Jisty4l6i/A4{L

Utställning i Västmanland 1963
NUTIDA
Jisty4l6i/A4{L
KON ST
ABF — VÄSTERAS KONSTFÖRENING

Vladimir gojković
dip), historičar umjetnosti
Utställning i Västmanland 1963
NUTIDA
Jute/jZAi/Ájic
KONST
ABF — VASTERÂS KONSTFÖRENING

Västeras 1963
Västmanlands Folkblads Tryckeri

Förord
Denna utställning är ett gemensamt arrangemang av
ABF:s Västmanlandsdistrikt och Västeras Konstförening
samt Västmanlands läns konstförening. Initiativtagare är
ABF, som sedan flera ár har goda förbindelser med
Jugoslavien och dess kultur. Utställningen hade icke kun-
nat komma tili stand utan stöd av Jugoslavien ambassador
i Stockholm, som med största välvilja understött oss i
vara planer. Ett särskilt varmt tack framför vi tili Museet
för samtida konst i Zagreb och herr Boris Kelemen, som
sammanställt utställningen och katalogupp gifter na.
ABF:s VÄSTMANLANDSDISTRIKT
Axel Grefberg
VÄSTERAS KONSTFÖRENING
Sven Hammarlund

Inledning
Varje utställning som avser att presentera ett lands konst maste
bli en vandring bland skiftande händelser inom detta omrâde av
mänsklig verksamhet. Följaktligen ger denna utställning endast en
aspekt av mânga pa den jugoslaviska konsten. Utställningen är en
•fortsättning pa den visning av samtida jugoslaviskt mâleri som arrangerades
i Stockholm förra âret och vili som sâdan framhäva nâgra av
de karakteristiska dragen i nutidens jugoslaviska konst. Det finns
ännu mera i Jugoslavien an vad som visades i Stockholm och vad
som visas i denna utställning. Det finns figurativt arhetande konstnärer
med post-impressionistiska strävanden och konstnärer med expressionistiskt
uttryckssätt. Det finns ocksâ surrealistiska grupper
och grupper som försöker âteruppliva olika traditionella drag i landets
konst. Liksom överallt i världen finns i Jugoslavien olika riktningar
av samtidskonsten representerade. Abstrakt, eller non-figurativ,
konst har efter hand blivit alltmera framträdande, alltifrân konstruktivism
via lyriska abstraktioner och informella bilder fram tili
det allra nyaste. Och detta är inte allt, ty det livskraftiga fenomenet
jugoslavisk naivism är en unik och speciell riktning inom landets
konst.
Vad är orsaken tili denna mângskiftande rikedom?
Olika delar av Jugoslavien har — trots ârhundradens engagemang
i kampen mellan olika kulturkretsar, mellan Bysans och Rom, mellan
italiensk och mellaneuropeisk konst — lyckats bibehâlla sin individualitet,
sin frihetslängtan, och under efterkrigstiden har landet upplevt
en fast enighet som möjliggjort en snabb uppblomstring for konsten
och kulturen. Denna blomstring har varit förutsedd av framâtsträvande
jugoslaver under de senaste hundra âren. Det var tack
vare deras gemensamma ansträngningar som, utgâende frân provinsialismen
under förra ârhundradet, en plattform künde skapas som
gav möjligheter tili en gemenskap med den övriga europeiska konsten.
Perioden mellan de tvâ världskrigen karakteriserades ännu av
dessa strävanden trots betydande framsteg och konfrontation med
den europeiska utvecklingen. Lât oss t. ex. nämna de ytterst personliga
slutsatser Martin Tartaglia drog av Cezannes mäleri, eller Sava
Sumanovics inspiration av postkubismen, de surrealistiska tankarna
hos Stane Kregar, Noe Zivanovic och Milena Barilli, eller den st or a
formen hos gruppen Zemlja (Jorden) och den starka kolorismen hos
Leo Junek, Ignjat Job och Milan Konjovic.
Efter kriget, som följdes av full frihet för landet, förverkligades
dessa tendenser mot stigande gemenskap med konsten i andra delar
4

