Apotekarsocietetens medlemstidning 5/2010 • årgång 23

i detta nummer 

e-lixir 

Apotekarsocietetens medlemstidning 5/2010 • årgång 23 

Läkemedelskongressen 

2010 

Vem har makt inom läkemedelsområdet 

och vem tar ansvar? Detta var rubriken 

på årets Läkemedelskongress. 

Hur våra vetenskapliga sektioner som 

spänner från forskning till läkemedelsanvändning 

valde att tolka detta 

hittar du på sidorna 5-21. sid 5 

Nominerad 

Läkemedelsvärlden nominerad till 

Årets Tidskrift Fackpress sid 3 

Post doc stipendier 

utlyses sid 3 

Apotekarsocietetens 

pressrum 

Sedan oktober har vi ett pressrum på 

My NewsDesk. Via detta når vi ett 

stort antal redaktioner och journalister. 

Du hittar vårt pressrum på hemsidan 

www.apotekarsocieteten.se. 

innehåll nr 5 2010 

2 | Från Wallingatan 

4 | Aktuellt 

5 | Läkemedelskongressen 2010 

22 | Tips och möten 

23 | Kretsar och sektioner 

25 | Eufeps 

Nu heter vi 

apotekarsocieteten.se 

Under Läkemedelskongressen lanserades 

vår nya www-adress apotekarsocieteten.se. 

I samband med detta 

ändrades även mailadresserna till oss 

på kansliet till fornamn.efternamn@ 

apotekarsocieteten.se. 

Tips och möten sid 22 

Doktorander premierade 

Phabian Award, ett stipendium för 

årets bästa svenska doktorsavhandling 

inom området farmaceutisk och biomedicinsk 

analys instiftades 2004 av 

Sektionen för läkemedelsanalys där 

priset sponsras av AstraZeneca. sid 23 

EUFEPS 

Farmacevtiska vetenskapens bidrag 

under de senaste 50 åren sid 25 

1 

elixir 5/2010 – – elixir 5/2010 

God Jul och Gott 

Nytt År önskar 

vi alla medlemmar 

I stället för att skicka julkort 

har vi valt att ge 10 000 kronor 

till Rotary som stöd för deras 

insamling »Polio plus« som 

är ett vaccinationsprogram för 

utrotning av polio. Efter många 

års arbete är det nu fyra länder 

i världen där polio fortfarande 

förekommer. 

Våra länkar: 

www.apotekarsocieteten.se 

www.lakemedelsakademin.se 

www.lakemedelsvarlden.se 

www.eufeps.org 

www.lma-books.se 

APOTEKARSOCIETETEN 

SWEDISH ACADEMY OF 

PHARMACEUTICAL SCIENCES

Bäste medlem! 

När jag skriver dessa rader i början av 

december så befinner vi oss i en tid 

när hösten känns avlägsen. Mörkret 

är oundvikligt, likaså snökaos och den 

egentliga frågan är väl om vi ska få en 

kall eller slaskig vinter. 

Läkemedel är föreningens kitt. Kunskap 

på bredden och tvären gör Apotekarsocieteten 

så unikt. Det var årets 

Läkemedelskongress ett mycket bra 

exempel på. Här gavs otaliga tillfällen 

att inte enbart intressera sig för sitt eget 

»smala« område som du arbetar inom 

dagligen. Många tog också tillfället 

att bredda sina kunskaper inom andra 

områden – det kan aldrig vara fel – att 

stilla sin nyfikenhet! 

Apotekarsocieteten har under 

de senaste två åren arbetat med ett 

policyprogram för läkemedelsområdet. 

Jag anser det är viktigt att tala 

om var föreningen står i viktiga frågor. 

Om ni går in på vår hemsida, 

www.apotekarsocieteten.se så kan du 

ta del av detta. Programmet har fyra 

huvudområden: Forskning och utveckling, 

Tillverkning och handel, Läkemedelsanvändning 

och patientsäkerhet 

och Professioner i samverkan. 

I det senaste numret av Pharma industry 

(nr 5 – 10) har Anders Cronlund 

och jag skrivit en artikel som gör en 

jämförelse av Läkarförbundets och 

Apotekarsocietetens policyprogram 

och av socialdepartementets förstudie 

till ett nationellt strategiprogram för 

läkemedel. Det finns både likheter och 

skillnader i dokumenten. Som exempel 

kan ges att Läkarförbundet anser att 

arbetsgivarna måste bli mer positiva 

till läkemedelsforskning och kliniska 

prövningar. Apotekarsocieteten anser 

också att den kliniska forskningen bör 

stärkas och att de statliga anslagen till 

forskning inom life science bör höjas. 

Det nationella strategiprogrammet 

däremot, nämner inte läkemedelsutveckling 

i visionen för strategin. Samt- 

e-lixir 

Apotekarsocietetens medlemstidning nr 5 • 2010 • årgång 23 

Nästa nummer av e-lixir utkommer i 

december. Manusstopp 11 februari. 

Tidigare nummer hittar du på 

Apotekarsocietetens hemsida under 

rubriken e-lixir. För texter utan 

avsändare ansvarar redaktören. 

ISSN 1401-5374. 

Ansvarig utgivare: 

Andreas Furängen 

Redaktör: 

Birgitta Karpesjö 

Layout: Andreas Furängen, 

Susanne Henriksson vd Apotekarsocieteten 

elixir 5/2010 – 2 – elixir 5/2010 

från wallingatan 

liga program diskuterar däremot frågor 

som generisk förskrivning, följsamhet 

och kostnader. Här hittar du hela artikeln. 

På Läkemedelsriksdagen 2011 

kan du höra mer. 

Jag brukar säga att Apotekarsocieteten 

är en ung organisation med rötterna 

i 1600-talet. Innan 1971 var Apotekarsocieteten 

en apoteksägarorganisation. 

Efter bildandet av Apoteksbolaget fick 

Apotekarsocieteten ett nytt uppdrag, 

att verka som en oberoende, ideell 

förening med kompetens, kvalitet och 

samhällsnytta som ledord. Det innebär 

att vi nästa år, 2011 kan fira Apotekarsocieteten 

som 40 år i nuvarande form. 

Jag hoppas att du finner glädje av ditt 

medlemskap i denna unga förening! 

Andreas Furängen, 

VD Apotekarsocieteten 

Mailadress till oss på Wallingatan: 

fornamn.efternamn@apotekarsocieteten.se 

alternativt @lakemedelsakademin.se 

Apotekarsocieteten, Box 1136, 111 81 Stockholm. 

Tel 08-723 50 00. Fax 08-20 55 11. 

hemsida: www.apotekarsocieteten.se 

e-post: info@apotekarsocieteten.se

Läkemedelsvärlden nominerad 

till Årets Tidskrift Fackpress 

Branschorganisationen Sveriges Tidskrifter 

delar varje år ut Tidskriftspriset 

som »verkar för en hög kvalitet inom 

tidskriftsbranschen genom att premiera 

goda förebilder och nyskapande 

insatser.« Den främsta kategorin är 

den som heter Årets Tidskrift. Och i år 

blev Läkemedelsvärlden, tillsammans 

med två andra tidningar, nominerad till 

detta pris, i kategorin Fackpress. 

Det var en mycket glad redaktion 

som tillsammans med övriga medarbetare 

på Wallingatan firade nomineringen 

med tårta. Under de senaste 

åren har tidningen genomgått en stor 

förändring såväl i text som i bild- och 

layoutmanér och Läkemedelsvärlden 

har fått en mer självständig och tydlig 

röst, vilket har uppfattats och uppskattats 

av juryn. I motiveringen framkom 

just Läkemedelsvärldens viktiga roll 

som sanitetsfaktor i en bransch med 

starka särintressen, såväl ekonomiska 

som politiska. 

Det var tidningen 

Starta 

Eget som vann 

Årets Tidskrift 

Fackpress då 

priserna delades 

ut under 

Tidskriftsgalan 

den 20 oktober 

på Cirkus 

i Stockholm. 

Utbytessystemet har haft målet att sänka läkemedelsnotan. 

Därför har företagen bara fokuserat på att få ner 

priset – inte på frågor som socialt ansvar och miljö. 

CHARLOTTE UNGER, MILJÖCHEF PÅ LÄKEMEDELSVERKET 

1 

LäkemedelsVärlden. Oberoende om läkemedel. Feb 2010. Pris 75 kr. 

manipuleraD 

vetenskap 

Läkemedelsindustrin 

spökskriver syste- 

matiskt vetenskapliga 

artiklar. Det du tror är 

forskning är i själva 

verket marknadsföring. 

»Som att stycka Snabb behandling Pengabrist. Nya 

en elefant« 

av TIA-attack innovationer är hotade 

Första upphandlingen av sjuk- Risken för stroke efter en TIA- Biotech lider av sviterna efter 

husapotek tvingar landstingen attack är mycket större än man finanskrisen. Branschen 

att bena ut vad Apoteket gjort. tidigare trott. 

efterfrågar skattelättnader. 

Kunskapsakuten. Vad fungerar egentligen mot artros? 

Men att »Läkemedelsvärlden som ges 

ut av Apotekarsocieteten« var nominerad 

och blev presenterad av kända 

mediaprofiler för 650 middagsgäster 

från hela tidnings- och mediabranschen 

på Cirkus var en häftig upplevelse 

för de på redaktionen som var på 

plats. Det var ett nytt sammanhang för 

Apotekarsocieteten att synas i, och inte 

helt oviktigt för vårt ändamål. 

Mia Maria Ronell 


från wallingatan 

Postdoc stipendier 

utdelade 

Från Apotekarsocietetens stiftelser har 

under hösten delats ut stipendier för ett 

totalt belopp om 2.4 miljoner kronor. 

Av dessa var 4 stycken stipendier för 

post doc under ett år. 

IFs stiftelse för 

farmacevtisk forskning 

Markus Dahlgren, läkemedelskemi, 

Umeå universitet för ett års vistelse vid 

Yale University, New Heaven, USA. 

Rebecca Fransson, läkemedelskemi, 

Farmaceutiska fakulteten, Uppsala 

universitet för ett års vistelse vid University 

of Montreal, Canada. 

Elisabeth och Alfred 

Ahlqvists stiftelse 

Helena Bysell, galenisk farmaci, Uppsala 

universitet för ett års vistelse vid 

Monash Institute of Pharmaceutical 

Sciences, Melbourne, Australien. 

Hitesh Motwani, läkemedelskemi, 

Stockholms Univeristet för ett års vistelse 

vid Uppsala universitet. 

IF:s stiftelse för farmacevtisk forskning 

Förvaltas av Apotekarsocieteten, har till ändamål att främja studier, forskning 

och undervisning inom farmacins vetenskapsområden genom anslag och 

stipendier till studerande, forskare, lärare och institutioner. Stiftelsen utlyser 

härmed ett antal stipendier för ovanstående ändamål: 

• deltagande i vetenskapliga kongresser eller liknande 

• resestipendier avsedda att möjliggöra examensarbeten utomlands inom 

farmaci/-läkemedelsområdet om minst 20 p (30hp) under hösten 2011. 

• ett postdoc-stipendium á ca 250.000 kronor. 

Sista ansökningsdag 31 januari 2011. 

Richard Dahlboms stiftelse 

Post doc stipendium om 60.000 kronor för forskning inom läkemedelskemi. 

Sista ansökningsdag 1 mars 2011. 

Göran Schills stiftelse 

Post doc stipendium om 60.000 kronor för forskning inom analytisk kemi. 

Sista ansökningsdag 1 mars 2011.

Djurförsök och medicinsk forskning 

Ett seminarium med ovanstående 

titel arrangerades i 

september av Vetenskapsrådet, 

LIF, Reumatikerförbundet 

och KI. Programmet 

kretsade kring tre aspekter: 

Vad försöksdjur används till, 

kommunikation med djurrättsgrupper 

samt den filosofiska 

frågan om människors 

och djurs rättigheter. 

