Välkommen till Tekniken för ÅK 8 på Lyrfågelskolan Arbetsbok till ...
Välkommen till Tekniken för ÅK 8 på Lyrfågelskolan Arbetsbok till ...
Välkommen till Tekniken för ÅK 8 på Lyrfågelskolan Arbetsbok till ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Välkommen</strong> <strong>till</strong> <strong>Tekniken</strong> <strong>för</strong> <strong>ÅK</strong> 8<br />
<strong>på</strong> <strong>Lyrfågelskolan</strong><br />
<strong>Arbetsbok</strong> <strong>till</strong> läroboken<br />
Teknik direkt<br />
Läroboken finns att lyssna <strong>på</strong> följande länk 1<br />
År:________________<br />
Klass:_____________<br />
Namn:______________<br />
1 http://www.sanomautbildning.se/Laromedel/Grundskolan-6-9/Teknik/Baslaromedel/Teknik-Direkt/5284/
Teknik <strong>Lyrfågelskolan</strong><br />
Teknik<br />
Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla <strong>för</strong> människan och <strong>för</strong> samhällens<br />
utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem<br />
och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav <strong>på</strong> tekniskt kunnande i vardags-<br />
och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av<br />
teknik. För att <strong>för</strong>stå teknikens roll <strong>för</strong> individen, samhället och miljön behöver den teknik<br />
som omger oss göras synlig och begriplig.<br />
Syfte<br />
Undervisningen i ämnet teknik ska syfta <strong>till</strong> att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och<br />
sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld.<br />
Undervisningen ska bidra <strong>till</strong> att eleverna utvecklar intresse <strong>för</strong> teknik och <strong>för</strong>måga att ta sig<br />
an tekniska utmaningar <strong>på</strong> ett medvetet och innovativt sätt.<br />
Genom undervisningen ska eleverna ges <strong>för</strong>utsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i<br />
vardagen och <strong>för</strong>trogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen<br />
ska bidra <strong>till</strong> att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och<br />
uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges <strong>för</strong>utsättningar att utveckla egna<br />
tekniska idéer och lösningar.<br />
Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> att teknisk<br />
verksamhet har betydelse <strong>för</strong>, och <strong>på</strong>verkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska<br />
undervisningen ge eleverna <strong>för</strong>utsättningar att utveckla <strong>till</strong>tro <strong>till</strong> sin <strong>för</strong>måga att bedöma<br />
tekniska lösningar och relatera dessa <strong>till</strong> frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och<br />
hållbar utveckling.<br />
Undervisningen ska bidra <strong>till</strong> att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska<br />
utveckling <strong>för</strong> att de <strong>på</strong> så sätt bättre ska <strong>för</strong>stå dagens komplicerade tekniska <strong>för</strong>eteelser och<br />
sammanhang och hur tekniken <strong>på</strong>verkat och <strong>på</strong>verkar samhällsutvecklingen. Undervisningen<br />
ska även bidra <strong>till</strong> elevernas <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> hur teknik utvecklas i samspel med andra<br />
vetenskaper och konstarter.<br />
Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges <strong>för</strong>utsättningar<br />
att utveckla sin <strong>för</strong>måga att<br />
• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och<br />
funktion,<br />
• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta <strong>för</strong>slag<br />
<strong>till</strong> lösningar,<br />
• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,<br />
• värdera konsekvenser av olika teknikval <strong>för</strong> individ, samhälle och miljö, och<br />
• analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har <strong>för</strong>ändrats<br />
över tid.<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 2 av 37
Centralt innehåll I årskurs 7-9<br />
Undervisningen i teknik ska behandla följande centrala innehåll<br />
Tekniska lösningar<br />
Åk7,8 Styr— och reglersystem i tekniska lösningar <strong>för</strong> över<strong>för</strong>ing och kontroll<br />
av kraft och rörelse.<br />
Åk8 Tekniska lösningar <strong>för</strong> hållfasta och stabila konstruktioner, <strong>till</strong> exempel<br />
armering och balkformer.<br />
Åk8 Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, <strong>till</strong> exempel<br />
lysdioder och enkla <strong>för</strong>stärkare.<br />
Åk8 Bearbetning av råvara <strong>till</strong> färdig produkt och hantering av avfall i någon<br />
industriell process, <strong>till</strong> exempel pappers<strong>till</strong>verkning och<br />
livsmedels<strong>till</strong>verkning.<br />
Åk7,8,9 Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, <strong>till</strong><br />
exempel vid produktion och distribution av elektricitet.<br />
Åk8 Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik <strong>för</strong><br />
utbyte av information, <strong>till</strong> exempel datorer, internet och mobiltelefoni.<br />
Åk8 Betydelsen av egenskaper, <strong>till</strong> exempel drag- och tryckhållfasthet,<br />
hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar.<br />
Egenskaper hos och <strong>till</strong>ämpningar av ett antal nya material.<br />
Åk7,8,9 Ord och begrepp <strong>för</strong> att benämna och samtala om tekniska lösningar.<br />
Arbetssätt <strong>för</strong> utveckling av tekniska lösningar<br />
Åk7,8,9 Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov,<br />
undersökning, <strong>för</strong>slag <strong>till</strong> lösningar, konstruktion och utprövning. Hur<br />
faserna i arbetsprocessen samverkar.<br />
Åk7,8,9 Egna konstruktioner där man <strong>till</strong>ämpar principer <strong>för</strong> styrning och reglering<br />
med hjälp av pneumatik eller elektronik.<br />
Åk7,8,9 Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med<br />
<strong>för</strong>klarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt<br />
dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga<br />
rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och<br />
teknikutvecklingsarbete.<br />
Teknik, människa, samhälle och miljö<br />
Åk8,9 Internet och andra globala tekniska system. Systemens <strong>för</strong>delar, risker<br />
och sårbarhet.<br />
Åk7,8,9 Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur<br />
tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen<br />
har möjliggjort tekniska innovationer.<br />
Åk9 Återvinning och återanvändning av material i olika <strong>till</strong>verkningsprocesser.<br />
Hur tekniska lösningar kan bidra <strong>till</strong> hållbar utveckling.<br />
Åk7,8,9 Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och<br />
sociala aspekter, <strong>till</strong> exempel i fråga om utveckling och användning av<br />
biobränslen och krigsmateriel.<br />
Åk7,8,9 Hur kulturella <strong>för</strong>eställningar om teknik <strong>på</strong>verkar kvinnors och mäns<br />
yrkesval och teknikanvändning.<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 3 av 37
Lokal Pedagogisk Planering<br />
Konkretisering<br />
Centrala innehållet konkretiseras i <strong>ÅK</strong> 8 genom kursens innehåll:<br />
Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges <strong>för</strong>utsättningar<br />
att utveckla sin <strong>för</strong>måga att<br />
• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och<br />
funktion,<br />
• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta <strong>för</strong>slag<br />
<strong>till</strong> lösningar,<br />
• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,<br />
• värdera konsekvenser av olika teknikval <strong>för</strong> individ, samhälle och miljö, och<br />
• analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har <strong>för</strong>ändrats<br />
över tid.<br />
Arbetsformer<br />
• Du kommer att lära dig om elektronik och dess utveckling.<br />
