Hälsopåverkan av ett varmare klimat - en kunskapsöversikt - FOI

Umeå universitet 

ISSN 1654-7314 

Hälsopåverkan av 

ett varmare klimat 

– en kunskapsöversikt 

Joacim Rocklöv, Anna-Karin Hurtig, Bertil Forsberg 

Yrkes- och miljömedicin i Umeå 

rapporterar, 2008:1, Climatools

Joacim Rocklöv, Anna-Karin Hurtig 

och Bertil Forsberg 

Hälsopåverkan av ett varmare klimat 

Hälsopåverkan av 

ett varmare klimat 

- en kunskapsöversikt 

inlaga_2008-02-12.indd 1 2008-02-15 11:22:07


ISSN 654-73 4 

Publikation: Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 

Produktion: FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut 

Tryck: Print & Media, 008 

inlaga_2008-02-12.indd 2 2008-02-15 11:22:07

Förord 

3 


Klimatförändringen är ett faktum. Även med begränsningar av utsläppen kommer 

vi att få ett varmare och våtare klimat. Denna rapport har skrivits inom ramen för 

Climatools. Det är ett tvärvetenskapligt forskningssamarbete mellan FOI, KTH, 

Uppsala universitet och Umeå universitet som ska ge verktyg för anpassningar 

till klimatförändringarna. Forskningsprogrammet Climatools löper mellan 2006 

och 2011 och finansieras av Naturvårdsverket. 

För att möta utmaningarna med klimatförändringar arbetar Climatools med projekt 

som har anknytning till programsyntes, scenarier, anpassningsanalys, folkhälsa, 

ekonomisk analys, målkonflikter, geopolitik och jämställdhet. Climatools 

fokuserar på att upprätthålla eller förbättra kapaciteten inom sektorer och regioner 

i Sverige, och att tillhandahålla de tjänster som samhället kommer att behöva. 

Målet är i första hand att ge en uppsättning verktyg till samhällsplanerare på olika 

nivåer och i olika sektorer och regioner. Climatools utvecklar verktygen stegvis 

och i nära samarbete med olika intressenter. De utprovas också i olika scenariebaserade 

fallstudier. Verktygen kommer att ge insikter om alternativa anpassningsåtgärder 

inom sektorer och regioner utifrån den osäkerhet som råder rörande det 

framtida klimatet. Ett sekundärt mål med programmet är därför att ge ny kunskap 

om möjliga anpassningar som kan komma att krävas i Sverige. I den här rapporten 

fokuseras på hälsosektorn, men även andra områden har och kommer att 

studeras inom programmet, t.ex. den byggda miljön, turismen och friluftslivet. 

Tre regioner i Sverige står i fokus: Skåne, Mälardalen och Umeå. 

Gemensamt för de scenarier som tas fram inom Climatools är antaganden om det 

framtida klimatet i Sverige. Det påverkas inte bara av vad vi gör här utan också 

av hur resten av världen agerar när det gäller utsläpp av växthusgaser samt hur 

klimatet reagerar på dessa åtgärder. Vi har tagit fasta på de osäkerheter som finns 

om det framtida klimatet och anser att det är en viktig uppgift att ta fram verktyg 

som kan hantera dessa. 

Denna rapport ger en översikt av hur och vilka hälsorisker som antas komma att 

påverkas av klimatförändringen. Tyngdpunkten ligger på Sverige och ett i klimathänseende 

kort perspektiv inom några decennier, med ett samhälle och levnads- 

inlaga_2008-02-12.indd 3 2008-02-15 11:22:07


standard som liknar dagens Sverige. Hälsoeffekterna som lyfts fram är de som 

i första hand motiverar närmare analyser och överväganden kring anpassningsprioriteringar 

inom bland annat vårdsektorn. Tillsammans med ytterligare resultat 

från epidemiologiska analyser och konsekvensberäkningar för direkta temperatureffekter 

kommer denna rapport inom Climatools att prövas som ett av de beslutsstödjande 

verktygen för hälsosektorn. Målgruppen är främst ledningsansvariga 

och beslutsfattare inom vårdsektorn, men översikten bör kunna fungera som en 

kunskapskälla även för bredare grupper. Författare är deltagarna i Climatools delprojekt 

om hälsa: docent Bertil Forsberg, doktorand Joacim Rocklöv samt lektor, 

leg läkare Anna-Karin Hurtig, samtliga från Institutionen för folkhälsa och klinisk 

medicin vid Umeå universitet. 

Vi tackar Climatools sakkunnige inom klimatområdet, Oskar Parmhed, som varit 

behjälplig genom att bidraga med värdefulla synpunkter för avsnittet om den 

pågående klimatförändringen. Vi tackar även Climatools programchef, Annika 

Karlsson-Kanyama, för värdefull hjälp med bl.a. granskare och Climatools informatör 

Gunilla Bogren för hjälp med produktionen. För innehållet svarar dock 

författarna själva. 

Umeå och Stockholm, januari 2008 

Joacim Rocklöv Annika Carlsson-Kanyama 

Anna-Karin Hurtig Programchef Climatools 

Bertil Forsberg FOI 

Författare 

inlaga_2008-02-12.indd 4 2008-02-15 11:22:07 

4

Sammanfattning 

5 


Förändringen mot ett varmare klimat kan redan påvisas och motiverar överväganden 

kring vilka anpassningsåtgärder som behövs bl.a. för att skydda människors 

liv och hälsa. Expertorgan som FN:s klimatpanel (IPCC) gör numera modellberäkningar 

för hur världens framtida klimat väntas utvecklas bl.a. beroende på 

hur mycket växthusgaser som släpps ut. SMHI har tagit fram scenarier för hur 

klimatet kan se ut i Sverige vid nästa sekelskifte. I dessa ökar temperaturen med 

3–8 grader vintertid och 1–5 grader sommartid jämfört med perioden 1961–1990. 

Dessutom ingår i dessa scenarier en ökning av nederbörden speciellt i norra 

Sverige, högre risk för torrperioder i Skåne sommartid samt fler klimatextremer, 

såsom stormar, skyfall och värmeböljor. 

Förändringen av klimatet kan tänkas påverka hälsan och dess riskfaktorer i vårt 

land på en rad olika sätt: direkt bl.a. vid extremt väder, indirekt exempelvis 

genom förändringar av klimat och miljö som påverkar smittorisker samt via 

klimatförändringens effekter på andra håll i världen. Syftet med denna översikt är 

att enkelt sammanfatta våra nuvarande kunskaper om hur hälsorisker och hälsoförhållanden 

kan komma att påverkas. 

Beskrivningarna av möjliga konsekvenser bygger delvis på att kunskaper om 

sambandet mellan olika platsers klimat och ohälsa används för analogier där en 

region väntas få det klimat som en annan region har i dag. Insektsburna sjukdomars 

utbredning kan begränsas av vilket klimat exempelvis en viss typ mygg 

klarar. Vi kan i framtiden förvänta utbrott av vissa för oss nya infektionssjukdomar. 

Ett annat underlag för att göra förutsägelser är att bygga på observationer 

av hur ohälsan är beroende av variationerna i vädret på platsen, t.ex. fluktuationer 

i temperatur. Här finns redan viss kunskap om hur dödligheten beror av temperaturen 

med dagens klimat i Sverige. I vissa fall kan man till och med bygga sina 

analyser på att det redan har observerats förändringar av riskfaktorer eller ohälsa 

som kopplats samman med trender i klimatet, exempelvis att fästingarnas utbredning 

norrut i Sverige redan pågår och att pollensäsongen blivit längre. 

inlaga_2008-02-12.indd 5 2008-02-15 11:22:07


Abstract 

Global warming has caused changes that can already be seen and that motivates 

considerations of the possible adaptation measures needed to protect people 

and public health. Expert bodies such as the United Nations International Panel 

on Climate Change (IPCC) now conduct model simulations on how the world’s 

climate is expected to change depending on, for example, the emission of greenhouse 

gases. The Swedish SMHI has provided scenarios for how the future 

climate in Sweden may develop. These assume an increase in the winter temperature 

of 3-8˚C in winter and 1-5˚C during summer, compared to the period 

1961–1990. In addition, these scenarios indicate increased precipitation especially 

in northern Sweden, a greater risk of drought in Skåne during summer, as well as 

an increased risk of extreme events such as storms, heavy rainfall and heat waves. 

The climate change may affect health and its determinants in a number of different 

ways. The effects may be direct, as in extreme weather conditions, and also 

indirect, such as the influence of changes in climate and the environment on the 

spread of infectious diseases as well as the far-reaching effects of changes in other 

parts of the world. The aim of this overview report is to briefly present our current 

understanding of how health risks and public health may be affected. 

The presentations of potential consequences are partly built using knowledge of 

the associations between climate and health in various regions to draw analogies 

for areas expected to undergo changes that will make their climate more similar to 

current conditions in other regions. Distribution of vector-borne diseases can be 

determined by the type of climate a certain mosquito can survive. In the future we 

may face outbreaks of diseases that are new to us. Another way of making predictions 

is to use the observations of how health effects relate to weather variations 

in one place, for example, temperature fluctuations. In this regard we already have 

information on the associations observed in Sweden with our current climate conditions. 

In some cases we can even build our analyses on changes in risk factors 

and health that have already been observed and linked to climate change, such as 

the spread of ticks in Northern Sweden and the already longer pollen season. 

inlaga_2008-02-12.indd 6 2008-02-15 11:22:07 

6

Innehållsförteckning 

7 


1. Introduktion 9 

. Syfte och ansats 9 

. Klimatförändring och hälsa 0 

2. Sveriges klimat förändras 3 

. Människan påverkar 3 

. Klimatscenarier 4 

.3 Climatools och klimatscenarier 5 

.4 Extremt väder 6 

3. Hälsoeffekter av extrema väderhändelser och värme 9 

3. Hälsoeffekter av extrema väderhändelser 9 

3. Direkta effekter av värme på dödligheten 0 

3.3 Svenska samband 4 

4. Utomhusmiljö och inomhusluft 8 

4. Förändrad pollenförekomst 8 

4. Fukt, mögel och kvalster inomhus 9 

4.3 Inverkan på luftföroreningshalter 9 

5. Smittspridning 3 

5. Vattenrelaterade sjukdomar 3 

5. Matöverförda sjukdomar 34 

5.3 Vektor- och gnagaröverförda sjukdomar 36 

6. Vi och världen: Hur påverkas vi av klimatets 

effekter utanför våra gränser? 4 

Referenser 44 

Fotografer 5 

Tidigare utgivna rapporter inom Climatools 5 

inlaga_2008-02-12.indd 7 2008-02-15 11:22:07


inlaga_2008-02-12.indd 8 2008-02-15 11:22:07 

8

1. Introduktion 

1.1 Syfte och ansats 

9 


Den pågående klimatförändringen kan motivera åtgärder för anpassning på många 

håll, även inom hälso- och sjukvårdsektorn och äldreomsorgen. Därför behövs en 

ökad medvetenhet om hur hälsan och behovet av vård och prevention i Sverige 

kan påverkas av klimatförändringen. Denna översikt syftar till att enkelt sammanfatta 

kunskaperna om hur hälsorisker och hälsoförhållanden kan påverkas av 

klimatförändringen med tonvikten lagd på Sverige och ett i sammanhanget förhållandevis 

kort tidsperspektiv, några tiotals år. Beskrivningarna utgår vidare från att 

det svenska samhället i stort fungerar som i dag och att plötsliga förändringar i 

befolkningsstrukturen inte inträffar. Konsekvenser av mer extrema scenarier som 

utgår från sänkt materiell standard, exempelvis till följd av energibrist, eller stor 

invandring av ”klimatflyktingar” från områden med försörjningsproblem, behandlas 

inte närmare i rapporten. 

När man ska försöka beskriva och värdera möjliga klimatförändringars konsekvenser 

för hälsoproblem och folkhälsa finns ett antal olika metoder som kan 

användas. Man kan för det första utnyttja grundläggande kunskaper om samband 

mellan klimat och hälsa, både sådana som utgår från jämförelser mellan olika 

regioner och sådana som tar fasta på lokala skillnader, exempelvis höjdgradienter. 

De senare har exempelvis visat hur förekomsten av kvalsterallergi hos barn är 

lägre på högre höjd över havet till följd av kallare vintrar med torrare inomhusklimat. 

Många insektsburna infektionssjukdomars geografiska utbredning styrs 

av klimatet och ekosystemet, även om den materiella standarden ofta avgör ifall 

sjukdomarna kan bli ett betydande hälsoproblem. När man beskriver möjliga 

hälsokonsekvenser av klimatförändring kan man använda geografiska analogier 

där en region väntas få det klimat som en annan region har i dag. 

En annan metod för att göra förutsägelser är att bygga på observationer av hur 

ohälsa är beroende av väder. Exempelvis kan man studera hur dödlighet och 

sjuklighet hänger samman med höga och låga temperaturer. Om dödsfall i hjärt- 

och lungsjukdomar liksom magsjuka och matförgiftningar redan är beroende av 

temperaturen, kan detta användas för att göra förutsägelser om hur det förväntas 

bli med en annan temperaturfördelning. Om stormar och översvämningar inträffat 

i ett område kan man utifrån de konsekvenser de tidigare haft uppskatta konsekvenserna 

av att de blir fler. 

