You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
foto:Kg Pressfoto<br />
tvärsnitt 1/09<br />
Kristian Gerner är professor i historia vid Lunds universitet. Han har ägnat sin forskning åt sovjetiska<br />
miljöproblem och central- och östeuropeisk historia, kultur och politik. Under 2000-talet har han forskat<br />
inom projektet Förintelsen och den europeiska historiekulturen. Bland Gerners publikationer från senare<br />
tid kan nämnas ”The Holocaust and Jewish-Polish-German Historical Culture” i Festskrift till Anders Fogelklou<br />
(Uppsala: Iustus 2008) samt ”Open Wounds? Trianon, the Holocaust and the Hungarian Trauma” i<br />
Collective Traumas: Memories of War and Conflict in 20th-Century Europe (Wien: Peter Lang 2007).<br />
Denryskagralvandringen<br />
Kontinuitet och diskontinuitet i en stormakts historia<br />
Ryssland har i historieskrivningen bedömts med<br />
Västeuropa som måttstock. Detta perspektiv har<br />
även varit ryska härskares och intellektuellas, från<br />
Peter I:s tid fram till idag. Historikerna har konstruerat<br />
en motsättning mellan en ”inhemsk” rysk<br />
tradition och en ”västlig” påverkan. I denna artikel<br />
tecknas Rysslands historia som både säregen och<br />
allmän, just så som man brukar skriva historia när<br />
man väljer att ha ett land som objekt.<br />
När kommunistpartiet styrde det ryska väldet,<br />
som då kallades Sovjetunionen, skrev landets<br />
forskare historia enligt principen om att iaktta<br />
partijnost’, partimässighet. Den ryska historien<br />
framställdes som en väg fram ur mörkret före<br />
1917 till slutmålet kommunismens strålande paradis.<br />
Denna strålande framtid kastade sitt ljus<br />
över det sovjetiska samhället, som gjorde ständiga<br />
framsteg under partiets visa ledning. Likt<br />
ljusgestalter som förebådade det sovjetiska imperiet<br />
– och Stalin – skildrades fursten Aleksandr<br />
Nevskij, tsaren Ivan den iv (Ivan den förskräcklige)<br />
och kejsaren Peter i (Peter den store).<br />
Det var en konventionell bloddrypande och<br />
dammdoftande historia om krig och härförare.<br />
Oktoberrevolutionens ledare Vladimir Lenin och<br />
dennes efterträdare som Sovjetunionens härskare,<br />
Josef Stalin, skrevs in i denna tradition.<br />
Partitagandet när det gäller att skriva rysk<br />
historia har aldrig varit en exklusivt rysk affär.<br />
Omvärldens historieskrivare har alltid tagit ställ-<br />
ning och fällt moraliska omdömen om landet.<br />
Det handlar om ”rätt” eller ”fel”, om Ryssland<br />
som aggressivt eller som offer. Idag diskuterar<br />
historiker och samhällsvetare huruvida Ryssland<br />
kan göra upp med och frigöra sig från arvet av<br />
sitt mörka förflutna eller om landet är dömt att<br />
förbli fånge i sin historia av misslyckanden.<br />
”Rysslands historia låter sig inte beskrivas<br />
endogent, som en isolerad process.”<br />
inte en isolerad process<br />
Rysslands historia låter sig inte beskrivas endogent,<br />
som en isolerad process. Det ryska landets<br />
härskare och undersåtar liksom utomstående aktörer<br />
har alltid betraktat Ryssland som ett projekt,<br />
som något vilket tack vare inspiration från<br />
omvärlden ska bli något annat. Det har alltsedan<br />
den ryska historiens gryning i området mellan<br />
Ladoga och Svarta havet för halvtannat årtusende<br />
sedan varit fråga om att ta emot eller till och<br />
med bjuda in människor från andra kulturer som<br />
samhällsbyggare och vänner, och om att försvara<br />
sig mot samma människor eller deras ättlingar<br />
när de uppträder som angripare och fiender. Det<br />
svenska förhållandet till Ryssland är arketypiskt.<br />
Legenden om Rurik, berättelserna om Johan iii:s<br />
och Ivan iv:s respektive Karl xii:s och Peter i:s<br />
kamp om herraväldet i Östersjöområdet samt