Välkommen till Tekniken för ÅK 8 på Lyrfågelskolan Arbetsbok till ...

Välkommen till Tekniken för ÅK 8 

på Lyrfågelskolan 

Arbetsbok till läroboken 

Teknik direkt 

Läroboken finns att lyssna på följande länk 1 

År:________________ 

Klass:_____________ 

Namn:______________ 

1 http://www.sanomautbildning.se/Laromedel/Grundskolan-6-9/Teknik/Baslaromedel/Teknik-Direkt/5284/

Teknik Lyrfågelskolan 

Teknik 

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens 

utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem 

och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- 

och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av 

teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik 

som omger oss göras synlig och begriplig. 

Syfte 

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och 

sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. 

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig 

an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. 

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i 

vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen 

ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och 

uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna 

tekniska idéer och lösningar. 

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk 

verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska 

undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma 

tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och 

hållbar utveckling. 

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska 

utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och 

sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen 

ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra 

vetenskaper och konstarter. 

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar 

att utveckla sin förmåga att 

• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och 

funktion, 

• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag 

till lösningar, 

• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, 

• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och 

• analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats 

över tid. 

Skapat av Mikael Svantesson 2012-08-20 

Upplaga 4 Sidan 2 av 37

Centralt innehåll I årskurs 7-9 

Undervisningen i teknik ska behandla följande centrala innehåll 

Tekniska lösningar 

Åk7,8 Styr— och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll 

av kraft och rörelse. 

Åk8 Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel 

armering och balkformer. 

Åk8 Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel 

lysdioder och enkla förstärkare. 

Åk8 Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon 

industriell process, till exempel papperstillverkning och 

livsmedelstillverkning. 

Åk7,8,9 Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till 

exempel vid produktion och distribution av elektricitet. 

Åk8 Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för 

utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni. 

Åk8 Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, 

hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. 

Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material. 

Åk7,8,9 Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. 

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar 

Åk7,8,9 Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, 

undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur 

faserna i arbetsprocessen samverkar. 

Åk7,8,9 Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering 

med hjälp av pneumatik eller elektronik. 

Åk7,8,9 Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med 

förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt 

dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga 

rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och 

teknikutvecklingsarbete. 

Teknik, människa, samhälle och miljö 

Åk8,9 Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker 

och sårbarhet. 

Åk7,8,9 Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur 

tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen 

har möjliggjort tekniska innovationer. 

Åk9 Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. 

Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling. 

Åk7,8,9 Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och 

sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av 

biobränslen och krigsmateriel. 

Åk7,8,9 Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns 

yrkesval och teknikanvändning. 



Lokal Pedagogisk Planering 

Konkretisering 

Centrala innehållet konkretiseras i ÅK 8 genom kursens innehåll: 

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar 

att utveckla sin förmåga att 

• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och 

funktion, 

• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag 

till lösningar, 

• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, 

• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och 

• analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats 

över tid. 

Arbetsformer 

• Du kommer att lära dig om elektronik och dess utveckling. 

• Du kommer att lära dig vad ett tekniskt system och delsystem är för något. 

• Du kommer att lära dig om datorns uppbyggande och dess utveckling. 

• Du kommer att lära dig om olika material egenskaper. 

• Du kommer att lära dig om byggande förr och nu. 

• Du kommer att lära dig ämnesspecifika begrepp. 

• Du kommer att göra en teknisk konstruktion med hjälp av egen skiss, ritning 

eller liknande stöd och beskriva hur konstruktionen är uppbyggd och fungerar. 

• Du kommer att lära dig att dokumentera ditt projekt med skisser, modeller, och 

redovisa på olika sätt. 

Ett mål som gäller alla arbetsområden är att du skall utveckla ditt intresse för teknik och 

din förmåga att kunna hantera tekniska frågor, samt din förmåga att omsätta din 

kunskap i egna ställningstaganden och praktisk handling. 

Kunskaper 

Bedömning för arbetsområdet I arbetsområdet bedöms på vilket sätt 

• Du kan beskriva elektronikens utveckling. 

• Du kan beskriva ett tekniskt system och ett delsystem. 

• Du kan redovisa kortfattat om datorns utveckling. 

• Du kan redogöra för olika material och dess egenskaper. 

• Du kan beskriva konstruktioners förr och nu. 

• Du kan använda ämnesspecifika begrepp. 

• Du kan genomföra en teknisk konstruktion enligt instruktioner och redogöra för 

funktioner. 

• Du har genomfört projektet och lämnat in uppgifter. 

• Du kan göra en muntlig och skriftlig redovisning som dokumenteras i form av 

en rapport. 

Projektarbete sammanbinder dessa delar 



Lektion Arbetsområde Lärobok / Stencil 

34 Inledning till teknik 

Dela ut böcker, placering, Betygskriterier 

- 

Vi skickar meddelande 

s.3-7 Frågor s.7 

37 Vi skickar meddelande 

Läxa s. 8-12 

Telegrafen ett system 

Bygga en moresändare, grupp 

38 

- 

41 

42 

- 

45 

46 

- 

50 

51 

- 

46 Prov 

Telegrafen Bygga Frågor s.12 

Dagens kommunikation 

Datorns delar 

Datorhistorik 

Elektronik, datadelar 

Dator Lagring, uppgifter 

Dagens kommunikation s.13-19 Frågor s.19 Repetera. s. 13-19 

Elektronik Resistor, Löd övning 

Elektronikkomponenter Diod, kondensator, Löda vippan 

Elektronikkomponenter Löda vippan 

Elektronikkomponenter 

Genomgång inför prov 

Transistor, Löda vippan 

s.3-19 + Arbetsboken 

Material s.131-135 tittar på olika material 

Genomgång prov Material/ 

Sammanfogningar 

s.136-138 frågor s.138 

Hållfasthet – att bygga starkt s.93-98 Frågor s. 98 Repetera s.93-98 

Vi konstruerar och bygger s. 99-101 Frågor s. 103 Repetera s.99-103 

Bygg bro 

Broar, dammar och Slussar 

Bygg bro av sugrör två och två 

Uppgiften Brobygge 

Broar och dammar s. 102-103 besvara frågor Bygga bro 

Slussar och dammar s. 102-103 besvara frågor s.103 Bygga bro 

3 Prov Material, konstruktioner och broar s.131-138,93-103 

Redovisning av bro 

Skriva redovisning 

Lämna in redovisning 

Att bygga hus s.104-106 Vad är speciellt 

Att bygga hus s. 107-108 besvara frågorna s.108 

Ritningar 2 s. 109-113 Rita en friggebod 

Ritningar 2/ Teknik i hemmet s. 65-67Läser ritningar. Fortsätter rita. Bygga 

Teknik i hemmet s. 68-69 besvara frågorna s.69 Bygga friggebod 

22 Prov Att bygga hus s.104-113, 65-69 

Redovisning friggebod 



Teknik åk 8 

Lektion Inledning till teknik 

1. Vad är teknik? (”Konsten att lösa praktiska problem, för att underlätta eller förenkla 

vardagslivet”, teknik löser problem och skapar nya)) 

