C3_story_part3 - Jannes vettar

More documents

Recommendations

Info

tema c3 Corvette C3 story del 3, vi presente mance modeller - ZL-1 och L88 och Redan i standardutförande är Corvette C3 en high performance modell, när man jämför med övriga bilmodeller i USA. Med den nya aggressiva formgivningen som presenterades 1968 är det väl inte heller helt fel att påstå att det var en custommodell redan i fabriksutförande Vi börjar med att kolla in lite på de mycket dyra och eftertraktansvärda modellerna, ZL -1 och L88. ett reportage av janne s bilder: janne s, almanacksbidrag, broschyrmaterial. roger judski (roger’s corvettes) och kevin suydamka. tack tommy ledberg, kalle& sabine during ohlsson och johan lundh för era bilder och underlag. thank you roger judski, kevin suydam and rick treworgy for your help to do this article possible. ZL-1 klingar exotiskt när man hör beteckningen. Det var det absolut dyraste Corvettevalet som fanns att få 1969. Under sent 60- och tidigt 70-tal var hästkraftskriget som hetast och Corvette C3 hade ju ärvt några av de vassaste big block optionmotorerna från C2 modellen. Special L88 var beskrivningen i Corvette Black Book och tillbehöret (option) hette rätt och slätt ZL-1. Smakar det så kostar det, $ 4.718 var tillägget och då ska man betänka att en basmodell av Corvetten kostade mellan $ 4.438 och $ 4.781 beroende på om det var en cabriolet eller coupe. Dubbla priset för en vässad motor, då var det kanske inte underligt att det inte såldes så särskilt många. Endast två (!) stycken ska ha sålts till allmänheten enligt Corvette Black Book. Det är lite svårt att få fram statistik på detta, då GM inte publicerade alla siffror på den tiden. ZL-1 motorn utvecklades av Chevrolet bara för att kunna användas i racingsammanhang. Med dåtidens regelverk var det tvunget att producera motorn som ett RPO (Regular Production Option) för att kunna kvalificera den att tillåtas i racing. Förutom i Corvetten så fanns ZL-1 motorn att tillgå i Camaron, men bara som COPO (Cental Office Production Order). Och var så säkra, hade det inte 2 varit för Zora Arkus Duntov, så hade denna motor troligen aldrig sett dagens ljus och definitivt inte funnits i en produktionsbil. Obligatoriskt med ZL-1 paketet var F41 special suspension, G81 Positraction Rear Axle, K66 Transistor Ignition och J56 Heavy Duty Brake System. Att det blev ett så kostsamt tillbehör (option) berodde till största delen på att blocket var helt i aluminium och att allt internt i motorn var av racekvalité, innebärande att GM’s ingenjörer inte lämnade något åt slumpen. Om man jämförde specifikationerna mot en L88 motor second design fann man att de var identiska förutom för blockkonstruktionen. Ca 50 kg mindre vägde ZL-1 blocket jämfört med L88 open chamber. Man kom också på ut fler hästkrafter ge blocket till L88 seco till en betydligt lägre Kanske finns det vis ska finnas fler äkta Z God only knows, so säger CORVETTEMAGASINET 3 • 2010
ar GM’s Ultimate High Perfor- några customcorvetter sista delen att man kunde få nom att använda nd design och det kostnad. s sanning i att det !