Allt arbete med försöksdjur bedrivs 

sedan många år enligt 3R-principen: 

Reduce, Replace and Refine. Jag talade 

i en paus med en disputerad apotekare 

från SOBI (Swedish Orphan Biovitrum), 

som berättade hur en metodförbättring 

lett till att djur som tidigare 

avlidit efter försöket nu överlevde och 

kunde återanvändas – Reduce. Många 

försök genomförs idag med vävnads- 

eller celluppsättningar liksom med invasiva 

metoder och datorsimuleringar 

– Replace. Genom att sålla ut antalet 

läkemedelskandidater med in vitro 

metoder innan de prövas på djur, bättre 

uppfödning och djuretiska kunskapskrav 

på experimentatorn har lidandet 

för djuren minskat – Refine. 

Ian Cottgrave, toxikolog på AZ berättade 

om företagets djurpolicy och 

att 84 procent av dess försöksdjur används 

inom Safety Assessment, bland 

annat vid terratogena studier. 

Simon Festing, ordförande i Understanding 

Animal Research, UK (http:// 

www.understandinganimalresearch. 

org.uk/) talade om hur man i hans 

hemland bemött kritiken mot djurförsök. 

Redan i slutet av 1800-talet fanns 

organiserade grupper, som värnade om 

djurens väl och vid förra sekelskiftet 

fick landet världens första djurskyddslag. 

Detta som bakgrund till 1980- 

talets militanta Animal Liberation 

Front, vars ledande medlemmar sedermera 

fick fängelsestraff på cirka 

10 år var. Kvar på den organiserade 

djurrättssidan i England finns Antivi- 

visections, vilka arbetar lagligt med 

avslöjanden, media och lobbying. 

Deras huvudbudskap är att djurförsök 

är »cruel« och leder till »bad science«. 

De bemöts med att företagen blivit 

mer öppna och bjuder in dem och 

media för att berätta om och visa upp 

sin verksamhet. Detta har desarmerat 

nidbilderna av denna. Även patientorganisationer 

har engagerat sig i försvaret 

för djurförsök. Föredragshållarens 

huvudbudskap var att företagen bör 

visa öppenhet mot sina kritiker samt 

utforma och publicera regler för verksamheten. 

Dagens tredje avsnitt behandlade 

olika filosofiska skolors syn på djuren. 

Sedan ordförande i Reumatikerförbundet 

redovisat förbundets försvar för 

djurförsök och f.d. verksamhetschefen 

för Djurens Rätt redovisat skäl mot 

djurförsök gjorde Torbjörn Tännsjö, 

professor i praktisk filosofi, en genomgång 

av skälen för och emot djurförsök. 

Tännsjös bok Animal Ethics 

erhölls gratis vid seminariet och finns 

nu i Apotekarsocietetens bibliotek. I 

huvudsak vilar människors argument 

på någon eller en blandning av tre 

principer: 

a) Människans helighet, som även 

innefattar motstånd mot abort och 

stamcellsforskning och drar en gräns 

mot de oheliga djuren; 

b) Rättsprinciper (Contractualism) 

som är av varierande slag till exempel 

att våld mot djur förråar människan 

själv, egoism – varje art är sig själv 

närmast med flera.; 

c) utilitarism, som inte gör någon skillnad 

mellan människor och djur utan 

istället ställer frågan vilket handlande, 

som skapar mest lycka i världen. Det 

blir en vågskålsfilosofi inom vilken 

djurförsök är rätt ibland och fel ibland. 

Argument mot djurförsök finns i Sverige 

bland annat hos organisationen 

Forska utan djurförsök, (http://www. 

forskautandjurforsok.se/). 

I en paus talade jag med en representant 

från Jordbruksverket, som 

lett Sveriges arbete inför EU:s beslut 

elixir 5/2010 – 4 

– elixir 5/2010 

aktuellt 

om ett nytt djurskyddsdirektiv (http:// 

www.djurforsok.info/). Detta är nu antaget 

och träder ikraft 2012. Det första 

mötet för att samordna svenska intressenters 

ståndpunkter hölls på Apotekarsocieteten 

i april 2008. Sedan följde 

möten på SMI i vilka undertecknad 

deltog. Den största stridsfrågan gällde 

ett förslag från djurrättsgrupper att förbjuda 

primater i medicinsk forskning. I 

Sverige används apor vid Smittskyddsinstitutet 

för PET- och HIV-forskning. 

Förbudet föll och det nya direktivet 

skärper visserligen kraven på djurförsök, 

men berör mer Sydeuropa och nya 

medlemsländer än Sverige, som redan 

uppfyllt flertalet krav. 

En avslutande debatt gällde hur motståndet 

mot djurförsök skall bemötas 

i Sverige. Ingen kungsväg framkom, 

men ökad information till skola och 

massmedia föreslogs liksom visningar 

av hur djurförsök faktiskt genomförs. 

Troligen kommer ytterligare ett möte 

på dagens tema att arrangeras för att 

fortsätta diskussionen. Då kan det vara 

dags att länka frågan till sällskapsdjur 

och djur för livsmedelsproduktion, 

som oftast innebär andra lidanden än 

de som försöksdjur utsätts för. 

Anders Cronlund

Håkan Åström 

Christoffer Fjellner 

Anders Cronlund 

Vem har makt inom läkemedelsområdet? 

– och vem tar ansvar? 

Det var temat för årets Läkemedelskongress som samlat cirka 1 000 deltagare. 

Under dagarna diskuterades vad som är makt och vad som är ansvar och vem/ 

vilka olika personer, professioner och instanser som kan göra anspråk på att 

ha det. De olika seminarierna som var framtagna av Apotekarsocietetens 

sektioner anslöt på olika sätt till temat och anspelade på olika sätt på trender 

inom läkemedelsområdet, allt från F o U till användning av läkemedel. 

Måndag 8 november 

I sitt inledningsanförande pekade Andreas 

Furängen, Apotekarsocietetens 

vd på mångfalden inom Apotekarsocieteten, 

som därmed var väl ägnad 

att ta upp temat i årets kongress och 

pekade också på det pågående arbetet 

Läkemedelskongressen– träffpunkt för hela läkemedelsbranschen. 

med den nationella läkemedelsstrategin. 

Mer om den på Läkemedelsriksdagen 

i januari, se separat annons (red 

anm). 

Eva Sjökvist-Saers, Apotekarsocietetens 

ordförande som fungerade som 

5 

elixir 5/2010 – – elixir 5/2010 

läkemedelskongressen 2010 

moderator diskuterade temat ur ett 

övergripande perspektiv. 

Makten i Europa 

Först ut var EU-parlamentarikern 

Christoffer Fjellner, som leder ett av

de tre utskotten på läkemedelsområdet 

och som beslutsmässigt är uppdelat 

mellan EU-parlamentet och ministerrådet. 

Fjellners engagemang omfattar 

läkemedelsinformationen med bland 

annat de mest kontroversiella frågorna. 

I utskottet diskuteras läkemedelsindustrins 

information, bipacksedlarnas 

utformning och patientorganisationernas 

roll. Materialrätten mot bakgrund 

av det ökande inflytandet från Kina 

och Indien har på läkemedelsutvecklingen, 

är också på tapeten. Likaså de 

fattiga ländernas tillgång på läkemedel, 

vilket behandlas i ett särskilt program, 

Action for medicine. Relationer 

mellan EU och läkemedelsindustrin är 

stundtals problematisk. EU-myndigheterna 

skall stå för en lagstiftning, som 

har allmänhetens förtroende samtidigt 

som det skall skapas ett positivt företagsklimat 

för läkemedelsindustrin i 

Europa. 

Industrins makt och ansvar 

Håkan Åström medgav att läkemedelsindustrin 

har lågt förtroende, vilket 

gör att den lätt blir på defensiven. 

Läkemedelsföretagen skiljer sig inte 

från andra företag utan har en klar ansvarsfördelning 

mellan ägare, styrelse 

och VD/ledning. En viktig fråga är hur 

de genererade vinsterna skall fördelas 

mellan F o U och marknadsföring. Att 

ta fram nya läkemedel är en överlevnadsfråga, 

men det är samtidigt viktigt 

att informationen blir offentlig och når 

patienterna. Betalningen och prisnivåerna 

är en kontroversiell fråga. Allt 

bättre hälsoekonomiska studier motiverar 

högre priser, inte minst på produkter 

från bioteknikföretagen. 

Kan nya läkemedel utvecklas 

i en nedåtgående global 

ekonomi 

Frågan om nya läkemedel kan utvecklas 

i en nedåtgående global ekonomi 

diskuterades av Christoffer Holmberg. 

Eftersom ekonomierna alltmer hänger 

samman globalt drabbar finanskriser 

alla länder. Det i sin tur påverkar utvecklingen 

av nya läkemedel eftersom 

det krävs stora forskningsinvesteringar. 

Totalt var dessa 750 miljarder 

kronor 2007 och varje nytt läkemedel 

kan kosta upp till 9 miljarder att utveckla. 

Om kostnaderna för nya läkemedel 

således blir allt högre blir nästa 

fråga om det finns köpare, som har råd 

att betala dem. Holmberg jämförde 

läkemedelsindustrin med flygplansindustrin, 

vars investeringar i nya flygplan 

måste locka fler passagerare. På 

samma sätt måste nya läkemedel få 

bred användning med huvudsaklig 

finansiering av offentliga försäkringssystem. 

Många länder, till exempel 

Tyskland, Spanien och Grekland, får 

allt svårare att klara av detta. Olika referenssystem 

och besparingar gör det 

allt svårare för läkemedelsföretagen, 

vilket till exempel Astra/Zeneca´s 

neddragning av forskningen i Lund är 

exempel på. 

I samband med huvudsymposiet presenterades 

också Apotekarsocietetens 

pris till årets nästa bipacksedel, som i år 

utdelades till GSK´s produkt Trandate. 

Bo Holmberg 

Nya hedersledamöter 

Apotekarsocietetens två nya hedersledamöter Lena Tönnervik och Bo Holmberg 

installerades under Läkemedelskongressens första dag. Båda valdes av ett 

enhälligt fullmäktige i maj med följande motivering. 

Lena Tönnervik för att hon med stort personligt engagemang under två decennier 

har utvecklat och renodlat Apotekarsocietetens ekonomiska förvaltning. 

Hon har på ett genomgripande sätt effektiviserat redovisning och förvaltning. 

Hennes fokus på struktur och transparens har varit speciellt värdefullt för arbetet 

med permutation och sammanslagning av stipendiestiftelser samt i föreningens 

finanskommitté. 

Bo Holmberg har under lång tid varit en föregångsperson och drivande i utvecklingen 

av svensk sjukhusfarmaci. Han har med passion och engagemang 

bevakat apoteksområdet åt Apotekarsocieteten och är initiativtagare till nyhetsbrevet 

Aktuellt inom Läkemedelsområdet. Under 1987-1994 var han vice ordförande 

i Apotekarsocietetens styrelse. 

Bo Holmberg och Lena Tönnervik. 


läkemedelskongressen 2010

Michael Hoffman 

Pengar, makt och tillgänglighet 

Sektionen för öppenvårdsfarmaci 

Öppenvårdssektionens diskussion 

om makt och ansvar 

fokuserade på tillgänglighet 

– vem som betalar för 

läkemedel och vad man är 

beredd att betala för att ha 

tillgång till läkemedel. 

Programmets första pass »Läkemedel 

– en klassfråga?« diskuterade tillgänglighet 

på läkemedel ur en ekonomisk 

Peter Andrée 

synvinkel. Hur hanterar man en situation 

där allt fler läkemedel förlorar 

subvention, och vem ska betala? Är 

det möjligt att försäkra sig mot att ett 

läkemedel förlorar subvention, och 

hur viktigt är det till exempel med fritt 

insulin för diabetiker? I passet medverkade 

Thony Björk (Apoteket AB), 

Kenneth Johansson (Centerpartiet), 

Mikael Hoffmann (Landstinget i Östergötland), 

Peter Andrée (Förenade Liv) 

och Margareta Nilsson (Diabetesför- 


bundet). Var och en av talarna gav sin 

syn på frågan, följt av en paneldebatt. 

Nästa pass, »Pengarna eller 

livet!«tog sin utgångspunkt i den ökade 

kommersialiseringen av apoteksmarknaden. 

