ALLT OM STOCKHOLM PRIDE CAROLINE KROOK TROR PÅ ... - QX

FOTO: PETER KNUTSON
en person
Namn: Mathias Lindholm • Ålder: 26 år
• Bor: Södermalm i Stockholm • Uppväxt:
Smedjebacken i Dalarna • Civilstånd:
Sambo • Yrke: Tandläkare • Kom
ut: 2000 • Senast sedda film: Day after
tomorrow • Skiva jag har i stereon just
nu: Alcazar • När jag går ut går jag
helst till: Lino • Missar inte på TV: Nyheterna
• Tre ord som beskriver mig:
Glad, ärlig, tankspridd • På nattduksbordet
har jag: Kärlek i Europa av Birgitta
Stenberg • Heter på qruiser: Jag
har ingen sida.
Ny bok av Tiina
Tiina Rosenberg är onekligen en
av hbt-världens mest respekterade
och kanske framförallt en
akademiker som vi inte tycks kunna få
nog av. När hon inte ägnar sin tid åt sitt
författarskap undervisar och forskar
hon i teatervetenskap och genusvetenskap
vid Stockholms universitet. Nu är
hon dock åter aktuell med en ny bok.
Denna gång står teaterprofilen Suzanne
Osten i fokus. Osten har sedan slutet av
60-talet bidragit till utvecklingen av en
politiskt radikal och formmässigt experimenterande
teater. Besvärliga människor
- kommunikation till varje pris,
som ges ut av bokförlaget Atlas, bygger
på samtal mellan Rosenberg och Osten.
Boken är dessutom illustrerad med Suzanne
Ostens egna teckningar. Tiina
Rosenberg har tidigare gett ut Byxbegär
och Queerfeministisk agenda. CS
Gaykillar i Tjockholmen
I
september börjar en ny omgång av
Tjockholmen på Kanal 5. Nya tjockisar
ska tränas i månader, tillsammans
med varsin coach, för att gå ner i
vikt. Och i år finns gayparet Anders och
Daniel med. Daniel Schwarz Szpigler är
27 år och väger 123,5 kg. Hans önskevikt
är 80 kg.
Daniel, vem är du?.
– Jag är en social, lyhörd, stresstålig
kille som ställer upp för allt och alla.
Varför är du överviktig tror du?
– Jag älskar mat. Jag kan äta hur
mycket som helst utan att det tar stopp.
Det är som att jag aldrig blir mätt. Mat
ger mig en trygghet.
Och varför vill du gå ner i vikt?
Anders och Daniel
– Jag vill gå ner för att må fysiskt
och psykiskt bättre. Dessutom vill jag
kunna bära de kläder som andra har och
slippa leta bland XXL-plaggen.
Daniels coach är pojkvännen Anders
Norrby, 36 år.
Hur ser du på Daniels övervikt?
– För mig har hans övervikt aldrig
varit ett hinder för mina starka känslor
för Daniel. Men det gör ont i mig att se
hur han ibland lider av att vara tjock.
Kommer Daniel att lyckas gå ner
i vikt tror du?
– Det är jag övertygad om.
Tjockholmen har premiär på
kanal 5 i september.
Magnus hjärtar plattången,
jag hjärtar Miranda
F
örst tänkte jag skriva en hel krönika om Magnus Carlssons hår. Har ni
sett Alcazars nya video? Jag menar, det är ju jättekul för Magnus att han
fått tillbaka sitt hår. Jag är jätteglad för hans skull, verkligen. Men det är
så… mycket. Det går inte att höra låten för man ser bara Magnus som plutar med
munnen och tittar in i kameran med fuktig Jennifer Lopez-aktig blick under allt
det där långa och platta och omöjligt blanka. Snälla Magnus, släpp plattången,
den är faktiskt inte alls bra för dig.
Sen tänkte jag skriva om att Sex and the City har gått i graven och det får mig
att också vilja dö. Så nu funderar jag på om jag ska köpa hela rasket på dvd trots
att det skulle äta upp hela semesterkassan. Behöver man någonsin semester igen
om man har världens bästa verklighetsflykt hemma? Äventyren på den där lilla ön
som kallas Manhattan var världens bästa feelgood-teve.
Bögar var ett naturligt inslag i tjejernas vardag (men var fanns Stanford i sista
avsnitten?). Glädjande nog existerade också snygga, coola flator där: Miranda
låtsades vara lesbisk för att klättra på karriärstegen. Charlotte ville bli lesbisk ett
tag och gjorde sitt bästa överallt utom i sängen. Samanthas första riktiga förhållande
var lesbiskt. Och Carrie… tja, hon kysste Alanis Morissette. Men alla missade
vem som var seriens stora stjärna. QX.se hade en Dagens fråga om vilken av
Sex and the City-tjejerna man gillade bäst och såklart kom Samantha först och
Miranda sist, det är så förutsägbart, Samantha är bäst för hon knullar runt och eftersom
Miranda inte har några klassiska faghag-manér så lyckas ingen bög upptäcka
hur skön hon är. ”Åh nej hon har rött kort hår och är inte så snygg som de
andra och så verkar hon så bitter”, låter det. När det i själva verket ALLTID är
Miranda som säger de allra smartaste och roligaste sakerna. Som kräver det bästa
av sig själv, av vänner och pojkvänner. Som säger den jobbiga sanningen, som
vägrar tro på särskilda regler för kvinnor, som är mest mångbottnad. Som är den
enda man vill ha som kompis i verkligheten – för vem skulle egentligen orka
shoppa skor med Carrie fem dagar i veckan? Hon är inte bitter, hon är skönt cynisk.
