Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
foto:allan sePPa, sns<br />
6 tvärsnitt 1/09<br />
Gudrun Persson, fil.dr i historia, London School of Economics and Political Science, undervisar i rysk<br />
historia vid bland annat Stockholms universitet. Hon har specialiserat sig på reformperioder i rysk historia<br />
och bland annat skrivit om Alexander II:s militärreformer under 1860- och 1870-talen. Hennes senaste<br />
publikationer är Varför föll Sovjetunionen? (2006) och kapitlet om Ryssland i boken Författningskultur,<br />
konstitutioner och politiska system (2009). För närvarande arbetar hon med en bok om Sovjetunionen och<br />
det postsovjetiska Rysslands sökande efter ett nationellt minne.<br />
tristessbidrog till<br />
sovjetunionensupplösning<br />
Hur kommer det sig att sovjetunionen år 1991<br />
upplöstes till synes plötsligt och oförklarligt? en<br />
aspekt som enligt rysslandsexperten Gudrun Persson<br />
hade stor betydelse, men som hittills inte fått<br />
så stort utrymme i diskussionerna, är tristessen.<br />
Även den högsta ledningen föreföll till slut uttråkad,<br />
påpekar hon: ”Det utopiska idealet försvann<br />
och därmed imperiet.”<br />
Frågan om Sovjetunionens sönderfall är viktig<br />
för att förstå dagens Ryssland. Den nuvarande<br />
ryska ledningens agerande präglas av en upplevd<br />
farhåga för att landet, precis som Sovjetunionen,<br />
plötsligt ska upplösas. Därav tonvikten på<br />
en stark stat, en inflytelserik kyrka och en betydande<br />
militärmakt – allt under patriotismens<br />
fana. Samtidigt försöker den politiska makten på<br />
olika sätt att lägga historien till rätta och skapa<br />
en distinkt identitet i det nya Ryssland genom<br />
att plocka delar ur både den sovjetiska perioden<br />
och det förrevolutionära Ryssland.<br />
Den sovjetiska upplösningen gick i sitt omedelbara<br />
händelseförlopp påfallande hastigt, inte<br />
helt olikt det ryska tsardömets fall i mars 1917.<br />
Den ryske författaren och filosofen Vasilij Rozanov<br />
(1856–1919) beskrev det så här: ”Ryssland<br />
föll ihop på två dagar. Högst tre. Inte ens den<br />
socialistiska tidningen Novoje Vremja hade kunnat<br />
stängas så fort som Ryssland stängde. Det är<br />
foto:itar-tass<br />
slående hur fort det föll samman i sin helhet, ned<br />
i minsta detalj, i minsta beståndsdel. … Tsardömet<br />
blev inte kvar, inte Kyrkan, inte Armén.<br />
Men vad återstod? Märkligt nog – bokstavligen<br />
ingenting. Ett eländigt folk fanns kvar...” 1)
Change language