Sten Bergh Karl Hedin Anders Runnérus Varg och ... - Vargboken
Sten Bergh Karl Hedin Anders Runnérus Varg och ... - Vargboken
Sten Bergh Karl Hedin Anders Runnérus Varg och ... - Vargboken
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
• Enmansutredaren Lars-Erik Liljelund har nu kommit med sitt<br />
delbetänkande, där han uppskattat hur stora rovdjurspopulationer<br />
Sverige ska hålla för att uppfylla EUs krav. Liljelund<br />
åberopar EUs krav på Gynnsam bevarandestatus <strong>och</strong> anvisningar<br />
i Guidelines som ska vara ett stöd vid uttolkningen.<br />
Liljelund har haft en referensgrupp för att analysera behovet<br />
av vargantal. Denna kom med rapport i februari 2011.<br />
Studiegruppen kan inte undgå att notera att redan i januari<br />
2011 deklarerade miljöministern att vargstammen skulle öka.<br />
Referensgruppen synes ha svävat på målet om behövligt antal<br />
vargar. Liljelund meddelar i april att behovet är en dubblering<br />
av nuvarande population.<br />
Vi finner inte i hittillsvarande utredningsunderlag något vetenskapligt<br />
stöd för att populationen av varg behöver vara just 450<br />
individer för att uppnå gynnsam bevarandestatus.<br />
• Enligt tidningsuppgifter har markägare inom det så kallade<br />
Rialareviret i Uppland blivit av med stora jaktarrendeintäkter<br />
då jägarna inte anser sig kunna betala för jakt utan djur.<br />
Arrendepriserna uppges samtidigt stiga i Västerbotten som<br />
är vargfritt område. Frågan om statens skyldighet att lämna<br />
skadeersättning torde aktualiseras.<br />
• Frågan om vargen är farlig för människa eller inte är så<br />
väsentlig att den bör analyseras objektivt. <strong>Varg</strong>ens beteende<br />
att inom reviret döda ovälkomna hundar eller vargar avser<br />
säkert ej enbart att själv härska där. Mycket talar för att det<br />
snarare är fråga om bytesfångst. När bytesdjur som till exempel<br />
älg <strong>och</strong> rådjur tryter söker vargen sig till områden med<br />
tamdjur <strong>och</strong> människor. Allt eftersom vargbesöken i samhällen,<br />
byar <strong>och</strong> vid gårdar blir mer <strong>och</strong> mer frekventa blir<br />
vargen mindre <strong>och</strong> mindre skygg för människa. Den blir allt<br />
djärvare <strong>och</strong> orädd. Enligt vissa forskare är detta ett led i utvecklingen<br />
som kan leda till angrepp på människa. Erfarenhet<br />
från andra vargländer visar detta men också att kontinuerlig<br />
jakt gör vargen rädd för människa. Angivet problem borde<br />
snarast studeras <strong>och</strong> beaktas inom den statliga vargförvaltningen.<br />
Det finns således mer att fördjupa sig i för den som strävar efter en objektiv<br />
bild av situationen. Studiegruppen kommer att fortsätta att söka fakta<br />
<strong>och</strong> att publicera dessa när de inte redan framkommit från annat håll.<br />
99<br />
epilog