eller är alldeles 

för elak när man bedömer att någon 

kan arbeta, ”trots att man inte fått någon 

rehabilitering”. 

Frågan som jag är tvungen att ställa 

mig är då vad som är rehabilitering? 

Uppriktigt sagt vet jag inte, för rehabilitering 

verkar vara något lika ombytligt 

Rehabilitering verkar vara något 

lika ombytligt som en snöflinga. 

som en snöflinga. När jag frågar läkare 

eller folk runt omkring mig får jag inte 

heller något tydligt svar. 

Jag tycker inte att man ska tala om 

rehabilitering när man inte vet vad det 

är. Det är bättre att säga rent ut vad 

som ska göras; en person med ledvärk 

kanske ska gå ned i vikt och motionera 

mer, en deprimerad medelålders kvinna 

i barnomsorgen kanske inte ska jobba 

En av Sveriges bästa rehab- och utredningsaktörer. 

Kunskaps- och specialistcenter inom arbetslivsinriktad rehabilitering och utredning. 

VÅRA TJÄNSTER 

Försäkringsmedicinsk utredning, 5 dagar, FMU 5, avtalskod: 00121/2002-31a 

Försäkringsmedicinsk utredning, 7 dagar, FMU 7, avtalskod: 00121/2002-31b 

Arbetslivsinriktad utredning, 7 dagar, ARU 7, avtalskod: 00114/2003-315-1a 

Arbetslivsinriktad rehabilitering, 4–6 veckor, avseende whiplash, 

rygg/led, stress- och utmattningssymtom, psykosomatik, 

övervikt, fibromyalgi, avtalskod: 0014/2003-315-2a 

För bokning kontakta marita.naslund@alftarehab.se 

heltid samtidigt som hon är ensamstående 

med tre ungar. 

Både vården och Försäkringskassan 

måste tydligt visa vem som ska 

hålla i vad, så det inte upplevs som 

om de bara skjuter över ansvaret 

på den andre. 

Vi måste skilja på de olika formerna 

av insatser innan vi överhuvudtaget kan 

börja tala om någon rehabilitering. Om 

inte vården kan se till att människor får 

medicinsk behandling inom rimlig tid 

kan inte Försäkringskassan hjälpa till att 

få folk tillbaka i arbete. 

För att göra det tydligare måste vi 

tala klarspråk om vad som ska göras 

och vem som ska göra det. 

Att tala om vikten av rehabilitering 

har man gjort i många år nu, men flera 

hundratusen människor har slagits 

ut från arbetsmarknaden och möjligheten 

att försörja sig själva ut under tiden. 

Det är ett alldeles för stort slöseri med 

mänskliga resurser. 

Vad gör folk själva då, de som ska 

vara huvudpersonerna? Det är mycket 

blandat enligt mina erfarenheter, vissa 

sliter som djur för att få hjälp med sina 

krämpor och andra lyfter inte ett finger. 

Det mest tragiska i alltsammans är 

ju att folk som vill arbeta får vänta på 

rent medicinska insatser så fruktansvärt 

länge; sex månader på undersökning 

hos ortoped (trots vårdgaranti, 

som sjukhuset bara beklagar att de inte 

kan uppfylla), trefyra månader för att 

få träffa en psykolog. 

Mitt längsta ärende som nu är inne 

på sin 13:e månad i kö för att få en 

tidigare felaktigt utförd operation 

korrigerad (vilken dröjde åtskilliga 

månader den också). Å sen får 

man frågan varför Försäkringskassan 

inte kan minska ned sjukskrivningarna… 

Försäkringskassan bör enligt min 

mening gå ut i en stor, landsomfattande 

informationskampanj där det tydligt 

framgår att Försäkringskassan inte har 

något ansvar att ordna fram operationer 

eller samtalskontakter. Här har ledningen 

ett stort ansvar. Den ”rehabilitering” 

som folk efterfrågar är ju som 

regel medicinsk, så se till att de söker 

där de kan finna. I dag verkar alla famla 

i mörker. 

Mikael nockhaMMar 

Försäkringsbedömare 

Försäkringskontoret i Märsta 

Box 94, 822 22 ALFTA 

tel 0271-580 00, fax 0271-581 00 

Box 1743, Drottninggatan 7 

751 47 UPPSALA, tel 018-418 14 10 

info@alftarehab.se, www.alftarehab.se 

33

språkspalten 

näst sist 

Blir vi förstådda? 

förstår våra kunder de ord vi använder? det är 

förstås något som alla myndigheter med mycket 

kontakt med medborgarna har anledning att fråga sig. 