2. Varför teknik? ( Vi lever i ett tekniskt samhälle, ”Ingen kommer undan”) 

3. Vilka infallsvinklar skall vi ha på tekniken i undervisningen? (Kursplanen) 

a. Hur såg det ut förr? – Historiskt perspektiv 

b. Hur ser det ut idag? – ”Hur funkar det?” bl.a. tekniska system med delsystem 

och komponenter. 

c. Hur kommer det se ut i framtiden? – Forskning mm. 

d. Hur och varför har man kommit på olika tekniska lösningar? – Drivkrafter t.ex. 

krig, vetenskapliga upptäckter mm 

e. Hur påverkar tekniken; Människan, samhället och naturen (positivt och negativt) 

f. ”Praktiskt arbete - Att ”Klura ut”, uppfinna, konstruera och bygga saker. 

1. Lokal Kursplan Arbetsområden: 

a. Åk 7 

• De enkla maskinerna 

• Ritteknik 1 (Maskinritningar vy-placering.) 

• Design 

• Transporter 

• Pinewood derby race cars 

b. Åk 8 

c. Åk 9 

Olika tekniska system i samhället 

• Elektronik 

• Konstruktioner 

• Ritteknik 2 (Byggnadsritningar skala 

• Friggebod 

• Tekniska system i ett hus 

• El, Energi och miljö 

• Elmotor och Generator 

• Bygga och bo 



Teknik åk 8 

Lektion Vi skickar meddelande 

Hur man började ta kontakt s. 3-7 

1. Ljud 

2. Eld och rök 

3. Skriften 

Historik 

3000 år f.Kr. Sumerer och egyptier började med ett skriftspråk. I Mesopotamien (Irak) 

började sumererna med kilformade märken på lertavlor som bildade en text. 

Nästan samtidigt kom hieroglyfer i Egypten som var mer lik bilder. 

1200 år f.Kr. i fenicierna (Libanon) med ett alfabet där tecknen var stod för en konsonant. 

Grekerna la till vokaler. Romarna lånade det grekiska alfabetet och gjorde om bokstäverna till 

de tecknen som vi har idag. 

Material 

Lertavlor Papyrus 

Pergament (djurhudar) Cellulosa (papper) 

Besvara frågorna på s.7 

När du har läst det här avsnittet skall du: 

• Har reflekterat över hur man tog 

kontakt med varandra förr 

• Känna till Johann Gutenberg och hans 

uppfinning 

• Veta var och när de första 

skriftspråken kom 

• Kunna följande ord och begrepp: 

hieroglyfer, papyrus, pergament, 

tryckkonst 

1.………………………………………………………………………………………………… 

……………………………………………………………………………………………...…… 

2………………………………………………………………………………………………… 

………………………………………………………………………………………................. 

3………………………………………………………………………………………………… 

………………………………………………………………………………………………..... 

4.………………………………………………………………………………………………… 

……………………………………………………...................................................................... 



Teknik åk 8 


Att skicka information s. 8-12 

1. Introduktion 

a. Historik (Radio, radar, TV, 

transistorn, miniräknare, Dator, 

Internet) 

Telegrafen s. 8-10 

b. Drivkrafter (Kommunikation, 

globalisering, krig och försvar) 

c. För och nackdelar (Människa, samhälle och natur) 

Vem var Samuel Morse?.……………………………………………………....................... 

Vad gjorde han?…………………………………………………………………………….. 

Vilka signalsystem fanns före uppfinnandet av elektronisk telegraf? 

……………………………………………………………………………………. 

Gör uppgift 1 s. 22 

Radiovågor s.10-12 

1886 Henririch Hertz gjorde första sändning av det vi kallar radiovågor 

1895 Guglielmo Marconi gjorde den första trådlösa sändning av morse signaler 

1896 Paul von Nipkow gör första sändningen av bilder genom en kabel. Detta blir sedan 

första sättet att sända TV. 

1920 Första radiokanalen i USA. 

1925 Första sändningar av radio i Sverige, (radiotjänst) Sveriges radio. 

1930 Vladimir Zworykin uppfann den elektroniska TVen. 

1957 Började Sverige med regelbundna TV sändningar. 

1990 LCD skärmar Liquid Cristal Display. 

1990 Plasmaskärmar. 

Hur fungerar TVen? 


• veta hur du med olika tekniker kan 

komma i kontakt med andra 

• känna till vanliga föremål som har 

med kommunikation att göra 

• kunna följande ord och begrepp: 

fonograf, telegraf, morse 



Gör frågorna på s. 12 

1. 

a. telegrafen 

……….…………………………………………………………………………………………. 

b. telefonen 

………………………………………………………………………………………………….. 

…………………………………………………………………………………………………. 

c. radion 

…………………………………………………………………………………………………. 

…………………………………………………………………………………………………. 

d. teven 

………………………………………………………………………………………………… 

………………………………………………………………………………………………… 

2. ………………………………………………………………………………………… 

………………………………………………………………………………………… 

3. ………………………………………………………………………………………… 

Repetera: s. 8-12 



Teknik åk 8 


Dagens kommunikationsteknik s. 13-19 

Datorn som hjälpmedel s.13-15 

Elektroniska system, delsystem med 

komponenter för kommunikation. 

(Radio, TV, telefoni och Internet) 

Vi tittar inne i en dator och identifierar komponenter. 

1. Radiorör 

2. Transistor 

3. Digitalt 

Ett komplement till kursboken. 

Vad är elektronik och var finns den? 2 

Inom området elektricitet eller el-lära finns ett delområde som kallas elektronik. (Detta tas 

inte upp i läroboken utan bara de delar som är uppbyggda kring elektronik som vi återkommer 

till.) 

Historik 

Kunskapen om elektricitet började slå igenom i samhället i slutet av 1800-talet. Vi fick t ex 

glödlampor, elektriska motorer och kraftverk. Elektroniken kom först i slutet av 1940-talet. 

Den utvecklades ganska långsamt under 50-talet, snabbare under 60-talet för att nästan 

explodera under 70-, 80- och 90-talet. Idag 2010-talet är det en ny explosion på gång och det 

är orsakat av kunskapen om nya material och vidare nanoteknik. Det är ett ”brett 

teknikområde som konstruerar och utnyttjar objekt mindre än ca 100 nm (nanometer).” 

Elektronik industrins storlek är idag större än bil-, olje- och stålindustrin.3 

All elektronik består av delar som har olika funktioner och tillsammans kan de styra större 

system. 