av världen. Och i dagens Jugoslavien behöver vi inte längre tala om
att vi är femtio âr efter var tid. Vi kan inte endast säga att var konst
star pâ jämnställd fot utan ocksâ att vi kan draga uppmärksamheten
till en ny ung konst av en ny generation.
Konstens utveckling i Jugoslavien under de senaste tjugo âren börjar
med stärkt engagemang i vilket de moraliska värdena var mera
betydande an de konstnärliga metoderna. Redan omkring 1950, vid
en tid dâ det sociala och kulturella livet fick viktiga impulser, kan
man notera en anmärkningsvärd utveckling. Antalet konstskolor och
akademier ökar, och elevantalet växer. Konsten tränger in i industrierna
och ut i landet. En omfattande aktivitet utvecklas i form av
konstbildning för barn och vuxna, och en livlig verksamhet pâgár i
museer, konstgallerier, offentliga lokaler etc. Resultatet av allt detta
blev en framryckande vag av konst och konstintresse, bâde kvalitetsmässig
och kvantitetsmässig.
Vagen fick sina första uttryck i en serie individuella experiment
som visade att uppfattningen av motivet blev friare, att linjer och
färger sâ smâningom förändrades med stör frihet.
Gruppen "Exakt 51" (Experimentateljen 1951) introducerade nonfigurativt,
abstrakt mâleri. Det var en grupp mâlare, arkitekter och
formgivare vilka i sitt konstruktiva program siktade pâ ett sammanförande
av alia konstarter med geometrisk abstraktion som gemensamt
utgangsläge. Snart följde med nödvändighet en annan vidsträcktare
strävan mot lyriska, tachistiska experiment, vilka liksom pâ
andra hall i världen ledde fram tili det informella máleriet som förkastar
den gamla formella bilddisciplinen. Naturligtvis har inte de
äldre och medelälders mâlarna släppt sin övertygelse men de har under
gynnsammare omständigheter börjat producera värdefulla verk
som inte blivit utan erkännande.
Det nu nämnda förklarar bildkonstens ställning i Jugoslavien, ett
land vars konstnärliga produktion gör det tili en likställd medlem av
den samtida konstens stora familj. De stora internationella utställningarna
i Ljubljana har var viktiga händelser i den nutida konstens
historia. Internationella visningar i Zagreb av nya riktningar
har presenterat de senaste upptäckterna ifrâga om rumskonst, rörelsekonst
etc. "Forma viva" är ett symposium till vilket inbjudes skulptörer
frân heia världen. En triennal i Belgrad är en regelbundet âterkommande
âterblick pâ väsentliga händelser i jugoslavisk konst. I
Jugoslaviens konstcentra, Belgrad, Zagreb, Ljubljana, finns en rad
gallerier av skiftande storlek som arrangerar konstnärliga evenemang.
Under sommarmânaderna kan jugoslaviska konstnärer vistas i kolonier
pâ ett antal platser vid Adriatiska havet eller i byar i Voivodina
eller Makedonien.
5

En blick pa utställarnas födelsedata visar att dessa omspänner en
period av femtio âr och detta âterspeglar utställningens karaktär.
Nâgra dukar visar djupa livserfarenheter i en poetisk-expressionistisk
anda (Herman), eller fauvistiska problem (Konjovic). Andra
mâlare utgâr frân en intimistisk uppfattning och analyserar i Stilleben
förhallandet mellan färg och form (Sohaj). Ibland finns ett myller
av former (Pedja), ibland försvinner de i det škarpa ljuset frân
söderns sol (Dulcic, Kovacevic). Sociala problem kan vara framträdande
i skildringar av livet bland bondebefolkningen (Hegedusic).
Förhallanden i det förgangna, eller tidigare árhundraden konst, kan
ocksâ vara en källa för inspirationen (Vujaklija, Debenjak), och detsamma
gäller lantlivet och dess konst (Ivkovic, Urbancic) och barnens
konst (Stupica). Hos en del mâlare kan vi följa en utveckling
(Postruznik) frân figurativa bilder fram tili ett stadium dâ motivet
vid första ögonkastet inte är igenkännligt. Vi möter en rad mâlare,
vilkas utgangslägen är en objektiv realism som senare omformas i
expressionistisk riktning. Detta utgangsläge kan vara landskapet i
Bosnien (Celic), grâa klippformationer (Gliha, Simunovic) eller
sandrevlar vid stranden (Murtic) eller bondelivet (Ivancic). Människan
är emellertid alltid närvarande. Det undermedvetna, det kontemplativa,
är inte främmande för dessa konstnärer (Jordan). I Belgrad
finns ocksâ en grupp surrealister (Samurovic, Velickovic, Mil jus
m. fl.) Det informella mâleriet undersöker nya världar och upptäcker
nya form- och färgmönster (Kulmer, Protic, Vanista, Bernik).
Den redan nämnda primitiva konsten är här representerad av den
ledande konstnären i "Hlebine-skolan" Ivan Generalic, bondemâlaren.
Denna skola är ytterligare representerad med Rabuzin frân byn
Kluc och Naumovski frân sydliga Makedonien, eller den nyligen upptäckte
serbiske bonden Ilija. Det finns ytterligare tvâ naiva bondemâlare,
i Kovacica och i Oparic, och mânga andra som arbetar för
sig själva utan kontakt med annan konst, som ända med sina försök
ger värdefulla bidrag tili samtidskulturen.
Denna samtidskultur framstâr klarare genom att bâde inom konsten
och inom andra kulturyttringar individerna och folken närmar
sig varandra, och därför har denna utställning en viktig uppgift att
fylla genom att ge vänner av Jugoslavien en uppfattning om strävanden
och händelser i vârt lands konst.
6
Boris Kelemen

