Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
foto:stig-ÅKe Jönsson/scanPiX<br />
8 tvärsnitt 1/09<br />
jonas FryKman är professor i etnologi vid Lunds universitet. I en rad böcker har han analyserat kulturmönster<br />
i folkhemmet. Några exempel är Den kultiverade människan, Modärna tider och Svenska vanor<br />
och ovanor (tillsammans med Orvar Löfgren). I böcker som Dansbaneeländet och Ljusnande framtid behandlar<br />
han socialisation och bildning och i Minnesmärken (tillsammans med Billy Ehn) diskuteras samtidens<br />
upptagenhet av monument och minnen.<br />
sjukskrivningarochkulturmönsteriohälsansland<br />
svenskarnas intresse för hälsa och motion har<br />
nog aldrig varit så stort som idag. samtidigt har vi<br />
bland de högsta ohälsotalen i europa. Hur kan det<br />
komma sig? I en nyutkommen bok av etnologerna<br />
Jonas frykman och Kjell Hansen ges såväl tänkvärda<br />
som kontroversiella förklaringar till varför<br />
så många sjukskriver sig.<br />
Det vilar något djupt motsägelsefullt över ohälsotalen<br />
i Sverige. Å ena sidan får man intrycket<br />
av att folk är besatta av att hålla sig friska. De<br />
går på gym och trängs på Friskis och Svettis,<br />
många ägnar sig åt någon form av diet och försäljningen<br />
av hälsokost och egenvårdsprodukter<br />
slår årligen rekord. Av surveyundersökningar<br />
framgår att hälsan har kommit att inta en plats<br />
nära religionen när det gäller att förstå vad livet<br />
går ut på. Och mätt efter levnadsålder är också<br />
svenskarna världens friskaste folk. Samtidigt ligger<br />
Sverige i den absoluta världstoppen när det<br />
gäller andelen människor som går sjukskrivna.<br />
Ohälsotalet – alltså det antal dagar som varje<br />
svensk i genomsnitt är borta från sitt arbete på<br />
grund av sjukdom – var år 2005 uppe i 42 dagar,<br />
därefter har det sjunkit något men är ännu<br />
mycket högt. Som jämförelse kan nämnas att i<br />
grannlandet Finland är bara hälften så många<br />
sjukskrivna, i Danmark en tredjedel och i Tyskland<br />
en fjärdedel.<br />
Det här debatteras inom politiken i termer av<br />
”utanförskap” och bland stressforskare som<br />
tecken på att människor inte är skapade för de<br />
påfrestningar det moderna samhället bjuder<br />
– något som bekräftas av att en så stor del av<br />
sjukskrivningarna handlar om ”symtomdiagnoser”,<br />
alltså fall där diagnosen baserar sig mer<br />
på patientens egen berättelse om och upplevelse<br />
av sjukdomen än på faktiska provsvar. I den allmänna<br />
debatten har det också förts fram åsikter<br />
om invandringens negativa betydelse.<br />
Kort sagt har de höga ohälsotalen setts som ett<br />
varningstecken för ett samhälle som råkat i olag.<br />
Uppenbart för alla är att ohälsotalen vittnar om<br />
ett kraftigt överutnyttjande av systemet och att<br />
sjukförsäkringarna har kommit att användas på<br />
ett mer varierat sätt än vad som var avsett. Det<br />
handlar dock mindre om medvetet fusk, även<br />
om sådant förekommer, än om de möjligheter<br />
som försäkringarna öppnar för.<br />
flest sjukskrivna i norrland<br />
I ett fyraårigt forskningsprojekt har etnologer<br />
och statsvetare försökt fånga de kulturmönster<br />
som finns där folk lever med sin sjukskrivning.<br />
Projektets utgångspunkt var att förklaringarna<br />
till de stora skillnaderna i ohälsotal står att finna<br />
i olika administrativa förhållanden och deras<br />
möte med de respektive regionernas och lokal