Är det alltid fult att sälja, som 

det ofta setts på apoteken? Hur klarar 

farmaceuten av de dubbla kraven att 

erbjuda kunden farmaci av god kvalitet 

och samtidigt uppfylla företagets 

försäljningsmål? I passet medverkade 

Gustav Sjöstrand (Öppenvårds- 

Margareta Nilsson Thony Björk Kenneth Johansson 


– elixir 5/2010

sektionen), Lars G Nilsson (Sveriges 

Pensionärers Förbund), Johan Wallér 

(Sveriges Apoteksförening) och Kjersti 

Bakken (Universitetet i Bergen). 

Den efterföljande diskussionen, där 

auditoriet var delaktig, handlade om 

vad kvalitet på farmaci är, och hur och 

vem som ska se till att det uppnås. 

Under det sista passet gavs utblickar 

på den avreglerade marknaden. Först 

talade Paul Folkesson om hur Optikerförbundet 

arbetar med kompetensutveckling 

och visade på hur ett system 

där varje kund kan se vilken kompetens 

en enskild optiker har leder till ett 

incitament för att fortbilda sig. Han 

gav också exempel på att kunder väljer 

att vänta på att komma till en optiker 

som engagerar sig i sin utbildning, vilket 

skulle kunna bli en intressant modell 

för apoteken. 

Robert Svanström och Johan Olofsson 

från det nystartade fristående företaget 

Din Apotekare berättade om sina 

erfarenheter av att starta ett helt eget 

apotek, och vilka utmaningar de råkat 

ut för under vägen. De visade på vikten 

av tillgänglighet av framför allt IT-stöd 

till entreprenörer och att Sverige har 

en bit kvar att gå innan vi kan säga att 

marknaden är öppen för fria företagare. 

Sist för dagen delade Klara Lundin 

från Familjeapoteket.se med sig av sina 

erfarenheter från arbete på internetapotek. 

Hon gav perspektiv på rådgivning 

där kunder vågar vara mer öppen 

eftersom hon eller han kan vara helt 

anonym, talade om möjligheter med 

leverans av receptbelagda läkemedel 

över internet och att det är möjligt att 

ha en tät kontakt med en stamkund 

även om man aldrig träffas fysiskt. 

Sektionen ordnade också under tisdagen 

och onsdagen totalt tre workshop-pass 

med titeln »Nätverkande 

och sociala medier« under ledning av 

Marianne Norelius (Apoteket AB), 

Hannah Gustafsson (ICA-skolan) och 

Karina Tellinger (Sveriges Kommuner 

och Landsting). 

Gustav Sjöstrand 


Vem har makten 

över läkemedel för djur? 

Sektionen läkemedel för djur 

Sektionen läkemedel för 

djur anslöt sig som vanligt till 

årets tema på Läkemedelskongressen 

och arrangerade 

en halvdag med ovannämnda 

rubrik som lockade ett drygt 

80-tal åhörare som deltog 

livligt i debatt och frågestund. 

Ansvariga 

myndigheter inledde 

Tre myndigheter hade inbjudits att 

delta, högsta ansvariga myndighet 

Socialdepartementet representerat av 

departementsråd Helena Santesson 

Kurti, Jordbruksdepartementet och 

departementsråd Aase Tronstad samt 

Läkemedelsverket och Henrik Holst 

som tituleras veterinär koordinator. 

Lagen skiljer ju inte på humana läkemedel 

och djurläkemedel utan många 

bestämmelser är desamma. Vissa 

skillnader finns det ju och en är att 

humansjukhus får inköpa läkemedel 

direkt från partihandeln medan veterinära 

inrättningar måste köpa från 

öppenvårdsapotek. Det som också är 

speciellt är att veterinärer får förskriva 

både humana preparat och veterinära 

preparat, att veterinärmarknaden är 

mycket liten i Sverige, cirka 2 procent 

av totala försäljningen, att det finns 

»delmarknader« som lantbrukets djur 

och sällskapsdjur samt att det saknas 

prisreglering och subventioner. Departementsrådet 

berättade också att en ny 

utredning är på gång, departementet 

arbetar just nu med direktiven. Denna 

kommer att titta specifikt på tillgängligheten 

och annat som rör handel 

med djurläkemedel såsom tillstånd för 

djurapotek, vem som får driva sådana 

och e-recept för veterinärer. För häst 

är regelverket särskilt komplicerat eftersom 

hästen också är ett livsmedel, 

som sällskapsdjur motsvarar hästar 



Helena Santesson Kurti 

ofta stora ekonomiska värden och behandlingarna 

är ofta dyra. För övriga 

sällskapsdjur gäller att det oftast finns 

en vilja hos ägarna att göra omfattande 

och dyra behandlingar. Lantbrukets 

djur kan behöva gruppvisa behandlingar, 

man vill undvika ekonomiska 

störningar av produktionen, det finns 

delegerad behandling och generösa 

jourdoser tillåts. För jourdoser gäller 

dock att veterinären inte får göra någon 

vinst på läkemedlen, endast påslag för 

lagring och svinn. 

Licensfrågan 

ledde till diskussioner 

Läkemedelsverkets möjlighet att utfärda 

licenser gäller då behandling 

med ett icke godkänt läkemedel är 

motiverad, verket bedömer denna motivation. 

Det kan finnas terapeutiska 

luckor inom landet som motiverar en 

licens. Veterinären skriver recept på 

preparatet i fråga och motiveringen 

för ansökan som sedan bedöms av 

Läkemedelsverket. Det apotek som 

veterinären anger ges sedan tillstånd 

att lämna ut läkemedlet. För apotekets 

del är detta förenat med en tillståndskostnad 

på enligt uppgift 165 kronor. 

Licensen är endast giltig ett år, därefter 

måste en ny ansökan med ny motivering 

göras. Det åligger också den 

ansökande veterinären att själv hitta

nödvändig information om läkemedlet 

vad gäller dosering, indikationer, 

biverkningar etc. Ibland kan apoteken, 

tillverkaren eller den svenska 

företagsrepresentanten hjälpa till med 

detta men det kan vara ett tidsödande 

arbete. Hans Kindahl, som var dagens 

sista föreläsare och representerade 

den praktiserande veterinären, höjde 

temperaturen i debatten avsevärt då 

han redovisade dagens licenssituation. 

354 unika läkemedel har i dag licens 

i Sverige medan samtliga godkända 

preparat i Fass vet endast utgör 299 

stycken. Läkemedelverket hanterar 

cirka 12 500 licenser för veterinärer 

årligen. Detta betecknade han som 

en oacceptabel situation. Närvarande 

apotekspersonal påpekade att det kan 

vara svårt att informera djurägare om 

dessa licenspreparat då de ska hämtas 

ut när ingen skriftlig information finns 

tillgänglig. Många av de preparat som 

nu används på licens har tidigare varit 

registrerade i Sverige men dragits tillbaka 

på grund av för dålig försäljning. 

En del närvarande läkemedelrepresentanter 

kunde berätta hur de kämpar 

med sina företag för att få behålla 

vissa viktiga läkemedel registrerade 

trots dålig lönsamhet. Försäljningen i 

Sverige behöver överskrida 500 000 

kr/år för att det ska vara lönsamt att 

registrera. En bidragande orsak till 

dålig försäljning är att svenska veterinärer 

ofta bryter mot kaskadprincipen 

genom att förskriva humana läkemedel 

trots att det finns motsvarande veterinärmedicinska 

preparat registrerade. 

Anledning anges oftast vara att det 

blir billigare för djurägaren att lösa ut 

humanpreparaten. Apotekspersonalen 

kan inte påverka detta, det finns inga 

regler för att byta till andra preparat 

på veterinärsidan. Detta är dock att 

göra hela landets veterinärkår en stor 

otjänst, blir det inte tillfredställande 

försäljning så försvinner de veterinärmedicinska 

läkemedlen och alla 

tvingas söka licenser i stället. 

Djurförsäkringar 

kan ha viss påverkan 

I Sverige har vi mycket bra försäkringar 

för våra djur och att detta även 

ger försäkringsbolagen en viss makt 

över läkemedlen kunde Kent Karlstrand 

produktchef från Agria redogöra 

för. De flesta sakförsäkringar 

bygger på att skada inte ska inträffa 

men just djurförsäkringen är en unik 

försäkring, skada inträffar ofta, det 

vill säga alla djur behöver gå till veterinär 

under sin levnadstid. Förutom 

basförsäkring erbjuds därför en tillläggsförsäkring 

just för läkemedelskostnaden 

och intresset för denna ökar 

stadigt. Man får ersättning med upp 

till 3 000 kronor/år. Detta kan påverka 

djurägarens agerande och beslut i samband 

med veterinärbesöket. Dessutom 

inverkar det faktum att inte alla typer 

av läkemedel ersätts, det ska vara läkemedel 

godkända i Sverige och enligt 

kaskadprincipen. För andra preparat 

kan bolaget neka ersättning även om 

man oftast litar på veterinärens kunnande. 

Hur framtiden ser ut är svårt att 

bedöma, intensivvården ökar, djuren 

blir allt äldre vilket ger ökade läkemedelskostnader. 

Redan i dag överskrider 

kroniskt sjuka djur oftast gränsen för 

vad som ersätts. I år utbetalar Agria 

den svindlande summan av 3 miljoner 

per dag i ersättning till djurägare, 50 

procent sker genom direktreglering 

hos veterinären. Om läkemedlens del 

av varje skada ökade med bara 50 kronor 

skulle detta betyda en ökad kostnad 

för Agria på 10 miljoner/år. 

Paneldebatt 

med fem företag 

Fem representanter för de nya apoteksaktörerna 

på marknaden fick presentera 

sig och svara på frågor som avslutning 

på dagen. Närvarande var Kristina 

Niemi, Cura apoteket ICA, Birgitta 

Molin, Djurfarmacia Trollhättan, Pia- 

Lena Wallin, Djurapoteket Eskilstuna 

Apoteket AB, Gabriella Sander, Djurapoteket 

Apovet och Jan-Krister Larsson, 

Veterinärens Apotek. En stor del 

av diskussionen upptogs av just licensproblematiken 

och man var eniga om 

att denna diskussion behöver fortsätta 

och alla aktörer måste samarbeta för 

att försöka finna en bättre lösning för 

framtiden. Lagerhållning och tillgänglighet 

var också en fråga som ledde 




till en hel del diskussioner. Det påpekades 

att det inte enbart är apotekens 

fel att 24-timmarsregeln inte alltid kan 

uppfyllas. En bidragande orsak är att 

de två grossisterna, Tambro och Kronans 

Droghandel, inte har öppet under 

helgerna. Apoteket Cura som nu finns 

inhyst hos 25 ICA Maxiaffärer i delar 

av landet med mycket distriktsveterinärer 

har på grund av affärernas generösa 

öppettider blivit något av jourapotek. 

Djurfarmacia kan expediera recept inkomna 

före klockan 18 till nästa dag, 

Djurapoteket i Eskilstuna kan skicka 

hem till nästa dag recept som inkommer 

före 15.30. Apovet har full information 

på sin hemsida, där finns både prisuppgifter 

och uppgifter om lagerhållning. 

Det påpekades dock att det före avregleringen 

fanns 900 apotek i landet, just 

nu finns drygt 1 000 och om några år 

kommer det att finnas kanske 1 500. 

Efterfrågan på djurläkemedel har dock 

inte ökat i samma utsträckning utan ligger 

på cirka 2 procent försäljning som 

tidigare. Sprider man då ut detta på nästan 

dubbelt så många apotek kommer 

inte tillgänglighet och lagerhållning att 

öka. Marknaden är komplex med olika 

behov i olika delar av landet och detta 

måste man hitta lösningar för. Brist på 

prisinformation togs också upp till diskussion. 

På frågan om djurläkemedel 

kommer att bli billigare eller dyrare i 

framtiden var meningarna delade. Prissättningen 

är ju fri och beror mycket på 

konkurrensen på marknaden, fler generika 

måste komma för att priserna ska 

sjunka. Kanske blir det i framtiden säsongbundna 

priskrig för vissa varor, till 

exempel avmaskningsmedel på våren. 

Text och foto: Christina Arosenius

Svenska läkemedelsprofiler 

Farmacihistoriska sällskapet 

Farmacihistoriska sällskapet 

genomförde under måndagen 

traditionsenligt, i närvaro 

av ett tillfredställande 

antal åhörare, sitt halvdagsprogram. 