Små strömmar och små komponenter 

Vid användning av elektriska produkter är det alltid strömmar som flyter. Det betyder att 

elektroder är i rörelse i komponenterna. Det visar sig i att ex. en lampa lyser, en motor 

snurrar, Tv eller dator är igång. Vissa komponenter är mycket små och drar mycket lite ström. 

Det är detta som är delområdet elektronik. De små komponenterna och de låga strömstyrkorna 

gör att det går att få plats med mycket på en liten yta. Det går att bygga komplicerade 

produkter, som t ex ett bankomatkort, på några kvadratmillimeter. 

2 http://www.peros.se/Elektronik/vadarelektronik.html 

3 Elektronikindustrin 


• känna till datorns historia 

• veta vilka tekniker man använder för 

att ta kontakt idag 

• kunna reflektera kring fördelar och 

nackdelar med modern 

kommunikationsteknik 


digital, transistor, virtuell, 

kommunikationssatelit 



Automatik 

I en brödrost kan t ex elektroniken avgöra när 

brödet är lagom rostat, och slå av den starka 

strömmen till själva rostningen. I en matberedare 

eller borrmaskin kan elektroniken styra 

hastigheten. I en bilmotor kan elektroniken t ex 

styra tändning och bränsleinsprutning. Trafikljus, 

rulltrappor, hissdörrar, telefonkort, att navigera 

fartyg och flygplan och mycket annat sköts mer 

eller mindre automatiskt med hjälp av elektronik. 4 

Vad är datorer? 5 

Datorer är maskiner som utför uppgifter och beräkningar med hjälp av givna instruktioner eller 

program. De första elektroniska datorerna byggdes redan på 1940-talet och var enorma maskiner som 

var tvungna att hanteras av ett helt arbetslag. Jämfört med dessa maskiner är dagens datorer 

fantastiska. De är inte bara många tusen gånger snabbare, de får dessutom plats, i fickan. 

Datorer arbetar genom att låta maskin- och programvara interagera. Maskinvara syftar på de delar av 

en dator som du kan se och röra vid, t.ex. datorns hölje och allt som döljer sig under höljet. Den 

viktigaste delen av maskinvaran är ett litet fyrkantigt chips i datorn som kallas processorn (CPU:n) 

eller mikroprocessorn. Det är datorns "hjärna", d.v.s. den del som översätter instruktioner och utför 

beräkningar. Extern maskinvara, t.ex. bildskärmar, tangentbord, möss, skrivare och andra enheter, 

kallas ofta maskinvaruenheter eller enheter(hårdvara). 

Programvara avser de instruktioner eller program som talar om för maskinvaran vad den ska göra. Ett 

ordbehandlingsprogram som du använder för att skriva ett brev är en typ av programvara. 

Operativsystemet (OS) är en programvara som hanterar datorn och anslutna enheter. Två välkända 

operativsystem är Windows och Macintosh operativsystem (mjukvaran). 

Orsakerna till datorernas framväxt 

Orsakerna var flera men det handlade om att kunna göra stora matematiska beräkningar. 

Värden var i krig Tyskland kom att använda IBM första hålkorts dator för att organisera 

massutrotningen av människor och numren på fångarna var uppbyggda utifrån hålkorten. 6 

Idag har orsaken till bättre datorer framväxt många fler anledningar, både för forskning inom 

industrin, militär, sjukvård, nöjesindustrin. Även i det vardagliga genom att vi vill ha kontakt 

med varandra så utvecklas nya system. 

Vi plockar isär en dator och identifierar olika delar. 7 


5 http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows-vista/Introduction-to-computers#section_1 

6 http://www.idg.se/2.10186/1.225428/forintelsen-skottes-med-halkort 

7 http://sv.wikipedia.org/wiki/Dator 



Skriv en beskrivning av delen 

a. Mjukvara 

Program, spel 

…………………………………………………………………………………….. 

b. Hårdvara 

Datorns hårda delar 

…………………………………………………………………………………….. 

bildskärm 

…………………………………………………………………………………….. 

moderkort 

…………………………………………………………………………………….. 

processor 

…………………………………………………………………………………….. 

portar ATA 

…………………………………………………………………………………….. 

arbetsminne 

…………………………………………………………………………………….. 

instickskort 

a. Grafikkort 

b. ljudkort 

…………………………………………………………………………………….. 

nätdel 

…………………………………………………………………………………….. 

dvd/cd 

…………………………………………………………………………………….. 

hårddisk 

…………………………………………………………………………………….. 

tangentbord 

mus 

…………………………………………………………………………………….. 

…………………………………………………………………………………….. 



http://sv.wikipedia.org/wiki/Dator 

Hårddisk vi tittar inuti och ser hur den fungerar. 

Hårddisken uppfanns på 1950-talet av IBM. Hårddisken var mycket utrymmeskrävande och 

hade en kapacitet på 5 till 20 MB megabigt. Den första hårddisken var ungefär lika stor som 

en frys och vägde 250 kilo. 8 

Idag är HDD av mindre storlek och har mycket stor kapacitet 500GB-1000GB. 

Datalagringsmängd 9 

Den mängd data som t ex en hårddisk rymmer kallas lagringskapacitet eller lagringsförmåga. 

Datamängden som lagras anges i byte (B), ofta med kilo (kB), mega (MB), giga (GB) eller tera (TB) 

före. 

Enhet Förkortning Decimala talsystemet Binära talsystemet 

Kilo k 1 000 10 3 

1 024 2 10 

Mega M 1 000 000 10 6 

Giga G 1 000 000 000 10 9 

Tera T 1 000 000 000 000 10 12 

8 http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A5rddisk 

9 http://www.911turbo.se/pub14b/Download/Datorns%20uppbyggnad.pdf 

1 048 576 2 20 

1 073 741 824 2 30 

1 099 511 627 776 2 40 



Hur mycket rymmer 1 GB? 

1 Gb rymmer 1024 Mb detta är 1 000 000 Kb. Hur mycket är då detta? Jo, tar vi och skriver 

en textfylld sida i t ex Word och sparar dokumentet då ser vi att dess storlek blir knappt 30 

kB. Detta innebär att du kan spara 1 700 sidor text eller 8 st pärmar med text. 

En mening på A4 sida får 

storleken: 

1 st textfylld A4 sida får 

storleken: 

100 textfyllda sidor får storleken: 

20 kB 30 kB 3000 kB / 3,0 MB / 0,003 Gb 

USB-minnen 10 

När USB-minnen lanserades förbättrades portabiliteten avsevärt. 

Tidigare fanns endast disketter och CD-skivor. USB-minnet har inneburit en revolution när det gäller 

enkelheten i att kunna lagra och ta med sig data. I och med att USB-minnen inte har den mekaniska 

fördröjningen som hårddiskar lider av kan de i flera sammanhang kan upplevas snabbare, även om de 

har lägre faktisk läs/skriv-hastighet. Vid köp av ett nytt USB-minne bör man fundera över vad det ska 

användas till. Om det bara är till för att lagra några Word-dokument på resan behöver det varken vara 

stort eller snabbt. USB-minnen som ska användas för att spela upp film på en mediaspelare behöver 

däremot vara stora, och om det dessutom är högupplöst film så ställs det krav på hastigheten. 