I vissa fall kan man till och med bygga sina analyser på att det redan har observerats 

förändringar av riskfaktorer eller ohälsa som kopplats samman med trender 

inlaga_2008-02-12.indd 9 2008-02-15 11:22:07


i klimatet, exempelvis att värmeböljorna ökat, att fästingarnas utbredning norrut 

i Sverige redan pågår och att vegetationsperioden redan förlängts så att pollen 

förekommer under en allt större del av året. 

Beskrivningarna i denna rapport bygger på någon eller flera av dessa metoder, 

men då rapportens syfte är att ge en populärvetenskapligt hållen översikt ges inte 

detaljerade motiveringar. Den som vill fördjupa sig kan däremot gå vidare med 

hjälp av de referenser som finns. 

1.2 Klimatförändring och hälsa 

Förändringen mot ett varmare klimat kan tänkas påverka hälsosituationen i 

Sverige på många sätt. Denna översikt fokuserar på hur förändringen av klimatet i 

Sverige och vårt närområde förväntas kunna påverka riskfaktorer och hälsa i vårt 

land. Sverige kan också komma att påverkas av klimatförändringens effekter på 

andra håll, men osäkerheten kring detta är av ett annat slag och frågan behandlas 

därför endast kortfattat i avsnitt 6, ”Vi och världen”. 

Klimatförändringarna kan påverka hälsosituationen på tre principiellt olika sätt 

enligt figur 1.1. För det första genom att påverka hur människor direkt exponeras 

för risker som värmeböljor, stormar och andra extremhändelser, för det andra 

genom indirekta klimateffekter såsom förändrad smittspridning, vattenkvalitet, 

luftföroreningshalter m.m. och för det tredje kan sociala och ekonomiska effekter 

av klimatförändringen på andra håll i världen leda till nya svältkatastrofer 

eller befolkningsomflyttningar, vilka kan få följdverkningar även långt från 

katastrof-områdena. 

Klimatförändringar 

Direkt 

exponering 

Indirekt 

exponering 

0 

Sociala & 

ekonomiska 

förhållanden 

Figur . : Vägar för påverkan av hälsosituationen vid ett förändrat klimat. 

Anpassning 

Hälsopåverkan 

inlaga_2008-02-12.indd 10 2008-02-15 11:22:08

Direkta effekter 


Till de direkta effekterna hör verkningar under extremhändelser som värmeböljor 

och oväder, men en förskjutning av temperaturfördelningen kan också få hälsokonsekvenser 

utöver de som kommer av värmeböljorna. Generellt sett varmare 

somrar kan orsaka fler värmerelaterade dödsfall även vid måttliga temperaturer, 

samtidigt som dödlighet och ohälsa under den kalla delen av året kan minska. 

Om temperaturen blir mer variabel kan detta möjligen vara ett hälsoproblem i sig. 

Som direkta effekter kan man också räkna dödsfall orsakade av omkullfallande 

träd, ras och drunkning i samband med extremt väder. 

Indirekta effekter 

Bland de indirekta effekterna finns en ökad utbredning av vissa smittsamma 

sjukdomar till följd av att de lättare sprids i ett varmare klimat, t.ex. genom att 

ett värddjur breder ut sig. Högre temperaturer gynnar också tillväxt av bakterier 

i dåligt kylförvarade livsmedel, liksom i dricksvatten och badvatten. Översvämningar 

kan leda till att avloppsvatten breddar över, till att det uppstår läckage från 

förorenad mark och till fuktskador i byggnader. Ett varmare och fuktigare klimat 

kan öka förekomsten av pollen, kvalster och mögel. Även luftföroreningssituationen 

påverkas av klimatförändringen, men sådana förändringar bedöms bli små i 

Sverige och större söderut. Även åtgärder som följer av ett varmare klimat kan ha 

hälsoeffekter. Det finns bl.a. exempel på hur kyltorn för luftkonditionering spridit 

legionellabakterier så att en epidemi brutit ut. 

Om man fokuserar på effekter av klimatförändringen i vår närmiljö, kan de mest 

sannolika och påtagliga effekterna teoretiskt illustreras med figur 1.2 på nästa 

sida. Av figuren framgår att det också kan uppkomma effekter som är positiva för 

folkhälsan, såsom en minskad överdödlighet till följd av kyla. 

inlaga_2008-02-12.indd 11 2008-02-15 11:22:08


Direkta Indirekta 

Klimateffekter Hälsokonsekvenser 

Längre vegetationsperiod 

Mildare vintrar 

Utbredning av vektorer 

Extremt väder - 

Översvämningar, stormar 

Högre temperaturer 

Köldrelaterad dödlighet 

Temperaturökning 

Allergier 

Borrelia, TBE 

Nya infektioner 

Utbrott av VTEC, campylobacter 

Dödsfall, personskador 

psykologiska problem 

Värmerelaterad dödlighet 

Figur . : Sammanställning av de mest påtagliga och sannolika effekterna av en klimatförändring i vår närmiljö. 

inlaga_2008-02-12.indd 12 2008-02-15 11:22:09

2. Sveriges klimat förändras 

2.1 Människan påverkar 

3 


Sedan industrialismens intåg i mitten av 1700-talet har mängden koldioxid i 

atmosfären ökat till nivåer betydligt över de tidigare. Koldioxiden är en växthusgas 

och enligt fysikens lagar finns det ett samband mellan mängden växthusgaser 

och temperaturen. Koldioxiden är speciellt uppmärksammad bland växthusgaserna, 

eftersom just den ökade mänskliga genereringen av koldioxid under 

bara de senaste 50 åren tros ligga bakom en stor del av temperaturökningen. 

Ökningen av mängden växthusgaser i atmosfären återspeglas nämligen direkt 

i mätserier av temperaturen. Under det förra seklet ökade den globala årsmedeltemperaturen 

med ca 0,75 grader. Det finns ett flertal mänskliga aktiviteter 

som hänger samman med koldioxidutsläpp, t.ex. förbränning av fossilt kol och 

skövling av skogsområden. I Sverige har årsmedeltemperaturen varit nästan 

en grad högre under perioden 1991–2005 jämfört med perioden 1961–1990 

(Alexandersson & Edquist, 2006). 

I Sverige är industrin och vägtrafiken de största källorna till utsläppen av koldioxid 

inlaga_2008-02-12.indd 13 2008-02-15 11:22:10


Med stigande temperaturer förväntas även antalet extrema väderhändelser – som 

översvämningar, stormar och värmeböljor – bli fler och mer intensiva under det 

pågående seklet. Dessutom förväntas havsnivån höjas med upp till nio decimeter, 

i viss mån beroende på att isar, bl.a. på Grönland, smälter, men till största delen 

beroende på att varmt vatten tar större plats än kallt. Man har genom att ta hänsyn 

till klimatsystemet i sin helhet beskrivit hur vårt framtida klimat kommer se ut 

globalt, givet vissa framtida utsläppsmängder och samhällsutvecklingar. Utifrån 

de global resultaten har man också gjort beskrivningar av den regionala utvecklingen. 

De resultat man fått fram av detta har sammanställts av FN:s klimatpanel 

(IPCC) som presenterar resultaten i den fjärde utvärderingsrapporten (FN:s 

klimatpanel, 2007a). 

2.2 Klimatscenarier 

Det framtida klimatet kan utvecklas på olika sätt beroende på hur mycket växthusgaser 

som släpps ut av människan och hur ekosystemen reagerar på det 

ändrade klimatet. I ett längre perspektiv – av några decennier eller mer – förväntas 

den mänskliga aktiviteten till stor del avgöra hur stor den globala uppvärmningen 

blir. På kortare sikt tros dock klimatets utveckling inte vara lika kraftig 

beroende av utsläppsminskningar idag. Att avstyra en uppvärmning tar lång tid. 

Det råder idag stor enighet om att mänsklig aktivitet, främst utsläpp av växthusgaser 

men även förändrad markanvändning, har påverkat och påverkar klimatet. 

Klimatsystemet har dock en betydande tröghet vilket innebär att förändringar i 

mänsklig aktivitet inte omedelbart ger utslag i klimatförändringar, även om det 

framtida klimatet därav förändras. Således kommer den globala medeltemperaturen 

att öka fram till nästa sekelskifte även om den mänskliga påverkan omedelbart 

slutade. Det vill säga även om mänskligheten inte brände en enda liter fossil olja 

till så skulle jordens medeltemperatur öka under många årtionden framöver. De 

antagna framtida utsläppsnivåerna bestäms genom så kallade scenarier. Varje 

scenario inbegriper socioekonomisk utveckling, befolkningsutveckling, den 

tekniska utvecklingen och utnyttjandet av miljöresurser. De scenarier som utarbetats 

av FN:s klimatpanel finns beskrivna i rapporten ”Special Report on Emission 

Scenarios” (SRES). Efter att utsläppsscenarierna fastställs har man med hjälp av 

fysikens lagar och kraftfulla datorer beräknat det framtida klimatet globalt och 

regionalt. Beroende på vilket utsläppsscenario som legat till grund för beräkningen 

har olika klimatscenarier presenterats. Olika forskargrupper har också 

presenterat olika resultat för samma utsläppsscenario, vilket visar på en viss 

osäkerhet i beräkningarna. 

inlaga_2008-02-12.indd 14 2008-02-15 11:22:10 

4

5 


Resultaten av beräkningar för olika scenarier gör att man räknar med att den 

globala årsmedeltemperaturen vid slutet av detta århundrade har ökat med mellan 

2 och 6 grader jämfört med perioden 1960–1991. Denna siffra är dock inte 

representativ för nordligt belägna länder under vintersäsongen eftersom man 

räknar med en betydligt större temperaturökning här. På SMHI:s Rossby Center 

har man även tagit fram scenarier för hur det regionala klimatet kan se ut i 

Sverige. Man har då valt ut några av FN:s utsläppsscenarier, men valt bort de 

mest extrema, och därifrån tagit fram klimatscenarier för Sverige med regional 

upplösning. I dessa klimatscenarier tros temperaturen öka med mellan 3 och 8 

grader vintertid och 1 och 5 grader sommartid jämfört med referensperioden 

1961–1990. Förutom en ökning av temperaturen kan man i dessa scenarier se 

en ökning av nederbörden. Denna ökning förväntas vara speciellt kraftig i norra 

Sverige. Det finns även tecken som tyder på att man i Skåne kan få uppleva 

torrperioder under någon av de varmaste månaderna. Dessutom förväntas vi få 

uppleva fler klimatextremer, såsom stormar, skyfall och värmeböljor. Det finns 

mer att läsa om hur klimatet i olika regioner av Sverige ser ut i klimatscenarierna 

på SHMI:s hemsida där man interaktivt beskriver ”Sveriges framtida klimat”. 

2.3 Climatools och klimatscenarier 

Inom det svenska klimatanpassningsprogrammet Climatools har tre scenarier 

tagits fram som i huvudsak baseras på SRES utsläppsscenarier, med tillhörande 

globala och regionala klimatsimuleringar, för att ligga till grund för anpassning 

till den framtida miljön i olika regioner av Sverige. Forskningsprogrammet har 

valt att särskilt fokusera på regionerna Skåne, Mälardalen och Västerbotten. I 

rapporten ”Lika varmt som i Tyskland eller Nordafrika” presenteras klimat- 

scenarier för dessa regioner vid slutet av 2000-talet (Parmhed & Carlsson- 

Kanyama, 2007). I rapporten finns mer detaljerad information om klimat, klimatförändring 

och beräkningar, och om klimatförändring i övriga världen respektive 

de tre regionerna. Scenarierna är namngivna efter områden som i dag har en medeltemperatur 

som motsvarar den medeltemperatur som enligt de olika 

scenarierna kommer att gälla för Umeå. Detta är ett enkelt sätt att illustrera hur 

stor temperaturökningen vid slutet av innevarande sekel kan bli. Det första 

scenariot återspeglar ett oförändrat klimat i Umeå vid år 2100, jämfört med idag. 

Det andra scenariot motsvarar ett genomsnitt i förhållande till de resultat som 

presenterats av IPCC, och beskriver hur Umeå vid sekelskiftet 2100 har en årsmedeltemperatur 

som i dagens Tyskland. Enligt det tredje och sista klimat- 

scenariot ökar temperaturen mer – enligt detta scenario motsvarar årsmedeltemperaturen 

i Umeå år 2100 dagens årsmedeltemperatur i Nordafrika. Illustrationen 

inlaga_2008-02-12.indd 15 2008-02-15 11:22:11


med Umeå och sydliga regioner gäller endast årsmedeltemperaturen, eftersom 

klimatet till stor del beror på andra faktorer, bl.a. geografi och solljus. 

Syftet med Climatools klimatscenarier är att spegla den osäkerhet som finns om 

hur stor den framtida klimatförändringen kan bli. Vi vet ju inte alls hur snabbt 

samhället lyckas med att begränsa utsläppen av växthusgaser och att modellera 

klimatet framåt i tiden är komplicerat. Trots dessa osäkerheter finns det en hel del 

vi vet och kan fastslå om det framtida klimatet. För att kort sammanfatta kan vi 

förvänta oss en längre växtsäsong till följd av uppvärmningen och en ökning av 

antalet varma och mycket varma dagar per år. Dessutom förväntas antalet extrema 

händelser, som stormar och kraftiga regn med översvämningar, att bli vanligare. 