• Du kommer att lära dig vad ett tekniskt system och delsystem är <strong>för</strong> något.<br />
• Du kommer att lära dig om datorns uppbyggande och dess utveckling.<br />
• Du kommer att lära dig om olika material egenskaper.<br />
• Du kommer att lära dig om byggande <strong>för</strong>r och nu.<br />
• Du kommer att lära dig ämnesspecifika begrepp.<br />
• Du kommer att göra en teknisk konstruktion med hjälp av egen skiss, ritning<br />
eller liknande stöd och beskriva hur konstruktionen är uppbyggd och fungerar.<br />
• Du kommer att lära dig att dokumentera ditt projekt med skisser, modeller, och<br />
redovisa <strong>på</strong> olika sätt.<br />
Ett mål som gäller alla arbetsområden är att du skall utveckla ditt intresse <strong>för</strong> teknik och<br />
din <strong>för</strong>måga att kunna hantera tekniska frågor, samt din <strong>för</strong>måga att omsätta din<br />
kunskap i egna ställningstaganden och praktisk handling.<br />
Kunskaper<br />
Bedömning <strong>för</strong> arbetsområdet I arbetsområdet bedöms <strong>på</strong> vilket sätt<br />
• Du kan beskriva elektronikens utveckling.<br />
• Du kan beskriva ett tekniskt system och ett delsystem.<br />
• Du kan redovisa kortfattat om datorns utveckling.<br />
• Du kan redogöra <strong>för</strong> olika material och dess egenskaper.<br />
• Du kan beskriva konstruktioners <strong>för</strong>r och nu.<br />
• Du kan använda ämnesspecifika begrepp.<br />
• Du kan genom<strong>för</strong>a en teknisk konstruktion enligt instruktioner och redogöra <strong>för</strong><br />
funktioner.<br />
• Du har genom<strong>för</strong>t projektet och lämnat in uppgifter.<br />
• Du kan göra en muntlig och skriftlig redovisning som dokumenteras i form av<br />
en rapport.<br />
Projektarbete sammanbinder dessa delar<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 4 av 37
Lektion Arbetsområde Lärobok / Stencil<br />
34 Inledning <strong>till</strong> teknik<br />
Dela ut böcker, placering, Betygskriterier<br />
-<br />
Vi skickar meddelande<br />
s.3-7 Frågor s.7<br />
37 Vi skickar meddelande<br />
Läxa s. 8-12<br />
Telegrafen ett system<br />
Bygga en moresändare, grupp<br />
38<br />
-<br />
41<br />
42<br />
-<br />
45<br />
46<br />
-<br />
50<br />
51<br />
-<br />
46 Prov<br />
Telegrafen Bygga Frågor s.12<br />
Dagens kommunikation<br />
Datorns delar<br />
Datorhistorik<br />
Elektronik, datadelar<br />
Dator Lagring, uppgifter<br />
Dagens kommunikation s.13-19 Frågor s.19 Repetera. s. 13-19<br />
Elektronik Resistor, Löd övning<br />
Elektronikkomponenter Diod, kondensator, Löda vippan<br />
Elektronikkomponenter Löda vippan<br />
Elektronikkomponenter<br />
Genomgång in<strong>för</strong> prov<br />
Transistor, Löda vippan<br />
s.3-19 + <strong>Arbetsbok</strong>en<br />
Material s.131-135 tittar <strong>på</strong> olika material<br />
Genomgång prov Material/<br />
Sammanfogningar<br />
s.136-138 frågor s.138<br />
Hållfasthet – att bygga starkt s.93-98 Frågor s. 98 Repetera s.93-98<br />
Vi konstruerar och bygger s. 99-101 Frågor s. 103 Repetera s.99-103<br />
Bygg bro<br />
Broar, dammar och Slussar<br />
Bygg bro av sugrör två och två<br />
Uppgiften Brobygge<br />
Broar och dammar s. 102-103 besvara frågor Bygga bro<br />
Slussar och dammar s. 102-103 besvara frågor s.103 Bygga bro<br />
3 Prov Material, konstruktioner och broar s.131-138,93-103<br />
Redovisning av bro<br />
Skriva redovisning<br />
Lämna in redovisning<br />
Att bygga hus s.104-106 Vad är speciellt<br />
Att bygga hus s. 107-108 besvara frågorna s.108<br />
Ritningar 2 s. 109-113 Rita en friggebod<br />
Ritningar 2/ Teknik i hemmet s. 65-67Läser ritningar. Fortsätter rita. Bygga<br />
Teknik i hemmet s. 68-69 besvara frågorna s.69 Bygga friggebod<br />
22 Prov Att bygga hus s.104-113, 65-69<br />
Redovisning friggebod<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 5 av 37
Teknik åk 8<br />
Lektion Inledning <strong>till</strong> teknik<br />
1. Vad är teknik? (”Konsten att lösa praktiska problem, <strong>för</strong> att underlätta eller <strong>för</strong>enkla<br />
vardagslivet”, teknik löser problem och skapar nya))<br />
2. Var<strong>för</strong> teknik? ( Vi lever i ett tekniskt samhälle, ”Ingen kommer undan”)<br />
3. Vilka infallsvinklar skall vi ha <strong>på</strong> tekniken i undervisningen? (Kursplanen)<br />
a. Hur såg det ut <strong>för</strong>r? – Historiskt perspektiv<br />
b. Hur ser det ut idag? – ”Hur funkar det?” bl.a. tekniska system med delsystem<br />
och komponenter.<br />
c. Hur kommer det se ut i framtiden? – Forskning mm.<br />
d. Hur och var<strong>för</strong> har man kommit <strong>på</strong> olika tekniska lösningar? – Drivkrafter t.ex.<br />
krig, vetenskapliga upptäckter mm<br />
e. Hur <strong>på</strong>verkar tekniken; Människan, samhället och naturen (positivt och negativt)<br />
f. ”Praktiskt arbete - Att ”Klura ut”, uppfinna, konstruera och bygga saker.<br />
1. Lokal Kursplan Arbetsområden:<br />
a. Åk 7<br />
• De enkla maskinerna<br />
• Ritteknik 1 (Maskinritningar vy-placering.)<br />
• Design<br />
• Transporter<br />
• Pinewood derby race cars<br />
b. Åk 8<br />
c. Åk 9<br />
Olika tekniska system i samhället<br />
• Elektronik<br />
• Konstruktioner<br />
• Ritteknik 2 (Byggnadsritningar skala<br />
• Friggebod<br />
• Tekniska system i ett hus<br />
• El, Energi och miljö<br />
• Elmotor och Generator<br />
• Bygga och bo<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 6 av 37
Teknik åk 8<br />
Lektion Vi skickar meddelande<br />
Hur man började ta kontakt s. 3-7<br />
1. Ljud<br />
2. Eld och rök<br />
3. Skriften<br />
Historik<br />
3000 år f.Kr. Sumerer och egyptier började med ett skriftspråk. I Mesopotamien (Irak)<br />
började sumererna med kilformade märken <strong>på</strong> lertavlor som bildade en text.<br />
Nästan samtidigt kom hieroglyfer i Egypten som var mer lik bilder.<br />
1200 år f.Kr. i fenicierna (Libanon) med ett alfabet där tecknen var stod <strong>för</strong> en konsonant.<br />
Grekerna la <strong>till</strong> vokaler. Romarna lånade det grekiska alfabetet och gjorde om bokstäverna <strong>till</strong><br />
de tecknen som vi har idag.<br />
Material<br />
Lertavlor Papyrus<br />
Pergament (djurhudar) Cellulosa (papper)<br />
Besvara frågorna <strong>på</strong> s.7<br />
När du har läst det här avsnittet skall du:<br />
• Har reflekterat över hur man tog<br />
kontakt med varandra <strong>för</strong>r<br />
• Känna <strong>till</strong> Johann Gutenberg och hans<br />
uppfinning<br />
• Veta var och när de <strong>för</strong>sta<br />
skriftspråken kom<br />
• Kunna följande ord och begrepp:<br />
hieroglyfer, papyrus, pergament,<br />
tryckkonst<br />
1.…………………………………………………………………………………………………<br />
……………………………………………………………………………………………...……<br />
2…………………………………………………………………………………………………<br />
……………………………………………………………………………………….................<br />
3…………………………………………………………………………………………………<br />
……………………………………………………………………………………………….....<br />
4.…………………………………………………………………………………………………<br />
……………………………………………………......................................................................<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 7 av 37
Teknik åk 8<br />
Lektion Vi skickar meddelande<br />
Att skicka information s. 8-12<br />
1. Introduktion<br />
a. Historik (Radio, radar, TV,<br />
transistorn, miniräknare, Dator,<br />
Internet)<br />
Telegrafen s. 8-10<br />
b. Drivkrafter (Kommunikation,<br />
globalisering, krig och <strong>för</strong>svar)<br />
c. För och nackdelar (Människa, samhälle och natur)<br />
Vem var Samuel Morse?.…………………………………………………….......................<br />
Vad gjorde han?……………………………………………………………………………..<br />
Vilka signalsystem fanns <strong>för</strong>e uppfinnandet av elektronisk telegraf?<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
Gör uppgift 1 s. 22<br />
Radiovågor s.10-12<br />
1886 Henririch Hertz gjorde <strong>för</strong>sta sändning av det vi kallar radiovågor<br />
1895 Guglielmo Marconi gjorde den <strong>för</strong>sta trådlösa sändning av morse signaler<br />
1896 Paul von Nipkow gör <strong>för</strong>sta sändningen av bilder genom en kabel. Detta blir sedan<br />