Dit hör Skatteverket som i höstas bestämde sig för att 

testa några av de ord de ofta använder, till exempel i informationstexter 

och beslut. Annika Levin, språkkonsult 

vid Skatteverket, berättar om undersökningen i senaste 

Klarspråksbulletinen (www.regeringen.se/klarsprak). 

Sammanlagt cirka 100 personer på tre orter i landet 

fick 40 ord att förklara. Varje ord hade satts in i en kort 

mening som gav så lite vägledning som möjligt om betydelsen. 

Personerna fick ge sin tolkning av ordet, och 

också svara på om de visste eller trodde sig veta vad det 

betydde. Dels var det specifika ord som är självklara för 

fackmannen, men som kan vara svåra för den enskilde. 

Då ville Skatteverket veta hur svåra de var. Dels var det 

mer allmänna ord som ibland kan ha en mer specifik 

betydelse för fackmannen. Utöver ort var kön och ålder 

på försökspersonerna kän- 

”Värst är det 

när personen 

tror sig veta” 

da, men inte yrke, utbildning 

eller modersmål. 

Det ord som var svårast 

att förstå var borgenär 

(=långivare, fordringsägare). 

93 procent trodde att 

det är en person som tar 

över ansvar för någon annans lån, det vill säga en borgensman. 

Mer anmärkningsvärt var att nästan 80 procent 

var säkra på att de visste vad det betydde. Begreppet 

juridisk person var också knepigt. Här svarade 57 

procent fel men ändå var det mer än 80 procent som 

trodde att de visste. Exempel på andra svåra ord var anmaning, 

anstånd och föreläggande. 

Mellan 15 och 19 procent visste inte vad yrka och övervägande 

betydde. Däremot var det oväntat många som 

kände till ordet egenavgifter, nämligen nästan 2 av 3. Ett 

varningens finger höjs för ordet preliminär. Ett antal 

personer trodde att det hade rakt motsatt betydelse: bestämd 

eller fastslagen. 

Att en läsare inte förstår ett ord är illa nog eftersom 

det ställer till besvär, skriver Annika Levin. Men då kan 

hon i alla fall ta reda på det, till exempel genom att slå 

upp det i en ordbok. Men värst är det förstås när personen 

tror sig veta vad ett ord betyder, men inte gör det. 

Då kan det verkligen bli missförstånd. 

Undersökningen testade bara om försökspersonerna 

förstod orden. Men ibland kan det också vara bra att 

fundera över ordens stilvärde och vilken attityd de förmedlar, 

menar Annika Levin, och exemplifierar med 

ordet erlagd. Det är inte något jättesvårt 

ord, men har en tydlig byråkratprägel 

vilket kan stöta bort läsaren. 

Försäkringskassan har i många sammanhang 

testat texter på olika sätt, till 

exempel i så kallade fokusgrupper. Hittills 

har man dock inte, mer än i enstaka 

fall, testat enstaka ord. 

eva lindén 

TipsseXan 

Läs tidningen noga, du har chansen att vinna Trisslotter. De tre först öppnade rätta 

lösningarna belönas med tre lotter vardera. 

Lösningen vill vi ha med e-post till ds@forsakringskassan.se senst den 8 maj. 

1. 

1500. så stor är skillnaden. Men 

mellan vad? 

1. Den högsta och lägsta lönen för länsdirektörer 

X. Den högsta och lägsta friskvårdssubventionen 

i länen 

2. Den längsta och kortaste (i snitt i länen) 

handläggningstiden för arbetsskadeärenden 

förra året. 

2. 

det är uppenbart att den genomsnittlige 

läkaren inte besitter någon 

speciell professionell kunskap som 

kan vara till hjälp, skriver en aktuell utredning. 

Men om vad saknar de kunskap? 

1. Att bedöma arbetsförmåga 

X. Att diagnosticera whiplash-skador 

2. Att komma i tid till avstämningsmöten 

Brottsoffers ohälsa blev den sista 

3. rapporten i grönabandsserien från 

foU-enheten i stockholm. Hur många 

blev det? 

1. 39 

X. 50 

2. 46 

Mot bakgrund av kulturens nyligen uppmärksammade 

hälsoeffekter föreslog 

Hilllevi Larsson (s) vid riksdagens frågestund 

förra veckan att läkare skulle kunna 

skriva ut kultur på recept. Ungefär som i 

det projekt där de i stället för medicin kan 

skriva ut motion. 

Utbildningsminister Leif Pagrotsky tyckte 

att det var en bra idé. 

Glad Glad Påsk Påsk 


4. 