Vidare kommer snötäcket att flyttas inåt landet och norröver, och antalet frostnätter 

minska kraftigt. Någon höjning av havsnivån är inte aktuell i norra Sverige 

(snarare tvärtom eftersom landhöjningen kompenserar detta). Däremot kan det 

komma att bli några decimeter högre havsnivå i Mälardalen enligt det tredje 

scenariot och upp till nästan en meter högre havsnivå i Skåne enligt både det 

andra och det tredje scenariot. 

De tre scenarier som just har beskrivits används inom Climatools för att visa inom 

vilka gränser en klimatförändring troligen kan infalla. Sådana scenarier kommer 

nu att utvecklas och användas när det utvecklas verktyg som gör det möjligt att 

anpassa sektorer inom landsting och kommun på regional och lokal nivå. 

Antalet dagar med snötäcke avtar med stigande temperatur 

inlaga_2008-02-12.indd 16 2008-02-15 11:22:12 

6

2.4 Extremt väder 

7 


Klimatet består inte bara av medelvärden som medelnederbörd och medeltemperatur. 

Även händelser som är mer sällsynta hör klimatet till och benäms ofta 

extremer. Extremer uppträder ofta lokalt även om t.ex. stormar, värmeböljor och 

köldknäppar kan drabba stora områden under kortare eller längre tid. I samband 

med klimatförändring talas det mycket om extremer. I sammanhanget bör man 

vara medveten om att det finns olika sorters klimatextremer. En del är våldsamma 

urladdningar, som häftiga ösregn, andra byggs upp genom att någon väderlek 

dominerar under längre tid, t.ex. en värmebölja eller en period av torka. De 

sistnämnda behöver inte vara extrema i sig, utan det kan räcka med att den sammantagna 

effekten blir kännbar för samhället. Antingen definieras klimatextremer 

utifrån att inträffandet är synnerligen ovanligt eller så defineras de utifrån att de 

påverkar samhälle, miljö och hälsa på ett kännbart sätt. I det senare fallet så definieras 

en händelse som extrem om allvarliga påfrestningar uppstår. En värmebölja 

som påverkar hälsan är ett exempel på en klimatextrem av det senare fallet, emedan 

den vanligt förekommande definitionen högsommarvärme är en klimat- 

extrem som definieras av förekomstgrad snarare än genom dess hälsokonsekvenser 

för samhället. 

I och med att klimatet förändras kommer utgångspunkterna för vad som betraktas 

som ovanligt och vanligt att förändras vad gäller de väderextremer som definierats 

utifrån hur ofta de inträffar. Detta innebär t.ex. att om det sker en grads förskjutning 

mot varmare medeltemperaturer genomgående för alla dagar under ett 

år så blir antalet värmeextremer rent statistiskt inte fler. Däremot så kan påverkan 

på samhället blir större i form av värmeböljor och torka. Antalet varma dagar 

kan också bli fler utan att medeltemperaturen ökar genom att det inträffar flera 

varma dagar relativt sett. Då blir också den totala påverkan på samhället större. 

Kopplingen mellan en ökning av vissa väderextremer som inte är en direkt följd 

av temperaturen och ett varmare klimat beror bl.a. på att ju varmare det blir desto 

mer energi finns det för avdunstning och rörelser i luften. En varmare atmosfär 

kan dessutom innehålla mer vatten, vilket kan leda till krafigare regn, och varmare 

hav kan leda till fler orkaner och stormar. Hur antalet värmeextremer kan 

förändras i förhållande till nuvarande klimat illustreras i figur 2.1. på nästa sida. 

Att variabiliteten av temperaturen ökar när temperaturen ökar har visats i klimatsimuleringar 

för bl.a. Frankrike. 

Vad gäller studier av värmeböljors effekt på hälsan så definieras väderextremer 

olika beroende på geografiskt område och befolkningens känslighet för värme. 

Generellt sett så måste värmen hålla i sig i ett visst antal dagar och överstiga en 

inlaga_2008-02-12.indd 17 2008-02-15 11:22:12


viss temperatur. Man brukar i definitionen 

utgå från dygnets medel, 

maximum, minimum eller upplevd 

temperatur och eventuellt ta luftfuktigeheten 

i beaktande för att 

sedan avgöra om det är en extrem 

eller inte utgående från hur många 

dödsfall den kräver. Detta innebär 

helt enkelt att man i Sverige inte 

kan använda samma definiton av 

värmebölja som man gör i medelhavsländerna, 

när det gäller hur den 

påverkar hälsan. 

Figur . . Illustration av frekvens (antal dagar) av 

temperaturer per år. De heldragna linjerna föreställer 

frekvenserna för temperatur i ett oförändrat klimat och 

de streckade i ett varmare klimat. I den nedre bilden 

ökar antalet värmeextremer relativt medeltemperaturen 

samtidigt som köldextremerna kvarstår. 

8 

Frekvens 

Frekvens 

Ökning av medeltemperatur 

Kallt 

Ökning av variabilitet och 

medeltemperatur 

Kallt 

Medel Varmt 

Medel Varmt 

Nuvarande klimat 

Framtida klimat 

inlaga_2008-02-12.indd 18 2008-02-15 11:22:12

3. Hälsoeffekter av extrema 

väderhändelser och värme 

9 


3.1 Hälsoeffekter av extrema väderhändelser 

En av effekterna av klimatförändringarna är att det kommer att bli allt vanligare 

med extrema väderhändelser såsom stormar och kraftiga regn som leder till över- 

svämningar och skred. Extrema väderhändelser kan göra att infrastruktur tar 

skada, t.ex. genom att vägar blir oframkomliga. El- och vattenförsörjningen kan 

slås ut, och det kan bli svårt att nå ut till de drabbade. Speciellt sårbara grupper är 

äldre ensamboende och fysiskt och psykiskt handikappade. 

Extrema väderhändelser kan också göra att bostäder förstörs vilket leder till att 

människor behöver hjälp med alternativa bostäder under kortare eller längre 

perioder. Både dödsfall och personskador kan uppkomma under själva ovädret 

eller senare i uppröjningsfasen. De som varit med om en väderkatastrof kan även 

drabbas av psykiska problem. Detta observerades t.ex. efter stormen Gudrun. 

Översvämningar och ökade vattenflöden kan leda till att sjukdomsframkallande 

organismer eller giftiga ämnen kommer i kontakt med dricksvatten (se vidare i 

avsnitt 5). 

Tromber på svenska västkusten 

Kommunerna har enligt 

lagen om skydd mot 

olyckor skyldighet att 

undersöka riskerna i 

kommunen och ha ett 

handlings-program för 

både förebyggande 

åtgärder och räddningsinsatser 

(Carlsson- 

Kanyama m.fl., 2006; 

Klimat- och sårbarhetsutredningen, 

2007), 

vilket minskar risken för 

allvarliga konsekvenser 

av vissa typer av 

extrema väderhändelser. 

inlaga_2008-02-12.indd 19 2008-02-15 11:22:14


3.2 Direkta effekter av värme på dödligheten 

Att det existerar samband mellan extrema temperaturer och dödlighet är känt 

sedan lång tid tillbaka, men i vilken grad detta är direkta effekter av temperaturen 

eller vädret och i vilken grad det är en effekt av andra riskfaktorer är inte 

fullständigt klarlagt. Exempelvis visar även virusepidemier och luftföroreningar 

mönster som hänger samman med årstid och väder, varför effekter kan vara svåra 

att särskilja. 

Värmeböljor är förknippade med stor överdödlighet. 

0 

Senare års forskning om temperatur, 

värmeböljor och dödlighet finns sammanfattad 

i vetenskapliga översikts- 

artiklar som visar att det finns 

ett omfattande underlag (Basu & 

Samet, 2002a, b). Från Norden och 

Nordeuropa kommer dock bara ett 

fåtal undersökningar av hur värme 

påverkar dödligheten (Nafstad m.fl., 

2001; Nayha, 2005), medan många 

studier gjorts i USA och länder i 

Sydeuropa. 

Sambandet mellan dygnets temperatur och antalet dödsfall kan enligt de flesta 

studierna beskrivas som en V- eller U-formad kurva, d.v.s. en kurva med ett minimum 

(spetsen på V eller botten på U) som representerar en ”optimal temperatur” 

med låg dödlighet (se figur 3.1). Vid denna optimala temperatur är alltså antalet 

dödsfall som lägst och 

vid både högre och 

lägre temperatur blir 

det dagliga antalet 

dödsfall högre. Den 

optimala temperaturen 

kan fastställas också 

med hänsyn tagen till 

andra faktorer som 

påverkar dödligheten, 

t.ex. influensaförekomst. 

Den optimala 

temperaturen varierar 

Riskökning % 

Minimum 

Temperatur 

Figur 3. . Illustration av hur sambandet mellan temperatur och dödlighet 

generellt ser ut. 

inlaga_2008-02-12.indd 20 2008-02-15 11:22:16


I Sverige har vi under lång tid anpassat våra bostäder och vårt beteende till stränga vintrar. 

mellan olika delar av världen beroende på platsens klimat och samhällets och 

befolkningens anpassning till klimatförhållandena. I Norge är den optimala temperaturen 

beräknad till ca 12 grader, i Finland ca 14, i London ca 20 och i Aten 

ca 25 grader. 

Effekten av temperatur på dödligheten, t.ex. i samband med värmeböljor och 

köldperioder, påverkas av levnadsstandarden. Exempelvis har andelen luftkonditionerade 

eller centraluppvärmda bostäder betydelse. I London har effekterna på 

dödligheten av såväl kyla som värme avtagit under 1900-talet, trots att andelen 

äldre i befolkningen har ökat. De svagare effekterna av temperatur tolkas som 

ett resultat av högre levnadsstandard (Carson m.fl., 2006). I USA har en ökad 

förekomst av luftkonditionering minskat effekterna av värme (Davis m.fl., 2003). 

Några studier har undersökt hur långvarig temperaturens inverkan på dödligheten 

är och funnit att en ökning av antalet dödsfall på grund av värme visar sig tämligen 

omedelbart och blir kortvarig om värmen avtar, medan effekten av kyla kan 

bestå i flera veckor. 

Varmare vintrar kan innebära fördelar som att antalet dödsfall i hjärt- och kärlsjukdom 

och andningsorganens sjukdomar minskar. Minskning anses dock 

exempelvis för USA inte kompensera den ökade dödligheten under sommaren, 

inlaga_2008-02-12.indd 21 2008-02-15 11:22:18


den förväntas istället öka totalt sett över året (Medina-Ramón M. & Schwartz J., 

2007; Kalkstein L. S. & Greene J. S., 1997). I Europa ser man en större känslighet 

för kyla i länder som har ett varmare klimat än Sverige och att överdödligheten 

vintertid är större (Mercer, 2003; Healy, 2007). Orsaken är antagligen att vi i 

Sverige, liksom i Finland, har utvecklat en livsstil som skyddar oss mot köldexponering 

(The Eurowinter Group, 1997). Det finns dock en stor osäkerhet beträffande 

mekanismerna bakom temperatureffekten under vintertid. Oklart är bl.a. hur 

virussjukdomar som influensa och vinterkräksjuka (norovirus) hänger samman 

med temperatur, årstid och luftfuktighet och hur väl man lyckats ta hänsyn till 

sådana förhållanden när man bedömt effekten av kyla på dödlighet. Eftersom 

virussjukdomar också kan leda till dödsfall hos personer med bl.a. hjärt-kärlsjukdomar, 

är det ofta svårt att precisera vilken ökning som direkt orsakas av temperaturen 

och vad som orsakas av virus. 

Varma dagar och längre värmeböljor ökar risken olika mycket för individer med 

olika hälsotillstånd. Generellt är alla åldersgrupper utsatta vid värmeböljor, men 

ökningen av antalet dödsfall är av flera orsaker större bland äldre personer (Basu 

& Samet, 2002a, b). Speciellt äldre kvinnor har visat sig känsliga för värme, bl.a. 

därför att de i större utsträckning tar vätskedrivande mediciner, men man tror 

även att beteendemönster kan vara betydelsefulla (Rey m.fl., 2007; Pirard m.fl., 

2005; Stafoggia m.fl., 2006; Fouillet m.fl., 2006). Även om de största riskerna 

föreligger hos äldre, och speciellt hos äldre kvinnor, så har man bl.a. vid värmeböljan 

2003 observerat ökningar av dödligheten bland spädbarn av motsatta könet 

(Fouillet m.fl., 2006). Med åldrandet följer fysiologiska förändringar i värmereglering 

och vätskebalans, vilket gör att äldre troligen inte lika bra uppfattar och 

reagerar på effekter av värmen. Av betydelse är också att äldre personer mer ofta 

har de sjukdomar som ger särskild känslighet för värme, främst hjärt- och kärlsjukdom, 

lungsjukdom och försämrad njurfunktion. Läkemedel som ofta används 

av äldre kan också förändra värmereglering, 

cirkulation och vätskebalans, 

särskilt betablockerare och 

vätskedrivande mediciner (Basu 

& Samet, 2002b; Havenith, 2001; 

McGeehin & Mirabelli, 2001). 

