14 reportage och texter till MILAs mässbilaga. - Hans Jonsson

Recommendations

Info

Mila 2007 på MalmöMässan. Framtiden är här. Mathilda Blomqvist 13 år och Simmentalkvigan Agnes ännu ej fyllda ett år, men god för 500 kilo muskler, trivs tillsammans. Ett av Ungdomsklubbens många härliga uppvisningspar på Mila. Ungdomarna räds inte tusen kilo muskler Mila har ännu en gång glädjen att kunna visa upp lantbrukets framtid: entusiastiska och duktiga ungdomar med sina välskötta och fi na favoritdjur. Missa inte Föreningen Köttrasungdom Showmanship i hall B! Gustav Blomqvist: – Jag fastnade för Lola, för hon kom fram och gosade och ville bli klappad! Mathilda Blomqvist: – Jag gillar Agnes, hon är underbar! Hon är känslig och mysig och passar mig perfekt! Precis så här ska det vara, relationen mellan människa och djur. Men här handlar det inte om vilka gosedjur som helst. Lola och Agnes är Simmentalkvigor, goda för nästan ett halvt ton vardera. Gustav och Mathilda är 11 och 13 år gamla, syskon, och bor på gården Högseröd Simmental mitt i Skåne. Bedömning ungdomsklubben På Mila ska de tillsammans med ett gäng jämnåriga entusiaster i föreningen Köttrasungdom visa upp sina färdigheter i Showmanship. I visningsringens strålkastarljus, inför stor publik, ska man efter noggrann regelbok leda och ställa upp sin kviga. Men det kan väl inte vara så svårt? Jo, det kan det faktiskt, eftersom det ska genomföras med stil, kontroll och fi ness. – Precis som i Let´s Dance, måste samspelet vara perfekt samtidigt som kontakten med domaren ska vara den bästa, säger Annette Blomqvist. Hon är mamma till syskonen, tilllika ordförande i Föreningen Köttrasungdom. – Föreningens främsta mål är att skapa samhörighet och glädje mellan framtidens lantbrukare. Det är viktigt att börja i tid och att man trivs och har kul. Det handlar om en gyllene mix av lek och allvar. Det årliga sommarlägret på Bollerup är mycket uppskattat. – Det är jättekul och jag har fått många kompisar, berättar Gustav som redan avverkat tre läger. Showmanship Allvaret, som samtidigt är tjusningen med Showmanship, är att lära sig hantera djuren som man kanske kommer att arbeta med yrkesmässigt hela livet. Det första ungdomarna lär sig är att välja rätt ungdjur – kemin måste stämma. Sen börjar grovjobbet. – Man måste lära kalven att ”gör du som jag vill – då får du frihet”, fl ikar pappa Patrik, hängiven avelsuppfödare in. Efter en sommar i frihet på bete ska ungdjuren tämjas och då får man inte ge efter en tum. Det börjar lite lätt med att man bekantar sig men till slut måste man sätta ner foten för att visa vem som bestämmer. – Det har hänt att jag har haft halvtimmeslånga ”dragkamper” innan jag har visat att det är jag som bestämmer berättar Mathilda. Grovjobbet har gett utdelning och nu är syskonen redo för Mila. Missa inte visningen (se program på sidan 17)! ■ Föreningen Köttrasungdom Köttrasungdom är ett samarbetsorgan för barn och ungdomar i Sveriges Köttrasföreningar i NAB, Nordiska avelsföreningen för biffraser. Alla djurintresserade barn och ungdomar är välkomna, man måste alltså inte ha köttdjur själv. Föreningens främsta mål är att skapa samhörighet och glädje mellan framtidens lantbrukare, oavsett vilken ras man har hemma på gården. Mer information www.kottrasungdom.se Omslagskille. Avelshingsten Taytacha har en svårslagen ullkvalitet, är otroligt stilig och har dessutom ett jättemysigt temperament, berättar Ann Marie Gerber-Santesson vid Österlen Alpacka. Taytacha prydde för ett år sedan tidskriften Alpaca Worlds omslag. Vem har finast ull? Alpackan, med den fantastiska ullen vinner terräng hos uppfödare i Sverige. Nu ska Sveriges bästa alpackasto och alpackahingst koras på Mila. Gissa vad följande påståenden beskriver: världens fi naste ull, kallas av vissa för ”Guds varma gåva till människan”, fi nns i 250 färgnyanser, ett meterhögt kameldjur från Anderna, ökande uppfödning i Sverige, är förnöjsam och lättskött, nyfi ken och intelligent. Tja, det kan inte vara något annat än… alpackan. Detta gudabenådade djur ska nu för första gången i Skandinavien tävla om vem som verkligen är bäst i klassen, best of the best! Självklart är det på Milamässan det händer. Till skillnad från Misstävlingar handlar det inte om ytlig skönhet utan om verklig skönhet i form av kvalitet och känsla. Internationell bedömning Ann Marie Gerber Santesson på Österlen Alpacka, är eldsjälen bakom