STOJAN CELEC
BELGRAD
Född 1925 i Bosanski Novi. Mâlare och grafiker. Har utställt separat
i Jugoslavien och deltagit i utställningar i bi. a. Sao Paolo, Cincinnati,
Bryssel, Alexandria, London, Paris, Rom, Tokyo samt Biennalen
i Venedig.
1. LANDSKAP — STUDENCI A (1956)
Ol ja pa duk
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreh.
2. LANDSKAP (1961)
IVO DULCIC
ZAGREB
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
Född 1916 i Dubrovnik. Har utställt separat i Jugoslavien och deltagit
i utställningar i bl. a. Alexandria, Paris, Milano, Zürich, Stuttgart
samt i England, Tjeckoslovakien och andra länder.
3. REPUBLIC SQUARE (1955)
Olja pâ masonit
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
4. BYPROCESSION (1956)
Olja pâ duk
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
7

IVAN GENERALIC
HLEBINE
Född 1914 i byn Hlebine. Bonde och mâlare. Ledande konstnär i
Hlebine-skolan. Har utställt separat i Jugoslavien ett flertal ganger
samt i Paris och Bryssel. Har deltagit i Biennalen i Sao Paolo och i
världsutställningen i Bryssel samt deltagit i utställningar i bi. a.
London, Basel, Rom, Rio de Janeiro, Frankfurt am Main, Edinburgh,
Leningrad, Moskva, Budapest, Wien. Representerad i flera museer
och privatsamlingar i Jugoslavien och utlandet.
5. STEPHEN HALATCHECKS BEGRAVNING (1959)
Ol ja i trä.
Tillhör konstnären.
6. TVÂ DJUR (1961)
Ol ja pâ glas.
Tillhör konstnären.
7. BLOMMOR (1960)
Ol ja pa glas.
Tillhör konstnären.
OTON GLIHA
ZAGREB
Född 1914 i Crnomelj. Mâlare. Har utanför hemlandet utställt separat
i Turin, Milano och Sao Paolo, samt deltagit i bi. a. Biennalerna
i Sao Paolo och Venedig. Erhöll 1958 det internationella Guggenheimpriset.
Representerad i bi. a. Guggenheimmuseet i New York
och i moderna museerna i Rio de Janeiro och Sao Paolo.
8. STENIGA GRÄNSER X-59 (1959)
Ol ja pâ duk.
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
9. STENIGA GRÄNSER 12—62 (1962)
Ol ja pâ duk.
Tillhör konstnären.
10. STENIGA GRÄNSER 2—63 (1963)
Olja pâ duk.
Tillhör konstnären.