<strong>för</strong>sta sättet att sända TV.<br />
1920 Första radiokanalen i USA.<br />
1925 Första sändningar av radio i Sverige, (radiotjänst) Sveriges radio.<br />
1930 Vladimir Zworykin uppfann den elektroniska TVen.<br />
1957 Började Sverige med regelbundna TV sändningar.<br />
1990 LCD skärmar Liquid Cristal Display.<br />
1990 Plasmaskärmar.<br />
Hur fungerar TVen?<br />
När du har läst det här avsnittet skall du:<br />
• veta hur du med olika tekniker kan<br />
komma i kontakt med andra<br />
• känna <strong>till</strong> vanliga <strong>för</strong>emål som har<br />
med kommunikation att göra<br />
• kunna följande ord och begrepp:<br />
fonograf, telegraf, morse<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 8 av 37
Gör frågorna <strong>på</strong> s. 12<br />
1.<br />
a. telegrafen<br />
……….………………………………………………………………………………………….<br />
b. telefonen<br />
…………………………………………………………………………………………………..<br />
………………………………………………………………………………………………….<br />
c. radion<br />
………………………………………………………………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………….<br />
d. teven<br />
…………………………………………………………………………………………………<br />
…………………………………………………………………………………………………<br />
2. …………………………………………………………………………………………<br />
…………………………………………………………………………………………<br />
3. …………………………………………………………………………………………<br />
Repetera: s. 8-12<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 9 av 37
Teknik åk 8<br />
Lektion Vi skickar meddelande<br />
Dagens kommunikationsteknik s. 13-19<br />
Datorn som hjälpmedel s.13-15<br />
Elektroniska system, delsystem med<br />
komponenter <strong>för</strong> kommunikation.<br />
(Radio, TV, telefoni och Internet)<br />
Vi tittar inne i en dator och identifierar komponenter.<br />
1. Radiorör<br />
2. Transistor<br />
3. Digitalt<br />
Ett komplement <strong>till</strong> kursboken.<br />
Vad är elektronik och var finns den? 2<br />
Inom området elektricitet eller el-lära finns ett delområde som kallas elektronik. (Detta tas<br />
inte upp i läroboken utan bara de delar som är uppbyggda kring elektronik som vi återkommer<br />
<strong>till</strong>.)<br />
Historik<br />
Kunskapen om elektricitet började slå igenom i samhället i slutet av 1800-talet. Vi fick t ex<br />
glödlampor, elektriska motorer och kraftverk. Elektroniken kom <strong>för</strong>st i slutet av 1940-talet.<br />
Den utvecklades ganska långsamt under 50-talet, snabbare under 60-talet <strong>för</strong> att nästan<br />
explodera under 70-, 80- och 90-talet. Idag 2010-talet är det en ny explosion <strong>på</strong> gång och det<br />
är orsakat av kunskapen om nya material och vidare nanoteknik. Det är ett ”brett<br />
teknikområde som konstruerar och utnyttjar objekt mindre än ca 100 nm (nanometer).”<br />
Elektronik industrins storlek är idag större än bil-, olje- och stålindustrin.3<br />
All elektronik består av delar som har olika funktioner och <strong>till</strong>sammans kan de styra större<br />
system.<br />
Små strömmar och små komponenter<br />
Vid användning av elektriska produkter är det alltid strömmar som flyter. Det betyder att<br />
elektroder är i rörelse i komponenterna. Det visar sig i att ex. en lampa lyser, en motor<br />
snurrar, Tv eller dator är igång. Vissa komponenter är mycket små och drar mycket lite ström.<br />
Det är detta som är delområdet elektronik. De små komponenterna och de låga strömstyrkorna<br />
gör att det går att få plats med mycket <strong>på</strong> en liten yta. Det går att bygga komplicerade<br />
produkter, som t ex ett bankomatkort, <strong>på</strong> några kvadratmillimeter.<br />
2 http://www.peros.se/Elektronik/vadarelektronik.html<br />
3 Elektronikindustrin<br />
När du har läst det här avsnittet skall du:<br />
• känna <strong>till</strong> datorns historia<br />
• veta vilka tekniker man använder <strong>för</strong><br />
att ta kontakt idag<br />
• kunna reflektera kring <strong>för</strong>delar och<br />
nackdelar med modern<br />
kommunikationsteknik<br />
• kunna följande ord och begrepp:<br />
digital, transistor, virtuell,<br />
kommunikationssatelit<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 10 av 37
Automatik<br />
I en brödrost kan t ex elektroniken avgöra när<br />
brödet är lagom rostat, och slå av den starka<br />
strömmen <strong>till</strong> själva rostningen. I en matberedare<br />
eller borrmaskin kan elektroniken styra<br />
hastigheten. I en bilmotor kan elektroniken t ex<br />
styra tändning och bränsleinsprutning. Trafikljus,<br />
rulltrappor, hissdörrar, telefonkort, att navigera<br />
fartyg och flygplan och mycket annat sköts mer<br />
eller mindre automatiskt med hjälp av elektronik. 4<br />
Vad är datorer? 5<br />
Datorer är maskiner som ut<strong>för</strong> uppgifter och beräkningar med hjälp av givna instruktioner eller<br />
program. De <strong>för</strong>sta elektroniska datorerna byggdes redan <strong>på</strong> 1940-talet och var enorma maskiner som<br />
var tvungna att hanteras av ett helt arbetslag. Jäm<strong>för</strong>t med dessa maskiner är dagens datorer<br />
fantastiska. De är inte bara många tusen gånger snabbare, de får dessutom plats, i fickan.<br />
Datorer arbetar genom att låta maskin- och programvara interagera. Maskinvara syftar <strong>på</strong> de delar av<br />
en dator som du kan se och röra vid, t.ex. datorns hölje och allt som döljer sig under höljet. Den<br />
viktigaste delen av maskinvaran är ett litet fyrkantigt chips i datorn som kallas processorn (CPU:n)<br />
eller mikroprocessorn. Det är datorns "hjärna", d.v.s. den del som översätter instruktioner och ut<strong>för</strong><br />
beräkningar. Extern maskinvara, t.ex. bildskärmar, tangentbord, möss, skrivare och andra enheter,<br />
kallas ofta maskinvaruenheter eller enheter(hårdvara).<br />
Programvara avser de instruktioner eller program som talar om <strong>för</strong> maskinvaran vad den ska göra. Ett<br />
ordbehandlingsprogram som du använder <strong>för</strong> att skriva ett brev är en typ av programvara.<br />
Operativsystemet (OS) är en programvara som hanterar datorn och anslutna enheter. Två välkända<br />
operativsystem är Windows och Macintosh operativsystem (mjukvaran).<br />
Orsakerna <strong>till</strong> datorernas framväxt<br />
Orsakerna var flera men det handlade om att kunna göra stora matematiska beräkningar.<br />
Värden var i krig Tyskland kom att använda IBM <strong>för</strong>sta hålkorts dator <strong>för</strong> att organisera<br />
massutrotningen av människor och numren <strong>på</strong> fångarna var uppbyggda utifrån hålkorten. 6<br />
Idag har orsaken <strong>till</strong> bättre datorer framväxt många fler anledningar, både <strong>för</strong> forskning inom<br />
industrin, militär, sjukvård, nöjesindustrin. Även i det vardagliga genom att vi vill ha kontakt<br />
med varandra så utvecklas nya system.<br />
Vi plockar isär en dator och identifierar olika delar. 7<br />
4 http://www.peros.se/Elektronik/vadarelektronik.html<br />
5 http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows-vista/Introduction-to-computers#section_1<br />
6 http://www.idg.se/2.10186/1.225428/forintelsen-skottes-med-halkort<br />
7 http://sv.wikipedia.org/wiki/Dator<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 11 av 37
Skriv en beskrivning av delen<br />
a. Mjukvara<br />
Program, spel<br />
……………………………………………………………………………………..<br />
b. Hårdvara<br />
Datorns hårda delar<br />
……………………………………………………………………………………..<br />
bildskärm<br />
……………………………………………………………………………………..<br />
moderkort<br />
……………………………………………………………………………………..<br />
processor<br />
……………………………………………………………………………………..<br />
portar ATA<br />
……………………………………………………………………………………..<br />
arbetsminne<br />
……………………………………………………………………………………..<br />
instickskort<br />
a. Grafikkort<br />
b. ljudkort<br />
……………………………………………………………………………………..<br />
nätdel<br />
……………………………………………………………………………………..<br />
dvd/cd<br />
……………………………………………………………………………………..<br />
hårddisk<br />
……………………………………………………………………………………..<br />
tangentbord<br />
mus<br />
……………………………………………………………………………………..<br />
……………………………………………………………………………………..<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 12 av 37