arrangemanget. – Vi har lyckats få hit Paul Cullen, ett verkligt domarproffs med alpackabedömningar som specialitet, berättar hon entusiastiskt. Han bedömer alpackorna efter brittiskt mönster. Överlägset viktigast är ullkvalitén. Den ska vara tät med fi na, tunna vågiga fi brer, också ska den växa fort. En knepig kombination. Men varför ska det vara lätt för en som redan är världsbäst inom sitt gebit. Därefter kommer exteriör-bedömningen. Djuret ska vara proportionerligt och fi nt, på ett sätt som kanske bara de initierade har full insikt i. Men tack vare den erfarna konferencieren Christel Wiberg kommer publiken tryggt ledas genom bedömningarna av de mer än 30 djuren. Unikt på fl era sätt Bedömningen av djuren är till hjälp för uppfödarna att avla på ännu bättre svenska alpackor. Trots att arten är relativt oförädlad och jungfrulig är den genetiska variationen inte alls så stor som för många andra djur, till exempel får. Anledningen är att det inte fi nns så många alpackor globalt sett vilket ställer höga krav på uppfödarna för att undvika inavel. – Trots mitt förfl utna som växtförädlare så vet jag aldrig säkert vilken färg det blir på fölen, konstaterar Ann Marie med ett skratt. Till exempel kan ett svart sto få ett vitt föl och det är en av anledningarna till att alpackaavel är så spännande. Denna nyckfullhet kompenserar hon genom att kunna erbjuda något helt unikt. – Vi särhåller ullen minutiöst och erbjuder handspunnet garn där vi garanterar att det kommer från ett visst enskilt djur. En verkligt exklusiv produkt från en meterhög exklusiv och charmig världsmästare. ■ 3
Mila 2007 på MalmöMässan. Öppet fält för biogas. Gårdsbaserad biogasproduktion hos Krister Andersson på Hagavik utanför Malmö. Här produceras det värme, el och gödsel till gårdens ekologiska odling. Biogas Syd på offensiven Biogas är en nygammal energikälla som blir allt intressantare. Den får rejäl draghjälp av Biogas Syd, ett samverkansprojekt som syftar till att skapa förbättrade förutsättningar för biogasanvändning och biogasproduktion i Skåne och södra Sverige. ”Ensam är stark”. Talesättet gäller sannerligen inte inom energiområdet som är stort, komplext och ganska trögt. Att lansera nya energisystem som till exempel biogas tar mycket kraft och kräver samverkan. Glädjande kan konstateras att Biogas Syd nu är i full gång. Ett samverkansprojekt som syftar till att skapa förbättrade förutsättningar för biogasanvändning och biogasproduktion i Skåne och södra Sverige. Kurser och rådgivning för lantbrukare Lantbruket är potentiellt den största biogasproducenten och skulle kunna stå för cirka 15 procent av transportsektorns bränslebehov. Under 2006 såldes det fordonsgas motsvarande 44 miljoner liter bensin i Sverige, vilket är en ökning med nästan 25 procent jämfört med 2005. Andelen biogas var drygt 50 procent, vilket är en fördubbling jämfört med 2005. I stort sett allt biologiskt material kan användas som råvara, men inom jordbruket är det främst energigrödor, restprodukter från växtodling samt gödsel från animalieproduktion. Svensk skog – ingen träig bransch Parfym av terpentin, vanillinsocker av sulfi tlut, fettersättning av cellulosa, läppstift av bioplast. Exemplena är otaliga på skogens mindre kända nyttoprodukter. Forskning visar att vi i framtiden har mycket mer att förvänta oss från våra svenska skogar. Man behöver inte bege sig till någon tropisk regnskog för att fascineras av naturens fantastiska resurser. Det räcker att traska ut i våra svenska skogar, eller varför inte till Mila. Södra Skogsägarna bjuder där på en exposé över resultat från de senaste årens forskning och utveckling inom skogskemin. – Vi vet nu att trädens bark innehåller 40 000 kemikalier. Och bland det mest fascinerande just nu inom skogsforskningen är barkens utvecklingspotential tack vare alla dessa ämnen, berättar Therese Thelin, informatör vid Södra Skogsägarna. Nu är det ”bara” att sätta igång och forska på ämnena och vilken nytta de kan göra för oss människor. Man har redan sett indikationer på att vissa ämnen påverkar cancer och HIV, men här återstår givetvis massor av arbete innan man kan erbjuda produkter för behandling. – I framtiden kommer biogasproduktion att ha ett stort ekonomiskt värde för lantbruksföretagen, både genom försäljning och för egen användning, berättar Anders Nylander, projektchef för Biogas Syd. Därtill kan läggas den högkvalitativa biogödsel