Värmesparguiden

More documents

Recommendations

Info

vintertid än sommartid. Om ventilationen inte måste åtgärdas för att komma till rätta med fukt- eller radonproblem är besparingsmöjligheten begränsad om ni har självdragsventilation. Dock ska ni alltid se över otäta fönster och dörrar även i hus med sådana system och förse dem med tätningslister om dessa saknas eller är bristfälliga. Det är mycket viktigt för inomhusmiljön att ventilerna är öppna och att inte kanalsystemen är igensatta av smuts. Ibland kan det vara nödvändigt att förbättra ventilationen i hus med självdrag. Det kan exempelvis vara fuktigt i badrummen länge efter en dusch. En lösning kan vara en så kallad ventilator som drivs av vinden. Den sätts på skorstenen och skapar ett sug som ventilerar ut frånluften. Den här typen av ventilationslösning brukar ibland kallas förstärkt självdragsventilation. Generellt kan sägas att om man vill förbättra självdragssystem med mekaniska lösningar bör fläkten placeras utomhus ovanpå t.ex. befintlig vädringsskorsten. Mekanisk frånluft (F-ventilation) Om huset har fläktdriven frånluftsventilation suger en eller flera fläktar ut luften via kanaler från lägenheterna. En del av värmen i frånluften kan tillvaratas med en värmepump som levererar värme till varmvatten eller uppvärmning. Eftersom kanalerna måste dras samman till en punkt där värmepumpen placeras kan det vara svårt att installera en frånluftsvärmepump i en befintlig fastighet om frånluftskanalerna är spridda. Många äldre frånluftsfläktar använder betydligt mer el än modernare fläktar och bara genom ett fläktbyte kan man minska sin elanvändning. Med en varvtalsreglerad fläkt kan driften anpassas efter bland annat utomhustemperaturen. På så sätt kan ni få lägre kostnader både genom minskad elanvändning och minskade värmeförluster via frånluften. 16 Mekanisk från- och tilluft (FTventilation) Om huset har fläktdriven från- och tilluftsventilation finns vanligen även någon form av värmeåtervinningssystem. Med ett värmeåtervinningsaggregat tar man vara på värme i frånluften och kan förvärma tilluften. Det finns både centrala FT-system och byggnader med FT-system i varje lägenhet. Med värmeväxling så kallas den här ventilationslösningen för FTX. Eftersom systemet har två fläktar och större motstånd till följd av värmeväxlarna är elanvändningen förhållandevis hög för ett sådant system. Dessa system är mycket energieffektiva, men kräver även en mycket kunnig förvaltare, som kan sköta systemet. Varmvatten Som ni säkert vet värmer fjärrvärmen inte bara era element utan även det varmvatten som kommer ur kranar och duschar. På fackspråk kallas detta vatten tappvarmvatten. Tappvarmvattnet brukar svara för cirka 25 % av husets värmeenergibehov. Ett enkelt sätt att se hur mycket fjärrvärme ni använder till tappvarmvatten är att se hur stor användning ni har under årets sommarmånader. Då är det ofta så varmt ute att all den värme ni använder är just till tappvarmvatten. En liten varningsklocka kan vara om er vattenanvändning verkar vara mycket lägre än 25 %. Det kan tyda på att huset använder ovanligt mycket energi för uppvärmning. Om ni använder mycket mer än 25 %, så kan det tyda på att ni behöver minska er tappvarmvattenanvändning. För att säkerställa om det är fallet, logga in på Energikonto och jämför er användning med liknande fastigheter. Det finns några saker man kan göra för att minska sin varmvattenanvändning. Ni kan
gå ned i fjärrvärmecentralen och säkerställa att ert varmvatten inte har för hög temperatur. En bra temperatur ut från centralen är 55 grader. Det får inte vara lägre, då finns det en risk att ni får legionellabakterier i ert varmvattensystem. För att man ska minska vattenåtgången är det viktigt att man åtgärdar läckande kranar och andra läckor. Även små läckor ger stora förluster i vattenmängd. Om ni har en liten läcka som är stort som en synnål i diameter (0,9 mm), så ger det en vattenförlust motsvarande cirka 2 300 fyllda badkar på ett år. Om läckan sitter på varmvattnet, så rör det sig om tusentals kronor per år som droppar ut ur kranar. Man kan även byta ut duschmunstycken och vattenkranar till snålspolande varianter. Vissa tillverkare av snålspolande kranar påstår att man kan spara så mycket som 40 % av vattenåtgången med effektiva snålspolande kranar. Det kommer kräva en investering och det varierar mycket från hus till hus hur lång tid det tar innan investeringen återbetalar sig. Det finns möjlighet att köpa snålspolande duschmunstycken och tillsatser till vattenkranar från fortum.se/shop. Den viktigaste insatsen ni kan göra för att minska er varmvattenanvändning är att påverka de boendes vanor, så att de blir mer medvetna om vad som är mest energieffektivt. Många vet exempelvis kanske inte att det kräver tre gånger så mycket energi att tappa upp ett bad som att ta en dusch. Läs mer om detta i kapitlet Vanor. 17 Fönster 20 % Ventilation 33 % Väggar/golv 23 % Tak/vind 7 % Avloppsvatten 17 % Bilden: Exempel på hur värmeförlusterna kan fördela sig i ett äldre flerbostadshus. Fördelningen ser olika ut mellan olika hus.
Page 1 and 2: Värmesparguiden - En energispargui
Page 3 and 4: Varje hus är unikt. Därför är d
Page 5 and 6: Fortums prismodell Vi är stolta ö
Page 7 and 8: 9c 1 9b 9b 2 8 9a 3 7 16. Utomhusgi
Page 9 and 10: Detta är effekt Effekt är mängde
Page 11 and 12: Värmebalansen i ett hus Inget är
Page 13 and 14: Värme- och fastighetstekniska lös
Page 15: Fastighetstekniska lösningar Utöv
Page 19 and 20: Gemensamma ytor Det finns mycket ni
Page 21 and 22: Framledningstemp. Framledningstemp.
Page 23 and 24: i ”Om du inte kan mäta det, så
Page 25 and 26: Att arbeta med energieffektiviserin
Page 27 and 28: Att minska elanvändningen El står
Page 29 and 30: Legionella Legionellabakterier kan
Page 31 and 32: Bra Internetlänkar Om ni har tillg

Värmesparguiden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?