Hur mycket rymmer ett minneskort till kameran? 

Frågan kring hur mycket ett minneskort rymmer är ganska svår att besvara. Det beror nämligen helt 

och hållet på vilken typ av kamera som används samt vilka inställningar och egenskaper den har. Det 

vanligaste för kompaktkameror är att de komprimerar bilderna och sparar dem i jpeg-format. 

Avancerade systemkameror komprimerar inte bilderna utan sparar dem i råformat vilket gör att de tar 

betydligt mer plats. Följande översikt visar hur många bilder som får plats på ett minneskort när de är 

tagna med en vanlig kompaktkamera som komprimerar bilderna. 

2 GB 4 GB 16 GB 

3,2 MPix 1200 2410 9640 

5,0 MPix 760 1520 6070 

7,0 MPix 560 1110 4430 

12,0 MPix 340 680 2730 

Tabellen visar det ungefärliga antalet bilder ett minneskort rymmer beroende på bildernas upplösning (angivet i 

MegaPixel, MPix). 

Högupplöst film 

Hur mycket som går att lagra på ett minneskort skiljer mellan olika kameror då de spelar in i olika 

kvalitet. Sifforna som anges är därför bara ungefärliga värden. 

4 GB 8 GB 16 GB 

HD-upplösning MPEG-4 1 h 2 h 4 h 

Standardupplösning 

MPEG-2 

1:20 h 2:40 h 5:20 h 

Tänk på att det inte går att använda vilket minneskort som helst för att spela in högupplöst film 

10 http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/lagringsmedia/flashminne-%28solid-state%29 



Vad kommer efter HDD? 

SSD (Solid State Drive) är en modern utmanare till den traditionella hårddisken. Den bygger på teknik 

som är lik den som används i USB-minnen och är därför helt fri från rörliga delar. 

Fördelar med SSD 

• Stötkänsligheten minimeras. Det är stor risk att en vanlig hårddisk går sönder om datorn 

faller i golvet. SSD-disken har varken skrivhuvuden som kan orsaka skada eller magnetiska 

skivor som kan ta skada. 

• Strömförbrukningen minskar eftersom det inte finns några rörliga delar att hålla igång. Av 

samma skäl minskar även värmeutvecklingen och då minskar slitaget på HDD. 

• SSD-diskar är helt tysta för det är inga rörliga delar 

• SSD-diskar ger högre prestanda. Idag är SSD-diskarna helt överlägsna hårddiskarna när det 

kommer till att starta upp program eller hela operativsystemet. Vanliga hårddiskar har en 

accesstid på ungefär åtta millisekunder medan fördröjningen är nästintill obefintlig på SSDdiskar. 

Insidan av en hårddisk 

bredvid en SSD-disk. 

Bildkälla: Intels 

pressarkiv. 

Idag tillverkas SSD-diskarna för att vara så lika vanliga hårddiskar som möjligt. Detta för att 

användarna på ett enkelt sätt ska kunna uppgradera sina datorer. Nackdelen är att tillverkarna får 

bygga in sina SSD-moduler i stora plastlådor, bara för att de ska få samma format som en vanlig 

hårddisk. 

Det råder stor kvalitetsskillnad mellan olika SSD-modeller. SSD-tekniken har varit under snabb 

utveckling de senaste åren, och modeller som bygger på äldre teknik presterar betydligt sämre än de 

som har den senaste tekniken. Läs därför recensioner om aktuell modell före köp. 



1. Vad vill du ha av din framtida dator? 

……….….…………………………………………………………………………………….. 

……….….…………………………………………………………………………………….. 

……….….…………………………………………………………………………………….. 

2. Vad betyder det när strömmar flyter? 

……….….…………………………………………………………………………………….. 

3. Beskriv vad automatik är? 

……….….…………………………………………………………………………………….. 

4. Ge exempel på var automatik används? 

……….….…………………………………………………………………………………….. 

5. Vad är en dator? 

……….….…………………………………………………………………………………….. 

6. Vilka orsaker kunde ha påverkat utvecklingen av datorn? 

……….….…………………………………………………………………………………….. 

7. När kom de datorer som kallades persondatorer? 

……….….…………………………………………………………………………………….. 

8. Vad skall du tänka på när du köper ett minnes kort eller USB minne? 

……….….…………………………………………………………………………………….. 

mer om datorn och historik 

http://www.tekniskamuseet.se/1/194.html 

Rekommenderad faktahämtning 

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det 

Vi tittar inne i datorn och söker delarna. 

Repetera: s. 8-16 



Teknik åk 8 

Lektion 4 Vi skickar meddelande 

Dagens kommunikationsteknik s. 13-19 

Datorn som hjälpmedel s.16-19 

Satelliter 

Till en början, på femtiotalet, märktes elektronikens 

utveckling mest genom att vi fick små och bärbara 

radioapparater, transistorradio eller som det bara kallades 

transistor. Inom de militära och rymdtekniska områdena 

gjordes stora framsteg med elektronikens hjälp. 1957 skickade Sovjetunionen upp den första 

satelliten, amerikanerna tog upp kampen och hade som mål, att före 60-talets utgång skulle 

man skicka en människa till månen, landsätta honom där, och sedan föra honom tillbaka till 

jorden. Det målet nådde USA 1969 med Apollo 11 11 . 

Mobiltelefoner 12 1911, försökte Lars Magnus Ericsson och hans fru Hilda bygga en 

biltelefon kopplad till vanliga telefonledningar. Paret monterade helt enkelt en telefon i en bil, 

parkerade intill en telefonledning och medan Lars Magnus vevade runt generatorn som drev 

telefonen stod Hilda med två stavar, långa som fiskspön, och krokade dem över ledningen så 

att en signal nådde telefonisten på närmaste telefonstation. Det fungerade, när bilen stod stilla. 

Men mobilen har alltså inte bara sitt ursprung i telefonen utan också i radion, och kunskapen 

om radiovågorna. På 1920-talet började amerikansk polis använda radiokommunikation. 

Systemet installerades även i bland annat brandbilar på 1930-talet och utvecklades sedan 

ytterligare under andra världskriget, bland annat genom walkie-talkien 

En tidig NMT-telefon var med knapp nöd bärbar. Men systemet, som blev epokgörande, 

ansågs vara en stor succé och kopierades runt om i världen. Den främsta nyckeln till framgång 

var att mobilägaren kunde roama, alltså köra från ett land till ett annat och ändå få mobilen att 

fungera, något som inte var möjligt vare sig i USA eller i resten av Europa där mängder av 

inkompatibla system konkurrerade med varandra. NMT, Nordic Mobile Telephone, som togs 

i bruk 1981. Drivkraften bakom NMT var inte någon efterfrågan hos allmänheten utan en 

passion för tekniska landvinningar och en törst efter ett nytt ekonomiskt vinstmaskineri hos 

ett antal nyckelpersoner. 