http://sv.wikipedia.org/wiki/Dator<br />
Hårddisk vi tittar inuti och ser hur den fungerar.<br />
Hårddisken uppfanns <strong>på</strong> 1950-talet av IBM. Hårddisken var mycket utrymmeskrävande och<br />
hade en kapacitet <strong>på</strong> 5 <strong>till</strong> 20 MB megabigt. Den <strong>för</strong>sta hårddisken var ungefär lika stor som<br />
en frys och vägde 250 kilo. 8<br />
Idag är HDD av mindre storlek och har mycket stor kapacitet 500GB-1000GB.<br />
Datalagringsmängd 9<br />
Den mängd data som t ex en hårddisk rymmer kallas lagringskapacitet eller lagrings<strong>för</strong>måga.<br />
Datamängden som lagras anges i byte (B), ofta med kilo (kB), mega (MB), giga (GB) eller tera (TB)<br />
<strong>för</strong>e.<br />
Enhet Förkortning Decimala talsystemet Binära talsystemet<br />
Kilo k 1 000 10 3<br />
1 024 2 10<br />
Mega M 1 000 000 10 6<br />
Giga G 1 000 000 000 10 9<br />
Tera T 1 000 000 000 000 10 12<br />
8 http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A5rddisk<br />
9 http://www.911turbo.se/pub14b/Download/Datorns%20uppbyggnad.pdf<br />
1 048 576 2 20<br />
1 073 741 824 2 30<br />
1 099 511 627 776 2 40<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 13 av 37
Hur mycket rymmer 1 GB?<br />
1 Gb rymmer 1024 Mb detta är 1 000 000 Kb. Hur mycket är då detta? Jo, tar vi och skriver<br />
en textfylld sida i t ex Word och sparar dokumentet då ser vi att dess storlek blir knappt 30<br />
kB. Detta innebär att du kan spara 1 700 sidor text eller 8 st pärmar med text.<br />
En mening <strong>på</strong> A4 sida får<br />
storleken:<br />
1 st textfylld A4 sida får<br />
storleken:<br />
100 textfyllda sidor får storleken:<br />
20 kB 30 kB 3000 kB / 3,0 MB / 0,003 Gb<br />
USB-minnen 10<br />
När USB-minnen lanserades <strong>för</strong>bättrades portabiliteten avsevärt.<br />
Tidigare fanns endast disketter och CD-skivor. USB-minnet har inneburit en revolution när det gäller<br />
enkelheten i att kunna lagra och ta med sig data. I och med att USB-minnen inte har den mekaniska<br />
<strong>för</strong>dröjningen som hårddiskar lider av kan de i flera sammanhang kan upplevas snabbare, även om de<br />
har lägre faktisk läs/skriv-hastighet. Vid köp av ett nytt USB-minne bör man fundera över vad det ska<br />
användas <strong>till</strong>. Om det bara är <strong>till</strong> <strong>för</strong> att lagra några Word-dokument <strong>på</strong> resan behöver det varken vara<br />
stort eller snabbt. USB-minnen som ska användas <strong>för</strong> att spela upp film <strong>på</strong> en mediaspelare behöver<br />
däremot vara stora, och om det dessutom är högupplöst film så ställs det krav <strong>på</strong> hastigheten.<br />
Hur mycket rymmer ett minneskort <strong>till</strong> kameran?<br />
Frågan kring hur mycket ett minneskort rymmer är ganska svår att besvara. Det beror nämligen helt<br />
och hållet <strong>på</strong> vilken typ av kamera som används samt vilka inställningar och egenskaper den har. Det<br />
vanligaste <strong>för</strong> kompaktkameror är att de komprimerar bilderna och sparar dem i jpeg-format.<br />
Avancerade systemkameror komprimerar inte bilderna utan sparar dem i råformat vilket gör att de tar<br />
betydligt mer plats. Följande översikt visar hur många bilder som får plats <strong>på</strong> ett minneskort när de är<br />
tagna med en vanlig kompaktkamera som komprimerar bilderna.<br />
2 GB 4 GB 16 GB<br />
3,2 MPix 1200 2410 9640<br />
5,0 MPix 760 1520 6070<br />
7,0 MPix 560 1110 4430<br />
12,0 MPix 340 680 2730<br />
Tabellen visar det ungefärliga antalet bilder ett minneskort rymmer beroende <strong>på</strong> bildernas upplösning (angivet i<br />
MegaPixel, MPix).<br />
Högupplöst film<br />
Hur mycket som går att lagra <strong>på</strong> ett minneskort skiljer mellan olika kameror då de spelar in i olika<br />
kvalitet. Sifforna som anges är där<strong>för</strong> bara ungefärliga värden.<br />
4 GB 8 GB 16 GB<br />
HD-upplösning MPEG-4 1 h 2 h 4 h<br />
Standardupplösning<br />
MPEG-2<br />
1:20 h 2:40 h 5:20 h<br />
Tänk <strong>på</strong> att det inte går att använda vilket minneskort som helst <strong>för</strong> att spela in högupplöst film<br />
10 http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/lagringsmedia/flashminne-%28solid-state%29<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 14 av 37
Vad kommer efter HDD?<br />
SSD (Solid State Drive) är en modern utmanare <strong>till</strong> den traditionella hårddisken. Den bygger <strong>på</strong> teknik<br />
som är lik den som används i USB-minnen och är där<strong>för</strong> helt fri från rörliga delar.<br />
Fördelar med SSD<br />
• Stötkänsligheten minimeras. Det är stor risk att en vanlig hårddisk går sönder om datorn<br />
faller i golvet. SSD-disken har varken skrivhuvuden som kan orsaka skada eller magnetiska<br />
skivor som kan ta skada.<br />
• Ström<strong>för</strong>brukningen minskar eftersom det inte finns några rörliga delar att hålla igång. Av<br />
samma skäl minskar även värmeutvecklingen och då minskar slitaget <strong>på</strong> HDD.<br />
• SSD-diskar är helt tysta <strong>för</strong> det är inga rörliga delar<br />
• SSD-diskar ger högre prestanda. Idag är SSD-diskarna helt överlägsna hårddiskarna när det<br />
kommer <strong>till</strong> att starta upp program eller hela operativsystemet. Vanliga hårddiskar har en<br />
accesstid <strong>på</strong> ungefär åtta millisekunder medan <strong>för</strong>dröjningen är nästin<strong>till</strong> obefintlig <strong>på</strong> SSDdiskar.<br />
Insidan av en hårddisk<br />
bredvid en SSD-disk.<br />
Bildkälla: Intels<br />
pressarkiv.<br />
Idag <strong>till</strong>verkas SSD-diskarna <strong>för</strong> att vara så lika vanliga hårddiskar som möjligt. Detta <strong>för</strong> att<br />
användarna <strong>på</strong> ett enkelt sätt ska kunna uppgradera sina datorer. Nackdelen är att <strong>till</strong>verkarna får<br />
bygga in sina SSD-moduler i stora plastlådor, bara <strong>för</strong> att de ska få samma format som en vanlig<br />
hårddisk.<br />
Det råder stor kvalitetsskillnad mellan olika SSD-modeller. SSD-tekniken har varit under snabb<br />
utveckling de senaste åren, och modeller som bygger <strong>på</strong> äldre teknik presterar betydligt sämre än de<br />
som har den senaste tekniken. Läs där<strong>för</strong> recensioner om aktuell modell <strong>för</strong>e köp.<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 15 av 37
1. Vad vill du ha av din framtida dator?<br />
……….….……………………………………………………………………………………..<br />
……….….……………………………………………………………………………………..<br />
……….….……………………………………………………………………………………..<br />
2. Vad betyder det när strömmar flyter?<br />
……….….……………………………………………………………………………………..<br />
3. Beskriv vad automatik är?<br />
……….….……………………………………………………………………………………..<br />
4. Ge exempel <strong>på</strong> var automatik används?<br />
……….….……………………………………………………………………………………..<br />
5. Vad är en dator?<br />
……….….……………………………………………………………………………………..<br />
6. Vilka orsaker kunde ha <strong>på</strong>verkat utvecklingen av datorn?<br />
……….….……………………………………………………………………………………..<br />
7. När kom de datorer som kallades persondatorer?<br />
……….….……………………………………………………………………………………..<br />
8. Vad skall du tänka <strong>på</strong> när du köper ett minnes kort eller USB minne?<br />
……….….……………………………………………………………………………………..<br />
mer om datorn och historik<br />
http://www.tekniskamuseet.se/1/194.html<br />
Rekommenderad faktahämtning<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det<br />
Vi tittar inne i datorn och söker delarna.<br />
Repetera: s. 8-16<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 16 av 37
Teknik åk 8<br />
Lektion 4 Vi skickar meddelande<br />
Dagens kommunikationsteknik s. 13-19<br />
Datorn som hjälpmedel s.16-19<br />
Satelliter<br />
Till en början, <strong>på</strong> femtiotalet, märktes elektronikens<br />
utveckling mest genom att vi fick små och bärbara<br />
radioapparater, transistorradio eller som det bara kallades<br />
transistor. Inom de militära och rymdtekniska områdena<br />