I sektionens serie om svenska läkemedelsprofiler 

porträtterades apotekaren, 

samlaren och mecenaten Carl David 

Carlsson av undertecknad. Redan 

under sin livstid kom Cede, som han 

kallades, att verka som mecenat och 

donator. Han understödde Apotekarsocieteten 

med rika gåvor och han 

donerade en enastående samling av 

och kring Albert Enströmssamling 

till Eksjö stad. Samlingen utgör grunden 

i Eksjö museum. I sitt testamente 

gjorde Cede Apotekarsocieteten till sin 

universalarvinge vilket i dag kanske 

främst gör sig påmint genom utdelning 

av medel ur Apotekare C D Carlssons 

stiftelse. 

Christer och Elisabeth Carling berättade 

om tillkomsten av Turbuhaler, 

ett långvarigt och mödosamt tvärvetenskapligt 

forsknings- och utvecklingsarbete 

i mötet mellan ingenjörsvetenskap 

och farmaci. Många ting och begrepp 

berördes alltifrån »manickens« utveckling 

och konstruktion och plasters 

kvalité till pulverteknologi och statisk 

elektricitet. Allt genomsyrat av begrepp 

som doseringsnoggrannhet, reproducerbarhet 

och användarvänlighet 

vid tillverkning i miljonskala. 

Tyvärr var sektionens danske gäst 

Hanne Kirkegaard, som skulle redogöra 

för uppbyggnaden och verksamheten 

vid Leo Pharma Historical 

Archives and Museum, förhindrad att 

delta. Sektionens styrelsemedlem Lennart 

Ernerot, som ingick i en grupp som 

under året besökt Leo Pharma, gav ett 

improviserat inlägg. Han redogjorde 

för Leo Pharmas (tidigare Lövens) 

mycket lovvärda omhändertagande 

Björn Lindeke 

och dokumentation av företagets historiska 

utveckling samt dokumentens 

organisation och tillgängliggörande för 

forskning. 

Apotekare Jan-Erik Ögren presenterade 

den nyligen utkomna boken 

om apoteken i Skellefteå med omnejd. 

I boken gör ett antal apotekare historiska 

tillbakablickar och beskriver 

utvecklingen och verksamhetan vid 

apotek i Västerbotten. Inte minst viktigt 

är hur man interagerar med politiker, 

sjukvården och media. Med energi 

och uthållighet fick man till slut också 

ihopa medel så en kun tryck boka. 

Programmet avslutades med två 

föredrag med kopplingar till svensk 

sjukhusfarmaci, där Pål Stenberg redogjorde 

för den biomedicinska forskningen 

på sjukhusapoteket i Malmö 

och Fred Fritzson berättade om vårt 

pågående arbete med att dokumentera 

sjukhusfarmacins historia. Bioanalytisk 

och biomedicinsk forskning 

etablerades på ett antal av landets 

regionsjukhus under senare delen av 

1900-talet, då ett antal disputerade 

apotekare kom att anställas på landets 

sjukhusapotek. Den goda kemiska 

kompetens som därigenom tillfördes 

sjukvården kom, som i fallet i Malmö, 




att resultera i intima samarbeten mellan 

farmaceuter och läkare som skulle bli 

av stor betydelse för en rationell läkemedelsterapi. 

Samarbetena kom också 

att leda till nya forskningsrön och ny 

kunskap, i exemplet från Malmö gällande 

bland annat vissa blodfaktorer, 

transglutaminaser med mera. Försök 

att dokumentera svensk sjukhusfarmacis 

historia, har pågått ett antal år och 

har visat sig vara en mödosam historia 

som nu äntligen verkar ha kommit 

igång. Det har visat sig svårt att få fram 

dokument, men man upplever nu något 

av en ketchupeffekt. Det har lossnat. 

Eftermiddagen avslutades med sektionens 

årsmöte som genomfördes i 

närvaro av 22 röstberättigade medlemmar. 

Årsmötet omvalde till ordförande 

Björn Lindeke. Till övriga styrelseledamöter 

omvaldes Jan-Olof Brånstad, 

Lennart Ernerot, Leif V Eriksson, 

Elisabeth Göthberg, Bo Ohlson och 

Greta Roslund. Till styrelsen nyvaldes 

Astrid Kågedal och Claes Wallén. 

Ordföranden avtackade avgående styrelseledamöterna 

Ingegerd Agenäs och 

Gunilla Sjödin. Till valberedning omvaldes 

Alar Krepp (sammankallande), 

Jan G Bruhn och Jan-Erik Ögren. 

Björn Lindeke

Christina Rångemark-Åkerman 

Karin Sandström 

Anne Hiselius Anna Bäsén 

Tisdag 9 november 

Just det senare betonade moderatorn 

Ingrid Stenberg, chefredaktör för Läkemedelsvärlden 

när hon bollade över 

till Christina Rångemark-Åkerman, 

generaldirektör på Läkemedelsverket 

som tog upp myndigheternas makt och 

ansvar i Europa och Sverige. Vi lever i 

en globaliserad värld och genom EU´s 

godkännandemyndighet EMA styrs 

också vilka läkemedel vi skall ha i Sve- 

rige. Ramverken här utgörs av lagar, 

som stiftas av riksdagen, förordningar 

av regeringen och föreskrifter och 

allmänna råd av myndigheterna. Tilllämpningen 

av dessa kan överklagas 

av rättsväsendet. Läkemedelsverket 

påverkar EU´s godkännandeprocedur 

som ett ofta anlitat referensland. 

Verket har också fått utökade arbetsuppgifter, 

inte minst genom omregle- 


Andra dagen inleddes av Johan Wallér, som konstaterade att förändringen på 

apoteksmarknaden ger nya valmöjligheter för såväl kunder som medarbetare 

på apoteken. Nya entreprenörer ges möjligheter, men samhällsansvaret övervakas 

av staten genom lagar och avtal. 


ringen av apoteksmarknaden. Ett nytt 

centrum för läkemedelsanvändning 

(CBL), ansvaret för Giftinformationscentralen, 

läkemedelsupplysningen, 

medverkan i att bilda en nationell läkemedelsstrategi 

och övertagande av 

Apoteket AB`s forskningsverksamhet 

är exempel på de vidgade arbetsuppgifterna. 

För att nå framgång i dessa 

uppdrag måste en god samverkan

åstadkommas med andra intressenter. 

Patientens makt berördes av Karin 

Sandström, som är ordförande Handikappförbundens 

Samarbetsorgan 

(HSO) med 39 medlemsorganisationer 

och 450 000 enskilda medlemmar. 

Patienterna arbetar på tre nivåer: individuellt, 

grupp och organisation. Den 

enskilde individen får ökat inflytande 

genom kunskaper och information. På 

gruppnivå sker det genom informell kontaktverksamhet, 

bland annat via internet. 

Patientförbunden arbetar på central, regional 

och lokal nivå. De är mestadels 

välkomna hos olika delar av sjukvården 

och har till exempel bildat brukarråd med 

Apoteket AB och LIF. Problemet är resursbrist 

och vilken makt patienten verkligen 

har, är en öppen fråga. 

Anna Bäsen, medicinjournalist på Expressen, 

lämnade olika synpunkter på 

medicinjournalistikens makt i allt från 

larm till lyckopiller. Det viktigaste är att 

göra komplicerad information begriplig. 

Inflytandet kan variera och vid konfliktsituationer 

är målsättningen att alla 

berörda kommer till tals, inte minst enskilda 

berörda individer. Sökandet av 

information sker genom de gängse informationskanalerna 

IT och litteratur, men 

kontakterna med vårdprofessionerna är 

mycket omfattande. Olika kontaktmönster 

utvecklas också och samröret mellan 

patientorganisationerna och läkemedelsindustrin 

har påtagligt ökat under senare 

tid enligt föredragshållaren. 

Huvudsymposiet dag 2 avslutades 

med anförande av Anne Hiselius, årets 

Rune Lönngren-stipendiat, och hon 

gav nya perspektiv på ordination av läkemedel. 

Patienterna har enligt henne 

en övertro på IT-teknikens möjligheter 

att med förskrivarstöd ge samma information 

mellan läkare och apotek. En 

brist är att ordinationen till patienten 

inte inkluderar skriftlig information 

om målsättningen med läkemedelsbehandlingen. 

Det är också av största 

vikt att olika professionerna kan samverka 

mellan varandra och patienterna. 

Ett steg i rätt riktning är ett nystartat 

projekt, som syftar till utveckla nationella 

ordinationsmallar. 

Bo Holmberg 

Fredrik Hed 

Ett halvdagssymposium arrangerades 

i avsikt att belysa 

och diskutera vilka budskap 

som styr valet av läkemedel, 

framför allt i förskrivningsögonblicket. 

Under ledning av moderator Fredrik 

Hed från Viva text & Pharma diskuterade 

deltagare från Reumatikerförbundet 

och Läkarförbundet tillsammans 

med representanter från läkemedelsindustri, 

apotek och myndigheter 


Budskap som styr valet av 

läkemedel, Vem har makten 

– Och vem tar ansvar? 

Sektionen för läkemedelsinformation 

Ingeborg Björkman Lars Lööf 



vad som påverkar val av läkemedel. 

Fredrik Hed inledde dagens program 

med en rad tankeväckande bilder, ord 

och frågor till publiken med hjälp av 

mentometerknappar. Fredrik pratade 

om att information är makt och att 

all information har en egen drivkraft 

att vara fri och ständigt uppdateras, 

vara tillgänglig och användbar, gratis 

eller billig samt vara förståelig och 

kunna delas, särskilt med den mängd 

informationskanaler som vi har idag. 

Ingeborg Björkman presenterade sina 

studier som visat att valet av antibio-

tika vid likartade infektioner skiljer 

sig mellan sjukhusläkare och allmänvårdsläkare. 

Resultaten pekade på att 

allmänläkarna hade patienten mer i 

fokus än vad sjukhusspecialisterna 

hade. Anne Carlsson från Reumatikerförbundet 

gav sin bild som representant 

för patienten och menade att 

kommunikationen mellan läkare och 

patient är A och O för att uppnå en 

optimal behandling. En påläst och välinformerad 

patient förstår bättre vad läkaren 

har ordinerat, hur läkemedlet ska 

användas och kan därmed ta ett större 

ansvar för sin behandling. Den yttersta 

makten har patienten, som i slutändan 

styr över sin behandling, menade Anne 

Carlsson. Som representant för läkarkåren 

talade Eva Nilsson Bågenholm 

från läkarförbundet om den professionella 

autonomin och menade att en 

läkare aldrig accepterar att bli bunden 

i sitt val av behandling och att det med 

dagens lättillgängliga information är 

enklare att göra ett medvetet, välinformerat 

val till sin patient. Anders Tegnell 

talade om Socialstyrelsens mål att 

kunskapsstyrning ska vara baserad på 

bästa tillgängliga medicinska kunskap 

och att deras instruktion är att bygga 

upp och sprida denna genom att säkerställa 

att evidensbaserad kunskap 

finns, skapa en evidensbaserad praktik 

och att stödja verksamheterna med implementering 

av sådan kunskap. Fokus 

för de riktlinjer som utarbetas ligger 

inom områden som är kontroversiella, 

vid vattendelare, vid stora praxisvariationer 

eller vid olika indikationer. 

Christina Rångemark Åkerman från 

Läkemedelsverket berättade att verkets 

huvuduppgifter är att värdera ett 

läkemedels nytta – risk-balans genom 

läkemedlets hela livscykel, värna om 

läkemedels tillgänglighet, motverka illegal 

handel samt tillhandahålla medicinsk 

information till alla som har 

behov av den. Christina höll även med 

Fredrik att Läkemedelsverket bör se 

över sin kommunikation och anpassa 

den till dagens informationskanaler, 

såsom till exempel Facebook. 

Läkemedelskommittéerna representerades 

av Lars Lööf som menade att 

kommittéerna fungerar som kanalen 

för myndigheterna att nå verkstadsgolvet, 

och att de på så vis kan påverka 

genom sitt rådgivande till förskrivare 

eller ledningsorgan eller genom sitt 

kunskapsnätverk de besitter. Apoteksaktörerna 

representerades av Monica 

Hagman från Apoteket och Annika 

Svedberg från Apotek Hjärtat som 

menade att en fördel med den avreglerade 

apoteksmarknaden är att den 

har bidragit till en ökad tillgänglighet, 



nya tjänster, och ökat kundfokus. För 

att möta dessa behov hos patienterna 

kommer vi se ett ökat rådgivningsstöd, 

konceptapotek och tillsättning av »specialister« 

som kommer att verka som 

informatörer inom specifika områden. 

