De viktigaste frågorna under det här året har varit

SOCIALDEMOKRATERNA
I EKERÖ
En politik för att vinna framgång i valet 2006!
Den socialdemokratiska kommunala
gruppens
årsrapport 2005
Ekerö i mars 2006
Ulric Andersen
oppositionsråd och kommunala (s)-gruppens ledare

Innehåll sid.
Inledning …………………………………………………….. 3
Några större frågor i kommunalpolitiken 2005 ……………… 4
Av (s) till kommunfullmäktige inlämnade motioner och
interpellationer under 2005 ………………………………….. 5
Barn- och Ungdomsnämnden ……………………………….. 5
Socialnämnden ………………………………………………. 6
Kulturnämnden ……………………………………………… 7
Byggnadsnämnden ………………………………………….. 8
Miljönämnden ………………………………………………. 9
Bilagor
1.
Reservation i Kf ang. beslutet om ny Översiktsplan 11
2. Yrkande i Kf ang. ändringar och tillägg i Översiktplanen 12
3. (s) och de ”Nord/sydliga förbindelserna i Sthlmsområdet” 14
4. Särskilt yttrande i Kf om lokal folkomröstn. om trängselavgifter 16
5. Insändare i MN: ”Alliansens bostadspolitik i Ekerö - finns den?” 17
6. Reservation i Kf ang. mark- och fastighetsförsäljning 19
7. Insändare i MN: ”Nej till mer av beställar- och utföraresystem” 20
8. Reservation i Kf ang. verksamhetsplan och budget 2006-2008 22
9. (s)-alternativet till kommunal budget för 2006-2008 23
10. Reservation i Ks ang. yttrande till JO om offentlighetsprincipen 25
11. Särskilt (s) och (mp)-yttrande i Ks ang. yttrande till Kammarrätten 26
12. Reservation i Ks ang. yttrande till Kammarrätten 27
13. Pressuttalande ang. uppgörelsen i den s.k. lärarkonflikten 28
14. Årets (s)-motioner och (s)-interpellationer i Kf 29
2

Inledning
Som vanligt och återigen har de numera 38 kamrater som under innevarande mandatperiod
fått förtroendet att företräda partiet i alla de olika kommunala instanserna målmedvetet och
entusiastiskt fortsatt att driva den politik som så tydligt utstakades i partiets lokala
valplattform för perioden 2003-2006.
Vi har oförtrutet upprepat vår uppfattning att alla människor har något att vinna på att söka
gemensamma lösningar och att det är skälet till kommuner överhuvud taget finns och att det
är kommunernas uppgift att ta sin del i ett samhällsbyggande på solidaritetens grund.
Politikens uppgift är att skapa förutsättningar för en sådan utveckling, d.v.s. en utveckling
som kännetecknas av rättvisa, välfärd, mångfald och framåtskridande och en omsorg om
människor och miljö.
Detta samhällsbyggande kräver medborgerlig delaktighet och det är politikens uppgift att
bereda medborgarna tillfälle till inflytande och engagemang.
I den kommunalpolitiska plattformen för Socialdemokraterna i Ekerö säger vi att alla
kommunens resurser skall användas utifrån både den enskildes och kollektivets behov. En
god, väl fungerande och utifrån medborgarnas behov och önskemål tillräcklig samhällelig
service skall erbjudas. Verksamheterna inom barnomsorg, skola, social omsorg och äldre- och
handikappomsorg har högsta prioritet.
Detta kräver sunda kommunala finanser. Osunda offentliga finanser drabbar alltid de som
redan har det svårast och bäst behöver det allmännas stöd.
Men det ovan sagda är ju som vi vet inte en självklarhet, särskilt inte nä när man granskar den
av den kristna högermajoriteten faktiskt förda politiken i vår kommun.
Det är avveckling och inte utveckling som står på dagordningen. Under förevändning att stat,
landting och kommuner inte är bäst skickade att utföra de samhälltjänster som medborgarna
efterfrågar lanseras det ena avvecklingsprojektet efter det andra, tydligast manifesterat i
kommunfullmäktigemajoritetens beslut om att privatisera hälften av kommunens förskolor
och minst en skola före innevarande mandatperiods utgång – ett mål som emellertid inte
kunnat uppnås då våra kommunmedborgare såväl som vår personal i verksamheterna inte
önskar och efterfrågar en sådan utveckling.
I verkligheten tar sig medborgarnas kritik av kvalitet och innehåll i exempelvis skolan sig
uttryck i något av en fanflykt till skolor i andra delar av regionen.
Det socialdemokratiska, offensivt inriktade, alternativet till denna politik i vår kommun står
fullkomligt klart: Fler vuxna i skolan, fler händer i vård och omsorg, meningsfullt stöd till
kultur- och föreningslivet och en insiktsfull planering av samhällsbyggandet.
Vi bygger enträget vidare på vår strävan mot en civiliserad och solidarisk samhällsordning
också i Ekerö kommun - en politik som vi återigen vill gå till val på, nästa gång hösten 2006.
Vi bygger landet!
3

Ett axplock av de större frågorna i kommunalpolitiken 2005
Kommunalpolitiken i Ekerö 2005 innehöll, ur ett medborgarperspektiv och för politiken som
sådan, återigen ömsom vin och ömsom vatten. Vissa större frågor återkom under året i nya
skepnader, andra var nya för året. Nedan redovisas de partiskiljande och ideologiskt präglade
sakfrågorna under 2005.
• Beslutet om den ny kommunal översiktsplan.
Efter en lång process av politisk beredning och ett visst medborgerligt engagemang blev det
examensdags i ÖP-frågan för vårt. Det borgerliga slutförslaget till Översiktplan blev ett ”det är
bra som det är”dokument - man vill inte någon utveckling av vår kommun. Vår kommunfullmäktigegrupp
samlade sig kring huvudteserna i (s)-samrådsyttrandet från 2004.
Det vi sade och yrkande i kommunfullmäktige framgår av bilagorna 1 och 2 till denna rapport.
I slutfasen av arbetet med ÖP:n begärde Vägverket kommunens yttrande över alternativförslagen
till en ”Nord-sydliga förbindelser i Stockholmsområdet”. Eftersom kommunens
synpunkter i denna fråga skulle påverka vissa skrivningar i ÖP:n samlade sig vi i (s) till en
positionering i frågan, se bilaga 3.
Frågan om en förnyad kommunal folkomröstning om trängselavgifter i Stockholm
aktualiserades i kommunfullmäktige. Vad (s)-gruppen i fullmäktige hade att säga i denna sak
framgår av bilaga 4.
• Bostadsförsörjningsfrågan
Utifrån vårt valprogram ”Bostäder för alla i Ekerö kommun” har vi återigen försökt driva på i
denna fråga varhelst den har avhandlats. Det har skett bl.a. inom ramen för arbetet med den
kommunala översiktsplanen, i opinionsbildningen och i kommunstyrelsen, läs bilagorna 5 och 6.
• Om beställar/utförarsystemet.
Under året var det återigen aktuellt med ett varv till om övertron på ett beställar/utförarsystem som
bas i sättet att organisera den kommunala servicen. Vi har motionerat om ett avskaffande av detta
system och vi höjt vår röst i frågan i media, bilaga 7.
• Kommunens bokslut 2005 samt verksamhetsplan och budget för 2006-2008.
Mot alla odds förbättrades kommunens ekonomi drastiskt under 2005 - inte minst på grund av
statens (den socialdemokratiska regeringens) kraftigt ökade stöd till landets kommuner, ökade
skatteintäkter och en relativt sett starkare kommunal budget. Följaktligen uppvisade 2005 års
bokslut ett smärre överskott. Denna utveckling, som förväntas bestå p.g.a. sunda statliga finanser
och en god utveckling av konjunkturen, gjorde att vi i (s) kunde plädera för ett ”återställande” av
verksamheternas resurser, se bilagorna 8 och 9.
• Bristande ordning i diarieföring, arkivering m.m. (JO- och Kammarrättsanmälningar).
Stor publicitet har under året givits ett antal graverande exempel på dålig ordning eller tendensiöst
slarv vad gäller kommunförvaltningens rutiner med allvarliga brister i allmänhetens möjlighet till
insyn som följd. Kommunstyrelsen hade att vid ett antal tillfällen yttra sig i dessa ärenden.
(s)-gruppens agerande i dessa frågor framgår av bilagorna 10, 11 och 12.
• Den s.k. lärarkonfliktens slutfas.
Så sjöngs då i februari 2005 sista versen i den s.k. lärarkonflikten.
Om detta och (s)´ synpunkter på överenskommelsen om förlikning framgår av bilaga 13.
Som en konsekvens av hela denna historia bildades i slutet av 2005 ett nytt lokalt parti,
Ö-partiet, grundat och företrätt i huvudsak av de berörda lärarna och några av deras
kamrater.
4