gjordes stora framsteg med elektronikens hjälp. 1957 skickade Sovjetunionen upp den <strong>för</strong>sta<br />
satelliten, amerikanerna tog upp kampen och hade som mål, att <strong>för</strong>e 60-talets utgång skulle<br />
man skicka en människa <strong>till</strong> månen, landsätta honom där, och sedan <strong>för</strong>a honom <strong>till</strong>baka <strong>till</strong><br />
jorden. Det målet nådde USA 1969 med Apollo 11 11 .<br />
Mobiltelefoner 12 1911, <strong>för</strong>sökte Lars Magnus Ericsson och hans fru Hilda bygga en<br />
biltelefon kopplad <strong>till</strong> vanliga telefonledningar. Paret monterade helt enkelt en telefon i en bil,<br />
parkerade in<strong>till</strong> en telefonledning och medan Lars Magnus vevade runt generatorn som drev<br />
telefonen stod Hilda med två stavar, långa som fiskspön, och krokade dem över ledningen så<br />
att en signal nådde telefonisten <strong>på</strong> närmaste telefonstation. Det fungerade, när bilen stod s<strong>till</strong>a.<br />
Men mobilen har alltså inte bara sitt ursprung i telefonen utan också i radion, och kunskapen<br />
om radiovågorna. På 1920-talet började amerikansk polis använda radiokommunikation.<br />
Systemet installerades även i bland annat brandbilar <strong>på</strong> 1930-talet och utvecklades sedan<br />
ytterligare under andra världskriget, bland annat genom walkie-talkien<br />
En tidig NMT-telefon var med knapp nöd bärbar. Men systemet, som blev epokgörande,<br />
ansågs vara en stor succé och kopierades runt om i världen. Den främsta nyckeln <strong>till</strong> framgång<br />
var att mobilägaren kunde roama, alltså köra från ett land <strong>till</strong> ett annat och ändå få mobilen att<br />
fungera, något som inte var möjligt vare sig i USA eller i resten av Europa där mängder av<br />
inkompatibla system konkurrerade med varandra. NMT, Nordic Mobile Telephone, som togs<br />
i bruk 1981. Drivkraften bakom NMT var inte någon efterfrågan hos allmänheten utan en<br />
passion <strong>för</strong> tekniska landvinningar och en törst efter ett nytt ekonomiskt vinstmaskineri hos<br />
ett antal nyckelpersoner.<br />
År 1992 kom så GSM, Global System for Mobile Communications, av experter kallat ”det<br />
mest komplicerade systemet människan byggt sedan Babels torn”. Med GSM blev<br />
mobilsystemet digitalt. Samtidigt gjorde den tekniska utvecklingen av transistorer, kretskort<br />
och batterier att mobilerna krympte och blev möjliga att enkelt bära med sig, <strong>för</strong>st i väskan<br />
och så småningom i fickan. SIM-kortet lanserades och telefonens identitet splittrades i två,<br />
där vissa uppgifter, kopplade <strong>till</strong> själva apparaten, lagrades <strong>på</strong> telefonens eget kretskort och<br />
andra uppgifter – telefonnummer, koder och en del operatörsinformation – <strong>på</strong> SIM-kortet.<br />
11 http://www.nasa.gov/mission_pages/apollo/missions/apollo11.html<br />
12 http://www.popularhistoria.se/artiklar/mobiltelefonens-historia/<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 17 av 37
Vilket problem var då mobilen lösningen <strong>på</strong>? Ineffektiviteten. Det är tydligt i<br />
marknads<strong>för</strong>ingen av de så kallade ”yuppienallarna” i slutet av 1980-talet och början av 1990talet<br />
att telefonen utlovar effektivitet. Ur den accelererande <strong>till</strong>växten med dess skenande<br />
löner och priser växte ett begär, av många uppfattat som ett behov, att vara ständigt <strong>till</strong>gänglig<br />
om något skulle hända – <strong>till</strong> exempel om man skulle få en stund över. Alltid fanns det något<br />
viktigt samtal som kunde klaras av.<br />
Runt millennieskiftet 2000 ökade antalet mobiler exponentiellt. De blev billigare att köpa<br />
och att använda, samtidigt som mobilbranschen introducerade avbetalningsköp maskerade<br />
som generösa erbjudanden om enkronastelefoner. Mobilen blev också allt mer av ett verktyg<br />
<strong>för</strong> andra former av kommunikation än bara samtal – <strong>för</strong>st textmeddelanden eller sms (short<br />
message service) och snart även surfande <strong>på</strong> internet med <strong>till</strong>gång <strong>till</strong> bland annat e-post. Om<br />
mobilen <strong>på</strong> 1990-talet var en självlysande yuppienalle så är den nu så självklar att vi knappt<br />
ser den. Den är, <strong>för</strong> de allra flesta av oss, alltid med och alltid <strong>på</strong>, den ger oss en gränslös<br />
frihet men håller oss samtidigt fjättrade inom sitt kraftfält.<br />
FAKTA: Sms – nödlösning blev tonårskultur<br />
Den finländske ingenjören Matti Makkonnen har berättat hur han och två kollegor s<strong>på</strong>nade<br />
fram det mobila textmeddelandet över några öl och en pizza 1982. Det dröjde sedan tio år<br />
innan det <strong>för</strong>sta sms:et skickades och fortfarande kunde ingen <strong>för</strong>utse att detta skulle bli något<br />
annat än en nödlösning <strong>för</strong> affärsmänniskor som inte kunde nå varandra <strong>på</strong> annat sätt. Först i<br />
mitten av 1990-talet började allt fler upptäcka att sms var ett billigt sätt att snabbt <strong>för</strong>medla<br />
konkret information. 1998 tog bruket att skicka sms fart i stor skala, <strong>för</strong>st i Finland, sedan i<br />
allt fler länder i väst och sedan även i fattigare delar av världen<br />
ATT LÄSA Cell Phone Culture (2006) av Gerard Goggin, Constant Touch (2004) av John Agar, Mobile<br />
Communication (2009) av Jonathan Donner och Richard Ling, Staten och kapitalet – betydelsen av det<br />
dynamiska samspelet mellan offentligt och privat <strong>för</strong> det svenska telekomundret (2008) av Mikael Nilsson (red)<br />
och 140 år i ledningen (1993) av K V Tahvanainen.<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 18 av 37
GPS 13 Kolla vidare <strong>på</strong> länken 14<br />
GPSsystemets<br />
historia<br />
GPS (Global<br />
Positioning System)<br />
är ett nätverk av<br />
satelliter som kretsar<br />
kring jorden <strong>på</strong> fasta<br />
positioner ovan<strong>för</strong><br />
planeten och som<br />
sänder ned signaler<br />
<strong>till</strong> alla med en GPS-<br />
mottagare.<br />
Signalerna innehåller<br />
en tidkod och en<br />
geografisk datapunkt<br />
som gör det möjligt<br />
<strong>för</strong> användaren att exakt bestämma position, färdhastighet och tid <strong>på</strong> dygnet var som helst <strong>på</strong> planeten.<br />
GPS utvecklades ursprungligen <strong>för</strong> användning inom det militära och inom underrättelsetjänsten mitt under<br />
kalla kriget <strong>på</strong> 1960-talet. Inspirationen kom dock i och med uppskjutningen av den sovjetiska satelliten<br />
Sputnik 1957.<br />
Det var emellertid den sovjetiska nedskjutningen 1983 av ett koreanskt passagerarflygplan som fick USA att<br />
göra GPS <strong>till</strong>gängligt <strong>för</strong> civilt bruk, så att flygplan, skepp och transportfordon över hela världen kunde<br />
bestämma sina positioner och undvika att av misstag <strong>för</strong>irra sig in <strong>på</strong> o<strong>till</strong>åtet utländskt territorium.<br />
Idag används GPS i dussintals olika navigerings<strong>till</strong>ämpningar, <strong>för</strong> att hjälpa <strong>för</strong>are att hitta rätt och <strong>för</strong><br />
framställning av kartor, forskning om jordbävningar, klimatstudier och en skattletaraktivitet utomhus som<br />
kallas <strong>för</strong> geocaching.<br />
Repetera s. 16-19 (Att skicka information)<br />
Gör frågorna <strong>på</strong> s. 19<br />
1. …………………………………………………………………………………………<br />
…………………………………………………………………………………………<br />
…………………………………………………………………………………………<br />
…………………………………………………………………………………………<br />
13 http://www.mobil.se/guider/gps-sa-funkar-det-1.302898.html<br />
14 http://eu.mio.com/sv_se/global-positioning-system.htm<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 19 av 37
2. …………………………………………………………………………………………<br />
…………………………………………………………………………………………<br />
…………………………………………………………………………………………<br />
…………………………………………………………………………………………<br />
3. …………………………………………………………………………………………<br />