År 1992 kom så GSM, Global System for Mobile Communications, av experter kallat ”det 

mest komplicerade systemet människan byggt sedan Babels torn”. Med GSM blev 

mobilsystemet digitalt. Samtidigt gjorde den tekniska utvecklingen av transistorer, kretskort 

och batterier att mobilerna krympte och blev möjliga att enkelt bära med sig, först i väskan 

och så småningom i fickan. SIM-kortet lanserades och telefonens identitet splittrades i två, 

där vissa uppgifter, kopplade till själva apparaten, lagrades på telefonens eget kretskort och 

andra uppgifter – telefonnummer, koder och en del operatörsinformation – på SIM-kortet. 

11 http://www.nasa.gov/mission_pages/apollo/missions/apollo11.html 

12 http://www.popularhistoria.se/artiklar/mobiltelefonens-historia/ 



Vilket problem var då mobilen lösningen på? Ineffektiviteten. Det är tydligt i 

marknadsföringen av de så kallade ”yuppienallarna” i slutet av 1980-talet och början av 1990talet 

att telefonen utlovar effektivitet. Ur den accelererande tillväxten med dess skenande 

löner och priser växte ett begär, av många uppfattat som ett behov, att vara ständigt tillgänglig 

om något skulle hända – till exempel om man skulle få en stund över. Alltid fanns det något 

viktigt samtal som kunde klaras av. 

Runt millennieskiftet 2000 ökade antalet mobiler exponentiellt. De blev billigare att köpa 

och att använda, samtidigt som mobilbranschen introducerade avbetalningsköp maskerade 

som generösa erbjudanden om enkronastelefoner. Mobilen blev också allt mer av ett verktyg 

för andra former av kommunikation än bara samtal – först textmeddelanden eller sms (short 

message service) och snart även surfande på internet med tillgång till bland annat e-post. Om 

mobilen på 1990-talet var en självlysande yuppienalle så är den nu så självklar att vi knappt 

ser den. Den är, för de allra flesta av oss, alltid med och alltid på, den ger oss en gränslös 

frihet men håller oss samtidigt fjättrade inom sitt kraftfält. 

FAKTA: Sms – nödlösning blev tonårskultur 

Den finländske ingenjören Matti Makkonnen har berättat hur han och två kollegor spånade 

fram det mobila textmeddelandet över några öl och en pizza 1982. Det dröjde sedan tio år 

innan det första sms:et skickades och fortfarande kunde ingen förutse att detta skulle bli något 

annat än en nödlösning för affärsmänniskor som inte kunde nå varandra på annat sätt. Först i 

mitten av 1990-talet började allt fler upptäcka att sms var ett billigt sätt att snabbt förmedla 

konkret information. 1998 tog bruket att skicka sms fart i stor skala, först i Finland, sedan i 

allt fler länder i väst och sedan även i fattigare delar av världen 

ATT LÄSA Cell Phone Culture (2006) av Gerard Goggin, Constant Touch (2004) av John Agar, Mobile 

Communication (2009) av Jonathan Donner och Richard Ling, Staten och kapitalet – betydelsen av det 

dynamiska samspelet mellan offentligt och privat för det svenska telekomundret (2008) av Mikael Nilsson (red) 

och 140 år i ledningen (1993) av K V Tahvanainen. 



GPS 13 Kolla vidare på länken 14 

GPSsystemets 

historia 

GPS (Global 

Positioning System) 

är ett nätverk av 

satelliter som kretsar 

kring jorden på fasta 

positioner ovanför 

planeten och som 

sänder ned signaler 

till alla med en GPS- 

mottagare. 

Signalerna innehåller 

en tidkod och en 

geografisk datapunkt 

som gör det möjligt 

för användaren att exakt bestämma position, färdhastighet och tid på dygnet var som helst på planeten. 

GPS utvecklades ursprungligen för användning inom det militära och inom underrättelsetjänsten mitt under 

kalla kriget på 1960-talet. Inspirationen kom dock i och med uppskjutningen av den sovjetiska satelliten 

Sputnik 1957. 

Det var emellertid den sovjetiska nedskjutningen 1983 av ett koreanskt passagerarflygplan som fick USA att 

göra GPS tillgängligt för civilt bruk, så att flygplan, skepp och transportfordon över hela världen kunde 

bestämma sina positioner och undvika att av misstag förirra sig in på otillåtet utländskt territorium. 

Idag används GPS i dussintals olika navigeringstillämpningar, för att hjälpa förare att hitta rätt och för 

framställning av kartor, forskning om jordbävningar, klimatstudier och en skattletaraktivitet utomhus som 

kallas för geocaching. 

Repetera s. 16-19 (Att skicka information) 


1. ………………………………………………………………………………………… 

………………………………………………………………………………………… 

………………………………………………………………………………………… 

………………………………………………………………………………………… 

13 http://www.mobil.se/guider/gps-sa-funkar-det-1.302898.html 

14 http://eu.mio.com/sv_se/global-positioning-system.htm 



2. ………………………………………………………………………………………… 

………………………………………………………………………………………… 

………………………………………………………………………………………… 

………………………………………………………………………………………… 

3. ………………………………………………………………………………………… 

…………………………………………………………………………………………………………………………………………….. 

Tre olika typer av Vippor: (astabil-, bistabil-, och monostabil vippa) 

15 Lär dig med om lödning och elektronik av Kjell.com 

Praktiskt arbete – Lödövning spikar 

Bild 1 - korrekt lödning 

Lödtennet har fäst både på metallytan på kretskortet och på benet till komponenten. Notera 

"pyramidformen". Lödtennet flyter ut och blir blankt när det stelnat. 

Bild 2 - misslyckad lödning 

När lödtennet inte flyter ut kan det bero på att ytorna inte var rena eller att temperaturen för lödtennets 

smältpunkt inte hade uppnåtts på de ytor där det skulle fästa 

Bild 3 - misslyckad lödning 

Värmer man för hårt och samtidigt skaver lödspetsen mot kretskortets kopparbana, finns det 

stor risk att kopparbanan släpper från kretskortet. Om tennet värmts för mycket blir det matt i 

ytan vilket också gör att lödningen inte blir pålitlig. Lös detta genom att tillsätta ytterligare 

lite tenn för att på så sätt få fram mer flussmedel. 

15 http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/lodning/kom-igang-med-lodning 



Teknik åk 8 

Lektion 5 Elektronik 

I dagens samhälle möter vi elektronik överallt. Vi har läst om hur man kommunicerade över 

tid. För att få en grund om detta skall vi nu arbeta med elektronikkomponenter. 

