Värmesparguiden

More documents

Recommendations

Info

Solvärme I en solvärmelösning sätter man upp solfångare på husets tak. När solen lyser på solfångarna värms det vatten upp som finns inne i solfångarna. Det nu varmare vattnet kan sedan användas för att värma tappvarmvatten och värmesystem. Systemet producerar gratis värme under årets soligaste månader. Solvärme passar bra till fritidshus, men mindre bra till flerbostadshus, då det bara producerar värme de varma delarna av året då man behöver det som minst och dessutom inte producerar så stora mängder värme. Solvärme fungerar bra att kombinera med andra lösningar som till exempel fjärrvärme. Kompletterande lösningar Prognosstyrning Prognosstyrning innebär att man kopplar in en tjänst som via väderprognoser i förväg räknar ut vilken utomhustemperatur huset ska anpassa sig till. Det finns en lång rad företag som erbjuder sådana lösningar. Det råder något delade meningar om hur effektiv prognosstyrning är eftersom en stor byggnad behöver tid för att ställa om sig och väderomslag kan vara mycket snabba. Individuell mätning Individuell mätning innebär att man installerar ett system som gör det möjligt att följa användningen för varje enskild lägenhet och då kunna ta betalt från varje lägenhetsinnehavare för det varmvatten och den värme de använder. Det har visat sig att man kan göra stora besparingar på det sättet, men det är oftast väldigt dyrt att installera ett sådant system, så gör en noggrann beräkning innan ni investerar. 14 Värmeåtervinning Frånluftvärmepump En frånluftvärmepump tar tillvara på den varmluft som finns i luften som lämnar ert hus via ventilationen. Frånluftvärmepumpar kräver att ni har ett modernt ventilationssystem. Det är ett sätt att ta tillvara på den värme som ni redan har i ert hus via exemplevis fjärrvärme. Notera dock att alla typer av värmepumpar drar el och att det är viktigt att räkna in den höjda elanvändningen i prognosen innan man investerar. FTX En FTX-lösning liknar en lösning med frånluftvärmepump. Skillnaden är den att en FTXlösning förutom att den utvinner värme från frånluftsluften även värmer den luft som går in i huset. En förutsättning för att kunna installera en FTX-lösning är att kanalerna för in- och utluft sitter i anslutning till varandra. Behöver vår fjärrvärmecentral bytas? En fjärrvärmecentral har en livslängd på cirka 25 år. Om er fjärrvärmecentral är äldre än 20 år, så kan det vara dags att byta till en modernare. En äldre fjärrvärmecentral kan ge problem med dåligt avkylning och risken att fjärrvärmecentralen går sönder är större. Måste vi byta reglercentral? En reglercentral är den enhet som styr hur fjärrvärmecentralen ska fungera. Nyare reglercentraler har ofta bättre funktioner för att ställa in husets reglerkurva och följa upp fjärrvärmeanvändningen. Läs mer om värmekurvor och uppföljning i kapitlet Drift. Köp inte en svårare teknisk lösning än att ni själva eller er förvaltare kan hantera den. De viktigaste funktionerna finns även på äldre reglercentraler.
Fastighetstekniska lösningar Utöver ert värmesystem, så kan ni även arbeta med förändringar i själva huset för att minska värmeanvändningen. Tilläggsisolera vinden Med bra isolering på vinden fördröjs den tid värmen håller sig i huset. Isoleringen bör vara mellan 40–50 cm tjock, men i äldre hus är det vanligt att tjockleken bara är 15– 20 cm. Det är många gånger en ganska enkel, men samtidigt effektiv åtgärd att tilläggsisolera vinden. Om vinden används som förråd eller om huset har platt tak kan det vara svårt att komma åt att tilläggsisolera, men i vissa fall kan man ändå spruta in lösull. En vanlig vind kan antingen isoleras med mattor av isolering eller med lösull som sprutas in. I båda fallen är det viktigt att man inte tätar till de öppningar som ska finnas på vinden, exempelvis vid takfoten. Det är viktigt att isoleringen utförs på rätt sätt så att man undviker framtida fuktskador. Därför är det viktigt att anlita ett seriöst isoleringsföretag. Fönster Fönstren släpper in ljus och värme, men när det är kallt ute släpper de även ut mycket värme från huset. Med rätt fönster kan ni hålla nere kostnaderna för värme samtidigt som ni får ett bättre inomhusklimat. Kostnaden för fönster är förhållandevis stor men om fönstren ändå behöver bytas är det lönsamt att välja ett fönster med låga energiförluster även om det är något dyrare än ett standardfönster. Det finns även glas som dämpar solinstrålningen vilket kan ge ett bättre inomhusklimat i rum med södervända fasader och stora glaspartier. Om de befintliga fönstren är i bra skick finns det olika metoder för att byta ut glasen eller 15 komplettera med en tredje glasruta. Vilken metod som passar bäst beror på vilken konstruktion de befintliga fönstren har. Som exempel kan ni minska värmeläckaget mycket genom att byta ut den inre rutan mot ett lågemissionsglas. Tänk på att det nya glaset oftast är tjockare än det gamla glaset. Ni bör kontrollera att fönstren tål den extra tyngd som den nya rutan medför. I vissa fall kan det vara olämpligt att förändra utseendet på huset genom att installera nya fönster med andra karm- och bågtjocklekar eller annat karmmaterial som exempelvis aluminium. Förändringar i ventilationen Ventilationen i ett hus ska bland annat vädra ut fukt och matos och tillföra frisk luft utan att ge drag. Det finns flera olika typer av ventilationssystem som använts under olika tidsepoker. Äldre hus har ofta självdragsventilation medan nyare hus vanligen har någon form av fläktdriven ventilation (oftast s.k. ”mekanisk frånluft”), ibland i kombination med värmeåtervinning. Vintertid är luften torr och kan ta åt sig mycket fukt i lägenheterna, vilket innebär att man inte behöver lika stor luftomsättning på vintern som på sommaren. Man måste dock alltid anlita experter när man vill förändra ventilationen, eftersom risken annars är stor att man får problem med inomhusmiljön. Självdrag I hus med självdrag används ingen elenergi för att driva fläktar men en hel del värme ventileras ut. Självdragsventilationen bygger på att frisk luft kommer in via ventiler vid fönstren eller väggventiler och luft från rummen vädras ut via stående kanaler upp till taket. Eftersom det är skillnaden i temperatur mellan den varma inomhusluften och den kallare utomhusluften som är drivkraften för ventilationen sker ett större luftombyte
Page 1 and 2: Värmesparguiden - En energispargui
Page 3 and 4: Varje hus är unikt. Därför är d
Page 5 and 6: Fortums prismodell Vi är stolta ö
Page 7 and 8: 9c 1 9b 9b 2 8 9a 3 7 16. Utomhusgi
Page 9 and 10: Detta är effekt Effekt är mängde
Page 11 and 12: Värmebalansen i ett hus Inget är
Page 13: Värme- och fastighetstekniska lös
Page 17 and 18: gå ned i fjärrvärmecentralen och
Page 19 and 20: Gemensamma ytor Det finns mycket ni
Page 21 and 22: Framledningstemp. Framledningstemp.
Page 23 and 24: i ”Om du inte kan mäta det, så
Page 25 and 26: Att arbeta med energieffektiviserin
Page 27 and 28: Att minska elanvändningen El står
Page 29 and 30: Legionella Legionellabakterier kan
Page 31 and 32: Bra Internetlänkar Om ni har tillg

Värmesparguiden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?