……………………………………………………………………………………………………………………………………………..<br />
Tre olika typer av Vippor: (astabil-, bistabil-, och monostabil vippa)<br />
15 Lär dig med om lödning och elektronik av Kjell.com<br />
Praktiskt arbete – Lödövning spikar<br />
Bild 1 - korrekt lödning<br />
Lödtennet har fäst både <strong>på</strong> metallytan <strong>på</strong> kretskortet och <strong>på</strong> benet <strong>till</strong> komponenten. Notera<br />
"pyramidformen". Lödtennet flyter ut och blir blankt när det stelnat.<br />
Bild 2 - misslyckad lödning<br />
När lödtennet inte flyter ut kan det bero <strong>på</strong> att ytorna inte var rena eller att temperaturen <strong>för</strong> lödtennets<br />
smältpunkt inte hade uppnåtts <strong>på</strong> de ytor där det skulle fästa<br />
Bild 3 - misslyckad lödning<br />
Värmer man <strong>för</strong> hårt och samtidigt skaver lödspetsen mot kretskortets kopparbana, finns det<br />
stor risk att kopparbanan släpper från kretskortet. Om tennet värmts <strong>för</strong> mycket blir det matt i<br />
ytan vilket också gör att lödningen inte blir <strong>på</strong>litlig. Lös detta genom att <strong>till</strong>sätta ytterligare<br />
lite tenn <strong>för</strong> att <strong>på</strong> så sätt få fram mer flussmedel.<br />
15 http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/lodning/kom-igang-med-lodning<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 20 av 37
Teknik åk 8<br />
Lektion 5 Elektronik<br />
I dagens samhälle möter vi elektronik överallt. Vi har läst om hur man kommunicerade över<br />
tid. För att få en grund om detta skall vi nu arbeta med elektronikkomponenter.<br />
Teori om elektronikkomponenter<br />
1. Genomgång om el lära<br />
2. Genomgång om el komponenter<br />
3. Genomgång av kopplingsschema och<br />
kretskort.<br />
4. Praktiskt arbete – Löda vippan<br />
Elektronik / Ellära<br />
1. Teori ellära<br />
• Spänning, Ström, Resistans, Ohms lag.<br />
När du har läst det här avsnittet skall du:<br />
• känna <strong>till</strong> olika<br />
elektronikkomponenter<br />
• kunna bygga en teknikisk<br />
konstruktion efter beskrivning som<br />
utnyttjar el-komponenter.<br />
• kunna följande ord och begrepp:<br />
resistor, potentiometer, termistor,<br />
fotoresistor, diod, lysdiod, kondsator,<br />
kopplingsschema, kretskort,<br />
• Ström (<strong>för</strong>kortas I när man skriver formler) mäts i Ampére (A). Elektrisk ström är<br />
elektroner i rörelse. Likström elektronerna rör sig i en riktning Växelström –<br />
elektronerna rör sig omväxlande i båda riktningarna. I det svenska elnätet växlar<br />
strömmen riktning 50 gånger per sekund (50 Hertz)<br />
• Spänning (<strong>för</strong>kortas U när man skriver formler) mäts i Volt (V). Elektrisk spänning är<br />
själva drivkraften <strong>för</strong> strömmen. Dvs. spänningsskillnaden mellan de elektriska<br />
polerna.<br />
• Resistans (<strong>för</strong>kortas R i formler) mäts i Ohm (Ω) Olika metaller har olika mycket<br />
motstånd <strong>för</strong> elektronerna, en tjockare ledning har mindre motstånd än en tunnare, en<br />
glödlampa utgör ett motstånd <strong>för</strong> strömmen osv.<br />
• Ohms lag. Spänningen är lika med strömmen gånger resistansen. Känner man <strong>till</strong> två<br />
värden kan man räkna ut den tredje. (U = I ×R, I = U / R, R = U / I)<br />
• Effekt (<strong>för</strong>kortas P i formler) mäts i Watt (W) Effekten beskriver hur kraftfull t.ex. en<br />
glödlampa eller ett element är. Effekten i en elektrisk krets är lika med spänningen<br />
gånger strömmen. ( P = U × I ) (Ibland kan det vara bra att räkna ut strömmen I = P /<br />
U )<br />
• El<strong>för</strong>brukning. Effekt per tidsenhet. I Sverige använder vi enheten kilowattimme<br />
(kWh)<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 21 av 37
Användning<br />
Användningen av elektronik är främst inom två områden: Kommunikation och styrning.<br />
- Med kommunikation menas t ex datorer, radio, TV och telefon. - Med styrning menas att<br />
någon händelse sätter igång och styr en annan händelse. Om ett fönster krossas, går ett larm.<br />
När ett tåg kommer, går bommarna ner. När det blir <strong>för</strong> varmt, går en fläkt igång. Om<br />
bromsarna <strong>på</strong> bilen går sönder, tänds en varningslampa.<br />
Moderna elektroniska apparater är i jäm<strong>för</strong>else med äldre elektriska och mekaniska<br />
• Driftsäkrare, eftersom det är färre rörliga delar<br />
• Energisnålare, eftersom de drar mycket mindre ström<br />
• Mindre, eftersom elektronikkomponenterna tar mycket mindre plats<br />
• Mer hållbara, eftersom komponenterna inte är så ömtåliga<br />
• Billigare, eftersom komponenterna är lätta att <strong>till</strong>verka i stora serier<br />
Några grundläggande komponenter inom elektroniken som vi kommer att arbeta<br />
med och har en allmännbildande funktion att kunna<br />
Resistor / Motstånd<br />
Ett motstånd minskar strömmen. Enheten <strong>för</strong> motstånd är ohm,<br />
som <strong>för</strong>kortas ohm. 1000 ohm = 1 kohm (kiloohm). 1000 kohm =<br />
1 Mohm (megaohm). Genom färgringarna kan man se hur stort<br />
motståndet är. Man kan också mäta hur stort motståndet är. Ett<br />
annat ord <strong>för</strong> motstånd är resistor. Motstånd används nästan i<br />
varje elektronikkoppling. Syftet är att<br />
anpassa spänning och ström <strong>till</strong> olika<br />
komponenter. Färgkod. 16<br />
Olika typer av resistorer (Potentiometer, termistor och fotoresistor)<br />
Potentiometer Reglerbart motstånd<br />
Här går det att ändra motståndet genom att vrida <strong>på</strong> en ratt.<br />
De två yttersta benen motsvarar de yttre benen <strong>på</strong><br />
schemasymbolen och det tredje benet är pilen <strong>på</strong> symbolen.<br />
Reglerbara motstånd kallas ofta potentiometer.<br />
16 http://www.peros.se/Elektronik/vadarelektronik.html<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 22 av 37
Termistor<br />
Hos en termistor ändras motståndet när temperaturen ändras.<br />
Det finns de som ökar motståndet vid ökad temperatur, och det<br />
finns de som minskar motståndet vid ökad temperatur. De kan t<br />
ex användas som termostat eller temperaturmätare.<br />
Fotoresistor<br />
Hos en fotoresistor ändras motståndet när ljuset ändras. Det finns de som ökar<br />
motståndet vid ökad ljustyrka, och det finns de som minskar motståndet vid<br />
ökad ljusstyrka.<br />
Diod<br />
En diod släpper igenom ström åt bara ena hållet. Triangeln i symbolen är en pil som<br />
anger den riktning som strömmen släpps igenom. Det kallas<br />
diodens framriktning. Motsatta hållet är diodens backriktning.<br />
Strecket <strong>på</strong> dioden anger oftast minussidan.<br />
Som vi ritat här, kan strömmen gå från vänster <strong>till</strong> höger, men inte tvärt om.<br />
Lysdiod<br />
En lysdiod fungerar som en vanlig diod, men dessutom lyser<br />
den. Oftast är det långa benet plus. Lysdioder används som<br />
markeringar <strong>på</strong> radio- och TV-apparater, mobiltelefoner,<br />
kameror, skyltar och mycket annat. Trafiksignaler är nu <strong>till</strong><br />
stor del lysdioder. En framtida användning tror man blir<br />
bakljus <strong>på</strong> bilar. Lysdioder är mycket mer energisnåla än<br />
lampor. Lysdioder finns i flera färger. Röda, gröna och gula<br />
är vanliga.<br />
De betecknas ofta LED = Light Emmittant Diode.<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 23 av 37
Teknik åk 8<br />
Lektion 6 Elektronik / Ellära<br />
5. Repeterar o fortsätter med genomgång om elkomponenter<br />
6. Praktiskt arbete – Löda vippan, lysdiod och kondensator<br />
Kondensator<br />
Kondensatorer kan laddas upp, men med mycket mindre<br />
laddning än t ex ett batteri. En kondensators<br />
laddnings<strong>för</strong>måga (kapacitans) mäts i Farad, F.<br />
Kondensatorer som är större än ca 1 µF är oftast<br />
elektrolytkondensator. Det innebär bl a att den måste vändas åt rätt håll.<br />
En kondensator består av två plattor som är isolerade från varandra. De kan laddas<br />
