Järn- och stålframställning, utbildningspaket del 1 - Jernkontoret

3
Beroende på mängd legeringsämnen skiljer man på kolstål, låglegerade stål och
höglegerade stål.
Kolstål är stål som förutom kol innehåller relativt små mängder kisel och mangan.
Typiska stål i gruppen kolstål håller 0,01-1,3% C och lägre än 0,3% Si och 0,8% Mn.
Summan av dessa tre element är oftast under ca 2,5%. Exempel på kolstål är sk
djuppressningsstål för exempelvis bilkarosser och badkar. Analys för denna ståltyp
är max 0,06%C, 0,02 Si, 0,30% Mn.
Låglegerade stål håller förutom kol, kisel och mangan även krom, nickel, molybden
m.fl. Den sammanlagda legeringshalten är under 5%. Exempel på låglegerat stål är
kullagerstål med analysen 1,0% C, 0,3% Si, 0,3% Mn, 1,5% Cr.
Höglegerade stål har ett legeringsinnehåll över 5%. Den största gruppen är rostfria
stål. De viktigaste elementen för att göra stålet rostfritt är krom och molybden. Oftast
tillsätts också nickel för att få en viss struktur. Dessa Ni-legerade stål kallas austenitiska
rostfria stål. Vid halter över 2,5% Mo kallas stålen för syrafasta. Typisk analys
för den senare är 0,02% C, 22% Cr, 12% Ni, 2,7% Mo, 0,3% Si, 0,6% Mn.
En annan indelningsgrund är specialstål och handelsstål där specialstålen är dyra stål
som görs i små volymer medan handelsstål står för bulkproduktionen.
Antalet olika stålsorter är stort. Någon har räknat ut att det finns över 4000 olika
standardiserade stålsorter. Många stålverk som har en bred produktpalett kan ha flera
hundra olika stålsorter att erbjuda. I masugnen tillverkas i regel bara en typ av råjärn.
Analysen för olika stålsorter ställs in i konvertern ( i första hand kolhalten) och
genom legeringstillsatser vid efterbehandlingen i skänk eller skänkugn. Man bör observera
att det är inte bara analysen som varierar i kundbeställningarna. Kunden specificerar
också typ av produkt som t ex band, stång, tråd eller rör samt stålets inre
struktur och ytfinish. Inre strukturen styrs förutom av analysen av bearbetningsgrad
och värmebehandling.
Till inre struktur kan även räknas krav från kund på en viss slagginneslutningsbild. I
kundspecifikationen kan naturligtvis också ingå krav på de egenskaper som är viktiga
för applikationen t.ex. hållfasthetsegenskaper eller korrosionsegenskaper.
Observera att stålindustrins tillverkningsstruktur skiljer sig från t.ex. verkstadsindustrins
tillverkningsstruktur såtillvida att medan stålindustrin startar med några varianter
av malmråvara och kan sluta med flera tusen varianter av slutprodukt startar en
bilindustri med flera tusen komponenter som sätts ihop till en bil utförd i ett smärre
antal varianter.