Av (s) till kommunfullmäktige inlämnade motioner och interpellationer
Som vanligt sedan många år tillbaka profilerar sig den socialdemokratiska gruppen i
kommunfullmäktige genom att aktivt föra upp angelägna sakfrågor på den politiska
dagordningen. Vi motionerar och interpellerar i kommunfullmäktige och ställer kritiska
frågor. Se förteckningen över 2005 års (s)-motioner och (s)-interpellationer, bilaga 14.
Barn- och Ungdomsnämnden
De viktigaste frågorna under det här året har varit:
Den fortsatta konkurrensutsättningen och privatiseringen inom barnomsorg och skola
Behov av platser i förskolan
Kvaliteten i skola och förskola
Utarbetande av ungdomspolitiska mål
Vårt budgetarbete
Den fortsatta konkurrensutsättningen och privatiseringen inom barnomsorg och skola har
inneburit att all ny verksamhet inom barnomsorgen har startat i alternativ drift. Dock har
ingen ny kommunal skola omvandlats till friskola men nu har diskussionen om att starta
kommunala friskolor startat.
Behov av platser i förskolan tar sig uttryck i att vi fortfarande har ett stort antal barn som inte
kan beredas plats i våra förskolor och vi måste bygga nya förskolelokaler bl.a. på Gällstaö.
I vårt budgetarbete inför de närmaste åren ville vi ha ytterligare ökade resurser (utöver
föreliggande förslag om 2.9 milj.kr) för riktade insatser i basämnena svenska, engelska och
matematik för barn som riskerar att ej nå målen samt för skolornas ansvar för insatser till barn
i behov av särskilt stöd med 1 milj.kr.
För kvalitetshöjning av skolmaten (ett första steg mot 2002 års nivå) ville vi avsätta 1 milj.kr,
för ökade resurser för bättre lokalvård/städning av skollokaler 500 tkr, resurser för
kompetenshöjning/förstärkning vad avser studie-och yrkesvägledning med 400 tkr.
Vidare ville vi se ett öppethållande på kommunens båda fritidsgårdar 5dgr/vecka vilket skulle
kosta 500 tkr, start av ett Ungdomscafé i ungdomarnas egen regi 500 tkr.
En kvalitetshöjning avseende verksamheten i den öppna fritidsverksamheten för barn 10-12
år, bl.a. en särskild satsning på aktiviteter för flickor skulle kosta 400 tkr, en helt avgiftsfri
simskoleundervisning under sommarhalvåret 200 tkr.
Och så ville vi ge lägre ersättning till friskolor med tanke på kommunens s.k. obligatoriekrav.
Detta skulle å sin sida innebära en minskad utgift på 2,6 milj.kr.
Marianne Jacobsson, gruppledare
5

Socialnämnden
Här lämnar vi några reflektioner från (s)-gruppens arbete i socialnämnden och dess utskott.
”Politik är att vilja” sa Olov Palme. I socialnämnden vill vi i (s) att alla som behöver eller
kommer att behöva nämndens tjänster också skall erhålla detta. Med bra långtidsplanering och
strategiska investeringar hoppas vi inom socialtjänsten uppnå ett gott omhändertagande av
våra medborgare. Även under detta år har vi fått påpeka att något som heter ”striktare
behovsbedömning” inte existerar även om majoritetspartierna ibland önskar att så vore fallet.
Vi förutsätter att riktlinjer och mål styr våra professionella tjänstemäns beslut.
Nämndens arbete har några huvudinriktningar
1. se till att våra mål och beställningar inom olika ansvarsområden utföres som
överenskommet
2. planera och anpassa resurserna till invånares/sökandes behov.
3. påverka, genom ett icke officiellt uppdrag, övrig politik så att invånare klarar sig bra
utan socialtjänstens stöd.
I det första uppdraget vill vi synliggöra den årliga kampen med att få pengar och politiska
ambitioner att komma samman, att gå ihop. Prioriteringarna i den årliga ”beställningen” av
verksamhet är något som gör politiken utmanande och spännande. I (s)-gruppen hjälper vi
gärna till och synliggör alla de faror som kan drabba den enskilde om inte nämnden tar sitt
ansvar.
Det andra uppdraget är svårare att uppfylla. Här kommer de partipolitiska strategierna fram.
En politisk grupp intar ett passivt förhållningssätt och vill inte gärna investera i fasta resurser
och anläggningar. En annan tycker att frivilligorganisationerna skall ”lösa” människors behov
av gemenskap och omsorg. En diskussion som återkommer med jämna mellanrum är vilken
driftsform som är den bästa för våra omsorgsverksamheter. Att vi ännu har exempelvis
äldreomsorgen i kommunal drift beror nog mest på att vår verksamhet är relativt liten och vitt
spridd över kommunen. Dessutom, vi socialdemokrater ställer aldrig upp på argumenten för
konkurrensutsättning och mätning och vägning av kärlek och omsorg i antal minuter per
dygn. Omsorgsarbete skall vara i icke vinstdrivande, d.v.s. i kommunal regi.
Det tredje uppdraget är grundläggande för oss alla. Erfarenheter från socialnämndens arbete
måste komma alla oss (s)-kamrater till del då vi har att försvara de allra mest utsatta i
samhället.
Områden som kan nämnas där vi i (s) under året försökt påverka är bland annat i den
ungdomspolitiska arbetsgruppen (UPA) och i ESSAM (Ekerö i social samverkan). Inom UPA
har diskussionen om olika former för ungdomars inflytande haft lång väg att vandra. Vad som
kan bli något bra av detta är att klassråd och elevråd troligen kommer att få en koppling till
kommunens demokratiska organisation och beslutsprocess.
Vi bör ta ett fortsatt aktivt ansvar för att denna möjlighet till ömsesidigt informationsutbyte
och för utvecklingen av samarbetet.
Inom ESSAM finns många verksamheter som samverkar i olika projekt där omsorg och
samverkansformer mellan kommun och landsting utvecklas. ESSAM är också kommunens
Folkhälsoråd och ska utveckla strategier för god folkhälsa. Noterbart är att några politiska
direktiv för detta inte finns men att förslag till sådana skall komma med sommaren 2006.
6

Våra alkohol- och drogpolitiska mål drivs till aktiviteter av chefstjänstemän i lämplig
omfattning. Önskvärt vore dock att det förebyggande arbete som kommunen beslutat om
också får en politisk sammanhållande och ansvarig ledning värd namnet. Tre projekt pågår för
närvarande men inga politiker håller samman detta arbete.
Nu är det valår och ska vi i (s) kunna visa vad som är vår politik måste vi tydligt tala om vad
vi är villiga att satsa på av resurser och utvecklingsarbete inom socialtjänsten för att uppnå av
socialnämnden och kommunen satta mål.
Sven-Olof Evermo, gruppledare
Kulturnämnden
För första gången under alla mina år i Kulturnämnden blev det överskott i bokslutet för 2005
men det kan vara ett negativt plus att nämnden inte levt upp till beställd verksamhet.
Nu härrör överskottet på 2 milj.kr främst från vuxenutbildningen genom färre studerande än
vad som prognostiserats och SFI:s interkommunala ersättning har blivit lägre än väntat och
Särvux har haft färre studerande.
Redan här kan vi se höstens nerdragning av Komvux. Endast en liten del av vuxenstudierna
finns kvar i Ekerö kommun, detta numera på Lärcentrum i bibliotekets lokal Fyren.
Det hävdas att våra vuxenstuderande som nu anvisats Stockholm och Solna inte klagat på
förändringen med längre resor som följd.
”Den enes bröd, den andres död”, för att citera ett gammalt ordstäv, blev resultatet när
Komvux lämnade sina lokaler vid Tappströmsskolan och Kulturskolan fick en samlad enhet
för musik och drama med i och för sig drägligare repetitionslokaler.
Kaféet är kvar och kan lånas av föreningsdrivna aktiviteter. Flera lyckade kafékvällar har
genomförts av nystartade ungdomsföreningar, allt i syfte att erbjuda ”Mötesplatser för unga
på Ungas initiativ” - en droppe i havet kan tyckas.
Här behövs fler lokaler centralt och också lokaler i ytterområden för att locka icke idrottande
och icke föreningsanslutna ungdomar till en drogfri gemenskap.
Ungdomssatsningen 2005 fick 1,3 milj.kr för gemensamma insatser genom Barn- och
Ungdomsnämnden, Socialnämnden och Kulturnämnden.
Ungdomssamordnare 25% finns på Kulturnämnden och med 75 % på ESSAM (Ekerö i Social
Samverkan). Här bedrivs ett framgångsrikt arbete av samordnaren men tjänsten är endast i
projektform ett år i taget.
Vår (s)-grupp har önskat att tjänsten skall permanentas som föreningskonsulent på heltid.
Men personalbesparingstider råder just nu med en fullständig katastrof som följd
.
”Idrotten i Kulturens Övärld – idag och i morgon”, en utredning som beställdes av
kommunfullmäktige, utfördes under mars-september med syftet att belysa frågor kring
idrottens anläggningar, föreningsstödet och samarbetsformer. De föreslagna åtgärderna i
rapporten tog hänsyn till befolkningstillväxt, medborgarnas behov och önskemål, olika
idrotters utveckling samt resursfördelning mellan olika idrotter - pojkar och flickor samt
mellan olika kommundelar.
7