upp utan att elektroner hoppar från den ena <strong>till</strong> den andra plattan. Eftersom avståndet<br />
mellan plattorna oftast är litet, är luft inte lämpligt som isolator. I stället använder man<br />
t ex plast eller keramik. 17<br />
Transistor<br />
Transistorn räknas som en av största uppfinningarna<br />
någonsin. De är grunden <strong>för</strong> datorer och finns överallt där det<br />
finns elektronik: Radio, TV, telefon, navigeringssystem,<br />
kodlås, betalkort, leksaker, larm osv.<br />
En transistor kan se ut <strong>på</strong> olika sätt. Alla har tre ben. De kallas<br />
e (emitter), b (bas) och k (kollektor). Transistorn leder ström<br />
mellan kollektor och emitter, men bara om det kommer in en<br />
liten ström <strong>på</strong> basen. Där<strong>för</strong> kan transistorn användas som strömbrytare. Den kan slå<br />
<strong>till</strong> och från upp <strong>till</strong> 100 miljoner gånger <strong>på</strong> en sekund. Transistorn kan också<br />
användas som <strong>för</strong>stärkare. En liten ström<strong>för</strong>ändring i basen blir en stor<br />
ström<strong>för</strong>ändring i kollektorn. Vad som är e, b och k framgår av kataloger.. Det är<br />
viktigt att transistorn kopplas in <strong>på</strong> rätt sätt.<br />
IC-krets<br />
IC-kretsar, integrerade kretsar, är liksom transistorn en av <strong>för</strong>ra<br />
århundradets största uppfinningar. Den uppfanns i början <strong>på</strong> 1960talet.<br />
Den består av transistorer, dioder, motstånd och andra<br />
komponenter som är ihopbyggda redan <strong>på</strong> fabriken. Kretsarna kan<br />
göras mycket små. Från början lyckades man bygga in något tiotal transistorer och<br />
andra komponenter i en IC-krets eller chip. Sedan har antalet ökat hela tiden. På 80talet<br />
passerades gränsen en miljon. Nu har 100 miljoner passerats. En IC-krets kan<br />
innehålla en hel dator, en <strong>för</strong>stärkare, radio eller annat hel- eller halvfabrikat. Vissa<br />
yttre komponenter måste oftast anslutas. Man måste kanske kunna reglera något<br />
eller visa något <strong>på</strong> en display eller något ska höras eller matas in. Antal<br />
anslutningsben varierar från några stycken <strong>till</strong> några tiotal. IC-kretsar som kan<br />
programmeras kallas processorer.<br />
Hemuppgift: Elektronik finns överallt! Eller<br />
17 http://www.peros.se/Elektronik/vadarelektronik.html<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 24 av 37
Elektronik finns överallt! Eller?<br />
Hitta exempel <strong>på</strong> produkter eller användningsområden där elektronik ingår inom<br />
områdena:<br />
Köket<br />
Vardagsrummet<br />
Sovrummet<br />
Tvättstugan<br />
Handikapphjälpmedel<br />
Sjukvård<br />
Musikindustrin<br />
Foto<br />
Kontoret<br />
Verkstaden<br />
Trafiken<br />
Bilindustrin<br />
Bankerna<br />
Information<br />
Spel<br />
Kan du ge exempel <strong>på</strong> någon produkt som inte innehöll någon elektronik <strong>för</strong> ca 20 år<br />
sedan, men som nu har det?<br />
Kan du ge exempel <strong>på</strong> någon produkt med elektronik som knappast skulle ha funnits<br />
om inte elektroniken var så utvecklad!<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 25 av 37
Teknik åk 8<br />
Lektion 7 Elektronik Komponenter och system<br />
7. Repeterar o fortsätter med genomgång om el-komponenter<br />
8. Praktiskt arbete – Löda vippan<br />
Teknik åk 8<br />
Lektion 8 Elektronik Elektronikkomponenter<br />
1. Olika elektroniska komponenter och dess funktion.<br />
a. Diod, lysdiod, kondensator, transistor, spole, säkring.<br />
b. Hur vippan fungerar<br />
c. Vad man skulle kunna använda vippan <strong>till</strong>. (Varningsblinkers, larm, klocka<br />
mm)<br />
2. Praktiskt arbete – Göra klart vippan.<br />
Hemuppgift: Fylla i sidan om de olika komponenterna i kompendiet. Repetera<br />
elektroniken.<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 26 av 37
Teknik åk 8<br />
Lektion 9 Material och sammanfogning s. 131-138<br />
Teori om material<br />
a. Metaller<br />
i. Koppar<br />
ii. Järn, Stål<br />
iii. Rostfritt<br />
iv. Aluminium<br />
v. Titan<br />
b. Betong<br />
c. Wellpapp<br />
d. Glas (t.ex. Vanligt fönsterglas, härdat glas, armerat glas, energiglas mm)<br />
e. Plaster (t.ex. Glasfiber, Plexiglas, Polykarbonat)<br />
f. Keramik<br />
g. Kompositer<br />
h. Trä<br />
Titta och testa<br />
Krafter och belastning<br />
i. Drag och tryckkraft<br />
ii. Vid böjning elasticitet<br />
Repetera: s.131-136 (Material)<br />
När du har läst det här avsnittet skall du:<br />
• Ha kunskaper om några vanliga<br />
<strong>till</strong>verkningsmaterial<br />
• Känna <strong>till</strong> hur man kan sammanfoga<br />
olika sorters material<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 27 av 37
Teknik åk 8<br />
Lektion 10 Material och sammanfogning s. 131-138<br />
Repetera Material<br />
Sammanfogning s. 136<br />
Nitning<br />
Svetsning<br />
Lödning<br />
Skruvning<br />
Limning<br />
Besvara frågorna <strong>på</strong> s. 138<br />
1. ………………………………………………………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
2. …………………………………………………………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
3 ………………………………………………………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
4 …………………………………………………………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
5 …………………………………………………………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 28 av 37
Teknik åk 8<br />
Lektion 11 Vi konstruerar och bygger<br />
Gruppindelning in<strong>för</strong> brobygget.<br />
Hållfasthet – att bygga starkt s.93 – 98<br />
• Historik<br />
• Drivkrafter / behov<br />
• Miljökonsekvenser<br />
Beskriv detta kort<br />
a. Tryckhållfasthet<br />
………………………………………………………………………………….<br />
b. Draghållfasthet<br />
………………………………………………………………………………….<br />
c. Elasticitet<br />
………………………………………………………………………………….<br />
d. Balk s.96<br />
………………………………………………………………………………….<br />
e. Armering s.97<br />
………………………………………………………………………………….<br />
f. Korrugering<br />
………………………………………………………………………………….<br />
g. Fackverk<br />
………………………………………………………………………………….<br />
Att bygga med papper<br />
Vi gör en bro av papper.<br />
När du har läst det här avsnittet skall du:<br />
• <strong>för</strong>stå att olika material har olika<br />
egenskaper<br />
• <strong>för</strong>stå hur olika konstruktioner kan<br />
<strong>på</strong>verka hållfastheten<br />
• kunna följande ord och begrepp:<br />
tryckhållfasthet, draghållfasthet,<br />
elasticitet, balk, armering,<br />
korrugering, fackverk<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 29 av 37
Gör frågorna <strong>på</strong> s. 98<br />
1. ……………………………………………………………………………….<br />
……………………………………………………………………………………………………….<br />
……………………………………………………………………………….<br />
……………………………………………………………………………………………………….<br />
2. ……………………………………………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………………<br />
3. ……………………………………………………………………………….<br />
……………………………………………………………………………….<br />
4. ……………………………………………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………………<br />
5. ……………………………………………………………………………….<br />
……………………………………………………………………………….<br />
Repetera: s. 93-98 och frågor om man inte är klar<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 30 av 37
Teknik åk 8<br />
Lektion 12 Broar och dammar 99-103<br />
1. Teori s.99-101<br />
2. Konstruktionsuppgiften bron<br />
3. Börja bygga<br />
Var<strong>för</strong> bygger vi broar idag?<br />
……………………………………………….<br />
……………………………………………………………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………<br />
Var<strong>för</strong> byggde vi broar <strong>på</strong> 300 talet?<br />
……………………………………………………………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………<br />
Tacoma Narrows bridge (YouTube) http://www.youtube.com/watch?v=j-zczJXSxnw<br />
Golden Gate http://www.youtube.com/watch?v=0zMytAtZaeg&feature=fvwrel<br />
Jiaozhou Bay Bridge http://www.youtube.com/watch?v=pBFO2z6Tmwk&feature=related<br />
Olika brotyper (fasta)<br />
Balkbro Hur bygger man bron?<br />
Ex.http://www.confederationbridge.com/en/design_construction.php<br />
När du har läst det här avsnittet skall du:<br />