Teori om elektronikkomponenter 

1. Genomgång om el lära 

2. Genomgång om el komponenter 

3. Genomgång av kopplingsschema och 

kretskort. 

4. Praktiskt arbete – Löda vippan 

Elektronik / Ellära 

1. Teori ellära 

• Spänning, Ström, Resistans, Ohms lag. 


• känna till olika 

elektronikkomponenter 

• kunna bygga en teknikisk 

konstruktion efter beskrivning som 

utnyttjar el-komponenter. 


resistor, potentiometer, termistor, 

fotoresistor, diod, lysdiod, kondsator, 

kopplingsschema, kretskort, 

• Ström (förkortas I när man skriver formler) mäts i Ampére (A). Elektrisk ström är 

elektroner i rörelse. Likström elektronerna rör sig i en riktning Växelström – 

elektronerna rör sig omväxlande i båda riktningarna. I det svenska elnätet växlar 

strömmen riktning 50 gånger per sekund (50 Hertz) 

• Spänning (förkortas U när man skriver formler) mäts i Volt (V). Elektrisk spänning är 

själva drivkraften för strömmen. Dvs. spänningsskillnaden mellan de elektriska 

polerna. 

• Resistans (förkortas R i formler) mäts i Ohm (Ω) Olika metaller har olika mycket 

motstånd för elektronerna, en tjockare ledning har mindre motstånd än en tunnare, en 

glödlampa utgör ett motstånd för strömmen osv. 

• Ohms lag. Spänningen är lika med strömmen gånger resistansen. Känner man till två 

värden kan man räkna ut den tredje. (U = I ×R, I = U / R, R = U / I) 

• Effekt (förkortas P i formler) mäts i Watt (W) Effekten beskriver hur kraftfull t.ex. en 

glödlampa eller ett element är. Effekten i en elektrisk krets är lika med spänningen 

gånger strömmen. ( P = U × I ) (Ibland kan det vara bra att räkna ut strömmen I = P / 

U ) 

• Elförbrukning. Effekt per tidsenhet. I Sverige använder vi enheten kilowattimme 

(kWh) 



Användning 

Användningen av elektronik är främst inom två områden: Kommunikation och styrning. 

- Med kommunikation menas t ex datorer, radio, TV och telefon. - Med styrning menas att 

någon händelse sätter igång och styr en annan händelse. Om ett fönster krossas, går ett larm. 

När ett tåg kommer, går bommarna ner. När det blir för varmt, går en fläkt igång. Om 

bromsarna på bilen går sönder, tänds en varningslampa. 

Moderna elektroniska apparater är i jämförelse med äldre elektriska och mekaniska 

• Driftsäkrare, eftersom det är färre rörliga delar 

• Energisnålare, eftersom de drar mycket mindre ström 

• Mindre, eftersom elektronikkomponenterna tar mycket mindre plats 

• Mer hållbara, eftersom komponenterna inte är så ömtåliga 

• Billigare, eftersom komponenterna är lätta att tillverka i stora serier 

Några grundläggande komponenter inom elektroniken som vi kommer att arbeta 

med och har en allmännbildande funktion att kunna 

Resistor / Motstånd 

Ett motstånd minskar strömmen. Enheten för motstånd är ohm, 

som förkortas ohm. 1000 ohm = 1 kohm (kiloohm). 1000 kohm = 

1 Mohm (megaohm). Genom färgringarna kan man se hur stort 

motståndet är. Man kan också mäta hur stort motståndet är. Ett 

annat ord för motstånd är resistor. Motstånd används nästan i 

varje elektronikkoppling. Syftet är att 

anpassa spänning och ström till olika 

komponenter. Färgkod. 16 

Olika typer av resistorer (Potentiometer, termistor och fotoresistor) 

Potentiometer Reglerbart motstånd 

Här går det att ändra motståndet genom att vrida på en ratt. 

De två yttersta benen motsvarar de yttre benen på 

schemasymbolen och det tredje benet är pilen på symbolen. 

Reglerbara motstånd kallas ofta potentiometer. 




Termistor 

Hos en termistor ändras motståndet när temperaturen ändras. 

Det finns de som ökar motståndet vid ökad temperatur, och det 

finns de som minskar motståndet vid ökad temperatur. De kan t 

ex användas som termostat eller temperaturmätare. 

Fotoresistor 

Hos en fotoresistor ändras motståndet när ljuset ändras. Det finns de som ökar 

motståndet vid ökad ljustyrka, och det finns de som minskar motståndet vid 

ökad ljusstyrka. 

Diod 

En diod släpper igenom ström åt bara ena hållet. Triangeln i symbolen är en pil som 

anger den riktning som strömmen släpps igenom. Det kallas 

diodens framriktning. Motsatta hållet är diodens backriktning. 

Strecket på dioden anger oftast minussidan. 

Som vi ritat här, kan strömmen gå från vänster till höger, men inte tvärt om. 

Lysdiod 

En lysdiod fungerar som en vanlig diod, men dessutom lyser 

den. Oftast är det långa benet plus. Lysdioder används som 

markeringar på radio- och TV-apparater, mobiltelefoner, 

kameror, skyltar och mycket annat. Trafiksignaler är nu till 

stor del lysdioder. En framtida användning tror man blir 

bakljus på bilar. Lysdioder är mycket mer energisnåla än 

lampor. Lysdioder finns i flera färger. Röda, gröna och gula 

är vanliga. 

De betecknas ofta LED = Light Emmittant Diode. 



Teknik åk 8 

Lektion 6 Elektronik / Ellära 

5. Repeterar o fortsätter med genomgång om elkomponenter 

6. Praktiskt arbete – Löda vippan, lysdiod och kondensator 

Kondensator 

Kondensatorer kan laddas upp, men med mycket mindre 

laddning än t ex ett batteri. En kondensators 

laddningsförmåga (kapacitans) mäts i Farad, F. 

Kondensatorer som är större än ca 1 µF är oftast 

elektrolytkondensator. Det innebär bl a att den måste vändas åt rätt håll. 

En kondensator består av två plattor som är isolerade från varandra. De kan laddas 

upp utan att elektroner hoppar från den ena till den andra plattan. Eftersom avståndet 

mellan plattorna oftast är litet, är luft inte lämpligt som isolator. I stället använder man 

t ex plast eller keramik. 17 

Transistor 

Transistorn räknas som en av största uppfinningarna 

någonsin. De är grunden för datorer och finns överallt där det 

finns elektronik: Radio, TV, telefon, navigeringssystem, 

kodlås, betalkort, leksaker, larm osv. 