KRSTO HEGEDUSIC
ZAGREB
Född 1901 i Petrinja. Mâlare. En av stiftarna av gruppen Zemlja
(Jorden). Initiativtagare till Hlebine-skolan (naiva mâlare). Ledare
för málarskolan Majstorska Radionica i Zagreb. Har förutom i hemlandet
stallt ut i Bryssel, Haag, Svaringen, Breda, Schiedam, deltagit
i Biennalerna i Venedig och Sao Paolo. Hans verk har dessutom
visats pâ utställningar i Paris, Bryssel, Barcelona, New York, London,
Stockholm, Rom och i olika städer i Sovjetunionen, Polen och
Tjeckoslovakien.
11. VID FLODEN MUR
Olja pá plywood.
Tillhör Museet för primitiv konst, Zagreh.
12. ONDA MÄNNSKOR (1957)
Olja pâ duk.
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreh.
OSKAR HERMAN
ZAGREB
Född 1886 i Zagreb. Mâlare. En av föregangsmännen i det moderna
kroatiska maleriet. Har utom i hemlandet utställt separat i Paris och
München. Deltagit i utställningar i Frankrike, Schweiz, Västtyskland,
Sovjetunionen, Polen, Tjeckoslovakien, Canada. Representerad i et.i
flertal jugoslaviska museer.
13. PÂ PROMENAD (1960)
Olja pâ duk.
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
14. KVNNOHUVUD (1960)
Olja pâ duk.
Tillhör konstnären.
15. STILLEBEN (1962)
Tempera.
Tillhör konstnären.
9

ILIJA (BOSILJ)
BELGRAD
Född 1905 i trakten av Nis. Självlärd bondemâlare. Började mala
1957 och har hittills utfört omkring 500 arbeten. Utställde första
gângen i âr (1963) i Museet för primitiv konst i Zagreb.
16. DE VISE MANNEN (1960)
Ol ja pâ duk.
Tillhör konstnären.
17. FLYGANDE MAN (1962)
Ol ja pâ duk.
Tillhör konstnären.
18. SAGOJAKT (1962)
Ol ja pâ duk.
Tillhör konstnären.
LJUBO IVANCIC
ZAGREB
Född 1925 i Split. Mâlare. Har utställt separat flera ganger i hemlandet
samt pâ samlingsutställningarna i bi. a. Alexandria, Brügge, New
York, Paris, Stockholm, Rom.
10
19. FIGUR I INTERIOR (1957)
Olja pâ masonit.
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
20. FISK (1961)
Olja pâ masonit.
Tillhör konstnären.
21. LANDSKAP (1962)
Olja pâ masonit.
Tillhör konstnären.

BOGOLJUB IVKOVIC
SKOPJE
Född 1924 i Gradsko. Mâlare. Har utställt separat i hemlandet ett
flertal ganger samt deltagit i utställningar i bi. a. en rad franska,
schweiziska och indiska städer.
22. FAMILJ (1962)
Olja pâ duk.
Tillhör konstnären.
23. FIGUR (1962)
Olja pâ duk.
Tillhör konstnären.
VASILIJE JORDAN
ZAGREB
Född 1934 i Zagreb. Utställt separat i flera städer i hemlandet samt
i Bryssel. Deltagit i samlingsutställningar i hemlandet och i utlandet.
24. MARCIA FUNEBRE FINALE (1960)
Olja pâ duk.
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
25. DYRKAN AV DET ORIMLIGA (1961)
Olja pâ duk.
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
11

MILAN KONJOVIC
SOMBOR
Född 1898 i Sombor. Separatutställningar i bi. a. Prag, Paris, Budapest,
San Francisco. Hans verk har dessutom visats i London, Bryssel,
Warszava, Leningrad, Moskva, Athen, Washington, New York,
Sao Paolo, Boston.
26. STRADUN — DUBROVNIK (1947)
Olja pâ papp.
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
27. BRÖLLOPSSTILLEBEN (1953)
Olja pâ masonit.
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
EDO KOVACEVIC
ZAGREB
Född 1906 i Gospić. Mâlare och grafiker. Deltagit i utställningar i
hemlandet och utomlands, bi. a. i Paris, Sofia, Prag.
12
28. TRPANJ — RODDBÂTAR VID STRANDEN (1959)
Olja pâ duk.
Tillhör konstnären.
29. BOL — FARTYG I HAMNEN (1955)
Olja pâ duk.
Tillhör konstnären.
30. BLÂ VAS (1955)
Olja pâ duk.
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.