Att arbeta fram ett bra idrottspolitiskt program som utredaren gjort, där vi tydligt ser vad som
behöver göras i kommunen och hur eftersatta våra anläggningar är, ger signaler om var
skattepengar bör läggas.
En förändring av aktivitetsstödet har föreslagits av den borgerliga gruppen på så sätt att ett
differentierat stöd skall införas, allt i syfte att få föreningslivet att satsa mer på tonåringar.
Idrotten tappar ett stort antal tonåringar och många andra faktorer spelar in. Dock skall inte
Kulturnämnden bestämma över hur föreningarna fördelar anslagen. Förslaget i utredningen är
mindre anslag till gruppen 7 till 12 år och mer till 13 till 19 åringarna. Men så gott som alla
företrädare för föreningslivet som svarat på enkäten är emot en sådan ordning - så även vi från
(s) och (mp).
Den förra året omtalade konstnärliga utsmyckningen av Sanduddens skola kom igång något
försenat men under hösten var det stor fest och invigning av den nya teaterscenen samt
försköningen av skolgården, allt enligt också barnens önskan.
Roligt och nödvändigt är det med kultur. Den stundande ”Nya foajén ” i kulturhusets entré är
nästa utmaning i Kulturens Övärld. Den skulle varit klar 2005 men inköpsstopp förhindrade
den stolta invigningen som var planerad till senhösten 2005..
Berit Lefvert gruppledare.
Byggnadsnämnden
Den socialdemokratiska gruppen har from 1 januari 2005 en ny ersättare och ny gruppledare.
Stadsarkitektkontoret har under de senaste åren haft en mycket hög och ständigt ökande
ärendemängd vilket ökat trycket på personalen.
Tjänstemännen på kontoret drabbas av det allt hårdare klimat som finns ute i samhället med
diverse hot och andra situationer som upplevs som obehagliga vilket har resulterat i att vissa
besiktningar och liknande kontakter med allmänheten, för trygghetens skull, behöver utföras
av två tjänstemän.
Även för vissa politiker i Byggnadsnämnden har klimatet blivit hårdare med bl.a. anonyma
samtal med hot om nedbränning av bostad.
Speciellt har det gällt ställningstagande för byggande av 3G-master som inte alltid uppskattats
av alla kommuninnevånare.
Majoriteten i den socialdemokratiska gruppen i byggnadsnämnden har ställt sig positiv till en
försiktig, nödvändig etablering av 3 G-master men har bestämt hävdat att en sametablering
måste ske från operatörernas sida.
Den socialdemokratiska gruppen har mycket aktivt engagerat sig i arbetet med kommunens
Översiktsplan varvid vi förordat en etablering av hyresbostäder riktade till framförallt unga
och äldre och en snabbare utbyggnadstakt än den borgerliga alliansen, såväl i ett utvidgat
tätortsband som utanför.
8

Det har i det vardagliga nämndarbetet klart framkommit en skiljelinje mellan den borgerliga
alliansen och miljöpartiet å ena sidan och vi socialdemokrater å den andra i form av att vi
generellt i större utsträckning velat ge positiva bygglov och förhandsbesked.
I remissyttrande över förslag till ”Effektivare nord-sydliga förbindelser i Stockholmsområdet”
har vi förordat och argumenterat för alternativet ”Förbifart Stockholm”.
Vi har deltagit i arbetsgruppen om ”Förenklad bygglovshantering” som utvidgats till ”Politisk
översyn av byggnadsnämndens verksamhet” vilket kan innebära ökad delegering och
inrättande av ett beslutande AU, allt för att i nämnden ge tid till att ta ställning till viktiga och
principiella frågor. Arbetet i gruppen har dragit ut på tiden bl.a. beroende på en viss oenighet
inom den borgerliga alliansen.
Gruppen för utformning av en förenklad taxa har avslutat sitt arbete i stort sett i politisk
enighet och den nya taxan har införts under året.
Av större frågor som handlagts av nämnden kan nämnas ett gigantiskt svartbygge på Lovön
och vitesföreläggande i samband med Lidl:s etablering vid Älvnäs-rondellen.
Arbetet inom den socialdemokratiska gruppen har präglats av sakkunskap, engagemang och
gott samarbete. Av naturliga skäl har ledamöterna haft olika förutsättningar att ägna sig åt
fullständig genomläsning av decimeterhöga handlingar som anländer strax före
sammanträdena. Praktiskt har det lösts så att synpunkter utväxlats via mail beträffande vissa
ärenden och en gemensam genomgång timmen före nämndsammanträdena.
Ulf Nilsson, gruppledare
Miljönämnden
Miljönämnden har inom sitt ansvarsområde utfört myndighetsutövning inom ramen för miljö-
och va-lagstiftningen, samt varit remissinstans till stadsarkitektkontoret och kommunledningsstaben.
Ekerö Kommun har under året äntligen kunnat anta ett miljöprogram som beskriver
kommunens miljöpolicy och miljömål för perioden 2006 – 2010.
Miljönämndens verksamhetsplan, effektmål och produktionsmål för 2005 har varit tydliga.
Verksamheten styrs av ett antal lagar, förordningar och kungörelser varav flera är knutna till
miljöbalken, livsmedelslagen och djurskyddslagen. Miljökontoret är dessutom en
servicefunktion till allmänheten.
Arten av prövningstillstånd och tillsynsärenden har varit bl.a. va-anslutningar samt en del
djurhållningsärenden (hästar).
3G master och teknikbodar är en del av utbyggnaden av det nationella mobiltelefonnätet.
Vi i den socialdemokratiska nämndgruppen har, sedan lång tid tillbaka, och mot bakgrund av
människors oro för de hälsoproblem mobiltelefonmaster kan framkalla, reserverat oss mot av
nämndmajoriteten fattade beslut i dessa frågor.
Miljööverdomstolen fastslår i en dom att psykisk oro hos närboende i sig är tillräcklig för att en
mobilmast skall anses medföra sådan olägenhet för omgivningen som avses i miljöbalken.
9

Detta ser vi som en seger för vår linje att alltid ta medborgarnas oro på allvar och ta ansvar för
denna deras oro.
Vad gäller sanering av enskilda avlopp så har nämnden inte kunna uppnå det antal som man
har satt som mål. Bl.a. har sjukdom på miljökontoret lagt hinder i vägen.
Saneringen radonhus har utförts enligt fastställt program vilket vi ser mycket positivt på.
Samarbetet med miljöpartiet i nämnder har varit gott.
Årets miljöstipendium gick till Kenneth Bengtsson för hans fantasiska bilder av Ekerö
kommuns miljö - i både natur- och kulturhänseende. Bland mycket annat är det hans bilder
som vi nu kan se på Arlas Mjölktransporter.
Elisabeth Palm, gruppledare
10

