TemA: VÅrLiV! - Igenom

More documents

Recommendations

Info

Att behöva bevisa att mat, som producerats utan att med jämna mellanrum höljas i giftmoln och utan att ha gödslats med kemiska industriprodukter, är mer hälsosam, är egentligen absurt. Men vanligt bondförnuft har ju mycket lägre status än vetenskapliga rapporter. Kanske bidrar det också, att bondförnuftet inte omsätter en massa pengar? Det är dock så att många vill ha argument, så här kommer lite färsk forskning om kvalitetsskillnader i mjölk från konventionella gårdar, ekologiska och biodynamiska. Inte från Sverige, men från Tyskland-Nederländerna- Schweiz-England. En undersökning handlar om hur djurens hälsostatus avspeglar sig i mjölkens kvalitet. När djur (och människor) utsätts för stress kommer den ständigt dynamiska balansen mellan det sympatiska och det parasympatiska nervsystemen i olag. I hjärtats rytm erfar vi den levande balansen mellan dessa två. När det sympatiska systemet härskar ökar rytmen, såsom vid stress, för att sedan bli lugnare och stadigare när stressen försvinner. Vi borde därför snarare tala mer om hjärtrytm istället för hjärtslag. All förlängd stress ger obalans eller att balanspunkten helt förloras. Dagsrytmer och veckorytmer och även skillnader över året har inverkan på denna dynamiska balans. All rubbning av balansen märks inte direkt och ger inte oreparerbar skada hos djuren i vår vård. Stress hos våra husdjur har många olika orsaker. 10 Vi mÅr brA AV Kor som mÅr brA Färsk forskning om mjölkkvalitet och hälsa Felaktig vård Den mesta stressen orsakas av en skötsel som inte följer djurens naturliga behov och kommer ofta ur okunskap om vilka djurens egentliga natur är. Husdjuren är extremt rytmiska i sitt sätt att leva, de går som klockor, helt styrda av sina magar faktiskt. Därför får de lätt störningar i matsmältningen vid vård som inte följer dem, utan följer människans önskningar och behov. När man ska skjutsa barn, får gäster, vill ha frukost, prata i telefonen… Det pratas en hel del om hur val av foder påverkar kvaliteten på mjölken och köttet, men ännu inte så mycket om vikten av att följa djurens rytmer. Som om det anses vara lite pjoskigt och romantiserande att göra det. När de får mat vid oregelbundna tider hänger deras matsmältningssystem inte med, de kan inte ta upp näringen i maten på bästa sätt. En konsekvens blir för dem som för oss, sämre hälsa. Och sämre hälsa hos korna ger sämre kvalitet på mjölk och gödsel, känns logiskt. Hos mjölkkor orsakas stress av: - felaktig utfodring, såsom otillräckligt med omega-3-fetter, alltför mycket koncentrat, alltför ensidigt strukturerad diet, för lite protein, brist på naturligt bete. - bristande omvårdnad som ger stress på grund av att hjorden behandlas felaktigt, liksom mjölkningsförfarandet, brist på skugga och skydd för vind. - dålig skötsel av hjorden som flock, som att ta kalvarna för tidigt från mammorna, att inte ta hänsyn till åldersfördelningen i flocken, Det är viktigt att se hjorden som en helhet, en organism, att se på hjordens storlek. Om tjuren går med i flocken eller inte har också inverkan. - felaktigt förhållande mellan djurskötaren och kreaturen, såsom otillräcklig fysisk kontakt (ryktning och tvättning), brist på dominans från djurskötaren över flocken, hotfullt beteende, oförståelse för de huvudsakliga behoven hos flocken. - felaktig avlingsteknik, där genuppsättning och omgivning inte synkroniseras, så att djurets kropp blir obalanserat utformad. Hit hör även att tvinga fram ökad mjölkproduktion genom att göra djuren beroende av höga intag av koncentrerat foder. Sådana förutsättningar leder till sjukdom på sikt och förkortar djurens liv. För att undersöka om djuren är i obalans eller ej kan man mäta hjärtfrekvensen över ett dygn efter en pålagd stress, eller undersöka immunförsvarets svar på stressen i blodet. Man kan också mäta halterna av fettsyror i blodet eller i mjölken. Konventionell eller ekologisk? Flera undersökningar har de senaste åren gjorts i Europa om mjölkkvalitet från olika produktionssystem. En del undersökningar har även gällt inverkan
på människas utveckling av allergier, mjölkens homogenisering, djurens foderstater och effekterna av avhorning. Smaktester visar ingen signifikant skillnad mellan konventionell (K) och ekologisk/biodynamisk (EB), snarare hade ekologiska mjölken en tendens till mer individuell smak, då olika foderval märks direkt i mjölkens smak. EB-mjölk har i test dock upplevts lite krämigare, gräddigare. Halterna omega-3-fetter har visats vara dubbelt så höga i EB-mjölk, där kor som äter rödklöver gav mjölk med de högsta halterna. Danska studier har visat att EB-mjölk innehåller mer antioxidanter, liksom 50 % mer E-vitamin och 70 % mer beta-karoten. En schweizisk undersökning har visat att pastörisering och homogenisering skapar mjölk med åldrad kvalitet, jämfört med obehandlad. Immunförsvaret hos EB-kor var bättre, troligen för att det stimulerats naturligt, jämfört med kor i konventionell produktion, som ofta får antibiotika i förebyggande syfte i fodret och därför aldrig kan bygga upp ett eget starkt immunförsvar. Har horn betydelse? En schweizisk undersökning visar att kornas horn faktiskt har betydelse för mjölkkvaliteten, något som en lekman/ kvinna och konventionell forskning måhända småler