Släktprofiler von Koch - Släktföreningen von Koch
Släktprofiler von Koch - Släktföreningen von Koch
Släktprofiler von Koch - Släktföreningen von Koch
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
skriftställare. I många memoarverk o brevsamlingar möter uppgifter därom, såsom i Fredrika<br />
Bremers brev. Fredrika skildrar en debatt mellan "ultras o liberala" på en middag i sitt hem<br />
34, där såväl Geijer som K deltog. K intresserade senare Geijer för fångvårdsfrågan; i ett brev<br />
till sin hustru skildrar denne hur K tagit honom o Fredrika med för att bese Sthlms rådhusrätts<br />
fängelselokaler, en syn som bekom Geijer illa. Med K o hans hustru dryftade Geijer även<br />
religiösa problem. Ofta anfört är hans till Frances 43 lämnade redogörelse för sin<br />
trosåskådning, där han säger sig inte vara kyrko- eller bibelkristen utan "en kristen på egen<br />
hand". Genom dessa vänner kom K även i kontakt med Lars Johan Hierta.<br />
Genom hustruns inflytande o det stimulerande umgänge makarna hade fördjupades o<br />
utvecklades K:s frisinnade tänkesätt. Men han var o förblev en välbalanserad ämbetsman, på<br />
vilken säkerligen den karaktäristik är tillämplig, som han själv gjorde av svågern Emil v Troil<br />
efter dennes död: denne var "som allt förståndigt folk här i landet, en god royalist, men ansåg<br />
tillika nödigt att genom tidsenliga förbättringar förekomma missnöje o bereda folkets<br />
intellektuella, moraliska o ekonomiska väl".<br />
K:s åsikter gjorde honom likväl ofta misstänkt i de starkt konservativa kretsarnas ögon. Han<br />
var föremål för en stundom perfid uppmärksamhet i tidningen Minerva — där han ibland<br />
ingick i svaromål. I ärkebiskop Reuterdahls memoarer möter syrliga omdömen om den<br />
"slingrige" frisinnade justitiekanslern, som ådagalade en upprörande likgiltighet i trosfrågor o<br />
slapphet ifråga om läsarna o andra sekterister. Men K lyckades undgå allvarliga konflikter. Ett<br />
tecken på det förtroende han åtnjöt hos Karl XIV Johan ännu under dennes senare levnadsår<br />
var, att han från 37 användes som ombud vid dennes egendomsförvärv. De timmar som K<br />
minst en gång i veckan fick tillbringa under samtal med den gamle monarken — oftast om<br />
andra ting än ekonomin — hörde, sade K senare, till hans oförglömliga minnen.<br />
Tidigt slöt sig K till "richertianernas" skara. Han hade mött Richert redan i direktionen för den<br />
Hillska skolan o delade hans rättspolitiska åsikter. K stödde honom i de olika, delvis<br />
dramatiska förhandlingarna om hans inträde i lagberedningen 44—45. Givetvis beklagade K<br />
de konservativas seger över Richert o Karl Johans slutliga negativa ståndpunktstagande till<br />
denne. Richert å sin sida hade i olika sammanhang betygat sin uppskattning av K; 40 föreslog<br />
han honom som sekreterare i konstitutionsutskottet, när han själv nödgades avböja denna<br />
post. När Richert efter tronskiftet 44 återkallades till lagstiftningsarbetet, följde K honom<br />
såsom justitiekansler till lagberedningen. Under ett gott femårigt samarbete växte deras<br />
vänskap allt fastare. K deltog med flit o stort intresse i det intensiva arbete som nu följde. Ett<br />
nytt förslag till straffbalk lades fram 45 o K verkade intensivt för riksdagens beslut att<br />
godkänna de grundsatser, varpå det byggde. Därefter utarbetades förslagen till nya<br />
giftermåls-, ärvda-, jorda- o byggningabalkar. De var undertecknade av bl a K o innebar, då
Change language