6 - ATL

SKOGSGÅRDEN
– Det här är som grisen Särimner,
säger Harald Säll och
knipsar av några grenar från
granen.
Han tänker på grisen i den
nordiska gudasagan. Den slaktades
varje dag och åts upp
varje kväll.
Morgonen efter återuppstod
grisen och allt började om.
Lite på det sättet är det att
odla pyntegrönt.
Granarna kan skördas
ganska hårt, men
det fi nns alltid mer att
klippa efterföljande
säsong.
NU NÄR JULEN
närmar sig är familjen
sysselsatt med ett
klippa ris.
– De här granarna
satte jag 1983 och
började klippa dem
1995. Vi packar det i
säckar och säljer riset
32
En lite udda och
efterfrågad variant
av pyntegrönt är
kaskadgranen.
Den är ganska
ovanlig och senaste
noteringen
för plantorna var
90 kronor stycket.
Purpurgranen har visat sig populär bland florister.
Ovansidan är mjukt grön och under sidan nästan vit.
Han klipper grenar
som blir till klöver
Några rader granar har redan gett 50 000
kronor i inkomster, utan att ett enda träd fällts.
Harald Säll gillar att testa nya saker på gården,
allt från pyntegrönt till vindkraft. Text & foto: Pär Fornling
En udda plantering,
ämnad för florister
och blomdekorationer,
är drakvide.
De platta stammarna
säljs för sex
kronor kilot.
för 10 kronor kilot. Hittills har
det blivit ris för 50 000 kronor
från det här lilla beståndet, berättar
Harald.
Men ett tag såg det mörkt
ut.
– Jag tog hit några experter
som dömde ut odlingen. De
tyckte det var lika bra att börja
om med andra gransorter.
– Då tog jag lite prover till
fl orister i närheten som blev
riktigt entusiastiska.
DET GÅR med andra
ord att skapa en lokal
marknad och det finns
olika önskemål på ris,
som också skiftar över
tiden.
– Det går mode i sånt
här också och man får
vara lyhörd för vad som
efterfrågas. Jag har
blandat lite olika granar
och har förhoppningsvis
alltid något
Nu när julen närmar sig är Harald Säll, och resten av
familjen, ute i skogen och kilpper gransris.
som passar, säger Harald Säll.
Redan på den första skogskursen,
som så småningom
ledde vidare till jägmästarutbildning,
väcktes intresset för
nya trädslag.
– Jag var kring 20 år då jag
satte de första plantorna på gården.
Det var självföryngrad
ädelgran jag hämtade hem från
ett område i närheten, berättar
han.
Och på den bogen har det
fortsatt efter att Harald övertog
gården i början på 80-talet.
– Nu växer här ett 40-tal
olika trädslag. Även om den
vanliga granen dominerar och
på många sätt är ett fantastiskt
trädslag har jag hela tiden kompletterat
med annat.
LITE ANNORLUNDA trädslag,
inte minst om det är lövträd,
intresserar också älgarna.
Det har gjort att Harald Säll
utvecklat en egen metod för
stängsling.
Den enda utrustning som behövs
är hammare, bågsåg. ett
paket blankspik och en motorsåg
för att hugga slanorna.
Ett fårnät som hängs i de
korslagda slanorna kompletteras
med ett hönsnät närmast
marken för att hålla mindre
gnagare borta.
Det viks ut mot marken och
VI SKOGSÄGARE 6/08