”en vetenskaplig vulgarisering”. 

omdömet gäller 

1. en forskningsrapport från Whiplashkommissionen 

X. Försäkringskassans riktlinjer om pisksnärtskador 

2. en skrift om pisksnärtskador av nackdoktorn 

Jorma Styf 

5. 

för att få en nystart i arbetsskadehandläggningen 

håller som 

bäst ryggsäcken med gamla ärenden 

på att avarbetas i 

1. Stockholms län, Västra Götaland, Skåne, 

Uppsala län och Södermanland. 

X. Örebro län, Östergötlands, Skåne, 

Västra Götaland och Västmanland 

2. Stockholm, Skåne, Västerbotten, Västra 

Götaland och Västmanland 

6. 

Paggan positiv till kultur på recept 

önskar redaktionen 

en influensasjuk kyckling i skara 

befanns utan arbetsförmåga vara 

efter en kur Tamiflu 

sa försäkringskassan att nu 

kan du åter påskarbetet klara 

statskontoret har granskat första 

året med nya försäkringskassan 

och tycker att ledningen ska 

1. lämna löneförhandlingarna till Jämo 

för att höja kvinnolönerna. 

X. komma till rätta med medarbetarnas 

löneutveckling. 

2. hålla ner lönerna för icke-akademiker 

så att kommer i nivå med plusjobben. 

– Jag tror att det ligger väldigt mycket 

i detta, inte minst med den typ av sjukdomsbild 

vi börjar få i Sverige, med diffusare 

symtom, psykosociala faktorer 

och annat. I de sammanhangen är jag rätt 

övertygad om att kulturen kan spela en 

viktig roll. 

Han lovade att ta med sig frågan och 

titta vidare på den.

Kassajobbet en dröm 

fFinns det några barn som drömmer om 

att jobba på Försäkringskassan? 

När mina tre söner var barn, och 

hade studiebesökt mig på kassan, sa de 

att det var det tråååkigaste de hade varit 

med om. Sitta och prata med folk, 

knappa på dator, räkna och skriva maskin 

hela dagarna – aldrig i livet att de 

skulle göra något sånt. 

Det är kanske inte så särskilt många 

av oss som har drömt om att jobba på 

kassan. Antagligen är det fler än jag som 

bara råkade hamna här på 70-talet, när 

kassorna satte klorna i alla unga flickor 

som hade någon form av kontorsutbildning. 

Och sen blev jag bara kvar, år ut 

och år in. Ända fram till 1996! Då hade 

jag hunnit få min utmärkelse för ”nit 

och renlighet i rikets tjänst”(som vi så 

skojsamt sa) och ungarna var uppvuxna 

och utflugna. 

Dags att prova mina egna vingar 

tänkte jag, och flyttade från Bromölla 

till Karlskrona. Jobbade i en nystartad 

cancerförening, läste in gymnasiekompetens 

i kärnämnena och en företagsadministrativ 

och ekonomisk utbildning. 

Samtidigt praktiserade jag på ett litet 

kontor – räknade ut vad kunderna skulle 

betala för att få saker flyttade, från plats 

A till plats B med 

lastbil, och skrev 

fakturor. Hjälp, vad 

praktiken var tråkigt! 

Tiden stod 

stilla. Var detta min 


framtid? 

Jag började drömma om att jobba på 

Försäkringskassan! Min dröm blev en 

sanndröm i augusti 1999. 

Det känns bra att veta varför jag vill 

jobba här. Nu vet jag att det beror på att 

jag faktiskt tycker om: 

Hjälp, vad det var tråkigt, tiden 

stod stilla. Var detta min framtid? 

att ha mycket att göra 

att det är svårt ibland 

att ha kontakt med människor 

att utveckla och utvecklas 

att läsa och förstå lagar och domar 

att ha och ta ansvar 

att organisationen är så stor och stark 

Dessutom gillar jag den solidariska 

grundtanken som Försäkringskassan 

bygger på – och mina kloka, roliga och 

duktiga arbetskamrater. 

Nå, vad gör då mina tre söner, som 

tyckte mitt jobb var så tråååkigt? 

Jo, Sonen Den Förste har en massa 

kundkontakter och gör avancerade beräkningar, 

med datorn som hjälpmedel. 

Sonen Den Andre jobbar med ekonomiskt 

bistånd på socialförvaltning och 

Sonen Den Tredje, han jobbar med 

budget- och skuldrådgivning på samma 

socialförvaltning … Hmmm 

Nej-nej, jag säger inget! 

eva Bondesson är handläggare, handikappärenden, Karlshamn. 

dagens socialförsäkring 

ges ut av Försäkringskassan. Tidningen 

distribueras till alla anställda och förtroendevalda 

inom myndigheten. 