Psykiska funktionshinder, inklusive 

demenssjukdomar, liksom användning 

av barbiturater, fenotiaziner 

etc. för psykisk sjukdom, kan också 

medföra att man inte uppfattar riskerna 

med värmen (Basu & Samet, 

Viss medicinering kan öka risken för dödsfall vid hög värme 2002a, b; Semenza m.fl., 1996). 

inlaga_2008-02-12.indd 22 2008-02-15 11:22:20

3 


De flesta värmerelaterade dödsfallen drabbar äldre personer genom cirkulationsrubbningar 

som hjärtsvikt eller proppar i hjärtat (hjärtinfarkt) eller i hjärnan 

(slaganfall). När kroppstemperaturen stiger strävar kroppen efter att återställa 

värmebalansen genom ett ökat blodflöde ut i huden och genom svettning. Ofta 

kompenseras inte salt- och vätskeförlusterna tillräckligt. Detta leder till en ökad 

belastning på hjärtat samtidigt som blodet koncentreras och blir mera proppbenäget. 

Risken för blodproppar ökar mest hos personer med dåliga kärl och redan 

höga blodfetter. Överviktiga löper också större risk att avlida vid hög värme, 

eftersom fettvävnad kapslar in värmen och hjärtat därmed måste arbeta hårdare 

för att reglera temperaturen i kroppen. Om dessutom luftfuktigheten är hög 

avdunstar inte svetten lika lätt från huden, vilket resulterar i sämre avkylning och 

att hjärtat jobbar ännu hårdare. 

Värmeslag är ovanligt på våra breddgrader, men förekommer ibland även 

bland unga och friska som ansträngt sig kraftigt i värme eller stekande solsken. 

Exempelvis kan maratonlöpare och utomhusarbetare drabbas. Risken för värmeslag 

är dock större hos äldre, överviktiga och andra i sämre fysisk kondition. 

Värmeslag innebär att kroppen är överhettad, dess temperaturreglering sviktar, 

svettningen slutar fungera och påverkan på centrala nervsystemet leder till yrsel, 

orienteringsproblem, avtrubbning och svimningar – man talar även om ”solsting”. 

Om kroppstemperaturen når över 41 grader kan situationen bli allvarlig, och vid 

temperaturer över 42 grader uppstår ofta cellskador i hjärna, njurar, blodkärl och 

lever eftersom viktiga cellproteiner koagulerar. Värmeslag har ofta dödlig utgång 

om inte den drabbade snabbt får svalka, vätska och nödvändig behandling. 

Kroppen har normalt förmåga att anpassa sig till att tåla värme bättre, särskilt 

om man utsätter sig för värme upprepade gånger. Detta beror bl.a. på att svettningsförmågan 

förbättras genom att svettkörtlarnas kapacitet ökar. Med ökad 

svettningsförmåga förbättras kylningen av hudytorna, och belastningen på hjärtat 

minskar. Vissa studier har funnit att heta dagar i slutet av sommaren påverkar 

dödligheten mindre än heta dagar i början av sommaren, medan å andra sidan 

tycks långa värmeböljor farligast. 

Det är ännu inte helt klarlagt hur mycket livet vanligtvis förkortas för personer 

som avlider i samband med värmeböljor. Om det enbart skulle röra sig om en kort 

tidigareläggning av dödsfall som ändå snart skulle inträffa, så kallad ”harvesting” 

(’skördande’), borde dagarna med hög dödlighet kompenseras av en åtföljande 

period med lägre dödlighet än normalt (Kalkstein, 1993, 1995). Hur mycket av 

den ökade dödligheten vid extrema temperaturer som utgörs av harvesting tycks 

dock skilja sig mellan olika städer och befolkningar. För värmeeffekten i London 

tycks det vara en betydande andel (Hajat m.fl., 2005). I bl.a. Frankrike och USA 

inlaga_2008-02-12.indd 23 2008-02-15 11:22:20


har det visat sig att antalet dödsfall bland personer som ej finns på sjukhus ökar 

mer än bland inneliggande patienter (Fouillet m.fl., 2006). 

Värmen över stora delar av Europa sommaren 2003 fick mycket omfattande 

konsekvenser. Totalt i Europa beräknas mellan 22 000 och 45 000 fler dödsfall 

än normalt ha inträffat under två veckors värmebölja, och episoden drabbade 

främst äldre personer i städer (Kosatsky, 2005; Vandentorren m.fl., 2004; Conti 

m.fl., 2005; Le Tertre m.fl., 2006). Värmeböljan 2003 var dock inte riskfri för 

yngre människor heller, utan ökad dödlighet kan ses i alla åldersgrupper, liksom 

vid andra allvarliga värmeböljor som drabbat Frankrike de senaste 30 åren (Rey 

m.fl., 2007; Fouillet m.fl., 2006). Att fler dödsfall sker i städer kan förklaras av 

att temperaturen är högre i städer än i omkring liggande områden (landsbygd). 

Detta fenomen benämns ”urban heat island”. Man har även visat att bostadens 

och omgivningens karaktär har betydelse för hur utsatt man är under värmeböljan, 

liksom även om man bor ensam eller sover på översta våningen (Vandetorren 

m.fl., 2006). 

Studier av värmeböljan i Frankrike i augusti 2003 visade att orsaken till att överdödligheten 

varierade mycket mellan olika städer och regioner i landets olika 

delar berodde på ett flertal faktorer (Pirard m.fl., 2005). Dessa faktorer var 

a) olika åldersfördelning i befolkningen; b) stadsstorlek; c) så kallad ”urban heat 

island”-effekt; d) marknära ozon; e) kulturella skillnader; f) tidigare anpassning 

till mycket höga temperaturer. 

I större städer, som t.ex. Stockholm, är temperaturen ofta högre än på den omgivande landsbygden. 

inlaga_2008-02-12.indd 24 2008-02-15 11:22:23 

4

3.3 Svenska samband 

5 


Den första svenska studien av hur temperaturen och värmeböljor påverkar dödligheten 

fokuserar på 41 församlingars befolkning (ca 1,1 miljoner invånare) inom 

Storstockholm under perioden 1998–2003 (Rocklöv & Forsberg, 2007). Analysen 

har byggts upp stegvis för att finna vilken temperatur som är ”optimal” och därefter 

belysa hur dödligheten ökar vid högre och lägre temperaturer. Årstiderna har 

dessutom studerats separat, och analyser har gjorts för att belysa om det finns en 

extra kraftig ökning av dödligheten vid varma perioder som i svenskt perspektiv 

skulle kunna betraktas som ”värmeböljor”. 

Studien baseras på dygnsvisa uppgifter om medeltemperaturen i Stockholm, antal 

dödsfall (förutom yttre orsaker) samt antal sjukhusinläggningar för influensa, 

vilket är en viktig faktor att räkna bort. Data angående dödsfall och sjukhus- 

inläggningar har hämtats från Dödsorsaksregistret respektive Patientregistret vid 

Socialstyrelsen. 

Den svenska studien visar att sambandet mellan dödligheten och dygnsmedeltemperaturen 

sett över hela året har ett V-format utseende om man räknar bort 

påverkan av faktorer som influensa, årstid, tidstrend och veckodag. Vid analysen 

har en uppdelning på sommar och vinter gjorts för att särskilja effekten vid kyla 

från värme, med brytpunkt på 11–12 grader. Av figurerna 3.2 och 3.3 framgår 

Riskökning (%) 

0 5 10 15 20 

10 15 20 25 

Temperatur 

Figur 3. . Effekten av dygnsmedeltemperaturen på dagligt antal dödsfall under sommaren beskriven med en 

mjuk funktion där påverkan av årstid, tidstrend, veckodag och influensa räknats bort. De streckade linjerna visar 

på osäkerheten av beräkningen, där riskökningen ligger emellan dessa linjer med 95 procents sannolikhet. 

inlaga_2008-02-12.indd 25 2008-02-15 11:22:23


Riskökning (%) 

0 5 10 15 

-10 0 10 

Figur 3.3. Effekten av dygnsmedeltemperaturen på dagligt antal dödsfall under vintern beskriven med en mjuk 

funktion där påverkan av årstid, tidstrend, veckodag och influensa räknats bort. De streckade linjerna visar på 

osäkerheten av beräkningen och emellan dessa linjer återfinns riskökningen med 95 procents sannolikhet. 

den procentuella ökningen vid högre och lägre temperaturer, och att dödligheten 

ökar kraftigare vid höga temperaturer än vid låga. Av figur 3.2 framgår att risken 

ökar då temperaturen är något över 20 grader. Någon liknande ökning kan inte 

ses för de låga temperaturer som visas i figur 3.3. När temperatureffekten beräknades 

linjärt var det för sommarperioden som den största signifikanta effekten för 

ett medelvärde av dygnsmedeltemperaturen över två dagar kunde urskiljas. Den 

totala relativa ökningen av dödligheten per grad högre temperatur över de senaste 

två dygnen var 1,4 procent (med 95 procent konfidensintervall = 0,8–2,0 procent), 

där det första dygnet bidrar mest till effekten. 

För att även fånga upp effekter som verkar icke-linjärt, t.ex. vid värmeböljor, 

skapades en indikatorvariabel för detta. Vid temperaturer mellan 22 och 23 grader 

(för knappt omkring 5 procent av sommardagarna som studerats mätte dygnets 

medeltemperatur över 23 grader) och vid minst två dagar i rad med denna temperatur 

klassades dygnet som infallande under en värmebölja. Då reducerades den 

linjärt specificerade relativa ökningen av daglig dödlighet från 1,4 procent till 

mellan 1,1 och 1,2 procent, men under värmeböljor tillkom dessutom en ökning 

av dödligheten på mellan 3,1 och 7,7 procent. 

6 

Temperatur 

inlaga_2008-02-12.indd 26 2008-02-15 11:22:23

7 


För vintersäsongen och köldeffekter sågs en linjär effekt motsvarande 0,7 procents 

ökning för varje grad som temperaturen sjunker. Det förefaller inte finnas 

någon motsvarighet till värmebölja när det gäller köld, eventuellt beroende på att 

vi är väl anpassade till kyla genom vår byggstandard, uppvärmning och beteende. 

Vidare är vintereffekterna känsliga för influensautbrott. Dessa är inte möjliga att 

fullt ut räkna bort från statistiken eftersom influensan följer ett årtidsmönster som 

liknar temperaturens. Detta kan leda till att man överskattar effekterna av temperaturen 

vintertid. 

Den optimala dygnsmedeltemperaturen i Stockholm på mellan 11 och 12 grader 

överensstämmer bra med resultaten i en studie från Oslo (Nafstad m.fl., 2001), i 

vilken effekten av värme under sommaren dock inte blev statistiskt säkerställd, 

troligen på grund av en för vid definition av sommar (april–september). Om 

man inte räknar med en generell årstidseffekt blev den optimala temperaturen i 

Stockholm ca 2 grader högre, vilket stämmer bra med en finsk studie som inte tar 

hänsyn till årstidsmönstret (Nayha, 2005). Sammantaget talar data från Norden 

för en högre dödlighet både vid höga och låga temperaturer, men den beräknade 

temperatureffektens storlek beror på flera faktorer, bl.a. hur årstidens betydelse 

hanteras i analysen. 

Eftersom det inte finns några detaljerade analyser från Sverige eller Norden är det 

ännu inte klarlagt vilken temperaturvariabel som bäst beskriver risken för en ökad 

dödlighet. Dygnsmedeltemperaturen behöver inte vara den bästa riskindikatorn. 

I stället skulle t.ex. nattens lägsta temperatur eller dygnets maximala temperatur 

kunna visa sig mer relevant. Kunskapen är nödvändig för att införa varningssystem. 

För Stockholm konstaterades en extra kraftig ökning av dödligheten efter 

minst två dagars ”värmebölja”, vilket är en effekt som observerats också i andra 

studier (Hajat m.fl., 2006). Vid ännu högre temperaturer än vi hittills varit vana 

vid i Sverige kan effekterna komma att bli mer dramatiska än vad befintliga data 

förutsäger, vilket var fallet i Frankrike 2003, med relativa risker långt över förväntat 

från tidigare dagar. Man bör också väga in luftfuktighet som en parameter 

som kan påverka konsekvenserna av en värmebölja. Preliminära svenska resultat 

(Rocklöv m.fl., manus) indikerar en ökad dödlighet då det är varmt och luftfuktigheten 

är hög. 

inlaga_2008-02-12.indd 27 2008-02-15 11:22:23


4. Utomhusmiljö och inomhusluft 

4.1 Förändrad pollenförekomst 

Klimatförändringen under de senaste årtiondena har redan uppmärksammats av 

botaniker och pollenforskare som uppmätt en allt tidigare start på vegetations- 

och pollensäsongen, och därmed med åren allt längre säsonger (Beggs, 2004; 

Menzel m.fl., 2006; FN:s klimatpanel, 2007b). Över en trettioårsperiod har vårens 

ankomst flyttats tidigare i genomsnitt över en vecka i Europa (Menzel m.fl., 

2006) och växtsäsongens längd har ökat ännu mer. Det betyder att perioden då 

det förekommer träd-, gräs- och örtpollen har förlängts och kommer att bli ännu 

längre. Det varmare klimatet kan vidare medföra att nya pollenproducerande växter 

etablerar sig och att vissa allergenproducerande gräs och lövträd breder ut sig. 