En transistor kan se ut på olika sätt. Alla har tre ben. De kallas 

e (emitter), b (bas) och k (kollektor). Transistorn leder ström 

mellan kollektor och emitter, men bara om det kommer in en 

liten ström på basen. Därför kan transistorn användas som strömbrytare. Den kan slå 

till och från upp till 100 miljoner gånger på en sekund. Transistorn kan också 

användas som förstärkare. En liten strömförändring i basen blir en stor 

strömförändring i kollektorn. Vad som är e, b och k framgår av kataloger.. Det är 

viktigt att transistorn kopplas in på rätt sätt. 

IC-krets 

IC-kretsar, integrerade kretsar, är liksom transistorn en av förra 

århundradets största uppfinningar. Den uppfanns i början på 1960talet. 

Den består av transistorer, dioder, motstånd och andra 

komponenter som är ihopbyggda redan på fabriken. Kretsarna kan 

göras mycket små. Från början lyckades man bygga in något tiotal transistorer och 

andra komponenter i en IC-krets eller chip. Sedan har antalet ökat hela tiden. På 80talet 

passerades gränsen en miljon. Nu har 100 miljoner passerats. En IC-krets kan 

innehålla en hel dator, en förstärkare, radio eller annat hel- eller halvfabrikat. Vissa 

yttre komponenter måste oftast anslutas. Man måste kanske kunna reglera något 

eller visa något på en display eller något ska höras eller matas in. Antal 

anslutningsben varierar från några stycken till några tiotal. IC-kretsar som kan 

programmeras kallas processorer. 

Hemuppgift: Elektronik finns överallt! Eller 




Elektronik finns överallt! Eller? 

Hitta exempel på produkter eller användningsområden där elektronik ingår inom 

områdena: 

Köket 

Vardagsrummet 

Sovrummet 

Tvättstugan 

Handikapphjälpmedel 

Sjukvård 

Musikindustrin 

Foto 

Kontoret 

Verkstaden 

Trafiken 

Bilindustrin 

Bankerna 

Information 

Spel 

Kan du ge exempel på någon produkt som inte innehöll någon elektronik för ca 20 år 

sedan, men som nu har det? 

Kan du ge exempel på någon produkt med elektronik som knappast skulle ha funnits 

om inte elektroniken var så utvecklad! 



Teknik åk 8 

Lektion 7 Elektronik Komponenter och system 

7. Repeterar o fortsätter med genomgång om el-komponenter 

8. Praktiskt arbete – Löda vippan 

Teknik åk 8 

Lektion 8 Elektronik Elektronikkomponenter 

1. Olika elektroniska komponenter och dess funktion. 

a. Diod, lysdiod, kondensator, transistor, spole, säkring. 

b. Hur vippan fungerar 

c. Vad man skulle kunna använda vippan till. (Varningsblinkers, larm, klocka 

mm) 

2. Praktiskt arbete – Göra klart vippan. 

Hemuppgift: Fylla i sidan om de olika komponenterna i kompendiet. Repetera 

elektroniken. 



Teknik åk 8 

Lektion 9 Material och sammanfogning s. 131-138 

Teori om material 

a. Metaller 

i. Koppar 

ii. Järn, Stål 

iii. Rostfritt 

iv. Aluminium 

v. Titan 

b. Betong 

c. Wellpapp 

d. Glas (t.ex. Vanligt fönsterglas, härdat glas, armerat glas, energiglas mm) 

e. Plaster (t.ex. Glasfiber, Plexiglas, Polykarbonat) 

f. Keramik 

g. Kompositer 

h. Trä 

Titta och testa 

Krafter och belastning 

i. Drag och tryckkraft 

ii. Vid böjning elasticitet 

Repetera: s.131-136 (Material) 


• Ha kunskaper om några vanliga 

tillverkningsmaterial 

• Känna till hur man kan sammanfoga 

olika sorters material 



Teknik åk 8 

Lektion 10 Material och sammanfogning s. 131-138 

Repetera Material 

Sammanfogning s. 136 

Nitning 

Svetsning 

Lödning 

Skruvning 

Limning 

Besvara frågorna på s. 138 

1. …………………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………………… 

2. ……………………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………………… 

3 …………………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………………… 

4 ……………………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………………… 

5 ……………………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………………… 



Teknik åk 8 

Lektion 11 Vi konstruerar och bygger 

Gruppindelning inför brobygget. 

Hållfasthet – att bygga starkt s.93 – 98 

• Historik 

• Drivkrafter / behov 

• Miljökonsekvenser 

Beskriv detta kort 

a. Tryckhållfasthet 

…………………………………………………………………………………. 

b. Draghållfasthet 

…………………………………………………………………………………. 

c. Elasticitet 

…………………………………………………………………………………. 

d. Balk s.96 

…………………………………………………………………………………. 

e. Armering s.97 

…………………………………………………………………………………. 

f. Korrugering 

…………………………………………………………………………………. 

g. Fackverk 

…………………………………………………………………………………. 

Att bygga med papper 

Vi gör en bro av papper. 


• förstå att olika material har olika 

egenskaper 

• förstå hur olika konstruktioner kan 

påverka hållfastheten 


tryckhållfasthet, draghållfasthet, 

elasticitet, balk, armering, 

korrugering, fackverk 




1. ………………………………………………………………………………. 

………………………………………………………………………………………………………. 

………………………………………………………………………………. 

………………………………………………………………………………………………………. 

2. ………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………………………… 

3. ………………………………………………………………………………. 

………………………………………………………………………………. 

4. ………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………………………… 

5. ………………………………………………………………………………. 

………………………………………………………………………………. 

Repetera: s. 93-98 och frågor om man inte är klar 



Teknik åk 8 

Lektion 12 Broar och dammar 99-103 

1. Teori s.99-101 

2. Konstruktionsuppgiften bron 

3. Börja bygga 

Varför bygger vi broar idag? 

………………………………………………. 

………………………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………… 

Varför byggde vi broar på 300 talet? 

………………………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………… 

Tacoma Narrows bridge (YouTube) http://www.youtube.com/watch?v=j-zczJXSxnw 

Golden Gate http://www.youtube.com/watch?v=0zMytAtZaeg&feature=fvwrel 

Jiaozhou Bay Bridge http://www.youtube.com/watch?v=pBFO2z6Tmwk&feature=related 

Olika brotyper (fasta) 

Balkbro Hur bygger man bron? 

Ex.http://www.confederationbridge.com/en/design_construction.php 


• Känna till olika brokonstruktioner 

• Veta hur man byggde broar förr och 

hur man gör idag 

• Förstå hur en sluss fungerar 

• Kunna två grundläggande 

dammkonstruktioner 

………………………………………………………………………………………………. 

………………………………………………………………………………………………. 

Romerskvalvbro Hur bygger man bron? Ex. http://sv.wikipedia.org/wiki/Valvbro 

………………………………………………………………………………………………. 

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………. 

Bågbro (Båge upptill eller nertill) Hur bygger man bron? 

