Släktprofiler von Koch - Släktföreningen von Koch

de lades fram 47, i flera hänseenden framsteg jämfört med lagkommitténs tidigare. Därefter
följde förslag till ny rättegångsbalk. Emellertid hade under tiden det richertska reformpartiet
kommit i motvind, o förslagen kunde ej nu genomföras. Utöver uppgiften att K energiskt
deltagit i lagberedningsarbetet kan man inte med säkerhet uttala någon mening om hans
andel i reformplanerna o graden av självständiga insatser från hans sida. Betecknande är
emellertid, att när lagberedningens förslag till straffbalk till sist följdes av förslaget till den 64
utfärdade strafflagen var det till K som den åldrige Richert sände sina anmärkningar över den
nya produkten (M v K 66).
Vid sidan av sin tjänst fick K ett flertal statliga utredningsuppdrag. Han var ordf i kommittén
för Allmänna barnhusets organisation o utarbetade 50 dess betänkande o nytt reglemente för
barnhuset. Betydelsefullt var uppdraget att utarbeta en ny författning om allmänna
bevillningen. Reformen blev vittgående o ansågs djärv. Nämnas må även att K var ordf i den
kommitté som lade fram förslaget till 68 års ordningsstadga för rikets städer, ett för sin tid
märkligt reformverk. Det betydande arbete, som kommittén nedlade på att utreda den äldre
rätten på detta komplicerade område o klarlägga, vad som borde bevaras av denna, torde
emellertid ha utförts av andra.
K:s politiska intressen hade föranlett honom att såsom företrädare för andra ätter delta i
ståndsriksdagen. Faderns död 48 gav honom rätt o möjlighet därtill å sin egen släkts vägnar.
Han kom därefter att delta i varje riksdag under ståndsriksdagens tid o därefter i många år
som ledamot av FK. Hans verksamhet i riksdagen blev med tiden omfattande. Från och med
ständermötet 53 hörde han till de flitigaste talarna. Han var ej, säger han själv, någon
lysande talare, men han var vederhäftig o saklig. Han yttrade sig oftast i ärenden, vilka han
haft beröring med i sin ämbetsmannaverksamhet, såsom bevillningslagstiftning, strafflag o
näringsrätt.
K fängslades också av tidens sociala frågor. Hans första större inlägg rörde nykterhets-
frågan, där han, som så ofta eljest, kunde åberopa sin förtrogenhet med engelska
förhållanden. Hans inlägg präglades givetvis av den klassiska liberalism som han bekände sig
till. Bentham o Mill hörde till de oftast åberopade auktoriteterna. I representationsfrågan
talade han i olika sammanhang o även efter 66 för reformer, som skulle ge större grupper i
samhället rösträtt. Han ivrade naturligt nog även för en utvidgad näringsfrihet. I samband
med hans politiska verksamhet stod hans publicistiska. Öppet eller under hand deltog han i
debatten på den liberala sidan. Han medarbetade i Hiertas Aftonblad, o han ansågs utöva ett
stort inflytande över publicisten W F Dalman.
Undervisningsfrågorna hörde till de dåtida liberalernas intressesfär. I Hillska skolan på