Prenumerationer, 190 kr inklusive moms 

för 10 utgåvor 

Dagens Socialförsäkring 

103 51 Stockholm 

e-post: ds@forsakringskassan.se 

tel: 08–786 90 00 

fax: 08–786 97 97 

e-post till enskilda medarbetare: 

fornamn.efternamn@forsakringskassan.se 

Chefredaktör: 

Catharina Byström 08-786 94 11 

Ansvarig utgivare: 

Inger Dunér 

Redaktörer: 

Sven-Erik Johansson 08–786 97 13 

sven-erik.a.johansson@forsakringskassan. 

se 

Christer Järild 08–786 97 41 

Anders Ljungberg 08–786 97 55 

Eva Lindén 08–786 97 64 

Ivan Markowicz 08–786 97 47 

Layout: 

Margot Rydén 08–786 91 99 

Helena Åberg, Tidning & Form AB 

Annonser: 

Urban Hedborg 08–732 48 50 

urban@uhmarketing.se 

www.uhmarkering.se 

Tryckeri: 

Intellecta, Solna, 2006 

Omslagsfoto: 

Thomas Fahlander 

35

POSTTIDNING B 

Returadress: 


103 51 Stockholm 

Vårt moderna samhälle 

sätter oss och andra på prov 

aAtt besöka försäkringskontor och möta handläggare 

är bland det roligaste – och det mest 

givande – i mitt arbete. En dag vid skrivbordet 

är en förlorad dag, brukar jag säga. Hittills har 

tillfällena att resa varit för få. ”Skrivbordet” 

har allt för ofta vunnit kampen om tiderna i 

almanackan men ambitionen för resten av året 

är en resdag per vecka. 

Nu senast har jag bland annat haft förmånen 

att träffa handläggare i Ånge och Fränsta. 

Två små orter i västra Medelpad där ”alla 

känner alla”. Bemötandefrågan var ett av de 

ämnen som vi hann med att diskutera runt 

bordet under förmiddagskaffet. Men något 

problem med hur den skulle hanteras var det 

inte. ”Jag måste behandla människor som jag 

vill bli behandlad själv” kom snabbt som svar 

på min fråga. 

TillgängligheT, räTTssäker handläggning, 

professionalism och bra bemötande är vad 

de försäkrade har rätt att kräva av oss. Jag får 

dessvärre många brev från förtvivlade människor 

som säger att det 

inte går att komma i 

kontakt med oss. Av 

dem som får kontakt 

är många i ett utsatt 

läge. Det gäller till exempel 

de vars rätt till 

ersättning från sjukförsäkringen 

ifrågasätts. 

De upplever att 

skyddsnätet sviker. 

Då sjukförsäkringen 

växte fram 

var det tydligt när 

den skulle träda 

in: När man 

inte orkade 

med det fysiskt 

tunga 

arbetet, 

behövde man en tid av vila för att återhämta 

sig. I dagens samhälle – där både arbetsuppgifter 

och diagnoser har förändrats – är det inte 

längre lika självklart, vilket ger utrymme för 

individuella uppfattningar. 

den förändrade siTuaTionen sätter oss och 

många andra såväl enskilda som företrädare 

för fackföreningar, kommuner och myndigheter 

på prov. Ska kontant ersättning från samhället 

gå före arbete eller utbildning? Om vi 

De försäkrade har rätt att kräva 

tillgänglighet, rättssäker behandling, 

professionalism och bra bemötande. 

ska lyckas med uppdraget att stödja så många 

som möjligt tillbaka till arbete måste vi vara 

överens om det målet. Då kan heller inte 

myndigheter hänvisa till varandra och säga att 

någon annan kassa får betala. 

försäkringskassan kan faTTa felaktiga beslut i 

enskilda fall. Vi kan bedöma att en person har 

arbetsförmåga trots att krafterna i själva verket 

inte räcker, eller inte har rätt till bostadsbidrag 

fast så faktiskt är fallet. Misstag sker i 

alla organisationer. Därför är det viktigt att vi 

ständigt arbetar för att öka kvaliteten i våra 

beslut. Det är lika viktigt som att vi kortar 

handläggningstider. 

Det här är ytterst en fråga om rättssäkerhet. 

Statskontoret har i en rapport nyligen riktat 

kritik mot att Försäkringskassan har låtit 

rättstillämpningen stå åt sidan i förändringsarbetet. 

Det är inte min uppfattning, men vi 

måste ta frågan på allvar. Det pågående arbetet 

med en förstärkt support för försäkringsfrågor 

kommer här att bli ett viktigt stöd i 

handläggningen. Att bedömningen ska vara 

lika oavsett kön, etnicitet eller var i landet 

man bor är en självklarhet. 

Curt MalMborg, Försäkringskassans generaldirektör

DS (pdf 3 020 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?