• Känna <strong>till</strong> olika brokonstruktioner<br />
• Veta hur man byggde broar <strong>för</strong>r och<br />
hur man gör idag<br />
• Förstå hur en sluss fungerar<br />
• Kunna två grundläggande<br />
dammkonstruktioner<br />
……………………………………………………………………………………………….<br />
……………………………………………………………………………………………….<br />
Romerskvalvbro Hur bygger man bron? Ex. http://sv.wikipedia.org/wiki/Valvbro<br />
……………………………………………………………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………………………………………………………….<br />
Bågbro (Båge upp<strong>till</strong> eller ner<strong>till</strong>) Hur bygger man bron?<br />
Ex. http://www.sydneyharbourbridge.info/ , http://sydney-harbour-bridge.bos.nsw.edu.au/<br />
……………………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………………………………………………………………..…………<br />
Fackverksbro Hur bygger man bron?<br />
……………………………………………………………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 31 av 37
Hängbro Hur bygger man bron?<br />
……………………………………………………………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
1. Praktiskt arbete – Sugrörsbron<br />
Brobygge<br />
Grupparbete max tre personer under 4 lektioner. Ni skall bygga en bro med dessa<br />
<strong>för</strong>utsättningar<br />
• Skall klara en belastning av 5 kg<br />
• Två bilar skall kunna mötas <strong>på</strong> bron. (bilens bredd 4cm)<br />
• En båt med höjden 10 cm och bredden 8 cm skall kunna mötas under bron.<br />
• En redovisning skall lämnas in av gruppen<br />
• En redovisning in<strong>för</strong> gruppen skall genom<strong>för</strong>as<br />
Redovisningen skall innehålla en inlämnad<br />
1. En dokumentation av arbetet med skiss och ritning <strong>på</strong> bron<br />
En rapport som besvarar följande frågor<br />
2. Vilken typ av bro har vi byggt?<br />
3. Ange vilka delar som gör att bron bärs upp?<br />
4. Vilka orsaker har varit <strong>för</strong> att bygga en viss bro? Ge ett ex. <strong>på</strong> en bro o besvara frågan.<br />
5. Vilka var orsakerna <strong>till</strong> att man byggde broar <strong>för</strong> längesedan (år 200)<br />
6. Vilka konsekvänser får en bro <strong>för</strong>: Ett välutvecklat svar med underbyggda argument.<br />
Individen<br />
Samhället<br />
Miljön<br />
För att vara godkänd måste uppgiften genom<strong>för</strong>as och inlämnas.<br />
För högre betyg måste du visa djupare <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> konstruktioner och visar genom<br />
arbetsprocessen <strong>på</strong> utveckling av <strong>för</strong>mågorna: identifiera problem, Använda teknikbegrepp,<br />
värdera konsekvänser, Analysera drivkrafter.<br />
Detta gör man genom ett aktivt deltagande<br />
Material En bottenplatta<br />
50 st sugrör<br />
Ett lager papper <strong>för</strong> vägbana<br />
Lim (så lite som möjligt)<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 32 av 37
Teknik åk 8<br />
Lektion 13 Broar och dammar s.102-103<br />
Olika brotyper (öppningsbara)<br />
Klaffbro Hur bygger man bron?<br />
……………………………………………………………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
Svängbro Hur bygger man bron?<br />
……………………………………………………………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
Lyftbro Hur bygger man bron?<br />
……………………………………………………………………………………………….<br />
……………………………………………………………………………………………….<br />
Repetera: s.99-103 Broar och dammar<br />
Teknik åk 8<br />
Lektion 14 Slussar och dammar s. 102-103<br />
Hur fungerade dessa<br />
Av vilka anledningar bygger vi dammar?<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
Vilka typer av dammar är vanligast?<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
Beskriv hur en sluss <strong>för</strong> båtar fungerar?<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 33 av 37
Besvara frågorna <strong>på</strong> s. 103<br />
1. ……………………………………………………………………………………………<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
2. …………………………………………………………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
3 …………………………………………………………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
4 …………………………………………………………………………………………….<br />
……………………………………………………………………………………………….<br />
1. Praktiskt arbete – Sugrörsbron<br />
Teknik åk 8<br />
Lektion 15 Redovisning bro<br />
a. Redovisning av broarna (Tanke, konstruktion, funktion)<br />
b. Belastning av broarna (Styrkor, svaga punkter)<br />
Teknik åk 8<br />
Lektion 16 Att bygga hus s.104-106<br />
Olika epoker olika byggnadsstilar<br />
Vad är orsaken <strong>till</strong> att vi har olika<br />
byggnadsstilar?<br />
När du har läst det här avsnittet skall du:<br />
• Förstå hur man byggde hus <strong>för</strong>r och<br />
idag.<br />
• Förstå att det är många faktorer som<br />
spelar in när man bygger ett hus.<br />
……………………………………………………………………………………………<br />
……………………………………………………………………………………………<br />
Vad gjorde att vi prövade olika byggnadsmaterial?<br />
……………………………………………………………………………………………<br />
…………………………………………………………………………..………………………………………………………………………<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 34 av 37
Teknik åk 8<br />
Lektion 17 Att bygga hus s.107-108<br />
Ser <strong>på</strong> stadens utveckling och byggandet.<br />
http://www.drangahuset.se/stilhistoriastilar/timeline<br />
Tittar <strong>på</strong> sprängskisser av husbygge.<br />
http://www.beijerbygg.se/templates/BB_ByggradKategori.aspx?id=256<br />
http://www.beijerbygg.se/templates/BB_IFramePage.aspx?id=59472<br />
Namnger olika delar<br />
Besvara frågorna <strong>på</strong> s. 108<br />
1. ……………………………………………………………………………………………<br />
2. …………………………………………………………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
3 …………………………………………………………………………………………….<br />
4 …………………………………………………………………………………………….<br />
5 …………………………………………………………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
6 …………………………………………………………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 35 av 37
Teknik åk 8<br />
Lektion 18 Ritteknik 2 Byggritningar s.109-113<br />
Rita friggebod eller motsvarande vi tittar <strong>på</strong> <strong>för</strong>lagor<br />
Introduktion <strong>till</strong> Byggritningar<br />
a. Var<strong>för</strong> standard? Så alla <strong>för</strong>står annars risk <strong>för</strong> miss<strong>för</strong>stånd.<br />
b. Byggritningar<br />
i. Symboler<br />
ii. Skala<br />
iii. Fasadritning<br />
iv. Planritning<br />
2. Teori Byggprocessen<br />
a. Olika skeden<br />
i. Planering<br />
ii. Projektering<br />
iii. Upphandling<br />
iv. Schakt och markarbeten<br />
v. Stomresning<br />
vi. Stomkomplettering<br />
vii. Installationer<br />
viii. Inredning med golvläggning<br />
ix. Måleri och slutstädning<br />
b. Stadsplanering<br />
i. Översiktsplan (nuvarande markanvändning och avsikter <strong>för</strong> framtiden)<br />
ii. Detaljplan (karta över det aktuella planområdet)<br />
iii. Demokratisk planprocess (allmänheten ska garanteras insyn)<br />
iv. Miljökonsekvenser (naturresurser, naturmiljö och boendemiljö)<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 36 av 37
Teknik åk 8<br />
Lektion 19 Ritteknik 2 Byggritningar / Teknik i hemmet s. 65-67<br />
Tittar <strong>på</strong> byggritningar Skolans ritningar<br />
Arbetar med friggebodsritningen<br />
Teknik åk 8<br />
Lektion 20 Teknik i hemmet / Ritteknik 2 Byggritningar s. 68-69<br />
1. Praktiskt arbete Rita Friggebod<br />
2. Läxa: - Gör klart friggebodarbetet in<strong>för</strong> redovisning<br />
3. Besvara frågorna <strong>på</strong> s. 69<br />
1. ……………………………………………………………………………………………<br />
2. …………………………………………………………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
3 …………………………………………………………………………………………….<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
………………………………………………………………………………………………<br />
Teknik åk 8<br />
Lektion 21 Teknik i hemmet redovisa friggebod<br />
1. Redovisning av Friggebodsarbetet<br />
2. Summering och utvärdering av tekniken i åk 8 skriv och lämna in<br />
a. Vad har vi lärt oss? (Kvantitativt, kvalitativt)<br />
b. Vad har varit bra?<br />
c. Vad har inte varit bra?<br />
d. Skulle vi kunnat göra <strong>på</strong> något annat sätt? Andra arbetsområden<br />
Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20<br />
Upplaga 4 Sidan 37 av 37