01.09.2013 Views

Tvärsnitt 1.2009 - Vetenskapsrådet

Tvärsnitt 1.2009 - Vetenskapsrådet

Tvärsnitt 1.2009 - Vetenskapsrådet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

foto:stig-ÅKe Jönsson/scanPiX<br />

8 tvärsnitt 1/09<br />

jonas FryKman är professor i etnologi vid Lunds universitet. I en rad böcker har han analyserat kulturmönster<br />

i folkhemmet. Några exempel är Den kultiverade människan, Modärna tider och Svenska vanor<br />

och ovanor (tillsammans med Orvar Löfgren). I böcker som Dansbaneeländet och Ljusnande framtid behandlar<br />

han socialisation och bildning och i Minnesmärken (tillsammans med Billy Ehn) diskuteras samtidens<br />

upptagenhet av monument och minnen.<br />

sjukskrivningarochkulturmönsteriohälsansland<br />

svenskarnas intresse för hälsa och motion har<br />

nog aldrig varit så stort som idag. samtidigt har vi<br />

bland de högsta ohälsotalen i europa. Hur kan det<br />

komma sig? I en nyutkommen bok av etnologerna<br />

Jonas frykman och Kjell Hansen ges såväl tänkvärda<br />

som kontroversiella förklaringar till varför<br />

så många sjukskriver sig.<br />

Det vilar något djupt motsägelsefullt över ohälsotalen<br />

i Sverige. Å ena sidan får man intrycket<br />

av att folk är besatta av att hålla sig friska. De<br />

går på gym och trängs på Friskis och Svettis,<br />

många ägnar sig åt någon form av diet och försäljningen<br />

av hälsokost och egenvårdsprodukter<br />

slår årligen rekord. Av surveyundersökningar<br />

framgår att hälsan har kommit att inta en plats<br />

nära religionen när det gäller att förstå vad livet<br />

går ut på. Och mätt efter levnadsålder är också<br />

svenskarna världens friskaste folk. Samtidigt ligger<br />

Sverige i den absoluta världstoppen när det<br />

gäller andelen människor som går sjukskrivna.<br />

Ohälsotalet – alltså det antal dagar som varje<br />

svensk i genomsnitt är borta från sitt arbete på<br />

grund av sjukdom – var år 2005 uppe i 42 dagar,<br />

därefter har det sjunkit något men är ännu<br />

mycket högt. Som jämförelse kan nämnas att i<br />

grannlandet Finland är bara hälften så många<br />

sjukskrivna, i Danmark en tredjedel och i Tyskland<br />

en fjärdedel.<br />

Det här debatteras inom politiken i termer av<br />

”utanförskap” och bland stressforskare som<br />

tecken på att människor inte är skapade för de<br />

påfrestningar det moderna samhället bjuder<br />

– något som bekräftas av att en så stor del av<br />

sjukskrivningarna handlar om ”symtomdiagnoser”,<br />

alltså fall där diagnosen baserar sig mer<br />

på patientens egen berättelse om och upplevelse<br />

av sjukdomen än på faktiska provsvar. I den allmänna<br />

debatten har det också förts fram åsikter<br />

om invandringens negativa betydelse.<br />

Kort sagt har de höga ohälsotalen setts som ett<br />

varningstecken för ett samhälle som råkat i olag.<br />

Uppenbart för alla är att ohälsotalen vittnar om<br />

ett kraftigt överutnyttjande av systemet och att<br />

sjukförsäkringarna har kommit att användas på<br />

ett mer varierat sätt än vad som var avsett. Det<br />

handlar dock mindre om medvetet fusk, även<br />

om sådant förekommer, än om de möjligheter<br />

som försäkringarna öppnar för.<br />

flest sjukskrivna i norrland<br />

I ett fyraårigt forskningsprojekt har etnologer<br />

och statsvetare försökt fånga de kulturmönster<br />

som finns där folk lever med sin sjukskrivning.<br />

Projektets utgångspunkt var att förklaringarna<br />

till de stora skillnaderna i ohälsotal står att finna<br />

i olika administrativa förhållanden och deras<br />

möte med de respektive regionernas och lokal

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!