Bilaga 1
EKERÖ KOMMUN
Socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen
2005-12-13 Ulric Andersen
SKRIFTLIG RESERVATION
i anledning av Kommunfullmäktiges beslut om ny Översiktplan för
Ekerö kommun
En tydlig och konsekvent kommunal översiktplan är en nödvändig förutsättning för
möjligheten att kunna verka för en god utveckling för kommunen och dess medborgare.
Vi socialdemokrater menar att den nu antagna översiktplanen saknar instrumenten för att på
vissa mycket viktiga områden kunna åstadkomma en genomtänkt och ansvarsfull utveckling.
Detta gäller inte minst områdena ett ekologiskt hållbart samhällsbyggande, betydelsen av en god
näringslivsutveckling i kommunen och det kommunala ansvaret för bostadsförsörjningen.
Vi socialdemokrater är nämligen övertygade om att människor vill leva och bo i ett
samhälle som präglas av uthållighet och av väl fungerande sociala nätverk.
Ett sådant samhälle gör berikande möten mellan människor möjliga.
Ett sådant samhälle är en viktig del av människors livskvalitet.
Tillgången till landsbygdsmiljöns stillhet och ro med en orörd natur i skog och mark och
samtidigt till storstaden med dess rika utbud av både kulturell och kommersiell service och
hela Stockholmsregionens möjligheter vad gäller boende, arbetsmarknad och utbildning är ett
ekeröbornas privilegium.
Men ansvaret för merparten av den vardagsnära, offentliga delen av den samhälleliga
servicen åvilar kommunen, så också ansvaret för innehållet och kvaliteten i denna service,
d.v.s. för den kedja av samhälleliga nyttigheter som ger förutsättningar för kommunens
alla innevånare att kunna leva ett i alla avseenden värdigt och gott liv.
Mot bakgrund av ovanstående anser vi socialdemokrater att en Översiktplan för Ekerö
kommun i flera avseenden skall innefatta klarare och tydligare skrivningar än vad den nu
beslutade planen är ett uttryck för.
Detta är nödvändigt för detta viktiga kommunala planeringsdokument tydligt skall kunna
visa vägen mot en god utveckling för kommunen och dess medborgare.
Ekerö dag som ovan
Ulric Andersen
gruppledare/oppositionsråd (s)
11

Bilaga 2
Den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppens yrkande om
kompletteringar och förtydliganden av förslaget till Översiktplan för Ekerö
kommun.
Allmänt
• Av översiktsplanens inledande avsnitt skall det framgå att All kommunal planering
ska genomsyras av ett barn- och ungdomsperspektiv såväl som av ett konkret
folkhälsoperspektiv.
Natur, kultur och miljö
• I översiktplanen skall det tydligt anges att Miljöhänsyn skall iakttas vid alla
kommunala överväganden och beslut som påverkar naturresurser och den
biologiska mångfalden. Vidare att Miljökonsekvensanalyser skall göras i syfte att
förebygga miljöskador och motverka hälsorisker.
• Det skall i planen likaledes anges att Den i Miljöbalken anvisade
försiktighetsprincipen skall tillämpas i fråga om resursanvändning och
miljöbelastning.
• Översiktplanen måste på ett tydligare sätt plädera för att det I en hållbar
energihushållning skall ingå bl.a. fjärr- och närvärmeförsörjning i tätorterna,
alternativa uppvärmningskällor såsom sol, vind, värmeåtervinning och luft- och
bergvärme, värme från Mälaren, kretsloppsanpassade va-lösningar och en
miljövänlig avfallshantering.
• Det av kommunfullmäktige nu antagna Kulturstrategidokumentet måste
konkretiseras i översiktsplanen. Det måste tydligare framgå av planen att
Tillgången till sociala och kulturella mötesplatser skall säkerställas.
Sysselsättning, näringsliv och service
• Till tätortsbandet Stenhamra-Södra Färingsö-Ekerö skall knytas även Ekerö
sommarstad samt Sundby/Nyckelbyområdet.
• Det skall framgå av översiktsplanen att En kommunal strategi för det lokala
näringslivets och därmed arbetsmarknadens utveckling i Ekerö är nödvändig.
Plusvärdena i ett kommunalt perspektiv vad gäller ett rikt, aktivt och växande
lokalt näringsliv måste identifieras i planen.
• Översiktsplanen skall redovisa att tillskapandet av En gymnasieskola i Ekerö
kommun, ett ungdomens hus, en centralt belägen sporthall, ett badhus, ett
närsjukhus och en ny och mera strategiskt belägen brandstation ingår i kommunens
planering på medellång sikt.
12

Vägar på land och vatten
• Förutsättningarna för att En spårbunden kollektivtrafik mellan den framtida
utökade tätorten Ekerö (tätortsbandet) och Brommaplan skall på sikt kunna
komma till stånd skall anges i översiktsplanen.
• Det skall framgå av översiktplanen att Ekerö kommunen riktar krav på en bättre
fungerande kollektivtrafik till och från och inom kommunen. Detta skall avse bl.a.
genom ökad turtäthet och bekvämare bussar, ett utökat antal strategiskt rätt
belägna infartsparkeringar, effektivare tvärförbindelser mellan öarna och en
ringlinje mellan kommundelarna inom tätortsbandet.
• Kommunens anspråk på att tidigare prövade Passagerarbåtförbindelser mot staden
med attraktiva restider och turtäthet skall återinföras skall ävenledes framgå av
planen
• Behovet av att En fortsatt utbyggnad av GC-vägar i kommunen sker som ett led i
ett komplett regionalt GC-vägsystem skall anges i översiktplanen.
Befolkning och bostäder
• Det skall, med hänvisning till i Socialdemokraternas samrådsyttrande angiven syn
på utveckling och framåtskridande i Ekerö kommun, framgå av översiktsplanen att
Kommunen skall verka och planera för en utveckling mot bortåt 40 000 - 50 000
invånare år 2030 - detta som en del i ansvaret för såväl den egna
bostadsförsörjningen och som för den i Stockholmsregionen i övrigt.
Översiktsplanens inledande förord och visionsavsnitt om Värdet av ett
mångkulturellt samhälle fritt från rasism och främlingsfientlighet skall beaktas i
detta utvecklingsarbete.
• Översiktplanen skall uttala att Ett ansvarsfullt kommunalt bostadsförsörjningsprogram
skall antas och kontinuerligt hållas aktuellt. Programmet skall
ligga till grund för ett differentierat byggande av bostäder med skiftande
upplåtelseformer där små och mellanstora hyreslägenheter, huvudsakligen i form
av låghus, ingår.
• Det skall framgå av översiktsplanen att kommunala Ekeröbostäder AB skall,
genom ägardirektiv, åläggas en aktiv roll i bostadsförsörjningen enligt ovan.
• I översiktplanen måste den tänkta Utvecklingen och bostadsbyggandet i de mera
perifera ”centralorterna” såsom Adelsö, Munsö/Söderby, Svartsjö, Hilleshög och
Kungsberga förtydligas.
• Med tanke på den ringa andelen kommunägd mark skall det i översiktsplanen
anges att Kommunen skall ställa tydliga villkor och krav i sina förhandlingar med
andra markägare och exploatörer inte minst vad avser bostadsbyggande. På sikt
måste kommunens markinnehav öka vilket skall anges i översiktplanen.
13

Bilaga 3
SOCIALDEMOKRATERNA I EKERÖ
Ekerö Arbetarekommun
Medlemsmöte 2005-09-22
Socialdemokraternas syn på
Vägverkets utredning om de s.k.
Nord-sydliga förbindelser i Stockholmsområdet.
Frågan om en alternativ nord-sydlig trafikföring förbi Stockholm är en angelägenhet av
regional och i delar lokal karaktär. Dessutom är behovet av en lösning av
huvudstadsregionens trafikproblem ett riksintresse. Allas vår välfärd är beroende av rättvis
tillväxt vilken förutsätter rationell trafik och säkra transporter.
Det är av yttersta vikt att livskvaliteten för alla regionens medborgare förbättras genom att
man slipper tillbringa timmar i bilköer. Detta kan åstadkommas genom en utbyggnad av
trafiksystemen i regionen i kombination med en kraftfull satsning på länets kollektivtrafik.
Många människor i Stockholmsregionen har fritidshus i Ekerö kommun eller söker sig till
Ekerö för att berika sin fritid genom bl.a. golfspel, ridning eller bad och för att uppleva
naturen och kulturen i vår kommun.
En mycket stor del av Ekerös invånare har dagligen anledning att ta sig över
kommungränserna, främst till och från Stockholms stad men även till huvudstadens både
södra och norra förorter.
Kommunikationerna till och från Ekerö måste radikalt förbättras.
Trafiksituationen på väg 261 till och från Stockholm via Brommaplan under rusningstid är
ohållbar för såväl bilister som kollektivtrafikresenärer. Stillastående trafik på detta vägavsnitt
utgör en mycket stor påfrestning på miljön och en ytterst måttlig framtida befolkningsökning i
kommunen leder ovillkorligt till att en total ”trafikinfarkt” blir oundviklig om inget görs.
Oavsett om en ny nord-sydlig förbindelse förbi Stockholm blir en realitet eller ej måste Ekerö
kommun ta kraftfulla initiativ för att åstadkomma också för ekeröborna positiva lösningar när
det gäller kommunikationerna inom och till och från kommunen.
En positiv inställning till ett genomförande av en Förbifart Stockholm förutsätter
att resandeeffekterna och den förväntade miljöpåverkan av de förestående
trängselavgiftsförsöken i Stockholm vägs in i utredningen om en nord-sydlig förbindelse
i Stockholmsregionen
att förbifartens Ekeröavsnitt förläggs under jord i hela dess sträckning. Det är av yttersta
vikt att den känsliga Lovömiljön i största möjliga utsträckning bevaras
utan påtagliga skador på den regionalt, nationellt och internationellt betydelsefulla
kulturmiljön i området.
Det förutsätter att gällande miljölagstiftning fullt ut tillämpas i den förestående
tillåtlighetsprövningen av projektet
14