Cecilia Kennerfalk från LIF representerade 

läkemedelsindustrin och talade 

om vikten av att se på vilka som har 

skyldighet att ge information utifrån 

den kompetens som finns för att möta 

allmänhetens behov, snarare än vilka 

som har rätten. Amelia Adamo talade 

om medias roll och makt, för sin del 

ansåg hon att hälsorelaterade inslag 

aldrig ska vara det som lockar läsare 

genom till exempel förenklade budskap 

på omslaget, det var av etiska 

skäl, menade hon. Amelia förklarade 

även att samtliga av deras hälsorelaterade 

texter granskas av läkare 

eller annan hälso-sjukvårdspersonal. 

Dagen avslutades med paneldebatt och 

mentometerfrågor och det som tydligt 

framträdde under dagen var att patienten 

blir allt viktigare och att samhället 

behöver en välinformerad patient. Utmaningen 

ligger nu i att förvalta den 

information som faktiskt redan finns, 

samarbeta och lära av varandra samt 

anpassa den till dagens informationskanaler. 

Sofia Johansson

Föreläsare från hälso- och 

sjukvården, producentorganisation, 

apotek, dagligvaruhandel, 

myndighet och 

media var inbjudna att ge 

sina synpunkter på vem som 

har makt och ansvar för 

växtbaserade egenvårdsprodukter, 

i ett ökande flöde av 

produkter, försäljningsställen 

och marknadsföring. 

Blocket började med en exposé av 

hur växtbaserade läkemedel och andra 

produkter kunnat användas i öppenvården 

och vara patienter till god nytta, 

alltsen den tid när provinsialläkare utnämndes 

via kungligt brev och till nu. 

Havregrynsgröt till frukost kan vara ett 

tips för att få bukt med blodfetterna. 

Intressant var Moa Vlastos lilla undersökning 

på hennes egen arbetsplats 

angående kollegornas inställning till 

naturläkemedel, växtbaserade läkemedel 

och kosttillskott. Utav fyra läkare 

var en negativ mot produkterna medan 

tre läkare tyckte sig sakna kunskap om 

produkterna. 

Av Charlotte af Klercker fick vi 

höra att den typiska kunden som köper 

egenvårdsprodukter är mellan 30 och 

50 år och vill ha hjälp med trötthet, 

oro eller att få bukt med sin vikt, om 

det är en kvinna. Den typiske mannen 

är mellan 25 och 40 och handlar 

tränings- eller förkylningsprodukter. 

Visad effekt är viktig, men reklam 

och rekommendationer betyder också 

mycket för val av produkt. påtalade 

att för apotek i dagligvaruhandeln 

är kundens önskemål av stor vikt för 

produktsortimentet. Vill kunden ha en 

produkt så kan den komma att tillhandahållas, 

även om det inte är visat att 

den har någon effekt. Etiskt dilemma? 

Branschorganisationen Svensk 

Egenvård har gjort mycket för att 


Växtbaserade läkemedel, naturläkemedel 

och kosttillskott – vem säljer, vem väljer? 

Sektionen för farmakognosi 

Paneldebatt om vem som har makt och ansvar inom området växtbaserade 

läkemedel, naturläkemedel och kosttillskott. Från vänster: Nils Bergå Nygren, 

Moa Vlastos, Charlotte af Klercker, Ingrid Atteryd, samt Kristina 

Niemi. 

producenterna ska kunna följa regler 

och riktlinjer, bland annat genom att 

sammanställa branschriktlinjer för 

kosttillskott. Branschen har också ett 

egenkontrollprogram. I och med att 

begreppet naturläkemedel i framtiden 

enbart kommer att vara sådant som 

inte är växtbaserat, exempelvis mineraler, 

och växtbaserade produkter skall 

godkännas som läkemedel med högre 

krav på säkerhet och visade effekter, 

så tror Ingrid Atteryd att fler av dessa 

produkter kommer att glida över till 

kosttillskottssidan. Produktgruppen 

kosttillskott växer, 2008 omsatte den 

1983 miljarder SKr, och kommer troligen 

att fortsätta att växa. 

Får man säga vad som helst om de 

produkter man säljer? Yttrandefriheten 

har en stark ställning i Sverige, och i 

princip kan en person inte förbjudas att 

säga vad den vill; vilket också gäller 

försäljare av kosttillskott i dagligvaruhandeln, 

även om de skulle ge dåligt 

underbyggda råd och rekommendationer. 

Nils Bergå Nygren ansåg att 

journalister har en frihet under ansvar. 

Inom tryckta media finns ett pressetiskt 



regelverk med Pressombudsmannen 

och Pressens opinionsnämnd. Övertramp 

sker dock i alla fall. Ett problem 

kan vara när journalister saknar fackkunskaper, 

och måste förlita sig helt på 

den eller de personer som intervjuas. 

Fler fackutbildade journalister skulle 

stärka medias trovärdighet. 

Föreläsare under den intressanta, 

informativa och trivsamma eftermiddagen 

var: Moa Vlastos, Landstinget 

i Västmanland; Charlotte af Klercker, 

Apoteket Hjärtat; Kristina Niemi, 

Cura Apotek; Ingrid Atteryd, Svensk 

Egenvård; Nils Bergå Nygren, Sveriges 

Farmaceutförbund. Moderator 

var Erika Svedlund och i paneldebatten 

medverkade även Barbro Gerdén, 

Läkemedelsverket och Ulla Beckman 

Sundh, Livsmedelsverket. 

Ulla Beckman Sundh 

Foto: Ulrika Huss Melin

Sektionen för farmakognosi uppvaktar 

ny hedersledamot och stipendiat 

Under Läkemedelskongressen uppvaktades 

professor Lars Bohlin som ny 

hedersledamot i Sektionen för farmakognosi. 

Lars utsågs till hedersledamot 

vid sektionens årsmöte för sitt djupa 

och genuina intresse för att öka kunskapen 

om läkemedel och andra bioaktiva 

substanser från naturen. Genom 

sin forskning och utbildning i ämnet 

farmakognosi vid Uppsala universitet 

har Lars bidragit till ett ökat kunnande 

inom detta område. 

Under kongressen delade också adjungerad 

professor Jan G Bruhn ut 

Fonden för farmakognosis stipendium 

till Robert Burman, nybliven Farmacie 

doktor. Fonden för farmakognosis 

stipendiater prisas för sitt arbete med 

att föra ut kunskap om läkemedel från 

naturen. Stipendiet har möjliggjorts 

genom den verksamhet som bedrevs 

av Centrum för Tillämpad Farmako- 

Förutsättningarna för sjukhusfarmacin 

i Sverige har radikalt ändrats efter avregleringen 

av apoteksmarknaden och 

förändringarna i lagen om handel med 

läkemedel (SFS 2009:366). Landstingen 

har fått ett större ansvar och 

sjukhusens läkemedelsförsörjning är 

numera en konkurrensutsatt marknad 

med olika aktörer. Syftet med sektionens 

program till årets läkemedelskongress 

var att belysa några aspekter 

av sjukhusfarmacins roll i framtiden. 

Vem tar ansvar för kvalitet och styrning? 

Först ut var Björn Wettermark från 

Stockholms läns landsting som talade 

om läkemedelsstatistik som verktyg 

gnosi och de sponsorer som stödde 

verksamheten. Stiftelsens huvudsakliga 

ändamål är att stärka utvecklingen 

av ämnesområdet farmakognosi vid 



Från vänster. Adjungerade professor Jan G Bruhn, pharm dr Robert Burman 

och professor Lars Bohlin. Text och 

Uppsala universitet avseende kompetensutveckling 

och kunskapsöverföring 

till samhället. 

Erika Svedlund 

Sjukhusfarmacins roll i framtiden 

– vem tar ansvar för kvalité och styrning? 

Sektionen för sjukhusfarmaci 

för uppföljning och styrning av läkemedelsförskrivning. 

Sverige har länge 

haft världens bästa läkemedelsstatistik 

på aggregerad nivå. Sedan juli 2010 

har dock landstingen fått tillgång till 

data om uthämtade recept på individnivå, 

vilket ger förfinade möjligheter 

till analys och uppföljning. Det går 

bland annat att följa incidens på ett 

säkrare sätt och ordning för insättning 

av läkemedel, till exempel huruvida 

patienter med ARB har provat ACEhämmare 

först. Genom förbättrad läkemedelsstatistik 

kan man utforma 

relevantare kvalitetsmått för styrning 

av läkemedelsförskrivningen. Björn 

betonade dock att statistik i sig inte 

Foto: Erika Svedlund 

förändrar förskrivningsmönster utan 

statistiken måste användas som underlag 

för diskussion med läkarna. 

Upphandling är ett annat verktyg för 

styrning som landstingen har till sitt 

förfogande. Att upphandling inte är 

helt enkelt belystes av Anders Bergström 

från Norrbottens läns landsting. 

Det finns exempel där upphandlade 

produkter fungerat dåligt i den kliniska 

vardagen och kliniker istället har 

slutit separata avtal med läkemedelsindustrin 

i strid med upphandlingen. 

Förändringar i lagen om offentlig upphandling 

har dock tvingat landstingen 

att göra mer korrekta upphandlingar 

och efterleva dem bättre, vilket å andra

Kelly Babcock 

sidan har lett till att upphandlingar 

överprövas i större utsträckning av industrin. 

Ett bra exempel är den nationella 

upphandlingen av HPV-vaccin. 

Enligt Anders Bergström är upphandling 

ett bra styrmedel under förutsättning 

att processen är transparent och 

att brukarna involveras tidigt så att 

man får bra förfrågningsunderlag. 

Programmet efter lunch handlade 

om farmaceuternas roll i sjukvården. 

Landstingen har generellt blivit mer 

intresserade av läkemedelsfrågor och 

har anställt många apotekare på senare 

tid. En trend, som bland andra observerats 

av Ulrika Gillespie från Akademiska 

sjukhuset i Uppsala, är dock att 

de apotekare anställs av landstingen 

tenderar att komma bort från det patientnära 

kliniska arbetet genom att de 

får ökade administrativa arbetsuppgifter 

och ansvar. Ulrika påtalade i sitt 

anförande också vikten att hålla ihop 

farmaceutprofessionen och undvika 

interna strider, något som riskerar att 

försvåras på en avreglerad sjukhusfarmacimarknad. 

Huvudtalaren för dagen, sjukhusapotekaren 

Kelly Babcock från Ottawa, 

knöt an till vikten av en stark 

profession i sitt anförande om situationen 

i Kanada. Där är apotekare är en 

självklar del av vårdteamet. På hans 

Tommy Eriksson 

Ulrika Gillespie 

sjukhus arbetar apotekarna 90 procent 

av sin tid med patientnära kliniskt arbete, 

men genomsnittet i riket är cirka 

50 procent. En nyckelfaktor i utvecklingen 

av klinisk farmaci har just varit 

ett stark kollegial miljö där fokus har 

legat på att maximera patientnära farmaceutisk 

omsorg, främja lärande och 

kompetensutveckling samt kvalitetssäkring 

av farmaceutisk service genom 

forskning. Andra framgångsfaktorer 

har varit att maximera apoteksteknikernas 

befogenheter för att frigöra 

apotekartid till kliniskt arbete samt 

att utveckla nära band med läkare och 

sjuksköterskor. 

Kvalitetssäkring av klinisk farmaci 

var ämnet för Tommy Erikssons anförande. 

Tommy är forskningschef inom 

Apoteket Farmaci och har tillsammans 

med kollegor i Skåne utvecklat den så 

kallade LIMM-modellen för bättre 

och säkrare läkemedelsanvändning. 

Modellen har belönats med Guldskalpellen 

2009 som är Dagens Medicins 

pris för bästa innovation i svensk sjukvård. 

