Jisty4l6i/A4{L

More documents

Recommendations

Info

En blick pa utställarnas födelsedata visar att dessa omspänner en period av femtio âr och detta âterspeglar utställningens karaktär. Nâgra dukar visar djupa livserfarenheter i en poetisk-expressionistisk anda (Herman), eller fauvistiska problem (Konjovic). Andra mâlare utgâr frân en intimistisk uppfattning och analyserar i Stilleben förhallandet mellan färg och form (Sohaj). Ibland finns ett myller av former (Pedja), ibland försvinner de i det škarpa ljuset frân söderns sol (Dulcic, Kovacevic). Sociala problem kan vara framträdande i skildringar av livet bland bondebefolkningen (Hegedusic). Förhallanden i det förgangna, eller tidigare árhundraden konst, kan ocksâ vara en källa för inspirationen (Vujaklija, Debenjak), och detsamma gäller lantlivet och dess konst (Ivkovic, Urbancic) och barnens konst (Stupica). Hos en del mâlare kan vi följa en utveckling (Postruznik) frân figurativa bilder fram tili ett stadium dâ motivet vid första ögonkastet inte är igenkännligt. Vi möter en rad mâlare, vilkas utgangslägen är en objektiv realism som senare omformas i expressionistisk riktning. Detta utgangsläge kan vara landskapet i Bosnien (Celic), grâa klippformationer (Gliha, Simunovic) eller sandrevlar vid stranden (Murtic) eller bondelivet (Ivancic). Människan är emellertid alltid närvarande. Det undermedvetna, det kontemplativa, är inte främmande för dessa konstnärer (Jordan). I Belgrad finns ocksâ en grupp surrealister (Samurovic, Velickovic, Mil jus m. fl.) Det informella mâleriet undersöker nya världar och upptäcker nya form- och färgmönster (Kulmer, Protic, Vanista, Bernik). Den redan nämnda primitiva konsten är här representerad av den ledande konstnären i "Hlebine-skolan" Ivan Generalic, bondemâlaren. Denna skola är ytterligare representerad med Rabuzin frân byn Kluc och Naumovski frân sydliga Makedonien, eller den nyligen upptäckte serbiske bonden Ilija. Det finns ytterligare tvâ naiva bondemâlare, i Kovacica och i Oparic, och mânga andra som arbetar för sig själva utan kontakt med annan konst, som ända med sina försök ger värdefulla bidrag tili samtidskulturen. Denna samtidskultur framstâr klarare genom att bâde inom konsten och inom andra kulturyttringar individerna och folken närmar sig varandra, och därför har denna utställning en viktig uppgift att fylla genom att ge vänner av Jugoslavien en uppfattning om strävanden och händelser i vârt lands konst. 6 Boris Kelemen
STOJAN CELEC BELGRAD Född 1925 i Bosanski Novi. Mâlare och grafiker. Har utställt separat i Jugoslavien och deltagit i utställningar i bi. a. Sao Paolo, Cincinnati, Bryssel, Alexandria, London, Paris, Rom, Tokyo samt Biennalen i Venedig. 1. LANDSKAP — STUDENCI A (1956) Ol ja pa duk Tillhör Museet för samtida konst, Zagreh. 2. LANDSKAP (1961) IVO DULCIC ZAGREB Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb. Född 1916 i Dubrovnik. Har utställt separat i Jugoslavien och deltagit i utställningar i bl. a. Alexandria, Paris, Milano, Zürich, Stuttgart samt i England, Tjeckoslovakien och andra länder. 3. REPUBLIC SQUARE (1955) Olja pâ masonit Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb. 4. BYPROCESSION (1956) Olja pâ duk Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb. 7
Page 1: Utställning i Västmanland 1963 NU
Page 4 and 5: Västeras 1963 Västmanlands Folkbl
Page 6 and 7: Inledning Varje utställning som av
Page 10 and 11: IVAN GENERALIC HLEBINE Född 1914 i
Page 12 and 13: ILIJA (BOSILJ) BELGRAD Född 1905 i
Page 14 and 15: MILAN KONJOVIC SOMBOR Född 1898 i
Page 16 and 17: EDO MURTIC ZAGREB Född 1921 i Veli
Page 18 and 19: OTON POSTRUZNIK ZAGREB Född 1900 i
Page 20 and 21: GABRIJEL STUPICA LJUBLJANA Född 19
Page 22 and 23: JOSIP VANIŠTA ZAGREB Född 1924 i
Page 24 and 25: 2LATK0 BOUREK ZAGREB Född 1929 i S
Page 26 and 27: MIROSLAV SUTEJ ZAGREB Född 1936 i
Page 28 and 29: 9. OTON GLIHA, Steniga gränser 26
Page 30 and 31: 23. BOGOLJUB IVKOVIC, Figur 28
Page 32 and 33: 33. FERDINAND KULMER, Pompeji II
Page 34 and 35: 46. OTON POSTRUZNIK, Komposition 32
Page 36 and 37: 49. IVAN RABUZIN, Flod 34
Page 38 and 39: 70. JAMES BERNIK, Uppteckning 36
Page 40: 79. MIROSLAV SUTEJ, Solens atom 38

Jisty4l6i/A4{L

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?