Hälsopåverkan av ett varmare klimat - en kunskapsöversikt - FOI

More documents

Recommendations

Info

3 Hälsopåverkan av ett varmare klimat De flesta värmerelaterade dödsfallen drabbar äldre personer genom cirkulationsrubbningar som hjärtsvikt eller proppar i hjärtat (hjärtinfarkt) eller i hjärnan (slaganfall). När kroppstemperaturen stiger strävar kroppen efter att återställa värmebalansen genom ett ökat blodflöde ut i huden och genom svettning. Ofta kompenseras inte salt- och vätskeförlusterna tillräckligt. Detta leder till en ökad belastning på hjärtat samtidigt som blodet koncentreras och blir mera proppbenäget. Risken för blodproppar ökar mest hos personer med dåliga kärl och redan höga blodfetter. Överviktiga löper också större risk att avlida vid hög värme, eftersom fettvävnad kapslar in värmen och hjärtat därmed måste arbeta hårdare för att reglera temperaturen i kroppen. Om dessutom luftfuktigheten är hög avdunstar inte svetten lika lätt från huden, vilket resulterar i sämre avkylning och att hjärtat jobbar ännu hårdare. Värmeslag är ovanligt på våra breddgrader, men förekommer ibland även bland unga och friska som ansträngt sig kraftigt i värme eller stekande solsken. Exempelvis kan maratonlöpare och utomhusarbetare drabbas. Risken för värmeslag är dock större hos äldre, överviktiga och andra i sämre fysisk kondition. Värmeslag innebär att kroppen är överhettad, dess temperaturreglering sviktar, svettningen slutar fungera och påverkan på centrala nervsystemet leder till yrsel, orienteringsproblem, avtrubbning och svimningar – man talar även om ”solsting”. Om kroppstemperaturen når över 41 grader kan situationen bli allvarlig, och vid temperaturer över 42 grader uppstår ofta cellskador i hjärna, njurar, blodkärl och lever eftersom viktiga cellproteiner koagulerar. Värmeslag har ofta dödlig utgång om inte den drabbade snabbt får svalka, vätska och nödvändig behandling. Kroppen har normalt förmåga att anpassa sig till att tåla värme bättre, särskilt om man utsätter sig för värme upprepade gånger. Detta beror bl.a. på att svettningsförmågan förbättras genom att svettkörtlarnas kapacitet ökar. Med ökad svettningsförmåga förbättras kylningen av hudytorna, och belastningen på hjärtat minskar. Vissa studier har funnit att heta dagar i slutet av sommaren påverkar dödligheten mindre än heta dagar i början av sommaren, medan å andra sidan tycks långa värmeböljor farligast. Det är ännu inte helt klarlagt hur mycket livet vanligtvis förkortas för personer som avlider i samband med värmeböljor. Om det enbart skulle röra sig om en kort tidigareläggning av dödsfall som ändå snart skulle inträffa, så kallad ”harvesting” (’skördande’), borde dagarna med hög dödlighet kompenseras av en åtföljande period med lägre dödlighet än normalt (Kalkstein, 1993, 1995). Hur mycket av den ökade dödligheten vid extrema temperaturer som utgörs av harvesting tycks dock skilja sig mellan olika städer och befolkningar. För värmeeffekten i London tycks det vara en betydande andel (Hajat m.fl., 2005). I bl.a. Frankrike och USA inlaga_2008-02-12.indd 23 2008-02-15 11:22:20
Hälsopåverkan av ett varmare klimat har det visat sig att antalet dödsfall bland personer som ej finns på sjukhus ökar mer än bland inneliggande patienter (Fouillet m.fl., 2006). Värmen över stora delar av Europa sommaren 2003 fick mycket omfattande konsekvenser. Totalt i Europa beräknas mellan 22 000 och 45 000 fler dödsfall än normalt ha inträffat under två veckors värmebölja, och episoden drabbade främst äldre personer i städer (Kosatsky, 2005; Vandentorren m.fl., 2004; Conti m.fl., 2005; Le Tertre m.fl., 2006). Värmeböljan 2003 var dock inte riskfri för yngre människor heller, utan ökad dödlighet kan ses i alla åldersgrupper, liksom vid andra allvarliga värmeböljor som drabbat Frankrike de senaste 30 åren (Rey m.fl., 2007; Fouillet m.fl., 2006). Att fler dödsfall sker i städer kan förklaras av att temperaturen är högre i städer än i omkring liggande områden (landsbygd). Detta fenomen benämns ”urban heat island”. Man har även visat att bostadens och omgivningens karaktär har betydelse för hur utsatt man är under värmeböljan, liksom även om man bor ensam eller sover på översta våningen (Vandetorren m.fl., 2006). Studier av värmeböljan i Frankrike i augusti 2003 visade att orsaken till att överdödligheten varierade mycket mellan olika städer och regioner i landets olika delar berodde på ett flertal faktorer (Pirard m.fl., 2005). Dessa faktorer var a) olika åldersfördelning i befolkningen; b) stadsstorlek; c) så kallad ”urban heat island”-effekt; d) marknära ozon; e) kulturella skillnader; f) tidigare anpassning till mycket höga temperaturer. I större städer, som t.ex. Stockholm, är temperaturen ofta högre än på den omgivande landsbygden. inlaga_2008-02-12.indd 24 2008-02-15 11:22:23 4
Page 1 and 2: Umeå universitet ISSN 1654-7314 H
Page 3 and 4: Hälsopåverkan av ett varmare klim
Page 23: Hälsopåverkan av ett varmare klim
Page 53: Hälsopåverkan av ett varmare klim

Hälsopåverkan av ett varmare klimat - en kunskapsöversikt - FOI

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?