åt. Men vad vet vi och de om varför korna har horn? Inte mycket alls! Denna forskning på hur hornen inverkar ända in i mjölkens kvalitet tycker jag är mycket intressant, för forskning är ju egentligen bara intressant när den väcker något nytt, leder in i nya tankebanor. Forskning som går ut på att bevisa det redan konstaterade har jag svårt att se meningen med. Hur mäter man då kvaliteten? Detta är begrepp är ju så undflyende… Det finns väl utvecklade biodynamiska forskningsmetoder för detta, jag tänker framför allt på stigbildsmetoden och kopparkloridkristallisation. De har kritiserats för att bedömningen av proverna blir för subjektiv, då den sker i ett samspel mellan forskarens slipade observationsförmåga och förmåga att inte ha låsta tankemönster och fasta värderingar (egentligen det man mest borde lita på enligt min mening). Det är alltså människor som läser av de olika bilderna och inte maskiner. Men nu har tekniken förfinats, så att bilderna läses 1/2008 av även via datorer, som ger statistiskt helt jämförbara resultat, förutom den ovärderliga mänskliga bedömningen. Man kan alltså sammanfattningsvis hävda, att signifikanta skillnader visats mellan konventionellt producerad mjölk och mjölk från ekologiska/biodynamiska gårdar. Långt från ko till mjölkglas Mjölkkvaliteten påverkas också av alla övriga behandlingsmetoder för lagring, pumpning, kylning, upphettning, homogenisering. Bland annat slår mjölkens pumpning under hanteringens olika faser sönder proteinmolekylerna. Ny teknik håller på att utvecklas som istället för att pumpa, suger mjölken genom transportkanalerna,, vilket verkar vara mycket skonsammare för proteinerna. Det är så oerhört mycket som sker i våra matråvaror på vägen till våra köksbord… som vi inte har en aning om. Homogeniseringen till exempel, som man tyckte var revolutionerande inom mjölkindustrin, för fettet slutade flyta upp på ytan. Vi fick en jämn, vit härlig mjölk utan klumpar. Forskning har visat att fettmolekylerna, när de slagits sönder till så små att de inte flyter upp utan fördelar sig jämnt och trevligt i mjölken, tyvärr blir så små att de också kryper jämnt och otrevligt rakt igenom tarmluddet och in i vårat blod. Inte hälsosamt. Ändå är all mjölk utom den Arlas Gammaldags fortfarande homogeniserad. Mjölkkvaliteten är som allra högst när den kommer direkt från spenen. Alla steg därefter försämrar kvaliteten och det gäller att forska på detta, undersöka och utveckla, släppa fram ny teknik. Det är också bra för mjölkens kvalitet att ha några behornade, äldre kor, med bättre utvecklat immunförsvar i flocken. Det är viktigt att lagringstiderna förkortas så mycket som möjligt från ko till färdig förpackning (!). En större, längre forskning på detta pågår nu i Tyskland och avslutas 2010. Att färsk mat är bättre och godare än gammal… En holländsk studie (kallas KOALAstudien, en förkortning och inget om grå nallar i eukalyptusträd) har gjorts för att se hur ekologisk matkonsumtion påverkar utvecklingen av allergier hos barn. Den har redovisats i en seriös engelsk tidskrift för forskning i näringsfrågor och jag fick en rapport via ett nyhetsbrev i november från FQH, ett institut i England för forskning om ekologisk matkvalitet och hälsa. Studien visade inga signifikanta kopplingar vad gäller kött, säd, nötter m.m., men just konsumtion av ekologisk mjölk istället för konventionell, hos både de gravida och sedan deras småbarn visade sig minska risken för utveckling av eksem med mer än 30 %! Medvetna val Nå, hur många gånger ska det behöva bevisas att solen värmer innan vi tror det? Men fler steg behövs, nämligen det svåra i att ändra inköpsvanor och se på ett nytt, hållbart sätt på vad maten ska få kosta oss. Det kanske är ohållbart och inte alls ett tecken på livskvalitet och hög standard, att kunna köpa dyraste skinnsoffan och flyga till andra sidan jordklotet på semester. Det kanske är hög levnadsstandard att ha råd att köpa riktigt bra mat? Att anse sig ha råd att ha små lokala mejerier? Att ha råd att få tag i lokalt producerad mjölk? Efterfrågan på den ekologiska mjölken har ökat snabbt, men den transporteras långa sträckor i vårt land, ofta längre än den vanliga, då inte alla stormejerier vill göra sig omaket att ta hand om den. Jag tycker också det är lite märkligt, att det gick så snabbt att få upp produktionen av ekomjölk, när efterfrågan förra sommaren exploderade. Det tar ju flera år för omläggning till ekojordbruk? Text och foto Vera Billing 11
Page 1 and 2: TemA: VÅrLiV! 1/2008 Kulturtidskri
Page 3 and 4: DeT LuKTAr VÅr! Det händer mycket
Page 5 and 6: Lite hemma-hos-bilder från Ulrikas
Page 7 and 8: de tunga huvudena sjunka ner mot ma
Page 9: Hemma hos hasseln i april 2 april G
Page 13 and 14: Människan har odlat i samklang med
Page 15 and 16: vis utkonkurrerades snabbt svenska
Page 17 and 18: ATT AnVänDA De räTTA orDen - refl
Page 19 and 20: HejA sVerige! I Storbritannien vet
Page 21 and 22: även aktivt med landsbygdsutveckli
Page 23 and 24: ukar spara några fina plantor län
Page 25 and 26: äVenTyreT meD ATT LeVA i sin egen
Page 27 and 28: sKÅPmAT - recept från här och d
Page 29 and 30: Direktimporterade trädgårdsredska
Page 31 and 32: - Pengar - ett miljöproblem - Varf

TemA: VÅrLiV! - Igenom

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?