FERDINAND KULMER
ZAGREB
Född 1925 i Kap Martin. Deltagit i utställningar i hemlandet och
utomlands, bi. a. i Paris, Prag, Bratislava, London, samt i USA,
Mexiko, Sovjetunionen och Indien.
31. ROSIGT HUS (1955)
Olja pâ duk.
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
32. POMPEJI I (1963)
Olja pâ duk.
Tillhör konstnären.
33. POMPEJI II (1963)
Olja pâ duk.
Tillhör konstnären.
ANTUN MOTIKA
ZAGREB
Född 1902 i Pula. Mâlare. Utställt i hemlandet ett flertal ganger samt
deltagit i Biennalen i Venedig. Hans verk har dessutom visats i Moskva,
Leningrad, Prag, Alexandria, Wien, Rom, Milano.
34. PORTRÄTT AV FRANO SIMUNOVIC (1957)
Gouache.
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
35. STILLEBEN MED FÂGEL (1958)
Olja pâ papper.
Tillhör konstnären.
36. HARLEKIN (1958)
Olja pâ papper.
Tillhör konstnären.
13

EDO MURTIC
ZAGREB
Född 1921 i Velika Pisanica. Utställt separat i hemlandet och i bi. a.
Prag, New York, Pittsburgh, Los Angeles, Bryssel, Wien, Milano,
Rom, Paris, Wiesbaden. Även deltagit i utställningar i Tokyo, Venedig,
Kassel, London. Representerad i de fiesta jugoslaviska museer
samt i bl. a. Tate Gallery i London och Peggy Guggenheims samling
i Venedig.
37. HUND OCH FISK (1955)
Ol ja pâ duk.
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
38. BRUNT LANDSKAP (1956)
Olja pâ duk.
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
VANGEL NAUMOVSKI
OHRID, MAKEDONIEN
Född 1922 i Ohrid. Bonde och självlärd mâlare. Utställt i hemstaden
och i Skopje samt i Basel och Cacak. Separatutställning 1963 i Museet
för primitiv konst i Zagreb.
14
39. GRÖN ÄNG (1962)
Olja pâ duk.
Tillhör Museet för primitiv konst, Zagreb.
40. KÄRLEK OCH HOT (1961)
Olja pâ duk.
Tillhör Museet för primitiv konst, Zagreb.

PEDJA (PREDAG MILOSAVLJEVIC)
BELGRAD
Född 1908 i Luznice. Mâlare. Förutom i hemlandet separatutställningar
i London, Paris och Bryssel. Därutöver deltagit i utställningar
i Rom, Milano, Venedig, Stockholm.
41. TRIUMFBÂGE (1957)
IVAN PICELJ
ZAGREB
Ol ja pâ duk.
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
Född 1924 i Okúcani. Mâlare, konsthantverkare, formgivare. En av
grundarna av gruppen EX AT 51. Har utom i hemlandet deltagit i
utställningar i Paris, Antwerpen, London, New York, Chicago, San
Francisco, Minneapolis, Rom, Milano, Jerusalem, Tel Aviv, Stockholm,
Wiesbaden m. fl. städer. Representerad i ett flertal jugoslaviska
museer.
42. YTA XII (1962)
Trä.
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
43. YTA XIII (1962)
Trä
Tillhör konstnären.
44. YTA XXIII (1962)
Trä
Tillhör konstnären.
15

OTON POSTRUZNIK
ZAGREB
Född 1900 i Maribor. Mâlare. Medlem av gruppen "Zemlja" (.forden)
1929—1934. Deltagit i utställningar i hemlandet och i utlandet,
bi. a. i Wien, Faenza, Cannes.
45. DÂREN FRÂN SHIPAN (1954)
Olja pâ duk.
Tillhör Museet for samtida konst, Zagreb.
46. KOMPOSITION (1961)
Olja pâ duk.
BRANKO PROTIC
NOVI BEOGRAD
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
Född 1931 i Bačka Palanka. Utställt i hemlandet och i Oslo, Linz,
Graz och Wien.
16
47. KOMPOSITION 331 (1961)
Olja pâ duk.
Tillhör konstnären
48. KOMPOSITION 447 (1962)
Olja pâ duk.
Tillhör konstnären.