att Förbifarten förses med kollektivtrafikkörfält/spår för pendeltågstrafik
att en nödvändig kapacitetsökning vad avser väg 261 mellan Tappström och Brommaplan
inklusive Brommaplansrondellen åstadkommes. Välplanerade cirkulationsplatser,
effektivt samordnade trafiksignalsystem och andra trafiktekniska åtgärder måste
tillskapas med målet att uppnå ett radikalt förbättrat trafikflöde på detta vägavsnitt
att en komplettering och utbyggnad av vägsystemen inom Ekerö kommun sker och att
kollektivtrafikens tvärförbindelser mellan öarna utvecklas
att resandet med kollektivtrafiken till och från och inom kommunen stimuleras genom bl.a.
ökad turtäthet och bekvämare bussar. För att förenkla för människor att utnyttja de
kollektiva transportmedlen måste strategiskt rätt belägna och utökade infartsparkeringar
anläggas, inte minst i Tappströmsområdet
att spårbunden trafik mellan den framtida nya och utökade tätorten Ekerö och Brommaplan
på sikt anordnas
att verksamheten med tidigare prövade båtförbindelser mot staden återupptas och förses
med attraktiva restider och utökad turtäthet
att en fortsatt utbyggnad av GC-vägar i kommunen sker som ett led i en komplettering av
det regionala GC-vägsystemet
15

Bilaga 4
EKERÖ KOMMUN
Kommunfullmäktige
Socialdemokratiska gruppen
2005-04-05
SÄRSKILT YTTRANDE
i anledning av (fp)-motionen ”Stockholms kommun kan inte ensamma få bestämma om
biltullar”.
Vi anser, som motionären antyder, att frågan om miljöavgifter i Stockholms – i likhet med
frågeställningar kring bostadsförsörjningen, arbetsmarknadens utveckling och den högre
utbildningen – är en fråga som berör alla Stockholmsregionens invånare.
Därför bör ett eventuellt permanent införande av miljöavgifter i Stockholms föregås av
överläggningar och överenskommelser om detta i Kommunförbundet Stockholms Län (KSL),
detta efter att den nu förestående försöksverksamheten avslutats och utvärderats.
Om man pläderar för folkomröstning måste en sådan i denna sak äga rum vid ett och samma
tillfälle i samtliga länets kommuner och grunda sig på länsmedborgarnas faktiska erfarenheter
av den nu förestående försöksverksamheten med miljöavgifter.
Att blanda samman resultatet av folkomröstningar genomförda före försöksverksamheten med
folkomröstningar efter försöksverksamheten är ett försök till politiskt svindleri.
Tåget har gått för möjligheterna till en seriös och meningsfull och bred folklig opinionsyttring i
denna sak. Det gick när de borgerliga partierna i länets kommuner, anförda av moderata
kommunalrådet Anders Gustav i Solna, lät sig lockas in i detta politiska spektakel med ett antal
förtida folkomröstningar i de borgerligt ledda kommunerna i Stockholms län.
Man vågade uppenbart inte ta risken att medborgarna i länet skulle gilla miljö-avgifternas
positiva effekter inte minst på kösituationen på länets huvudvägar och därmed, ur
moderaternas synvinkel, rösta fel i en folkomröstning efter försöksverksamheten.
Fortsatt spridda skurar av folkomröstningar i länets kommuner i frågan om miljöavgifter i
Stockholm är och förblir ett partipolitiskt jippo som vi utgår ifrån att (fp) håller sig för god att
medverka till.
Ekerö dag som ovan
Ulric Andersen
oppositionsråd (s)
16

Bilaga 5
INSÄNDARE
till Mälaröarnas Nyheter
Högeralliansens bostadspolitik i Ekerö - finns den?
Några frågor till (m), (fp), (kd) och (c):
Menar ni, vilket allt tyder på, att marknadens aktörer i vinstintressen bäst avgör för vem det
ska byggas bostäder?
Har kommunen ingen aktiv roll att spela vad gäller bostadsförsörjningen och
bostadsbyggandet?
Hur kommer det sig att det i Ekerö i princip inte byggs bostäder för den stora grupp av
kommuninvånare som önskar och behöver bra och billiga bostäder utan bara för dem som
kan köpa villor för en 2-3 miljoner kronor?
Varför tillåter ni inte det kommunalt helägda bolaget Ekeröbostäder att få investera sig in i
en viktig roll i försörjningen av just bra och billiga lägenheter?
Vad gör ni för att Ekeröbostäders hyresgäster inte ska drabbas av höga hyreshöjningar i ett
läge där man redan idag betalar landets högsta hyror, detta utan att fastighetsägaren
levererar det lägenhets- och fastighetsunderhåll och den service som man faktiskt
överenskommit om och betalar för?
Som jag ser det måste politiken i Ekerö kommun ta ett ansvar i bostadsfrågan, något som inte
sker idag.
Det kan man göra genom att anta ett förnuftigt, ansvarsfullt och framåtsiktande
bostadsförsörjningsprogram med målet att åstadkomma ett differentierat byggande av
bostäder med skiftande upplåtelseformer där små och mellanstora hyreslägenheter,
huvudsakligen i form av låghus, utgör en större andel av bostadsbeståndet i kommunen än vad
som idag är fallet.
Ett sådant bostadsbyggande i kombination med allt övrigt som byggs i vår kommun skulle göra
att Ekerö kan planera för en utveckling mot bortåt 40 000 - 50 000 invånare år 2030 - detta som
en del i ansvaret för såväl den egna bostadsförsörjningen och som för den i Stockholmsregionen i
övrigt.
I en sådan utveckling, menar jag, skall kommunala Ekeröbostäder genom klara och tydliga
ägardirektiv åläggas en aktiv roll och inte som nu behöva att riskera att dö sotdöden.
I en sådan utveckling, och med tanke på den ringa andelen kommunägd mark i Ekerö
(c:a 3 %), måste kommunen ställa tydliga villkor och krav i sina förhandlingar med andra
markägare och exploatörer när det gäller bostadsbyggandet i vår kommun.
Och för detta behöver man en klar vilja, en tydlig politik och inte som nu en låt-gå-mentalitet.
När det gäller situationen för de kommuninvånare som idag är hyresgäster hos det kommunalt
helägda Ekeröbostäder skulle jag vilja säga följande:
Redan idag betalar Ekeröbostäders hyresgäster landets högsta hyror och det är helt absurt att just
dessa våra medborgare förväntas acceptera ytterligare ökande boendekostnader när boendet för de
17

allra flesta under senare år har blivit allt billigare, inte minst på grund av exempellöst låga
räntenivåer.
Ekeröbostäders kostnader för drift och administration är dramatiskt mycket högre än i jämförbara
bostadsföretag i regionen, ett faktum som hyresgästerna inte heller har anledning att acceptera.
Till detta kommer att hyresgästkollektivet under den senaste 3-årsperioden, genom avtal om en
hyreshöjning på 15 %, har tagit sitt ansvar för att göra det möjligt för företaget att komma ikapp
drivan av eftersatt lägenhets- och fastighetsunderhåll.
Men i denna del har Ekeröbostäder inte levererat, inte tagit sitt ansvar för ingångna avtal.
Jag frågar mig nu: Förväntas Ekeröbostäders hyresgäster genom fortsatta hyreshöjningar betala
kalaset två gånger eller …? Och vad säger bolagets ägare Ekerö kommun om det?
Mitt spontana besked till berörda aktörer, utan att för del skull i övrigt lägga mig i parternas
förhandlingar, är ”sänk hyrorna eller frys åtminstone dessa tills dess Ekeröbostäders
bostadskonsumenter får valuta för pengarna”!
Nej, det är hög tid för de politiska partierna i Ekerö kommun att ta sig en allvarlig funderare på vad
som menas med talet om bostaden som en social rättighet, som en grundsten i en social trygghet
och ett värdigt liv.
I 2002 års valrörelse var det mycket prat om behovet av bostäder i Ekerö också för vanligt folk.
Utmanade av Socialdemokraternas ”14-punktsprogram för bostäder för alla i Ekerö” sade sig
också majoritetspartierna Folkpartiet och Kristdemokraterna vilja mer men det har varit mycket
liten verksstad sen dess.
Nu närmar vi oss nästa val 2006 och jag - och alldeles säkert väldigt många av våra
kommuninvånare med mig - undrar när det gäller bostadsfrågan i vår kommun:
Vad vill det stora stolta Moderata Samlingspartiet i Ekerö i dess nu närmast socialliberala
framtoning? Och vad säger transportkompaniet (fp), (kd och (c), de verkliga möjliggörarna, denna
gång?
Ulric Andersen
socialdemokratiskt oppositionsråd i Ekerö kommun
18