Ex. http://www.sydneyharbourbridge.info/ , http://sydney-harbour-bridge.bos.nsw.edu.au/ 

………………………………………………………………………………………………. 

…………………………………………………………………………………………………………………………………………..………… 

Fackverksbro Hur bygger man bron? 

………………………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………… 



Hängbro Hur bygger man bron? 

………………………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………………… 

1. Praktiskt arbete – Sugrörsbron 

Brobygge 

Grupparbete max tre personer under 4 lektioner. Ni skall bygga en bro med dessa 

förutsättningar 

• Skall klara en belastning av 5 kg 

• Två bilar skall kunna mötas på bron. (bilens bredd 4cm) 

• En båt med höjden 10 cm och bredden 8 cm skall kunna mötas under bron. 

• En redovisning skall lämnas in av gruppen 

• En redovisning inför gruppen skall genomföras 

Redovisningen skall innehålla en inlämnad 

1. En dokumentation av arbetet med skiss och ritning på bron 

En rapport som besvarar följande frågor 

2. Vilken typ av bro har vi byggt? 

3. Ange vilka delar som gör att bron bärs upp? 

4. Vilka orsaker har varit för att bygga en viss bro? Ge ett ex. på en bro o besvara frågan. 

5. Vilka var orsakerna till att man byggde broar för längesedan (år 200) 

6. Vilka konsekvänser får en bro för: Ett välutvecklat svar med underbyggda argument. 

Individen 

Samhället 

Miljön 

För att vara godkänd måste uppgiften genomföras och inlämnas. 

För högre betyg måste du visa djupare förståelse för konstruktioner och visar genom 

arbetsprocessen på utveckling av förmågorna: identifiera problem, Använda teknikbegrepp, 

värdera konsekvänser, Analysera drivkrafter. 

Detta gör man genom ett aktivt deltagande 

Material En bottenplatta 

50 st sugrör 

Ett lager papper för vägbana 

Lim (så lite som möjligt) 



Teknik åk 8 

Lektion 13 Broar och dammar s.102-103 

Olika brotyper (öppningsbara) 

Klaffbro Hur bygger man bron? 

………………………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………………… 

Svängbro Hur bygger man bron? 

………………………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………………… 

Lyftbro Hur bygger man bron? 

………………………………………………………………………………………………. 

………………………………………………………………………………………………. 

Repetera: s.99-103 Broar och dammar 

Teknik åk 8 

Lektion 14 Slussar och dammar s. 102-103 

Hur fungerade dessa 

Av vilka anledningar bygger vi dammar? 

……………………………………………………………………………………………… 

Vilka typer av dammar är vanligast? 

……………………………………………………………………………………………… 

Beskriv hur en sluss för båtar fungerar? 

……………………………………………………………………………………………… 

……………………………………………………………………………………………… 

……………………………………………………………………………………………… 




1. …………………………………………………………………………………………… 

……………………………………………………………………………………………… 

2. ……………………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………………… 

3 ……………………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………………… 

4 ……………………………………………………………………………………………. 

………………………………………………………………………………………………. 

1. Praktiskt arbete – Sugrörsbron 

Teknik åk 8 

Lektion 15 Redovisning bro 

a. Redovisning av broarna (Tanke, konstruktion, funktion) 

b. Belastning av broarna (Styrkor, svaga punkter) 

Teknik åk 8 

Lektion 16 Att bygga hus s.104-106 

Olika epoker olika byggnadsstilar 

Vad är orsaken till att vi har olika 

byggnadsstilar? 


• Förstå hur man byggde hus förr och 

idag. 

• Förstå att det är många faktorer som 

spelar in när man bygger ett hus. 

…………………………………………………………………………………………… 

…………………………………………………………………………………………… 

Vad gjorde att vi prövade olika byggnadsmaterial? 

…………………………………………………………………………………………… 

…………………………………………………………………………..……………………………………………………………………… 



Teknik åk 8 

Lektion 17 Att bygga hus s.107-108 

Ser på stadens utveckling och byggandet. 

http://www.drangahuset.se/stilhistoriastilar/timeline 

Tittar på sprängskisser av husbygge. 

http://www.beijerbygg.se/templates/BB_ByggradKategori.aspx?id=256 

http://www.beijerbygg.se/templates/BB_IFramePage.aspx?id=59472 

Namnger olika delar 


1. …………………………………………………………………………………………… 

2. ……………………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………………… 

3 ……………………………………………………………………………………………. 

4 ……………………………………………………………………………………………. 

5 ……………………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………………… 

6 ……………………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………………… 



Teknik åk 8 

Lektion 18 Ritteknik 2 Byggritningar s.109-113 

Rita friggebod eller motsvarande vi tittar på förlagor 

Introduktion till Byggritningar 

a. Varför standard? Så alla förstår annars risk för missförstånd. 

b. Byggritningar 

i. Symboler 

ii. Skala 

iii. Fasadritning 

iv. Planritning 

2. Teori Byggprocessen 

a. Olika skeden 

i. Planering 

ii. Projektering 

iii. Upphandling 

iv. Schakt och markarbeten 

v. Stomresning 

vi. Stomkomplettering 

vii. Installationer 

viii. Inredning med golvläggning 

ix. Måleri och slutstädning 

b. Stadsplanering 

i. Översiktsplan (nuvarande markanvändning och avsikter för framtiden) 

ii. Detaljplan (karta över det aktuella planområdet) 

iii. Demokratisk planprocess (allmänheten ska garanteras insyn) 

iv. Miljökonsekvenser (naturresurser, naturmiljö och boendemiljö) 



Teknik åk 8 

Lektion 19 Ritteknik 2 Byggritningar / Teknik i hemmet s. 65-67 

Tittar på byggritningar Skolans ritningar 

Arbetar med friggebodsritningen 

Teknik åk 8 

Lektion 20 Teknik i hemmet / Ritteknik 2 Byggritningar s. 68-69 

1. Praktiskt arbete Rita Friggebod 

2. Läxa: - Gör klart friggebodarbetet inför redovisning 

3. Besvara frågorna på s. 69 

1. …………………………………………………………………………………………… 

2. ……………………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………………… 

……………………………………………………………………………………………… 

3 ……………………………………………………………………………………………. 

……………………………………………………………………………………………… 

……………………………………………………………………………………………… 

Teknik åk 8 

Lektion 21 Teknik i hemmet redovisa friggebod 

1. Redovisning av Friggebodsarbetet 

2. Summering och utvärdering av tekniken i åk 8 skriv och lämna in 

a. Vad har vi lärt oss? (Kvantitativt, kvalitativt) 

b. Vad har varit bra? 

c. Vad har inte varit bra? 

d. Skulle vi kunnat göra på något annat sätt? Andra arbetsområden

Välkommen till Tekniken för ÅK 8 på Lyrfågelskolan Arbetsbok till ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?