IVAN RABUZIN
KLJUČ (NOVI MAROF)
Född 1919 i Klujuc. Mâlare och bonde, självlärd. Hans verk har visats
pá utställningar i Sao Paolo, London, Ulm, Rio de Janeiro, Leningrad,
Moskva, Budapest, Wien.
49. FLOD (1960)
Olja pâ duk.
Tillhör Museet för primitiv konst, Zagreb.
50. MOZDGENEC — VINGÂRD (1959)
Olja pâ duk.
Tillhör Museet för primitiv konst, Zagreb.
51. ÂTER EFTER ARBETE (1963)
Olja pâ duk.
Tillhör Museet för primitiv konst, Zagreb.
SVETOZAR SAMUROVIC
BELGRAD
Född 1928 i Bijeljina. Mâlare och grafiker. Utställt i hemlandet och
i Paris, Oslo och Polen.
52. VINGÂRD (1962)
Olija och tempera pâ trä
Tillhör koustnären
53. ADELSD AM FRAN RASHKA (1963)
Olja och tempera pâ duk.
Tillhör konstnären
17

GABRIJEL STUPICA
LJUBLJANA
Född 1913 i Drazgose. Mâlare. Utställt i hemlandet samt deltagit i
utställningar i Moskva, Leningrad, Krakow, Budapest, Venedig, Paris,
New York, Washington, Kassel, London, Stockholm, Rom.
54. FLICKA (1961)
Tempera pâ masonit.
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
55. LILLA FLORA (1961)
Tempera pâ masonit.
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
FRANO SIMUNOVIC
ZAGREB
Född 1908 i byn Dicmo. Mâlare. Hans verk har visats vid ett flertal
utställningar i hemlandet och utlandet, bi. a. i Prag, Bryssel, Alexandria,
London, Pittsburgh, New York samt i olika västtyska och
engelska städer.
18
56. ZAGORA II (1956)
Ol ja pâ duk.
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
57. STENIGT LANDSKAP (1962)
Ol ja pâ duk.
Tillhör konstnären.
58. STENIGT LANDSKAP (1962)
Olja pâ masonit.
Tillhör konstnären.

SLAVKO SOHAj
ZAGREB
Född 1908 i Zagreb. Mâlare. Separatutställningar i hemlandet. Deltagit
i utställningar i Frankrike, England, Västtyskland, Polen, Grekland.
59. SKEPPSVARV I ZADAR (1954)
Olja pâ duk.
Tillhör Museet for samtida konst, Zagreb.
60. STILLEBEN (1956)
Olja pâ duk.
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
61. GRÖN KISTA (1958)
Olja pâ duk.
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
IZIDOR URBANCIC
LJUBLJANA
Född 1925 i Ljubljana. Mâlare. Utställt i hemlandet och pâ flera
platser utomlands, bi. a. i Ulm, Düsseldorf, Bielefeld.
62. DEN STOLTE (1961)
Olja pâ trä.
Tillhör konstnären.
63. SVÄNGANDE (1961)
Olja pâ trä.
Tillhör konstnären.
19

JOSIP VANIŠTA
ZAGREB
Född 1924 i Karlovac. Mâlare. Separatutställningar i hemlandet och
i Paris. Deltagit i utställningar i Grekland, Syrien, Indien, Paris,
Boston, London, Ceylon, Indien. Erhâllit Guggenheimpriset i Washington
1960.
64. KOMPOSITION VIII (1958)
Ol ja pa duk.
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
65. KOMPOSITION XII (1960)
Ol ja pa duk.
Tillhör konstnären.
VLADIMIR VELICKOVIC
ZAGREB
Född 1935 i Belgrad. Arkitekt, självlärd mâlare. Deltagit i ett flertal
utställningar i hemlandet och utlandet, bi. a. i Paris, Venedig.
20
66. PORTRÄTT AV OKÄND (1963)
Ol ja pa duk.
Tillhör konstnären.
67. TORKAD BLOMMA (1963)
Ol ja pâ duk.
Tillhör konstnären.