Bilaga 6
EKERÖ KOMMUN
Socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen
2005-10-18
SKRIFTLIG RESERVATION mot fattat beslut om
förberedelser för försäljning av ett specificerat antal kommunalt ägda fastigheter.
Med undantag för fastigheterna med benämningarna Ekebyhov 1:519,
Skå-Berga 2:7 (del av), Svartsjö 1:47 och Svartsjö 1:48 har den socialdemokratiska
kommunfullmäktigegruppen yrkat avslag på Ks/Au:s förslag om försäljning av ytterligare 13
angivna, idag kommunalt ägda, fastigheter inom Ekerö kommun.
Merparten av de 13 fastigheterna är belägna inom det i förslaget till ny kommunal
Översiktsplan s.k. tätortsbandet – ett tätortsband från Stenhamra i norr till Sandudden i
sydväst som omedelbart efter antagandet av ny ÖP skall bli föremål för ett så kallat fördjupat
översiktsplanearbete.
Att i detta läge - så som de borgerliga majoritetspartierna nu beslutat - föregripa resultatet av
nämnda planarbete och helt sonika planera för en omedelbar utförsäljning av omfattande delar
av för den vidare utvecklingen i kommunen strategisk viktig mark är helt ansvarslöst.
Kommunen avhänder sig som en konsekvens härav möjligheten att i kraft av sitt markinnehav
konkret och målmedvetet kunna påverka tillkomsten av infrastruktur och samhällelig service i
den del av kommunen som beräknas utgöra den huvudsakliga växt- och
utvecklingspotentialen i kommunen under de närmaste 25-30 åren.
Andra delar av den planerade markförsäljningen omfattar andra utvecklingsområden i
kommunen såsom exempelvis Munsö ”centralort”.
Vi socialdemokrater vänder oss mot detta flagranta exempel på kortsiktighet och det
borgerliga styrets brist på sammanhållen strategi vad avser det fortsatta samhällsbyggandet i
Ekerö kommun.
Ekerö dag som ovan
Ulric Andersen
(s)-gruppledare, oppositionsråd
19

Bilaga 7
Insändare i Mälaröarnas Nyheter
Ulric Andersen
Lennart Ljungblom – Du häller bensin på brasan!
Bäste Lennart, det är sannerligen inte fler och fördjupade marknadsliberala experiment som
Ekerö kommun behöver just nu.
I flera hänseenden skulle man kunna hävda att vår kommun är i kris.
Vi har stora svårigheter att för medborgarna tydliggöra det ansvar som åvilar kommunens
politiker, vi är mitt uppe i en allvarlig arbetsrättslig tvist, vi dras med uppenbara brister vad
gäller respekten för offentlighetsprincipen och vi ser med jämna mellanrum exempel på hur
enskilda kommuninvånare upplever sig stå utanför lika rätt inför lagen i kommunens
myndighetsutövning.
I slutet av 80-talet sköljde en våg av liberalt marknadstänkande över landets kommuner.
Kommunal service blev en handelsvara; man skulle köpa och sälja tjänster och verksamheter,
man organiserade kommunerna i så kallade beställar- och utförarmodeller. Det reella politiska
inflytandet över de kommunala verksamheterna sattes på undantag, medborgarnas möjligheter
att ställa krav på ett politiskt ansvarstagande likaså. Så också i Ekerö kommun.
Med utvecklingen under de senaste 10-12 åren i backspegeln kan man tala om ett allvarligt
demokratiproblem i två dimensioner har uppstått. Det demokratiska underskottet består för
det första i att medborgarna inte längre vet vem eller vilka politiska företrädare som
egentligen ansvarar för vad. Vissa politiker och vissa kommunala nämnder ”beställer”
verksamheten, andra har ett ansvar för att verksamheten kommer till stånd, att den ”utföres”.
Men ingen har den samlade överblicken, det samlade ansvaret. Ingen politiker är ansvarig från
ax till limpa. Ingen utom möjligen kommunens tjänstemän.
Medborgarna kan således inte säkert veta vilka av deras politiskt valda företrädare som bär
det egentliga ansvaret för upplevda brister i den kommunala servicen och för att nödvändiga
resurser inte har ställts till verksamheternas förfogande.
För det andra: Beställarpolitikern har att i formuleringen av kommunala verksamhets- och
kvalitetsmål ta ansvar för sitt partis stolta löften till medborgarna, inte bekymra sig så mycket
om huruvida kommunens ekonomi tål en så hög ambitionsnivå.
Utförarpolitikerna, å andra sidan, upplever en permanent brist på realism och
verklighetsförankring hos sina beställarkollegor.
Systemet omöjliggör en tydlig och konsekvent politik.
Den professionella delen av organisationen, d.v.s. tjänstemän och övriga medarbetare, tvingas
träda fram och ta det ansvar som rätteligen skall ligga på den politiska nivån.
Ett antal kommuner, även de med moderat borgerligt styre, har erfarit och insett det
demokratiska underskottets konsekvenser och helt enkel övergett beställar/utförar-konceptet
till förmån för en modern och ändamålsenlig kommunal förvaltningsorganisation.
Man har valt organisationsformer där politiker och tjänstemän kan samlas om uppdraget att på
för medborgarna viktiga områden av kommunal service ange mål och färdriktning och
samtidigt ansvara för att nödvändiga resurser ställs till verksamheternas förfogande och därtill
svara för att angivna kvalitetskrav uppnås.
20

Politiken har härigenom vitaliserats och det politiska uppdraget har åter blivit meningsfullt.
Den kommunala verksamheten har effektiviserats. Medborgarna kan tydligt och enkelt
kommunicera med ansvariga politiker.
Den kommunala demokratiberedning som Du leder bör ta fasta på de något klokare
kommunernas erfarenheter och slutsatser och föreslå en återgång till en väl beprövad
kommunal organisation.
Ekerö kommun har på ett tråkigt och beklagligt sätt hamnat på allas läppar i anledning av den
pågående arbetsrättsliga tvisten – en tvist som nu skall avgöras i Arbetsdomstolen.
I denna tvist kommer inga vinnare att koras, alla berörda är förlorare. Främst de båda anställda
som konflikten gäller men också de berörda fackliga organisationerna såväl som kommunen som
arbetsgivare. Också politiken och dess anseende har skadats när de politiskt ansvariga inte
tillåtits koncentrera sitt arbete på att söka säkerställa nödvändiga resurser och önskad kvalitet i
den kommunala servicen.
Den kommunala demokratiberedningen som Du leder bör diskutera ansvarsfördelningen mellan
politikerna och chefstjänstemännen i personalärenden av den aktuella typen alternativt föreslå att
en parlamentariskt sammansatt personaldelegation utses.
När det gäller frågor som handlar om medborgarnas rättmätiga krav på att lagar och regler
efterlevs i vår kommun lämnar dessa uppenbarligen mycket i övrigt att önska. Likhet inför lagen
vid offentlig myndighetsutövning såväl som offentlighetsprincipen och dess krav på diarieföring
av handlingar är exempel på sådana lagar och regler.
Att vi politiskt förtroendevalda i vår gärning strikt iakttar bestämmelser om jävsförhållanden och
andra beroendeförhållanden är ytterligare exempel på spelregler i offentligt verksamhet.
Den kommunala demokratiberedningen som Du leder måste reagera på varje antydan om brott
mot dessa regelverk.
Nää Lennart Ljungblom – det är som sagt inte fler vidlyftiga privatiserings- och ”leka
näringsliv”s-försök vi behöver i vår kommun utan fast mer gamla beprövade och hederliga
förvaltningsmodeller med fokus på medborgarnas insyn, delaktighet och påverkan.
Ulric Andersen
oppositionsråd (s)
21