Enligt Tommy ligger nyckeln 

till kvalitetssäkrad klinisk farmaci i 

att fokusera på aktiviteter som leder 

till direkt påvisbar patientnytta och att 

arbeta efter evidensbaserade modeller 

och processer som genererar mätbara 

och reproducerbara resultat. En del i 

Malin Östbring-Carlsson 




Anders Bergström 

kvalitetssäkringen är också att införa 

ackreditering av sjukvården och sjukhusfarmacin 

utifrån standarder som 

utvecklas av myndigheter och professionella 

organisationer baserat på goda 

exempel och forskning. Kelly Babcock 

replikerade här att även om standarder 

och kvalitetssäkring är viktigt, så finns 

det en risk att det kan hämma utveckling. 

Hans egen erfarenhet är att man 

kommer långt bara med att vistas på 

sjukhusavdelningarna och göra ett gott 

arbete. Det var så klinisk farmaci tog 

fart i Kanada. 

Efter anförandena gavs publiken, 

som nästan uteslutande utgjordes av 

anställda inom sjukhusapotek och 

landsting, möjlighet att tycka till 

genom ett antal mentometerfrågor. Det 

visade sig att de flesta instämde med talarnas 

synpunkter. Hela 78 procent av 

publiken tyckte att sjukhusfarmaceuter 

gör störst nytta i det patientnära teamet. 

Ekonomi (44 procent) och andra 

professioners motstånd (37 procent) 

upplevs utgöra de största hindren för 

att få in fler farmaceuter i patientnära 

arbete. Drygt hälften (54 procent) av 

publiken ansåg att farmaceuter måste 

ta mer plats och bli synligare och tydligare 

i patientsäkerhetsarbete. Sektionen 

för sjukhusfarmaci kan bidra 

till att stärka rollen för sjukhusfarma- 

Maria Gradén

ceuter genom att arbeta med certifiering 

och vidareutbildning (43 procent) 

samt opinionsbildning och debatt (26 

procent). 

Sektionsprogrammet avrundades 

med tre korta exempel på klinisk farmaci 

från Kalmar, Dalarna respektive 

Stockholm. Malin Östbring-Carlsson 

berättade att klinisk farmaci i Kalmar 

län är tämligen väl utvecklat med multiprofessionella 

team där apotekare 

ingår för mångbesökare, äldre och reumatiker. 

Det finns totalt sju klinikapotekare 

fördelade på länets tre sjukhus 

som arbetar inom medicin, geriatrik, 

psykiatri och kirurgi. Apotekarna är 

också involverade i patientskolor inom 

reumatologi, njurmedicin, kardiologi 

och dialys, vilket är mycket uppskattat 

av patienterna. 

I Dalarna har man också satsat på 

klinisk farmaci. Under året har ett projekt 

pågått där två kliniska apotekare 

har introducerats i slutenvården och 

dito fem inom primärvården i olika 

delar av länet. Projektet har utfallit väl 

och lett till att landstinget nu har utlyst 

Utmaningarna för att behålla 

den svenska kompetensen 

inom forskning och utveckling 

av småmolekylära läkemedel 

var huvudtemat för debattdagen 

»Små molekyler, små företag 

– stora visioner?«, under 

årets Läkemedelskongress. 

Närmare 80 personer samlades till 

debattdagen, som arrangerades av 

Apotekarsocietetens sektion för läkemedelskemi 

och tidningen Kemivärlden 

Biotech. Många små företag redogjorde 

för sina projekt och utvecklingsstrategier 

och föreläsarna fick svara på många 

intresserade frågor från auditoriet. Re- 

Zahra Shah-Shahid 

dessa tjänster i egen regi. Maria Gradén 

berättade att projektet har omfattat 

läkemedelsgenomgångar för äldre 

och mottagningsbesök hos apotekare 

på vårdcentraler. Det faktum att apotekarna 

i primärvården har haft tillgång 

till journalen har förbättrat kvaliteten 

på apotekarnas medverkan i läkemedelsgenomgångarna 

enligt Maria. 

Framgångsfaktorerna för detta projekt 

var slående lika de som anförts tidigare 

under dagen, nämligen att vara verksamhetsnära, 

synas, verka för kontinuitet 

och ha ett nätverk för samhörighet. 

Avslutningsvis redogjorde Zahra 

Shah-Shahid för en interventionsstudie 

som genomförts på akuten vid 

Små molekyler, små företag 

– stora visioner? 

Sektionen för läkemedelskemi 

presentanterna från de små företagen berättade 

om sina forskningsprojekt. Små 

företag, med endast ett fåtal anställda, 

tvingas ofta att driva sina projekt med 

fokus på företagets och projektets överlevnad 

snarare än att kunna fokusera på 

att nå största möjliga patientnytta. Till 

exempel kan val av terapiområde styras 

av möjligheten att uppnå regulatoriska 

krav i en liten klinisk studie. Patenttiden 

är en annan viktig som faktor påverkar 

hur utvecklingen sker och vad som 

anses värt att utveckla. 

Rolf Johansson på AstraZeneca 

gav det stora läkemedelsbolagets syn. 

Inom AZ, liksom hos många andra läkemedelsbolag, 

har andelen biologiska 

läkemedel i projektportföljen ökat på 



Södersjukhuset i Stockholm. För de 

200 patienterna interventionsgruppen 

gjorde en klinisk apotekare en läkemedelsavstämning 

vid inskrivning, 

läkemedelsgenomgång, läkemedelsremiss 

till nästa vårdinstans samt efterföljande 

uppföljning. Kontrollgruppen 

bestod av 201 patienter. Resultaten 

visade att patienterna i interventionsgruppen 

hade 3,5 färre vårddagar/år 

än dem i kontrollgruppen och läkemedelsbehandlingen 

förbättrades enligt 

Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer. 

I genomsnitt identifierades 3 läkemedelsrelaterade 

problem per patient. 

Från det efterföljande årsmötet för 

sektionen för sjukhusfarmaci kan rapporteras 

att Malin Östbring-Carlsson, 

Lina Waern och Elisabeth Nilsson invaldes 

som nya styrelseledamöter för 

att ersätta Per Nydert, Peter Persson, 

Malin Kuno-Edvardson och Jeanette 

Jonsson som alla har valt att inte sitta 

kvar i styrelsen. 

Matts Balgård 

senare år. Men företaget lägger fortfarande 

85 procent av sin forskningsbudget 

på småmole kylär forskning och 

de små molekylerna har sin självklara 

plats, konstaterar Rolf Johansson. 

– Småmolekylära läkemedel kommer 

naturligtvis att finnas kvar. Vem 

bryr sig om det är en liten eller stor 

molekyl – bara den gör tricket. Så resonerar 

de stora läkemedelsbolagen,

säger han. Rolf Johansson konstaterar 

att det ofta sägs att biologiska läkemedel 

går snabbare att utveckla än 

små molekyler och oftare lyckas hela 

vägen till marknaden. Han förutspår 

dock att utvecklingstiderna för små 

och stora läkemedel kommer att närma 

sig varandra när de »enklaste« proteinläkemedlen, 

som nya insuliner och 

genotropin, nu är framtagna. 

Martin Wikström på Naturvetarna 

konstaterade att det i Sverige inte finns 

någon sammanhållen life science-strategi, 

men att regeringen har uttalat att 

det ska tas fram en innovationsstrategi. 

– I en sådan strategi är det viktigt att 

forsknings- och innovationspolitiken 

samordnas bättre, att man tydligare 

visar på life science-industrins betydelse 

för landet, tittar på företagens 

behov och på vilka utbildningssatsningar 

som behövs, säger han. 

Dagen avslutades med en paneldiskussion 

där deltagarna bland annat fick 

ange den åtgärd i en innovationsstrategi 

som de anser skulle vara viktigast 

för life science-industrin i Sverige. 

– Främja det långsiktiga ägandet, 

sa Torun Nilsson, författare till boken 

»När Sverige sålde Nobelindustrin«. 

– Det behövs en akademisk tvärvetenskaplig 

enhet, som inte är uppdelad 

på fakulteter, där fokus ligger på läkemedelsutveckling. 

Där kan till exempel 

överblivna projekt från industrin 

leva vidare, en sorts inkubator där man 

delar fritt på information och lär av varandra. 

Man borde kunna avsätta regeringspengar 

i procentklassen av BNP till 

det, säger Rolf Johansson, AZ. 

– Fokusera på att behålla kompetensen 

i Sverige – läggs allt ut på kontrakt 

utanför landet finns snart ingen kompetens 

kvar att ens beställa det vi vill 

ha gjort i Kina, sa Anki Malmborg på 

investeringsbolaget LuBio i Lund. 

– Mer pengar måste finnas tillgängliga 

för små bolag så att de snabbare 

kan komma igång med de studier som 

krävs för att lyckas, avslutar Benjamin 

Pelcman, från Apotekarsocieteten och 

BeepCo. 

Sara Nilsson, KemivärldenBiotech 

Agneta Larhed, Apotekarsocieteten 


Paneldiskussion kring frågan Vem tar ansvar för läkemedelsanvändningen. 

Onsdag 10 november 

Den sista dagens huvudsymposium inleddes av Anders 

Blanck, LIF som erinrade om att sjukvården är en politisk 

angelägenhet. De stora olikheterna i landet gör den nationella 

läkemedelsstrategin mycket angelägen. I arbetet med 

denna måste även F o U på läkemedelsområdet ingå. 

Det senare betonades även av förmiddagens 

moderator, Erik Fredholm,LIF 

som öppnade med frågan om vem som 

styr området. 

Universitetens makt och ansvar är 

en viktig fråga för att Sverige enligt 

gällande forskningspolitik skall ligga 

i frontlinjen, ansåg Sharon Rider från 

Uppsala universitet i sitt anförande. 

Anders Blanck Erik Fredholm 


Under de senaste 20 åren har vi dock 

sett en förändring från universitetens 

självreglerande roll att själva välja 

forskningsfrågor och metoder till att de 

idag skall vara motorer för ekonomisk 

utveckling. Staten som finansiär anser 

sig ha rätt att bestämma deras inriktning. 

Vi får en situation där kostnaderna 

för kunskapsproduktionen bärs

Sharon Rider Märit Johansson 

av medborgarna medan den utvunna 

kunskapen privatiseras. Detta kan ses 

som att gå emot andemeningen i de europeiska 

universitetens rättsförklaring, 

som tecknades i Bologna 1988. 

Utvecklingen av nya och effektiva 

läkemedel kräver välfungerande system 

för att slussa akademiska upptäckter 

till kommersialisering, men också 

starka och långsiktiga ekonomiska resurser. 

Detta påstående inledde Märit 

Johanssons föredrag och hon tog 

också upp betydelsen av samarbetet 

i Karolinska Institutets Science Park, 

(KISP), för vilket hon är VD. Organisationen 

består av ett 50-tal företag 

och samarbetet ger synergieffekter och 

rationella administrativa rutiner. De 

akademiska innovationernas väg till 

affärer omfattar stegen idé – utveckling 

– affärsutveckling – start-up-företag. 

I innovationssystemet kommer 

Karolinska Development AB in och i 

dess förvaltning ingår bland de största 

produktportföljerna inom life-science 

i Europa. I pågående projekt ingår 12 

läkemedelskandidater i klinisk fas och 

21 läkemedelssubstanser har first-inclass-potential. 

I den följande debatten under ledning 

av Sofia Kälvemark och med 

Göran Sjöstrand och Kristina Fritjofsson, 

båda representerande apotek, Lars 

Nilsson, Sveriges Pensionärsförbund, 

Christina Rångemark Åkerman, Läkemedelsverket 

och Ingela Segerborg, 

Pfizer, som deltagare, togs frågan om 

vem som har ansvar för läkemedelsanvändningen 

upp. Det sammanfattande 

intrycket av diskussionen var att en 

förbättring kräver ökad samverkan. 

Det gäller centralt, till exempel mellan 

myndigheter, patient- och pensionärsföreningar. 

De enskilda patienterna har 

ett eget ansvar, men i de vardagsnära 

problemen kan deras situation förbättras 

genom ökat samarbete mellan 

sjukvård och apotek. 