LAZAR VUJAKLIJA
BELGRAD
Född 1914 i Wien. Utställt i hemlandet vid flera tillfällen samt i ut
landet, bi. a. i Alexandria, Tokyo, Venedig, Warszava.
68. JÄGARE (1955)
Ol ja pa duk.
JANES BERNIK
LJUBLJANA
Tillhör Museet för samtida konst, Zagreb.
Född 1933 i Gunclje nära Ljubljana. Grafiker, málare. Separatutställningar
i hemlandet och utlandet. Deltagit i utställningar i bi. a. Lugano,
Paris, Venedig, Tokyo.
69. UPPTECKNING (1962)
Akvatintetsning.
Tillhör konstnären.
70. UPPTECKNING 9 (1962)
Akvatintetsning.
Tillhör konstnären.
21

2LATK0 BOUREK
ZAGREB
Född 1929 i Slavonska. Grafiker, mâlare. Verksam som karikatvrtecknare
och som dekoratör vid Zagrebs teatrar. Utställt i hemlandet
och i Milano.
71. HUNDTEATER (1959)
Torrnalsgravyr
Tillhör konstnären.
72. STILIGE ANTONET (1961)
Koppar.
Tillhör konstnären.
RIKO DEBENJAK
LJUBLJANA
Född 1908 i Kanalna Soci. Grafiker, mâlare. Medlem av Xylon. Separatu
tställningar i hemlandet och i bl. a. Sao Paolo. Deltagit i ett
flertal utställningar i utlandet, bl. a. i Moskva, Leningrad, Warszawa,
Budapest, Milano, Aten, New Delhi, Tokyo, Rio de Janeiro, London,
Haag, Bryssel, Birmingham.
22
73. LÄMNINGAR AV EN IKON (1963)
Akvatintetsning i färg.
Tillhör konstnären.
74. RÖTT TITTHÂL (1963)
Akvatintetsning i färg.
Tillhör konstnären.

BRANKO MILJUS
BELGRAD
Född 1936 i Prijedor. Grafiker, mâlare. Separatutställningar i hem-
landet. Deltagit i samlingsutställningar i bi. a. Italien, Israel, Cuba,
Japan, Österrike.
75. HEMSJUKA (1962)
Akvatintetsning.
Tillhör konstnären.
76. VÂRFORMER (1962)
Akvatintetsning.
Tillhör konstnären.
ZLATKO SLEVEC
ZAGREB
Född 1926 i Zagreb. Grafiker, mâlare. Deltagit i jugoslaviska grafik-
utställningar i hemlandet och i bi. a. Canada, Mexiko, Italien, Japan,
Österrike.
77. KLOT (1962)
Akvatintetsning.
Tillhör konstnären.
78. FINA KORT (1963)
Träsnitt.
Tillhör konstnären.
23

MIROSLAV SUTEJ
ZAGREB
Född 1936 i Duga Resa. Grafiker, mâlare. Deltagit i utstälhringar i
Jugoslavien och i utlandet, bi. a. i Holland, Österrike, Japan.
79. SOLENS ATOM (1962)
Tuschteckning.
Tillhör konstnären.
80. RIKTNING (1963)
Tuschteckning.
Tillhör konstnären.
KAREL ZELANKO
LJUBLJANA
Född 1925 i Celje. Grafiker, mâlare. Utställt separat i hemlandet ett
flertal gânger samt deltagit i utställningar i utlandet, hl. a. i Canada,
Mexiko, USA, Sovjetunionen, Israel.
24
81. GLAD GOSSE (1962)
Etsning.
Tillhör konstnären.
82. LOTTSEDELSFÖRSÄLJAREN
Etsning.
Tillhör konstnären.

6. IVAN GENERALIC, Tvá djur
25

9. OTON GLIHA, Steniga gränser
26

12. KRSTO HEGEDUSIC, Onda människor

23. BOGOLJUB IVKOVIC, Figur
28

26. MILAN KONJOVIC, Stradun — Dubrovnik
20

33. FERDINAND KULMER, Pompeji II

44. IVAN PICELJ, Yta XXII1

46. OTON POSTRUZNIK, Komposition
32

48. BRANKO PROTIC, Komposition

49. IVAN RABUZIN, Flod
34

66. VLADIMIR VELICKQVIC, Portrait av okänd

70. JAMES BERNIK, Uppteckning
36

74. RIKE DEBENJAK, Rött titthăl
37

79. MIROSLAV SUTEJ, Solens atom
38