Bilaga 8
EKERÖ KOMMUN
Socialdemokratiska gruppen i kommunfullmäktige
2005-11-17 Ulric Andersen
SKRIFTLIG RESERVATION
i anledning av kommunfullmäktiges beslut om
kommunens verksamhet och budget för 2006-2008.
Ekerö kommuns flitigt arbetande kommuninvånare bidrar till att kommunens skatteintäkter
ökar med i det närmaste 40 milj.kr och statsmakterna, företrädda av
den socialdemokratiska regeringen, förväntas 2006 bidra till ökade kommunala resurser med
ungefär 80 milj.kr i form av riktade statsbidrag för högre kvalitet i serviceutbudet - en ökning
jämfört med 2005 med 16,8 milj.kr eller med 28 %.
Dessutom kan vi konstatera att Ekerö kommun numera är nettovinnare i det kommunala
utjämningssystemet.
Dessa intäktsförstärkningar ger nödvändiga förutsättningar för en budget som vill utveckling
och inte avveckling.
Kommunens verksamheter är hårt sargade efter de borgerliga majoritetspartiernas
exempellösa spariver under senare år och vi ser drastiska exempel på konsekvenserna av detta
sparande och gnetande satt sina djupa spår i form av en drastiskt lägre kvalitet i det
kommunala serviceutbudet
På s.k. resultatenhetsnivå, d.v.s. ute på fältet i barnomsorg och skola och i äldre- och
handikappomsorgen, har man tvingats finna sig i resursminskningar under de senaste 10-12
åren i nivån 30 milj.kr vilket motsvarar ungefär 85 årsanställda medarbetare.
Ytterligare ett av flera allvarliga tecken på konsekvenserna av den förda politiken är att alltför
många av våra barn och unga inte mår bra. De är rastlösa, hänger sig åt skadegörelse och
vandalisering och dricker alkohol i en omfattning som förfärar.
På skolans område redovisas att oroväckande många av våra elever efter avslutad grundskola
inte äger de grundläggande kunskaper som är nödvändiga för deras möjligheter att klara
fortsatta studier eller som i värsta fall innebär att de inte ens är behöriga till fortsatta studier.
Som en konsekvens av detta tvingas vi nu åse en fanflykt från våra skolor i kommunen.
Många äldre i vår kommun oroar sig öppet för hur det ska bli att leva och bo i vår kommun på
ålderns höst, vilket stöd de kan räkna med att få och vilken omsorg kommunen kommer att
kunna erbjuda.
Behovet av att restaurera kvaliteterna i de kommunala verksamheterna är mer än uppenbart.
Det har vi socialdemokrater tagit fasta på i vårt i delar alternativ till kommunal budget 2006 i
vilket vi i nivån 10 milj.kr har försökt råda bot på de mest negativa konsekvenserna av den
besparingsiver och resursnjugghet som har kännetecknat de borgerliga majoritetspartiernas
politik under senare år.
Ekerö dag som ovan
Ulric Andersen
gruppledare och oppositionsråd (s)
22

Bilaga 9
Socialdemokraternas säryrkanden vad avser kommunens
budget för 2006 (tkr)
Barn- och ungdomsnämnden (utökning av nämndens budgetram)
Ytterligare ökade resurser (utöver föreliggande förslag om 2, 9 milj.kr)
för riktade insatser i basämnena svenska, engelska och matematik för barn
som riskerar att ej nå målen samt för skolornas ansvar för insatser
till barn i behov av särskilt stöd - 1 000
Kvalitetshöjning av skolmaten, ett första steg mot 2002 års nivå - 1 000
Ökade resurser för bättre lokalvård/städning av skollokaler - 500
Resurser för kompetenshöjning/förstärkning vad avser studie- och
yrkesvägledning (SYV) - 400
Öppethållande på kommunens båda fritidsgårdar 5dgr/vecka - 500
Start av ett Ungdomscafé, delvis i ungdomarnas egen regi - 500
Kvalitetshöjning avseende verksamheten i den öppna fritidsverksamheten
för barn 10-12 år, bl.a. särskild satsning på aktiviteter för flickor - 400
Avgiftsfri simskoleundervisning under sommarhalvåret
netto skolans kostnader - 200
- 4 500
Lägre ersättning till friskolor, kommunernas obligatoriekrav 2 600
Socialnämnden (utökning av nämndens budgetram)
- 1 900
Utökad budgetram netto: -525 241
Ytterligare 1 ½ fältassistent till stöd för kommunens barn och unga - 600
Generösare behovsprövning och avgiftsfritt trygghetslarm
för kommunens äldre - 400
Personalmedverkan i äldres fritidsverksamheter vid Stockbygården
och Kajutan 5dgr/vecka - 400
Tillsättning ungdomshandläggare Fyren - 400
-1 800
Utökad budgetram netto: -259 942
23

Socialnämnden investeringsbudget
Programarbete och projektering av en Äldreboendeenhet
i Stenhamra med målet byggstart 2007 och verksamhetsstart 2008
Kultur nämnden (utökning av nämndens budgetram)
Höjning av aktivitetsstödet till barns och ungdomars föreningsliv,
från 10:- till 13:- (30 % ökning av föreningsstödet) - 600
Kommunala lokaler hyresfritt för hela föreningslivet i kommunen - 300
Kommunstyrelsen
-900
Utökad budgetram netto: -29 329
Besparingsbeting för Kommunledningen/kommunledningsstaben: 7 000
• minskat köp av externa tjänster/konsulter
• översyn/avveckling av beställar/utförarorganisationen
• lägre nivå vad avser kommunens overheadkostnader,
minskning av den administrativa överbyggnaden
Lägre volym av planerad fastighetsförsäljning - 6 000
Konsumentrådgivare (i samarbete men närliggande kommun) - 200
Sammanfattning
800
Minskad budgetram netto: 87 325
Socialdemokraternas alternativ till budget ger följande balanserade
resultat 2003-2006:
Årets resultat (1,2 %) 10 048
Återställande av eget kapital 2003-2004 524
- 10 234
Balanserat resultat 2003-2006 338
24

Bilaga 10
EKERÖ KOMMUN
Socialdemokratiska gruppen i kommunstyrelsen
2005-06-21
SKRIFTLIG RESERVATION i anledning av kommunstyrelsens beslut i ärende nr 1
”Yttrande till JO i ärende nr 3929-2004”
Den socialdemokratiska kommunstyrelsegrupppens yrkanden om återremiss av ärendet
avvisades av kommunstyrelsemajoriteten vilket vi kraftfullt protesterar mot - inte minst ur ett
demokratiperspektiv.
Det är upprörande, oacceptabelt och djupt beklagligt att de styrande partierna i Ekerö
kommun inte respekterar att den politiska oppositionen på goda och sakliga grunder och i
konstruktiv anda önskar en ytterligare beredning av ett, för de demokratiska värdena, mycket
viktigt ärende.
Dessutom, med tanke på den tidsrymd (2 månader) som stått till förfogande för
kommunledningens beredning av detta ärende så är det anmärkningsvärt och oförståeligt att
underlaget i ärendet presenteras för kommunstyrelsen först vid det faktiska beslutstillfället.
Kommunledningen har ett entydigt ansvar för att ärenden bereds i laga ordning och i rimlig
tid - ett ansvar som man inte kan anse ha infriats i detta fall.
Vad gäller yttrandet till JO i sak har vi yrkat avslag på detta och reserverat oss mot det av de
borgerliga majoritetspartierna fattade beslutet eftersom vi är av den meningen att yttrandet är
behäftat med allvarliga och uppenbara brister och direkta felaktigheter och att ett antal
korrigeringar och kompletteringar av yttrandet följaktligen vore nödvändiga för att vi
socialdemokrater skulle kunna ställa oss bakom yttrandet.
Den politiska oppositionen har inte det primära ansvaret för att göra den genomgripande
omarbetning av yttrandet som skulle krävas varför vi som sagt ställde ett yrkade om en
återremiss av ärendet.
Ekerö dag som ovan
Ulric Andersen
gruppledare i kommunstyrelsen och oppositionsråd (s)
25