Vissa studier tyder också på att pollenproduktionen ökar med ökad koldioxidhalt 

i luften. Ökade nederbördsmängder kan möjligen verka i motsatt riktning då regn 

”tvättar” ur pollen från luften. Regn liksom åska kan dock också få pollenkornen 

att brista och sprida små partiklar av fritt allergen, vilket ibland skapar observerbara 

”astmaepisoder” efter åska. 

Pollensäsongen blir längre 

8 

Allergiförekomsten beror främst på 

genetiska faktorer, exponering för 

allergen och faktorer som påverkar 

immunsystemet. Till skyddsfaktorerna 

tycks höra att tidigt utsättas för vissa 

smittämnen, vilket gör att den som bor 

mer primitivt med äldre syskon och djur 

tycks ha lägre risk. Allergi är vanligt i 

länder som Sverige, pollenallergi förekommer 

hos mellan 15 och 29 procent 

av unga vuxna. Klimatförändringen 

kan medföra att perioden med besvär 

blir längre för dem som är allergiska. 

Förekomsten av allergen har också 

betydelse för risken att utveckla allergi. 

Särskilt om det finns vissa ”tidsfönster” 

i ett barns utveckling där exponeringen 

är mest avgörande, kan ökad pollenförekomst 

leda till att fler utvecklar 

pollenallergi. 

inlaga_2008-02-12.indd 28 2008-02-15 11:22:27

4.2 Fukt, mögel och kvalster inomhus 

9 


Ökad nederbörd och fler översvämningar kan komma att göra fuktskador på 

byggnader vanligare, och detta kan i sin tur göra att människor exponeras mer för 

ämnen från fuktskadade material och för mögelsporer. Även om mögelallergi är 

ovanligt är risken för astma och luftvägsproblem mellan 30 och 50 procent högre 

i fuktskadade hus (Fisk m.fl., 2007). 

I milda klimat hänger astma hos barn ofta samman med kvalsterallergi. På nordliga 

breddgrader och på högre höjd är relativa luftfuktigheten inomhus i uppvärmda 

utrymmen på vintern ofta mycket låg eftersom utomhustemperaturen är 

låg och kall luft kan innehålla mycket lite vatten. Detta leder till att allergi mot 

husdammskvalster blir ytterst ovanlig i dessa miljöer eftersom kvalster inte klarar 

sådana förhållanden. Hög höjd och stora temperaturskillnader mellan sommar och 

vinter är därför förknippat med lägre astmarisk (Weiland m.fl., 2006). I Väst- 

europa ökar i dag förekomsten av astma hos barn då inomhusluftens genomsnittliga 

relativa fuktighet ökar. Med flera grader mildare vintrar kommer kvalster att 

spridas till områden som hittills varit fria från detta allergen. 

4.3 Inverkan på luftföroreningshalter 

Ett förändrat klimat kan på flera sätt påverka halterna av luftföroreningar, och 

även utsläppsbegränsande åtgärder för att bromsa klimatförändringen kan göra 

detta. Högre temperaturer påskyndar många kemiska reaktioner i atmosfären 

och ökar avdustningen av flyktiga ämnen. Där klimatförändringen främst märks 

genom högre temperaturer, t.ex. i södra Europa, väntas bildningen av ozon och 

sekundära partiklar öka. 

Dessa föroreningar har 

samtliga en ogynnsam 

effekt på människor, och 

kan både kortsiktigt och 

långsiktigt påverka sjuklighet 

och dödlighet. Modell- 

beräkningar från bl.a. 

SMHI tyder dock på att 

Sverige bara i liten 

utsträckning kommer att få 

ökade problem med ozon 

och partiklar till följd av 

Rök från skogsbränder kan öka dödligheten 

inlaga_2008-02-12.indd 29 2008-02-15 11:22:29


den förväntade klimatförändringen. Detta hänger bl.a. samman med att man kan 

förvänta sig en ökad molnighet och nederbörd i norra Europa. 

Torka kan också komma att öka spridningen av partiklar från torra områden, och 

kan även leda till utsläpp av sot och gaser från skogsbränder. I Sverige förekommer 

redan föroreningar av det slaget som transporterats lång väg med sydliga och 

ostliga vindar. 

Mildare vintrar minskar uppvärmningsbehoven och skulle kunna minska utsläppen 

från värmepannor. Samtidigt kan en övergång från elvärme till biobränslen få 

en motsatt effekt. Mer vind kan påskynda utspädningen av föroreningen. 

inlaga_2008-02-12.indd 30 2008-02-15 11:22:29 

30

5. Smittspridning 

5.1 Vattenrelaterade sjukdomar 

3 


Globalt sett är vattenrelaterade sjukdomar en vanlig orsak till både sjukdom och 

död. Det är framför allt barn under fem år i utvecklingsländer som drabbas av 

diarrésjukdomar som beror på dålig vattenkvalitet. Vissa sjukdomsframkallande 

organismer hittar man specifikt i tropikerna, medan andra är globalt spridda 

såsom Cryptosporidium och Campylobacter (Hunter, 2003). Även i västvärlden 

är vattenrelaterade sjukdomar ett problem, och diarrésjukdomar drabbar ca 20 

procent av Europas befolkning årligen vilket får betydande ekonomiska följder, 

genom såväl vårdkostnader som förlorad arbetstid. En del av infektionerna kan 

också ha mer komplicerade förlopp hos sårbara individer (Kovats m.fl., 2006). 

Kan klimatförändringar påverka förekomsten av dessa sjukdomar? 

Klimatförändringar kan påverka förekomsten av dessa sjukdomar på flera olika 

sätt: genom kraftiga regn och ökade flöden och genom förändringar i vattentillgången. 

På så vis kan klimatförändringen komma att förändra våra vattentillgångar 

vad gäller kvalitet, kvantitet och tillgänglighet (Svensson, 2007, 

Kovats m.fl., 2006, Stanwell-Smith, 2001). 

Kraftiga regn och ökade flöden 

Klimatförändringar kan leda till ökade mängder av kraftiga regn som leder till 

ökade flöden och ibland översvämningar. Flera utbrott av vattenrelaterade sjukdomar 

har skett i samband med kraftiga regn. Currio m.fl. (2001) fann att mer 

än 50 procent av de 548 utbrott av vattenrelaterade sjukdomar som inträffade i 

USA mellan 1948 och 1994 föregicks av extremt kraftigt regn. Dessa regn kan 

göra att sjukdomsframkallande organismer som förekommer i jord och mark, 

såsom Escherichia coli O157:H7, Cryptosporidium pavum och Campylobacter, 

förorenar vattentäkter genom flöden som annars inte skulle förekomma. 

Sjukdomsframkallande organismer hos kreatur och i avloppsvatten kan komma i 

kontakt med dricksvatten och förorena det. Privata brunnar, sjöar och andra vattendrag 

är särskilt i riskzonen (Hunter, 2003), och även kvaliteten på badvatten 

kan alltså påverkas. Även vatten som används för bevattning av grödor kan 

kontamineras. 

Extrema väderhändelser kommer också att öka risken för föroreningar genom 

översvämningar och skador på vattenrening och avlopp som gör att sjukdomsframkallande 

organismer kan läcka in i vattenledningsnätet. Det finns även en risk 

inlaga_2008-02-12.indd 31 2008-02-15 11:22:29


Översvämningar ökar risken för utbrott av vattenrelaterade 

sjukdomar 

3 

att kemikalier av olika slag kan 

läcka in om marken är kontaminerad. 

Genom ökade flöden kan vatten 

och föroreningar transporteras 

snabbare genom marken, vilket 

kan medföra att markens naturligt 

renade förmåga kan försämras 

(Svensson, 2007; Klimat- och 

sårbarhetsutredningen, 2007). 

Temperatureffekter 

Klimatförändringar ger ett 

varmare klimat, och ökade temperaturer 

kan leda till en ökad 

bakterietillväxt och sämre dricksvattenkvalitet. Vatten kan också komma att 

påverkas som källa för rekreation. En ökad temperatur kan i sig leda till en ökad 

algblomning av blågröna alger (cyanobakterier) som producerar olika gifter som 

kan ge hälsoeffekter på såväl människa som djur. Hudreaktioner är vanliga, men 

algerna kan också kopplas till sjukdomar som snuva, mag-tarmsymptom och 

lunginflammation. Blomningen sker i sötvatten och bräckt vatten. I Europa har 

man kopplat den ökade blomningen inte bara till ökad temperatur utan också till 

en ökad övergödning av vattendrag genom utsläpp från jordbruk och avlopsrening 

av bl.a. fosfor (Stanwell-Smith, 2001). Arheimer m.fl. (2005) har i sina modeller 

för södra Sverige visat att en kraftig ökning av blågröna alger är att vänta i 

och med förändringar av klimatet. Det är dock osäkert hur Östersjön kommer att 

påverkas då det delvis kommer att bero på den framtida fosfortillgången (Klimat- 

och sårbarhetsutredningen, 2007). 

Simmarklåda är en ofarlig åkomma 

orsakad av cerkarier som är ett larvstadium 

hos en mask som drabbar 

sjöfåglar. Antalet cerkarier ökar med 

ökad temperatur. Allvarligare är de 

senare årens fall av vibrioinfektioner 

som leder till badsårsfeber som kan 

få fatala följder för känsliga personer. 

Under sommaren 2006 rapportrades 

åtta drabbade varav tre avled. 

Bakterien finns framför allt i bräckt 

vatten (Andersson m.fl., 2007; Klimat- 

och sårbarhetsutredningen, 2007). 

Ett flertal fall av badsårsfeber har uppmärksammats de 

senaste åren, några med dödlig utgång 

inlaga_2008-02-12.indd 32 2008-02-15 11:22:32

33 


Tabell 5.1 nedan visar en översikt av sådana hälsoeffekter knutna till vatten och 

klimatförändringar som utgör olika typer av infektioner. 

Hälso- 

effekter 

Hud- 

infektioner 

Badsårsfeber 

Calicivirusinfektion 

Cryptosporidiuminfektion 

Giardia- 

infektion 

Ökade 

flöden i sig 

Mark- 

läckage – 

betessmitta 

på grund 

av ökade 

flöden 

Badvatten Dricksvatten 

x 

x 

x x 

x x x 

x x x 

Hepatit A x 

Rotavirusinfektion 

Shigella- 

infektion 

Algtoxinförgiftning 

Leptospirainfektion 

Harpest 

(tularemi) 

Aeromonasinfektion 

VTEC/ 

EHEC 

Salmonellainfektion 

Campylobacterinfektion 

Yersinia- 

infektion 

x 

x 

x x x 

x x x 

x x x 

x x 

x x x x 

x x x x 

x x x 

x x 

Vattenansamlingar 

Tabell 5. . Olika typer av infektioner kopplade till vatten och klimatförändringar med relevans för Sverige. 

(Modifierad från Klimat- och sårbarhetsutredningen, 2007, Bilaga B 34.) 

inlaga_2008-02-12.indd 33 2008-02-15 11:22:32


Hur hälsoproblem relaterade till vatten i Sverige kommer att påverkas beror på 

hur väl vår vattenkvalitet kan behållas: hur snabbt klimatförändringar kommer att 

ske och i vilken mån extrema väderhändelser som påverkar vattnet kommer att 

inträffa. Sverige är dock i en bra position, mycket beroende på den infrastruktur 

som vi har när det gäller vattenförsörjning och vattenrening. 

5.2 Matöverförda sjukdomar 

Med matöverförda sjukdomar menar vi här infektioner eller förgiftningar som 

drabbar människan genom förtäring av mat eller vatten. Matförgiftningar är 

relativt vanliga i befolkningen. I Sverige beräknas mellan 338 000 och 500 000 

personer matförgiftas varje år (Klimat- och sårbarhetsutredningen, 2007). Särskilt 

sårbara är äldre och sjuka. 


Att antalet matförgiftningar inte går nedåt, trots att det finns goda kunskaper om 

livsmedelshygien, kan ha att göra med förändringar i livsmedelproduktionen, 

ändrade konsumtionsvanor och import av livsmedel (Bentham, 2001; Klimat- och 

sårbarhetsutredningen, 2007). För framtida trender kan förändringar av klimatet 

också komma att ha betydelse. 

Klimatförändringar kan genom att påverka kvaliteten i det vatten som används för 

att bevattna grödor leda till utbrott av t.ex. verotoxinbildande E.coli (så kallade 

VTEC/EHEC-bakterier). 

I Sverige används normalt benämningen VTEC när infektionen finns hos djur 

och EHEC när smittan finns hos människa. VTEC-bakterier orsakar allt från 

mild diarré till blodiga diarréer och njursvikt. Även symtomfria bärare förekommer, 

liksom enstaka fall med komplikationer, t.ex. i form av neurologiska 

störningar. Infektionsdosen är mycket låg och inkubationstiden är vanligen 3–4 

dygn. Sommaren 2005 smittades drygt 130 människor av bakterien VTEC O157 

efter att ha ätit smittad sallad. Det hade regnat kraftigt strax före skörden och 

det fanns infekterade kreatur i närheten. Man bevattnade sedan salladen med 

infekterat vatten. Som en följd av detta fick berörda myndigheter i uppdrag av 

Jordbruksdepartementet att undersöka VTEC-bakteriers smittvägar, förekomsten 

hos livsmedelsproducerande djur och i livsmedel och riskerna för folkhälsan 

(Livsmedelsverket m.fl., 2007). I rapporten drar man slutsatsen att VTEC utgör ett 

hälsoproblem och hot för människor. Antalet rapporterade fall av VTEC-infektion 

har ökat under de senaste åren. I samband med utredningar av smitta mellan djur 

och människa har framför allt VTEC O157 isolerats från nötkreatur. Sverige har 

liten erfarenhet av specifikt insatta åtgärder i djurbesättningar för att minska smit- 

inlaga_2008-02-12.indd 34 2008-02-15 11:22:32 

34

35 


trycket av VTEC O157 och 

andra VTEC. VTEC O157 

kan överleva långa perioder 

i stallmiljö, gödsel, mark 

och vatten. Smitta har bl.a. 