Årets Bengt Danielsson – föreläsning 

hölls av Bengt Mattsson, som 

gav en beskrivning av läkemedels- 

Bengt Mattsson 

företagens nya strategi att utveckla 

stödjande insatser. Företagen måste av 

naturliga skäl generera vinster för att 

kunna satsa på F o U. Det gör dock att 

förtroendet för dem ofta är dåligt och 

för att förbättra detta satsar de i den 

nya strategin alltmer på olika insatser 

för att motverka ohälsa och förebygga 

sjukdomar. Insatserna följer två linjer, 

varav den ena inriktas mot sociala faktorer 

och den andra mot miljöproblem. 

De filantropiska insatserna riktas framför 

allt mot utvecklingsländerna och 

har kontinuerligt ökat i storlek Bara 

Pfizer lägger till exempel ner 2,4 miljarder 

dollar årligen på aktiviteterna. 

Bo Holmberg 




Studenter möttes 

Under onsdags eftermiddagen på 

Läkemedelskongressens sista dag 

anordnades After Congress för studenter 

från hela landet. Det bjöds 

på snittar och bubbel samt tävling, 

ett stort GRATTIS till Sofi Johansson, 

Elisabeth Furängen och Sanna 

Storgård som alla vann fina priser 

från Apotekarsocieteten, Läkemedelsvärlden 

samt Läkemedelsakademin. 

Emma Sabelström från LIF informerade 

om möjliga karriärvägar 

inom läkemedelsindustrin vilket 

uppskattades av studenterna som 

även fick möjlighet att ställa en hel 

del frågor till Emma. 

Linda Eriksson från AstraZeneca 

i Mölndal berättade om företagets 

framtida storsatsning. 

I samband med implementering 

av AstraZenecas nya R&D Strategi 

(som baseras på fyra huvudprioriteringar: 

stärka forskningsportföljen, 

tillväxt, förändra verksamheten och 

vårt beteende och företagskultur), 

kommer forskningsanläggningen 

i Mölndal att förstärkas på flera 

fronter. 

Den farmaceutiska utvecklingen 

av läkemedel kommer att växa med 

cirka 200 nya tjänster inom de närmaste 

3 åren och Mölndal får ett 

betydande ansvar för framställning 

och distribution av kliniskt prövningsmaterial 

för AstraZenecas studier 

världen över. 

Det blev en trevlig stund att 

umgås och samtidigt knyta kontakter 

inför arbetslivet. 

Petra Flygare

Unga lovande forskare inom 

galenisk farmaci och biofarmaci 

Sektionen för galenisk farmaci och biofarmaci 

Under Läkemedelskongressens sista 

dag arrangerade Sektionen för galenisk 

farmaci och biofarmaci ett program 

under temat Unga lovande forskare 

inom galenisk farmaci och biofarmaci. 

Dagen började med en mycket trevlig 

postervisning där det bjöds på kaffe 

och en smörgås. Cirka 10 personer 

från Uppsala universitet, Chalmers och 

Luleå högskola presenterade sina postrar. 

Här gavs tillfälle till att diskutera 

forskning och knyta nya kontakter. 

Annette Larsson 

Jonas Berggren, Recipharm AB var 

moderator och hälsade cirka 40 åhörare 

från såväl akademi och industri 

välkomna. Pär Matsson, forskare vid 

institutionen för farmaci på Uppsala 

universitet var först ut och talade utifrån 

ämnet Genetisk variation som ett 

verktyg för att bestämma reglering av 

ABC-transportproteiner. Detta följdes 

av Denny Mahlin, forskarassistent vid 

institutionen för farmaci på Uppsala 

universitet som berättade om Nya sätt 

att förutsäga och förbättra amorfa materials 

stabilitet. Båda föredragen var 

uppskattade och flera frågeställare ville 

veta mera eller lämna sina synpunkter. 

Förmiddagens program avslutades 

med utdelning av pris till den av juryn 

utsedda postern. Priset gick till Annika 

Borde, doktorand på Chalmers för postern 

Stabilization of Vibrio cholerae 

during freeze-drying: Towards an oral 




dry-formulated cholera vaccine. Juryns 

motivering var: »Postern presenterade 

resultat på ett tydligt sätt med en 

god vetenskaplig nivå inom ett vetenskapligt 

viktigt område. Postern hade 

en tydlig röd tråd med stöd av enkla 

och tydliga bilder och en lättförstålig 

slutsats«. Annika får gå gratis på valfri 

temadag som sektionen arrangerar tillsammans 

med Läkemedelsakademin. 

Joel Hellrup 

Pär Matsson

Innovativ svensk läkemedelsforskning 

Apotekarsocietetens vetenskapliga sektioner 

Under Läkemedelskongressen 

anordnade Apotekarsocietetens 

vetenskapliga 

sektioner ett halvdagsprogram 

på temat Innovativ 

svensk läkemedelsforskning. 

Innovativ läkemedelsforskning har bedrivits 

i Sverige under många decennier 

och har resulterat i betydelsefulla innovationer 

såsom Losec och Genotropin. 

Är vi lika innovativa i Sverige idag? 

Fyra föredragshållare beskrev olika 

exempel på aktuell innovativ läkemedelsforskning 

i Sverige. I en paneldebatt 

diskuterades också bland annat 

innovationsklimatet och framtiden för 

svensk läkemedelsutveckling. 

Claes Post, LiU Innovation, Linköpings 

universitet var moderator och inledde 

med en kort överblick över några 

av de trender som påverkar utvecklingen 

av nya läkemedel. Det faktum 

att FoU-kostnaderna ökat dramatiskt 

samtidigt som allt färre nya substanser 

godkänns sätter stort fokus på innovation 

och nytänkande inom läkemedelsutvecklingen. 

Pontus Blomberg, som är enhetschef 

på Vecura, en del av Karolinska Universitetssjukhuset 

i Huddinge, gav en 

överblick av avancerade terapier. Med 

avancerade terapier avses här genterapi, 

somatisk cellterapi och vävnadstekniska 

produkter. I dagsläget finns 

endast ett fåtal läkemedel för avancerad 

terapi i världen men ett stort antal 

kliniska studier pågår. Ett exempel 

på en produkt som godkänts i EU är 

ChondroSelect (TiGenix) för behandling 

av broskskador. 

I Sverige drivs utveckling inom 

detta område inom både akademi och 

mindre företag. SMI och smittskyddsinstitutet 

har testat ett lovande genvaccin 

mot HIV på friska frivilliga. Vid 

Sahlgrenska sjukhuset har broskskador 

framgångsrikt behandlats med autolog 

broskcellsinplantering. Andra sjukdo- 

Claes Post Pontus Blomberg 

mar där arbete pågår är bland annat 

Alzheimers sjukdom, cancer, Parkinsons 

sjukdom och kardiovaskulära 

sjukdomar. Kostnaden för avancerade 

terapier är än så länge mycket hög. 

Huntexil är ett nytt läkemedel som 

visat positiva effekter på motoriken 

vid Huntingtons sjukdom. Clas Sonesson, 

Neurosearch, Göteborg, beskrev 

utvecklingen av detta nya läkemedel. 

Huntexil är en dopaminerg stabiliserare 

– en ny substansklass. Genom att 

inhibera dopamin D2-receptorer i hjärnan 

stabiliseras psykomotoraktiviteten. 

Utvecklingen av Huntexil har utgått 

från ett systembiologiskt perspektiv 

och screeningen av substanser har gjort 

in vivo. På så sätt kan visserligen färre 

substanser undersökas än vid så kallade 

high throughput screening men detta 

uppvägs av att man får mer information 

om de undersökta substanserna. 

Nya läkemedel betyder inte bara nya 

aktiva substanser. Hans Lennernäs, 

Uppsala universitet, berättade om sitt 

arbete med att åstadkomma en mer 

effektiv behandling av prostatacancer 

med hjälp av en ny beredningsform. 

Genom att injicera en depotberedning 

av 2-hydroxiflutamid direkt i prostata 

kan höga lokala koncentrationer uppnås 

samtidigt som den systemiska 

exponeringen hålls på en låg nivå. 

På så sätt hoppas man kunna undvika 

biverkningar. För att åstadkomma en 

långsam frisättning används kalciumsulfat 

som bildar en fast långsamt eroderande 

struktur in vivo. 

Det kanske största hotet mot vår 

framtida hälsa är utveckling av anti- 




biotikaresistens hos patogena bakterier. 

Pia Keyser, Creative Antibiotics, 

Umeå, presenterade ett nytt koncept för 

antibiotikautveckling. Genom att angripa 

virulensen hos patogena bakterier 

utan att påverka tillväxten hos normala 

bakterier minskas risken för utveckling 

av resistens. Till den minskade risken 

för resistensutveckling bidrar också att 

bakterierna bara berövas sin förmåga 

att infektera celler men inte dödas. 

Detta uppnås genom att man inhiberar 

det så kallade typ III sekretionssystemet 

hos gram-negativa bakterier. Man 

arbetar med tre olika projekt nämligen 

infektioner i brännsår, diarré och sexuellt 

överförbara sjukdomar. 

Under den avslutande paneldebatten 

diskuterades hur Sverige kan fortsätta 

att spela en roll inom innovativ läkemedelsforskning. 

Panelen ansåg att 

svårigheten att finansiera forskning 

och utveckling var ett viktigt problem. 

Finansieringsproblemet är störst i senare 

faser. Det borde finnas bättre förutsättningar 

för att växa till medelstort 

företag i Sverige utan att bli uppköpt 

av utländska investerare. Ett annat 

problem är svårigheten att genomföra 

kliniska studier i Sverige. Små biotechbolag 

samarbetar nära akademin 

och det framhölls att den akademiska 

forskningen också behöver strategisk 

satsning för ömsesidig och innovativ 

input i svensk läkemedelsforskning. 

Affärsstrateger som kan utveckla små 

företag på ett effektivt och kompetent 

sätt är också en bristvara. 

Charlotte Asker-Hagelberg 

Torkel Gren

Från småföretagare till läkemedelsexpert 

– apotekarminnen under drygt 100 år 

I boken berättar 14 apotekare om sin 

bakgrund, utveckling och insatser på 

läkemedelsområdet. Påfallande många 

är de första akademikerna i sin släkt. 

Sällan hade de några planerade karriärer, 

men kom i flera fall att bli pionjärer 

inom sina verksamhetsområden. 

Vid 1900-talets ingång fanns få effektiva 

läkemedel och apotekaren kunde 

både ha en papegoja och röka cigarr 

i butiken. Under seklet försvann tillverkningen 

från apoteken och fabriksförpackade 

läkemedel fyllde hyllorna. 

Allt fler apotekare kom att ägna sig 

åt forskning, information och frågor 

kring läkemedelsanvändning. De blev 

läkemedelsexperter. 

Medverkande: Carl Wilhelm Sebardt 

(1841 – 1918); Harry Wärff (1902 – 

1990); Gerd Nordgren (1909 – 2008); 

Rune Lönngren. (1917 – 2010); Finn 

Sandberg (1920); Gunnar Törnqvist 

(1922); Sven O Eriksson (1923); Rune 

Casslén (1924); Stig Agurell (1932); 

Ingegerd Agenäs (1936); Klas Gustavii 

(1937); Lars G Nilsson (1937); Jan- 

Erik Ögren (1939); Anders Cronlund 

(1943). 

Boken finns presenterad i Farmacevtisk 

Revy nr 7/10. Den ges ut med 

stöd av Apotekarsocieteten, Apoteket 

AB, Läkemedelsindustriföreningen, 

Läkemedelsutvecklingen under 1900-talet är 

enastående. Vid seklets ingång fanns vissa smärtstillande 

medel, bedövningsmedel, hjärtmedicinen 

digitalis, kinin, laxermedel och jodsprit, 

men därutöver få effektiva läkemedel. Alla 

läkemedel tillverkades på apoteken och apoteksinnehavaren 

kunde ha både en papegoja och röka 

cigarr i butiken. Under motstånd från den egna 

yrkeskåren sökte sig apotekare från och med slutet av 30-talet till den 

växande läkemedelsindustrin. 

Apotekarutbildningen var länge hantverksmässigt inriktad och modern 

forskning tillkom först runt 1960. En förskjutning i utbildningen 

skedde från botanik till kemi och farmakologi och senare med alltmer 

inslag av samhällsaspekter. Påfallande många medverkande i denna antologi 

är de första akademikerna i släkten. Bortsett från tidigare generationers 

studieresor till främst Tyskland var flera också först med att 

ge sig ut i världen. Sällan hade de några planerade karriärer, men kom 

i flera fall att bli pionjärer inom sina verksamhetsområden. Den arbetsinsats, 

som många av dem lade ner på sina examina och sitt yrkesliv är 

idag ovanlig. Nihile sine labore! 