Bilaga 11
EKERÖ KOMMUN
Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna i Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens sammanträde 2005-06-21
SÄRSKILT YTTRANDE
i anledning av kommunstyrelsens behandling av ärende nr 2,
Yttrande till Kammarrätten i mål nummer 3660-05.
Vi dagens sammanträde i kommunstyrelsen förväntades återigen de politiskt förtroendevalda
ta ställning i ett principiellt viktigt ärende av stor formell vikt utan att i förväg ha tillgång till
nödvändiga handlingar i ärendet och i övrigt tillförlitligt beslutsunderlag. Ej heller hade
kommunledningsstaben som brukligt är förberett ett förslag till beslut i ärendet.
Att förvänta sig att ansvariga politiker under dessa förhållanden kan och vill fatta viktiga beslut
är aningslöst och vittnar om bristande respekt för och insikt om politikeruppdragets innebörd
och arbetsvillkoren inte minst för fritidspolitikerna. Ärendet kan ej anses brådskande då
behandlingen av detsamma mycket väl hade kunnat anstå till ett extra inkallat
kommunstyrelsesammanträde inom någon vecka.
Den i detta läge av majoritetspartierna i kommunstyrelsen valda beslutsgången i detta ärende
innebär att ett principiellt viktigt yttrande till en överprövande myndighet inte kunnat
behandlas av den samlade kommunstyrelsen och kommer nu istället att avgöras av endast två
personer ur styrelsen.
Majoriteten i kommunstyrelsens handhavande av detta ärende är oacceptabelt och djupt
odemokratiskt och som i värsta fall kan få oöverskådliga följder.
Genom kommunledningens sätt att hantera detta ärende har våra ledamöter i kommunstyrelsen
inte getts acceptabla förutsättningar för att delta i behandlingen och beslut i detta ärende.
Ekerö den 22 juni 2005
Socialdemokratiska gruppen Miljöpartiets kommunstyrelsegrupp
i kommunstyrelsen
Ulric Andersen Stig Marklund
26

Bilaga 12
EKERÖ KOMMUN
Socialdemokratiska gruppen i kommunstyrelsen
2005-08-19
SKRIFTLIG RESERVATION
i kommunstyrelseärendet 2005-08-18
Kompletterande yttrande till Kammarrätten i ärende 3660-05
Skälen till (s)´ yrkande om alternativt yttrande till Kammarrätten i rubricerade ärende står att
finna i följande:
Med tanke på nedan redovisade omständigheter är kommunens påståenden om att kommunen
inte förfogar över de av Olsson efterfrågande handlingarna uppseendeväckande.
För det första: Kommunens ombud i tvisten med de, vid denna tidpunkt, två varslade lärarna
tar näppeligen instruktioner från polismyndigheten vad gäller en begäran om kompletterande
uppgifter i anmälningsärendet utan att hos uppdragsgivaren, d.v.s. kommunen, försäkra sig
om att ett sådant moment skall inrymmas i hans uppdrag.
Inom parantes måste det anses minst sagt okonventionellt att polisen vänder sig till
polisanmälarens ombud för att inhämta de fyra berörda målsägarnas vittnesmål i saken.
För det andra: De facto överlämnar ombudet Djupmark den aktuella PM till kommunen och
inte till polisens förundersökningsledare. Kommunen mottager dokumenten och, beledsagat
av ett officiellt följebrev, sänder dem vidare till polismyndigheten.
Det är värt att notera att när kommunen mottager denna PM för vidare distribution till polisen
sker vare sig en diarieföring av handlingarna eller en sekretessprövning som förvisso hade
kunna leda till att hela eller delar av denna PM hade hemligstämplats till skydd för berörda
medarbetare i kommunen.
För det tredje: Kommunen svarar för samtliga kostnader i denna hantering enligt ovan trots
sin uppfattning om att man inte hade med saken av skaffa förutom rollen som polisanmälare.
Mot bakgrund av här redovisade omständigheter måste kommunens båda yttranden till
Kammarrätten i detta ärende inte anses bära trovärdighetens prägel varför den
socialdemokratiska gruppen i kommunstyrelsen reserverat sig mot det av de borgerliga
majoritetspartierna nu beslutade Kammarrättsyttrandet.
Ekerö dag som ovan
Ulric Andersen, gruppledare
27

Bilaga 13
EKERÖ KOMMUN
Kommunstyrelsen
Socialdemokratiska gruppen
2005-02-22
PRESSUTTALANDE
i anledning av förlikningsöverenskommelsen mellan Ekerö kommun, de två avskedade
lärarna och deras fackförbund.
Den socialdemokratiska gruppen i kommunstyrelsen vidhåller sin uppfattning att det inte har
funnits sakliga grunder för att avskeda de båda lärarna.
Av denna anledning skulle vi föredragit att den aktuella tvisten hade avgjorts av
Arbetsdomstolen men vi tvingas samtidigt konstatera att de båda berörda lärarförbunden nu
önskar återkalla sina domstolsärenden.
Efter en samlad bedömning av omständigheterna i ärendet och som ett uttryck för politikens
ansvar för både arbetsmiljön och verksamheternas innehåll och kvalitet inom skola och
barnomsorg har (s)-gruppen i kommunstyrelsen valt att ansluta sig till beslutet att godkänna
de partsgemensamma överenskommelserna om ett avslut av denna affär.
Den personliga situationen för de båda berörda lärarna har också haft betydelse för vårt
ställningstagande i kommunstyrelsen.
Kommunens handhavande av denna mycket speciella och känsliga konflikt lämnar mycket i
övrigt att önska. Förmågan att på ett konstruktivt sätt hantera de motsättningar som orsakat
den aktuella konflikten har saknats.
För att kunna återvinna allmänhetens och våra kommunanställdas förtroende är det nu viktigt
att Ekerö kommun tar ett aktivt ansvar för sin del av konsultrapportens förslag till åtgärder för
en normalisering av relationerna mellan kommunen som arbetsgivare och
arbetstagarorganisationerna och deras företrädare.
Ekerö dag som ovan
Den socialdemokratiska kommunstyrelsegruppen
genom
Ulric Andersen
gruppledare/oppositionsråd (s)
ulric.andersen@ekero.se
08-560 39175
073-660 41 75
28

Bilaga 14.
Förteckning över socialdemokratiska motioner, interpellationer
och enkla frågor i Kommunfullmäktige under år 2005.
Behandlade motioner, interpellationer och enkla frågor:
2005-04-05 Interpellation om risken för en drastisk minskning av elevantalet i Ekerös skolor
på grund av bl.a. tillkomsten av Engelska skolan vid Brommaplan.
(Ulric Andersen).
2005-05-10 Interpellation om bostadspolitiken och hyrorna i Ekerö kommun.
(Georg Gustafsson)
2005-05-10 Enkel fråga om åtgärder mot nedskräpning och skrotupplag vid reningsverket
på Ekerö.
(Sven-Olof Evermo)
2005-06-21 Interpellation angående Ekerö som ekokommun.
(Georg Gustafsson)
2005-10-18 Interpellation om Musikskolan i Ekerö kommun.
(Georg Gustafsson)
2005-10-18 Enkel fråga om aktiviteter för barn och ungdomar under höstlovet v 44.
(Georg Gustafsson)
2005-11-15 Interpellation om den utlovade 10-kronan till barn- och ungdomars föreningsliv.
(Georg Gustafsson)
2005-12-13 Motion om ett Ungdomscafé i Ekerö kommun.
(Georg Gustafsson)
Beslut: Motionen ska anses behandlad med hänvisning till att arbete pågår med
samlingslokal för kommunens ungdomar.
2005-12-13 Motion om fler infartsparkeringar i Ekerö kommun.
(Georg Gustafsson)
Beslut: Motionen ska anses behandlad med hänvisning till att arbete pågår för
att åstadkomma fler infartsparkeringar i kommunen.
2005-12-13 Motion om utredning av systemet med vägföreningarna som ansvarig för
väghållningen i kommunen.
(Elisabeth Palm)
Beslut: Motionen bifölls och utredning ska göras.
2005-12-13 Interpellation på temat ”Höga hyror hotar hyresgästerna hårt”.
(Georg Gustafsson)
29

Under året inlämnade, ännu ej behandlade, motioner:
2005-04-05 Motion om uppförande av Ekerö Mälarstad till minne av Ralf Erskine.
(Georg Gustafsson)
2005-05-10 Motion om tillsättandet av ett Personalutskott.
(Ulric Andersen och Ingrid Leander)
2005-06-21 Motion om hyresfria kommunala lokaler för föreningslivet i Ekerö kommun.
(Georg Gustafsson)
30