som också har ett ekonomiskt och miljömässigt värde. Ekologiska gårdar och stora djurproducenter är intressantast för biogasproduktion. Men intresset är jättestort bland många lantbrukare med varierande inriktning. – Under Milamässan planerar vi att lansera ett kurspaket på åtta dagar för lantbrukare, berättar Kjell Christensson som ansvarar för biogasfrågor med lantbruksanknytning i Biogas Syd. Efter kursen ska man kunna sätta igång biogasverksamhet på den enskilda gården. Biogaspusslet pedagogisk framgång Men biogas är mer än produktion. Det handlar om restprodukter, distribution, råvaror, klimathotet, miljövänliga fordon och mycket annat. Biogas Syd har på ett suveränt sätt skapat ett pedagogiskt verktyg som visar och förklarar alla dessa delar och sammanhang. Det kallas Biogaspusslet och kan studeras på Mila, men även på Biogas Syd hemsida www.biogassyd.se. – När alla bitarna faller på plats, det är då man kan börja jobba, konstaterar Kjell Christensson nöjsamt. Så oavsett om du är lantbrukare, politiker, eller bara ”vanlig” medborgare som bekymrar dig om bilkörningen och klimatet, så är detta av största intresse nu när oljeepoken verkar gå mot sitt slut. ■ Månfacetterade specialprodukter från skogen Louise Staffas är projektledare vid FoU-avdelningen och berättar gärna om alla de produkter som redan fi nns eller är på gång ut i marknaden, där skogsråvara på något sätt används. Ett exempel är ämnet sitosterol som utvinns ur tallolja och som aktivt Delvis från skogens träd. På något sätt, i någon form, används träråvaror i dessa produkter. minskar kolesterolhalten i blodet. Man tillsätter ämnet i margarin och yoghurt och vips har man fått en functional food-produkt. Ett annat omvandlingsnummer i den högre skolan är när sulfi tlut från massatillverkning förvandlas till ljuvt doftande och smakande vanillinsocker. – För den riktigt moderna och miljömedvetna kvinnan fi nns det snart läppstift där både stift och hölje har sitt ursprung i ved, berättar Louise. Vid förra Milamässan överskuggade Gudrun det mesta. Nu blickar skogen, Sveriges viktigaste bransch, framåt igen. Med bräder, massa, bioenergi och en mängd andra spännande produkter i bagaget. ■ Svensk djungel. Roger Jerrhagen, Larsgården i Bohuslän, förevisar ett imponerande ekologiskt odlat hampabestånd. Svensk hampa växer så det knakar Det står utom allt tvivel att jordbruket har en mycket intressant framtid som energiproducent. Allt som växer är ju biomassa vilken kan omvandlas till värme och el. Den senaste tiden har det pratats mycket om hampa och regelverket kring grödan. Men nu har hampa äntligen godkänts som energigröda i EU och plötsligt blir det helt okomplicerat för svenska lantbrukare att dra nytta av denna spännande gröda. – Jag har följt hampan och propagerat för den i över 20 år. Äntligen förstår makthavarna vilken energijuvel vi kan dra nytta av, utbrister Rune Ekman entusiastiskt. Han driver företaget Bionic som bland annat marknadsför hamputsäde. Rune Ekman är som ett levande uppslagsverk från minsta lilla hampfrö till lösningen av de globala klimatproblemen. Kan odlas långt norrut Hampa har den absolut högsta avkastningsförmågan av alla ettåriga grödor i den tempererade zonen, påpekar Rune med emfas och fortsätter: – Hushållningssällskapet har uppmätt avkastningsnivåer på 20 till 25 ton torrsubstans per hektar i Närke! Ända upp i Jämtland har man uppmätt 19 ton per hektar. Det är många gånger högre produktion än för andra energislag. Tillväxt i all ära, men bra logistik är A och O för storskalig energiproduktion. Fördelen med hampan är att den kan skördas under en lång period. – Hampan är tålig, växer länge och kan skördas frystorkad under hela vintern, ända fram till det att vårsolen suger den sista fukten ur grödan. Växthuseffektens fi ende Denna fantastiska bioenergiproduktion tillsammans med goda fi beregenskaper, gör hampan till ett verkligt hett alternativ för Sveriges lantbrukare i linje med Agenda 21/ Kyoto. Den ska också ses som ett led i försöken att fånga upp allt fossilt kol som fi nns i atmosfären, en av huvudorsakerna till den globala uppvärmningen som just nu vänder upp och ner på vädret. ■ 5
Page 1: Mila 2007 på MalmöMässan. Mila 7
Page 5 and 6: Mila 2007 på MalmöMässan. Uppfö
Page 7: Mila 2007 på MalmöMässan. Gigant

14 reportage och texter till MILAs mässbilaga. - Hans Jonsson

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?