överförts via kött och köttprodukter 

och opastöriserade 

mejeriprodukter, men 

också via grönsaker och 

frukt. Hygienen vid slakt är 

central för att förebygga att 

VTEC förekommer i animaliska 

råvaror. 

Sommartemperaturerna 

Kor kan bära på VTEC och smitta människor via vatten 

spelar också roll, och i 

England och Wales har 

man sett att antalet matförgiftningar kan hänga samman med temperaturen en 

månad före insjuknandet. Detta är då inte relaterat till tillagningen av maten utan 

till processer tidigare i livmedelsproduktionen (Bentham & Langford, 2001). 

Temperaturen vid konsumtionstillfället spelar också stor roll (Kovats m.fl., 2004) 

– salmonellabakteriens tillväxt är direkt relaterad till temperaturen, och just denna 

bakterie står för ca 70 procent av alla matöverförda sjukdomar som rapporteras 

i Europa. Den optimala temperaturen ligger på 27 grader, men salmonellabakterien 

börjar växa redan vid 7 grader (Baird-Parker, 1994). Orsaker till infektionen 

är felaktig kylning eller otillräcklig tillagning eller upphettning av mat. Ändrat 

beteende vid varmare väder spelar också roll för risken att drabbas av salmonellainfektion, 

t.ex. att man tillagar maten utomhus, äter mer sallader och äter ute i 

naturen (Kovats m.fl., 2006). I Sverige rapporteras ca 4 000 årligen, varav ca 

1000 fall har blivit smittade i Sverige (SMI, 2007). 

En annan vanlig orsak till matförgiftning är Campylobacter. En rad smittovägar 

för Campylobacter har rapporterats, t.ex. att man äter kontaminerad mat, ofta 

kyckling, samt vatten och mjölk. Campylobacter smittar nästan aldrig från person 

till person och i över hälften av fallen är det oklart hur smittan har skett. De flesta 

länder i Europa har en topp under våren, som infaller tidigare i varma länder. 

Även om det verkar finnas en viss relation mellan temperatur och antalet fall är 

relationen inte lika klar som för salmonellainfektioner. Smittovägarna behöver 

identifieras för att vi bättre ska förstå mekanismerna bakom säsongsvariationerna 

(Kovats m.fl., 2005). I Sverige rapporteras ca 6 000 fall årligen, och ca 30 procent 

av dessa har blivit smittade i Sverige (SMI, 2007). 

inlaga_2008-02-12.indd 35 2008-02-15 11:22:33


5.3 Vektor- och gnagaröverförda sjukdomar 


Så kallade vektorburna sjukdomar (VBD, ’vector-borne diseases’) är infektionssjukdomar 

som överförs framför allt av myggor, fästingar, skalbaggar och flugor. 

Ordet vektor syftar då på dessa spindeldjur och insekter. Menne & Ebi (2006) 

sammanfattar mekanismerna för hur ett förändrat klimat kan påverka förekomsten 

av VBD:er: 

● Vektorerna överlever i ökad grad och reproducerar sig snabbare, något som 

påverkar deras utbredningsmönster och förekomst. 

● Vektorernas aktivitet påverkas i fråga om intensitet och tidsmönster, särskilt 

bitaktiviteten under året. 

● Smittämnet (det så kallade infektiösa agens) som vektorerna bär på och som 

orsakar sjukdomen förändras i fråga om utveckling, överlevnad och reproduktion 

. 

I vilken grad dessa sjukdomar kommer att förändras på grund av klimatförändringar 

kommer att huvudsakligen bestämmas av två faktorer: 

● hur ekosystemen svarar på klimatförändringar 

● hur beroende de olika vektorburna sjukdomarnas livscykler är av det biologiska 

systemet 

Temperaturökningar i Europa kan komma att göra det möjligt för tropiska eller 

subtropiska vektorer att etablera sig, vilket kan leda till smittspridning blir möjlig 

i områden där låga temperaturer hittills förhindrat smittbärarna att övervintra. 

Samtidigt pågår det andra processer som påverkar vektorburna sjukdomar, t.ex. 

en intensifiering av transport och handel, en förändrad användning av mark och 

vatten samt en ökad urbanisering (Sutherst, 2004). Hur sårbara vi är för dessa förändringar 

beror till stor del på vår förmåga att övervaka vektorer och vektorburna 

sjukdomar, hur väl de existerande kontrollprogrammen fungerar och vilken kapacitet 

för att klara av utbrott vi har. 

Ökning av inhemska vektorburna infektioner i Sverige? 

Fästingburna infektioner: TBE och borreliainfektion (’Lyme disease’) 

I Europa är fästingen Ixodes ricinus den huvudsakliga smittbäraren för två 

infektioner som drabbar människor, nämligen borrelia (Lymes sjukdom) och 

fästingburen hjärninflammation (TBE, ’tick-borne encephalitis’). Denna fästing 

sprids norrut i landet utmed Östersjökusten och förväntas komma att sprida sig 

inlaga_2008-02-12.indd 36 2008-02-15 11:22:33 

36

37 


i Norrland förutom i fjälltrakterna. Den geografiska förekomsten, antalet samt 

säsongsvariationen är viktiga bestämningsfaktorer för smittspridning. Människors 

utomhusaktiviteter och yrkesutövning bestämmer sedan i vilken grad de kommer i 

kontakt med fästingarna. Alla fästingar är inte infekterade, och de som inte bär på 

någon infektion kan inte heller överföra smittan. Antalet smittade värddjur spelar 

alltså också roll. 

TBE orsakas av ett arbovirus. Sjukdomen förekommer i Sverige framför allt längs 

ostkusten, och de flesta drabbade har smittats i Upplands och Södermanlands 

skärgårdar och de östra delarna av Mälaren, där ett antal särskilda riskområden 

har identifierats. Flera fall har också rapporterats från Åland. Där rekommenderar 

man nu allmän vaccinering (Wahlberg m.fl., 2006). I Sverige insjuknar 

årligen mellan 100 och 150 personer. Sjukdomen är tämligen vanlig i de baltiska 

staterna och i centrala Europa. Man har funnit att det ökade antalet fall av TBE 

i Stockholmstrakten sedan mitten av 1980-talet hänger samman med periodens 

mildare och kortare vintrar (Lindgren & Gustafsson, 2001). Förändringar i värddjurens 

förekomst och kontakten mellan fästingar och människor är också indirekt 

relaterade till ett varmare klimat (Lindgren & Gustafsson, 2001). Förändringar i 

antalet fall av TBE i delar av det gamla Östblocket tyder också på att sambanden 

är komplexa och att sociopolitiska förändringar under de senaste decennierna 

troligen också spelar in (Randolph, 2004). 

Borrelios är en relativt vanlig vektorburen sjukdom i Europa orsakad av spiroketbakterien 

Borrelia burgdoeferi. Symptomen kommer från hud, centrala nervsystemet, 

hjärta och leder. Reservoardjur är framför allt smågnagare. Man har sett att 

en spridning förknippad med smågnagare hängde samman med mildare vintrar, 

tidigare fästingaktivitet under våren och längre höstar under ett antal år. I Sverige 

förekommer omkring 10 000 fall årligen hos människor (Lindgren m.fl., 2000; 

Lindgren & Jaenson, 2006). 

Hantavirus: en gnagarburen infektion 

De mest allvarliga formerna av hantavirus återfinns i Asien och Nord- och Sydamerika, 

men tusentals fall diagnostiseras årligen i Europa, speciellt i de nordliga 

delarna, inklusive Sverige, och på Balkan. Totalt är fyra olika typer av hantavirus 

identifierade i Europa (Pejcoch m.fl., 2006). Hantavirus cirkulerar bland gnagare. 

I Sverige har endast Puumalavirus isolerats. Detta orsakar sorkfeber (nephropathia 

epidemica), som karakteriseras av hög feber, bukmärtor och njurpåverkan. 

Behandlingen är inriktad på symtomen. Smittan överförs från skogssork till människa, 

antingen genom inandning av dammpartiklar som förorenats av sorkens 

utsöndring eller via annan kontakt med virussmittat material. En majoritet av 

smittade uppger att de ansetts sig ha smittats i anslutning till aktiviteter i vedbodar 

inlaga_2008-02-12.indd 37 2008-02-15 11:22:33


Vedhantering och vistelse i dammiga miljöer som ladugårdar och vedskjul ökar risken att drabbas av sorkfeber. 

och andra uthus men också i boningshus. 90 procent av sorkfeberfallen anmäls 

från de fyra nordligaste länen men varje år rapporteras fall utanför detta område. 

Under vintern 2006–2007 har man i Västerbotten haft en kraftig ökning av antalet 

fall, troligen beroende på den milda vintern och en ökad förekomst av skogssork. 

Det finns risk för en ytterligare ökning 2007–2008 (Olsson m.fl., 2007). 

Kommer nya vektorburna infektioner till Sverige? 

Det finns flera vektorburna sjukdomar vars förändrade spridning i övriga delar av 

Europa kan påverka även Sverige. 

Man spekulerar i klimatförändringarnas betydelse för malarians potentiella återkomst 

till Europa. Matematiska och biologiska modeller har gett motsägelsefulla 

resultat och inga slutsatser har ännu nåtts eftersom det fortfarande finns många 

frågetecken kring de europeiska malariamyggornas biologi och epidemiologi. Det 

finns enstaka fall av malaria vilket visar att överföring av malaria fortfarande är 

möjlig. Den förväntade temperaturökningen kommer att skynda på malariamyggans 

utveckling och göra att det finns fler myggor under längre tid. Värmen kommer 

också att skynda på parasitens utveckling inne i myggan. Men å andra sidan 

inlaga_2008-02-12.indd 38 2008-02-15 11:22:36 

38

finns det flera faktorer som talar emot 

att malarian kommer att få fotfäste 

i Europa. Myggorna kommer inte 

att i någon större utsträckning träffa 

på infekterat blod när de sticker 

eftersom antalet infekterade personer 

kommer att vara litet. De fall av 

malaria som uppstår kommer snabbt 

att upptäckas och behandlas. Kanske 

kommer det att se annorlunda ut i 

östra delarna av Europa där diagnos 

och behandling kan ta längre tid. Vi 

vet också att socioekonomiska faktorer 

var starkt bundna till 1800-talets 

39 


Myggor kan fungera som vektorer för spridning av nya 

sjukdomar 

malariaförekomst i Europa (Kuhn, 2006; Hunter, 2003). Även förekomsten av 

malaria i USA i dag är snarare knuten till problem i de sociala strukturerna än 

till klimatförändringar (Kuhn, 2006). Ett undantag är små utbrott av ”flygplatsmalaria” 

där källan är en infekterad mygga eller person som kommer utifrån 

(Mouchet, 2000). 

Leishmaniasis är en sjukdom som överförs med Phlebotomus, sandmyggor, 

och orsakas av protozoer (Leishmania). Det finns olika former av leishmaniasis. 

Den typ som kallas visceral leishmaniasis är allvarligast. Grava konsekvenser 

får infektionen hos dem som samtidigt har en HIV-infektion. I Europa 

är hunden den viktigaste bäraren av infektionen. Infektionen är begränsad till 

Medelshavsområdet och vektorutbredningen är temperaturberoende. Man bedömer 

t.ex. i Portugal att risken för infektion kommer att öka med en förväntad 

ökning av temperaturen (Casimiro m.fl., 2006). I dag rapporteras i Europa inte 

bara fall från södra delarna utan även från t.ex. Kroatien, Schweiz och Tyskland. 

Man kan tänka sig en spridning av denna infektion även längre norrut om förutsättningarna 

för sandmyggan förändras. En ökad spridning av sandmyggan 

kan också öka risken för att andra infektioner sprids med denna (Lindgren m.fl., 

2006). 

West Nile-virus ger en influensaliknande sjukdom som i sin allvarligaste form 

kan orsaka dödlig hjärninflammation. I dag finns endast behandling av symtomen 

tillgänglig. Ett stort antal fågelarter kan fungera som bärare av detta flavivirus 

som sprids av myggor. Man har under senare år haft utbrott av West Nile-viruset 

efter värmeböljor i bl.a. Rumänien år 1996, New York 1999 och Israel 2000 (Paz, 

2006). Man har sedan New York-utbrottet sett en spridning norrut i USA och 

över gränsen mot Canada (Hubálek m.fl., 2006). Sjukdomen förekommer i delar 

inlaga_2008-02-12.indd 39 2008-02-15 11:22:38


av södra och centrala Europa. I norra Europa har man ännu inte sett några fall av 

West Nile-feber, men man kan tänka sig en spridning till Sverige via flyttfåglar 

(Hubálek m.fl., 2006). 