Och hon är den som alltid svarar i telefonen mitt i natten. Åh, Miranda, jag
älskar dig och jag struntar i att du inte finns på riktigt.
Ja, sen tänkte jag på att skriva om uttrycket ”metrosexuell” och hur konstigt
det är eftersom det ju inte är en sexuell läggning det handlar om när straighta pojkar
använder lika mycket hårvårdsprodukter som Magnus. Hörde uttrycket
”stray”, en förkortning av ”straight gay”, och det är ju mycket bättre. Sen funderade
jag på den där kvinnan i Norrland som kallar sig objektumsexuell och blir upphetsad
av bitar av Berlinmuren. Tydligen tänder hon på broar och staket också
men jag vet inte vad hon gör med dem. Är det egentligen galnare än att ha Miranda
som låtsaskompis?
Till slut bestämde jag mig för att den här krönikan skulle handla om vad ett
”seriöst förhållande” egentligen är. Det är lite diffust i bögvärlden. Har du ett förhållande
där du lånar ut din pojkvän till tio andra killar en vanlig kväll på SLM så
är det rätt okej. Men om du inte vill bo ihop med honom så verkar ni inte seriösa.
Jag och pojkvännen J har kommit fram till att vi trivs bra med att bo i varsin lägenhet
i samma stadsdel. Vi träffas när vi båda vill. Och vi är för oss själva när vi
vill. Vi har så olika scheman att vi skulle gå varandra på nerverna om vi bodde
ihop. Och så finns det en massa andra fördelar med att inte bo ihop. Se bara på hur
det var när Magnus och Andreas flyttade ihop och skaffade hund. Snart ställde de
upp på intervjuer där de berättade om hur feta de blivit av allt skräpmatssmaskande
hemma i tv-soffan. Är man särbo slipper man sambo-midjan. Det känns lite
mer speciellt varje gång man ses, även om det är fem dagar i veckan. Man slipper
en massa kompromissande ”för husfridens skull” och bråk om vad hushållskassan
går till. Man kan bjuda hem sina vänner när man vill och prata i telefon i timmar
om ingenting utan att tänka på vad man säger. Framför allt fastnar man inte i den
där bekvämlighetsfällan där man bara åker direkt från jobbet hem till tevesoffan
och inte orkar ta tag i någonting annat än chipspåsen. Och så klassikern: kampen
om fjärrkontrollen. J hatar Sex and the City.
Klart att samboliv också har en massa fördelar –jag säger inte att det är bättre
att vara särbo. Jag säger bara att det passar oss bäst. Jag säger att man inte behöver
utesluta det som alternativ. Så vad är problemet? De som tjatar är oftast de
som själva upphör existera så fort de skaffar en pojkvän. I gayvärlden finns det,
jämfört med de där 90-95 procenten av befolkningen som utgör den övriga världen,
rätt få att välja bland. Är det därför som så många får så bråttom när de väl
hittar någon som verkar det minsta okej? Det är liksom ”nu har vi varit tillsammans
i två veckor så vi funderar på att skaffa hundvalp och då är det bäst att vi
flyttar ihop, det känns ändå så onödigt att ha dubbla uppsättningar av tandborstar
och kalsonger hos varandra, ja och så kan vi ju inte vara ifrån varandra heller, ens
en sekund, och nej vi var aldrig oroliga för att det var för tidigt för vi var ju en
weekend i Köpenhamn och bodde på hotell och det gick ju jättebra, det här blir
billigare också så varför inte eftersom vår kärlek är så stark att vi vill visa världen
det och som sagt så kan vi ju inte vara utan varandra”. Så slutar de ringa, slutar
höra av sig, slutar helt att gå ut och så
står man där och undrar om man bara
var ett tidsfördriv i väntan på Det Stora
Fantastiska Förhållandet? ”Jo, jag
vet att vi skulle ses ikväll, men Snutten
kanske kommer att vilja träffas, så tyvärr…”
Man bara står där och vet inte riktigt
vad man ska säga. Vill inte tjata.
Tänker att ”jaja, när man är nykär vill
man ju ses hela tiden, så det är
klart…” Miranda skulle aldrig vara tyst
i ett sådant läge. Hon skulle ringa upp
och säga något jävligt träffande, något
som var omöjligt att säga emot. Åh, det
skulle ta sån skruv. Gud, vad de skulle
skämmas och ångra sig bittert och genast
ändra sig.
Mats Strandberg. Finns på
Qruiser som mats strandberg
Ӂh, Miranda, jag
älskar dig och jag
struntar i att du inte
finns på riktigt”
FOTO: TV4
QX JULI 2004 • 13