Under seklet försvann tillverkningen från apoteken och fabriksförpackade 

läkemedel fyllde hyllorna. Allt fler apotekare kom att ägna sig 

åt forskning, information och frågor kring läkemedels användning. De 

blev läkemedelsexperter. Antologin består av 14 apotekares minnen 

från denna tid. Författarna berättar om sin bakgrund, sina intressen och 

inspiratörer samt tillfälligheter som styrt deras liv. Bidragen är en blandning 

av intervjuer, nyskrivna texter och resuméer av självbiografier. 

Anders Cronlund, redaktör 

APOTEKARSOCIETETEN 

SWEDISH ACADEMY OF 

PHARMACEUTICAL SCIENCES 

Från småföretagare till läkemedelsexpert – apotekarliv under drygt 100 år 

Från småföretagare till 

läkemedelsexpert – apotekarliv 

under drygt 100 år 

14 korta memoarer redigerade av Anders Cronlund 

Farmaciförbundet, Sveriges Farmacevtförbund 

samt Farmaceutiska fakulteten 

och har sammanställts utan 

alla ersättningar. Eventuellt överskott 

från försäljning kommer att fonderas 

till stöd för utgivning av memoarer 

inom läkemedelsområdet. 

Redaktör: Anders Cronlund 

270 sidor, Apotekarsocietetens förlag, 

pris 110:- inkl moms, porto tillkommer. 

Beställ på www.lma-books.se eller 

på 08 723 50 00. 

Mycket är på gång inom 

Apotekarsocieteten och 

Läkemedelsakademin 

Mer information och alla aktiviteter hittar 

du på www.apotekarsocieteten.se resp. 

www.lakemedelsakademin.se 


tips och möten 

Kärl till försäljning 

Farmacihistoriska sällskapet förfogar 

över ett antal större keramikkärl till 

försäljning (se bild). 

Prisidé 200-300 kr styck beroende 

på kvalité. 

Köpsugen? anmäl dig till historiker@swepharm.se, 

alternativt bjorn. 

lindeke@swepharm.se 

Eller hör av dig på telefon 

08-723 50 83. 

HÄLSA PÅ GLAS 

Apotek, medicin och 

pillerburkar under 300 år 

27/11 2010 - 29/5 2011 

smålands museum 

sveriges glasmuseum 

S. Järnvägsgatan 2, Växjö tel: 0470-70 42 00 

www.smalandsmuseum.se

Phabian-dagen i Lund – 2010 

»The Phabian Award« 

Phabian Award, ett stipendium 

för årets bästa svenska 

doktorsavhandling inom 

området farmaceutisk och 

biomedicinsk analys instiftades 

2004 av Sektionen för 

läkemedelsanalys där priset 

sponsras av AstraZeneca. 

I samband med prisutdelningen anordnas 

också ett program där de nominerade 

kandidaterna presenterar sin 

forskning. Årets Phabian arrangemang 

anordnades den andra november i Belfragesalen 

högst upp i Biomedicinska 

Centrat i Lund med vidsträckt utsikt 

över den Skånska slätten. 

Årets pris delades mellan Stina 

Lindman från Lund med avhandlingstiteln; 

»Perplexing Protein Puzzles« 

och Muhammadreza Shariatgorji från 

Stockholm med arbetet; »Novel cleanup, 

concentration and laser desorption/ionizatiuon 

strategies for mass 

spectrometry«. 

Prissumman på 25 000 kronor delades 

mellan de båda vinnarna och pristagarna 

kommer därutöver att under ett år 

att fungera som adjungerade ledamöter 

till styrelsen i sektionen för läkemedelsanalys. 

Ytterligare två kandidater 

fick hedersutmärkelser, Erik Portelius 

från Göteborgs universitet samt Erik 

Allard från Uppsala universitet. 

De fyra Phabian-nominerade presenterade 

sina arbeten på förmiddagen 

och på eftermiddagen var programmet 

uppbyggt kring presentationer 

från AstraZeneca, där Sven Kjellström 

(AstraZeneca R&D, Lund) presenterade 

biomarkmörutveckling för 

kliniska studier och där framtida läkemedelskandidateffekter 

kan profileras. 

Thomas Laurell från Lunds 

Tekniska Högskola gav en presentation; 

Acoustophoresis – en ny klinisk 

teknologi som sorterar, manipulerar 

Stina Lindman och György Marko-Varga. 

och hanterar celler i mikrofluidiksystem. 

Presentationen handlade om 

mikrofluidikutvecklingen inom ett 

flertal forsknings-konsortia, med applikationer 

i dedicerade mikrostrukturutvecklingar 

för att kunna isolera/ 

processa/analysera och karakterisera 

celler i biologiska matriser såsom blod. 

György Marko-Varga gav en presentation 

om biobankers betydelse och 

utveckling för framtida läkemedel och 

diagnostik. 

Det Globala projektet att kartlägga 

alla kroppens Proteiner (kodade av genomet), 

beslutades vid senaste HUPO 

World Congress i Sydney i oktober 

2010. Det svenska initiativet som 

stöds av Swedish Proteomics Society 

godtogs och kommer att bli det nästkommande 

stora ’Science initiativet’, 

där Biobanker kommer att få en central 

roll. 

Det var en blandad publik med deltagare 

från olika akademiska institutioner 

men även läkemedelsindustrin och 

olika instrumentfirmor var represen- 

elixir 5/2010 – 23 – elixir 5/2010 

kretsar och sektioner 

Muhammadreza Shariatgorji och 

György Marko-Varga. 

terade liksom även kollegor och släkt 

och vänner till de nominerade. 

Dagen avslutades med en rundvandring 

på BMC och proteinlaboratorierna 

med imaging och masspektrometriplattformar 

för biomarkörkvantifiering 

i kliniska studier samt en demo-runda i 

Acoustoforetiska Cell labben (avd. för 

elektrisk mätteknik) där vi fick en titt 

in i mikro & nanostrukturernas värld. 

György Marko-Varga 

Fredrik Nilsson

Torsdagen 28 oktober 2010 

gav Lars Bohlin, professor vid 

avdelningen för farmakognosi, 

Institutionen för läkemedelskemi, 

Uppsala Universitet 

en föreläsning för Skånska 

kretsen i samarbete med sektionen 

för farmakognosi. Rubriken 

var »På jakt efter nya 

läkemedel i naturen«. 

Vi var 36 stycken. Stort intresse visades 

från hälsokostbranschen men även 

deltagare från industrin, sjukvården 

och apotek. Vi bjöds på en fantastisk 

resa från Linné och hans lärjungars 

resor ut i världen via Digitalis och dagens 

»Naturläkemedel«som Ginkgo 

Biloba, Johannesört och Ginseng till 

Medical food som Cacao fram till da- 

kretsar och sektioner 

Föreläsning av professor Lars Bohlin i Lund 

gens forskning på Violer och Havstulpaner. 

En mycket intressant och givande 

kväll med många positiva reaktioner 

efteråt. 

säkerhet, kostnadseffektivitet och miljö 

– delar av den nationella läkemedelsstrategin 

Välkommen till Läkemedelsriksdagen för att lyssna på föredrag och 

paneldebatter, samt delta i diskussioner och mentometeromröstningar 

med myndigheterna, socialdepartementet och andra viktiga aktörer. 

Anmäl dig på www.lakemedelsriksdagen.se 

Moderator 

Peter Aspelin, professor 

Karolinska Institutet 

tid och plats 

20 januari 2011 

City Conference Centre 

(Folkets Hus), Stockholm 

Läkemedelsriksdagen är ett årligt återkommande evenemang på initiativ av Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 

samt Statens beredning för medicinsk utvärdering. Läkemedelsriksdagen arrangeras av Läkemedelsakademin. 



Roligt med ett samarbete som föll så 

väl ut 

Gunilla Söderström 

Skånska kretsen

Den farmacevtiska vetenskapens bidrag 

Nya idéer, begrepp och 

andra framgångar 

Vad har farmacevtisk vetenskap 

egentligen bidragit med för slutmålet 

bättre hälsa under 50 år? FIP Board of 

Pharmaceutical Sciences (BPS), där 

EUFEPS är medlem, bad nyligen ett 

antal forskare (75) bidra till en ”tioi-topp-lista”. 

Svaren (från 52 av dem 

per den 24 augusti i år) kategoriserades 

och presenterades preliminärt i den 

senaste läkemedelsvärldskongressen 

(PSWC2010), som hölls den 12-18 november 

2010 i New Orelans LA USA 

med omkring 9000 deltagare. 

Om nya läkemedel 

• Klassificering av farmakologiska 

receptorer, inklusive i subgrupper av 

dem, för att bättre förstå komplexa 

system och interaktionen mellan aktiva 

komponenter och receptorer 

• Datorer i design och modellering på 

molekyl- och receptornivå 

• Molekylärbiologiska landvinningar i 

form av nya verktyg och tekniker, plus 

stratifiering av patienter i både utveckling 

och användning av läkemedel 

• Automatiserad screening 

• Biokemiska signalsystem, metaboliska 

nätverk, bättre kartläggningar av 

sjukdomar och individuella egenskaper 

Om farmakokinetik och 

-dynamik 

• Förståelse av sambandet kinetik och 

dynamik och bättre insikt om reaktioner 

och dosering 

• Begreppet (kinetisk) ”clearence” 

• Helkropps- och fysiologibaserad kinetisk 

modellering för bättre prediktion 

av interaktion och variabilitet 

• Populationskinetik eller icke-lineär 

modellering med bättre kunskap om 

hur läkemedels verkan varierar i en 

population trots begränsad tillgång till 

data 

Om läkemedelsformulering 

• Utveckling och införande av successivt 

mer avancerad teknik för tillverk- 

ning av ”klassiska” läkemedelsformer 

med hög kvalitet 

• Förbättrad processutveckling och 

-styrning med hjälp av datorer 

• Systematisk tillämpning av biotillgänglighetskonceptet 

i läkemedelsutvecklingen 

• Bättre karaktärisering av modifierade 

läkemedelsformer (oralt och parenteralt) 

plus nya hjälpsubstanser 

• Utveckling av målstyrda läkemedelsformer 

och -system 

• Nya administrationsformer för hud 

och andningsorgan, som ger bättre 

biotillgänglighet 

Om registrering av läkemedel 

• Riktlinjer och standarder för säkrare 

och tryggare individuell dosering; regler 

som underlättar läkemedelsutveckling 

och regulatoriska beslut 

• Kortare registreringsväg väg för generiska 

produkter 

• Acceptans för genetiska biomarkörer 

med avseende på farmakokinetisk och 

-dynamisk variabilitet och sjukdomsstatus 

• Metodik för värdering av läkemedelsrelaterade 

risker 

• Underlättande reglering för utvärdering 

av läkemedelsprodukter, inklusive 

det biofarmacevtiska klassificeringssystemet 



eufeps 

Om läkemedelsanvändning 

• Effektiv läkemedelsbehandling till 

reducerade kostander med generika – 

och fortsatt innovation för att nå nya 

profukter påmmarknaden 

• Maximering av terapeutiskt värde parallellt 

med minimering av oönskade 

effekter till totalt sett lägre kostnad 

• Nya, bioteknologiska sätt att behandla 

sjukdomar med komplexa 

molekyler (vacciner, antikroppar, proteiner 

och genterapi) – i tidigt stadium 

dock 

• Läkemedelsformer för förbättrad 

följsamhet, behandlingsresultat och 

färre biverkningar 

• Personlig läkemedelsterapi baserad 

på individuella attribut, ännu på ”barnstadiet” 

trots starka samhälleliga och 

vetenskapliga krafter i rörelse 

FIP PBs avsikt är att närmare redogöra 

för resultatet i två kommande rapporter, 

en för beslutsfattare och en för en 

vidare krets. Den senare inte minst avsedd 

för dem som tänker sig en karriär 

inom läkemedelsvetenskapen. 

Hans H. Lindén

Apotekarsocietetens medlemstidning 5/2010 • årgång 23

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?