En ökning av insektsrelaterade problem? 

Följande lista presenterades efter en utvärdering av andra insektsrelaterade 

problem som kan uppstå i Storbritannien vid ett varmare klimat (Rogers m.fl., 

2001). Det är troligt att liknande problem kan komma att ses i Sverige: 

● flugor och diarrésjukdomar 

● knott – längre somrar kan göra att knottpopulationen ökar och blir mer utbredd 

● loppor – hör ihop med katter och hunder och trivs när det är varmt, särskilt 

kattloppor kan bita människor 

● bin, getingar och hästflugor – allergiska reaktioner på bett av getingar och bin 

kan få allvarliga konsekvenser, och känsligheten ökar med ökad exponering, 

något som kan hända vid varmare klimat 

● myggor – nya arter? 

● kvalster – förbundet med allergier och möjligen astma 

inlaga_2008-02-12.indd 40 2008-02-15 11:22:38 

40

4 


6. Vi och världen: Hur påverkas vi av 

klimatets effekter utanför våra gränser? 

Effekten av klimatförändringar i ett land eller en region kommer att bero framför 

allt på två saker: den geografiska belägenheten och anpassningsförmågan. 

IPCC (2001, 2007) beskriver förutsättningarna för ett lands anpassningsförmågan 

så här: en stabil och god ekonomi, tillgång till teknologi på olika nivåer, väl definierad 

organisation och ansvarsfördelning för att genomföra anpassningsåtgärder 

och sprida information kring dessa samt kring klimatförändringar, och en jämlik 

fördelning av resurser. Många av världens länder har en låg kapacitet för anpassning 

och kommer att vara sårbara för påverkan av klimatförändringar. 

Afrika 

Afrika anses vara den region som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna. 

Man spår en minskad nederbörd på stora delar av kontinenten under de 

kommande 100 åren. Brist på vatten beräknas drabba 600 miljoner afrikaner fram 

till 2050. Det kommer att påverka utveckling och den lokala matproduktionen och 

fiskenäringen med ökade undernäringsproblem som följd (O’Reilly m.fl., 2003; 

Parry m.fl., 2005). Stigande havsnivåer kommer att drabba vissa låglänta länder 

kring kusterna såsom Gambia, Senegal och Tanzania. Malaria och andra vektorburna 

infektioner kommer troligen att öka och spridas till nya områden (Tanser 

m.fl., 2003). Extrema väderhändelser kan leda till ökade problem med översvämningar 

som i sin tur kan öka problemet med förorenat vatten med diarrésjukdomar 

som följd (Patz m.fl. 2005). 

Asien 

Nederbörd i Asien väntas generellt öka med 3 procent till 2020 och 7 procent till 

2050. Glaciäravsmältning i Himalaya kan på kort sikt komma att ge fler översvämningar 

och ras. På längre sikt förväntas en minskad tillgång på färskt vatten. 

I Centralasien förväntas en ökning av nederbörden vintertid och en minskning av 

nederbörden sommartid. Vissa områden kommer att utveckla vattenbrist. Länder 

som Nepal och Bangladesh kommer däremot att löpa en ökad risk för översvämningar 

under regnperioden. Låglänta kustområden som de i Bangladesh, Burma 

och Kambodja kommer att drabbas av ökade havsnivåer och fler stormar (Ahern 

m.fl., 2005). 

Områden på höga höjder kan få ett bättre klimat för jordbruk medan lågländer 

kan få minskade skördar (Erda m.fl., 2005). Ökade temperaturer och fler värmeböljor 

kan komma att öka dödligheten hos Asiens snabbt växande grupp av äldre, 

inlaga_2008-02-12.indd 41 2008-02-15 11:22:38


framför allt de fattigare i storstäderna. Malaria och dengue samt andra vektorburna 

sjukdomar kan komma att spridas till nya områden (Bouma m.fl., 1996). 

Vattenrelaterade infektioner kan komma att bli vanligare (IPCC 2001, 2007). 

Latinamerika 

En ökad avsmältning av glaciärer i bergsområden kommer att påverka vattenförsörjningen. 

Ökade temperaturer kan framför allt bli ett problem i städer som 

Mexico City, São Paulo och Santiago (Bell m.fl., 2006). Den geografiska fördelningen 

av vektorburna infektioner kommer att förändras. Extrema väderhändelser 

kommer att bli vanligare och orsaka död, skador och ökad risk för infektionssjukdomar. 

Exempel på extrema väderhändelser under senare år är orkanen Mitch 

1998 och kraftiga regn i Mexico och Venezuela 1999 och i Argentina 2000 (Patz 

m.fl., 2005; McMichael m.fl., 2006). 

Migration och flykt 

Klimatförändringen tillsammans med en kraftig befolkningstillväxt och urbanisering 

kan leda till konflikter och en ökad flyktingström. Problem med vattenförsörjningen 

i Afrika, där man beräknar att mellan 75 och 250 miljoner människor 

kommer att vara drabbade år 2020, kommer sannolikt att leda till migration till 

framför allt närliggande områden. Bangladesh är ett land där man också får räkna 

med omflyttningar under de kommande åren på grund av klimatförändringarna. 

Långsam utarmning av områden i kombination med fattigdom och dålig infrastruktur 

kan förväntas bli följden snarare än plötsliga förändringar. Existerande 

konflikter kan komma att förstärkas. De som drabbas av följderna av klimatförändringar 

på olika sätt kommer framför allt att söka sig till närliggande områden 

och troligen öka trycket på storstäderna i regionerna (Haldén & Winnerstig, 

2007; Klimat- och sårbarhetsutredningen, 2007). Även om det är de närliggande 

områdena som beräknas få ta emot den största delen av de potentiella ”klimatflyktingarna”, 

kan en del väntas söka sig till Europa. Enligt svensk lag är det inte 

bara de flyktingar som uppfyller Genève-konventionen som har rätt att söka asyl 

i Sverige, utan även de som är ”skyddsbehövande”, vilket inkluderar behov av 

skydd på grund av miljökatastrofer, har rätt att söka asyl. Infektionssjukdomar 

kan tänkas öka om vi får en ökad invandring till Europa och Sverige på grund av 

klimatförändringar. En majoritet av dagens tuberkulos- och HIV-fall i Sverige 

återfinns bland dem som invandrat hit från länder utanför Europa. En ökad risk 

för extremt resistent tuberkulos kan t.ex. finnas. 

Bistånd 

SIDA har deklarerat att klimatförändringen har en viktig roll när det gäller fattigdomsbekämpningen, 

och målet är att ansvaret för klimatfrågan ska integreras i 

inlaga_2008-02-12.indd 42 2008-02-15 11:22:38 

4

43 


Naturkatastrofer som översvämnigar och orkaner kan drabba svenska turister och innebära att 

lokalbefolkningen behöver bistånd 

organisationen. SIDA har som mål att arbeta både för att minska växthusgaserna 

och för att minska sårbarheten för klimatförändringar genom att öka möjligheterna 

för adekvata anpassningsåtgärder (SIDA, 2007). Ett effektivt biståndsarbete 

som tar hänsyn till klimatförändringarnas olika aspekter kan göra att risken för 

miljörelaterade konflikter minskar och behovet av akut katastrofhjälp begränsas. 

Turism 

Resandet beräknas öka och många av destinationerna finns i låg- och medelinkomstländer. 

Antalet turister som kommer att drabbas av vektorburna sjukdomar 

och diarrésjukdomar kommer då antagligen att öka. Sjukdom och död orsakade 

av extrema väderhändelser kommer sannolikt också att öka även i denna grupp. 

Hälso- och sjukvården, inklusive infektionsklinikerna, behöver ha aktuella 

kunskaper om de risker som klimatförändringar kan orsaka för denna grupp 

(Diaz, 2006). 

inlaga_2008-02-12.indd 43 2008-02-15 11:22:40


Referenser 

Ahern M, Kovats RS, Wilkinson P m.fl., 2005. Global health impacts of floods: 

epidemiologic evidence. Epidemiol Rev 27:36–46. 

Alexandersson H, Edquist E, 2006. Klimat i förändring: En jämförelse av 

temperatur och nederbörd 1991–2005 med 1961–1990. SMHI, Faktablad nr 29. 

oktober 2006. 

Andersson Y, Carlander A, Schönnig C, 2007. Sommar, sol och bad. 

Nyhetsbrevet EPI-aktuellt, 21 juni 2007. 

Arheimer B, Andreasson J, Fogelberg S m.fl., 2005. Climate change impact on 

water quality: model results from southern Sweden. Ambio 34(7):559–566. 

Baird-Parker AC, 1994. Foods and microbiological risks. Microbiology 

140:687—695. 

Basu R, Samet JM, 2002a. An exposure assessment study of ambient heat 

exposure in an elderly population in Baltimore, Maryland. Environ Health 

Perspect 2002;110:1219–1224. 

Basu R, Samet JM, 2002b. Relation between elevated ambient temperature and 

mortality: a review of the epidemiologic evidence. 

Epidemiol Rev 24 2002;2:190–202. 

Beggs PJ, 2004. Impacts of climate change on aeroallergens: past and future. 

Clin Exp Allergy 2004 Oct;34(10):1507–1513. 

Bell ML, Davis DL, Gouveia N m.fl., 2006. The avoidable health effects of air 

pollution in three Latin American cities: Santiago, Sao Paulo, and Mexico City. 

Environ Res 100(3):431–440. 

Bentham G, 2001. Food poisoning and climate change. I: Health effects of 

climate change in the UK. Department of Health. London. 

Bentham G, Langfors IH, 2001. Environmental temperatures and the incidence of 

food poisoning in England and Wales. Int J Biometeorology 39:81–86. 

Bouma MJ, Dye C, van der Kaay HJ, 1996. Falciparum malaria and climate 

change in the northwest frontier province of Pakistan. Am J Trop Med Hyg 

55(2):131137. 

inlaga_2008-02-12.indd 44 2008-02-15 11:22:40 

44 

.

45 


Carlsson-Kanyama A, Dreborg KH, Hedberg L m.fl., 2006. Förstudie om 

klimatförändringar och extrema väderhändelser. Hälsokonsekvensbedömning i 

risk- och sårbarhetsanalyser. Statens Folkhälsoinstitut. Stockholm. 

Carson C, Hajat S, Armstrong B m.fl., 2006. Declining vulnerability to 

temperature-related mortality in London over the 20th century. 

Am J Epidemiol 2006 Jul 1;164(1):77–84. 

Casimiro E, Calheiros J, Santos FD m.fl., 2006. National assessment of human 

health effects of climate change in Portugal: approach and key findings. 

Environmental Health Perspectives 114:1950–1956. 

Conti S, Meli P, Minelli G m.fl., 2005. Epidemiologic study of mortality during 

the Summer 2003 heat wave in Italy. Environ Res 2005;98(3):390–99. 

Curriero FC, Patz JA, Rose JB m.fl., 2001. The association between extreme 

precipitation and waterborne disease outbreaks in the United States, 1948–1994. 

Am J Publ Health 91:1194–1199. 

Davis RE, Knappenberger PC, Michaels PJ m.fl., 2003. Changing heat-related 

mortality in the United States. Environ Health Perspect 2003;111(14):1712–1718. 

Diaz JH, 2006. Global climate changes, natural disasters and travel health risks. 

J Travel Medicine 13(6):361–372. 

Erda L, Wei X, Hui J m.fl., 2005. Climate change impacts on crop yield and 

quality with CO2 fertilization in China. Philos Trans R Soc Lond B Biol Sci 

360:2149–2154. 

Fisk WJ, Lei-Gomez Q, Mendell MJ, 2007. Meta-analyses of the associations 

of respiratory health effects with dampness and mold in homes. Indoor Air 2007 

Aug;17(4):284–296. 

FN:s klimatpanel 2007a: Den naturvetenskapliga grunden. Bidraget från arbetsgrupp 

I (WGI) till den fjärde utvärderingsrapporten från Intergovernmental Panel 

of Climate Change. Rapport 5677. Naturvårdsverket. 

FN:s klimatpanel 2007b. Klimateffekter, anpassning och sårbarhet. Bidraget 

från arbetsgrupp II (WGI) till den fjärde utvärderingsrapporten från 

Intergovernmental Panel of Climate Change. Rapport 5677. Naturvårdsverket. 

Fouillet A, Rey G, Laurent F m.fl., 2006. Excess mortality related to the August 

2003 heat wave in France. Int Arch Occup Environ Health; 80(1):16-24. 

inlaga_2008-02-12.indd 45 2008-02-15 11:22:40


Hajat S, Armstrong B, Baccini M m.fl., 2006. Impact of high temperatures on 

mortality: is there an added heat wave effect? Epidemiology 2006;17(6):632–638. 

Hajat S, Armstrong B.G, Gouveia N m.fl., 2005. Mortality displacement of 

heat-related deaths: a comparison of Delhi, Sao Paulo, and London. 

Epidemiology 2005 Sep;16(5):613–620. 

Haldén P, Winnerstig M, 2007. The Geopolitics of Climate change. 

FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, Stockholm. 

Havenith G, 2001. Individualized model of human thermoregulation for the 

simulation of heat stress response. J Appl Physiol 2001 May;90(5):1943–1954. 