-1 Corvetter. m Beach boys en äkta Zl-1 motor, som sitter i en av de två officiella Zl-1 corvetterna - kevin suydam’s 1969 can-am white coupe. värt att veta är att Zl-1 motorn är drygt 10 kg lättare än en vanlig chevrolet small block motor! motorn har ett ”high rise” aluminiuminsug och en holley 850 cfm förgasare samt en mekanisk höglyftande kamaxel. det brukar sägas att motorn ger ca 100 hkr mer än de 430 som angavs av fabriken. Photo Courtesy of: Kevin Suydam Enligt en tidigare ZL-1 ägare, så bromsade han motorn med de rätta delarna och kom upp till 523 hästkrafter vid 7000 varv. Enligt andra mätningar med L88 motorn gav denna 550 hästkrafter. Man kan väl säga som han från Sundbyberg, många uppgifter blev det. De två officiella ZL-1 Corvetterna som tillverkades var, en Daytona Yellow coupe med side exhaust och den andra var en Can-Am White coupe med svarta ”ZL-1 stripes”. Runt ZL-1 figurerar många historier, om eventuellt en tredje Orange ZL-1, som beställdes redan 1968 och som användes i racing med Gulf Oil som sponsor. Detta är inte officiellt bekräftat. Dessutom är man ganska säker på att minst två ”test mulor” tillverkades för att användas i pressammanhang. En vit convertible färdigställdes för road racing och en röd coupe färdigställdes som en ”Saturday Night Special” för kvartsmilen i drag racing. Förutom Camaro ZL-1 bilarna, så såldes och lånades ut ett antal ZL-1 motorer till olika racingteam för att utvärderas. Dessa motorer skulle därefter återlämnas till GM, men enligt de som pratat med GM-folk från den tiden, fick man till svar att inga motorer återlämnades. Kanske för att de flesta motorer kördes sönder, då många racerstall fann att det var lätt att få värmeproblem. Man kom också på att man kunde få ut fler hästkrafter genom att använda blocket till L88 second design och det till betydligt lägre kostnad. Inte heller vet man vad som hände med de s.k. pressbilarna. Enligt andra rykten/historier sägs det att det kan ha funnits fler pressbilar. Enligt GM’s normala procedurer brukar testbilarna förstöras efter att de gjort sitt, men så har inte alltid varit fallet. Kanske finns det viss sanning i (?) att det ska finnas ytterligare äkta ZL-1 Corvetter. Ett exempel på en ZL-1 Corvette, som har de korrekta specifikationerna är den som Rick Treworgy har på Muscle Car City i Punta Gorda/Florida. Är det en äkta ZL-1? Tja, ingen vet och myten blir nog ännu större och mer exotisk om det skulle finnas fler bilar än vad Corvette Black Book anger. GM säger att man inte har tillgänglig statistik. God only knows, som Beach Boys säger. Den första av de två officiella ZL-1 Corvetterna beställdes ursprungligen av en ingenjör (George H Heberling) som jobbade på Corvettefabriken i St Louis. Det var en Daytonas Yellow lackerad convertible och den beställdes med alla tillgängliga options och fick ett ”sticker price” på $ 10.771. Bilen hade ett antal ägare och fick motorn sönderkörd flera gånger. Med lite tur och skicklighet återfanns originalmotorn, som varit på drift och den kunde återmonteras i samband med att bilen genomgick en omfattande renovering med ramlyft utförd av Nabors Motor i Houston/ Texas. Den andra officiella ZL-1 Corvetten, en Can-Am White Coupe gick till en Chevrolet Dealer i Salt Lake City/Utah och den förste ägaren var Jack Cheskaty, som använde bilen för att bl a köra dragracing med. Bilen är, efter att haft ett antal ägare, renoverad till ”showroom” condition. Både Roger Judski (Roger’s Corvette Center med den gula) och Kevin Suydam (en privat samlare i Washington med den vita) säger att bilarna inte är till salu. CORVETTEMAGASINET 3 • 2010 3
Page 1: C3 story del 3 i CM 4/2012 CORVETTE
Page 5 and 6: er i världen, men finns det ta var
Page 7 and 8: man kunde komma - på gatan. bilden
Page 9 and 10: Photo Courtesy of: RM Auctions gree
Page 11 and 12: var det dags för lackering. Det va
Page 13 and 14: altan och ville kasta bort den. Jag
Page 15: lS7. Och i bra skick skulle den ock

C3_story_part3 - Jannes vettar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?