TORP I TÄBY

lev hennes bostad, ladugården gjordes om till en samlingssal och en
gammal visthusbod blev ett mindre kapell. Hon ordnade också bad med
bastu för barnen i Roslags Näsby skola. Hon hade goda kontakter med
skolan och ledde sånglekarna vid julavslutningarna.
Sophie Louise Alexanderson var en av initiativtagarna till Täby Hembygdsförening
och blev dess första hedersmedlem. Kvarntorp blev Hembygdsföreningens
hemvist från dess bildande 1941 till 1957, då man
flyttade till Ytterbystugan. 1944 sålde fröken Alexanderson Kvarntorp till
Näsby Kapellstiftelse, men bodde kvar på Kvarntorp till sin död 1959.
1963 köptes Kvarntorp av Täby kommun.
Karta 6
Kåte O Dvt under Rönninge. Har legat c:a 500 m NÖ om Rönninges
bytomt. Tidigast omnämnt 1740 (kyrkbok) med torparen Anders Olofsson.
Var öde 1773. På kartan över Rönninge finns inte torpet, men åkern där
kallas ”Kåtevreten”.
Källmaterial: Hfl, THF nr 17 sid 50 och 71, AL, Vingedal Strövtåg i
Norrort. Kåte var enligt gammalt språkbruk ”liten, oansenlig koja”.
Karta 7
Källtorp o Dvt under Näsby. Låg vid nuv. Centralvägen mellan Nytorpsvägen
och Maskinvägen. Har i samband med Näsbygodsets skattläggning
1689 ritats in på en äldre karta (utan namn men tillsammans
med källan!) Mantalsnämnden 1694 nämner ”Källtorp” med torparen
Carl Hansson.
Det kan ha legat en källa vid Örnstigen/Näsby Allé med fint vatten, men
Källtorp med tillhörande källa var beläget enligt ovan, 350 m åt NÖ.
Samma läge har torpet dessutom på Funcks tryckta karta från 1846!
Slogs samman med Nytorp i mitten av 1800-talet. Torpare - se Nytorp.
Källmaterial: Hfl 1748-1875, THF nr 5 sid 57,58, nr 25 sid 66, nr 26
sid 55, Arkb nr 16, AL.
Karta 5
Kärrtorp o DvT under Löttinge. Låg 1 km SV om Löttinge gård. Nämns
i boskapslängden 1637 som ”Löttinge torp” bebott av hustru Brita, som
hade en fåle och 2 kor. Kallas i mantalslängder alltid ”Löttinge torp” men
börjar i andra källor under 1700-talet att benämnas ”Kärrtorpet”. Man
hade behov av ett särskiljande namn sedan ytterligare torp tagits upp på
Löttinge. Det öppna fält S om torpet omtalas vid 1600-talets slut som
kärr och skogsäng, beväxt med ”små starr”. Kärrtorp låg öde 1774. Sista
bosättare var skomakaren Peter Åman med hustrun Katarina Andersdotter.
Åtta år senare fanns samma par som de sista på torpet Lillkarby.
44