Healy JD, 2007. Excess winter mortality in Europe: a cross country analysis 

identifying key risk factors. J Epidemiol Community Health 2003;57:784–789. 

Hubálek Z, Kriz B, Menne B, 2006. West Nile virus: ecology, epidemiology and 

prevention. I: Climate change and adaptation strategies for human health. 

Menne B, Ebi KL (eds.). Stinkopff Verlag. Darmstadt. 

Hunter PR, 2003. Climate change and waterborne and vector-borne disease. 

J Applied Microbiology 94:37S–46S. 

IPCC, 2001. IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change). The Regional 

Impacts of Climate Change. An Assessment of Vulnerability, 2001. 

http://www.grida.no/climate/ipcc/regional/index.htm. 

IPCC, 2007. IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change). Climate 

change impacts, adaptation and vulnerability. Summary for policymakers. 

http://www.ipcc.ch/SPM6avr07.pdf. 

Kalkstein L S, 1993. Health and climate change: direct impacts in cities. 

Lancet 1993;342:1397–1399. 

Kalkstein L S, 1995. Lessons from a very hot summer. 

Lancet 1995;346:857–859. 

Kalkstein L. S, Greene J. S., 1997. An evolution of climate change/mortality 

relationships in large U.S. cities and the possible impacts of a climate change. 

Environ Health Perspect; 105:84-93. 

Klimat- och sårbarhetsutredningen, 2007. Sverige inför klimatförändringarna 

– hot och möjligheter. Slutbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen. 

SOU 2007:60. Stockholm. 

inlaga_2008-02-12.indd 46 2008-02-15 11:22:40 

46

Kosatsky T, 2006. The 2003 European heat waves. 

Euro Surveill 2005;10:148–149. 

47 


Kovats RS, Campbell-Lendrum D, Matthies F, 2005. Climate change and human 

health: estimating avoidable deaths and disease. 

Risk Analysis 25(6):1409—1418. 

Kovats RS, Edwards SJ, Hajat S m.fl., 2004. The effect of temperature on food 

poisoning: a time-series analysis of salmonellosis in ten European countries. 

Epidemiol Infect 132(3):443–53. 

Kovats RS, Edwards SJ, Charron D m.fl., 2005. Climate variability and 

campylobacter infection: an international study. Int J Biometerology 

49(4):207–214. 

Kovats RS, Tirado C, Ebi KL m.fl., 2006. Climate, weather and enteric disease. 

I: Climate change and adaptation strategies for human health. 


Kuhn K, 2006. Malaria. I: Climate change and adaptation strategies for human 

health. Menne B, Ebi KL (eds.). Stinkopff Verlag. Darmstadt. 

Lake IR, Bentham G, Kovats RS m.fl., 2005. Effects of weather and river flows on 

cryptosporidiosis. J Water Health, 3(4):469–474. 

Le Tertre A, LeFranc A, Eilstein D m.fl., 2006. Impact of the 2003 heatwave on 

all-cause mortality in 9 French cities. Epidemiology 2006;17(1):75–79. 

Lindgren E, Jaenson TGT, 2006. Lyme Borreliosis in Europe: influences of 

climate and climate change, epidemiology, ecology and adaptation measures. 



Lindgren E, Naucke T, Davies C m.fl., 2006. Leishmaniasis: influences of climate 

and climate change epidemiology, ecology and adaptation measures. 



Lindgren E, Talleklint L, Polfeldt T, 2000. Impact of climatic change of the 

northern latitude limit and population density of the disease-transmitting tick, 

Ixodes ricinus. Environmental Health Perspectives 108(2):119–123. 

inlaga_2008-02-12.indd 47 2008-02-15 11:22:40


Livsmedelsverket, Statens Jordbrukverk, Statens veterinärmedicinska anstalt, 

Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen & Naturvårdverket, 2007. 

Verotoxinbildande E. coli-VTEC-bakteriens smittvägar, förekomst samt risker 

för folkhälsan. Stockholm. 

McGeehin M. A, Mirabelli M, 2001.The potential impacts of climate variability 

and change on temperature-related morbidity and mortality in the United States. 

Environ Health Perspect; 109 Suppl 2:185-9. 

McMichael AJ, Woodruff RE, Hales S, 2006. Climate change and human health: 

present and future risks. Lancet 367:859–869. 

Medina-Ramón M, Schwartz J, 2007. Temperature, temperature extremes, and 

mortality: a study of acclimatisation and effect modification in 50 US cities. 

Occup. Environ. Med. 2007;64;827-833. 

Menne B, Ebi KL, 2006. Vector- and rodent-borne diseases. I: Climate change 

and adaptation strategies for human health. Menne B, Ebi KL (eds.). Stinkopff 

Verlag. Darmstadt. 

Menzel A, Sparks TH, Estrella N m.fl., 2006. European phenological response 

to climate change matches the warming pattern. Global Change Biology 

2006;12:1969–1976. 

Mercer JB, 2003. Cold – an underrated risk factor for health. Environmental 

Research 2003;92:8–13. 

Mouchet J, 2000. Airport malaria: a rare disease still poorly understood. 

European Surveillance 5(7):75–76. 

Nafstad P, Skrondal A, Bjertness E, 2001. Mortality and temperature in Oslo, 

Norway, 1990–1995. Eur J Epidemiol 2001;17(7):621–627. 

Nayha S, 2005. Environmental temperature and mortality. Int J Circumpolar 

Health 2005;64(5):451–458. 

Olsson GE, Hörnfeldt B, Hjertqvist M m.fl., 2007. Sorkfeberprognos: stor 

smittrisk i Norrland i vinter. Läkartidningen 104(46):3450–3453. 

O’Reilly CM, Alin SR, Plisnier PD m.fl., 2003. Climate change decreases aquatic 

ecosystem productivity of Lake Tanganyika, Africa. Nature 424:766–768. 

Parkinson AJ, Butler JC, 2005. Potential impacts of climate change on infectious 

diseases in the Arctic. Int J Circumpolar Health 64(5):478–486. 

inlaga_2008-02-12.indd 48 2008-02-15 11:22:40 

48

49 


Parmhed O, Carlsson-Kanyama A, 2007. Lika varmt som i Tyskland eller 

Nordafrika? Klimatscenarier inom forskningsprogrammet Climatools. 

FOI, Försvarsanalys, Underlagsrapport, FOI-R—2279-SE. 

Parry M, Rosenzweig C, Livermore M, 2005. Climate change, global food supply 

and risk of hunger. Philos Trans R Soc Lond B Biol Sc 360:2125–2138. 

Patz JA, Campbell-Lendrum D, Holloway T m.fl., 2005. Impact of regional 

climate change on human health. Nature 438:310–317. 

Paz S, 2006. The West Nile Virus outbreak in Israel (2000) from a new perspective: 

the regional impact of climate change. Int J Health Research, 16(1):1–13. 

Pejcoch, Kriz, 2006. Ecology, epidemiology and prevention of hantaviruses in 

Europe. I: Climate change and adaptation strategies for human health. 


Pirard P, Vandentorren S, Pascal M m.fl., 2005. Summary of the mortality impact 

assessment of the 2003 heat wave in France. Euro Surveill JT – Euro 

surveillance: bulletin européen sur les maladies transmissibles = European 

communicable disease bulletin 2005;10(7):153–156. 

Randolph SE, 2004. Evidence that climate change has caused “emergence” of 

tick-borne diseases in Europe? Int J Microbiology, 293 S37:5–15. 

Rey G, Jougla E, Pavillon G m.fl., 2007. The impact of major heat waves on 

all-cause and cause-specific mortality in France from 1971 to 2003. Int Arch 

Occup Environ Health 2007 Jul;80(7):615–626. 

Rocklöv J & Forsberg B, 2007. The effect of temperature on mortality in 

Stockholm 1998–2003 – a study of lag structures and heatwave effects. 

Accepterad för publicering i Scandinavian Journal of Public Health. 

Rocklöv J, Meister K, Forsberg B, manus. Winter mortality modifies the heat 

-mortality association (manus). 

Rogers DJ, Randolph S, Lindsay D m.fl, 2001. Vector-borne diseases and climate 

change. I: Health effects of climate change in the UK. Department of Health. 

London. 

Semenza JC, Rubin CH, Falter KH m.fl., 1996. Heat-related deaths during the 

July 1995 heat wave in Chicago. N Engl J Med 1996 Jul 11;335(2):84–90. 

inlaga_2008-02-12.indd 49 2008-02-15 11:22:40


SIDA, 2007. Verksamhetsövergripande policies för biståndsprocessen. 

http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=114&a=3810 

SMHI – Svenska Hydrologiska och Meteorologiska Instititutet [Hemsida]. 

Adress: http://www.smhi.se/. 

SMI, 2007. Epidemiologisk årsrapport 2006. 

Stafoggia M, Forastiere F, Agostini D m.fl., 2006. Vulnerability to heat-related 

mortality. A multicity, population-based, case-crossover analysis. Epidemiology; 

17:315-323. 

Stanwell-Smith R, 2001. Water-borne diseases and climate change. I: Health 

effects of climate change in the UK. Department of Health. London 

Svensson M, 2007. Förändrat klimat och kommunal planering avseende 

vattenresurser. FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Stockholm. 

Sutherst RW, 2004. Global Change and human vulnerability to vector-borne 

diseases. Clinical Microbiology Reviews 17(1):136–173. 

Tanser, FC, Sharp B, le Sueur D, 2003. Potential effect of climate change on 

malaria transmission in Africa. Lancet 362:1792–1798. 

The Eurowinter Group, 1997. Cold exposure and winter mortality from ischaemic 

heart disease, cerebrovascular disease, respiratory disease, and all causes in 

warm and cold regions of Europe. Lancet 1997 May;349:1341–1346. 

Vandentorren S, Bretin P, Zeghnoun A m.fl., 2006. August 2003 heat wave in 

France: risk factors for death of elderly people living at home. Eur J Public 

Health. 2006 Dec;16(6):583-91. 

Vandentorren S, Suzan F, Medina S m.fl., 2004. Mortality in 13 French cities 

during the August 2003 heat wave, Am J Public Health 2004;94:1518–1520. 

Wahlberg P, Carlsson SA, Granlund H m.fl., 2006. TBE in Åland Islands 

1959–2005: Kumlinge disease. Scand J Infectious Diseases 38(11/12):1057–1062. 

Weiland SK, Hüsing A, Strachan DP m.fl., 2004. ISAAC Phase One Study Group. 

Climate and the prevalence of symptoms of asthma, allergic rhinitis, and atopic 

eczema in children. Occup Environ Med 2004 Jul;61(7):609–615. 

inlaga_2008-02-12.indd 50 2008-02-15 11:22:40 

50

Fotografer 

Omslag: Foto: Ianhlnd/Fotomedia, 

Bengt-Göran Carlsson/Nordicphotos 

Lovleah/Fotomedia 

Kapitel 1.1 Illustration: Åsa Holmner-Rocklöv 

Kapitel 1.2 Illustration: Åsa Holmner-Rocklöv. 

Kapitel 2.1 Foto: Zastavkin/Fotomedia 

Kapitel 2.3 Foto: Peter Modigh/Försvarets bildbyrå 

Kapitel 2.4 Illustration: Åsa Holmner-Rocklöv 

Kapitel 3.1 Foto: Night/Fotomedia, 

Illustration: Åsa Holmner- Rocklöv 

Kapitel 3.2 Foto: Ianhlnd/Fotomedia, 

Susanne/Fotomedia, 

Elenaray/Fotomedia 

Kapitel 3.3 Foto: Mikael Damkier/Fotomedia, 

Illustrationer: Eget material 

Kapitel 4.1 Foto: Lovleah/Fotomedia 

Kapitel 4.3 Foto: Spartika/Fotomedia 

Kapitel 5.1 Foto: Eric Brose/Försvarets bildbyrå, 

Thyra Brandt/Folio, 

Tabell: Eget material 

Kapitel 5.2 Foto: Svetik/Fotomedia 

Kapitel 5.3 Foto: Fotofritz/Fotomedia, 

Losalex/Fotomedia 

Kapitel 6 Foto: Scubabartek/Fotomedia 

5 


inlaga_2008-02-12.indd 51 2008-02-15 11:22:40


Tidigare utgivna rapporter inom Climatools 

Anpassning till klimatförändringar i risk- och sårbarhetsanalyser 

på kommunal nivå. 

Karin Mossberg Sonnek, Anna Lindberg, Johan Lindgren 

Utgiven av FOI, nr FOI-R--2412--SE 

The Geopolitics of Climate Change 

Peter Haldén 


Aktörer och funktioner i hälso- och sjukvårdssektorn vid olika klimathändelser 

Susanne Waldau 


Gender issues in climate adaptation 

Sven-Ove Hansson 


Får Sverige lika varmt som Tyskland eller Nordafrika? 

Oskar Parmhed, Annika Carlsson-Kanyama 


Förändrat klimat och kommunal planering avseende vattenresurser 

Magnus Svensson 


Rapporterna finns tillgängliga på www.foi.se/climatools 

inlaga_2008-02-12.indd 52 2008-02-15 11:22:41 

5

Hälsopåverkan av ett varmare klimat - en kunskapsöversikt - FOI

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?